Handlingsplan för kvinnofrid - mäns våld mot

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Handlingsplan för kvinnofrid - mäns våld mot"

Transkript

1 1 (11) Typ: Plan Giltighetstid: Tills vidare Version: 1.0 Fastställd: KF , 26 Uppdateras: 2013 Handlingsplan för kvinnofrid - mäns våld mot kvinnor Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Kvinnofrid - mäns våld mot kvinnor 3. Socialnämndens ansvar för kvinnan, barnet och mannen 4. Andra aktörer 5. Förbyggande arbete 6. Socialförvaltningen 7. Samverkan 8. Handlingsplan 9. Litteraturförteckning 1. Inledning Kommunfullmäktige beslutade våren 2006 att socialnämnden i sitt förebyggande arbete skall upprätta en handlingsplan gällande kvinnomisshandel i Strömsunds kommun. Socialnämnden uppdrog till socialförvaltningen att upprätta handlingsplanen. Socialförvaltningen har i sin tolkning av uppdraget utgått ifrån att handlingsplanen gäller för det arbete som sker inom ramen för socialtjänsten. Det är flera myndigheter som har ansvar för att hjälpa de kvinnor som blir utsatta och socialtjänsten är en av dessa. I denna handlingsplan beskrivs kortfattat berörda verksamhetsuppdrag och vilka åtgärder som socialtjänsten kan vidta för att förbättra stödet till utsatta kvinnor. En separat bilaga Vägledning för socialtjänstens möte med kvinnor som utsatts för våld, har tagits fram under arbetets gång. En arbetsgrupp bestående av enhetschef, kvalitetsutvecklare och två handläggare har under hösten 2006 arbetat med handlingsplanen. Arbetet har förankrats i socialsekreterargruppen. Två utbildningsdagar har även genomförts hösten 2006 där representanter från polismyndigheten och primärvården inbjudits. De teman som utbildningen fokuserade på var hedersrelaterat våld och barnperspektivet i kvinnofridsärenden. 2. Kvinnofrid mäns våld mot kvinnor Mäns våld mot kvinnor är ett allvarligt och omfattande samhällsproblem. En övervägande del av allt våld mot kvinnor sker i hemmet och

2 2 (11) utövas av män i nära relationer. Det förekommer i alla samhällsklasser och åldersgrupper. Mäns våld mot kvinnor är en mångsidig problematik och det finns ingen enkel förklaringsmodell. Utifrån en könsmaktsförståelse kan våldet sättas in i ett samhälleligt sammanhang där myndigheter tillsammans kan motverka mäns våld mot kvinnor. ( FHI, Folkhälsopolitisk rapport, 2005) Mäns våld mot kvinnor hot om våld, fysiskt våld, psykiskt våld, sexuellt våld, incest, hedersrelaterat våld, sexuella trakasserier, pornografi, prostitution och trafficking är ett uttryck för strukturellt kvinnoförtryck och bristande jämställdhet i samhället. Våld, hot om våld och rädsla för våld påverkar kvinnors fysiska och psykiska hälsa och innebär att många kvinnors rätt till social delaktighet och möjligheter att forma sin tillvaro allvarligt inskränks. 2.1 Olika former av våld (Per Isdal, Mening med våld, Förlagshuset Gothia Stockholm 2001) Våld är varje handling mot en annan människa, som genom denna handling skadar, smärtar, skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att göra något den vill. Kvinnomisshandel är inte en enskild händelse utan snarare ett mönster av olika övergrepp under en längre period. I en relation där misshandel förekommer trappas våldet så gott som alltid upp. Fysiskt våld. Mannen använder sitt fysiska övertag för att kontrollera och behålla sin makt. Våldet riktas medvetet mot olika kroppsdelar. Psykiskt våld kan t ex utövas via direkta hot om vad som kommer att ske om kvinnan inte gör som mannen säger. Indirekta hot t ex att mannen använder sin röst, sin blick eller sitt kroppsspråk för att visa kvinnan att hon befinner sig i riskzonen. Degraderande och förödmjukande beteenden - som sker offentligt eller inför barnen - för att såra och kränka kvinnan. Kontroll för att begränsa kvinnans frihet när det t ex gäller fritidsaktiviteter, information, sociala kontakter, ekonomi, klädsel uppförande och vanor. Utagerande svartsjuka för att plåga eller straffa eller isolering för att begränsa livsutrymmet. En psykisk misshandel får ofta en mer långgående verkan än den fysiska. Blåmärken och andra skador utanpå kroppen kan läka, men de ärr som finns inom kvinnan efter att ha terroriserats, tar lång tid att läka om det någonsin går. Sexuellt våld kan t ex vara allt från sexuella trakasserier, kränkningar via påtryckningar för att få sex till brutala våldtäkter och sexuell tortyr.

3 3 (11) Sex i anslutning till en misshandelssituation är ett övergrepp. 2.2 Varför går hon inte? Många kvinnor har svårt att bryta sig loss från en misshandelsrelation. Det kan vara svårt för omgivningen som möter henne att förstå hur hon kan stanna kvar i en relation som präglas av våld och andra övergrepp. Orsakerna till att kvinnan stannar är många och varierar från individ till individ. Ett skäl som många kvinnor i olika studier uppger är rädsla för fortsatt våld/att våldet ska förvärras och en upplevelse av att det finns få möjligheter till säkerhet för dem och deras barn. Skälen kan också vara av ekonomisk, social och/eller känslomässig karaktär. Men det finns också många kvinnor som faktiskt lämnar mannen. Inte alltid vid det första slaget, men förr eller senare. Margareta Hydén beskriver detta i termer av en uppbrottsprocess (Hydén, 1995). Uppbrottet sker över tid och är ett uttryck för motstånd mot mannens våldsbruk. Ett par faktorer förefaller bidra till kvinnans uppbrott; när hon förlorat hoppet om äktenskapet då går hon eller när hon börjar längta efter ett nytt liv. 3. Socialnämndens ansvar för kvinnan, barnet och mannen Socialnämnden har ett speciellt ansvar för bl.a. brottsoffer och då speciellt för kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp i hemmet och som kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Som brottsoffer inkluderas även barnen, vilket innebär att barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående vuxna också kan vara i behov av stöd och hjälp. (5 kap 11 SoL). Barn som lever i våldsmiljöer far illa, även om de inte direkt bevittnar våldet. Socialnämnden skall verka för att barn och unga växer upp under trygga och goda förhållanden. Socialnämnden skall med särskild uppmärksamhet följa utvecklingen hos barn och unga som har visat tecken till ogynnsam utveckling och i nära samarbete med hemmen sörja för att barn och ungdom som riskerar att utvecklas ogynnsamt får det skydd och stöd som de behöver. (5 kap 1 SoL) När åtgärder rör barn skall det särskilt beaktas vad hänsyn till barnets bästa kräver. (1 kap 2 SoL) Till socialnämndens uppgifter hör även att svara för omsorg och service, upplysningar, råd, stöd och vård, ekonomisk hjälp och annat bistånd till familjer och enskilda som behöver det. Socialnämnden är också ansvarig för att de som vistas i kommunen får den information som behövs. (3 kap 1 SoL)

