Handlingsplan för kvinnofrid - mäns våld mot
|
|
- Frida Lindberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 (11) Typ: Plan Giltighetstid: Tills vidare Version: 1.0 Fastställd: KF , 26 Uppdateras: 2013 Handlingsplan för kvinnofrid - mäns våld mot kvinnor Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Kvinnofrid - mäns våld mot kvinnor 3. Socialnämndens ansvar för kvinnan, barnet och mannen 4. Andra aktörer 5. Förbyggande arbete 6. Socialförvaltningen 7. Samverkan 8. Handlingsplan 9. Litteraturförteckning 1. Inledning Kommunfullmäktige beslutade våren 2006 att socialnämnden i sitt förebyggande arbete skall upprätta en handlingsplan gällande kvinnomisshandel i Strömsunds kommun. Socialnämnden uppdrog till socialförvaltningen att upprätta handlingsplanen. Socialförvaltningen har i sin tolkning av uppdraget utgått ifrån att handlingsplanen gäller för det arbete som sker inom ramen för socialtjänsten. Det är flera myndigheter som har ansvar för att hjälpa de kvinnor som blir utsatta och socialtjänsten är en av dessa. I denna handlingsplan beskrivs kortfattat berörda verksamhetsuppdrag och vilka åtgärder som socialtjänsten kan vidta för att förbättra stödet till utsatta kvinnor. En separat bilaga Vägledning för socialtjänstens möte med kvinnor som utsatts för våld, har tagits fram under arbetets gång. En arbetsgrupp bestående av enhetschef, kvalitetsutvecklare och två handläggare har under hösten 2006 arbetat med handlingsplanen. Arbetet har förankrats i socialsekreterargruppen. Två utbildningsdagar har även genomförts hösten 2006 där representanter från polismyndigheten och primärvården inbjudits. De teman som utbildningen fokuserade på var hedersrelaterat våld och barnperspektivet i kvinnofridsärenden. 2. Kvinnofrid mäns våld mot kvinnor Mäns våld mot kvinnor är ett allvarligt och omfattande samhällsproblem. En övervägande del av allt våld mot kvinnor sker i hemmet och
2 2 (11) utövas av män i nära relationer. Det förekommer i alla samhällsklasser och åldersgrupper. Mäns våld mot kvinnor är en mångsidig problematik och det finns ingen enkel förklaringsmodell. Utifrån en könsmaktsförståelse kan våldet sättas in i ett samhälleligt sammanhang där myndigheter tillsammans kan motverka mäns våld mot kvinnor. ( FHI, Folkhälsopolitisk rapport, 2005) Mäns våld mot kvinnor hot om våld, fysiskt våld, psykiskt våld, sexuellt våld, incest, hedersrelaterat våld, sexuella trakasserier, pornografi, prostitution och trafficking är ett uttryck för strukturellt kvinnoförtryck och bristande jämställdhet i samhället. Våld, hot om våld och rädsla för våld påverkar kvinnors fysiska och psykiska hälsa och innebär att många kvinnors rätt till social delaktighet och möjligheter att forma sin tillvaro allvarligt inskränks. 2.1 Olika former av våld (Per Isdal, Mening med våld, Förlagshuset Gothia Stockholm 2001) Våld är varje handling mot en annan människa, som genom denna handling skadar, smärtar, skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att göra något den vill. Kvinnomisshandel är inte en enskild händelse utan snarare ett mönster av olika övergrepp under en längre period. I en relation där misshandel förekommer trappas våldet så gott som alltid upp. Fysiskt våld. Mannen använder sitt fysiska övertag för att kontrollera och behålla sin makt. Våldet riktas medvetet mot olika kroppsdelar. Psykiskt våld kan t ex utövas via direkta hot om vad som kommer att ske om kvinnan inte gör som mannen säger. Indirekta hot t ex att mannen använder sin röst, sin blick eller sitt kroppsspråk för att visa kvinnan att hon befinner sig i riskzonen. Degraderande och förödmjukande beteenden - som sker offentligt eller inför barnen - för att såra och kränka kvinnan. Kontroll för att begränsa kvinnans frihet när det t ex gäller fritidsaktiviteter, information, sociala kontakter, ekonomi, klädsel uppförande och vanor. Utagerande svartsjuka för att plåga eller straffa eller isolering för att begränsa livsutrymmet. En psykisk misshandel får ofta en mer långgående verkan än den fysiska. Blåmärken och andra skador utanpå kroppen kan läka, men de ärr som finns inom kvinnan efter att ha terroriserats, tar lång tid att läka om det någonsin går. Sexuellt våld kan t ex vara allt från sexuella trakasserier, kränkningar via påtryckningar för att få sex till brutala våldtäkter och sexuell tortyr.
