Solvärme i småhus - Slutrapport

Transkript

1 i Till Energimyndigheten Energieffektivisering på lokal och regional nivå Box Eskilstuna Diarienummer: Projektnummer: Solvärme i småhus - Slutrapport

2 Sammanfattning ii Energikontoret och Energirådgivarna i Jämtlands län har under perioden mars - november 2003 genomfört projektet Solvärme i småhus. Bakgrunden till projektet är det såväl internationella som nationella arbete som syftar till att öka användningen av förnyelsebara energikällor. Enligt beslut daterat delfinansierades projektet med kr av Energimyndigheten. Projektet Solvärme i småhus syftade till ökat intresse och kompetens kring solvärme i småhus bland energirådgivare, företag och allmänhet i Jämtlands län. Dessa parametrar är en förutsättning för att användningen av solvärme på sikt ska öka. Projektet baserades därför främst på informations- och utbildningsaktiviteter. Från och med finns ett bidrag till solvärme i bostäder och bostadsanknutna lokaler. Inom ramen för projektet Solvärme i småhus har den totala solfångararea som installerats i Jämtlands län efter bidragets införande använts som mått på användningen av solvärme. Vår kvantitativa målsättning var att den installerade solfångararean skulle öka med 600 m 2 under projekttiden, detta motsvarade en ökning med cirka 200 % i jämförelse med Vår kompetensrelaterade målsättning var att minst 10 företag i länet, efter projektets genomförande, skulle erbjuda försäljning och installation av produkter för solvärme. Under hösten 2003 har vi utvärderat projektet. Utvärderingen visar att vår kvantitativa målsättning för projektet inte har uppnåtts. Den installerade solfångararean ökade endast med 245 m 2 under projekttiden. Utvärderingen visar vidare att vår kompetensrelaterade målsättning har uppnåtts. Det finns nu 11 företag i länet som erbjuder försäljning och installation av produkter för solvärme. Vår bedömning är att solvärmemarknaden ännu inte är mogen att stå på egna ben. Projekt som syftar till ökad användning av solvärme bör därför även fortsättningsvis genomföras med stöd av Energimyndigheten. Föreliggande slutrapport utgår från den ansökan som godkändes av Energimyndigheten i juni Rubrikerna för de kapitel där utfallet av projektet redovisas är skrivna med kursiv stil. Östersund Jimmy Anjevall Projektledare

3 Abstract iii Within the period of march november 2003, The and the energy advisors have implemented the project Thermal solar energy in detached houses. The background for this project is the both international and national efforts that aims to improve the usage of renewable energy sources. According to a decision dated , the project was partly financed with SED by the Swedish Energy Agency. The project Thermal solar energy in detached houses aimed to increase the interest and competence according to thermal solar energy in detached houses among energy advisors, companies and the general public of Jämtland county. These parameters are together a very important condition for an increase in the usage of thermal solar energy in the future. The project was therefore mainly based on activities such as information and education. From there is a subsidy to stimulate the usage of thermal solar energy in residential buildnings and residence connected premises. Within the framework of the project Thermal solar energy in detached houses, the total solar panel area installed in Jämtland county after the subsidy was introduced, has been applied as a measure of the usage of thermal solar energy. Our quantitative objective was that the installed solar panel area would increase with 600 m 2 during the project, which is equivalent to an 200 % increase compared to Our competence related objective was that at least 10 companies in Jämtland, after the project, would offer sell and installation of products for thermal solar energy systems. During the autumn 2003 we have evaluated the project. The evaluation shows that our quantitative objective for the project not have been reached. The installed solar panel area increased with only 245 m 2 during the project time. The evaluation further shows thar our compentence related objective has been achieved. Now there are 11 companies in Jämtland who offers sell and installation of products for thermal solar energy. Our appraisal is that the market for thermal solar energy isn t ready to stand on it s own yet. Therefore, projects who aims to increase the usage of thermal solar energy even in the future should be implemented with support from the Swedish Energy Agency. This final report is based on the application which was approved by the Swedish Energy Agency in June The headlines of the chapters where the outcome of the project is presented is written in italic style. Östersund Jimmy Anjevall Project leader

