Handlingsplan för insatser vid våld mot kvinnor och barn

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Handlingsplan för insatser vid våld mot kvinnor och barn"

Transkript

1 Dnr Antagen av programnämnd Social välfärd Projektledare: Inger Multanen Handlingsplan för insatser vid våld mot kvinnor och barn Programkansli Social välfärd Box Örebro Åbylundsgat 8, entré A Tel Fax

2 1

3 Innehållsförteckning INLEDNING... 4 Begreppsdefinition... 5 Fortsatt arbete med handlingsplanen... 5 NUVARANDE SITUATION OCH BEHOV... 6 HANDLINGSPLANENS MÅL OCH STRATEGIER... 7 ÅTGÄRDSPLAN... 8 STYRANDE DOKUMENT... 9 INTERNATIONELLT OCH NATIONELLT... 9 Förenta Nationerna... 9 Europarådet... 9 Europakonventionen Nationellt Svensk lagstiftning Statens folkhälsoinstitut Lokalt MYNDIGHETER MED SÄRSKILT ANSVAR ÖREBRO KOMMUN Kommunens ansvar Kommunens resurser ÖREBRO LÄNS LANDSTING Landstingets ansvar Landstingets resurser POLISMYNDIGHETEN I ÖREBRO LÄN Polisens ansvar Polisens resurser Svårigheter i polisens arbete ÅKLAGARVÄSENDET RÄTTSINTYG ANDRA AKTÖRER Kvinnohuset i Örebro Brottsofferjouren i Örebro -Lekeberg Manfred Övriga aktörer UTVECKLINGSOMRÅDEN BEHOV AV NYA OCH FÖRBÄTTRADE INSATSER Insatser för kvinnor Kvinnocentrum Boende och skydd Samordnare Särskilt utsatta grupper Insatser för barn Insatser för män Samverkan Information Kunskap och utbildning Förebyggande arbete REFERENSER Offentligt tryck Litteratur Internet

4 3

5 Inledning Kommunfullmäktige beslutade våren 2005 att en lokal handlingsplan för kvinnofrid skulle upprättas. Uppdraget gavs till programkansli Social välfärd. Handlingsplanen har tagits fram i bred samverkan med flera olika verksamheter och intressenter. Tillsammans har ett hundratal personer medverkat vid rådslag och olika arbetsträffar. En arbetsgrupp med representanter från kommunen, landstinget, polisen och Kvinnohuset, har utarbetat handlingsplanen. I arbetet med denna plan har en samstämmig bild växt fram, att i Örebro blir ungefär kvinnor utsatta för våld varje år. Bilden bygger på statistik hämtad från flera olika aktörer bl.a. kommunen, landsting, polis och brottsförebyggande rådet. Det är svårt att närmare ange hur många kvinnor som utsätts för våld varje år, då detta är ett brott som för det mesta förekommer i det dolda. Mäns våld mot kvinnor är ett allvarligt och omfattande samhällsproblem. En övervägande del av allt våld mot kvinnor sker i hemmet och utövas av män i nära relationer. Det förekommer i alla samhällsklasser och åldersgrupper. Mäns våld mot kvinnor är en mångsidig problematik och därmed finns det ingen enkel förklaringsmodell. Utifrån en könsmaktförståelse kan våldet sättas in i ett samhälleligt sammanhang där myndigheter tillsammans kan motverka mäns våld mot kvinnor. Handlingsplanen föreslår insatser för att ge stöd och hjälp till kvinnor som utsatts för våld, för att söka förhindra upprepning av våld och för att förebygga misshandel av kvinnor. Handlingsplanen har ett brett perspektiv och omfattar insatser för samtliga berörda i familjen. Mäns våld mot kvinnor och barns utsatthet är ett samhällsansvar. Kommunen måste därför i större utsträckning än hittills ta ett ansvar för de våldsutsatta kvinnorna och deras barn. En samverkan med alla andra goda krafter, såväl på myndigheter som hos ideella föreningar, är också väsentlig. Arbetet med behandling för män som misshandlar behöver också utvecklas. Mäns våld mot kvinnor berör många myndigheters arbete. För att kunna erbjuda bra stöd och programverksamhet för män, krävs ett nära och systematiserat samarbete mellan verksamheter som ska svara för stödet. Våldsutsatta kvinnor kan känna många hinder för att söka hjälp. Några hinder är att kvinnan är utsatt för hot, osäkerhet, rädsla för insyn och okunnighet om vart de ska vända sig. En avgörande faktor för att stärka stödet till kvinnorna och deras barn är att det är allmänt känt vart de kan vända sig för hjälp och stöd, att det finns en tydlig ingång till respektive aktör och att det är lätt att ta kontakt. Berörda verksamheter bör kännetecknas av öppenhet och tillgänglighet. Arbetet med framtagande av handlingsplanen för kvinnofrid har visat att insatserna för kvinnorna har förbättrats under senare år, men att också mycket återstår. Handlingsplanen ska vara ett stöd i det fortsatta utvecklingsarbetet. 4

6 Begreppsdefinition I handlingsplanen används FN:s definition av begreppet våld mot kvinnor vilken innebär såväl kvinnomisshandel som våldtäkt och andra sexuella övergrepp och former av utnyttjanden såsom sexuella trakasserier, kvinnlig könsstympning och prostitution. Uttrycken våld mot kvinnor, våldsutsatta kvinnor och mäns våld mot kvinnor används synonymt i handlingsplanen. Fortsatt arbete med handlingsplanen För att handlingsplanen ska bli verkningsfull och få genomslagskraft måste den förankras och bli känd i alla verksamheter. Det är lika viktigt att följa upp planen i sin helhet och att revidera den vid behov. För att detta ska bli av är det nödvändligt att någon eller några ges i uppdrag att utföra arbetet. Det är viktigt att precisera vem som ansvara för genomförande och uppföljning. Regeringen har i Dir. 2005:32 gett i uppdrag till särskild utredare att göra en översyn av socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor. Uppdraget skall redovisas senast juni Utredning kan resultera i nyheter och förändringar t.ex. i ansvarsfrågan och SoL. Det gör att det bör finnas beredskap för att handlingsplanen kan behöva revideras relativt omgående. Även resurser och insatser kan komma att beröras. 5

7 Nuvarande situation och behov I Örebro blir cirka kvinnor våldsutsatta varje år. Bakom varje våldsutsatt kvinna finns en våldsutövande man och i många fall finns det barn som bevittnar våldet. Örebro kommuns nuvarande resurser för hjälp, stöd och skydd är otillräckliga. De resurser som finns klarar inte att fylla de behov som finns. Rådande situation och behov redogörs och beskrivs mer ingående i avsnittet myndigheter med särskilt ansvar (s. 13) samt i avsnittet utvecklingsområden (s.20). Nuvarande situation och behov i korthet: - De flesta våldsutsatta kvinnorna får ett gott mottagande, men inte alla - Samordningen är inte tillräckligt bra - Utbildning och kunskapsnivån är inte tillräckliga - Det är otydliga ingångar till kommunen, landstinget och polisen - Speciellt utsedda samordnare med särskilt ansvar hos varje aktör behövs - Särskilda handläggare/personal med särskilt ansvar/kompetens behövs - Det finns oftast en lösning i den akuta situationen, men inte alltid på en tillräckligt god nivå - Kvinnan får inte tillräckligt bra och snabbt mottagande och stöd när hon gör en anmälan mot mannen. - De psykosociala insatserna inom landstinget är otillräckliga när kvinnor kommer akut till USÖ - Det långsiktiga stödarbetet är otillräckligt - Bättre uppföljning och utvärdering behövs - Uppdrag och ansvarsområden är inte tillräckligt tydliga - Barn blir inte tillräckligt uppmärksammade, det saknas insatser - Det finns inte tillräckligt med information - Det förebyggande arbetet är otillräckligt - Ingen samlad statistik förs inom sjukvård och socialtjänst 6

