Biovärme i Jämtlands län

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Biovärme i Jämtlands län"

Transkript

1 Energikontoret Jämtlands Läns Energikontor Jämtland County Energy Agency Till Länsstyrelsen Jämtlands län Miljö och Fiske Östersund Biovärme i Jämtlands län Slutrapport

2 Biovärme i Jämtlands län slutrapport ii Sammanfattning I Regionala miljömål för Jämtlands län anges som målsättning att koldioxidutsläppen i länet ska minska med 15 % från 1990 till En av åtgärderna i miljömålet Begränsad klimatpåverkan är att minst 50% av de oljeeldade pannorna ska ersättas med anläggningar som utnyttjar förnyelsebara energikällor till år Dessa målsättningar utgjorde en del av bakgrunden till projektet Biovärme i Jämtlands län som, med delfinansiering från Länsstyrelsen Jämtlands län, genomförts i samarbete mellan Energikontoret, de kommunala energirådgivarna i Jämtlands län och aktörer i biobränslebranschen under perioden juli december Föreliggande slutrapport utgår från den ansökan som beviljades av Länsstyrelsen. Rubrikerna för de kapitel där utfallet av projektet redovisas är skrivna med kursiv stil. Syftet med projektet var att förbrukningen av eldningsolja för uppvärmning i Jämtlands län skulle minska för att målsättningen avseende antalet oljepannor i länet på sikt ska uppnås. Målsättningarna var att 180 oljepannor skulle ersättas med anläggningar som utnyttjar förnyelsebara energikällor samt att göra det enklare för fastighetsägare med oljepannor att övergå till biobränsle för uppvärmning. Målgruppen utgjordes främst av fastighetsägare med oljepannor i Jämtlands län. Aktiviteterna inom ramen för projektet har näst intill uteslutande utgjorts av informations- och utbildningsaktiviteter. Exempelvis har åtta informationskvällar på temat biobränsle för uppvärmning genomförts runt om i länet, en i varje kommun. Informationskvällarna föregicks av annonsering Länstidningen, Östersundsposten och lokala annonsblad samt av att samtliga småhusägare i länet med en oljepanna inbjöds till informationskvällarna via ett direktutskickat brev. Totalt 171 personer från allmänheten och 13 företag deltog vid kvällarna. Den utvärdering av projektet som genomförts under december 2004 visar att den kvantitativa målsättningen för projektet uppnåtts. Antalet oljepannor i det aktuella effektintervallet (P < 60 kw) har minskat med cirka 560 stycken under projekttiden och användningen av bioenergi för uppvärmning av småhus i Jämtlands län ökat med drygt 25% under de senaste två åren. Den kvalitativa målsättningen har däremot endast delvis uppnåtts. Detta beror främst på att ett antal planerade aktiviteter kommer att ingå i det nationella projektet Pelletsvärme framtidsvärme vilket, i samarbete med Energimyndigheten och branschen, kommer att genomföras av de regionala energikontoren i Sverige med start i januari Projektets kostnader har totalt uppgått till kr. Med hänvisning till beslut daterat (Dnr ) rekvireras i anslutning till föreliggande slutrapport kr (36,14% av projektets kostnader) från Länsstyrelsen Jämtlands län. Projektet har i övrigt finansierats av eget arbete från Energikontoret och de kommunala energirådgivarna samt likvida medel från företag i biobränslebranschen. Östersund Tomas Palmgren Kommunförbundet Jämtlands län Jimmy Anjevall Projektledare Energikontoret

3 Biovärme i Jämtlands län slutrapport iii Innehållsförteckning 1. INLEDNING BAKGRUND INTERNATIONELLA OCH NATIONELLA MÅLSÄTTNINGAR REGIONALA MÅLSÄTTNINGAR SYFTE MÅL ANTAL OLJEPANNOR I JÄMTLANDS LÄN KOMPETENSHÖJNING MÅL SÅ BLEV DET METOD METOD SÅ BLEV DET MÅLGRUPP MÅLGRUPP SÅ BLEV DET DISPOSITION AVGRÄNSNINGAR KONKURRENSNEUTRALITET FÖRNYELSEBARA ENERGIKÄLLOR BIOBRÄNSLE KONTRA VÄRMEPUMPAR FÖRKLARINGAR OCH FÖRKORTNINGAR 6 2. PROJEKTORGANISATION KOMMUNFÖRBUNDET I JÄMTLANDS LÄN - ENERGIKONTORET GENOMFÖRDA PROJEKT PROJEKTORGANISATION SÅ BLEV DET 9 3. PROJEKTBESKRIVNING UTFORMNING AV PROJEKTPLAN UTFORMNING AV PROJEKTPLAN SÅ BLEV DET EXPO NORR EXPO NORR SÅ BLEV DET UTBILDNING FÖR ENERGIBOLAG, VVS-FÖRETAG M.FL UTBILDNING FÖR ENERGIBOLAG, VVS-FÖRETAG M.FL. SÅ BLEV DET INFORMATION VIA INTERNET INFORMATION VIA INTERNET SÅ BLEV DET INFORMATION VIA REGIONALA MEDIA ALLMÄN INFORMATION VIA MEDIA ANNONSERING I LOKALTIDNINGAR OCH KOMMUNBLAD TIDNINGSARTIKLAR INFORMATION VIA REGIONALA MEDIA SÅ BLEV DET 14

4 Biovärme i Jämtlands län slutrapport iv 3.6. INFORMATIONSKVÄLLAR BAKGRUND GENOMFÖRANDE INOM RAMEN FÖR BIOVÄRME I JÄMTLANDS LÄN UPPFÖLJNING AV INFORMATIONSKVÄLLARNA GENOMFÖRANDE INOM RAMEN FÖR BIOVÄRME I JÄMTLANDS LÄN SÅ BLEV DET ÖKAD SAMVERKAN MELLAN FÖRETAG I BIOBRÄNSLEBRANSCHEN ÖKAD SAMVERKAN MELLAN FÖRETAG I BIOBRÄNSLEBRANSCHEN SÅ BLEV DET PROJEKTUTVÄRDERING PROJEKTUTVÄRDERING SÅ BLEV DET JÄMSTÄLLDHETSPLAN JÄMSTÄLLDHETSPLAN SÅ BLEV DET PROJEKTEKONOMI 20 Figur 1. Bilden på framsidan är tagen vid informationskväll i Östersund. Mikael Marklund från Jämtkraft föredrar avsnittet om fjärrvärme. Bilagor Bilaga 1. Utdrag ur Biovärme i Jämtlands län - Sammanställning infokvällar. Bilaga 2. Annons i Länstidningens bilaga Hus & hem. Bilaga 3. Annonser i LT, ÖP och lokala annonsblad. Bilaga 4. Brev till Småhusägare med oljeeldning i Jämtlands län.

5 Biovärme i Jämtlands län slutrapport 1 1. Inledning Föreliggande slutrapport avser projektet Biovärme i Jämtlands län. Projektet beviljades, enligt beslut daterat (Dnr ), bidrag från Länsstyrelsens ramprogram för miljömålsåtgärder. I detta kapitel redovisas bakgrund, syfte, mål, metod, disposition och avgränsningar för projektet. Vidare förklaras ett antal begrepp och enheter Bakgrund Jordens medeltemperatur har stigit med 0,6 C under de senaste 100 åren. Naturliga variationer är en allt mindre sannolik förklaring till denna utveckling, utsläpp av så kallade växthusgaser som en följd av mänsklig aktivitet framstår däremot som en allt mer trolig förklaring. Detta framgår av en rapport från FN:s klimatpanel, IPCC (International Panel of Climate Change), som offentliggjordes Den viktigaste växthusgasen är den koldioxid (CO 2 ) som bildas vid förbränning av fossila bränslen. Fossila bränslen, främst kol, olja och naturgas, står idag för mellan % av världens totala energiförsörjning. Den utmaning som består av att fasa ut fossila bränslen från energisystemet är således väldigt stor, problemen och hindren är många men det är även möjligheterna Internationella och nationella målsättningar Vid klimatkonferensen i Kyoto 1997 förband sig EU-länderna gemensamt att minska sina utsläpp av koldioxid med 8% fram till år 2012, med 1990 som utgångspunkt. Som ett led i detta har EU bestämt sig för att andelen förnyelsebara energikällor som används för medlemsländernas totala energitillförsel skall öka från dagens 6% till 12% år Enligt Klimatpropositionen är Sveriges målsättning att utsläppen av växthusgaser, räknat i koldioxidekvivalenter, ska minska med 4% från år 1990 fram till Regionala målsättningar I Regionala miljömål för Jämtlands län 3 anges bland annat som vision att Jämtlands län ska vara ett fossilbränslefritt län. Vidare anges som målsättningar, med avseende på det nationella miljömålet Begränsad klimatpåverkan, att: Utsläppen av koldioxid i Jämtlands län ska minska med 15 % från 1990 till år Till år 2010 ska minst 50% av de oljeeldade pannorna ska ersättas med anläggningar som utnyttjar förnyelsebara energikällor. Användningen av fossila bränslen för uppvärmning av hus skall upphöra. 1 Svenska Dagbladet , s 4. 2 EU-kommissionen. Att förstärka integrationen av miljön i gemenskapens energipolitik. (Bryssel, 1998) 3 Länsstyrelsen Jämtlands län. REGIONALA MILJÖMÅL FÖR JÄMTLANDS LÄN.