4 Innehållsförteckning iv 1. INLEDNING GLOBAL OCH REGIONAL BAKGRUND ENERGIKONTORET MARKNAD OCH TEKNIK FÖR SOLVÄRME MÅLBILD FÖR SOLVÄRME I SMÅHUS REGIONALA FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FAKTA UPPVÄRMNING AV SMÅHUS I JÄMTLANDS LÄN SOLINSTRÅLNING I VÄRLDEN OCH I JÄMTLANDS LÄN LOKALA ÅTERFÖRSÄLJARE AV PRODUKTER FÖR SOLVÄRME PROJEKTORGANISATION PROJEKTORGANISATION SÅ BLEV DET UTBILDNING UTBILDNING FÖR ENERGIRÅDGIVARE OCH INSTALLATÖRSFÖRETAG SÅ BLEV DET UTBILDNING FÖR ALLMÄNHETEN TID- OCH AKTIVITETSPLAN SOLVÄRME I JÄMTLANDS LÄN GODA EXEMPEL UTBILDNING SÅ BLEV DET INFORMATION VIA REGIONALA MEDIA EXPO NORR BUDGET BUDGET SÅ BLEV DET EKONOMISK SAMMANSTÄLLNING...17 Bilagor Bilaga 1. Bilaga 2. Bilaga 3. Bilaga 4. Bilaga 5. Bilaga 6. Referens för Drivkraft. Solklart solvärme goda solvärmeexempel i Jämtlands län Debattartiklar i Östersundsposten och Länstidningen. Annons i Länstidningen. Artikel i Östersundsposten efter presskonferens. Intervju med Lars Andrén.

5 1. Inledning 1 I detta kapitel ges inledningsvis en kort beskrivning av bakgrunden till projektet Solvärme i småhus. Vidare redovisas marknad och teknik för solvärme samt Energikontorets och Energirådgivarnas målbild för projektet Global och regional bakgrund Jordens medeltemperatur har stigit med 0,6 C under de senaste 100 åren. Naturliga variationer är en allt mindre sannolik förklaring till denna utveckling. Utsläpp av så kallade växthusgaser som en följd av mänsklig aktivitet framstår däremot som en allt mer trolig förklaring. Detta framgår av en rapport från FN:s klimatpanel, IPCC (International Panel of Climate Change), som offentliggjordes Den viktigaste växthusgasen är den koldioxid (CO 2 ) som bildas vid förbränning av fossila bränslen. Fossila bränslen, främst kol, olja och naturgas, står idag för mellan % av världens totala energiförsörjning. Den utmaning som består av att fasa ut fossila bränslen från energisystemet är således väldigt stor. Problemen och hindren är många, men det är också möjligheterna. Vid klimatkonferensen i Kyoto 1997 förband sig EU-länderna gemensamt att minska sina utsläpp av koldioxid med 8 % fram till år 2012, med 1990 som utgångspunkt. Som ett led i detta har EU bestämt sig för att andelen förnyelsebara energikällor som används för medlemsländernas totala energitillförsel skall öka från dagens 6 % till 12 % år Enligt den klimatstrategi som antagits av den svenska riksdagen är målsättningen för Sverige att utsläppen av växthusgaser, räknat i koldioxidekvivalenter, ska minska med 4 % fram till perioden , med 1990 som utgångspunkt Energikontoret En åtgärd som EU vidtagit för att nå sina mål inom energi- och miljöområdet, se kapitel 1.1, är att initiera starten av regionala energikontor. Vid Energikontoret, som är ett av totalt cirka 250 energikontor i Europa, startade verksamheten den 15 februari Med de globala miljöfrågorna som bakgrund är energikontorens huvuduppgifter att: Arbeta för energihushållning och energieffektivisering. Arbeta för introduktion av förnyelsebara energikällor. Arbeta för minskad miljöpåverkan. Vara EU:s kontakt ut mot regioner/kommuner i energi- och miljöfrågor. 1 Svenska Dagbladet , s 4. 2 EU-kommissionen. Att förstärka integrationen av miljön i gemenskapens energipolitik. (Bryssel, 1998)