3 3 (11) Sex i anslutning till en misshandelssituation är ett övergrepp. 2.2 Varför går hon inte? Många kvinnor har svårt att bryta sig loss från en misshandelsrelation. Det kan vara svårt för omgivningen som möter henne att förstå hur hon kan stanna kvar i en relation som präglas av våld och andra övergrepp. Orsakerna till att kvinnan stannar är många och varierar från individ till individ. Ett skäl som många kvinnor i olika studier uppger är rädsla för fortsatt våld/att våldet ska förvärras och en upplevelse av att det finns få möjligheter till säkerhet för dem och deras barn. Skälen kan också vara av ekonomisk, social och/eller känslomässig karaktär. Men det finns också många kvinnor som faktiskt lämnar mannen. Inte alltid vid det första slaget, men förr eller senare. Margareta Hydén beskriver detta i termer av en uppbrottsprocess (Hydén, 1995). Uppbrottet sker över tid och är ett uttryck för motstånd mot mannens våldsbruk. Ett par faktorer förefaller bidra till kvinnans uppbrott; när hon förlorat hoppet om äktenskapet då går hon eller när hon börjar längta efter ett nytt liv. 3. Socialnämndens ansvar för kvinnan, barnet och mannen Socialnämnden har ett speciellt ansvar för bl.a. brottsoffer och då speciellt för kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp i hemmet och som kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Som brottsoffer inkluderas även barnen, vilket innebär att barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående vuxna också kan vara i behov av stöd och hjälp. (5 kap 11 SoL). Barn som lever i våldsmiljöer far illa, även om de inte direkt bevittnar våldet. Socialnämnden skall verka för att barn och unga växer upp under trygga och goda förhållanden. Socialnämnden skall med särskild uppmärksamhet följa utvecklingen hos barn och unga som har visat tecken till ogynnsam utveckling och i nära samarbete med hemmen sörja för att barn och ungdom som riskerar att utvecklas ogynnsamt får det skydd och stöd som de behöver. (5 kap 1 SoL) När åtgärder rör barn skall det särskilt beaktas vad hänsyn till barnets bästa kräver. (1 kap 2 SoL) Till socialnämndens uppgifter hör även att svara för omsorg och service, upplysningar, råd, stöd och vård, ekonomisk hjälp och annat bistånd till familjer och enskilda som behöver det. Socialnämnden är också ansvarig för att de som vistas i kommunen får den information som behövs. (3 kap 1 SoL)
4 4 (11) Socialnämnden har också ansvar för stöd och hjälp till mannen, men barnets behov har företräde om det finns motstridiga intressen. Dessutom har kommunen det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. (2 kap 2 SoL) Detta ansvar innebär dock ingen inskränkning i det ansvar som vilar på andra huvudmän. Från och med den 1 juli 2006 gäller nya vårdnadsregler (prop. 2005/06:99). Syftet med den nya lagen är att stärka barnperspektivet, så att barnets bästa skall vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge. (6 kap FB) Detta innebär t ex att gemensam vårdnad i princip skall vara uteslutet vid våld i familjen. 4. Andra aktörer 4.1 Polis och åklagare Mäns våld mot kvinnor är en kriminell handling. När polisen får kännedom om att en kvinna misshandlas ska en anmälan upprättas och en förundersökning inledas. Polisen ska hålla förhör och samla in bevismaterial. Åklagaren ska också underrättas. Om det finns barn i familjen ska socialtjänsten alltid underrättas. Kontakter ska tas med sjukvården för medicinsk behandling och eventuellt rättsintyg. Polisen ska också informera kvinnan om hennes rättigheter och skyldigheter. Åklagaren ansvarar för och leder förundersökningen. Det är åklagaren som styr polisens arbete och beslutar om vilka utredningsåtgärder som ska vidtas. Åklagaren är också ansvarig för innehållet i den slutliga utredningen. 4.2 Hälso- och sjukvården Kvinnor som lever i eller har levt i en misshandelssituation eller som har utsatts för sexuella övergrepp kommer förr eller senare i kontakt med hälso- och sjukvården. I det akuta omhändertagandet möter kvinnan oftast läkare, sjuksköterskor, barnmorskor och undersköterskor som ger akut vård och krisstöd. En av huvuduppgifterna för hälso- och sjukvården är att bistå myndigheter med medicinskt underlag för utredning och eventuell rättsprocess. Finns barn i familjen är det viktigt att uppmärksamma om barnen har blivit utsatta för misshandel och/eller är i behov av hjälp för egen del. Socialtjänsten har det yttersta ansvaret när det gäller barn. Hälso- och sjukvårdens personal har skyldighet att genast anmäla till socialnämn-
5 5 (11) den om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa för att skydda ett barn. 4.3 Kvinnojouren Kvinnojouren - i Östersund - ger stöd till kvinnor utsatta för det sexualiserade våldet d v s kvinnomisshandel, våldtäkt, sexuella övergrepp och trakasserier, pornografi och könshandel och övrigt kvinnoförtryck. Kvinnojouren är en ideell förening som finansieras av länets kommuner och statliga bidrag. Föreningen erbjuder ett tillfälligt skyddat boende, information om rättigheter och skyldigheter, att följa med vid olika besök, enskilda samtal personligen eller via telefon. Under viss tid kan jouren ge stöd dygnet runt om det behövs. Tidigare har det inte varit möjligt att ta emot mammor som har med sig pojkar över 12 år, men från och med 2006 finns nu den möjligheten i mån av plats. Föreningen arbetar även med aktiviteter i förebyggande syfte genom opinionsbildande verksamhet såsom anordnandet av utbildningar, seminarier, informationer, studiecirklar mm om det sexualiserade våldet, dess orsaker och konsekvenser. 4.4 Brottsofferjouren Kvinnor som drabbas av brott, som misshandel, våldtäkt eller hot om våld behöver hjälp och tid att bearbeta det som hänt. Via Brottsofferjouren kan kvinnan få kontakt med en erfaren samtalspartner som kan ge stöd och råd. Stödpersonen lyssnar och bekräftar den drabbade. Brottsoffret kan också få stöd vid kontakter med hjälpinstanser som kan ge till exempel psykologisk hjälp, skyddat boende eller ekonomiskt understöd. Brottsoffret kan informeras om rätten till skadestånd och stödpersonen kan också ge vägledning i brottsmålsprocessen. Brottsofferjouren finns i polishuset i Östersund Övriga aktörer Kajsas gästhus erbjuder ett skyddat boende för kvinnor med eller utan barn. Kvinnorna kommer antigen via den egna hemkommunens socialtjänst eller via polisen. Kvinnorna har som regel fått den akuta hjälp som behövs (läkarhjälp, dokumentation av skador, polisanmälan). För varje kvinna (och barn) görs en individuell handlingsplan. Kontakter tas med de personer/instanser som är aktuella t ex familjerätten, skolan, nätverk etc. Tillsammans påbörjas det återuppbyggnadsarbete som nödvändigt för att kunna planera för framtiden.