6 Biovärme i Jämtlands län slutrapport Syfte Syftet med projektet Biovärme i Jämtlands län är främst att förbrukningen av eldningsolja för uppvärmning i Jämtlands län ska minska. Indirekt syftar projektet till minskade utsläpp av koldioxid. Sammantaget ligger projektets syfte väl i linje med såväl internationella som nationella och regionala målsättningar inom energi- och miljöområdet. Projektet innebär också en möjlighet att vidareutveckla länets redan framskjutna position inom detta område Mål För att underlätta framtida utvärdering av projektet har Energikontoret såväl en kvantitativ som kompetensrelaterad målsättning satts upp, se kapitel och kapitel Antal oljepannor i Jämtlands län Utvecklingen avseende antalet oljepannor i Jämtlands län framgår av tabell 1 nedan. Av tabellen framgår att utvecklingen från år 2000 bör betraktas som positiv då antalet oljepannor minskat med cirka 20% till år Tabell 1. Antal oljepannor i Jämtlands län. År Oljepannor < 60 kw Oljepannor >60 kw Totalt Med utgångspunkt från redovisningen i tabell 1 innebär den regionala målsättningen avseende antalet oljepannor, se kapitel 1.1.2, att antalet oljepannor ska minska med cirka 180 stycken per år till år Mot denna bakgrund är målsättningen för projektet Biovärme i Jämtlands län att 180 oljepannor under projekttiden ska ersättas med anläggningar som utnyttjar förnyelsebara energikällor. Med förnyelsebara energikällor avses här olika former av biobränslen Kompetenshöjning Ökad kompetens är en trolig förutsättning för att projektets kvantitativa målsättning ska kunna uppnås, därför kommer ett antal utbildningsaktiviteter för energi- och VVSföretag att genomföras. Då ökad förståelse för såväl lokala som globala energi- och miljöfrågor är en viktig del av utvecklingen mot ett ekologiskt hållbart energisystem bör också utbildningsaktiviteter ses i ett längre perspektiv. Den kvalitativa målsättningen för projektet är sammantaget att göra det enklare för fastighetsägare med oljepannor att övergå till biobränsle för uppvärmning. (Se även kapitel 3.3).

7 Biovärme i Jämtlands län slutrapport Mål så blev det Vid planeringen av de informationskvällar, se kapitel 3.6, som genomförts inom ramen för projektet insamlades uppgifter avseende antalet oljepannor med en effekt < 60 kw från skorstensfejarmästarna i Jämtlands län. De insamlade uppgifterna, vilka redovisas i tabell 2 nedan, visar i jämförelse med tabell 1 att antalet oljepannor i det aktuella effektintervallet minskat med cirka 560 stycken under projekttiden. Tabell 2. Antal oljepannor i Jämtlands län, < 60 kw, fördelat per kommun. Kommun Antal oljepannor, P < 60 kw Berg 190 Bräcke 223 Härjedalen 465 Krokom 156 Ragunda 205 Strömsund 207 Åre 84 Östersund 315 Jämtlands län totalt Vidare publicerades i tidskriften Energimagasinet under hösten 2004 en artikel med rubriken Bioenergi i småhus ökar kraftigt. Av artikeln framgår att användningen av bioenergi för uppvärmning av småhus i Jämtlands län ökat med drygt 25% under de senaste två åren. Siffrorna kommer från Sveriges Skorstensfejarmästares Riksförbund som varje år redovisar till Statens Räddningsverk antalet genomförda sotningsförrättningar som gjorts i landet. 4 Mot ovanstående bakgrund kan fastställas att den kvantitativa målsättningen för projektet uppnåtts. Den kvalitativa målsättningen har däremot inte uppnåtts vilket främst beror på att planerade aktiviteter inte genomförts i enlighet med redovisningen i kapitlen 1.3.2, 3.3 och 3.7. Att dessa aktiviteter inte genomförts beror i sin tur på att ett nationellt projekt med namnet Pelletsvärme framtidsvärme, i samarbete med Energimyndigheten och branschen, kommer att genomföras av de regionala energikontoren i Sverige med start i januari (För ytterligare information om detta projekt, se flik 4). Således kommer med säkerhet att den kvalitativa målsättningen för Biovärme i Jämtlands län på sikt att uppnås, dock inom ramen för ett annat projekt Metod Energikontoret och de kommunala energirådgivarna i Jämtlands län har under de senaste åren genomfört ett antal aktiviteter som syftat till minskad förbrukning av eldningsolja. Vissa aktiviteter har varit mer lyckade än andra, samtliga har dock gett användbar kunskap och erfarenhet. När föreliggande projektplan utformats har erfarenheter från hittills genomförda aktiviteter, naturligtvis främst aktiviteter som ansetts vara effektiva och lyckosamma, tillvaratagits. I tabell 3 nedan presenteras en översiktlig tid- och aktivitetsplan för projektet. 4 Energimagasinet. Nummer 6/2004, sidan 52.

8 Biovärme i Jämtlands län slutrapport 4 Tabell 3. Översiktlig tid- och aktivitetsplan för Biovärme i Jämtlands län. Tidpunkt Aktivitet Maj 2004 Utformning av ansökan till Länsstyrelsen Juni - juli 2004 Deltaga vid varumässan Expo Norr September 2004 Arrangera Kickoff -möte för VVS-företag September 2004 Kunskapsinventering bland företag i biobränslebranschen Augusti - Planera och genomföra informationskvällar på en ort i var november 2004 och en av länets kommuner Augusti Sprida information om projektet på Energikontorets och juni 2005 Energirådgivarnas hemsidor på Internet September 2004 Sprida information om projektet via tidningsartiklar samt - juni 2005 annonsering i regionala media och lokala annonsblad Januari - maj Arrangera möten och studieresor för företag i 2005 biobränslebranschen. Successiv uppbyggnad av nätverk mellan företagen i branschen. Maj juni 2005 Utvärdering av projektet Metod så blev det Flertalet av aktiviteterna i tid- och aktivitetsplanen har genomförts i enlighet med redovisningen i tabell 3. De aktiviteter som inte genomförts avser Kickoff -möte för VVS-företag samt att arrangera möten och studieresor för företag i biobränslebranschen. Anledningen till att dessa aktiviteter inte genomförts framgår av kapitel och av samma anledning har tidplanen förkortats. En utförligare redovisning av genomförda aktiviteter återfinns i kapitel Målgrupp Målgruppen för projektet utgörs av fastighetsägare med oljepannor i Jämtlands län Målgrupp så blev det I bilaga 1 återfinns ett utdrag ur sammanställningen avseende informationskvällarna som genomförts. Av utdraget framgår bland annat att 50 av de totalt 171 deltagarna ( 30%) idag värmer upp sin fastighet med eldningsolja. Deltagarna representerade således målgruppen, se kapitel 1.5, på ett relativt bra sätt Disposition Föreliggande slutrapport utgår från den ansökan avseende Länsstyrelsens ramprogram för miljömålsåtgärder som överlämnades till Länsstyrelsen den 19 maj Rapporten är disponerad enligt följande: Kapitel 1 innehåller bland annat bakgrund, syfte, metod, mål och målgrupp medan kapitel 2 innehåller en beskrivning av projektorganisationen.

9 Biovärme i Jämtlands län slutrapport 5 I kapitel 3 presenteras vilka aktiviteter som genomförts, tidplan, redogörelse för vilka effekter projektet har haft på området jämställdhet samt hur projektets verksamhet har utvärderats. Slutligen innehåller kapitel 4 en ekonomisk redovisning avseende kostnader och finansiering. Rubrikerna för de kapitel och tabellkolumner där utfallet av projektet redovisas är skrivna med kursiv stil Avgränsningar I kapitlen redovisas avgränsningarna för projektet Konkurrensneutralitet Samtliga energi- och VVS-företag etc. i biobränslebranschen i Jämtlands län kommer att informeras om, samt erbjudas att delta i projektet, vilket därför bedöms som konkurrensneutralt Förnyelsebara energikällor biobränsle kontra värmepumpar Värmepumpar är en form av elvärme som är mycket energieffektiv vid normala utetemperaturer. Värmepumpar dimensioneras dock vanligen endast för cirka 50-60% av husets maximala effektbehov vilket gör att värmepumpar vanligen kompletteras med en elpatron. Sammantaget har det ökande antalet installerade värmepumpar en komplex påverkan på elförbrukning och effektuttag. Om värmepumpen ersätter ren elvärme minskar elförbrukningen totalt sett över året medan motsatt förhållande inträffar om värmepumpen ersätter exempelvis oljeeldning. I fallet med övergång från ren elvärme till värmepump gäller vidare att den momentana elförbrukningen, effektuttaget, inte påverkas under de perioder då effekt- och importbehovet är som störst. Med utgångspunkt från syfte och målsättningar för projektet Biovärme i Jämtlands län är slutsatsen mot ovanstående bakgrund att installation av en värmepump inte bör användas för att ersätta oljepannor då detta medför ökad elförbrukning. För uppvärmning av fastigheter bör framförallt olika former av biobränslen användas, främst på grund av att koldioxidutsläpp från biobränsleeldning inte bidrar till de globala klimatförändringarna. I tätorter är biobränslebaserad kraft-/fjärrvärme att föredra, vid enskild uppvärmning utgör exempelvis flis, ved och pellets bra alternativ. Dessa alternativ kan användas för att ersätta både olja och el i hus med vattenburna värmedistributionssystem. Vidare kan en biobränsleeldad kamin väsentligt bidra till att minska förbrukningen av el för uppvärmning i småhus med direktverkande el och vid i princip alla fastigheter kan värmeproduktionen kompletteras med solfångare.

