Handlingsplan för insatser vid våld mot kvinnor och barn

Transkript

1 Dnr Antagen av programnämnd Social välfärd Projektledare: Inger Multanen Handlingsplan för insatser vid våld mot kvinnor och barn Programkansli Social välfärd Box Örebro Åbylundsgat 8, entré A Tel Fax social.valfard@orebro.se

2 1

3 Innehållsförteckning INLEDNING... 4 Begreppsdefinition... 5 Fortsatt arbete med handlingsplanen... 5 NUVARANDE SITUATION OCH BEHOV... 6 HANDLINGSPLANENS MÅL OCH STRATEGIER... 7 ÅTGÄRDSPLAN... 8 STYRANDE DOKUMENT... 9 INTERNATIONELLT OCH NATIONELLT... 9 Förenta Nationerna... 9 Europarådet... 9 Europakonventionen Nationellt Svensk lagstiftning Statens folkhälsoinstitut Lokalt MYNDIGHETER MED SÄRSKILT ANSVAR ÖREBRO KOMMUN Kommunens ansvar Kommunens resurser ÖREBRO LÄNS LANDSTING Landstingets ansvar Landstingets resurser POLISMYNDIGHETEN I ÖREBRO LÄN Polisens ansvar Polisens resurser Svårigheter i polisens arbete ÅKLAGARVÄSENDET RÄTTSINTYG ANDRA AKTÖRER Kvinnohuset i Örebro Brottsofferjouren i Örebro -Lekeberg Manfred Övriga aktörer UTVECKLINGSOMRÅDEN BEHOV AV NYA OCH FÖRBÄTTRADE INSATSER Insatser för kvinnor Kvinnocentrum Boende och skydd Samordnare Särskilt utsatta grupper Insatser för barn Insatser för män Samverkan Information Kunskap och utbildning Förebyggande arbete REFERENSER Offentligt tryck Litteratur Internet

4 3

5 Inledning Kommunfullmäktige beslutade våren 2005 att en lokal handlingsplan för kvinnofrid skulle upprättas. Uppdraget gavs till programkansli Social välfärd. Handlingsplanen har tagits fram i bred samverkan med flera olika verksamheter och intressenter. Tillsammans har ett hundratal personer medverkat vid rådslag och olika arbetsträffar. En arbetsgrupp med representanter från kommunen, landstinget, polisen och Kvinnohuset, har utarbetat handlingsplanen. I arbetet med denna plan har en samstämmig bild växt fram, att i Örebro blir ungefär kvinnor utsatta för våld varje år. Bilden bygger på statistik hämtad från flera olika aktörer bl.a. kommunen, landsting, polis och brottsförebyggande rådet. Det är svårt att närmare ange hur många kvinnor som utsätts för våld varje år, då detta är ett brott som för det mesta förekommer i det dolda. Mäns våld mot kvinnor är ett allvarligt och omfattande samhällsproblem. En övervägande del av allt våld mot kvinnor sker i hemmet och utövas av män i nära relationer. Det förekommer i alla samhällsklasser och åldersgrupper. Mäns våld mot kvinnor är en mångsidig problematik och därmed finns det ingen enkel förklaringsmodell. Utifrån en könsmaktförståelse kan våldet sättas in i ett samhälleligt sammanhang där myndigheter tillsammans kan motverka mäns våld mot kvinnor. Handlingsplanen föreslår insatser för att ge stöd och hjälp till kvinnor som utsatts för våld, för att söka förhindra upprepning av våld och för att förebygga misshandel av kvinnor. Handlingsplanen har ett brett perspektiv och omfattar insatser för samtliga berörda i familjen. Mäns våld mot kvinnor och barns utsatthet är ett samhällsansvar. Kommunen måste därför i större utsträckning än hittills ta ett ansvar för de våldsutsatta kvinnorna och deras barn. En samverkan med alla andra goda krafter, såväl på myndigheter som hos ideella föreningar, är också väsentlig. Arbetet med behandling för män som misshandlar behöver också utvecklas. Mäns våld mot kvinnor berör många myndigheters arbete. För att kunna erbjuda bra stöd och programverksamhet för män, krävs ett nära och systematiserat samarbete mellan verksamheter som ska svara för stödet. Våldsutsatta kvinnor kan känna många hinder för att söka hjälp. Några hinder är att kvinnan är utsatt för hot, osäkerhet, rädsla för insyn och okunnighet om vart de ska vända sig. En avgörande faktor för att stärka stödet till kvinnorna och deras barn är att det är allmänt känt vart de kan vända sig för hjälp och stöd, att det finns en tydlig ingång till respektive aktör och att det är lätt att ta kontakt. Berörda verksamheter bör kännetecknas av öppenhet och tillgänglighet. Arbetet med framtagande av handlingsplanen för kvinnofrid har visat att insatserna för kvinnorna har förbättrats under senare år, men att också mycket återstår. Handlingsplanen ska vara ett stöd i det fortsatta utvecklingsarbetet. 4