8 Handlingsplanens mål och strategier Syftet med handlingsplanen är att på bred front angripa våldet mot kvinnor, i synnerhet det våld som riktar sig mot kvinnor från män i nära relationer. Målet är att förebygga och minska våldet, förhindra upprepning av våld samt ge stöd och hjälp till de redan utsatta. Arbetet är långsiktigt och bör varje år omsättas i aktiviteter inom given budgetram. Det gör vi genom att : Synliggöra våldet mot kvinnor och unga flickor Förebygga våld mot kvinnor och unga flickor Göra handlingsplanen väl känd bland utsatta kvinnor, aktörer och allmänhet Aktivt samverka i enlighet med handlingsplanen Förebygga att unga pojkar och män blir våldsverkare Säkerställa att kvinnor får ett gott bemötande oavsett vilken myndighet de söker sig till Göra stödet lättillgängligt och ha ett professionellt mottagande Stödja de flickor och kvinnor som blivit utsatta för våld, så att de våga söka hjälp Stödja och skydda flickor och kvinnor, så att de vågar anmäla våldsbrott Verka för att utredningar om våld mot kvinnor kan bedrivas så att brott beivras, och redan begångna brott kan bli bedömda på ett rättsäkert sätt för både kvinnan och mannen Tillgodose misshandlade kvinnors behov av stöd och skydd, vård och behandling så att kvinnorna kan leva utan rädsla och själva kan bestämma över sina liv Ge barnen i familjerna stöd att bearbeta sina trauman och gå vidare i livet Ge våldsutövande män möjlighet att hantera sin aggressivitet utan hot och våld, samt att bearbeta den problemtik, som kan ligga bakom våldet Främja metod- och kompetensutveckling för personal som i sitt arbete möter misshandlade kvinnor, deras barn och de våldsutövande männen. 7

9 Åtgärdsplan Handlingsplanens förslag är lagda med utgångspunkt i ett långsiktigt perspektiv och som fortsättning på redan upprättat och pågående samarbete mellan olika berörda aktörer. Handlingsplanen är en del i en över lång tid fortsatt process för att utveckla ett utökat och systematiserat samarbete kring mäns våld mot kvinnor och barn. På kort sikt, inom det närmaste året: - Inrätta ett kommunalt kvinnocentrum, med tre personal dagtid - Utse särskild samordnare för kvinnofridsfrågor i Örebro kommun - Utveckla samverkan mellan berörda myndigheter och andra aktörer - Tydliggöra ansvar och roller mellan kommun och landsting som innebär att alla kvinnor tas emot på bästa sätt - Inventera grupper och tydliggör deras uppdrag och mandat - Inventera kunskap och kompetens, se över handledningsbehov - Genomföra särskilda utbildningssatsningar, bl.a. om könsstympning - Följa polisens utredningsarbete vad gäller förekomst av prostitution och människohandel. - Se över informationsdelen - Producera en lättläst informationsfolder om handlingsplanen - Initiera och grunda ett samarbete med Örebro universitet - Till detta centrum koppla en förstärkt insats för barnen - Förstärka Kvinnohusets bemanning för stöd till kvinnor - Upprätta fördjupad kontakt med Manfred På lång sikt, över tid: - Inrätta ett kvinnocentrum som har dygnet runt bemanning, och innefattar skyddat boende. - Inrätta ett kriscentrum för barn och ungdomar - Inrätta ett kriscentrum för män - Utveckla strategier för att förebygga våld - Förmedla metodutveckling, kompetenshöjning och handledning - Genomföra särskilda utbildningssatsningar, även myndighetsgemensamma - Fördjupa samverkan och utveckla länsövergripande samverkan - Fördjupa och vidareutveckla samarbetet med universitetet - Utveckla omvärldsbevakning på kvinnofridsområdet - Göra en årlig planering av aktiviteter inför det kommande budgetåret 8

10 Styrande dokument Att kvinnor utsätts för våld av män i nära relationer har uppmärksammats mer och mer under senare år, såväl internationellt och nationellt som lokalt. Flera viktiga sammankomster och styrande dokument ligger till grund för dagens arbete. Internationellt och nationellt Förenta Nationerna År 1993 antog FN:s generalförsamlig Deklarationen om avskaffande av våld mot kvinnor. Dokumentet ger uttryck för mäns våld mot kvinnor där man tydlig kopplar samman våldet med mäns överordning och kvinnors underordning i hela samhället. Deklarationen omfattar fysiskt, psykiskt (även hot) och sexuellt våld. Deklarationen innebär att våld mot kvinnor inte längre definieras som en privat angelägenhet. Våld mot kvinnor är enligt deklarationens första artikel; varje könsbetingad våldshandling som resulterar i eller sannolikt kommer att resultera i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller sådant lidande för kvinnor innefattande hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckligt frihetsberövande vare sig det sker offentligt eller privat. 1 Två år senare 1995 hölls FN:s fjärde kvinnokonferens och denna resulterade i ett handlingsprogram där regeringarna åtar sig att aktivt verka för att ett jämställdhetsperspektiv skall genomsyra all verksamhet. Åtgärder för att förebygga våld mot kvinnor och skydda kvinnor mot våld bör enligt handlingsprogrammet vidtas såväl inom rättsväsendet som inom hälso- och sjukvården och inom socialtjänsten. Deltagande regeringar åtog sig att lagstifta mot våld mot kvinnor i hemmet, arbetsplatsen och i samhället i övrigt. 2 FN:s arbete och politiska handlingar genomsyrar allt arbete med mäns våld mot kvinnor både på europeisk och på nationell nivå. Europarådet År 1985 var första gången Europarådet belyste frågan om våld mot kvinnor, och åtta år senare 1993 antog Europarådet Declaration of policies for combating violence against women in a democratic Europé. Deklarationen betonar statens ansvar för att ingripa, undersöka och utfärda sanktioner till stöd för brottsoffer. 3 Europarådets ministerkommitté antog år 2002 rekommendationen On the protection of women against violence. I den rekommendationen konstaterades att mäns våld mot kvinnor är ett allvarligt samhällsproblem som grundar sig på en maktobalans mellan kvinnor och män. 4 1 Förenta Nationerna, Fourth World Conference on Women, Beijing Declaration, SOU 2004:121 Slag i luften. 4 Europarådet,