10 Biovärme i Jämtlands län slutrapport Förklaringar och förkortningar Biobränsle: Fjärrvärme och kraftvärme: Förnyelsebara energikällor: Förädlade och oförädlade biobränslen: Bränslen som ej omvandlats kemiskt; trädbränslen, vass, halm och energigrödor etc. Fjärrvärme är ett tekniksystem som används för att förse stadsdelar eller hela städer med värme från ett gemensamt ledningssystem, oftast med vatten som värmebärare. Värmen produceras vid en eller flera stora värmeproduktionsanläggningar. Vid kombinerad el- och värmeproduktion (kraftvärme), kan ett fjärrvärmesystem utgöra en så kallad värmesänka. Energikällor som ingår i det naturliga kretsloppet, exempelvis vattenkraft, biobränslen och solenergi. Exempel på motsatsen är fossila bränslen; kol, olja och naturgas. Vid förbränning av förnyelsebara bränslen bildas koldioxid som, via fotosyntesen, ingår i ett slutet kretslopp. Utsläppen av koldioxid från förbränning av förnyelsebara bränslen lämnar således inget långsiktigt bidrag till de globala klimatförändringarna. Exempel på oförädlade biobränslen är ved, spån och flis. Oförädlade biobränslen kan användas som råvara för tillverkning av förädlade biobränslen, exempelvis pellets, briketter och pulver. 1 kwh: Energienhet som motsvarar Wh. (10 3 Wh) 1 MWh: Energienhet som motsvarar kwh. (10 6 Wh) 1 GWh: Energienhet som motsvarar MWh. (10 9 Wh) Watt (W): Grundenheten för effekt. 1 kw: Effektenhet som motsvarar W. (10 3 W) 1 MW: Effektenhet som motsvarar kw. (10 6 W)

11 Biovärme i Jämtlands län slutrapport 7 2. Projektorganisation Projektet Biovärme i Jämtlands län kommer att genomföras i samarbete mellan Energikontoret och de kommunala energirådgivarna i Jämtlands län. Vidare är täta och goda relationer mellan projektägare och projektgrupp samt andra nyckelpersoner i branschen en förutsättning för ett lyckat genomförande av projektet vilket gör att det förväntas stimulera företagssamverkan, allianser och nätverk. Sammantaget kommer projektet att organiseras enligt figur 2 nedan. Projektägare Kommunförbundet Jämtlands län Energikontoret Projektledare Jimmy Anjevall Regionala media Projektgrupp Energikontoret Kommunala energirådgivare Energibolag, VVS-företag m.fl. Målgrupp Fastighetsägare med oljepannor Figur 2. Projektorganisation. För utbyte av kunskaper och erfarenheter kommer möten för projektgruppen att arrangeras regelbundet under projekttiden. Däremellan kommer kontakterna bland annat att upprätthållas via telefon och e-post Kommunförbundet i Jämtlands län - Energikontoret Postadress: Prästgatan 51 Postnummer och ort: Östersund Telefon: Mobiltelefon: Organisationsnummer: E-post: Bankgiro: Kontaktperson: Jimmy Anjevall

12 Biovärme i Jämtlands län slutrapport 8 En åtgärd som EU vidtagit för att nå sina mål inom energi- och miljöområdet är att initiera starten av regionala energikontor. Vid Energikontoret, som är ett av totalt cirka 250 energikontor i Europa, startade verksamheten den 15 februari Med de globala miljöfrågorna som bakgrund är energikontorens huvuduppgifter att: Arbeta för energihushållning och energieffektivisering. Arbeta för introduktion av förnyelsebara energikällor. Arbeta för minskad miljöpåverkan. Vara EU:s kontakt ut mot regioner/kommuner i energi- och miljöfrågor. Verksamheten vid Energikontoret delfinansierades under perioden av EUkommissionen genom det så kallade Save-programmet. Verksamheten motfinansierades av Landstinget och Kommunerna i Jämtlands län. Från år 2004 är Energikontoret en avdelning inom Kommunförbundet i Jämtlands län och under åren delfinansierar Energimyndigheten Energikontorets verksamhet inom följande områden: 1. Att samordna energirådgivningen inom regionen genom nätverksträffar för de kommunala energirådgivarna, kompetensutveckling, gemensamma temasatsningar, mässor m.m. 2. Att vara regional energiaktör och inneha aktiv energikompetens inom regionen bl.a. genom att bygga upp och administrera regionala nätverk inom områdena energieffektivisering och förnybar energi. 3. Att initiera och genomföra nationella, regionala, lokala och EU-projekt om energirådgivning, -effektivisering och förnybar energi. Projektet Biovärme i Jämtlands län ryms väl inom ramen för punkterna 1-3 ovan. Mot denna bakgrund bör det betraktas som naturligt att Energikontoret har initierat projektet och kommer att fungera som projektägare Genomförda projekt Flertalet av de projekt som Energikontoret hittills genomfört har syftat till en ökad användning av biobränslen för uppvärmning, några exempel: Energiomställning i östra Jämtland. I samarbete mellan Energikontoret och kommunerna Bräcke och Ragunda utformades under 2001 de lokala investeringsprogrammen Energiomställning i östra Jämtland. För genomförandet av programmen ansöktes och beviljades bidrag från Miljödepartementet. Programmen kommer att medföra minskad förbrukning av eldningsolja med totalt cirka 300 m 3 per år. Ett antal åtgärder har redan genomförts, till exempel har eldningsolja ersatts med pellets vid värmeverken i Stugun och Bispgården. Trygg pelletsvärme i småhus. Genom projektet stimulerades marknaden för träpellets i Jämtlands län. Den huvudsakliga aktiviteten inom ramen för projektet var att arrangera sexton pelletskvällar i länet. Kvällarna besöktes av totalt 640 personer. Ett av målen för projektet var att antalet småhus i länet som värms upp med pellets skulle öka med 50 stycken, en ökning motsvarande 25 %, under perioden juni 2001 juni Utvärderingen av projektet visade att denna målsättning uppnåddes, antalet småhus som värms upp med pellets ökade med 95.

13 Biovärme i Jämtlands län slutrapport Projektorganisation så blev det Energikontoret och de kommunala energirådgivarna har under projektets genomförande arbetat helt i enlighet med redovisningen i kapitel 2. Genomförandet av projektet har exempelvis avhandlats vid möten den 30 augusti, 30 september, 25 november och 6 december Energikontoret arrangerade också den 18 oktober ett möte för övriga parter i projektgruppen. Vid detta möte deltog representanter för Svenskt Bränsle, Trä & Bygg i Lockne, Jämtlamell och Calere Energisystem. Vidare deltog totalt 13 företag vid informationskvällarna, se bilaga 1, och projektet har också delfinansierats av ett antal av företagen. Sammantaget kan därför sägas att projektet har genomförts med hjälp av täta och goda relationer mellan beställare, projektägare och projektgrupp samt andra samarbetspartners. Dessa goda relationer, vilka betecknades som en förutsättning för ett lyckat genomförande av projektet, kommer också att leva vidare inom ramen för projektet Pelletsvärme framtidsvärme.

14 Biovärme i Jämtlands län slutrapport Projektbeskrivning Aktiviteterna inom ramen för genomförandet av projektet Biovärme i Jämtlands län har näst intill uteslutande utgjorts av informations- och utbildningsaktiviteter. Syftet med aktiviteterna har främst varit att sprida information och kunskap om varför och på vilket sätt förbrukningen av eldningsolja för uppvärmning bör minska inom den aktuella målgruppen. Det är vidare viktigt att visa att det finns flera olika åtgärder som kan vidtas för att minska förbrukningen av eldningsolja för uppvärmning samt att pedagogiskt visa att vars och ens insats är viktig och har betydelse. Både hotbilden och handlingsmöjligheterna har lyfts fram i informationen. En översiktlig tid- och aktivitetsplan för projektet Biovärme i Jämtlands län presenteras i kapitel 1.4. Nedan redovisas utförligt, i förhållande till tid- och aktivitetsplan, vilka aktiviteter som genomförts respektive inte genomförts inom ramen för projektet Utformning av projektplan Tidpunkt för genomförande: Maj 2004 Projektplanen, vilken innehåller en beskrivning av de aktiviteter som planeras inom ramen för projektet, utgörs av föreliggande dokument. Projektplanen utgör även en ansökan om finansiering till Länsstyrelsens ramprogram för miljömålsåtgärder, sista datum för inlämning Utformning av projektplan så blev det Ansökan lämnades in till Länsstyrelsen Den 6 juni översände Länsstyrelsen en begäran om kompletteringar vilka insändes den 9 juni. Besked om att ansökan beviljades lämnades den 2 juli, det vill säga något senare än planerat Expo Norr Tidpunkt för genomförande: Juni - juli 2004 Varumässan Expo Norr arrangeras i Östersund varje år under fem dagar i anslutning till månadsskiftet juni-juli. De senaste fem åren har Energikontoret och energirådgivarna i länet haft en gemensam monter på mässan. I montern har vi spridit information till främst allmänheten om energifrågor i stor och liten skala. Vi kommer att delta vid Expo Norr även år 2004, bland annat genom att sprida information om biobränsle för uppvärmning.