6 Begreppsdefinition I handlingsplanen används FN:s definition av begreppet våld mot kvinnor vilken innebär såväl kvinnomisshandel som våldtäkt och andra sexuella övergrepp och former av utnyttjanden såsom sexuella trakasserier, kvinnlig könsstympning och prostitution. Uttrycken våld mot kvinnor, våldsutsatta kvinnor och mäns våld mot kvinnor används synonymt i handlingsplanen. Fortsatt arbete med handlingsplanen För att handlingsplanen ska bli verkningsfull och få genomslagskraft måste den förankras och bli känd i alla verksamheter. Det är lika viktigt att följa upp planen i sin helhet och att revidera den vid behov. För att detta ska bli av är det nödvändligt att någon eller några ges i uppdrag att utföra arbetet. Det är viktigt att precisera vem som ansvara för genomförande och uppföljning. Regeringen har i Dir. 2005:32 gett i uppdrag till särskild utredare att göra en översyn av socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor. Uppdraget skall redovisas senast juni Utredning kan resultera i nyheter och förändringar t.ex. i ansvarsfrågan och SoL. Det gör att det bör finnas beredskap för att handlingsplanen kan behöva revideras relativt omgående. Även resurser och insatser kan komma att beröras. 5

7 Nuvarande situation och behov I Örebro blir cirka kvinnor våldsutsatta varje år. Bakom varje våldsutsatt kvinna finns en våldsutövande man och i många fall finns det barn som bevittnar våldet. Örebro kommuns nuvarande resurser för hjälp, stöd och skydd är otillräckliga. De resurser som finns klarar inte att fylla de behov som finns. Rådande situation och behov redogörs och beskrivs mer ingående i avsnittet myndigheter med särskilt ansvar (s. 13) samt i avsnittet utvecklingsområden (s.20). Nuvarande situation och behov i korthet: - De flesta våldsutsatta kvinnorna får ett gott mottagande, men inte alla - Samordningen är inte tillräckligt bra - Utbildning och kunskapsnivån är inte tillräckliga - Det är otydliga ingångar till kommunen, landstinget och polisen - Speciellt utsedda samordnare med särskilt ansvar hos varje aktör behövs - Särskilda handläggare/personal med särskilt ansvar/kompetens behövs - Det finns oftast en lösning i den akuta situationen, men inte alltid på en tillräckligt god nivå - Kvinnan får inte tillräckligt bra och snabbt mottagande och stöd när hon gör en anmälan mot mannen. - De psykosociala insatserna inom landstinget är otillräckliga när kvinnor kommer akut till USÖ - Det långsiktiga stödarbetet är otillräckligt - Bättre uppföljning och utvärdering behövs - Uppdrag och ansvarsområden är inte tillräckligt tydliga - Barn blir inte tillräckligt uppmärksammade, det saknas insatser - Det finns inte tillräckligt med information - Det förebyggande arbetet är otillräckligt - Ingen samlad statistik förs inom sjukvård och socialtjänst 6

8 Handlingsplanens mål och strategier Syftet med handlingsplanen är att på bred front angripa våldet mot kvinnor, i synnerhet det våld som riktar sig mot kvinnor från män i nära relationer. Målet är att förebygga och minska våldet, förhindra upprepning av våld samt ge stöd och hjälp till de redan utsatta. Arbetet är långsiktigt och bör varje år omsättas i aktiviteter inom given budgetram. Det gör vi genom att : Synliggöra våldet mot kvinnor och unga flickor Förebygga våld mot kvinnor och unga flickor Göra handlingsplanen väl känd bland utsatta kvinnor, aktörer och allmänhet Aktivt samverka i enlighet med handlingsplanen Förebygga att unga pojkar och män blir våldsverkare Säkerställa att kvinnor får ett gott bemötande oavsett vilken myndighet de söker sig till Göra stödet lättillgängligt och ha ett professionellt mottagande Stödja de flickor och kvinnor som blivit utsatta för våld, så att de våga söka hjälp Stödja och skydda flickor och kvinnor, så att de vågar anmäla våldsbrott Verka för att utredningar om våld mot kvinnor kan bedrivas så att brott beivras, och redan begångna brott kan bli bedömda på ett rättsäkert sätt för både kvinnan och mannen Tillgodose misshandlade kvinnors behov av stöd och skydd, vård och behandling så att kvinnorna kan leva utan rädsla och själva kan bestämma över sina liv Ge barnen i familjerna stöd att bearbeta sina trauman och gå vidare i livet Ge våldsutövande män möjlighet att hantera sin aggressivitet utan hot och våld, samt att bearbeta den problemtik, som kan ligga bakom våldet Främja metod- och kompetensutveckling för personal som i sitt arbete möter misshandlade kvinnor, deras barn och de våldsutövande männen. 7