11 Europakonventionen Sedan 1995 är Europakonventionen svensk lag, se lagen (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Staternas skyldighet att leva upp till sina åtaganden enligt konventionen kan prövas av en oberoende domstol, den europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna (Europadomstolen). Domstolens avgöranden är rättsligt bindande för den berörda staten. 5 Europadomstolen kan ta emot klagomål från enskilda personer, enskilda organisationer eller grupper av enskilda som anser att deras fri- och rättigheter enligt konventionen eller något av tilläggsprotokollen blivit kränkta. En första förutsättning är att den berörda staten är ansluten till konventionen och till respektive tilläggsprotokoll. Sverige är anslutet till konventionen och till de flesta av tilläggsprotokollen. 6 Nationellt År 1993 tillsatte regeringen en kvinnovåldskommission för att utifrån ett kvinnoperspektiv göra en översyn av frågor som rör våld mot kvinnor och föreslå åtgärder för att motverka sådant våld. Kvinnovåldskommissionen avlämnade i juni 1995 slutbetänkandet Kvinnofrid (SOU 1995:60) som innehöll flera förslag bl.a. lagändringar, omhändertagande och bemötande av våldsutsatta kvinnor och våldsutövade män inom olika myndigheter och flera rekommendationer för hur myndigheterna bör förhålla sig till kvinnovåld. 7 Kommissionens arbete kom bland annat att resultera i brottsrubriceringarna grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning. Regeringens proposition 1997/98:55 Kvinnofrid, vilken överlämnades till riksdagen innehöll bl.a. tre centrala utgångspunkter för förändring: Lagstiftningen förbättras och skärps Förebyggande åtgärder vidtas Utsatta kvinnor ska få ett bättre bemötande 8 Kvinnofridspropositionens åtgärdspaket blev vägledade i det statliga och kommunala arbetet med mäns våld mot kvinnor. Förändringar i lagstiftningen som genomförts är bl.a. kvinnofridslagen och sexköpslagen. Ifråga om myndighetsgemensamma och myndighetsspecifika uppdrag, så handlade de om förebyggande åtgärder och förbättring av bemötandet av våldsutsatta kvinnor. Dessa granskades senare och i december 2004 så publiceras utredningen Slag i luften, vilken i sitt betänkande bl.a. pekar på att de myndighetsspecifika uppdragen genomförts i större utsträckning än de myndighetsgemensamma. 9 Svensk lagstiftning Flera lagar har instiftats, ändrats eller justerats för att förebygga, förhindra och stärka skyddet för våldsutsatta kvinnor, bl.a. lagen om grov kvinnofridskränkning Ibid. 7 SOU 1995:60 Kvinnofrid. 8 Prop. 1997/98:55 Kvinnofrid. 9 SOU 2004:121 Slag i luften. 10

12 Brottsbalken (BrB) kap 4 4a, lagen om besöksförbud 2003:484 (SFS 1988:688), jämställdhetslagen 1991:433 och lagen om förbud mot könsstympning av kvinnor 1999:267 (1982:316). 10 Statens folkhälsoinstitut I Folkhälsopolitisk rapport 2005 föreslås frihet från könsrelaterat våld bli ett nytt delmål. Syftet med det nya delmålet är att avskaffa mäns våld mot kvinnor. I rapporten står att arbetet även måste föras internationellt, särskilt vad gäller människohandel, prostitution och pornografi. Rapporten pekar på många utvecklingsbehov och ger flera förslag. Ett exempel är att kraftfulla insatser behövs för att åstadkomma jämställdhet mellan könen i samhället och förhindra könsrelaterat våld. Andra exempel är att det könsrelaterade våldet i samhället bör kartläggas kontinuerligt med såväl kvantitativa som kvalitativa metoder och att ökad kunskap behövs om de män som utövar våld mot kvinnor. 11 Lokalt Social välfärds verksamhetsprogram visar vad som är den långsiktiga politiska viljeinriktningen för programområdets arbete. Några av målsättningarna är ett samhälle fritt från könsrelaterat våld, ett snabbt agerande när barn far illa och en ökad jämställdhet mellan flickor och pojkar. 12 Örebro kommuns verksamhet styrs av inriktningsmål. De fyra inriktningsmålen är delaktighet/samhörighet, jämställdhet/mångfald, trygghet/rättvisa och god miljö. Dessa styr inriktningen i de kommunala verksamheterna och de aktiviteter som sker inom ramen för denna handlingsplan. 13 Örebro kommuns folkhälsoprogram är en del av kommunens arbete för en hållbar utveckling. Det anger övergripande mål och inriktning för kommunens gemensamma folkhälsoarbete. Ett område som programmet fokuserar på är trygg och säker livsmiljö för alla och en av inriktningarna är att öka tryggheten och säkerheten för de befolkningsgrupper som är mest utsatta för våld, skadegörelse och olycksfall. 14 Örebro kommun har även antagit en barnvision som bygger på FN:s barnkonvention: Varje barn i Örebro, utan undantag, har rätt att leva och att utvecklas under omständigheter som gynnar barnets eget bästa och som, beroende på barnets ålder och mognad, tar hänsyn till dess egen vilja och åsikter. 15 De idag framtagna arbetsinstruktioner som finns för socialtjänsten i Örebro kommun vad gäller kvinnor utsatta för hot och våld och i förekommande fall de barn som finns med i familjen, har visats sig otillräckliga och behöver förbättras. Så även inom landstinget och polisen Statens folkhälsoinstitut, Folkhälsopolitisk rapport 2005 (R2005:5) 12 Verksamhetsprogram för Social välfärd, Antaget av kommunfullmäktige den 18 maj Örebro kommun, Folkhälsoprogram Antaget av kommunfullmäktige

13 Myndigheter med särskilt ansvar Några myndigheter har enligt lagstiftning ett särskilt ansvar för och gentemot våldsutsatta kvinnor och barn. Örebro kommun Kommunens ansvar Kommunens ansvar styrs framför allt av bestämmelserna i socialtjänstlagen. Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver ( 2 kap. 2 SoL ). Detta ansvar innebär dock ingen inskränkning i det ansvar som vilar på andra huvudmän. Till socialnämndens uppgifter hör att svara för omsorg och service, upplysningar, råd, stöd och vård, ekonomisk hjälp och annat bistånd till familjer och enskilda som behöver det. Socialnämnden är också ansvarig för att de som vistas i kommunen får den information som behövs. ( 3 kap. 1 SoL ). Socialnämnden har ansvar för att samverkan organiseras och genomförs ( 3 kap. 5 SoL ). I frågor som rör barn som far illa eller som riskerar att fara illa (5 kap. 1a SoL). Samverkan ska ske med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs. Socialnämnden har ett speciellt ansvar för bl.a. brottsoffer och då speciellt för kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp i hemmet och som kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. ( 5 kap. 11 SoL ). Socialnämnden har ett särskilt ansvar för barn och unga ( 5 kap. 1 SoL ). I paragrafen står att socialnämnden skall verka för att barn och unga växer upp under trygga och goda förhållanden. Socialnämnden skall med särskild uppmärksamhet följa utvecklingen hos barn och unga som har visat tecken till ogynnsam utveckling och i nära samarbete med hemmen sörja för att barn och ungdom som riskerar att utvecklas ogynnsamt får det skydd och stöd som de behöver. När åtgärder rör barn skall det särskilt beaktas vad hänsyn till barnens bästa kräver. ( 1 kap.2 SoL ). Kommunens resurser Socialtjänsten är den verksamhet inom kommunen som involveras när det handlar om mäns våld mot kvinnor. De möter i sina verksamheter både våldsutsatta kvinnor och barn samt män som misshandlar. Under 2004 har socialtjänsten skattat att de mött ca 290 kvinnor som blivit utsatta för våld, och av dessa blev var tredje erbjuden någon form av insats t.ex. rådgivning eller krissamtal. Gällande barn som bevittnat våld handlade det om ca 190 barn och av dessa fick ungefär hälften någon slags hjälp t.ex. kuratorskontakt. Ifråga om män skattade socialtjänsten att de mött ca 95 män vilka utövat våld mot kvinnor. Av dessa blev en femtedel erbjuden någon form av insats, t.ex. stödsamtal. Att statistiken grundas på skattningar beror på att ingen samlad statistik eller dokumentation över våldsutsatta kvinnor har förts inom socialtjänsten, men det kommer att ske fr.o.m