4 4 (11) Socialnämnden har också ansvar för stöd och hjälp till mannen, men barnets behov har företräde om det finns motstridiga intressen. Dessutom har kommunen det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. (2 kap 2 SoL) Detta ansvar innebär dock ingen inskränkning i det ansvar som vilar på andra huvudmän. Från och med den 1 juli 2006 gäller nya vårdnadsregler (prop. 2005/06:99). Syftet med den nya lagen är att stärka barnperspektivet, så att barnets bästa skall vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge. (6 kap FB) Detta innebär t ex att gemensam vårdnad i princip skall vara uteslutet vid våld i familjen. 4. Andra aktörer 4.1 Polis och åklagare Mäns våld mot kvinnor är en kriminell handling. När polisen får kännedom om att en kvinna misshandlas ska en anmälan upprättas och en förundersökning inledas. Polisen ska hålla förhör och samla in bevismaterial. Åklagaren ska också underrättas. Om det finns barn i familjen ska socialtjänsten alltid underrättas. Kontakter ska tas med sjukvården för medicinsk behandling och eventuellt rättsintyg. Polisen ska också informera kvinnan om hennes rättigheter och skyldigheter. Åklagaren ansvarar för och leder förundersökningen. Det är åklagaren som styr polisens arbete och beslutar om vilka utredningsåtgärder som ska vidtas. Åklagaren är också ansvarig för innehållet i den slutliga utredningen. 4.2 Hälso- och sjukvården Kvinnor som lever i eller har levt i en misshandelssituation eller som har utsatts för sexuella övergrepp kommer förr eller senare i kontakt med hälso- och sjukvården. I det akuta omhändertagandet möter kvinnan oftast läkare, sjuksköterskor, barnmorskor och undersköterskor som ger akut vård och krisstöd. En av huvuduppgifterna för hälso- och sjukvården är att bistå myndigheter med medicinskt underlag för utredning och eventuell rättsprocess. Finns barn i familjen är det viktigt att uppmärksamma om barnen har blivit utsatta för misshandel och/eller är i behov av hjälp för egen del. Socialtjänsten har det yttersta ansvaret när det gäller barn. Hälso- och sjukvårdens personal har skyldighet att genast anmäla till socialnämn-

5 5 (11) den om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa för att skydda ett barn. 4.3 Kvinnojouren Kvinnojouren - i Östersund - ger stöd till kvinnor utsatta för det sexualiserade våldet d v s kvinnomisshandel, våldtäkt, sexuella övergrepp och trakasserier, pornografi och könshandel och övrigt kvinnoförtryck. Kvinnojouren är en ideell förening som finansieras av länets kommuner och statliga bidrag. Föreningen erbjuder ett tillfälligt skyddat boende, information om rättigheter och skyldigheter, att följa med vid olika besök, enskilda samtal personligen eller via telefon. Under viss tid kan jouren ge stöd dygnet runt om det behövs. Tidigare har det inte varit möjligt att ta emot mammor som har med sig pojkar över 12 år, men från och med 2006 finns nu den möjligheten i mån av plats. Föreningen arbetar även med aktiviteter i förebyggande syfte genom opinionsbildande verksamhet såsom anordnandet av utbildningar, seminarier, informationer, studiecirklar mm om det sexualiserade våldet, dess orsaker och konsekvenser. 4.4 Brottsofferjouren Kvinnor som drabbas av brott, som misshandel, våldtäkt eller hot om våld behöver hjälp och tid att bearbeta det som hänt. Via Brottsofferjouren kan kvinnan få kontakt med en erfaren samtalspartner som kan ge stöd och råd. Stödpersonen lyssnar och bekräftar den drabbade. Brottsoffret kan också få stöd vid kontakter med hjälpinstanser som kan ge till exempel psykologisk hjälp, skyddat boende eller ekonomiskt understöd. Brottsoffret kan informeras om rätten till skadestånd och stödpersonen kan också ge vägledning i brottsmålsprocessen. Brottsofferjouren finns i polishuset i Östersund Övriga aktörer Kajsas gästhus erbjuder ett skyddat boende för kvinnor med eller utan barn. Kvinnorna kommer antigen via den egna hemkommunens socialtjänst eller via polisen. Kvinnorna har som regel fått den akuta hjälp som behövs (läkarhjälp, dokumentation av skador, polisanmälan). För varje kvinna (och barn) görs en individuell handlingsplan. Kontakter tas med de personer/instanser som är aktuella t ex familjerätten, skolan, nätverk etc. Tillsammans påbörjas det återuppbyggnadsarbete som nödvändigt för att kunna planera för framtiden.