15 Biovärme i Jämtlands län slutrapport Expo Norr så blev det Energikontoret och de kommunala energirådgivarna hade även år 2004 en gemensam monter på Expo Norr. Då beskedet från Länsstyrelsen kom senare än planerat lades ingen särskild tonvikt på information avseende biobränslen för uppvärmning. Dock ingick, i vanlig ordning, även sådan information i den allmänna informationsspridningen om energifrågor Utbildning för energibolag, VVS-företag m.fl. Tidpunkt för genomförande: September 2004 april 2005 Anledningen till att många fastighetsägare uppfattar övergången till biobränsle som krånglig och omständlig är främst att det inte finns någon samordning mellan olika aktörer på marknaden. För närvarande kan en fastighetsägare som vill börja elda med biobränsle behöva ringa många telefonsamtal för att få den rådgivning och hjälp som efterfrågas. Den kompetensrelaterade/kvalitativa målsättningen med projektet är att en fastighetsägare som vill börja elda med biobränsle i princip bara ska behöva kontakta ett företag. Under projekttiden kommer aktörer i biobränslebranschen därför att identifieras och aktiveras. Målet är att aktörerna i Jämtlands län ska samla sig för att underlätta för fastighetsägare att elda med biobränsle. Fastighetsägarna ska, i större utsträckning än idag, erbjudas en trygg installation, leverans samt användning av biobränsle och eldningsutrustning. Genom att förankra projektet hos företag som har nytta av en ökad användning av biobränsle ges möjlighet att få ett projekt som lever vidare efter Energikontorets och de kommunala energirådgivarnas inledande engagemang. Detta förutsätter att erforderlig kompetens byggs upp inom ramen för det nätverk som, under projekttiden, kommer att bestå av Energikontoret, energirådgivare, energibolag, biobränsleleverantörer, återförsäljare av biobränsle och eldningsutrustning samt installatörer. Samtliga aktörer bör efter projekttiden kunna besvara följande vanligt förekommande frågor om biobränslebaserade uppvärmningsalternativ: Vilka är fördelarna med biobränsle i jämförelse med andra energislag med avseende på miljö, ekonomi och sysselsättning? Vilka är nackdelarna med biobränsle i jämförelse med andra energislag med avseende på miljö, ekonomi och sysselsättning? Hur mycket pellets motsvarar en kubikmeter eldningsolja? Hur mycket ved motsvarar en kubikmeter eldningsolja? Hur mycket eldningsolja går det åt per år i en normalvilla? Krävs det en stor arbetsinsats, askning och sotning, för att elda med biobränslen? Krävs det bygglov för att börja elda med biobränsle, i så fall vilka? Vad ska jag tänka på innan jag installerar fjärrvärme, panna eller kamin? Krävs det mycket skötsel för en biobränsleeldad anläggning? Hur stor effekt bör värmeväxlaren, pannan, brännaren, kaminen vara märkt för? Hur vet jag att jag köper hög kvalitet på pannan, brännaren, kaminen?

16 Biovärme i Jämtlands län slutrapport 12 När behöver man ackumulatortank? Vad gör jag med askan? Hur ska biobränsle förvaras? Vad är priset på förädlade biobränslen, exempelvis pellets? Vad är priset på oförädlade biobränslen, exempelvis ved? Vad kostar det att installera en pelletsbrännare eller pelletspanna? Vad kostar det att installera en vedpanna? Vad kostar det att installera fjärrvärme? Vad kostar det att installera skorsten? På vilka orter finns det fjärrvärme i Jämtlands län och på vilka av dessa orter erbjuds fjärrvärme till småhus? Var hittar jag företag som säljer biobränsle i Jämtlands län? Var hittar jag företag som säljer pannor, brännare och kaminer i Jämtlands län? Erforderlig kompetens finns till stora delar redan tillgänglig hos enskilda aktörer på biobränslemarknaden samt hos Energikontoret och energirådgivarna. Ett första steg inom ramen för projektet blir att göra en kunskapsinventering bland företag och organisationer som har nytta av, och intresse för, en ökad användning av biobränsle. Inventeringen kommer att utgöra grunden för de frågeställningar som bör belysas i samband med informationskvällarna vi avser att genomföra under hösten 2004 samt enskilda möten med representanter från olika delar av biobränslebranschen under Inventeringen kommer att utgöras av ett brev som kommer att skickas ut hösten Naturligtvis kommer inte samtliga enskilda aktörer i biobränslebranschen heller i fortsättningen att kunna besvara ALLA frågor rörande biobränsleeldning. Efter projekttiden ska dock svar på eventuellt obesvarade frågor kunna inhämtas inom ramen för det nätverk av företag som byggs upp under projekttiden och som lever vidare även efter det att projektet avslutas under sommaren Arbetet med att bygga upp detta nätverk blir en av de viktigaste uppgifterna för projektgruppen. Arbetsinsatsen, med avseende på inhämtning av nödvändig information, för husägare som är intresserade av att börja elda med biobränsle ska därmed kunna hållas på en så låg nivå som möjligt Utbildning för energibolag, VVS-företag m.fl. så blev det Denna aktivitet har inte genomförts då aktiviteter av denna typ kommer att ingå i det nationella projektet Pelletsvärme framtidsvärme, se även kapitel Däremot har de kommunala energirådgivarna länet, inom ramen för projektet Elhushållning i Jämtlands län förstudie inför utbildning av installatörer som finansieras av Energimyndigheten, under hösten 2004 kartlagt behovet av utbildning bland el- och VVS-företag i länet. Resultatet av denna förstudie, vilket kommer att sammanställas under januari 2005, kommer sedermera att användas vid planeringen av framtida informations- och utbildningsaktiviteter för denna målgrupp.

17 Biovärme i Jämtlands län slutrapport Information via Internet Tidpunkt för genomförande: Augusti juni 2005 På Energikontorets hemsida kommer utförlig information om projektet att finnas tillgänglig, detsamma gäller energirådgivarnas hemsida. Där kommer vi bland annat att lägga ut vår projektansökan samt ett översiktligt program för genomförda och kommande aktiviteter. På hemsidorna kommer också ett företagsregister med företag aktiva på biobränslemarknaden att byggas upp Information via Internet så blev det Information om projektet har under hela projekttiden funnits tillgänglig på Energikontorets hemsida, däremot inte på energirådgivarnas hemsida. På hemsidan har bland annat ett program för genomförda och kommande aktiviteter presenterats. Dock har inget företagsregister byggts upp, detta med anledning av att även detta kommer att genomföras inom ramen för Pelletsvärme framtidsvärme Information via regionala media Tidpunkt för genomförande: September juni 2005 Vår erfarenhet är att spridning av kunskap och information via regionala media är effektivt. Inom ramen för projektet Biovärme i Jämtlands län kommer vi därför att använda oss av TV, radio samt annonser och artiklar i lokaltidningar och lokala annonsblad Allmän information via media Lokala TV- och radiostationer, Mittnytt, TV 4 och Radio Jämtland, kommer att bjudas in till de lite större aktiviteter, till exempel informationskvällarna, som vi kommer att arrangera. Detsamma gäller lokaltidningarna Länstidningen och Östersundsposten Annonsering i lokaltidningar och kommunblad I samarbete med lokaltidningarna kommer vi att under projekttiden utforma tre stycken större och fem stycken mindre annonser. Syftet med annonserna är att sprida information om, och öka intresset för, biobränsleeldning i allmänhet och projektet Biovärme i Jämtlands län i synnerhet. Den första stora annonsen kommer att utformas så att den utgör det officiella startskottet för projektet. Därigenom hoppas vi bland annat nå ut till de VVS-företag, som säljer och installerar utrustning för biobränsleeldning, men som vi hittills inte varit i kontakt med. Förhoppningsvis har de intresse av att delta i projektet för att därigenom öka försäljningen av sina produkter. Hur resterande stora annonser ska utformas är ännu inte bestämt.