6 6 (11) 5. Förebyggande arbete Våra attityder och grundläggande värderingar formas i tidiga år. Barn och unga får sina förebilder i synen på kvinnor, män och relationer både i familjen och i förskola, skola, på fritiden, genom kamrater samt via medier och reklam. (BRÅ 2002, Att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer) Hur föräldrar agerar och vilka värderingar som råder i hemmet är en viktig del i hur barn och unga formas. Insatser i förskola/skola för att förebygga våld kan t ex vara värderingsövningar, lektioner i livskunskap, samlevnadsutbildning, kamratstödjande verksamhet, jagstärkande aktiviteter, moralutveckling etc. Våldsförebyggande arbete såsom värdegrundsarbete behöver börja tidigt i livet och vara en process som fortgår under livet. Detta kan t ex ske inom förskola, fritidshem, fritidsgårdsverksamhet och vid familjecentraler. Socialtjänstens personal kan delta vid personalmöten och föräldrasammankomster i förskola, skola, vid familjecentralen etc för att informera om lika sätt att stödja utsatta kvinnor och barn. En ökad medvetenhet och kunskap kommer att innebära att fler får hjälp i ett tidigt skede. 6. Socialförvaltningen 6.1 Inventering Det förs för närvarande ingen samlad statistik inom socialtjänsten över antalet ärenden där kvinnor har utsatts för våld i nära relationer. Det är en uppenbar brist som måste åtgärdas. I utredningen Att ta ansvar för sina insatser - socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor" (SOU 2006:65) föreslås bland annat att insatserna i framtiden ska bli en del av den officiella socialtjänststatistiken. För att få en uppfattning om hur många kvinnor och barn som på grund av våld i hemmet har varit i kontakt med socialförvaltningen har det gjorts en inventering under hösten Samtliga handläggare har tillfrågats om de under 2005 eller 2006 har handlagt ärenden där våld mot kvinnor förekommit. Våldet innefattar både fysisk och psykisk misshandel, kränkningar och hot. På senare år har det också blivit vanligare att kränkning och hot kommer via mail eller sms på mobiltelefonen.
7 7 (11) 6.2 Resultat kvinnor har varit aktuella inom socialtjänsten under åren elva av dessa har hemmaboende barn under 18 år sammanlagt är det 18 barn som är kända av socialtjänsten - som påverkats av våldshandlingar hemmet alla kommundelar är representerade utom Frostvikenområdet 6 av männen är dömda för kvinnofridsbrott 2 kvinnor har inte blivit utsatta för fysisk misshandel, men däremot för psykisk misshandel, kränkningar och hot hälften av kvinnorna lever i kretsar där det missbrukas alkohol och droger Kommentar: efter den genomförda inventeringen kan vi konstatera att antalet barn som på ett eller annat sätt drabbas av mäns våld mot kvinnor är större än vad vi inledningsvis trodde. Även om barnen inte direkt har varit vittne till våldshändelser, så påverkas de ändå av det våld som äger rum i familjen. För att barnen ska kunna få det stöd som de behöver är det viktigt att alla aktörer tidigt uppmärksammar om det finns barn i familjen. Kvinnojouren uppger att man under 2005 hade 152 stödsamtal med kvinnor från Strömsunds kommun. Procentuellt motsvarar det ca 6 % av samtliga stödsamtal. Under perioden 1 januari till 30 september 2006 är motsvarande siffra 68 stödsamtal. Kvinnorna vill ibland vara anonyma vilket innebär att det inte är möjligt att redovisa varifrån de kommer och det gäller i ca % av fallen. Kvinnojouren uppskattar att 2 3 kvinnor per månad - som de har kontakt med - kommer från Strömsunds kommun. Polismyndigheten har under 2005 registrerat 39 anmälda brott i Strömsunds kommun som avser misshandel, olaga hot och kvinnofridsbrott. Fram till den 30 november i år är den siffran 43 anmälda brott. Enligt BRÅ (Brottsförebyggande rådet) kan man räkna med att endast ca 25 % av alla våldsbrott kommer till polisens kännedom. Många våldsbrott mot kvinnor förblir alltså okända för polis och rättsväsende. Omfattningen av mäns våld mot kvinnor i jämställda Sverige har undersökts (Lundgren E, Heimer G, Westerstrand J, Kalliokoski A-M, Slagen dam, 2001) I den undersökningen beräknas att cirka 12 % av alla kvinnor mellan 18 och 64 år har utsatts för våld under de senaste 12 månaderna. Med våld menas här fysiskt och sexuellt våld och olika former av hot. I den
8 8 (11) yngre åldersgruppen är fler utsatta (22 %) medan övriga åldersgrupper ligger mellan 12 9 %. Vid årsskiftet 2005/2006 fanns det i Strömsunds kommun kvinnor i åldern år. Omräknat till 12 % innebär det att cirka 400 kvinnor i åldern år kan ha utsatts för våld under det senaste året. Skillnaden mellan vår inventering och beräkningen utifrån nationell statistik visar bland annat det mörkertal som finns i sammanhanget Information/kompetens En avgörande faktor för att stärka stödet till kvinnorna och deras barn är att det är allmänt känt vart de kan vända sig för hjälp och stöd, att det finns en tydlig ingång till respektive aktör och att det är lätt att ta kontakt. Alla verksamheterna bör kännetecknas av öppenhet och tillgänglighet. Kvinnofrid är inget eget kompetensområde inom socialtjänsten, vilket betyder att den socialarbetare som har den naturliga kontakten (ibland den första) med kvinnan har ansvar för det fortsatta arbetet. Det är viktigt att fånga upp en kvinna som berättar eller antyder att hon utsatts för våld. Det kan ta lång tid innan hon gör det igen och under tiden kan våldet accelerera. Socialsekreteraren ska förmedla att hon vänt sig till rätt person. Det innebär att samtliga socialsekreterare måste ha en grundläggande kunskap om hur de ska agera i dessa ärenden. Det finns i dag ingen riktad information om det stöd som kan ges till utsatta kvinnor via kommunens hemsida. (Detta är snart åtgärdat.) Kvinnojouren har tagit fram broschyren Mäns våld mot kvinnor - ett samhällsproblem Broschyren är allmänt hållen och informerar även kort om hur kommunens socialtjänst kan nås. Muntlig information från socialtjänstens personal lämnas t ex i samband med att familjerättens personal träffar blivande och nyblivna föräldrar vid mvc/bvc. Det händer ibland att män tar kontakt för att få stöd för egen del. Socialtjänsten kan erbjuda insatsen stödsamtal, eller hänvisa till psykosocial enheten vid hälsocentralen. Det finns idag inget professionellt krisstöd i länet för män som misshandlar, vilket är en brist i sammanhanget.