6 6 (11) 5. Förebyggande arbete Våra attityder och grundläggande värderingar formas i tidiga år. Barn och unga får sina förebilder i synen på kvinnor, män och relationer både i familjen och i förskola, skola, på fritiden, genom kamrater samt via medier och reklam. (BRÅ 2002, Att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer) Hur föräldrar agerar och vilka värderingar som råder i hemmet är en viktig del i hur barn och unga formas. Insatser i förskola/skola för att förebygga våld kan t ex vara värderingsövningar, lektioner i livskunskap, samlevnadsutbildning, kamratstödjande verksamhet, jagstärkande aktiviteter, moralutveckling etc. Våldsförebyggande arbete såsom värdegrundsarbete behöver börja tidigt i livet och vara en process som fortgår under livet. Detta kan t ex ske inom förskola, fritidshem, fritidsgårdsverksamhet och vid familjecentraler. Socialtjänstens personal kan delta vid personalmöten och föräldrasammankomster i förskola, skola, vid familjecentralen etc för att informera om lika sätt att stödja utsatta kvinnor och barn. En ökad medvetenhet och kunskap kommer att innebära att fler får hjälp i ett tidigt skede. 6. Socialförvaltningen 6.1 Inventering Det förs för närvarande ingen samlad statistik inom socialtjänsten över antalet ärenden där kvinnor har utsatts för våld i nära relationer. Det är en uppenbar brist som måste åtgärdas. I utredningen Att ta ansvar för sina insatser - socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor" (SOU 2006:65) föreslås bland annat att insatserna i framtiden ska bli en del av den officiella socialtjänststatistiken. För att få en uppfattning om hur många kvinnor och barn som på grund av våld i hemmet har varit i kontakt med socialförvaltningen har det gjorts en inventering under hösten Samtliga handläggare har tillfrågats om de under 2005 eller 2006 har handlagt ärenden där våld mot kvinnor förekommit. Våldet innefattar både fysisk och psykisk misshandel, kränkningar och hot. På senare år har det också blivit vanligare att kränkning och hot kommer via mail eller sms på mobiltelefonen.

7 7 (11) 6.2 Resultat kvinnor har varit aktuella inom socialtjänsten under åren elva av dessa har hemmaboende barn under 18 år sammanlagt är det 18 barn som är kända av socialtjänsten - som påverkats av våldshandlingar hemmet alla kommundelar är representerade utom Frostvikenområdet 6 av männen är dömda för kvinnofridsbrott 2 kvinnor har inte blivit utsatta för fysisk misshandel, men däremot för psykisk misshandel, kränkningar och hot hälften av kvinnorna lever i kretsar där det missbrukas alkohol och droger Kommentar: efter den genomförda inventeringen kan vi konstatera att antalet barn som på ett eller annat sätt drabbas av mäns våld mot kvinnor är större än vad vi inledningsvis trodde. Även om barnen inte direkt har varit vittne till våldshändelser, så påverkas de ändå av det våld som äger rum i familjen. För att barnen ska kunna få det stöd som de behöver är det viktigt att alla aktörer tidigt uppmärksammar om det finns barn i familjen. Kvinnojouren uppger att man under 2005 hade 152 stödsamtal med kvinnor från Strömsunds kommun. Procentuellt motsvarar det ca 6 % av samtliga stödsamtal. Under perioden 1 januari till 30 september 2006 är motsvarande siffra 68 stödsamtal. Kvinnorna vill ibland vara anonyma vilket innebär att det inte är möjligt att redovisa varifrån de kommer och det gäller i ca % av fallen. Kvinnojouren uppskattar att 2 3 kvinnor per månad - som de har kontakt med - kommer från Strömsunds kommun. Polismyndigheten har under 2005 registrerat 39 anmälda brott i Strömsunds kommun som avser misshandel, olaga hot och kvinnofridsbrott. Fram till den 30 november i år är den siffran 43 anmälda brott. Enligt BRÅ (Brottsförebyggande rådet) kan man räkna med att endast ca 25 % av alla våldsbrott kommer till polisens kännedom. Många våldsbrott mot kvinnor förblir alltså okända för polis och rättsväsende. Omfattningen av mäns våld mot kvinnor i jämställda Sverige har undersökts (Lundgren E, Heimer G, Westerstrand J, Kalliokoski A-M, Slagen dam, 2001) I den undersökningen beräknas att cirka 12 % av alla kvinnor mellan 18 och 64 år har utsatts för våld under de senaste 12 månaderna. Med våld menas här fysiskt och sexuellt våld och olika former av hot. I den

8 8 (11) yngre åldersgruppen är fler utsatta (22 %) medan övriga åldersgrupper ligger mellan 12 9 %. Vid årsskiftet 2005/2006 fanns det i Strömsunds kommun kvinnor i åldern år. Omräknat till 12 % innebär det att cirka 400 kvinnor i åldern år kan ha utsatts för våld under det senaste året. Skillnaden mellan vår inventering och beräkningen utifrån nationell statistik visar bland annat det mörkertal som finns i sammanhanget Information/kompetens En avgörande faktor för att stärka stödet till kvinnorna och deras barn är att det är allmänt känt vart de kan vända sig för hjälp och stöd, att det finns en tydlig ingång till respektive aktör och att det är lätt att ta kontakt. Alla verksamheterna bör kännetecknas av öppenhet och tillgänglighet. Kvinnofrid är inget eget kompetensområde inom socialtjänsten, vilket betyder att den socialarbetare som har den naturliga kontakten (ibland den första) med kvinnan har ansvar för det fortsatta arbetet. Det är viktigt att fånga upp en kvinna som berättar eller antyder att hon utsatts för våld. Det kan ta lång tid innan hon gör det igen och under tiden kan våldet accelerera. Socialsekreteraren ska förmedla att hon vänt sig till rätt person. Det innebär att samtliga socialsekreterare måste ha en grundläggande kunskap om hur de ska agera i dessa ärenden. Det finns i dag ingen riktad information om det stöd som kan ges till utsatta kvinnor via kommunens hemsida. (Detta är snart åtgärdat.) Kvinnojouren har tagit fram broschyren Mäns våld mot kvinnor - ett samhällsproblem Broschyren är allmänt hållen och informerar även kort om hur kommunens socialtjänst kan nås. Muntlig information från socialtjänstens personal lämnas t ex i samband med att familjerättens personal träffar blivande och nyblivna föräldrar vid mvc/bvc. Det händer ibland att män tar kontakt för att få stöd för egen del. Socialtjänsten kan erbjuda insatsen stödsamtal, eller hänvisa till psykosocial enheten vid hälsocentralen. Det finns idag inget professionellt krisstöd i länet för män som misshandlar, vilket är en brist i sammanhanget.