14 På försörjningsstöds mottagning finns för närvarande, som en tillfällig lösning, två stycken halvtidstjänster. Deras direkta uppgift är att hjälpa våldsutsatta kvinnor med råd och stödsamtal, andra samhällskontakter, akut trygga boendefrågan, ekonomi, eventuella barns behov etc. Framtagen statistik över en tvåmånadersperiod i slutet på 2005 visar på 27 ärenden. Av dessa var 15 kvinnor med barn och 11 ensamstående. Med tanke på att stödet till våldsutsatta kvinnor och deras barn är ett samhällets ansvar är insatser och resurser otillräckliga idag och behöver stärkas. Socialjouren ansvarar för kommunens socialtjänst efter kontorstid. Vid akuta problem på kvällar och helger kan man vända sig dit. Socialjouren kan göra placeringar på Kvinnohuset även under de tider då Kvinnohuset är obemannat. Familjerättsgruppen utför, på uppdrag av domstol, utredningar om vårdnad, boende och umgänge, erbjuder samarbetssamtal, medverkar till avtal om vårdnad, boende och umgänge, ger råd och stöd samt fastställer faderskap. I familjecentraler, där socialsekreterare, pedagoger och barn- och mödrahälsovården samverkar, har de som mål att utifrån hela familjens livssituation främja god hälsa hos barn och föräldrar genom att erbjuda en nära mötesplats och stärka det sociala nätverket runt barnen och föräldrarna. Socialtjänstens barn och familjeenhet består av familjebehandlingen och nätverkscentrum. Familjebehandling är öppenvård med bl.a. stödsamtal och familjeterapi. Bedömningar av samspelet mellan föräldrar och barn görs på begäran från socialkontoren. Nätverkscentrums uppdrag är att planera, inventera och leda nätverksmöten och familjerådslag. Kommunens verksamhet Murgrönan har alldeles nyligen ändrat sin inriktning till att vara ett stödboende för kvinnor med missbruksproblematik. Kriteriet för ett boende på Murgrönan är missbruk men väldigt ofta finns en våldsproblematik med i bilden hos aktuella kvinnor. Kommunen ger ekonomiska anslag till Kvinnohuset via avtal. Avtalet säger bl.a. att Kvinnohuset ska söka samverkan med kommunen och andra verksamheter som arbetar med samma målgrupp, så att deras behov totalt sett blir såväl tillgodosedda som möjligt utifrån samlade resurser. Stödcentrum för unga brottsoffer är en verksamhet som bedrivs inom socialjouren. Stödcentrumet erbjuder unga hjälp att bearbeta händelser, hjälper unga att förebreda sig inför en rättegång etc. 13

15 Örebro läns landsting Landstingets ansvar Hälso- och sjukvården har ett tydligt ansvar när det gäller att upptäcka och identifiera våldsutsatta kvinnor samt att ge ett adekvat medicinskt och psykosocialt omhändertagande. 16 Detta regleras i hälso- och sjukvårdslagen 1982:763 2 Målet för hälsooch sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Det innebär god kvalitet, trygghet i vården, respekt för patienternas självbestämmande samt så långt som möjligt samråd med patienten. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värde. 17 I lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område finns bestämmelser om personalens skyldigheter. 18 All sjukvårdspersonal har sekretess och anmälningsskyldighet. 19 Sveriges riksdag beslutade den 1 november 2005 att införa en ny vårdgaranti. Beslutet innebär att som patient är du garanterad kontakt med vården och vård inom vissa tidsramar. Garantin omfattar all planerad behandling som landstinget erbjuder. Vårdgarantin gäller också kontakt med vårdcentralen och besök på vårdcentralen. Den akuta vården berörs inte utan vid akut sjukdom eller skada får alla vård omedelbart. 20 Landstingets resurser Hälso- och sjukvården ansvarar för en omfattande verksamhet och erbjuder både allmänna vårdinsatser och specialistvård. För att åstadkomma ett gott omhändertagande arbetar landstinget med nätverk för kvinnofrid på varje sjukhus samt kontaktpersoner för kvinnofrid inom primärvården i syfte att öka kunskapen, utveckla omhändertagandet och samverka med övriga aktörer. Våldsutsatta kvinnor kan aktualiseras inom hälso- och sjukvården på olika sätt. Vid akuta situationer kan våldsutsatta kvinnor vända sig till akutmottagningen på USÖ. Under 2005 sökte 107 kvinnor på akutmottagningen på USÖ. Den kvalitetsgranskning som genomförts visar att 13% av dessa kvinnor läggs in på sjukhuset. Om så är fallet följs de upp av den aktuella avdelningens kurator. I dagsläget finns det ingen kurator på akutmottaningen varför de kvinnor som går hem inte får denna uppföljning. Detta är ett klart förbättringsområde. Kvinnan skall även alltid erbjudas en tid för återbesök hos doktor, och så långt det är möjligt ska erbjudas återbesök till samma doktor. På jourtid kan kvinnor även vända sig till jourcentralen på Nygatan för att få sina skador omsedda och dokumenterade. 16 Heimer G. & Posse B., (2003), Våldsutsatta kvinnor. 17 Sveriges Rikes Lag 18 Sveriges Rikes Lag 19 Heimer G. & Posse B., (2003), Våldsutsatta kvinnor

16 Inom primärvården finns idag ingen överskådlig statistik av antalet våldsutsatta kvinnor som sökt eller identifierats. I en nyligen genomförd enkät till länets barnmorskor, har de 10 barnmorskor som hittills rutinmässigt ställt frågor om våld identifierat 21 kvinnor under en månad. Uppskattningsvis kan det handla om cirka 250 kvinnor. En rutin som införs inom mödrahälsovården fr.o.m är att aktivt tillfråga kvinnor om våldsutsatthet. Diskussioner pågår om att utvidga denna rutin att omfatta fler yrkeskategorier. Våldtagna kvinnor tas alltid om hand på kvinnokliniken. Kvinnokliniken möter mellan våldtagna kvinnor per år. Dessa kvinnor följs alltid upp av kurator. Hans och Greta-mottagningen vänder sig till flickor och pojkar under 18 år som utsatta för sexuella övergrepp. Unga flickor och unga pojkar kan också vända sig till ungdomsmottagningen Knuffen. Det samarbete som påbörjats mellan kurator på kvinnokliniken och stödcentrum för unga brottsoffer ses som mycket positivt. Detta har skett i form av samråd kring kvinnor samt även vid något tillfälle en gemensam informationsträff med utsatt kvinna. Här finns en potential för utvecklat samarbete enligt kvinnoklinikens kurator. Ett problem som kvinnokliniken brottas med är när de kvinnor som sökt inte återkommer på planerade återbesök. Detta gäller kanske framförallt de yngre kvinnorna och vår kurator kommer att föra en diskussion med bl.a. Hans och Greta mottagningen för ett eventuellt utökat samarbete runt dessa kvinnor. Kajsamottagningen vänder sig till kvinnor med missbruksproblematik. En del av denna målgrupp utgörs av våldsutsatta kvinnor. I samtalsmottagningen finns möjlighet att ta upp och prata om våldet samt att hänvisas vidare till övrig hjälp och stöd. Kvinnor med problem som har orsakats av övergrepp hänvisas till allmänpsykiatriska mottagningen för vidare remittering till rätt vårdnivå ex. psykoterapigruppen. Sjukvården ska kunna erbjuda kvinnan att stanna över natt även om hennes skador inte motiverar detta. Denna möjlighet används inte i någon större omfattning i dagsläget. Ett förbättringsområde är att göra rutinen känd och att i större utsträckning även erbjuda kvinnor detta alternativ till skydd. Landstinget har en särskild tjänst för samordning av kvinnofridsarbetet. Syftet med denna resurs är att vara en specialist- och stödfunktion till hälso- och sjukvård och därmed verka för att våldsutsatta kvinnors behov tillgodoses inom ramen för landstingets ansvar och uppdrag. Det har lyfts fram att det behövs tydliga ingångar, både interna och externa, så att kvinnorna hamnar på rätt vårdnivå och erbjuds adekvat stöd. Samt att de får tydlig och likartad information oavsett till vem de först vänder sig för stöd och hjälp. 15