9 Åtgärdsplan Handlingsplanens förslag är lagda med utgångspunkt i ett långsiktigt perspektiv och som fortsättning på redan upprättat och pågående samarbete mellan olika berörda aktörer. Handlingsplanen är en del i en över lång tid fortsatt process för att utveckla ett utökat och systematiserat samarbete kring mäns våld mot kvinnor och barn. På kort sikt, inom det närmaste året: - Inrätta ett kommunalt kvinnocentrum, med tre personal dagtid - Utse särskild samordnare för kvinnofridsfrågor i Örebro kommun - Utveckla samverkan mellan berörda myndigheter och andra aktörer - Tydliggöra ansvar och roller mellan kommun och landsting som innebär att alla kvinnor tas emot på bästa sätt - Inventera grupper och tydliggör deras uppdrag och mandat - Inventera kunskap och kompetens, se över handledningsbehov - Genomföra särskilda utbildningssatsningar, bl.a. om könsstympning - Följa polisens utredningsarbete vad gäller förekomst av prostitution och människohandel. - Se över informationsdelen - Producera en lättläst informationsfolder om handlingsplanen - Initiera och grunda ett samarbete med Örebro universitet - Till detta centrum koppla en förstärkt insats för barnen - Förstärka Kvinnohusets bemanning för stöd till kvinnor - Upprätta fördjupad kontakt med Manfred På lång sikt, över tid: - Inrätta ett kvinnocentrum som har dygnet runt bemanning, och innefattar skyddat boende. - Inrätta ett kriscentrum för barn och ungdomar - Inrätta ett kriscentrum för män - Utveckla strategier för att förebygga våld - Förmedla metodutveckling, kompetenshöjning och handledning - Genomföra särskilda utbildningssatsningar, även myndighetsgemensamma - Fördjupa samverkan och utveckla länsövergripande samverkan - Fördjupa och vidareutveckla samarbetet med universitetet - Utveckla omvärldsbevakning på kvinnofridsområdet - Göra en årlig planering av aktiviteter inför det kommande budgetåret 8

10 Styrande dokument Att kvinnor utsätts för våld av män i nära relationer har uppmärksammats mer och mer under senare år, såväl internationellt och nationellt som lokalt. Flera viktiga sammankomster och styrande dokument ligger till grund för dagens arbete. Internationellt och nationellt Förenta Nationerna År 1993 antog FN:s generalförsamlig Deklarationen om avskaffande av våld mot kvinnor. Dokumentet ger uttryck för mäns våld mot kvinnor där man tydlig kopplar samman våldet med mäns överordning och kvinnors underordning i hela samhället. Deklarationen omfattar fysiskt, psykiskt (även hot) och sexuellt våld. Deklarationen innebär att våld mot kvinnor inte längre definieras som en privat angelägenhet. Våld mot kvinnor är enligt deklarationens första artikel; varje könsbetingad våldshandling som resulterar i eller sannolikt kommer att resultera i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller sådant lidande för kvinnor innefattande hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckligt frihetsberövande vare sig det sker offentligt eller privat. 1 Två år senare 1995 hölls FN:s fjärde kvinnokonferens och denna resulterade i ett handlingsprogram där regeringarna åtar sig att aktivt verka för att ett jämställdhetsperspektiv skall genomsyra all verksamhet. Åtgärder för att förebygga våld mot kvinnor och skydda kvinnor mot våld bör enligt handlingsprogrammet vidtas såväl inom rättsväsendet som inom hälso- och sjukvården och inom socialtjänsten. Deltagande regeringar åtog sig att lagstifta mot våld mot kvinnor i hemmet, arbetsplatsen och i samhället i övrigt. 2 FN:s arbete och politiska handlingar genomsyrar allt arbete med mäns våld mot kvinnor både på europeisk och på nationell nivå. Europarådet År 1985 var första gången Europarådet belyste frågan om våld mot kvinnor, och åtta år senare 1993 antog Europarådet Declaration of policies for combating violence against women in a democratic Europé. Deklarationen betonar statens ansvar för att ingripa, undersöka och utfärda sanktioner till stöd för brottsoffer. 3 Europarådets ministerkommitté antog år 2002 rekommendationen On the protection of women against violence. I den rekommendationen konstaterades att mäns våld mot kvinnor är ett allvarligt samhällsproblem som grundar sig på en maktobalans mellan kvinnor och män. 4 1 Förenta Nationerna, Fourth World Conference on Women, Beijing Declaration, SOU 2004:121 Slag i luften. 4 Europarådet,