9 9 (11) 6.4 Förbättringsområden samlad statistik inom socialtjänsten en tydlig ingång till vår verksamhet riktad information om det stöd som kan ges till utsatta kvinnor kontinuerlig inventering av utbildningsbehov hos våra handläggare kontinuerliga utbildningsinsatser utifrån behov professionellt krisstöd till männen i länet 7. Samverkan För att förebygga kvinnomisshandel och för att ge dem som direkt berörs kvinnorna, männen och barnen stöd och kvalificerad hjälp, krävs att problemet angrips på bred front och att alla tar sitt ansvar. I detta arbete är det viktigt med samarbete mellan myndigheter och andra som berörs. Det är viktigt att veta hur ansvaret fördelas mellan olika myndigheter och hur olika insatser för kvinnor som utsätts för våld kan komplettera varandra Hälsocentralen Samarbetet fungerar bra i individärenden d v s när socialförvaltningen tar kontakt med hälsocentralen för läkarundersökning. Det är relativt sällsynt att hälsocentralens personal tar kontakt med socialtjänsten med anledning av att en kvinna med barn har sökt vård för att hon utsatts för våld. Orsakerna kan vara flera, det kan t e x bero på att det är kvinnan som hamnar i fokus och att man inte tänker på att barnen också påverkas av det som hänt. Det kan bero på att kvinnan inte vill, men det kan också vara så att kunskapen om anmälningsplikten om att barn misstänks fara illa inte är känd i tillräcklig utsträckning. Det är samtidigt viktigt att kvinnorna vågar söka vård och det vore olyckligt om risken att bli anmäld för att barnen misstänks fara illa skulle utgöra ett hinder. Detta dilemma måste lyftas fram och diskuteras mellan socialtjänsten och hälsocentralen. En utredning om barnens situation syftar till att förbättra förhållandet både för kvinnan och för barnen och det allra viktigaste stödet för barnen är ett gott föräldrastöd. 7.2 Polisen Polisen är ibland den myndighet som först kommer i kontakt med en våldsutsatt kvinna. Polisen ska bland annat informera om hur kvinnan kan komma i kontakt med myndigheter (t ex socialtjänsten) och andra som kan ge henne stöd. Polisen har liksom hälso- och sjukvården anmälningsskyldighet om barn som misstänks fara illa. Ibland kommer det

10 10 (11) rapporter till socialtjänsten, men det händer även att socialtjänsten inte blir inkopplad fast det finns minderåriga barn i familjen. Det finns särskilda poliser i länet som arbetar med de ärenden som går vidare till åtal. Under framtagandet av handlingsplanen har det framkommit att vi behöver veta mer om polisens sätt att arbeta med dessa ärenden. Socialtjänsten bör även informera polisen om socialtjänstens möjligheter att stödja kvinnan och barnen, samt påminna om anmälningsplikten. Det kan också vara angeläget att diskutera behovet av en myndighetssamverkan och finna lämpliga samarbetsformer för detta. 7.3 Förbättringsområden alla aktörer tidigt uppmärksammar om det finns barn i familjen sprida kunskap om anmälningsplikten om att barn misstänks fara illa tydliggöra ansvar och roll, vem gör vad och vad kan vi hjälpa varandra med 8. Handlingsplan Socialnämnden antar en viljeinriktning/policy beträffande våld mot kvinnor Socialtjänsten initierar bildandet av en samverkansgrupp mellan socialtjänsten, hälsocentralen och polismyndigheten för att klargöra ansvar/roll och samverkansbehov Socialtjänsten erbjuder information till andra aktörer som hälsooch sjukvården, polisen, förskola, skola, familjecentral m fl om socialtjänstens stöd till kvinnor som utsätts för våld samt information om anmälningsplikten om barn som misstänks fara illa. Behovet av samsyn/samverkan i dessa ärenden. Förbättrad information om socialtjänstens stöd till utsatta kvinnor bl a via kommunens hemsida Kontinuerlig inventering av utbildningsbehov/planering av utbildningsinsatser till nyanställd personal. Implementera Vägledning i mötet med kvinnor som utsatts för våld bland nyanställd personal Initiera behovet av ett professionellt krisstöd för män i länet Upprätta rutin för aktualisering av kvinnofridsärenden i ProCapita.

11 11 (11) 9. Litteraturförteckning Per Isdal, (2001) Mening med våld, Förlagshuset Gothia Stockholm Hydén, M. (1995) Kvinnomisshandel inom äktenskapet. Mellan det omöjliga och det möjliga. Socialtjänstlagen (2001:453) Prop. 2005/06:99 Nya vårdnadsregler. Föräldrabalken BRÅ (2002) Att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer SOU 2006:65 Att ta ansvar för sina insatser - socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor. Lundgren Eva, Heimer Gun, Westerstrand Jenny, Kalliokoski Anne- Marie, Slagen dam, ISBN Kvinnofrid ett utbildningsmaterial om mäns våld mot kvinnor, ISBN FHI, Folkhälsopolitisk rapport Socialstyrelsen, Våldsutsatta kvinnor. Ett utbildningsmaterial för socialtjänstens personal.