6 Bidrag från Energimyndigheten 2 Energikontoret har beviljats bidrag från Energimyndigheten för verksamheten år Målet med stödet är att Energikontoret ska medverka till att stimulera en aktiv och kompetent kommunal energirådgivning, en samordning mellan olika lokala och regionala nyckelaktörers insatser samt stå för och vidareutveckla en regional kompetens och resurs på energiområdet Genomförda aktiviteter inom solvärmeområdet De flesta av de projekt som Energikontoret hittills genomfört har syftat till en ökad användning av biobränslen för uppvärmning, till exempel projektet Trygg pelletsvärme i småhus som delfinansierades av Energimyndigheten. Vi har dock även genomfört ett antal aktiviteter som syftat till en ökad användning av solvärme. Den 19 juni 2000 arrangerade vi en temaförmiddag med Lars Andrén som föreläsare. Målgruppen för temaförmiddagen utgjordes främst av VVS-installatörer och VVS-konsulter, cirka 20 personer deltog. Den 8 november samma år arrangerade vi ett heldagsseminarium under rubriken Hur gör man för att installera/projektera en solvärmeanläggning?. Seminariet riktades mot arkitekter, fastighetsägare, energirådgivare, VVS-konsulter, VVSinstallatörer etc. Vid seminariet deltog cirka 50 personer. När ansökan och handlingsplan för projektet Solvärme i småhus utformats har erfarenheter från hittills genomförda aktiviteter och projekt tillvaratagits, i synnerhet erfarenheter från Trygg pelletsvärme i småhus Marknad och teknik för solvärme I kapitel samt redovisas kortfattat hur marknaden för solvärme ser ut för närvarande, såväl nationellt som internationellt, respektive hur tekniken för solvärme fungerar Marknad för solvärme Den ackumulerade solfångararean i Sverige 3 uppgick år 2000 till cirka m 2, en utbyggnad som skett under cirka 20 år. Intresset för solvärme, såväl i Sverige som i Jämtlands län, ökar och allt fler inser fördelarna med solvärme. Tillsammans med att ny teknik gett lägre priser och bättre prestanda har detta medfört att produktions- och försäljningsvolymerna ökat snabbt under de senaste åren. 3 Lars Andrén ( )