17 Polismyndigheten i Örebro län Polisens ansvar Polismyndighetens uppgift är att förebygga och förhindra brott samt att utreda brott. Polisen skall också lämna skydd, upplysningar och annan hjälp till utsatta. Polisens arbete styrs bland annat av polislagen (PolisL) förundersökningskungörelsen (FuK) och rättegångsbalken (RB). Polisen skall hjälpa, skydda och ställa tillrätta. Brott mot kvinnor och barn är prioriterade brott och skall handläggas skyndsamt. Polisens resurser Under år 2005 anmäldes 254 brott när det gäller våld mot kvinnor över 15 år i Örebro kommun. Dessa anmälningar gäller våld mot kvinna inomhus där kvinnan är bekant med gärningsmannen. Under samma år anmäldes i Örebro kommun 27 brott gällande grov kvinnofridskränkning 21. Våld mot kvinnor handläggs inledningsvis på Länskriminalavdelningens jourrotel, dit ärendet ofta kommer under jourtid. När det gäller mord, dråp och våldtäkt handläggs dessa ärenden på Länskriminalavdelningens rotel för grova brott. Grov kvinnofridskränkning, grov misshandel, misshandel, olaga hot och ofredande handläggs på närpolisområdena. Polis som blir kallad ut till t.ex. lägenhetsbråk 22 där kvinnan blivit misshandlad skall, om kvinnan ger sin tillåtelse, hålla ett kort videoförhör med kvinnan över vad som hänt. Även om kvinnan senare tar tillbaka sina uppgifter kan rättsprocessen drivas vidare med bra förstahandsåtgärder 23. Videokamera finns i de flesta polisbilar samt åtgärdskort över förstahandsåtgärder. Brott mot kvinnor i nära relationer skall handläggas inom 60 dagar. Målsägandeförhör skall hållas inom 7 dagar. Dessa ärenden delas ut direkt till handläggare. Det är alltid en åklagare som är förundersökningsledare när det gäller brott mot kvinnor i nära relationer med känd gärningsman. Kvinnor som utsätts för brott informeras om de rättigheter hon har som brottsoffer, bland annat rätten till målsägandebiträde, information om besöksförbudslagen och brottsofferstöd m.m. Utredare som handlägger relationsvåld skall ha särskild kompetens för uppdraget enligt myndighetens verksamhetsplan. Denna särskilda kompetens består bl.a. av Polishögskolans avancerade förhörsledarutbildning. Utbildningen kommer att ske över tid med början under hösten När det gäller besöksförbud handläggs dessa på jourroteln samt på Närpolisområdena. Under 2005 ansökte 185 kvinnor om besöksförbud. Det finns poliser i varje 21 Statistik hämtad från Brottsförebyggande rådet gällande år 2005 är i skrivande stund preliminär, Termen lägenhetsbråk används av polis, press, rättsväsendet etc. och betyder konflikt mellan personer i viss lokal; Eliasson, M., (1997), Mäns våld mot kvinnor. 23 Förstahandsåtgärder är t.ex. att dokumentera allt, fotografera skador och hålla ett kortare förhör, helst med videokamera

18 närpolisområde som arbetar med uppföljning av besöksförbuden och har kontinuerliga kontakter med kvinnan. Polisen tillhandahåller också larmpaket som utsatta kvinnor kan få då de känner sig hotade och rädda. Larmtelefonen finns hos utredningsledaren på Jourroteln. Det är Utredningsledaren som gör en bedömning i varje enskilt ärende om telefonen skall lämnas ut. Telefonen är kopplad direkt till polisens ledningscentral. När det gäller brott mot barn under 15 år handläggs dessa på Länskriminalavdelningens rotel för brott mot barn. Svårigheter i polisens arbete Många kvinnor som lämnat uppgifter i ett målsägandeförhör vill sedan inte medverka i den fortsatta utredningen. Orsaker till detta kan bland annat vara att kvinnan saknar stöd under utredningsprocessen och under rättegången. Då många kvinnor lever kvar i förhållandet med den misstänkte mannen är det svårt att få henne att medverka i utredningen. Kvinnor med invandrarbakgrund har svårt att anmäla bland annat på grund av språksvårigheter, samt att de lever isolerat. Det patriarkaliska synsätt som många kvinnor med invandrarbakgrund lever under gör det svårt för dem att ta kontakt med myndigheter, då synsättet är att problemen skall lösas inom familjen. Åklagarväsendet Åklagaren är den som inom lagens ram ska avgöra vad som föranleder åtal och har därmed en central ställning inom rättsväsendet med uppgift att vara förundersökningsledare, att besluta i åtalsfrågan samt att förbereda och framträda i domstolen. Åklagaren är alltså den som avgör om ett brott blivit begånget, därefter om det finns tillräcklig bevisning mot en misstänkt. Bevisningen avgör om förundersökning ska inledas eller läggas ned. I mål ska åklagaren vara opartisk, vilket innebär att han ska beakta både den våldutsatta kvinnans och den våldsutövande mannens situation. Åklagaren har också till uppgift att fatta beslut i frågor om anhållan, husrannsakan, reseförbud och andra tvångsmedel. 24 Rättsintyg Det är Rättsmedicinalverket som har huvudansvaret för verksamhet som utfärdar rättsintyg. Det innebär att verket skall svara för t.ex. utbildning, allmänna råd och kvalitetssäkring av verksamheten. Rättsintyg skall som huvudregel inhämtas från läkare vid rättsmedicinsk avdelning inom Rättsmedicinalverket eller läkare som enligt avtal med verket har åtagit sig att utfärda rättsintyg. Utfärdandet av rättsintyg är koncentrerat till ett antal särskilt kvalificerade läkare, för att åstadkomma bra kvalitet på rättsintygen. Ett rättsintyg kan ha en avgörande betydelse i en kommande rättsprocess. Rättsintyg utfärdas på begäran av polismyndighet eller åklagare. 25 I Örebro finns två läkare som enligt avtal med Rättsmedicinalverket har åtagit sig att utfärda rättsintyg. 24 Lindgren M. & Qvarnström J., (2003), Brottsoffren i rättsprocessen. 25 Promemoria: Information om rättsintygsverksamheten, Lag (2005:225) om rättsintyg i anledning av brott. 17

19 Andra aktörer Här nedan presenteras i korta drag några andra aktörer som har en viktig roll i arbetet kring våldsutsatta kvinnor och barn, samt kring män som misshandlar. Kvinnohuset i Örebro Kvinnohuset är en ideell verksamhet som till största delen finansieras av kommunala anslag. Detta regleras genom avtal. Avtalet innebär en fast ersättning samt ersättning per boendedygn. Kvinnohuset kan erbjuda skyddat boende (8 platser) till våldsutsatta och hotade kvinnor med eller utan barn, råd och stödsamtal genom telefon eller inbokade besök, stöd vid kontakt med myndigheter, information och studieverksamhet. Kvinnohuset hade 277 nya telefonkontakter under år Kvinnohuset har lång erfarenhet av att möta våldsutsatta kvinnor och därför goda kunskaper om hinder och möjligheter som är en del av uppbrottsprocessen. Man kommer i kontakt med Kvinnohuset genom telefonsamtal, socialjouren eller annan enhet inom socialtjänsten. Kvinnohuset är bemannat dagtid under vardagar. De kvinnor som bor på Kvinnohuset har möjlighet att oavsett tidpunkt kontakta personal. Kvinnohuset är en mycket viktig verksamhet för våldsutsatta kvinnor. Verksamheten får ofta önskemål och krav att ta emot kvinnor även när så inte är möjligt. Kvinnohuset har därför länge betonat att kommunen har ett stort ansvar och att deras egen verksamhet är kompletterande. Kvinnohuset ser också att barnen på Kvinnohuset har behov av ett bättre stöd. Brottsofferjouren i Örebro - Lekeberg Brottsofferjouren är en ideell organisation som är till för att hjälpa den som blivit utsatt för brott eller blivit vittne till brott. Främst är det människor som drabbats av brott mot deras person, t.ex. misshandel, olaga hot, ofredande och rån, som söker hjälp och stöd. Brottsofferstödet sker genom ideellt arbetande stödpersoner som har kontakt med brottsoffret. Brottsofferstödet kan ske antingen via telefon eller personliga sammanträffanden, enligt brottsoffrets önskemål. Brottsofferjouren gav under år 2005 råd och stöd till 890 personer, av dessa var 538 kvinnor. Brottsofferjouren är öppen dagtid under vardagar. Manfred Inom ramen för landstingets familjerådgivning bedrivs ett visst stöd för män som gjort sig skyldiga till våld mot kvinnor i nära relationer. Manfred är en verksamhet där män erbjuds möjligheten att delta i en samtalsgrupp med syftet att männen ska sluta använda våld. Deltagande kan ske på eget initiativ eller som ett led i kontraktsvård. Deltagare förbinder sig att delta vid tjugo tillfällen. En svårighet som påtalats är rekrytering d v s att nå och fånga upp män som befinner sig i olika former av livskriser etc. Polis, frivård, länskommunerna och Örebro läns lansting samverkar kring Manfred