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Ks 2010:163 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Handlingsprogram

Läs mer

Stoppa mäns våld mot kvinnor

Stoppa mäns våld mot kvinnor Stoppa mäns våld mot kvinnor Mäns våld drabbar kvinnor i alla åldrar och samhällsklasser Ett samarbete mellan socialtjänsten, förskolan, skolan, polisen, landstinget, Brottsofferjouren och Kvinnojouren

Läs mer

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO KVINNOFRID Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för Kalix kommun, IFO Polismyndigheten Kalix sjukhus Kvinnojouren Svenska Kyrkan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL

Läs mer

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Utbildnings- och omsorgsnämnden 2011-04-18 62 Reviderad 2013-06-11 540 Inom Älvkarleby kommuns skall våldsutsatta kvinnor och

Läs mer

Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar

Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar 1(6) STYRDOKUMENT DATUM 2011-01-01 Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar Några anmärkningar kring de begrepp som använts: Barnavårdsutredning - den utredningsprocess som Socialtjänstlagen föreskriver

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Mullsjö kommuns socialtjänst Revideras 2012 Antagen av kommunstyrelsen 20090826 1 Våld i nära relationer och barn som bevittnar våldet Handlingsplanens syfte och

Läs mer

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166 KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation Antagen av KF, dnr KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition... 3 Kartläggning... 3 Syfte...

Läs mer

Socialtjänstens förebyggande arbete mot missbruk enligt SoL och LVM

Socialtjänstens förebyggande arbete mot missbruk enligt SoL och LVM Socialtjänstens förebyggande arbete mot missbruk enligt SoL och LVM Socialtjänstens uppgifter 3 kap. 1 SoL Till socialnämndens uppgifter hör att 1) göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen,

Läs mer

Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer

Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer Sidansvarig Anna-Lena Sellergren, senast uppdaterat 2004-04-22 Socialtjänstens ansvar Socialtjänstlagens 11 skriver att Socialnämnden bör verka

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering anmälan

Rutin ärendes aktualisering anmälan Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09 Livsmiljöenheten 2009-12-18 Länsstrategi Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010 Diarienr: 801-3732-09 2 1 Förord Mäns våld mot kvinnor i Västmanland är utbrett och vanligt före-kommande. De senaste åren

Läs mer

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg Att företräda barn. Marianne Ny Överåklagare Utvecklingscentrum Göteborg RÄTTSÄKERHET Den misstänktes rättssäkerhet rätten till fair trial Brottsoffrets rättssäkerhet Rättssäkerhet för barn som brottsoffer

Läs mer

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande Styrning Nationella jämställdhetspolitiska mål: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn

Läs mer

Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. Vad gör socialtjänsten?

Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. Vad gör socialtjänsten? Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor Vad gör socialtjänsten? Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor Vad gör socialtjänsten? ISSN 1103-8209, meddelande 1999:23 Text: Britt Segerberg Omslagsbild:

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Övergripande plan mot våld i nära relationer 2015-2018 Våld i nära relationer har många uttryck: psykiskt våld fysiskt våld sexuellt våld materiellt våld latent våld försummelse

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige

Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Roks är en feministisk organisation, partipolitiskt och religiöst obunden, som verkar för kvinnors och flickors rättigheter och frigörelse,

Läs mer

Det som inte märks, finns det?

Det som inte märks, finns det? Det som inte märks, finns det? Mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Kerstin Kristensen www.kvinnofrid.nu Både män och kvinnor utsätts för våld i nära relationer. I majoriteten av fallen är det

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

KVINNOFRID i ÄLVSBYNS KOMMUN

KVINNOFRID i ÄLVSBYNS KOMMUN Handlingsprogram KVINNOFRID i ÄLVSBYNS KOMMUN Upprättat i samarbete med Primärvården, Polismyndigheten samt Socialtjänsten Gemensamma mål och utgångspunkter Bakgrund Mäns våld mot kvinnor är ett mångfacetterat

Läs mer

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden Råd till våldsutsatta kvinnor och barn Information till dig som bor i Luleå och Boden Att många människor i samhället utsätts för hot och våld inom hemmets väggar är ett samhällsproblem. Dessutom är det

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att

Läs mer

Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa

Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa Ett stöd i samarbete mellan förskola, skola och socialtjänst kring anmälningsärende enligt 14 kap.1 Socialtjänstlagen. Definitionen utgår från barnet, skiljer

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

GÄLLANDE BESLUT: HANDLINGSPROGRAM FÖR STÖD OCH HJÄLP ÅT VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH DERAS FAMILJER

GÄLLANDE BESLUT: HANDLINGSPROGRAM FÖR STÖD OCH HJÄLP ÅT VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH DERAS FAMILJER Ändrad 2006-05-04 Sida 1 (9) Senast reviderad: 2007-12-03 Senast reviderad av: Fredrik Bordahl Styrande dokument GÄLLANDE BESLUT: HANDLINGSPROGRAM FÖR STÖD OCH HJÄLP ÅT VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH DERAS FAMILJER

Läs mer

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011 Våld i nära relationer Handlingsplan för socialnämnden 2011 1 Utgångspunkter Enligt 5 kap 11 andra stycket socialtjänstlagen ska socialnämnden särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta

Läs mer

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barnkompetens Socialtjänstperspektiv Agneta Ekman Odont. dr., socialchef Hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. har verksamheter som sträcker sig från

Läs mer

Datum KVINNOFRIDSPLAN. För kvinnor som utsätts för hot och våld i nära relationer och för de barn som lever i relationer där hot och våld förekommer

Datum KVINNOFRIDSPLAN. För kvinnor som utsätts för hot och våld i nära relationer och för de barn som lever i relationer där hot och våld förekommer 1(7) Datum Omsorgs- och socialförvaltningen KVINNOFRIDSPLAN För kvinnor som utsätts för hot och våld i nära relationer och för de barn som lever i relationer där hot och våld förekommer http://www.mjolby.se/download/18.54ac24de1298495895b80003654/kvinnofridsplan-2010-03-15.doc

Läs mer

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! Kerstin Kristensen 2014-09-30 VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! SoL 5 kap11 - Brottsoffer 1978-2007 Lag (2007:225) Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

Handlingsplan för kvinnofrid

Handlingsplan för kvinnofrid för kvinnofrid i Härryda kommun MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Uppdraget Enhetschefen för vuxenenheten fick i oktober 2000 i uppdrag av verksamhetschefen för individ- och familjeomsorg

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Utredning. Våld i nära relationer

Utredning. Våld i nära relationer Utredning Våld i nära relationer Umeå kommun 2014 1 Inledning Under fem månader har en kartläggning kring våld i nära relationer genomförts i Umeå kommun. Utredningen har finansierats av medel från Socialstyrelsen.