7 3 Sverige är ett av de främsta länderna i världen på teknik för värmeproduktion med solvärme, framför allt i stor skala. En av de första större solvärmeanläggningarna byggdes i Östersund redan i början av 1980-talet. I Kungälv finns den för närvarande största solfångaranläggningen i Europa, m 2 solfångare installerades i mars Anläggningen i Kungälv beräknas i genomsnitt producera cirka 4 GWh värme per år samt medföra att utsläppen av koldioxid minskar med cirka ton per år 4. I Europa ökar försäljningen av produkter för solvärme än mer än i Sverige, i vissa länder har försäljningsvolymerna fördubblats på bara ett par år. I Österrike installeras till exempel cirka m 2 solfångare varje år och på Cypern har omkring 1 m 2 per person installerats Teknik för solvärme En anläggning för solvärme fungerar på så sätt att solfångaren omvandlar solens strålar till värme, rörledningar transporterar värmen till en ackumulatortank eller varmvattenberedare där värmen lagras. Under de förhållanden, med avseende på till exempel solinstrålning och väder, som råder i Sverige kan en solfångare med en verkningsgrad på knappt 50 % producera cirka 400 kwh värme per m 2 och år 5. Detta är ett snittvärde för en solfångare av bra kvalitet (se även kapitel 2.2). För solvärme i småhus skiljer man på kombisystem och tappvarmvattensystem. Kombisystem Den vanligaste tillämpningen av solvärme i småhus är så kallade kombisystem. I ett kombisystem kan solvärmen täcka mellan % av husets totala årliga behov av värme, inklusive varmvatten. Ett kombisystem bygger på en ackumulatortank, vilket ger ett flexibelt system för solvärme och andra energislag. Från tanken värms både tappvarmvatten och värmesystemet i huset. Solfångararean dimensioneras efter ackumulatorvolymen, 8 12 m² solfångare och en liters ackumulatortank är vanligt ( liter värmelager per m² solfångare), beroende på värmebehov och systemval. För att maximera solvärmens verkningsgrad och drifttimmar är det viktigt att eftersträva en låg arbetstemperatur i ackumulatorns bottenskikt. Tappvarmvattensystem I ett tappvarmvattensystem leds värmen från solfångaren till en varmvattenberedare. Med en förhållandevis liten solfångararea kan solvärmen täcka omkring hälften av årets tappvarmvattenbehov, främst behovet under sommarhalvåret. I hus med direktverkande el är en varmvattenberedare på liter med inbyggd solslinga och 4 6 m² solfångare att rekommendera ( ) 5 Lars Andrén. Solenergi praktiska tillämpningar i bebyggelse. (Svensk byggtjänst 1999) 6 ( )

8 1.4. Målbild för Solvärme i småhus 4 Syftet med projektet Solvärme i småhus är att öka intresset och kompetensen kring solvärme bland energirådgivare, företag och allmänhet i Jämtlands län. På sikt är dessa parametrar en förutsättning för att användningen av solvärme ska öka. Projektet kommer främst att baseras på informations- och utbildningsaktiviteter för ovan nämnda grupper. För att underlätta framtida utvärdering av projektet har såväl en kvantitativ som kompetensrelaterad målsättning satts upp, se kapitlen och Användning av solvärme i Jämtlands län Från och med den 1 juni 2000 finns, enligt förordning SFS 2000:287, ett bidrag till solvärme i bostäder och bostadsanknutna lokaler. På ansökningsblanketten för bidraget, vilket administreras av Länsstyrelsen, ska anges hur stor solfångararea som ska installeras. Inom ramen för projektet Solvärme i småhus kommer den totala solfångararea som installerats efter bidragets införande att användas som mått på den nuvarande användningen av solvärme i Jämtlands län. Till och med den 31 december 2002 har totalt 32 ansökningar om bidrag för installation av totalt 300 m 2 solfångare inkommit till Länsstyrelsen i Jämtlands län. Vår kvantitativa målsättning är att den installerade solfångararean, för vilken bidrag söks, ska öka med 600 m 2 under projekttiden, det vill säga en ökning med cirka 200 % i jämförelse med Användning av solvärme i Jämtlands län så blev det Till och med den 30 september 2003 har totalt 69 ansökningar om bidrag för installation av totalt 545 m 2 solfångare inkommit till Länsstyrelsen i Jämtlands län, det vill säga en ökning av solfångararean med 245 m 2 under projekttiden. Vår kvantitativa målsättning, det vill säga att den installerade solfångararean skulle öka med 600 m 2 under projekttiden, har således inte uppnåtts Kompetenshöjning En förutsättning för att uppnå den kvantitativa målsättningen för projektet, se kapitel 1.4.1, är att öka intresset och kompetensen kring solvärme bland främst energirådgivare, men även bland företag och allmänheten i Jämtlands län. Energirådgivarna i länets åtta kommuner och företag måste då ha erforderlig kompetens för att kunna besvara bland annat de grundläggande frågeställningar som presenteras i kapitel 4. Vår målsättning är vidare att minst 10 företag i länet, efter projektets genomförande, ska erbjuda försäljning och installation av produkter för solvärme.