18 Biovärme i Jämtlands län slutrapport 14 De små annonserna kommer främst att innehålla kort information om fördelarna med biobränsleeldning samt information om plats och tidpunkt för informationskvällarna som ska arrangeras i länets kommuner. Dessa annonser kommer också att publiceras i de lokala annonsblad som finns i länets samtliga kommuner Tidningsartiklar Under projekttiden har vi för avsikt att skriva minst två stycken artiklar på temat biobränsle, i första hand i lokaltidningarna Östersundsposten och Länstidningen. Vi kommer att informera om de fördelar, med avseende på främst ekonomi och miljö, som det innebär att elda med biobränsle, främst i jämförelse med eldningsolja Information via regionala media så blev det Under projekttiden har inga artiklar på temat biobränsle skrivits i lokaltidningarna Östersundsposten (ÖP) och Länstidningen (LT). LT och ÖP inbjöds dock till de informationskvällar som arrangerats. Energikontoret bistod också tidningarna med material vid utformningen av bilagorna Hus och värme (ÖP 30 september) respektive Hus och hem (LT 16 oktober). I dessa bilagor publicerades även den första stora annonsen inom ramen för Biovärme i Jämtlands län, se bilaga 2, vilken utformades så att den utgjorde det officiella startskottet för projektet. I anslutning till genomförandet av informationskvällarna har ytterligare två stora annonser, den 23 respektive den 30 oktober, publicerats i LT och ÖP. Dessa annonser innehöll främst information avseende plats, tid och innehåll för kommande informationskvällar. Denna information annonserades också i flertalet av de lokala annonsblad som finns i länets kommuner. Som ett resultat av Energikontorets och de kommunala energirådgivarnas goda relationer med företag i branschen, se kapitel 2.1.2, annonserade även företag flitigt i LT och ÖP under den period då informationskvällarna genomfördes, det vill säga vecka 44 och vecka 45. Kopior på ett antal av dessa annonser återfinns i bilaga Informationskvällar Tidpunkt för genomförande: Oktober november 2004 Inom ramen för projektet Biovärme i Jämtlands län planerar vi att arrangera åtta stycken informationskvällar på temat biobränsle i Jämtlands län, en kväll i varje kommun. Bakgrunden till dessa informationskvällar och hur vi avser att planera, genomföra och följa upp dem presenteras i kapitlen

19 Biovärme i Jämtlands län slutrapport Bakgrund Inom ramen för projektet Trygg pelletsvärme i småhus arrangerade vi under hösten 2001 sexton pelletskvällar i Jämtlands län, två per kommun. Samtliga kvällar inleddes klockan och avslutades omkring Programmet såg ut enligt följande: Pellets och miljön Att elda med pellets - så fungerar det Tävling Fika Energirådgivarens roll Att elda med pellets - så fungerar det (forts) Avslutning Vår målsättning var att pelletskvällarna skulle locka i genomsnitt 20 besökare per kväll. Det sammanlagda antalet besökare blev 640, det vill säga i genomsnitt 40 deltagare per kväll. Intresset för pellets var således större än förväntat och kvällarna bidrog med all säkerhet till att öka kunskapen inom området. Vid pelletskvällarna arrangerades också en tävling. Priserna bestod av tre olika pelletsbrännare samt totalt 10 ton pellets. Deltagarna fick bland annat besvara ett antal frågor om uppvärmning och pelletseldning. Vidare innehöll det tävlingsformulär vi utformade en förfrågan om deltagaren ville bli kontaktad av en återförsäljare av eldningsutrustning för pellets Genomförande inom ramen för Biovärme i Jämtlands län När vi planerar och genomför informationskvällarna inom ramen för projektet Biovärme i Jämtlands län kommer vi att använda i princip samma koncept som vi använde oss av inom ramen för projektet Trygg pelletsvärme i småhus. Samtliga fastighetsägare i länet med en oljepanna kommer att kontaktas via ett direktutskickat brev vilket bland annat kommer att innehålla en inbjudan till informationskvällarna i respektive kommun. Till kvällarna kommer även sotarna, VVS-företag, återförsäljare av eldningsutrustning, media, energibolag samt lokala politiker med flera att bjudas in Uppföljning av informationskvällarna Vid informationskvällarna kommer en tävling att arrangeras. Intresserade deltagare kommer att få besvara ett antal frågor om uppvärmning med biobränsle samt redovisa om de är intresserade av att få mer information om uppvärmning med biobränsle via energirådgivarna, energibolag eller något VVS-företag. De som besvarar frågorna, och därmed deltar i tävlingen, kommer förhoppningsvis att ha chansen att vinna någon form av utrustning för uppvärmning med biobränsle. Förhoppningsvis innebär detta att intresset för att lära sig mer om biobränslen bland deltagarna ökar ytterligare. Vidare kommer uppgifter avseende kontaktuppgifter för de deltagare som vill ha mer information efter varje informationskväll att sammanställas och återföras till de företag som deltar vid kvällarna. Företagen kan därefter successivt börjat kontakta de potentiella kunderna. Detta bör inte endast ses som ett sätt att öka försäljningen av utrustning för uppvärmning med biobränsle.

20 Biovärme i Jämtlands län slutrapport 16 Det är dessutom ett sätt att göra det enklare för kunderna att börja elda med biobränsle vilket är en av målsättningarna för projektet Biovärme i Jämtlands län Genomförande inom ramen för Biovärme i Jämtlands län så blev det Helt i enlighet med tidigare redovisning i kapitel 3.6 har åtta stycken informationskvällar på temat biobränsle för uppvärmning genomförts inom ramen för Biovärme i Jämtlands län. Kvällarna genomfördes i enlighet med sammanställningen i tabell 4 nedan: Tabell 4. Informationskvällar inom ramen för Biovärme i Jämtlands län. Datum Ort och lokal Besökare (st) Företag (st) 25/10 Bräcke, Folkets hus /10 Stugun, Biblioteket /10 Dvärsätt, Hägragården /10 Hede, Centralskolan /11 Strömsund, Folkets hus /11 Järpen, Församlingsgården /11 Östersund, Jämtkraft /11 Svenstavik, Tingshuset 27 3 Totalt Informationskvällarna föregicks av annonsering, se kapitel 3.5.4, samt av att samtliga fastighetsägare i länet med en oljepanna (P < 60 kw) inbjöds till informationskvällarna via ett direktutskickat brev. (Se bilaga 4). Till kvällarna inbjöds även skorstensfejarmästarna, VVS-företag, återförsäljare av eldningsutrustning, media och energibolag med flera. Samtliga informationskvällar startade klockan men redan från klockan erbjöds besökarna att se eldningsutrustning i drift. Programmet för kvällarna, vilka avslutades omkring 21.15, såg i övrigt ut enligt nedan: Behovet av energiomställning (Energikontoret och kommunala energirådgivare) Fjärrvärme - så fungerar det (Jämtkraft och Sydkraft) Ved, flis och pellets så fungerar det (Håkan Gode, Calere Energisystem) Fika - tävling Ved, flis och pellets - så fungerar det (forts) Avslutning Håkan Gode föredrog avsnittet om ved, flis och pellets vid samtliga kvällar. Avsnittet om fjärrvärme föredrogs i Dvärsätt, Järpen och Östersund av Jämtkraft samt i Hede och Strömsund av Sydkraft. (Se även figur 1). Då fjärrvärme till småhus för närvarande inte erbjuds i kommunerna Berg, Bräcke och Ragunda innehöll kvällarna i Svenstavik, Bräcke och Stugun inget avsnitt om fjärrvärme. Utöver föredragshållarna deltog även företagen Teknik Service i Berg, Svenskt Bränsle, Viessmann, Janfire, Trä & Bygg, Jämtlamell, JP El- & VVS-teknik, Eldsjälen, Berghults rör, Åre Byggmaterial, Bloméss i Såå vid någon eller flera av kvällarna. 5 Ett flertal företag deltog vid två eller flera informationskvällar.

Solvärme i småhus - Slutrapport

Solvärme i småhus - Slutrapport i Till Energimyndigheten Energieffektivisering på lokal och regional nivå Box 310 631 04 Eskilstuna Diarienummer: 4217-2003-00940 Projektnummer: 21274-1 Solvärme i småhus - Slutrapport Sammanfattning ii

Läs mer

Energieffektivisering i landzbygdsbutiker!

Energieffektivisering i landzbygdsbutiker! 1 Till Länsstyrelsen Jämtlands län 831 86 Östersund Energieffektivisering i landzbygdsbutiker! Slutrapport 2 1. Inledning Föreliggande slutrapport avser projektet Energieffektivisering i landzbygdsbutiker

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Elhushållning i Jämtlands län

Elhushållning i Jämtlands län Energikontoret Jämtlands Läns Energikontor Jämtland County Energy Agency Till Energimyndigheten Att. Daniel Lundqvist Avd. Hållbar Energianvändning Box 310 631 04 Eskilstuna Dnr: 4531-2004-01367 Projektnummer:

Läs mer

Arrangemang av attitydförändringsaktiviteter omkring sol-och pelletssystem

Arrangemang av attitydförändringsaktiviteter omkring sol-och pelletssystem Nätverk för Förnybar Värme Arrangemang av attitydförändringsaktiviteter omkring sol-och pelletssystem Augusti 2012 Nätverk för Förnybar Värme Inledning Den här handboken syftar till att vara till hjälp

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

25Fh. bidrag till konvertering från elvärme till individuell uppvärmning i flerbostadshus och bostadsanknutna

25Fh. bidrag till konvertering från elvärme till individuell uppvärmning i flerbostadshus och bostadsanknutna Information om bidrag till konvertering från elvärme till individuell uppvärmning i flerbostadshus och bostadsanknutna lokaler Nu kan du få bidrag om du byter från elvärme till annan individuell uppvärmning

Läs mer

Slutrapport för informationskampanjen. Värme i Villan. Hållbara uppvärmningsformer och energieffektiviserande åtgärder