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar En informationsskrift från Barnahuset Trollhättan Vänersborg Lilla Edet Juni 2012 När ska man göra en anmälan till socialtjänsten? När du känner

Läs mer

Vad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer

Vad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinara.se/vkv Våld i nära n Borås s den 7 april-2011 Tove Corneliussen,, utbildningsledare, Lotta Nybergh,

Läs mer

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt.

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar att ett barn misshandlas eller far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan

Läs mer

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag Så ser Det ut i dag mäns våld mot kvinnor I världen uppskattas var tredje kvinna någon gång har blivit utsatt för våld eller sexuella övergrepp. I Sverige anmäldes år 2006 runt 25 500 fall av misshandel

Läs mer

Rätten till kvinnofrid

Rätten till kvinnofrid LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR Rätten till kvinnofrid Socialtjänstens insatser för våldsutsatta kvinnor i län Meddelande 2001: 29 701-0792-1997 Förord Länsstyrelsen är den regionala tillsynsmyndigheten

Läs mer

Vad är VKV? Utbildningar. Information. Rapporter. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. den 22 september 2011

Vad är VKV? Utbildningar. Information. Rapporter. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. den 22 september 2011 Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Våld i nära n relationer Skövde den 22 september 2011 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinararelationer.se/vkv Tove Corneliussen,,

Läs mer

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa.

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa. En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan tyda på att ett barn misshandlas eller far illa. Ändå har det visat sig att

Läs mer

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun 2011-04-27 SN 127 SOCIALFÖRVALTNINGEN Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun Den kommunala socialförvaltningens barn- och familjeavdelning ska verka för att på barn och unga växer

Läs mer

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa Den här skriften är en vägledning för alla som i sin yrkesutövning

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer

Handlingsplan Våld i nära relationer Handlingsplan Våld i nära relationer Sn 2015-01-14 8 2 Inledning Våld i nära relationer är förutom att vara ett allvarligt brott, även ett stort folkhälsoproblem och ett brott mot de mänskliga rättigheterna

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR FAMILJEFRID. Bakgrund. Problembeskrivning. Socialförvaltningen. 2013-04-30 Socialnämnden

HANDLINGSPLAN FÖR FAMILJEFRID. Bakgrund. Problembeskrivning. Socialförvaltningen. 2013-04-30 Socialnämnden Socialförvaltningen 2013-04-30 Socialnämnden HANDLINGSPLAN FÖR FAMILJEFRID Bakgrund Sveriges regering och riksdag har under de senaste åren aktivt arbetat för att stödet till brottsoffer och då särskilt

Läs mer

Att anmäla till socialtjänsten

Att anmäla till socialtjänsten sida 1 2011-12-08 Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL sida 2 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten...3 Anmälningsskyldigheten enligt SoL 14 Kap

Läs mer

Handlingsplan. Då barn misstänks far illa. Reviderad 2015-05-16

Handlingsplan. Då barn misstänks far illa. Reviderad 2015-05-16 Handlingsplan Då barn misstänks far illa Reviderad 2015-05-16 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning s. 2 Förord s. 3 Vad säger lagen om anmälningsplikt? s. 4 Vad innebär detta i praktiken? s. 4 Vad

Läs mer

Socialtjänstlag (2001:453)

Socialtjänstlag (2001:453) Socialtjänstlag (2001:453) 5 kap. Särskilda bestämmelser för olika grupper Barn och unga 1 Socialnämnden ska - verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden, - i nära samarbete

Läs mer

Våga berätta. Utdrag ur: om mammor som blir utsatta för psykiskt och fysiskt våld och deras barn. Barbro Metell

Våga berätta. Utdrag ur: om mammor som blir utsatta för psykiskt och fysiskt våld och deras barn. Barbro Metell Utdrag ur: Det pågår psykiskt och fysiskt våld mot mammor och barn i många hem. Våldet är ett allvarligt hot mot mammors och barns liv och välbefinnande. Den här skriften ger inblick i hur mammor och barn

Läs mer

Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet

Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet - en halvtidsavstämning av hur stadsdelarna når upp till målen i Stockholms stads program för kvinnofridmot våld i nära relationer Alla Kvinnors

Läs mer

Socialtjänsten arbete med utsatta barn och ungdomar. Barn och ungdomar som far illa och tillsammans med deras föräldrar är i behov av stöd

Socialtjänsten arbete med utsatta barn och ungdomar. Barn och ungdomar som far illa och tillsammans med deras föräldrar är i behov av stöd Socialtjänsten arbete med utsatta barn och ungdomar Barn och ungdomar som far illa och tillsammans med deras föräldrar är i behov av stöd Socialtjänstens möjligheter och begränsningar Lagar styr socialtjänstens

Läs mer

Det försummade barnet

Det försummade barnet Barn som far illa Barn som far illa Fysisk misshandel och försummelse Psykisk misshandel och försummelse Medicinsk försummelse Pedagogisk försummelse Non organic failure to thrive Sexuellt övergrepp Missbruk

Läs mer

Datum. Motion - Landstingets roll i omhändertagande av berusade eller drogpåverkade ungdomar

Datum. Motion - Landstingets roll i omhändertagande av berusade eller drogpåverkade ungdomar G Landstinget Halland Landstingskontoret Agneta Overgaard, utvecklare Folkhälsoenheten Processavdelningen Tfn 035-13 48 73 agneta.overgaard @Ithal I and.se aiecta d l,s 0703/2. Datum Diarienummer 2007-03-12

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

HANDLINGSPLAN. mot våld i nära relationer. Socialtjänsten. Antagen av Socialnämnden 2012-02-15

HANDLINGSPLAN. mot våld i nära relationer. Socialtjänsten. Antagen av Socialnämnden 2012-02-15 HANDLINGSPLAN mot våld i nära relationer Antagen av Socialnämnden 2012-02-15 Socialtjänsten 1 (9) DNR: SN/2012:16 Socialnämndens handlingsplan mot våld i nära relationer. Inledning Socialnämnden antog

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR KVINNOFRID - MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALA OMSORGSFÖRVALTNINGEN

HANDLINGSPLAN FÖR KVINNOFRID - MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALA OMSORGSFÖRVALTNINGEN FÖRFATTNINGSSAMLING (7.19) ORUST KOMMUN Datum Diarienummer 2005-04-05 2005/066 759 2004/154 HANDLINGSPLAN FÖR KVINNOFRID - MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALA OMSORGSFÖRVALTNINGEN Individ- och familjeomsorgen

Läs mer

Vi är många som vill hjälpa. Stöd och råd till kvinnor som blivit utsatta för våld eller kränkningar.