9 5 Sammantaget förväntas projektet bidra till måluppfyllelse avseende målet för Energimyndighetens stöd till Energikontorets verksamhet. Genom projektet medverkar Energikontoret bland annat till att stimulera en aktiv och kompetent kommunal energirådgivning. Vidare samordnas olika lokala och regionala nyckelaktörers insatser och den regionala kompetensen inom energiområdet vidareutvecklas Kompetenshöjning så blev det Den 13 maj arrangerades en utbildningsdag på temat solvärme. Till utbildningen inbjöds, via ett utskickat brev, samtliga installationsföretag i länet. I brevet presenterades syfte och mål för projektet, vidare ställdes frågan huruvida företagen var intresserade av att delta i projektet genom att delta vid utbildningen samt informationskvällar. 10 företag anmälde sitt intresse och deltog vid utbildningen tillsammans med energirådgivarna i länets åtta kommuner. Utbildningsdagen bestod av en teoretisk föreläsning. Föreläsare var Lars Andrén som är ordförande i både Svenska solenergiföreningen - SEAS och Föreningen Sveriges Energirådgivare. Förutom ökad kompetens bland företag och energirådgivare var syftet med utbildningsdagen att samverkan, med tillhörande kunskaps- och erfarenhetsutbyte, mellan energirådgivare samt företag i solvärmebranschen skulle öka. Utbildningsaktiviteterna blev således även en form av nätverksuppbyggande, vilket vi ansåg vara väldigt viktigt för att få ett projekt som lever vidare. Utbildningen den 13 maj bidrog till att markant höja kompetensen bland deltagarna. Vidare finns det nu 11 företag i Jämtlands län som erbjuder försäljning och installation av produkter för solvärme. En lista med företagen finns på Energikontorets hemsida med adressen Sammantaget betraktas vår kompetensrelaterade målsättning för projektet som uppnådd.

10 6 2. Regionala förutsättningar och fakta Det finns ett antal regionala förutsättningar och fakta som utgör ett användbart bakgrundsmaterial vid genomförandet av projektet Solvärme i småhus Uppvärmning av småhus i Jämtlands län 1997 genomförde Länsstyrelsen i Jämtlands län en kartläggning av hur många fastigheter i länet som värms upp med olja och/eller el 7. Syftet med kartläggningen var bland annat att undersöka och bedöma vilka möjligheter för konvertering till biobränslen och andra alternativa energikällor som fanns i länet. Resultatet av studien visade bland annat att det i Jämtlands län fanns: Totalt antal småhus för permanent boende: st 8 Varav småhus uppvärmda med direktverkande el: st Varav småhus uppvärmda med eldningsolja: st Varav småhus uppvärmda med ved: st 9 Fritidshus uppvärmda med direktverkande el: st Vid i princip alla småhus, oavsett hur de värms upp för övrigt, kan värme och/eller tappvarmvatten produceras med hjälp av solfångare. Potentialen för en ökad användning av solvärme i jämtländska småhus kan därmed sägas vara väldigt stor. Trots detta har endast cirka 300 m 2 solfångare hittills installerats i länet, se kapitel Den stora potentialen för en ökad användning av solvärme i Jämtlands län bör i första hand betraktas som en positiv utmaning för projektet Solinstrålning i världen och i Jämtlands län Det är endast en bråkdel av solens energi som träffar jordytan. Solinstrålningen som når jordatmosfärens yttre rand, som är vinkelrät mot solen, motsvarar en medeleffekt av W/m 2. Detta värde kallas solarkonstanten. Den maximala solinstrålningseffekten som når markytan är cirka W/m 2. Den summa solinstrålning vi kan tillgodogöra oss kallas globalinstrålning. I jordens ökenområden är medeltalet för solinstrålningen kwh/(m 2 år) medan vi i Sverige har en medelsolinstrålning motsvarande cirka kwh/ (m 2 år). Den infallande solenergimängden varierar dock mellan olika delar av Sverige. 7 Länsstyrelsen Jämtlands län. Inventering av olje- och eluppvärmda fastigheter i Jämtlands län Om det totala antalet småhus jämförs med summan av småhus som värms upp med eldningsolja, direktverkande el och ved stämmer inte siffrorna överens. En trolig orsak till detta är att många småhus värms upp med en kombination av olja/el/ved. 9 Energikontoret. Energibalansstudie för Jämtlands län. (2000)