11 Europakonventionen Sedan 1995 är Europakonventionen svensk lag, se lagen (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Staternas skyldighet att leva upp till sina åtaganden enligt konventionen kan prövas av en oberoende domstol, den europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna (Europadomstolen). Domstolens avgöranden är rättsligt bindande för den berörda staten. 5 Europadomstolen kan ta emot klagomål från enskilda personer, enskilda organisationer eller grupper av enskilda som anser att deras fri- och rättigheter enligt konventionen eller något av tilläggsprotokollen blivit kränkta. En första förutsättning är att den berörda staten är ansluten till konventionen och till respektive tilläggsprotokoll. Sverige är anslutet till konventionen och till de flesta av tilläggsprotokollen. 6 Nationellt År 1993 tillsatte regeringen en kvinnovåldskommission för att utifrån ett kvinnoperspektiv göra en översyn av frågor som rör våld mot kvinnor och föreslå åtgärder för att motverka sådant våld. Kvinnovåldskommissionen avlämnade i juni 1995 slutbetänkandet Kvinnofrid (SOU 1995:60) som innehöll flera förslag bl.a. lagändringar, omhändertagande och bemötande av våldsutsatta kvinnor och våldsutövade män inom olika myndigheter och flera rekommendationer för hur myndigheterna bör förhålla sig till kvinnovåld. 7 Kommissionens arbete kom bland annat att resultera i brottsrubriceringarna grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning. Regeringens proposition 1997/98:55 Kvinnofrid, vilken överlämnades till riksdagen innehöll bl.a. tre centrala utgångspunkter för förändring: Lagstiftningen förbättras och skärps Förebyggande åtgärder vidtas Utsatta kvinnor ska få ett bättre bemötande 8 Kvinnofridspropositionens åtgärdspaket blev vägledade i det statliga och kommunala arbetet med mäns våld mot kvinnor. Förändringar i lagstiftningen som genomförts är bl.a. kvinnofridslagen och sexköpslagen. Ifråga om myndighetsgemensamma och myndighetsspecifika uppdrag, så handlade de om förebyggande åtgärder och förbättring av bemötandet av våldsutsatta kvinnor. Dessa granskades senare och i december 2004 så publiceras utredningen Slag i luften, vilken i sitt betänkande bl.a. pekar på att de myndighetsspecifika uppdragen genomförts i större utsträckning än de myndighetsgemensamma. 9 Svensk lagstiftning Flera lagar har instiftats, ändrats eller justerats för att förebygga, förhindra och stärka skyddet för våldsutsatta kvinnor, bl.a. lagen om grov kvinnofridskränkning Ibid. 7 SOU 1995:60 Kvinnofrid. 8 Prop. 1997/98:55 Kvinnofrid. 9 SOU 2004:121 Slag i luften. 10

12 Brottsbalken (BrB) kap 4 4a, lagen om besöksförbud 2003:484 (SFS 1988:688), jämställdhetslagen 1991:433 och lagen om förbud mot könsstympning av kvinnor 1999:267 (1982:316). 10 Statens folkhälsoinstitut I Folkhälsopolitisk rapport 2005 föreslås frihet från könsrelaterat våld bli ett nytt delmål. Syftet med det nya delmålet är att avskaffa mäns våld mot kvinnor. I rapporten står att arbetet även måste föras internationellt, särskilt vad gäller människohandel, prostitution och pornografi. Rapporten pekar på många utvecklingsbehov och ger flera förslag. Ett exempel är att kraftfulla insatser behövs för att åstadkomma jämställdhet mellan könen i samhället och förhindra könsrelaterat våld. Andra exempel är att det könsrelaterade våldet i samhället bör kartläggas kontinuerligt med såväl kvantitativa som kvalitativa metoder och att ökad kunskap behövs om de män som utövar våld mot kvinnor. 11 Lokalt Social välfärds verksamhetsprogram visar vad som är den långsiktiga politiska viljeinriktningen för programområdets arbete. Några av målsättningarna är ett samhälle fritt från könsrelaterat våld, ett snabbt agerande när barn far illa och en ökad jämställdhet mellan flickor och pojkar. 12 Örebro kommuns verksamhet styrs av inriktningsmål. De fyra inriktningsmålen är delaktighet/samhörighet, jämställdhet/mångfald, trygghet/rättvisa och god miljö. Dessa styr inriktningen i de kommunala verksamheterna och de aktiviteter som sker inom ramen för denna handlingsplan. 13 Örebro kommuns folkhälsoprogram är en del av kommunens arbete för en hållbar utveckling. Det anger övergripande mål och inriktning för kommunens gemensamma folkhälsoarbete. Ett område som programmet fokuserar på är trygg och säker livsmiljö för alla och en av inriktningarna är att öka tryggheten och säkerheten för de befolkningsgrupper som är mest utsatta för våld, skadegörelse och olycksfall. 14 Örebro kommun har även antagit en barnvision som bygger på FN:s barnkonvention: Varje barn i Örebro, utan undantag, har rätt att leva och att utvecklas under omständigheter som gynnar barnets eget bästa och som, beroende på barnets ålder och mognad, tar hänsyn till dess egen vilja och åsikter. 15 De idag framtagna arbetsinstruktioner som finns för socialtjänsten i Örebro kommun vad gäller kvinnor utsatta för hot och våld och i förekommande fall de barn som finns med i familjen, har visats sig otillräckliga och behöver förbättras. Så även inom landstinget och polisen Statens folkhälsoinstitut, Folkhälsopolitisk rapport 2005 (R2005:5) 12 Verksamhetsprogram för Social välfärd, Antaget av kommunfullmäktige den 18 maj Örebro kommun, Folkhälsoprogram Antaget av kommunfullmäktige