Vi är många som vill hjälpa. Stöd och råd till kvinnor som blivit utsatta för våld eller kränkningar. Vi är många som vill hjälpa Stöd och råd till kvinnor som blivit utsatta för våld eller kränkningar. Stora broschyren.pgm 2-3 Våld används för att få en person att göra något som hon inte vill, eller få

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer www.pwc.se Revisionsrapport Jenny Krispinsson Maria Strömbäck Våld i nära relationer Kiruna kommun Våld i nära relationer Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning... 1 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund...

Läs mer

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang

Läs mer

Handlingsplan mot våld i nära relationer

Handlingsplan mot våld i nära relationer 1(18) Robert Hagström robert.hagstrom@vargarda.se Antagen i förvaltningsledningen Handlingsplan mot våld i nära relationer Postadress: 447 80 Vårgårda Besöksadress: Kungsgatan 45 Vx: 0322-60 06 00 Fax:

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03

Handlingsplan Våld i nära relationer Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03 Handlingsplan Våld i nära relationer Författare: Nadja Aria-Garystone Datum: 2014-10-19 Reviderad Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03 Innehållsförteckning Förord... 3 Handlingsplanens

Läs mer

Våld i nära relationer 2013

Våld i nära relationer 2013 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2013-06-04 SN 2013/0301 0480-450885 Socialnämnden Våld i nära relationer 2013 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att anta handlingsplan

Läs mer

Handlingsplan för kvinnofrid i Härryda kommun

Handlingsplan för kvinnofrid i Härryda kommun Handlingsplan för kvinnofrid i Härryda kommun SEKTORN FÖR SOCIALTJÄNST HÄRRYDA KOMMUN UPPDRAGET Enhetschefen för vuxenenheten fick i oktober 2000 i uppdrag av verksamhetschefen för individ- och familjeomsorg

Läs mer

Varningssignaler och råd

Varningssignaler och råd Varningssignaler och råd Innan första slaget Var uppmärksam på hans kvinnosyn Lyssna när din partner talar om kvinnor i allmänhet, om han kommenterar hur de klär sig och hur han värderar kvinnliga kollegor.

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATIONER

VÅLD I NÄRA RELATIONER VÅLD I NÄRA RELATIONER En liten broschyr om vilken hjälp som går att få i Ljungby, Markaryd och Älmhult Det berör oss alla Är du kvinna, man, ungdom, barn som blir utsatt för någon form av våld av någon

Läs mer

Pliktverkets riktlinjer

Pliktverkets riktlinjer Pliktverkets riktlinjer Riktlinjer för Pliktverkets tillämpning av socialtjänstlagens bestämmelser om anmälan om missförhållanden 2004:1 Generaldirektören fastställer dessa riktlinjer till stöd för Pliktverkets

Läs mer

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Barn som far illa Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Vilka barn far illa? Barnmisshandel Sexuella övergrepp Psykiskt våld Barn som bevittnar våld i hemmet

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet

Läs mer

Meddelandeblad. Socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld

Meddelandeblad. Socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Meddelandeblad Mottagare: Socialnämnder, frivilligorganisationer och ideella föreningar m.fl. December 2009 Socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Den 1 juli 2007 ändrades

Läs mer

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

BRA information till alla ledare/anställda i KSS KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet

Läs mer

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Mäns våld mot kvinnor är et omfattande samhälls- och fo Ytterst är det en fråga om jä kvinnors mänskliga rättighet Cirka 27 300 fall av misshandelsbrott

Läs mer

Bakgrund Mäns våld mot kvinnor och barn

Bakgrund Mäns våld mot kvinnor och barn Bakgrund 1 Mäns våld mot kvinnor och barn Ett globalt problem Ett samhällsproblem Ett demokratiproblem Ett folkhälsoproblem Ett rättsligt problem 2 Folkhälsopolitiskt program Västerbottens läns landsting

Läs mer

Det är bara att lämna honom. och andra missuppfattningar om mäns våld mot kvinnor

Det är bara att lämna honom. och andra missuppfattningar om mäns våld mot kvinnor Det är bara att lämna honom och andra missuppfattningar om mäns våld mot kvinnor Det är bara att lämna honom och andra missuppfattningar om mäns våld mot kvinnor 2007 Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer

Läs mer

6. BARN TILL KVINNOR SOM UTSÄTTS FÖR VÅLD OCH HOT

6. BARN TILL KVINNOR SOM UTSÄTTS FÖR VÅLD OCH HOT 6. BARN TILL KVINNOR SOM UTSÄTTS FÖR VÅLD OCH HOT 6.1 Från barnets perspektiv Ett av tio barn i Sverige har upplevt våld i sina familjer, enligt en undersökning av Staffan Janson (SOU 2001:18) Att förebygga

Läs mer

Från polisanmälan till stöd och hjälp

Från polisanmälan till stöd och hjälp samverkan mellan polis och socialtjänst vid brott i nära relation då målsägande är över 18 år Från polisanmälan till stöd och hjälp Handbok för införande av arbetsmetod grundad på Relationsvåldscentrum

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT DROGER MÅL: SYFTE:

HANDLINGSPLAN MOT DROGER MÅL: SYFTE: 1 Härnösands gymnasium HANDLINGSPLAN MOT DROGER Upprättad februari 2009 i samverkan mellan skola, polis och socialtjänst. Revideras vartannat år eller vid behov. Skolan ansvarar för att initiera revideringen.