Slutrapport för informationskampanjen. Värme i Villan. Hållbara uppvärmningsformer och energieffektiviserande åtgärder Slutrapport för informationskampanjen Värme i Villan Hållbara uppvärmningsformer och energieffektiviserande åtgärder Ett samarbetsprojekt mellan Statens Energimyndighet, Föreningen Sveriges Regionala Energikontor,

Läs mer

Konvertering från olja till pellets

Konvertering från olja till pellets En rapport om Konvertering från olja till pellets Saxnäs Skola 2004 Av Tommy Danvind Uppdaterad 2005-10-13 2006-04-05 Innehållsförteckning. 1 Förord 2 Sammanfattning 3 Arbetsgång.. 4 Förutsättninar 5 Beräkningar

Läs mer

Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2007-03-09 N2007/386/E

Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2007-03-09 N2007/386/E Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2007-03-09 REMISSYTTRANDE N2007/386/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar avseende Boverkets rapport Ett fortsatt solvärmestöd Svenska Bioenergiföreningen

Läs mer

Kommentar till prisexempel

Kommentar till prisexempel Kommentar till prisexempel En redovisning av kostnader är svårt och bör därför inte presenteras utan man har tillfälle till kommentarer. Priserna på energi varierar ofta och förutsättningarna är olika

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

Konvertering från olja till pellets

Konvertering från olja till pellets En rapport om Konvertering från olja till pellets Saxnäs Skola 2004 Av Tommy Danvind Uppdaterad 2005-10-13 Innehållsförteckning. 1 Förord 2 Sammanfattning 3 Arbetsgång.. 4 Förutsättninar 5 Beräkningar

Läs mer

Slutrapport för projekt inom Miljömiljarden, Stockholm stad

Slutrapport för projekt inom Miljömiljarden, Stockholm stad Avtalsbilaga 4 Slutrapport för projekt inom Miljömiljarden, Stockholm stad Diarienummer för ursprunglig ansökan: 457-4377/2004 Projektets nummer och namn: nr 18. Biobränslepannor Husa och Fituna gårdar

Läs mer

Information om stöd för konvertering. elvärme i bostadshus

Information om stöd för konvertering. elvärme i bostadshus Information om stöd för konvertering från direktverkande elvärme i bostadshus Vem kan få stöd? Om du har ett småhus, ett flerbostadshus eller en bostadsanknuten lokal med direktverkande elvärme och genomför

Läs mer

Information om stöd för konvertering från oljeuppvärmningssystem

Information om stöd för konvertering från oljeuppvärmningssystem Information om stöd för konvertering från oljeuppvärmningssystem i småhus Vem kan få stöd? Om du har ett småhus med ett oljeuppvärmningssystem och genomför någon av de åtgärder som räknas upp här kan du

Läs mer

Biokraftvärme isverigei framtiden

Biokraftvärme isverigei framtiden Biokraftvärme isverigei framtiden Kjell Andersson Svebio Ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser 1990 2009 1 Sveriges energianvändning 2010 Vindkraft; Naturgas; 3,2 TWh (0,8%) 14,4 TWh 3,6%) Värmepumpar

Läs mer

Uppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177

Uppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Uppvärmningspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Miljö- och stadsbyggnadskontoret Värnamo kommun Oktober 2006 Policyn ska vara vägledande vid all planering, handläggning och rådgivning som

Läs mer

Bioenergi i villan tappar både i antal och prestanda

Bioenergi i villan tappar både i antal och prestanda Bioenergi i villan tappar både i antal och prestanda Nu har jag fått för mig att titta på MSB:s statistik för 2012 över hur väl vi i Sverige uppfyller LSO (Lagen om Skydd mot Olyckor). Det är här vi bl

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

Verksamhetsplan för Energikontoret i Mälardalen AB. Verksamhetsår 2013. Energikontoret verkar för en hållbar energiutveckling i Mälardalen

Verksamhetsplan för Energikontoret i Mälardalen AB. Verksamhetsår 2013. Energikontoret verkar för en hållbar energiutveckling i Mälardalen Verksamhetsplan för Energikontoret i Mälardalen AB Verksamhetsår 2013 Energikontoret verkar för en hållbar energiutveckling i Mälardalen Energikontoret i Mälardalen AB Syfte Energikontoret i Mälardalen

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2 Utgåva 1:1 2014-08-27 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Blomkålssvampen 2 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9.

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9. Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. E.ON Värme Sverige AB April 2007 1 Administrativa uppgifter Sökandes namn: E.ON Värme Sverige AB Anläggning:

Läs mer

Vinst för er vinst för Sverige!

Vinst för er vinst för Sverige! Stockholm/Östersund i april 2011 Vinst för er vinst för Sverige! Undersökning om energisystem för föreningar anslutna till Bygdegårdarnas Riksförbund och Riksföreningen Våra Gårdar Bygdegårdarnas Riksförbund

Läs mer

HANDBOK BIOENERGI I FASTIGHETER

HANDBOK BIOENERGI I FASTIGHETER HANDBOK BIOENERGI I FASTIGHETER 1 INLEDNING Bioenergi för uppvärmning har använts i tusentals år men den tekniska utvecklingen har gått fort de sista åren. Idag finns ett stort urval av olika system och

Läs mer

Fjärrvärme från Feab. bekväm och miljövänlig uppvärmning

Fjärrvärme från Feab. bekväm och miljövänlig uppvärmning Fjärrvärme från Feab bekväm och miljövänlig uppvärmning En trygg, bekväm och miljövänlig värmekälla När du väljer fjärrvärme som värmekälla gör du ett val för bekvämlighet, trygghet och för miljön. Det

Läs mer

Solenergidagarna 2014

Solenergidagarna 2014 Solenergidagarna 2014 1 Projekt solenergi Inledning... 3 Hemsida... 3 Marknadsföring solsafari och solinformations möte... 3 Sol energifrukost... 6 Mini solmässa... 6 Solsafari... 8 Vadstena kommun...

Läs mer

Från vatten- eller luftburen. 6 000 kr 6 000 kr. Till kamin. Till bränslepanna. 8 000 kr. 8 000 kr. 6 000 kr 6 000 kr.

Från vatten- eller luftburen. 6 000 kr 6 000 kr. Till kamin. Till bränslepanna. 8 000 kr. 8 000 kr. 6 000 kr 6 000 kr. Information om bidrag till konvertering från elvärme till annan individuell uppvärmning i småhus Nu kan du få bidrag om du helt eller delvis byter från elvärme till annan individuell uppvärmning. För att

Läs mer

Rapporteringsformulär Energistatistik

Rapporteringsformulär Energistatistik Rapporteringsformulär Energistatistik Del 1 Företagsinformation 1. namn: 2. a. Anläggning: b. Dossiernr: 3. Adress: 4. Kontaktperson energifrågor: 5. Telefonnr: E-post: 6. Rapporteringsår 7. Bruksarea

Läs mer

Avtalsbifaga 4 Slutrapport för projekt Inom Miljömiljarden, Stockholm stad

Avtalsbifaga 4 Slutrapport för projekt Inom Miljömiljarden, Stockholm stad -can/ y'l/?^ U/J>.,^J^C/ -v-^v^s; A Avtalsbifaga 4 Slutrapport för projekt Inom Miljömiljarden, Stockholm stad Diarienummerförursprunglig ansökan: 462-2724/2005 Projektets nummer och namn: B104, Konvertering

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Källsätter 1:9

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Källsätter 1:9 Utgåva 1:1 2014-08-01 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Källsätter 1:9 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Energiskaffning och -förbrukning 2012 Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,

Läs mer

Information om stöd för konvertering. elvärme i småhus

Information om stöd för konvertering. elvärme i småhus Information om stöd för konvertering från direktverkande elvärme i småhus Vem kan få stöd? Om du har ett småhus med direktverkande elvärme och genomför någon av nedan uppräknade åtgärder kan du få stöd.

Läs mer

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Maria Danestig, Alemayehu Gebremedhin, Stig-Inge Gustafsson, Björn Karlsson, Louise Trygg, Henrik Bohlin, Wiktoria Glad, Robert Hrelja, Jenny Palm IEI

Läs mer

Energiutredning/Energideklaration

Energiutredning/Energideklaration Energiutredning/Energideklaration Ägarens namn: Håkan Linné Fastighetsbeteckning: Källsätter 3:2 Adress: Ringstorp Banvaktsstugan 1 Postadress: 58594 Linköping Fastighetsteknik Östgöta AB Uppvärmd area:

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Kollanda 1:19

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Kollanda 1:19 Utgåva 1:1 2012-04-04 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Kollanda 1:19 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Rapport - Energideklaration

Rapport - Energideklaration Rapport - Energideklaration Fastighetsbeteckning: Blåhaken 2 Datum: 2014-10-23 Adress: Domherregränd 3, 313 30 Oskarström Rapportnummer: 943 SEE U Halmstad AB Linjegatan 3B Energiexpert: Hanna Norrman

Läs mer

Anna Joelsson Samlad kunskap inom teknik, miljö och arkitektur

Anna Joelsson Samlad kunskap inom teknik, miljö och arkitektur Klimatneutralt byggande är det möjligt? Anna Joelsson Samlad kunskap inom teknik, miljö och arkitektur Hållbart samhälle Bevara jordens resurser Leva ett gott liv Klimatförändringarna är synliga och märkbara

Läs mer

Ackumulatortankar. Får värmen att räcka längre

Ackumulatortankar. Får värmen att räcka längre Ackumulatortankar Får värmen att räcka längre Publikationer utgivna av Energimyndigheten kan beställas eller laddas ned via www.energimyndigheten.se eller beställas genom att skicka e-post till energimyndigheten@cm.se

Läs mer

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010 med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel Innehåll! "! " #$ %& %& ' " # (&' (&&% ) *%$$ ' + * $,- (& )! $, " #$ (& $ +. (& ' / 0 $ %& "',.(&% //1//,,.(&% "",,

Läs mer

Verksamhetsplan 2013. Energikontor Norra Småland

Verksamhetsplan 2013. Energikontor Norra Småland n Verksamhetsplan 2013 Energikontor Norra Småland Energikontorets verksamhetsplan är styrgruppens instrument för styrning av verksamheten. Styrgruppen fastslog Verksamhetsplan 2013 den 4 februari 2013.