13 Myndigheter med särskilt ansvar Några myndigheter har enligt lagstiftning ett särskilt ansvar för och gentemot våldsutsatta kvinnor och barn. Örebro kommun Kommunens ansvar Kommunens ansvar styrs framför allt av bestämmelserna i socialtjänstlagen. Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver ( 2 kap. 2 SoL ). Detta ansvar innebär dock ingen inskränkning i det ansvar som vilar på andra huvudmän. Till socialnämndens uppgifter hör att svara för omsorg och service, upplysningar, råd, stöd och vård, ekonomisk hjälp och annat bistånd till familjer och enskilda som behöver det. Socialnämnden är också ansvarig för att de som vistas i kommunen får den information som behövs. ( 3 kap. 1 SoL ). Socialnämnden har ansvar för att samverkan organiseras och genomförs ( 3 kap. 5 SoL ). I frågor som rör barn som far illa eller som riskerar att fara illa (5 kap. 1a SoL). Samverkan ska ske med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs. Socialnämnden har ett speciellt ansvar för bl.a. brottsoffer och då speciellt för kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp i hemmet och som kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. ( 5 kap. 11 SoL ). Socialnämnden har ett särskilt ansvar för barn och unga ( 5 kap. 1 SoL ). I paragrafen står att socialnämnden skall verka för att barn och unga växer upp under trygga och goda förhållanden. Socialnämnden skall med särskild uppmärksamhet följa utvecklingen hos barn och unga som har visat tecken till ogynnsam utveckling och i nära samarbete med hemmen sörja för att barn och ungdom som riskerar att utvecklas ogynnsamt får det skydd och stöd som de behöver. När åtgärder rör barn skall det särskilt beaktas vad hänsyn till barnens bästa kräver. ( 1 kap.2 SoL ). Kommunens resurser Socialtjänsten är den verksamhet inom kommunen som involveras när det handlar om mäns våld mot kvinnor. De möter i sina verksamheter både våldsutsatta kvinnor och barn samt män som misshandlar. Under 2004 har socialtjänsten skattat att de mött ca 290 kvinnor som blivit utsatta för våld, och av dessa blev var tredje erbjuden någon form av insats t.ex. rådgivning eller krissamtal. Gällande barn som bevittnat våld handlade det om ca 190 barn och av dessa fick ungefär hälften någon slags hjälp t.ex. kuratorskontakt. Ifråga om män skattade socialtjänsten att de mött ca 95 män vilka utövat våld mot kvinnor. Av dessa blev en femtedel erbjuden någon form av insats, t.ex. stödsamtal. Att statistiken grundas på skattningar beror på att ingen samlad statistik eller dokumentation över våldsutsatta kvinnor har förts inom socialtjänsten, men det kommer att ske fr.o.m

14 På försörjningsstöds mottagning finns för närvarande, som en tillfällig lösning, två stycken halvtidstjänster. Deras direkta uppgift är att hjälpa våldsutsatta kvinnor med råd och stödsamtal, andra samhällskontakter, akut trygga boendefrågan, ekonomi, eventuella barns behov etc. Framtagen statistik över en tvåmånadersperiod i slutet på 2005 visar på 27 ärenden. Av dessa var 15 kvinnor med barn och 11 ensamstående. Med tanke på att stödet till våldsutsatta kvinnor och deras barn är ett samhällets ansvar är insatser och resurser otillräckliga idag och behöver stärkas. Socialjouren ansvarar för kommunens socialtjänst efter kontorstid. Vid akuta problem på kvällar och helger kan man vända sig dit. Socialjouren kan göra placeringar på Kvinnohuset även under de tider då Kvinnohuset är obemannat. Familjerättsgruppen utför, på uppdrag av domstol, utredningar om vårdnad, boende och umgänge, erbjuder samarbetssamtal, medverkar till avtal om vårdnad, boende och umgänge, ger råd och stöd samt fastställer faderskap. I familjecentraler, där socialsekreterare, pedagoger och barn- och mödrahälsovården samverkar, har de som mål att utifrån hela familjens livssituation främja god hälsa hos barn och föräldrar genom att erbjuda en nära mötesplats och stärka det sociala nätverket runt barnen och föräldrarna. Socialtjänstens barn och familjeenhet består av familjebehandlingen och nätverkscentrum. Familjebehandling är öppenvård med bl.a. stödsamtal och familjeterapi. Bedömningar av samspelet mellan föräldrar och barn görs på begäran från socialkontoren. Nätverkscentrums uppdrag är att planera, inventera och leda nätverksmöten och familjerådslag. Kommunens verksamhet Murgrönan har alldeles nyligen ändrat sin inriktning till att vara ett stödboende för kvinnor med missbruksproblematik. Kriteriet för ett boende på Murgrönan är missbruk men väldigt ofta finns en våldsproblematik med i bilden hos aktuella kvinnor. Kommunen ger ekonomiska anslag till Kvinnohuset via avtal. Avtalet säger bl.a. att Kvinnohuset ska söka samverkan med kommunen och andra verksamheter som arbetar med samma målgrupp, så att deras behov totalt sett blir såväl tillgodosedda som möjligt utifrån samlade resurser. Stödcentrum för unga brottsoffer är en verksamhet som bedrivs inom socialjouren. Stödcentrumet erbjuder unga hjälp att bearbeta händelser, hjälper unga att förebreda sig inför en rättegång etc. 13