Läs mer

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL?

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? HJÄLPPROCESSEN FÖR VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH BARN En hjälpreda för att se sammanhang och göra effektiva insatser Materialet är gjort med utgångspunkt i samverkande verksamheter

Läs mer

STÖD ÅT MISSHANDLADE KVINNOR OCH DERAS

STÖD ÅT MISSHANDLADE KVINNOR OCH DERAS 1(13) NORDMALINGS KOMMUN HANDLINGSPROGRAM FÖR STÖD ÅT MISSHANDLADE KVINNOR OCH DERAS FAMILJER Dnr 09/SN063 750 Socialnämnden den 24 februari 2009, 56 Kommunfullmäktige den 22 juni 2009, 39 2(13) 2008-10-12

Läs mer

Barnets rättigheter i vårdnadstvister Göteborg den 30 mars 2012. Gunilla Cederström

Barnets rättigheter i vårdnadstvister Göteborg den 30 mars 2012. Gunilla Cederström Barnets rättigheter i vårdnadstvister Göteborg den 30 mars 2012 Gunilla Cederström Barn i Sverige år 2011 Cirka 2 miljoner barn Cirka 50.000 barn berörs varje år av föräldrarnas separation Samförståndslösningar

Läs mer

Handlingsplan Vid misstanke om förekomst av alkohol och narkotika på skolorna inom Säffle kommun.

Handlingsplan Vid misstanke om förekomst av alkohol och narkotika på skolorna inom Säffle kommun. relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande värdegrund dialog Samsyn BemötAnde Handlingsplan Vid misstanke om förekomst av alkohol och narkotika på skolorna inom Säffle kommun. Innehållsförteckning

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn Har du ett arbete som rör barn? Om du är anställd inom myndighet vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myndigheter inom hälso- och sjukvården,

Läs mer

Hedersrelaterat våld. Handlingsplan för individ- och familjeomsorgen i Falköpings kommun

Hedersrelaterat våld. Handlingsplan för individ- och familjeomsorgen i Falköpings kommun Hedersrelaterat våld Handlingsplan för individ- och familjeomsorgen i Falköpings kommun Handlingsplan mot hedersrelaterat våld för Falköpings socialtjänst I Falköpings kommun finns personer som är utsatta

Läs mer

4. BARN SOM LEVER MED VÅLD

4. BARN SOM LEVER MED VÅLD 4. BARN SOM LEVER MED VÅLD 4.1 Från barnets perspektiv Ett av tio barn har upplevt våld i sina familjer (SOU 2001:18). Den 1 juli 2007 förstärktes socialtjänstlagen: 5 kap 11 SoL Till socialnämndens uppgifter

Läs mer

samt Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck (HRV) Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner

samt Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck (HRV) Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Gemensamt handlingsprogram för personalgrupper i Lindesbergs kommun som möter våldsutsatta kvinnor eller män och barn som bevittnat våld i nära relation samt Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och

Läs mer

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumentinformation Riktlinje för samverkan mellan socialtjänst barn

Läs mer

HANDBOK. för personal inom Omsorgsförvaltningen som möter kvinnor, utsatta för våld eller hot.

HANDBOK. för personal inom Omsorgsförvaltningen som möter kvinnor, utsatta för våld eller hot. HANDBOK för personal inom Omsorgsförvaltningen som möter kvinnor, utsatta för våld eller hot. Handbok för personal inom omsorgsförvaltningen som möter kvinnor, utsatta för våld eller hot Våld mot kvinnor

Läs mer

Policy: mot sexuella trakasserier

Policy: mot sexuella trakasserier Policy: mot sexuella trakasserier Reviderad 2012-06-06 Bakgrund Vi vill att alla aktiva, anställda och ideellt engagerade personer ska känna sig trygga och välkomna i vår förening. Det ligger i linje med

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

Trygg och Säker miljö på Vi som Växer

Trygg och Säker miljö på Vi som Växer Trygg och Säker miljö på Vi som Växer Skadeförebyggande arbete i den dagliga verksamheten: Ledningen är huvudansvarig för säkerhetsarbetet. All personal skall vara delaktig i den dagliga skadeförebyggande

Läs mer

3. KOMMUNERNAS ANSVAR

3. KOMMUNERNAS ANSVAR 3. KOMMUNERNAS ANSVAR 3.1 Målsättningen för Socialtjänstens insatser för kvinnofrid är att: Förebygga våld mot kvinnor och unga flickor. Verka för jämställdhet mellan män och kvinnor. Förebygga att unga

Läs mer

För kvinnofrid mot våld i nära relationer POSITIONSPAPPER

För kvinnofrid mot våld i nära relationer POSITIONSPAPPER För kvinnofrid mot våld i nära relationer POSITIONSPAPPER För kvinnofrid mot våld i nära relationer 2 Förord Mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer är ett samhälls- och folkhälsoproblem som allvarligt

Läs mer

KVINNOFRID - ett kommunalt handlingsprogram för att bekämpa våld mot kvinnor

KVINNOFRID - ett kommunalt handlingsprogram för att bekämpa våld mot kvinnor KVINNOFRID - ett kommunalt handlingsprogram för att bekämpa våld mot kvinnor 2006-03 2 KVINNOFRID - ett kommunalt handlingsprogram för att bekämpa våld mot kvinnor Mål för kvinnofrid i Vänersborgs kommun

Läs mer

Projektbeskrivning Skyddsnät

Projektbeskrivning Skyddsnät Projektbeskrivning Skyddsnät När barn och unga råkar illa ut talar man ofta om att samhällets skyddsnät brister. Genom det gemensamma projektet Skyddsnät vill vi arbeta för att förstärka skyddsnätet runt

Läs mer

och och socialtjänstens skyldigheter

och och socialtjänstens skyldigheter GOTLANDS KOMMUN Social- och omsorgsförvaltningen GOTLANDS Individ- och familjeomsorgen KOMMUN Social- Barn- och och familj omsorgsförvaltningen Individ- och familjeomsorgen Barn- och familj Barns rättigheter

Läs mer