11 7 Vid de bästa lägena utmed landets kuster uppgår solinstrålningen till cirka kwh/ (m 2 år), sämre förhållanden råder i norrlands inland där solinstrålningen uppgår till cirka 800 kwh/(m 2 år). Solinstrålningen i Jämtlands län uppgår till mellan kwh/(m 2 år) 10. Av denna solinstrålning kan således en solfångare av bra kvalitet, med en verkningsgrad på knappt 50 %, producera cirka kwh värme per m 2 och år Lokala återförsäljare av produkter för solvärme För närvarande känner vi endast till ett fåtal företag i länet som säljer och installerar produkter för solvärme i småhus. Inom ramen för utvärderingen av projekten Trygg pelletsvärme i småhus samt Värme i villan i Jämtlands län redovisade dock ett antal företag sitt intresse för att få information kring solvärme samt bli återförsäljare av produkter för solvärme. Vidare har företaget Drivkraft redovisat sin avsiktsförklaring, se även bilaga 1, om ett aktivt deltagande i projektet Solvärme i småhus : Sammantaget anser vi att intresset från lokala företag tillsammans med inkommen avsiktsförklaring är en väldigt bra grund att utgå ifrån Lokala återförsäljare av produkter för solvärme så blev det Det finns nu 11 företag i länet som erbjuder försäljning och installation av produkter för solvärme. En lista med företagen finns på Energikontorets hemsida med adressen 10 Lars Andrén. Solenergi praktiska tillämpningar i bebyggelse. (Svensk byggtjänst 1999) 11 Lars Andrén. Solenergi praktiska tillämpningar i bebyggelse. (Svensk byggtjänst 1999)

12 3. Projektorganisation 8 Ett lyckat genomförande av projektet Solvärme i småhus förutsätter täta och goda relationer mellan beställare, projektägare och projektgrupp samt nyckelpersoner i solvärmebranschen. Projektet kommer att organiseras enligt nedanstående figur. Beställare Energimyndigheten Projektägare Jämtlands läns energikontor Projektledare Jimmy Anjevall Projektgrupp Jimmy Anjevall, Energikontoret Energirådgivarna i Jämtlands län Lokala företag Lars Andrén Allmänhet och regionala media 3.1. Projektorganisation så blev det Genomförandet av projektet Solvärme i småhus organiserades helt i enlighet med ovanstående figur.