15 Örebro läns landsting Landstingets ansvar Hälso- och sjukvården har ett tydligt ansvar när det gäller att upptäcka och identifiera våldsutsatta kvinnor samt att ge ett adekvat medicinskt och psykosocialt omhändertagande. 16 Detta regleras i hälso- och sjukvårdslagen 1982:763 2 Målet för hälsooch sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Det innebär god kvalitet, trygghet i vården, respekt för patienternas självbestämmande samt så långt som möjligt samråd med patienten. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värde. 17 I lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område finns bestämmelser om personalens skyldigheter. 18 All sjukvårdspersonal har sekretess och anmälningsskyldighet. 19 Sveriges riksdag beslutade den 1 november 2005 att införa en ny vårdgaranti. Beslutet innebär att som patient är du garanterad kontakt med vården och vård inom vissa tidsramar. Garantin omfattar all planerad behandling som landstinget erbjuder. Vårdgarantin gäller också kontakt med vårdcentralen och besök på vårdcentralen. Den akuta vården berörs inte utan vid akut sjukdom eller skada får alla vård omedelbart. 20 Landstingets resurser Hälso- och sjukvården ansvarar för en omfattande verksamhet och erbjuder både allmänna vårdinsatser och specialistvård. För att åstadkomma ett gott omhändertagande arbetar landstinget med nätverk för kvinnofrid på varje sjukhus samt kontaktpersoner för kvinnofrid inom primärvården i syfte att öka kunskapen, utveckla omhändertagandet och samverka med övriga aktörer. Våldsutsatta kvinnor kan aktualiseras inom hälso- och sjukvården på olika sätt. Vid akuta situationer kan våldsutsatta kvinnor vända sig till akutmottagningen på USÖ. Under 2005 sökte 107 kvinnor på akutmottagningen på USÖ. Den kvalitetsgranskning som genomförts visar att 13% av dessa kvinnor läggs in på sjukhuset. Om så är fallet följs de upp av den aktuella avdelningens kurator. I dagsläget finns det ingen kurator på akutmottaningen varför de kvinnor som går hem inte får denna uppföljning. Detta är ett klart förbättringsområde. Kvinnan skall även alltid erbjudas en tid för återbesök hos doktor, och så långt det är möjligt ska erbjudas återbesök till samma doktor. På jourtid kan kvinnor även vända sig till jourcentralen på Nygatan för att få sina skador omsedda och dokumenterade. 16 Heimer G. & Posse B., (2003), Våldsutsatta kvinnor. 17 Sveriges Rikes Lag 18 Sveriges Rikes Lag 19 Heimer G. & Posse B., (2003), Våldsutsatta kvinnor

16 Inom primärvården finns idag ingen överskådlig statistik av antalet våldsutsatta kvinnor som sökt eller identifierats. I en nyligen genomförd enkät till länets barnmorskor, har de 10 barnmorskor som hittills rutinmässigt ställt frågor om våld identifierat 21 kvinnor under en månad. Uppskattningsvis kan det handla om cirka 250 kvinnor. En rutin som införs inom mödrahälsovården fr.o.m är att aktivt tillfråga kvinnor om våldsutsatthet. Diskussioner pågår om att utvidga denna rutin att omfatta fler yrkeskategorier. Våldtagna kvinnor tas alltid om hand på kvinnokliniken. Kvinnokliniken möter mellan våldtagna kvinnor per år. Dessa kvinnor följs alltid upp av kurator. Hans och Greta-mottagningen vänder sig till flickor och pojkar under 18 år som utsatta för sexuella övergrepp. Unga flickor och unga pojkar kan också vända sig till ungdomsmottagningen Knuffen. Det samarbete som påbörjats mellan kurator på kvinnokliniken och stödcentrum för unga brottsoffer ses som mycket positivt. Detta har skett i form av samråd kring kvinnor samt även vid något tillfälle en gemensam informationsträff med utsatt kvinna. Här finns en potential för utvecklat samarbete enligt kvinnoklinikens kurator. Ett problem som kvinnokliniken brottas med är när de kvinnor som sökt inte återkommer på planerade återbesök. Detta gäller kanske framförallt de yngre kvinnorna och vår kurator kommer att föra en diskussion med bl.a. Hans och Greta mottagningen för ett eventuellt utökat samarbete runt dessa kvinnor. Kajsamottagningen vänder sig till kvinnor med missbruksproblematik. En del av denna målgrupp utgörs av våldsutsatta kvinnor. I samtalsmottagningen finns möjlighet att ta upp och prata om våldet samt att hänvisas vidare till övrig hjälp och stöd. Kvinnor med problem som har orsakats av övergrepp hänvisas till allmänpsykiatriska mottagningen för vidare remittering till rätt vårdnivå ex. psykoterapigruppen. Sjukvården ska kunna erbjuda kvinnan att stanna över natt även om hennes skador inte motiverar detta. Denna möjlighet används inte i någon större omfattning i dagsläget. Ett förbättringsområde är att göra rutinen känd och att i större utsträckning även erbjuda kvinnor detta alternativ till skydd. Landstinget har en särskild tjänst för samordning av kvinnofridsarbetet. Syftet med denna resurs är att vara en specialist- och stödfunktion till hälso- och sjukvård och därmed verka för att våldsutsatta kvinnors behov tillgodoses inom ramen för landstingets ansvar och uppdrag. Det har lyfts fram att det behövs tydliga ingångar, både interna och externa, så att kvinnorna hamnar på rätt vårdnivå och erbjuds adekvat stöd. Samt att de får tydlig och likartad information oavsett till vem de först vänder sig för stöd och hjälp. 15