9 9 (11) 6.4 Förbättringsområden samlad statistik inom socialtjänsten en tydlig ingång till vår verksamhet riktad information om det stöd som kan ges till utsatta kvinnor kontinuerlig inventering av utbildningsbehov hos våra handläggare kontinuerliga utbildningsinsatser utifrån behov professionellt krisstöd till männen i länet 7. Samverkan För att förebygga kvinnomisshandel och för att ge dem som direkt berörs kvinnorna, männen och barnen stöd och kvalificerad hjälp, krävs att problemet angrips på bred front och att alla tar sitt ansvar. I detta arbete är det viktigt med samarbete mellan myndigheter och andra som berörs. Det är viktigt att veta hur ansvaret fördelas mellan olika myndigheter och hur olika insatser för kvinnor som utsätts för våld kan komplettera varandra Hälsocentralen Samarbetet fungerar bra i individärenden d v s när socialförvaltningen tar kontakt med hälsocentralen för läkarundersökning. Det är relativt sällsynt att hälsocentralens personal tar kontakt med socialtjänsten med anledning av att en kvinna med barn har sökt vård för att hon utsatts för våld. Orsakerna kan vara flera, det kan t e x bero på att det är kvinnan som hamnar i fokus och att man inte tänker på att barnen också påverkas av det som hänt. Det kan bero på att kvinnan inte vill, men det kan också vara så att kunskapen om anmälningsplikten om att barn misstänks fara illa inte är känd i tillräcklig utsträckning. Det är samtidigt viktigt att kvinnorna vågar söka vård och det vore olyckligt om risken att bli anmäld för att barnen misstänks fara illa skulle utgöra ett hinder. Detta dilemma måste lyftas fram och diskuteras mellan socialtjänsten och hälsocentralen. En utredning om barnens situation syftar till att förbättra förhållandet både för kvinnan och för barnen och det allra viktigaste stödet för barnen är ett gott föräldrastöd. 7.2 Polisen Polisen är ibland den myndighet som först kommer i kontakt med en våldsutsatt kvinna. Polisen ska bland annat informera om hur kvinnan kan komma i kontakt med myndigheter (t ex socialtjänsten) och andra som kan ge henne stöd. Polisen har liksom hälso- och sjukvården anmälningsskyldighet om barn som misstänks fara illa. Ibland kommer det
10 10 (11) rapporter till socialtjänsten, men det händer även att socialtjänsten inte blir inkopplad fast det finns minderåriga barn i familjen. Det finns särskilda poliser i länet som arbetar med de ärenden som går vidare till åtal. Under framtagandet av handlingsplanen har det framkommit att vi behöver veta mer om polisens sätt att arbeta med dessa ärenden. Socialtjänsten bör även informera polisen om socialtjänstens möjligheter att stödja kvinnan och barnen, samt påminna om anmälningsplikten. Det kan också vara angeläget att diskutera behovet av en myndighetssamverkan och finna lämpliga samarbetsformer för detta. 7.3 Förbättringsområden alla aktörer tidigt uppmärksammar om det finns barn i familjen sprida kunskap om anmälningsplikten om att barn misstänks fara illa tydliggöra ansvar och roll, vem gör vad och vad kan vi hjälpa varandra med 8. Handlingsplan Socialnämnden antar en viljeinriktning/policy beträffande våld mot kvinnor Socialtjänsten initierar bildandet av en samverkansgrupp mellan socialtjänsten, hälsocentralen och polismyndigheten för att klargöra ansvar/roll och samverkansbehov Socialtjänsten erbjuder information till andra aktörer som hälsooch sjukvården, polisen, förskola, skola, familjecentral m fl om socialtjänstens stöd till kvinnor som utsätts för våld samt information om anmälningsplikten om barn som misstänks fara illa. Behovet av samsyn/samverkan i dessa ärenden. Förbättrad information om socialtjänstens stöd till utsatta kvinnor bl a via kommunens hemsida Kontinuerlig inventering av utbildningsbehov/planering av utbildningsinsatser till nyanställd personal. Implementera Vägledning i mötet med kvinnor som utsatts för våld bland nyanställd personal Initiera behovet av ett professionellt krisstöd för män i länet Upprätta rutin för aktualisering av kvinnofridsärenden i ProCapita.