20 Övriga aktörer Utöver ovan nämnda finns många fler aktörer i arbete kring denna problematik, Örebro Mansforum, Karlskoga kvinnojour, Örebros manliga nätverk för kvinnofrid, Brottsoffermyndigheten, Bris, Svenska kyrkan, Försäkringskassan, m.fl. Det är aktörer som alla har en betydelsefull funktion för arbetet med våldsutsatta kvinnor och barn samt med män som misshandlar. 19

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09 Livsmiljöenheten 2009-12-18 Länsstrategi Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010 Diarienr: 801-3732-09 2 1 Förord Mäns våld mot kvinnor i Västmanland är utbrett och vanligt före-kommande. De senaste åren

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Utbildnings- och omsorgsnämnden 2011-04-18 62 Reviderad 2013-06-11 540 Inom Älvkarleby kommuns skall våldsutsatta kvinnor och

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Stoppa mäns våld mot kvinnor

Stoppa mäns våld mot kvinnor Stoppa mäns våld mot kvinnor Mäns våld drabbar kvinnor i alla åldrar och samhällsklasser Ett samarbete mellan socialtjänsten, förskolan, skolan, polisen, landstinget, Brottsofferjouren och Kvinnojouren

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Mullsjö kommuns socialtjänst Revideras 2012 Antagen av kommunstyrelsen 20090826 1 Våld i nära relationer och barn som bevittnar våldet Handlingsplanens syfte och

Läs mer

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166 KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation Antagen av KF, dnr KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition... 3 Kartläggning... 3 Syfte...

Läs mer

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Läs mer

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Ks 2010:163 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Handlingsprogram

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25 Kommittédirektiv Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra Dir. 2014:25 Beslut vid regeringssammanträde den 20 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Övergripande plan mot våld i nära relationer 2015-2018 Våld i nära relationer har många uttryck: psykiskt våld fysiskt våld sexuellt våld materiellt våld latent våld försummelse

Läs mer

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011 Våld i nära relationer Handlingsplan för socialnämnden 2011 1 Utgångspunkter Enligt 5 kap 11 andra stycket socialtjänstlagen ska socialnämnden särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta

Läs mer

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg Att företräda barn. Marianne Ny Överåklagare Utvecklingscentrum Göteborg RÄTTSÄKERHET Den misstänktes rättssäkerhet rätten till fair trial Brottsoffrets rättssäkerhet Rättssäkerhet för barn som brottsoffer

Läs mer

Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län

Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län Mot våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel Titel: Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att

Läs mer

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden Råd till våldsutsatta kvinnor och barn Information till dig som bor i Luleå och Boden Att många människor i samhället utsätts för hot och våld inom hemmets väggar är ett samhällsproblem. Dessutom är det

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Kommunstyrelsens kontor Handlingsplan rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Våld mot kvinnor innebär: Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i eller sannolikt kommer

Läs mer

Handlingsplan för kvinnofrid - mäns våld mot

Handlingsplan för kvinnofrid - mäns våld mot 1 (11) Typ: Plan Giltighetstid: Tills vidare Version: 1.0 Fastställd: KF 2007-04-25, 26 Uppdateras: 2013 Handlingsplan för kvinnofrid - mäns våld mot kvinnor Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Kvinnofrid

Läs mer

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Handlingsplan för kvinnofrid

Handlingsplan för kvinnofrid för kvinnofrid i Härryda kommun MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Uppdraget Enhetschefen för vuxenenheten fick i oktober 2000 i uppdrag av verksamhetschefen för individ- och familjeomsorg

Läs mer

Handlingsplan för att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer

Handlingsplan för att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer Handlingsplan för att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer Beslutad av kommunfullmäktige den 26 april 2010, 39. Inledning Mäns våld mot kvinnor har erkänts som ett grundläggande brott mot mänskliga

Läs mer

Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun

Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun Datum 2012-07-05 Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun Kvalitetsdokument Redaktör Dokumentnamn Upprättat (dat.) 2011-11-24 Handlingsplan

Läs mer

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande Styrning Nationella jämställdhetspolitiska mål: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn

Läs mer

Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer

Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer Sidansvarig Anna-Lena Sellergren, senast uppdaterat 2004-04-22 Socialtjänstens ansvar Socialtjänstlagens 11 skriver att Socialnämnden bör verka

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03

Handlingsplan Våld i nära relationer Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03 Handlingsplan Våld i nära relationer Författare: Nadja Aria-Garystone Datum: 2014-10-19 Reviderad Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03 Innehållsförteckning Förord... 3 Handlingsplanens

Läs mer

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO KVINNOFRID Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för Kalix kommun, IFO Polismyndigheten Kalix sjukhus Kvinnojouren Svenska Kyrkan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL

Läs mer

Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013.

Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013. RAPPORT juni 2014 Analys av Öppna Jämförelser Brottsoffer Resultat och förbättringsområden Sammanfattning SKL och Socialstyrelsen har i år genomfört en tredje öppna jämförelser gällande Stöd till brottsoffer

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering anmälan

Rutin ärendes aktualisering anmälan Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. Vad gör socialtjänsten?

Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. Vad gör socialtjänsten? Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor Vad gör socialtjänsten? Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor Vad gör socialtjänsten? ISSN 1103-8209, meddelande 1999:23 Text: Britt Segerberg Omslagsbild:

Läs mer

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barnkompetens Socialtjänstperspektiv Agneta Ekman Odont. dr., socialchef Hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. har verksamheter som sträcker sig från

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! Kerstin Kristensen 2014-09-30 VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! SoL 5 kap11 - Brottsoffer 1978-2007 Lag (2007:225) Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för

Läs mer

Meddelandeblad. Januari 2005

Meddelandeblad. Januari 2005 Meddelandeblad Mottagare: Kommunstyrelser, socialtjänstens individ- och familjeomsorg, länsstyrelser, förvaltningsdomstolar, Utrikesdepartementet och Migrationsverket Januari 2005 Rättigheter inom socialtjänsten

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga

Våld i nära relationer en folkhälsofråga Våld i nära relationer en folkhälsofråga Kerstin Bynander och Lina Blombergsson Kommittédirektiv Uppdrag samla och stödja berörda myndigheter och organisationer för att öka effektiviteten, kvaliteten och

Läs mer

KVINNOFRID i ÄLVSBYNS KOMMUN

KVINNOFRID i ÄLVSBYNS KOMMUN Handlingsprogram KVINNOFRID i ÄLVSBYNS KOMMUN Upprättat i samarbete med Primärvården, Polismyndigheten samt Socialtjänsten Gemensamma mål och utgångspunkter Bakgrund Mäns våld mot kvinnor är ett mångfacetterat

Läs mer

Bakgrund Mäns våld mot kvinnor och barn

Bakgrund Mäns våld mot kvinnor och barn Bakgrund 1 Mäns våld mot kvinnor och barn Ett globalt problem Ett samhällsproblem Ett demokratiproblem Ett folkhälsoproblem Ett rättsligt problem 2 Folkhälsopolitiskt program Västerbottens läns landsting

Läs mer

Översänder extraärende till socialnämndens sammanträde den 11 december.