Läs mer

Energihushållning. s 83-92 i handboken

Energihushållning. s 83-92 i handboken Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder

Läs mer

Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer

Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer Bengt- Erik Löfgren ÄFAB/IRETIse Flis av Salix och Poppel inte annorlunda Enhet POPPEL Flis ref 1 Flis ref 2 Flis ref 3 Fukthalt % 22,5

Läs mer

Energiutredning/Energideklaration

Energiutredning/Energideklaration Energiutredning/Energideklaration Ägarens namn: Horst Kampner Fastighetsbeteckning: Ormboet 5 Adress: Heidenstams Gata 8 Postadress: 58437 Linköping Fastighetsteknik Östgöta AB Uppvärmd area: Uppvärmning:

Läs mer

Grundläggande energibegrepp

Grundläggande energibegrepp Grundläggande energibegrepp 1 Behov 2 Tillförsel 3 Distribution 4 Vad är energi? Försök att göra en illustration av Energi. Hur skulle den se ut? Kanske solen eller. 5 Vad är energi? Energi används som

Läs mer

70 RB 50 RB 0 2 b Y L I N D Q U I S T H E A T I N G RB

70 RB 50 RB 0 2 b Y L I N D Q U I S T H E A T I N G RB b Y L I N D Q U I S T H E A T I N G RB20 RB50 RB70 R B - P e l l e t s b r ä n n a r e... ger dig en koldioxidneutral eldning och bidrar inte till global uppvärmning eller klimatförändringar. Askan kan

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12 12 1 (6) Projektmodell Projektmodell Projektmodell... 1 1. Riktlinjer projektmodell... 1 2. Projektförutsättningar... 2 2.1 Uppdragsgivaren... 2 2.2 Direktiv... 2 2.3 Förstudie... 2 2.4 Beslut... 2 2.5

Läs mer

[PROVISA INFORMATION AB] [Helsida] [215x280] [Icakuriren] [24189] special

[PROVISA INFORMATION AB] [Helsida] [215x280] [Icakuriren] [24189] special [PROVISA INFORMATION AB] [Helsida] [215x280] [Icakuriren] [24189] special LÅT SOLEN [PROVISA INFORMATION AB] [Uppslag] [430x280] [Icakuriren] [24188] VÄRLDSPREMIÄR! Bli energi- och miljösmart Nu behöver

Läs mer

Naturskyddsföreningen 2014-04-24

Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Agenda Profu - Överblick avfall och energi Bristaverket - Teknik och miljö Ragnsells - Restprodukter Vår idé om ett energisystem baserat på återvinning och förnybart Diskussion

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Ett annorlunda uppdrag

Ett annorlunda uppdrag Vi har energi över. Ett annorlunda uppdrag Våra ägare är märkligt ointresserade av stora vinster. Erhard Borgren, init iativtagare till Öster sunds Elektriska Belysnin gsaktiebolag 1889. Jämtkraft är ett

Läs mer

Fossilbränslefritt Växjö

Fossilbränslefritt Växjö Fossilbränslefritt Växjö Klimatet förändras Klimatförändringar är ett av vår tids allvarligaste miljöproblem. Människans utsläpp av växthusgaser, framför allt koldioxid från förbränning av fossila bränslen,

Läs mer

FJÄRRVÄRME EFFEKTIVT BEKVÄMT MILJÖKLOKT

FJÄRRVÄRME EFFEKTIVT BEKVÄMT MILJÖKLOKT FJÄRRVÄRME EFFEKTIVT BEKVÄMT MILJÖKLOKT VAD ÄR FJÄRRVÄRME? Ett av de smartaste sätten att få en behaglig inomhustemperatur tycker vi. Idén med fjärrvärme är enkel: man delar på en värmekälla istället för

Läs mer

BILAGA 9.3 MILJÖVÄRDERING OCH MILJÖRIKTIGA SYSTEM

BILAGA 9.3 MILJÖVÄRDERING OCH MILJÖRIKTIGA SYSTEM BILAGA 9.3 MILJÖVÄRDERING OCH MILJÖRIKTIGA SYSTEM Allmänt om miljöpåverkan vid användning av energi För att värdera miljöpåverkan vid användning av energi kan man generellt se till mängden förbrukade bränslen

Läs mer

Bengt- Erik Löfgren. Fastbränsle är vår största energbärare: Men är alla low hanging fruits redan plockade? SERO Nässjö 8 maj 2014

Bengt- Erik Löfgren. Fastbränsle är vår största energbärare: Men är alla low hanging fruits redan plockade? SERO Nässjö 8 maj 2014 Fastbränsle är vår största energbärare: Men är alla low hanging fruits redan plockade? SERO Nässjö 8 maj 2014 Bengt- Erik Löfgren PelletsFörbundet/ÄFAB Sockerbruksgatan 1 531 40 LIDKÖPING Telefon 0510

Läs mer

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden 1 Inledning Det här är en vägledning för hur fjärrvärmebranschen ska beräkna lokala miljövärden för resursanvändning, klimatpåverkan

Läs mer

Blankett. Energikartläggning & Energiplan. Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post:

Blankett. Energikartläggning & Energiplan. Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post: Blankett Energikartläggning & Energiplan Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post: Energikartläggningen är utförd av: Datum: Underskrift av juridiskt ansvarig:

Läs mer

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831 Slutrapport Projektnamn Ärende-ID Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167 Stödmottagare Organisationsnummer Årjängs kommun 2120000-1835 Datum för slutrapport Beslutad projekttid 20130831 20120401-20130831

Läs mer

Vedeldning. MBIO - energiteknik AB 2000.03 6:1

Vedeldning. MBIO - energiteknik AB 2000.03 6:1 Vedeldning ATT ELDA MED VED HAR GAMLA TRADITIONER, men på senare år har vedeldningen ifrågasatts på grund av de höga utsläppen av oförbrända ämnen som är både miljöskadliga och hälsovådliga. Kritiken är

Läs mer

VÄLKOMMEN IN I VÄRMEN HENSTAD 2013

VÄLKOMMEN IN I VÄRMEN HENSTAD 2013 VÄLKOMMEN IN I VÄRMEN HENSTAD 2013 Fjärrvärmekampanj 2013 Nytt erbjudande på grund av nya förutsättningar Tidigare intresse på området var över 30% Vi har sedan 2009 installerat fjärrvärme och konverterat

Läs mer

Pellets ger dig tid och pengar över

Pellets ger dig tid och pengar över Pelletspannor Gör nåt mer för pengarna... HÖG OLJA K O ST N AD PELLETS VED LÅG LITEN ARBETSINSATS STOR I jämförelse med vedeldad panna och oljepanna så är pellets ett mellanalternativ som både ger pengar

Läs mer

Energiarbete i kommunen

Energiarbete i kommunen Energiarbete i kommunen Sänk kostnaderna och ta klimatansvar Var med och bygg framtidens ekologiskt hållbara samhälle Att vår energianvändning påverkar klimatet ifrågasätts inte längre. Alla börjar förstå

Läs mer

Energistatistik för småhus 2014

Energistatistik för småhus 2014 Energistatistik för småhus 2014 Energy statistics for one- and two-dwelling buildings in 2014 ES 2015:06 1 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via www.energimyndigheten.se

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 892 Datum: 2014-05-22 Fastighetsbeteckning: Öringen 6 Adress: Augustivägen 12, 302 60 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av: Hanna

Läs mer

Rapport - Energideklaration

Rapport - Energideklaration Rapport - Energideklaration Fastighetsbeteckning: Trottaberg 3:21 Datum: 2015-03-12 Adress: Skutevägen 2, 302 72 Halmstad Rapportnummer: 976 SEE U Halmstad AB Linjegatan 3B Energiexpert: Hanna Norrman

Läs mer

Mindre och bättre energi i svenska växthus

Mindre och bättre energi i svenska växthus kwh/kvm På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-02-11 Mindre och bättre energi i svenska växthus De svenska växthusen använder mindre energi per odlad yta nu än för elva år sedan. De håller

Läs mer

PELLETS PRISVÄRT OCH KLIMATSMART! Till dig som är villaägare.