11 11 (11) 9. Litteraturförteckning Per Isdal, (2001) Mening med våld, Förlagshuset Gothia Stockholm Hydén, M. (1995) Kvinnomisshandel inom äktenskapet. Mellan det omöjliga och det möjliga. Socialtjänstlagen (2001:453) Prop. 2005/06:99 Nya vårdnadsregler. Föräldrabalken BRÅ (2002) Att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer SOU 2006:65 Att ta ansvar för sina insatser - socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor. Lundgren Eva, Heimer Gun, Westerstrand Jenny, Kalliokoski Anne- Marie, Slagen dam, ISBN Kvinnofrid ett utbildningsmaterial om mäns våld mot kvinnor, ISBN FHI, Folkhälsopolitisk rapport Socialstyrelsen, Våldsutsatta kvinnor. Ett utbildningsmaterial för socialtjänstens personal.
Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga
Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Ks 2010:163 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Handlingsprogram
Läs merStoppa mäns våld mot kvinnor
Stoppa mäns våld mot kvinnor Mäns våld drabbar kvinnor i alla åldrar och samhällsklasser Ett samarbete mellan socialtjänsten, förskolan, skolan, polisen, landstinget, Brottsofferjouren och Kvinnojouren
Läs merVÅLD I NÄRA RELATION
VÅLD I NÄRA RELATION RIKTLINJE FÖR HANTERING VID MISSTANKE OM ELLER UPPTÄCKT VÅLD MOT KUND SOM UTFÖRS AV NÄRSTÅENDE SAMT HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Biståndskontoret
Läs merKK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166
KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation Antagen av KF, dnr KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition... 3 Kartläggning... 3 Syfte...
Läs merSOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014
2013-11-11 1 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer; beslutade den xx xx 2014. SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd
Läs merAntagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn
2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva
Läs merRiktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation
Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Utbildnings- och omsorgsnämnden 2011-04-18 62 Reviderad 2013-06-11 540 Inom Älvkarleby kommuns skall våldsutsatta kvinnor och
Läs merVåld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström.
Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström Våren 2014 Länsstyrelsens regeringsuppdrag Stödja samordningen av insatser som
Läs merHandlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23
Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...
Läs merSocialtjänstens förebyggande arbete mot missbruk enligt SoL och LVM
Socialtjänstens förebyggande arbete mot missbruk enligt SoL och LVM Socialtjänstens uppgifter 3 kap. 1 SoL Till socialnämndens uppgifter hör att 1) göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen,
Läs merBeroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet
Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar
Läs merRutin ärendes aktualisering anmälan
Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad
Läs merStyrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande
Styrning Nationella jämställdhetspolitiska mål: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn
Läs merHandlingsplan för våld i nära relationer. Antagen av socialnämnden den 4 maj Dnr SN16/76
Handlingsplan för våld i nära relationer Antagen av socialnämnden den 4 maj 2016 53 Dnr SN16/76 Inledning Med våld eller andra övergrepp av närstående avses i detta sammanhang systematisk misshandel och
Läs merHandlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer
Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer Sidansvarig Anna-Lena Sellergren, senast uppdaterat 2004-04-22 Socialtjänstens ansvar Socialtjänstlagens 11 skriver att Socialnämnden bör verka
Läs merHANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER
HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Mullsjö kommuns socialtjänst Revideras 2012 Antagen av kommunstyrelsen 20090826 1 Våld i nära relationer och barn som bevittnar våldet Handlingsplanens syfte och
Läs merRiktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för arbetet mot våld i nära relationer, barn ... Beslutat av: Socialnämnden
modell plan policy program Riktlinje för arbetet mot våld i nära relationer, barn regel rutin strategi taxa............................ Beslutat av: Socialnämnden Beslutandedatum: 2016-10-19 122 Ansvarig:
Läs merÅtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. Vad gör socialtjänsten?
Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor Vad gör socialtjänsten? Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor Vad gör socialtjänsten? ISSN 1103-8209, meddelande 1999:23 Text: Britt Segerberg Omslagsbild:
Läs merAtt anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL
Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL 2018-07-06 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten... 3 Anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen... 3
Läs merSenaste version av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:4) om våld i nära relationer
Detta är den senaste internetversionen av författningen. Här presenteras föreskrifter och allmänna råd i konsoliderad form, det vill säga med alla gällande bestämmelser och rekommendationer från grundförfattningen
Läs merVåld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun
Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs
Läs merVåld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun
Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av
Läs merHEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR
HEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR Mikael Thörn Socialkonsulent Länsstyrelsen Västra Götalands Län 031-60 52 08 mikael.thorn@o.lst.se SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR 1 kap 2 SoL
Läs merBasnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation
Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,
Läs merKvalitetssäkring för barnavårdsutredningar
1(6) STYRDOKUMENT DATUM 2011-01-01 Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar Några anmärkningar kring de begrepp som använts: Barnavårdsutredning - den utredningsprocess som Socialtjänstlagen föreskriver
Läs merVåld i nära relationer
Våld i nära relationer Övergripande plan mot våld i nära relationer 2015-2018 Våld i nära relationer har många uttryck: psykiskt våld fysiskt våld sexuellt våld materiellt våld latent våld försummelse
Läs merVåld i nära relationer
(M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter
Läs merVåldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?
Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och
Läs merMarianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg
Att företräda barn. Marianne Ny Överåklagare Utvecklingscentrum Göteborg RÄTTSÄKERHET Den misstänktes rättssäkerhet rätten till fair trial Brottsoffrets rättssäkerhet Rättssäkerhet för barn som brottsoffer
Läs merKvalitetssäkring för barnavårdsutredningar Några anmärkningar kring de begrepp som används:
STYRDOKUMENT DATUM 2015-11-09 Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar Några anmärkningar kring de begrepp som används: Barnavårdsutredning - den utredningsprocess som Socialtjänstlagen föreskriver ska
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453); SFS 2012:776 Utkom från trycket den 7 december 2012 utfärdad den 29 november 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga
Läs merTecken pfi att barn och ungdomar far /Ila
Tecken pfi att barn och ungdomar far /Ila Ett viktigt steg för att färre barn och ungdomar ska utsättas för misshandel, sexuella övergrepp och omsorgssvikt är att vi upptäcker de som är utsatta. Det handlar
Läs merHandlingsplan Våld i nära relationer (VINR)
Handlingsplan Våld i nära relationer (VINR) GILTIG UNDER PERIODEN 2017-2019 Social- och arbetsmarknadsnämnden 2016-12-13 Innehåll...3 Inledning...3 Bakgrund...4 Handlingsplanens syfte och målsättning...4
Läs merBasnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation
Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig
Läs merHandlingsprogram mot familjerelaterat våld
Handlingsprogram mot familjerelaterat våld Skärholmens stadsdelsnämnd 2009 2 Värdegrund Handlingsprogrammets grundvärdering är att det är samhällets ansvar att skydda personer utsatta för våld i nära relation.
Läs merLivsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09
Livsmiljöenheten 2009-12-18 Länsstrategi Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010 Diarienr: 801-3732-09 2 1 Förord Mäns våld mot kvinnor i Västmanland är utbrett och vanligt före-kommande. De senaste åren
Läs merVÅLD MOT KUNDER SOM UTFÖRS AV ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE
VÅLD MOT KUNDER SOM UTFÖRS AV ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE RIKTLINJE FÖR HANDLÄGGNING AV MISSTANKE OM ELLER UPPTÄCKT VÅLD MOT KUND SOM UTFÖRS AV NÄRSTÅENDE KARLSTADS KOMMUN Ansvarig: Utvecklingsledare Uppdaterad:
Läs merMissbruk vad säger lagen?
Missbruk vad säger lagen? Härnösand 12 december 2017 Ulrika Ekebro Innehåll 9:30 Övergripande om socialtjänstens ansvar Lagreglerat ansvar och begränsningar Förebygga Upptäcka Motivera Tvångslagstiftning
Läs merRiktlinjer - våld i nära relationer - barn
Styrdokument 1 (8) 2016-10-28 Fastställd: Bildnings- och omsorgsnämnden 2016-11-15? Gäller för: Bildnings- och omsorgsnämnden Dokumentansvarig: Enhetschef IFO Reviderad: 16-11-15 Dnr : 68080? Riktlinjer
Läs merRiksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige
Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Roks är en feministisk organisation, partipolitiskt och religiöst obunden, som verkar för kvinnors och flickors rättigheter och frigörelse,
Läs merSAMMANTRÄDESPROTOKOLL
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att
Läs merSOU 2006: 65 Att ta ansvar för sina insatser, Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor
SOU 2006: 65 Att ta ansvar för sina insatser, Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor REMISSVAR 2006-10-31 från Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Roks Riksorganisationen
Läs merRiktlinjer vid misstanke om att barn far illa
Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa Ett stöd i samarbete mellan förskola, skola och socialtjänst kring anmälningsärende enligt 14 kap.1 Socialtjänstlagen. Definitionen utgår från barnet, skiljer
Läs merHandlingsplan med riktlinjer avseende våld i nära relationer, människohandel och hedersrelaterat våld
Handlingsplan med riktlinjer avseende våld i nära relationer, människohandel och hedersrelaterat våld 1. Bakgrund Ödeshögs socialnämnd antog 2012-12-18 ett kommunalt handlingsprogram för att uppmärksamma
Läs merGemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO
KVINNOFRID Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för Kalix kommun, IFO Polismyndigheten Kalix sjukhus Kvinnojouren Svenska Kyrkan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL
Läs merLagstiftning kring samverkan
1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna
Läs merNya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4
Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4 Författning om socialnämnders och vårdgivares ansvar vid våld i nära relationer Marit Birk 2014-12-12 Inledning Målbeskrivning Sammanhållen
Läs merVad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer
Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinara.se/vkv Våld i nära n Borås s den 7 april-2011 Tove Corneliussen,, utbildningsledare, Lotta Nybergh,
Läs merVÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!
Kerstin Kristensen 2014-09-30 VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! SoL 5 kap11 - Brottsoffer 1978-2007 Lag (2007:225) Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för
Läs merSocialtjänstlag (2001:453)
Socialtjänstlag (2001:453) 5 kap. Särskilda bestämmelser för olika grupper Barn och unga 1 Socialnämnden ska - verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden, - i nära samarbete
Läs merKvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun
2011-04-27 SN 127 SOCIALFÖRVALTNINGEN Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun Den kommunala socialförvaltningens barn- och familjeavdelning ska verka för att på barn och unga växer
Läs merSynpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige
SOU 2015:55 Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck. Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Riksorganisationen för
Läs merInformation till legitimerade tandhygienister. Barn. som far illa. vägledning anmälningsförfarande
SVERIGES Information till legitimerade tandhygienister Barn som far illa vägledning anmälningsförfarande TANDHYG Inledning Att arbeta inom tandvården innebär att man ibland träffar barn och ungdomar som
Läs merHandlingsplan vid misstanke om våld i nära relationer och barn som far illa
Handlingsplan vid misstanke om våld i nära relationer och barn som far illa Handlingsplanen antagen i november 2014 Det finns ett länkat kunskapsunderlag som stöd Varje verksamhet måste uppdatera / arbeta
Läs merVåld mot äldre. Ett dolt samhällsproblem Omgivningen ser inte Syns inte i statistiken
Våld mot äldre Ett dolt samhällsproblem Omgivningen ser inte Syns inte i statistiken Med våld mot äldre avses En enstaka eller upprepad handling, eller frånvaro av önskvärd/lämplig handling, som utförs
Läs merwww.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN
www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN Jämställdhetsmålen En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet
Läs merHandlingsplan för kvinnofrid
för kvinnofrid i Härryda kommun MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Uppdraget Enhetschefen för vuxenenheten fick i oktober 2000 i uppdrag av verksamhetschefen för individ- och familjeomsorg
Läs merDet som inte märks, finns det?