17 Polismyndigheten i Örebro län Polisens ansvar Polismyndighetens uppgift är att förebygga och förhindra brott samt att utreda brott. Polisen skall också lämna skydd, upplysningar och annan hjälp till utsatta. Polisens arbete styrs bland annat av polislagen (PolisL) förundersökningskungörelsen (FuK) och rättegångsbalken (RB). Polisen skall hjälpa, skydda och ställa tillrätta. Brott mot kvinnor och barn är prioriterade brott och skall handläggas skyndsamt. Polisens resurser Under år 2005 anmäldes 254 brott när det gäller våld mot kvinnor över 15 år i Örebro kommun. Dessa anmälningar gäller våld mot kvinna inomhus där kvinnan är bekant med gärningsmannen. Under samma år anmäldes i Örebro kommun 27 brott gällande grov kvinnofridskränkning 21. Våld mot kvinnor handläggs inledningsvis på Länskriminalavdelningens jourrotel, dit ärendet ofta kommer under jourtid. När det gäller mord, dråp och våldtäkt handläggs dessa ärenden på Länskriminalavdelningens rotel för grova brott. Grov kvinnofridskränkning, grov misshandel, misshandel, olaga hot och ofredande handläggs på närpolisområdena. Polis som blir kallad ut till t.ex. lägenhetsbråk 22 där kvinnan blivit misshandlad skall, om kvinnan ger sin tillåtelse, hålla ett kort videoförhör med kvinnan över vad som hänt. Även om kvinnan senare tar tillbaka sina uppgifter kan rättsprocessen drivas vidare med bra förstahandsåtgärder 23. Videokamera finns i de flesta polisbilar samt åtgärdskort över förstahandsåtgärder. Brott mot kvinnor i nära relationer skall handläggas inom 60 dagar. Målsägandeförhör skall hållas inom 7 dagar. Dessa ärenden delas ut direkt till handläggare. Det är alltid en åklagare som är förundersökningsledare när det gäller brott mot kvinnor i nära relationer med känd gärningsman. Kvinnor som utsätts för brott informeras om de rättigheter hon har som brottsoffer, bland annat rätten till målsägandebiträde, information om besöksförbudslagen och brottsofferstöd m.m. Utredare som handlägger relationsvåld skall ha särskild kompetens för uppdraget enligt myndighetens verksamhetsplan. Denna särskilda kompetens består bl.a. av Polishögskolans avancerade förhörsledarutbildning. Utbildningen kommer att ske över tid med början under hösten När det gäller besöksförbud handläggs dessa på jourroteln samt på Närpolisområdena. Under 2005 ansökte 185 kvinnor om besöksförbud. Det finns poliser i varje 21 Statistik hämtad från Brottsförebyggande rådet gällande år 2005 är i skrivande stund preliminär, Termen lägenhetsbråk används av polis, press, rättsväsendet etc. och betyder konflikt mellan personer i viss lokal; Eliasson, M., (1997), Mäns våld mot kvinnor. 23 Förstahandsåtgärder är t.ex. att dokumentera allt, fotografera skador och hålla ett kortare förhör, helst med videokamera