PELLETS PRISVÄRT OCH KLIMATSMART! Till dig som är villaägare. PELLETS PRISVÄRT OCH KLIMATSMART! Till dig som är villaägare. PELLETS PRISVÄRT OCH KLIMATSMART! Genom att du värmer upp ditt hus med pellets bidrar Du inte till växthuseffekten, eftersom förbränning av

Läs mer

Isolering och klimatfrågan

Isolering och klimatfrågan Isolering och klimatfrågan T1-03 2008-03 B1-02 2008-03 Med isolering bidrar vi till ett bättre globalt klimat Klimatförändringarna är vår tids stora miljöfråga. Utsläppen av växthusgaser, framförallt koldioxid,

Läs mer

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson 1.1 STARTSIDA Kenneth Mårtensson GLOBAL ENERGIANVÄNDNING 1.2 DEN LOKALA KRAFTEN? SMÅ I VÄRLDEN STORA I SALA/HEBY SHE S AFFÄRSIDÉ Att vara ett långsiktigt modernt hållbart energi- och datakommunikationsföretag

Läs mer

Energiförbrukning 2010

Energiförbrukning 2010 Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket

Läs mer

Samarbete mellan industri och energibolag Södra Cell Värö/Varberg Energi. Carl-Arne Pedersen VD, Varberg Energi-koncernen. Panndagarna 6 februari 2014

Samarbete mellan industri och energibolag Södra Cell Värö/Varberg Energi. Carl-Arne Pedersen VD, Varberg Energi-koncernen. Panndagarna 6 februari 2014 Samarbete mellan industri och energibolag Södra Cell Värö/Varberg Energi Carl-Arne Pedersen VD, Varberg Energi-koncernen Panndagarna 6 februari 214 Varberg Energi AB Varberg Energi AB ägs av Varbergs kommun

Läs mer

Företagspresentation

Företagspresentation Företagspresentation En del av BDR Thermea EUROPE ARGENTINA CHINA Baxi Sverige - en del av BDR Thermea BDR Thermea är en ny världsledande koncern inom värmelösningar. BDR Thermea arbetar med: Innovativa

Läs mer

Oljeanvändningen har minskat med en tredjedel

Oljeanvändningen har minskat med en tredjedel EN 16 SM 0701 Energistatistik för småhus 2006 Energy statistics for one- and two-dwelling buildings in 2006 I korta drag Oljeanvändningen har minskat med en tredjedel Användningen av olja för varmvatten

Läs mer

Vindkraftcentrum.se 2011-05-30. Vindkraftcentrum.se Tobias.Pettersson@stromsund.se 070-7809034. www.stromsund.se

Vindkraftcentrum.se 2011-05-30. Vindkraftcentrum.se Tobias.Pettersson@stromsund.se 070-7809034. www.stromsund.se 2011-05-30 2011-05-30 Jämtlands län jämfört med Danmark Jämtlands län fakta: Total yta 49 443 km² Invånarantal 126 946 Vindkraftsverk i drift ca 100 Jämtlands län Danmark fakta: Total yta 43 094 km² Invånarantal

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2011

Energiskaffning och -förbrukning 2011 Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011 Totalförbrukningen av energi minskade med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,39 miljoner terajoule

Läs mer

Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2005-08-17

Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2005-08-17 Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSVAR 2005-08-17 M2005/4020/E Till Miljö- och Samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på promemoria om Investeringsstöd för konvertering

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Information från Ulricehamns kommun. Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll

Information från Ulricehamns kommun. Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll Information från Ulricehamns kommun Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll Allt är på en armlängds Det är lätt att spela roll. Det gäller bara att dina händer tar en annan produkt i butikens

Läs mer

Klimatstrategi och energiplan

Klimatstrategi och energiplan Klimatstrategi och energiplan för Färgelanda kommun BESLUTAD I FULLMÄKTIGE 2008-12-29 Innehållsförteckning 1. Inriktningsmål och uppdrag / direktiv 2. Bakgrund 3. Klimatfrågan samt energiläget i Färgelanda

Läs mer

Kommunal energi- och klimatrådgivning i Strömstads kommun

Kommunal energi- och klimatrådgivning i Strömstads kommun MBN/-0044 Kommunal energi- och klimatrådgivning i Strömstads kommun VERKSAMHETSPLAN FÖR Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Aktiviteter... 4 Telefonrådgivning... 4 Kvalitativa,

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

PELLETS sänker dina. Till företag och industrier.

PELLETS sänker dina. Till företag och industrier. PELLETS sänker dina skattekostnader! Till företag och industrier. Sänkta skattekostnader med pellets! Sedan flera år tillbaka har vissa industriföretag haft en nedsatt skattesats för utsläpp av koldioxid

Läs mer

Gårdsvindkraft i lantbruk

Gårdsvindkraft i lantbruk presenterar Gårdsvindkraft i lantbruk Förutsättningar, inköp och kommunikation Program Gårdsvindkraft i lantbruk Förutsättningar, inköp och kommunikation 8.45 Introduktion Anna Cornander, Energikontoret

Läs mer

Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i

Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i Kärnkraft: Ej växthusgaser men problemavfall Kärnkraft: Ej växthusgaser men problemavfall Kärnkraft: Ej växthusgaser men problemavfall Kärnkraft: Ej växthusgaser men problemavfall Kärnkraft: Ej växthusgaser

Läs mer

Guide till slutrapport

Guide till slutrapport Guide till slutrapport Tips inför projektets avslut www.lansstyrelsen.se/skane Projektstödet inom landsbygdsprogrammet syftar till att stärka utvecklingen och konkurrenskraften på den skånska landsbygden

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen

VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen Inledning Detta regelverk är utformat för växthusproduktion av grönsaker, krukväxter och blomsterlök. Livsmedelskedjan står för minst

Läs mer

Ariterm Solsystem. Sänk uppvärmningskostnaden. Ariterm integrerade pellets/solsystem 75%

Ariterm Solsystem. Sänk uppvärmningskostnaden. Ariterm integrerade pellets/solsystem 75% Sänk uppvärmningskostnaden upp till 75% Ariterm integrerade pellets/solsystem Ariterm Solsystem Ariterm Solsystem Förnyelsebar energi från samma källa David Wiman är produktansvarig för Ariterms satsning

Läs mer

I DIN VARDAG NU GÖR VI FRAMTIDEN BÄTTRE! ENERGI- OCH MILJÖMÄSSAN 19 OKTOBER 2O13 PÅ GYMNASIESKOLAN KNUT HAHN NR. 3 - OKTOBER 2013

I DIN VARDAG NU GÖR VI FRAMTIDEN BÄTTRE! ENERGI- OCH MILJÖMÄSSAN 19 OKTOBER 2O13 PÅ GYMNASIESKOLAN KNUT HAHN NR. 3 - OKTOBER 2013 I DIN VARDAG NR. 3 - OKTOBER 2013 NYHETER OCH INFORMATION FRÅN RONNEBY MILJÖ & TEKNIK AB NU GÖR VI FRAMTIDEN BÄTTRE! ENERGI- OCH MILJÖMÄSSAN 19 OKTOBER 2O13 PÅ GYMNASIESKOLAN KNUT HAHN ETT SAMARBETE FÖR

Läs mer

Information från härryda kommun. Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll

Information från härryda kommun. Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll Information från härryda kommun Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll Allt är på en armlängds Det är lätt att spela roll. Det gäller bara att dina händer tar en annan produkt

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2005:1255) om stöd för konvertering från direktverkande elvärme i bostadshus; SFS 2006:125 Utkom från trycket den 7 mars 2006 Omtryck utfärdad

Läs mer

Riktlinjer för småskalig fastbränsleeldning

Riktlinjer för småskalig fastbränsleeldning Riktlinjer för småskalig fastbränsleeldning Antagna av miljö- och hälsoskyddsnämnden 2008-06-25, 115, dnr 549/2008. - 1 - Ett problem i dagens samhälle är konsekvenserna av användningen av de fossila bränslena,

Läs mer

PELLETS SÄNKER DINA SKATTEKOSTNADER! Till företag och industrier.

PELLETS SÄNKER DINA SKATTEKOSTNADER! Till företag och industrier. PELLETS SÄNKER DINA SKATTEKOSTNADER! Till företag och industrier. SÄNKTA SKATTEKOSTNADER MED PELLETS! Sedan flera år tillbaka har industrin och många företag åtnjutit en nedsatt skattesats på koldioxid

Läs mer

Hållbara familjer i Gävle

Hållbara familjer i Gävle 2008-08-21 Sid 1 (6) Projektbeskrivning Hållbara familjer i Gävle Ö V E R G R I P A N D E P L A N E R I N G Kommunledningskontoret, 801 84 Gävle, Sverige Besöksadress Drottningg 22 Tfn 026-17 80 00 (vx),

Läs mer

Snabbenkät bland besökare på Hem & Villamässan

Snabbenkät bland besökare på Hem & Villamässan Snabbenkät bland besökare på Hem & Villamässan Genomförd 2007-10-07 Utformad av Per Bengtson, Energirådgivningen Metod... 1 Genomförande... 1 Resultat... 1 Slutsatser... 4 Bilaga: Snabbenkät bland besökare

Läs mer