13 4. Utbildning 9 Målbilden för projektet, se kapitel 1.4, medför ett behov av utbildning och information. Utgångspunkten för samtliga utbildningsaktiviteter kommer att vara de grundläggande frågeställningar kring solvärme som presenteras enligt punkterna nedan: Vanliga frågor om solvärme och solfångare Hur fungerar ett solvärmesystem och vilka delar ingår i ett system? Vad är det för skillnad på en solcell och en solfångare? Hur mycket värme kan solfångare producera? Finns det P-märkta solfångare? Tar solfångare skada av väder och vind? Hur kombinerar man solvärmen med det övriga värmesystemet? Behöver man ackumulatortank om man ska installera solfångare? Tar solfångarna stor plats? Vilken placering på solfångarna är att föredra? Hur får man tag på information kring solvärmesystem? Hur går jag till väga om jag vill ha solvärme? Var hittar man företag i Jämtlands län som säljer och installerar solfångare? Vad kostar solfångarna och vad ska man betala för ett standardsystem? Är solvärmen lönsam? Finns det några bidrag för solfångare? När är det vettigt att satsa på solvärme? I vilken turordning tar man de olika beslutsstegen inför investeringen? Vilka är de viktigaste argumenten för solvärme? Finns det några nackdelar med solvärme? Krävs det bygglov och/eller bygganmälan för att installera solfångare? 4.1. Utbildning för energirådgivare och installatörsföretag så blev det Den 13 maj arrangerades en utbildningsdag på temat solvärme. Till utbildningen inbjöds, via ett utskickat brev, samtliga installationsföretag i länet. I brevet presenterades syfte och mål för projektet. Vidare ställdes frågan huruvida företagen var intresserade av att delta i projektet genom att delta vid utbildningen samt informationskvällar. 10 företag anmälde sitt intresse och deltog vid utbildningen tillsammans med energirådgivarna i länets åtta kommuner. Utbildningsdagen bestod av en teoretisk föreläsning vilken utgick från de grundläggande frågeställningar kring solvärme som presenteras i kapitel 4. Föreläsare var Lars Andrén, ordförande i SEAS. Utbildningen bidrog sammantaget till att markant höja kompetensen bland deltagarna. Värt att notera är att ingen av kommunerna i Jämtlands län kräver bygglov för installation av solfångare.

14 10 Den 28 augusti arrangerades, i praktiskt utbildningssyfte, en studieresa till ett antal befintliga solvärmeanläggningar. Förutom ökad kompetens bland företag och energirådgivare var syftet med dessa aktiviteter att samverkan, med tillhörande kunskaps- och erfarenhetsutbyte, mellan energirådgivare samt företag i solvärmebranschen skulle öka. Utbildningsaktiviteterna blev således även en form av nätverksuppbyggande vilket vi ansåg vara väldigt viktigt för att få ett projekt som lever vidare Utbildning för allmänheten Inom ramen för projektet Solvärme i småhus kommer sex stycken solvärmekvällar att arrangeras i Jämtlands län. Vidare kommer information om solvärme att spridas på varumässan Expo Norr. Hur vi avser att planera, genomföra och följa upp solvärmekvällarna presenteras i kapitlen och Bakgrund Inom ramen för projektet Trygg pelletsvärme i småhus arrangerades under hösten 2001 sexton pelletskvällar i Jämtlands län, två per kommun. Programmet för pelletskvällarna såg ut enligt följande: Pellets och miljön Att elda med pellets - så fungerar det Tävling Fika Energirådgivarens roll Att elda med pellets - så fungerar det (forts) Avslutning Energikontoret ansvarade för arrangemanget av kvällarna tillsammans med respektive kommuns energirådgivare. Föreläsare var Tomas Andersson från Energidalen Biobränsle. I de flesta kommuner deltog även skorstensfejarmästaren samt lokala återförsäljare av pellets och eldningsutrustning genom att svara på frågor respektive demonstrera sina produkter. Vår målsättning var att pelletskvällarna skulle locka i genomsnitt 20 besökare per kväll. Det sammanlagda antalet besökare blev 640, det vill säga i genomsnitt 40 deltagare per kväll. Intresset för pellets bland småhusägare var således större än förväntat och kvällarna bidrog med all säkerhet till att öka kunskapen inom området. Vid pelletskvällarna arrangerades också en tävling. Priserna bestod av tre olika pelletsbrännare samt totalt 10 ton pellets. Deltagarna fick bland annat besvara ett antal frågor om uppvärmning och pelletseldning.