Det som inte märks, finns det? Mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Kerstin Kristensen www.kvinnofrid.nu Både män och kvinnor utsätts för våld i nära relationer. I majoriteten av fallen är det
Läs merVåld i nära relationer Riktlinjer vuxna
Våld i nära relationer Riktlinjer vuxna Socialnämnden 2014-12-04 2 (9) Inledning Vuxna personer som blivit utsatta för våld av eller utövat våld mot närstående är en viktig målgrupp i s arbete mot våld
Läs merHandboken VÅLD socialtjänstens och hälsooch sjukvårdens arbete med våld i nära relationer. Ann Jönsson
Handboken VÅLD socialtjänstens och hälsooch sjukvårdens arbete med våld i nära relationer Ann Jönsson Skillnader jämfört med 2011 års handbok 2014 års handbok omfattar både socialtjänsten, hälsooch sjukvården
Läs merKARTLÄGGNING. Kartläggningen av våld i nära relationer och hedersrelaterat våld i Bollnäs.
KARTLÄGGNING Kartläggningen av våld i nära relationer och hedersrelaterat våld i Bollnäs. Inledning Våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem och ett brott. I genomsnitt mördas 17 kvinnor varje
Läs merVåld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011
Våld i nära relationer Handlingsplan för socialnämnden 2011 1 Utgångspunkter Enligt 5 kap 11 andra stycket socialtjänstlagen ska socialnämnden särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta
Läs merRutiner vid misstanke om att en medarbetare är utsatt för våld i nära relationer
Datum 1 (6) Anne-Li Gustafsson, 2138 Rutiner vid misstanke om att en medarbetare är utsatt för våld i nära relationer Målgrupp: Chef, företagshälsovården och HR-funktionen Våld i nära relationer en arbetsgivarfråga
Läs merBasutbildning våld i nära relation. Barn som har bevittnat våld Barn som har utsatts för våld
Basutbildning våld i nära relation Barn som har bevittnat våld Barn som har utsatts för våld Ann Dahl Lisa Petersson När våld är vardag 10 % av svenska barn uppger att de varit med om att en förälder blivit
Läs merBarntandvårdsdagar 2006 i Jönköping
Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barnkompetens Socialtjänstperspektiv Agneta Ekman Odont. dr., socialchef Hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. har verksamheter som sträcker sig från
Läs merAnpassa utredningar efter barnens behov
myndighetssamverkan då det finns misstanke om att barn utsatts för våld och/eller sexuella övergrepp Anpassa utredningar efter barnens behov En handbok för er som vill arbeta med Barnsamråd 1 Handboken
Läs merDatum KVINNOFRIDSPLAN. För kvinnor som utsätts för hot och våld i nära relationer och för de barn som lever i relationer där hot och våld förekommer
1(7) Datum Omsorgs- och socialförvaltningen KVINNOFRIDSPLAN För kvinnor som utsätts för hot och våld i nära relationer och för de barn som lever i relationer där hot och våld förekommer http://www.mjolby.se/download/18.54ac24de1298495895b80003654/kvinnofridsplan-2010-03-15.doc
Läs merSOSFS 2009:22 (S) Allmänna råd. Socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor samt barn som bevittnat våld. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2009:22 (S) Allmänna råd Socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor samt barn som bevittnat våld Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras
Läs merOm ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)
Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar
Läs merFörslag till program mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck
Serviceförvaltningen Staben Tjänsteutlåtande Dnr 1.1.5-729/2016 Sida 1 (5) 2016-11-04 Handläggare Lars Ericsson Telefon: 08 508 11 818 Till Servicenämnden 2016-11-22 Förslag till program mot våld i nära
Läs merM115 Kommittémotion. 3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppdrag till
Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3228 av Beatrice Ask m.fl. (M) Brott mot äldre Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppdrag till Åklagarmyndigheten
Läs merVÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!