18 närpolisområde som arbetar med uppföljning av besöksförbuden och har kontinuerliga kontakter med kvinnan. Polisen tillhandahåller också larmpaket som utsatta kvinnor kan få då de känner sig hotade och rädda. Larmtelefonen finns hos utredningsledaren på Jourroteln. Det är Utredningsledaren som gör en bedömning i varje enskilt ärende om telefonen skall lämnas ut. Telefonen är kopplad direkt till polisens ledningscentral. När det gäller brott mot barn under 15 år handläggs dessa på Länskriminalavdelningens rotel för brott mot barn. Svårigheter i polisens arbete Många kvinnor som lämnat uppgifter i ett målsägandeförhör vill sedan inte medverka i den fortsatta utredningen. Orsaker till detta kan bland annat vara att kvinnan saknar stöd under utredningsprocessen och under rättegången. Då många kvinnor lever kvar i förhållandet med den misstänkte mannen är det svårt att få henne att medverka i utredningen. Kvinnor med invandrarbakgrund har svårt att anmäla bland annat på grund av språksvårigheter, samt att de lever isolerat. Det patriarkaliska synsätt som många kvinnor med invandrarbakgrund lever under gör det svårt för dem att ta kontakt med myndigheter, då synsättet är att problemen skall lösas inom familjen. Åklagarväsendet Åklagaren är den som inom lagens ram ska avgöra vad som föranleder åtal och har därmed en central ställning inom rättsväsendet med uppgift att vara förundersökningsledare, att besluta i åtalsfrågan samt att förbereda och framträda i domstolen. Åklagaren är alltså den som avgör om ett brott blivit begånget, därefter om det finns tillräcklig bevisning mot en misstänkt. Bevisningen avgör om förundersökning ska inledas eller läggas ned. I mål ska åklagaren vara opartisk, vilket innebär att han ska beakta både den våldutsatta kvinnans och den våldsutövande mannens situation. Åklagaren har också till uppgift att fatta beslut i frågor om anhållan, husrannsakan, reseförbud och andra tvångsmedel. 24 Rättsintyg Det är Rättsmedicinalverket som har huvudansvaret för verksamhet som utfärdar rättsintyg. Det innebär att verket skall svara för t.ex. utbildning, allmänna råd och kvalitetssäkring av verksamheten. Rättsintyg skall som huvudregel inhämtas från läkare vid rättsmedicinsk avdelning inom Rättsmedicinalverket eller läkare som enligt avtal med verket har åtagit sig att utfärda rättsintyg. Utfärdandet av rättsintyg är koncentrerat till ett antal särskilt kvalificerade läkare, för att åstadkomma bra kvalitet på rättsintygen. Ett rättsintyg kan ha en avgörande betydelse i en kommande rättsprocess. Rättsintyg utfärdas på begäran av polismyndighet eller åklagare. 25 I Örebro finns två läkare som enligt avtal med Rättsmedicinalverket har åtagit sig att utfärda rättsintyg. 24 Lindgren M. & Qvarnström J., (2003), Brottsoffren i rättsprocessen. 25 Promemoria: Information om rättsintygsverksamheten, Lag (2005:225) om rättsintyg i anledning av brott. 17

19 Andra aktörer Här nedan presenteras i korta drag några andra aktörer som har en viktig roll i arbetet kring våldsutsatta kvinnor och barn, samt kring män som misshandlar. Kvinnohuset i Örebro Kvinnohuset är en ideell verksamhet som till största delen finansieras av kommunala anslag. Detta regleras genom avtal. Avtalet innebär en fast ersättning samt ersättning per boendedygn. Kvinnohuset kan erbjuda skyddat boende (8 platser) till våldsutsatta och hotade kvinnor med eller utan barn, råd och stödsamtal genom telefon eller inbokade besök, stöd vid kontakt med myndigheter, information och studieverksamhet. Kvinnohuset hade 277 nya telefonkontakter under år Kvinnohuset har lång erfarenhet av att möta våldsutsatta kvinnor och därför goda kunskaper om hinder och möjligheter som är en del av uppbrottsprocessen. Man kommer i kontakt med Kvinnohuset genom telefonsamtal, socialjouren eller annan enhet inom socialtjänsten. Kvinnohuset är bemannat dagtid under vardagar. De kvinnor som bor på Kvinnohuset har möjlighet att oavsett tidpunkt kontakta personal. Kvinnohuset är en mycket viktig verksamhet för våldsutsatta kvinnor. Verksamheten får ofta önskemål och krav att ta emot kvinnor även när så inte är möjligt. Kvinnohuset har därför länge betonat att kommunen har ett stort ansvar och att deras egen verksamhet är kompletterande. Kvinnohuset ser också att barnen på Kvinnohuset har behov av ett bättre stöd. Brottsofferjouren i Örebro - Lekeberg Brottsofferjouren är en ideell organisation som är till för att hjälpa den som blivit utsatt för brott eller blivit vittne till brott. Främst är det människor som drabbats av brott mot deras person, t.ex. misshandel, olaga hot, ofredande och rån, som söker hjälp och stöd. Brottsofferstödet sker genom ideellt arbetande stödpersoner som har kontakt med brottsoffret. Brottsofferstödet kan ske antingen via telefon eller personliga sammanträffanden, enligt brottsoffrets önskemål. Brottsofferjouren gav under år 2005 råd och stöd till 890 personer, av dessa var 538 kvinnor. Brottsofferjouren är öppen dagtid under vardagar. Manfred Inom ramen för landstingets familjerådgivning bedrivs ett visst stöd för män som gjort sig skyldiga till våld mot kvinnor i nära relationer. Manfred är en verksamhet där män erbjuds möjligheten att delta i en samtalsgrupp med syftet att männen ska sluta använda våld. Deltagande kan ske på eget initiativ eller som ett led i kontraktsvård. Deltagare förbinder sig att delta vid tjugo tillfällen. En svårighet som påtalats är rekrytering d v s att nå och fånga upp män som befinner sig i olika former av livskriser etc. Polis, frivård, länskommunerna och Örebro läns lansting samverkar kring Manfred

20 Övriga aktörer Utöver ovan nämnda finns många fler aktörer i arbete kring denna problematik, Örebro Mansforum, Karlskoga kvinnojour, Örebros manliga nätverk för kvinnofrid, Brottsoffermyndigheten, Bris, Svenska kyrkan, Försäkringskassan, m.fl. Det är aktörer som alla har en betydelsefull funktion för arbetet med våldsutsatta kvinnor och barn samt med män som misshandlar. 19