Översänder extraärende till socialnämndens sammanträde den 11 december. Översänder extraärende till socialnämndens sammanträde den 11 december. se bifogat. Med vänlig hälsning Vesna Casitovski SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 19(19) Socialnämnden Sammanträdesdatum 2013-12-11 Handlingsplan

Läs mer

samt Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck (HRV) Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner

samt Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck (HRV) Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Gemensamt handlingsprogram för personalgrupper i Lindesbergs kommun som möter våldsutsatta kvinnor eller män och barn som bevittnat våld i nära relation samt Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Granskning av arbetet med hot och våld i nära relationer

Granskning av arbetet med hot och våld i nära relationer www.pwc.se Revisionsrapport Inger Kullberg Cert. kommunal revisor Granskning av arbetet med hot och våld i nära relationer Trosa kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning...

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL TINDRA En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL Barn som far illa Alldeles för många barn i Sverige far illa genom att de utsätts för misshandel. Alldeles för många av dem får inte

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

GÄLLANDE BESLUT: HANDLINGSPROGRAM FÖR STÖD OCH HJÄLP ÅT VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH DERAS FAMILJER

GÄLLANDE BESLUT: HANDLINGSPROGRAM FÖR STÖD OCH HJÄLP ÅT VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH DERAS FAMILJER Ändrad 2006-05-04 Sida 1 (9) Senast reviderad: 2007-12-03 Senast reviderad av: Fredrik Bordahl Styrande dokument GÄLLANDE BESLUT: HANDLINGSPROGRAM FÖR STÖD OCH HJÄLP ÅT VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH DERAS FAMILJER

Läs mer

Projektbeskrivning Skyddsnät

Projektbeskrivning Skyddsnät Projektbeskrivning Skyddsnät När barn och unga råkar illa ut talar man ofta om att samhällets skyddsnät brister. Genom det gemensamma projektet Skyddsnät vill vi arbeta för att förstärka skyddsnätet runt

Läs mer

Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen

Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen Ricky Ansell, Statens Kriminaltekniska Laboratorium. Linköping Elena Severin, Åklagarmyndigheten utvecklingsavdelning. Göteborg Mariella Öberg, Nationellt

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet

Läs mer

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel.

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fredrik Reinfeldts jultal 16 december 2013 Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet

Läs mer

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm SOU 2007:6 Målsägandebiträdet ett aktivt stöd

Läs mer

KVINNOFRID - ett kommunalt handlingsprogram för att bekämpa våld mot kvinnor

KVINNOFRID - ett kommunalt handlingsprogram för att bekämpa våld mot kvinnor KVINNOFRID - ett kommunalt handlingsprogram för att bekämpa våld mot kvinnor 2006-03 2 KVINNOFRID - ett kommunalt handlingsprogram för att bekämpa våld mot kvinnor Mål för kvinnofrid i Vänersborgs kommun

Läs mer

2013-045.17. Länsstyrelsen, Landstinget Västmanland, Polismyndigheten, Kriminalvården, Kommunerna

2013-045.17. Länsstyrelsen, Landstinget Västmanland, Polismyndigheten, Kriminalvården, Kommunerna Dokumentnamn: Mäns våld mot kvinnor Dokumentnummer: Version: Dnr:801-2961-12 Datum: VKL:s diarienummer: 2013-045.17 Gäller fr o m: Gäller t o m: 2012 2014 Parter: Länsstyrelsen i Västmanlands län Handläggare:

Läs mer

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning:

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning: Trygghetsplan 2011-2012 Förskolan Alsalam Inledning: 1 En av målsättningarna på Alsalam förskola är att både barn och vuxna, känner sig trygga. Vi tar avstånd mot alla former av kränkningar och trakasserier

Läs mer

Utredning. Våld i nära relationer

Utredning. Våld i nära relationer Utredning Våld i nära relationer Umeå kommun 2014 1 Inledning Under fem månader har en kartläggning kring våld i nära relationer genomförts i Umeå kommun. Utredningen har finansierats av medel från Socialstyrelsen.

Läs mer

Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar

Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar 1(6) STYRDOKUMENT DATUM 2011-01-01 Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar Några anmärkningar kring de begrepp som använts: Barnavårdsutredning - den utredningsprocess som Socialtjänstlagen föreskriver

Läs mer

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun 2011-04-27 SN 127 SOCIALFÖRVALTNINGEN Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun Den kommunala socialförvaltningens barn- och familjeavdelning ska verka för att på barn och unga växer

Läs mer

Handlingsplan för kvinnofrid i Härryda kommun

Handlingsplan för kvinnofrid i Härryda kommun Handlingsplan för kvinnofrid i Härryda kommun SEKTORN FÖR SOCIALTJÄNST HÄRRYDA KOMMUN UPPDRAGET Enhetschefen för vuxenenheten fick i oktober 2000 i uppdrag av verksamhetschefen för individ- och familjeomsorg

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer

Handlingsplan Våld i nära relationer Handlingsplan Våld i nära relationer Sn 2015-01-14 8 2 Inledning Våld i nära relationer är förutom att vara ett allvarligt brott, även ett stort folkhälsoproblem och ett brott mot de mänskliga rättigheterna

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar En informationsskrift från Barnahuset Trollhättan Vänersborg Lilla Edet Juni 2012 När ska man göra en anmälan till socialtjänsten? När du känner

Läs mer

Från polisanmälan till stöd och hjälp

Från polisanmälan till stöd och hjälp samverkan mellan polis och socialtjänst vid brott i nära relation då målsägande är över 18 år Från polisanmälan till stöd och hjälp Handbok för införande av arbetsmetod grundad på Relationsvåldscentrum

Läs mer

Policy: mot sexuella trakasserier

Policy: mot sexuella trakasserier Policy: mot sexuella trakasserier Reviderad 2012-06-06 Bakgrund Vi vill att alla aktiva, anställda och ideellt engagerade personer ska känna sig trygga och välkomna i vår förening. Det ligger i linje med

Läs mer

Handlingsplan mot våld i nära relationer

Handlingsplan mot våld i nära relationer SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-11-04 AN-2013/636.739 1 (2) HANDLÄGGARE Hartvig Egebark, Gunnel 08-535 376 04 Gunnel.Hartvig-Egebark@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande

Läs mer

Vad är VKV? Utbildningar. Information. Rapporter. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. den 22 september 2011

Vad är VKV? Utbildningar. Information. Rapporter. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. den 22 september 2011 Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Våld i nära n relationer Skövde den 22 september 2011 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinararelationer.se/vkv Tove Corneliussen,,

Läs mer

Lokal samverkan för kvinnofrid

Lokal samverkan för kvinnofrid Lokal samverkan för kvinnofrid Handlingsprogram 2011-2014 Socialtjänsten, Polisen, Lasarettet Trelleborg och Brottofferjouren/Kvinnojouren Söderslätt i samverkan med stöd av Länsstyrelsen i Skåne. Lillemor

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn Har du ett arbete som rör barn? Om du är anställd inom myndighet vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myndigheter inom hälso- och sjukvården,

Läs mer

Grundvärderingar. Samhället har ansvar för att skydda, hjälpa och stödja våldsutsatta kvinnor och barn

Grundvärderingar. Samhället har ansvar för att skydda, hjälpa och stödja våldsutsatta kvinnor och barn Kvinnofridsprogrammet i Malmö 1 Grundvärderingar Samhället har ansvar för att skydda, hjälpa och stödja våldsutsatta kvinnor och barn Helhetssyn - insatser behövs för alla parter - kvinnor, barn och män

Läs mer

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Barn som far illa Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Vilka barn far illa? Barnmisshandel Sexuella övergrepp Psykiskt våld Barn som bevittnar våld i hemmet

Läs mer

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag Så ser Det ut i dag mäns våld mot kvinnor I världen uppskattas var tredje kvinna någon gång har blivit utsatt för våld eller sexuella övergrepp. I Sverige anmäldes år 2006 runt 25 500 fall av misshandel

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

Vad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer

Vad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinara.se/vkv Våld i nära n Borås s den 7 april-2011 Tove Corneliussen,, utbildningsledare, Lotta Nybergh,

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

2006-11-08. Brottsofferjourernas Riksförbund vill lämna några ytterligare förslag och kommentarer på betänkandet.