Kerstin Kristensen 2014-11-20 VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! SoL 5 kap11 - Brottsoffer 1978-2007 Lag (2007:225) Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för
Läs merDatum. Motion - Landstingets roll i omhändertagande av berusade eller drogpåverkade ungdomar
G Landstinget Halland Landstingskontoret Agneta Overgaard, utvecklare Folkhälsoenheten Processavdelningen Tfn 035-13 48 73 agneta.overgaard @Ithal I and.se aiecta d l,s 0703/2. Datum Diarienummer 2007-03-12
Läs merKVINNOFRID i ÄLVSBYNS KOMMUN
Handlingsprogram KVINNOFRID i ÄLVSBYNS KOMMUN Upprättat i samarbete med Primärvården, Polismyndigheten samt Socialtjänsten Gemensamma mål och utgångspunkter Bakgrund Mäns våld mot kvinnor är ett mångfacetterat
Läs merMäns våld mot kvinnor
Mäns våld mot kvinnor Vision Mäns våld mot kvinnor ska upphöra och kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Vad är våld? Våld är varje handling riktad
Läs merAnmäl vid misstanke om barn far illa
Anmäl vid misstanke om barn far illa Anmäl genast till socialnämnden i barnets hemkommun om vid: fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld vanvård eller försumlig behandling hedersrelaterat våld eller annat
Läs merKvinnors rätt till trygghet
Kvinnors rätt till trygghet Fem konkreta insatser för kvinnofrid som kommer att ligga till grund för våra löften i valmanifestet Inledning Ett av svensk jämställdhetspolitisks viktigaste mål är att mäns
Läs merJuridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar
bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets
Läs merStockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet
Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet - en halvtidsavstämning av hur stadsdelarna når upp till målen i Stockholms stads program för kvinnofridmot våld i nära relationer Alla Kvinnors
Läs merSVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa
SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa Den här skriften är en vägledning för alla som i sin yrkesutövning
Läs merBarn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala
Barn som far illa Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Vilka barn far illa? Barnmisshandel Sexuella övergrepp Psykiskt våld Barn som bevittnar våld i hemmet
Läs merAtt ställa frågor om våld
Att ställa frågor om våld Personal inom hälso- och sjukvården har en nyckelroll när det gäller att upptäcka våldsutsatthet. Många, framför allt, kvinnor söker vård för akuta skador eller kroniska besvär
Läs merRutin för handläggning av missförhållande, så kallad lex Sara
Rutin för handläggning av missförhållande, så kallad lex Sara Äldre och personer med funktionshinder med omsorger från Socialförvaltningen ska få en god vård alternativt få gott stöd och god service och
Läs merTill Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet
Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet i samarbete med 1 Se Sambandet! Forskning visar att det finns samband mellan våld mot djur och våld mot människor. Det formuleras
Läs merHandläggning av vålds- och sexualbrott mot barn. En informationsskrift från Barnahuset Familjen Helsingborg
Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn En informationsskrift från Barnahuset Familjen Helsingborg Har du ett arbete som rör barn? Om du är anställd inom myndighet vars verksamhet berör barn och
Läs merVärdegrund och policy. för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR
Värdegrund och policy för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR Illustrationer: Moa Dunfalk En grundläggande beskrivning av SKR ges i organisationens stadgar, där det bland annat finns en ändamålsparagraf
Läs merRutiner för polisanmälan om brott i skolan och anmälan till socialtjänsten när barn/elev far illa
Rutiner för polisanmälan om brott i skolan och anmälan till socialtjänsten när barn/elev far illa Innehåll BAKGRUND... 3 RUTINER FÖR POLISANMÄLAN OM BROTT... 3 VAD MENAS MED BROTT?... 4 ANMÄLAN... 4 KONSULTATION...
Läs merAtt anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL
Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL 2013-06-10 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten... 3 Anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen... 3
Läs merEn hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa.
En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan tyda på att ett barn misshandlas eller far illa. Ändå har det visat sig att
Läs merBARN SOM RISKERAR ATT FARA ILLA
BARN SOM RISKERAR ATT FARA ILLA Våga se, våga fråga, våga agera 23 januari 2018 Lund Specialistsjuksköterskeutbildning Barn och Ungdom / Distriktssköterska med flera Åsa Gustavsson, socionom Kerstin Bergmark,
Läs merBarn som far illa & våld i nära relationer
Barn som far illa & våld i nära relationer Vad måste sjukvården leva upp till? Välkomna att konsultera Barnskyddsteamet Gå gärna igenom dessa bilder och tänk på att ni är välkomna att konsultera oss på
Läs merProgram Våld i nära relationer Landstinget Västmanland
D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland
Läs merGÄLLANDE BESLUT: HANDLINGSPROGRAM FÖR STÖD OCH HJÄLP ÅT VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH DERAS FAMILJER
Ändrad 2006-05-04 Sida 1 (9) Senast reviderad: 2007-12-03 Senast reviderad av: Fredrik Bordahl Styrande dokument GÄLLANDE BESLUT: HANDLINGSPROGRAM FÖR STÖD OCH HJÄLP ÅT VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH DERAS FAMILJER
Läs mer4. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS ANSVAR
4. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS ANSVAR 4.1 Målsättning och handlingsprogram Målsättning Målsättningen är, i enlighet med riksdagens beslut om kvinnofridsreformen, att medverka i arbetet för ett professionellt
Läs merEn hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt.
En hjälp till dig som anar En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar att ett barn misshandlas eller far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan
Läs merKommittédirektiv. Kvinnor som utsätts för våld efter att ha beviljats uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknytning. Dir.
Kommittédirektiv Kvinnor som utsätts för våld efter att ha beviljats uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknytning Dir. 2011:44 Beslut vid regeringssammanträde den 31 maj 2011 Sammanfattning En särskild
Läs merKlicka här för att ändra format
Klicka här för att ändra format Målbeskrivning föreskrifter Sammanhållen författning inom hela området våld i nära relationer för socialtjänst och hälso- sjukvård, utifrån brottsofferbestämmelserna 1 oktober
Läs merSvar på begäran om kompletterande upplysningar från IVO - Klagomål på handläggning från kvinnojour (Dnr /2014)
Tjänsteutlåtande Utfärdat 2015-04-07 Diarienummer N139-0132/14 Sektor IFO-FH Mona Lundahl Davies/Lundby/GBGStad, Linda B Johansson/Lundby/GBGStad Telefon 031-366 70 40 E-post: mona.lundahl.davies@lundby.goteborg.se
Läs merRätten till kvinnofrid
LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR Rätten till kvinnofrid Socialtjänstens insatser för våldsutsatta kvinnor i län Meddelande 2001: 29 701-0792-1997 Förord Länsstyrelsen är den regionala tillsynsmyndigheten
Läs merVåld i nära relationer
Våld i nära relationer Personer med missbruk/beroendeproblematik Katarina Andréasson 2015-03-17 o 18 Alkohol och våld BRÅs Nationella trygghetsundersökning (BRÅ, 2012) 74 % av männen som utsatts för misshandel
Läs mer