2006-11-08. Brottsofferjourernas Riksförbund vill lämna några ytterligare förslag och kommentarer på betänkandet. 2006-11-08 Brottsofferjourernas Riksförbunds remissvar angående betänkande Att ta ansvar för sina insatser Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor, SOU 2006:65 Brottsofferjourernas Riksförbund,

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATIONER

VÅLD I NÄRA RELATIONER VÅLD I NÄRA RELATIONER En liten broschyr om vilken hjälp som går att få i Ljungby, Markaryd och Älmhult Det berör oss alla Är du kvinna, man, ungdom, barn som blir utsatt för någon form av våld av någon

Läs mer

Handlingsplan mot Våld i nära relationer Riktlinjer för handläggningen av familjevåldsärenden

Handlingsplan mot Våld i nära relationer Riktlinjer för handläggningen av familjevåldsärenden Åstorps kommuns Handlingsplan mot Våld i nära relationer Riktlinjer för handläggningen av familjevåldsärenden Beslutat av Socialnämnden 2014-02-17 Dnr 2014/15 1 Innehållsförteckning 1.INLEDNING... 4 1.1

Läs mer

Barnets rättigheter i vårdnadstvister Göteborg den 30 mars 2012. Gunilla Cederström

Barnets rättigheter i vårdnadstvister Göteborg den 30 mars 2012. Gunilla Cederström Barnets rättigheter i vårdnadstvister Göteborg den 30 mars 2012 Gunilla Cederström Barn i Sverige år 2011 Cirka 2 miljoner barn Cirka 50.000 barn berörs varje år av föräldrarnas separation Samförståndslösningar

Läs mer

Datum KVINNOFRIDSPLAN. För kvinnor som utsätts för hot och våld i nära relationer och för de barn som lever i relationer där hot och våld förekommer

Datum KVINNOFRIDSPLAN. För kvinnor som utsätts för hot och våld i nära relationer och för de barn som lever i relationer där hot och våld förekommer 1(7) Datum Omsorgs- och socialförvaltningen KVINNOFRIDSPLAN För kvinnor som utsätts för hot och våld i nära relationer och för de barn som lever i relationer där hot och våld förekommer http://www.mjolby.se/download/18.54ac24de1298495895b80003654/kvinnofridsplan-2010-03-15.doc

Läs mer

Datum 2011-09-20. Dokumentet vänder sig till all personal inom den patientnära verksamheten som möter våldsutsatta kvinnor, barn och män.

Datum 2011-09-20. Dokumentet vänder sig till all personal inom den patientnära verksamheten som möter våldsutsatta kvinnor, barn och män. I Landstinget Gunilla Lillhager, kurator och arbetsterapienhet Gunilla Apell, h3lso- och sjukvårdsenheten DALARNA RIKTLINJE - VALD I NÄRA RELATIONER Datum 2011-09-20 Beteckningfdiarienr LD11/02248 1(6)

Läs mer

Rapport. Öppna jämförelser av stöd till brottsoffer 2013. www.ljungby.se

Rapport. Öppna jämförelser av stöd till brottsoffer 2013. www.ljungby.se www.ljungby.se Rapport Öppna jämförelser av stöd till brottsoffer 2013 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2013-10-16 Bakgrund Syftet med öppna jämförelser är

Läs mer

Socialtjänstlag (2001:453)

Socialtjänstlag (2001:453) Socialtjänstlag (2001:453) 5 kap. Särskilda bestämmelser för olika grupper Barn och unga 1 Socialnämnden ska - verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden, - i nära samarbete

Läs mer

Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet

Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet - en halvtidsavstämning av hur stadsdelarna når upp till målen i Stockholms stads program för kvinnofridmot våld i nära relationer Alla Kvinnors

Läs mer

HANDLINGSPLAN. mot våld i nära relationer. Socialtjänsten. Antagen av Socialnämnden 2012-02-15

HANDLINGSPLAN. mot våld i nära relationer. Socialtjänsten. Antagen av Socialnämnden 2012-02-15 HANDLINGSPLAN mot våld i nära relationer Antagen av Socialnämnden 2012-02-15 Socialtjänsten 1 (9) DNR: SN/2012:16 Socialnämndens handlingsplan mot våld i nära relationer. Inledning Socialnämnden antog

Läs mer

Våld i nära relationer Socialtjänstens ansvar

Våld i nära relationer Socialtjänstens ansvar Våld i nära relationer Socialtjänstens ansvar Mikael Thörn Socialkonsulent Länsstyrelsen Västra Götalands län 031-60 52 08 mikael.thorn@o.lst.se Våld i nära relationer Våld och övergrepp mot barn Barn

Läs mer

Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor

Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor Antagen av Individ- och familjenämnden Nämnden för funktionshindrade Aldrenämnden september 2010 VÄSTERÅS STAD Handlingsplan för att bekämpa mäns våld

Läs mer

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 RIKTLINJER för handläggning inom missbruks- och beroendevården socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Mål och inriktning... 3 3 Utredning och handläggning...

Läs mer

Handledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin.

Handledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin. Handledning En vanlig dag Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin. SOFIA går på fest och hoppas att få träffa Gustav men det blir inte

Läs mer

Det som inte märks, finns det?

Det som inte märks, finns det? Det som inte märks, finns det? Mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Kerstin Kristensen www.kvinnofrid.nu Både män och kvinnor utsätts för våld i nära relationer. I majoriteten av fallen är det

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Vad ska vi prata och samtala om?

Vad ska vi prata och samtala om? Vad ska vi prata och samtala om? Om Länsstyrelsen och våra uppdrag Om mäns våld mot kvinnor Läget i länet Kommande lagstiftning Vad gör Operation Kvinnofrid och vad kan Länsstyrelsen erbjuda Regional strategi

Läs mer

SOSFS 2003:14 (S) Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2003:14 (S) Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (S) frfattningssam ling Allmänna råd Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS)

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Förskolan Sikelvingen Antagen: 2014-11-05 1 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Syfte 3. Lagstiftning och styrdokument 4. Anmälningsskyldighet

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot

Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot KIRUNA KOMMUN 110516 Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot 1. Följande styrdokument ligger till grund för framtagandet av denna handlingsplan; FN:s konvention om mänskliga rättigheter

Läs mer

Handlingsplan för den lokala samverkansgruppen kvinnofrid KAK

Handlingsplan för den lokala samverkansgruppen kvinnofrid KAK Handlingsplan för den lokala samverkansgruppen kvinnofrid KAK Bakgrund Mäns våld mot kvinnor är ett folkhälsoproblem och en av vår tids största samhällsproblem. De flesta fall av kvinnomisshandel begås

Läs mer