15 11 Det tävlingsformulär som utformades innehöll bland annat en förfrågan om deltagaren ville bli kontaktad av en återförsäljare av eldningsutrustning för pellets. Totalt besvarade cirka 275 deltagare den frågan med ett ja. Efter varje pelletskväll sammanställdes uppgifterna och återfördes till de brännartillverkare som sponsrade tävlingen. Brännartillverkarna har därefter, genom lokala återförsäljare, successivt börjat kontakta de potentiella kunderna på respektive ort. Detta bör inte endast ses som ett sätt att öka försäljningen av pelletsbrännare. Det är dessutom ett sätt att göra det enklare för kunderna att börja elda med pellets vilket var en av målsättningarna för projektet Trygg pelletsvärme i småhus. Vidare har kontakterna mellan tillverkarna centralt och lokala återförsäljare intensifierats och även vi på Energikontoret har på detta sätt stärkt våra kontakter med företagen i pelletsbranschen Genomförande inom ramen för Solvärme i småhus Solvärmekvällarna kommer att planeras, genomföras och följas upp enligt samma koncept som pelletskvällarna inom ramen för projektet Trygg pelletsvärme i småhus. Målgruppen för solvärmekvällarna utgörs i princip av samtliga småhusägare i länet, oavsett hur de för närvarande värmer upp sitt hus. Solvärmekvällarna kommer att påannonseras via Internet, lokal affischering, lokaltidningar och lokala kommunblad, se kapitel Vår förhoppning är att solvärmekvällarna ska locka i genomsnitt 20 deltagare samt leda till att kunskapen om, och intresset för, solvärme bland allmänheten ökar vilket är en förutsättning för att våra målsättningar för projektet ska kunna uppnås Utbildning för allmänheten så blev det Solvärmekvällarna planerades, genomfördes och följdes upp helt i enlighet med ansökan med undantag för att sju, istället för sex, solvärmekvällar arrangerades. Sex av kvällarna arrangerades i maj, den sjunde arrangerades i juni. Solvärmekvällarna bestod av en teoretisk föreläsning vilken utgick från de grundläggande frågeställningar kring solvärme som presenteras i kapitel 4. Föreläsare var Lars Andrén, ordförande i SEAS. Vid flertalet av kvällarna deltog även återförsäljare av produkter för solvärme genom att svara på frågor respektive demonstrera sina produkter. Vår målsättning var att solvärmekvällarna skulle locka i genomsnitt 20 besökare per kväll. Det sammanlagda antalet besökare blev 320, det vill säga i genomsnitt 45 deltagare per kväll. Intresset för solvärme bland småhusägare var således större än förväntat och kvällarna bidrog med all säkerhet till att öka kunskapen inom området.

16 12 Vid solvärmekvällarna arrangerades en tävling. Deltagarna fick besvara ett antal frågor om uppvärmning med koppling till solvärme och priserna bestod av olika produkter för solvärme. Det tävlingsformulär som utformades innehöll också en förfrågan om deltagaren ville bli kontaktad av en återförsäljare av produkter för solvärme. Totalt besvarade cirka 130 deltagare den frågan med ett ja. Efter varje solvärmekväll sammanställdes uppgifterna och återfördes till de regionala och lokala företag som deltog vid utbildningen den 13 maj. Företagen har därefter successivt börjat kontakta de potentiella kunderna. Tävlingsformuläret innehöll vidare förfrågan om deltagaren framledes är intresserade av att delta i en studiecirkel på temat solvärme. Totalt besvarade cirka 30 deltagare den frågan med ett ja. Dessa uppgifter har sammanställts och återförts till intresserade studieförbund vilka i sin tur kommer att kontakta de potentiella deltagarna.

17 5. Tid- och aktivitetsplan 13 I detta kapitel presenteras vår preliminära tid- och aktivitetsplan för projektet Solvärme i Jämtlands län goda exempel Preliminär tidpunkt för genomförande: Mars - april 2003 Solvärme är för många småhusägare i Jämtlands län ett mer eller mindre okänt komplement till olika uppvärmningsalternativ. Vår strävan är att sprida information till allmänheten i länet om att solvärme fungerar även på våra breddgrader samt att solvärme innebär såväl miljömässiga som ekonomiska fördelar. Broschyren Solklart solvärme goda solvärmeexempel i Jämtlands län kommer att innehålla ett antal goda exempel med avseende på användning av solvärme i Jämtlands län samt information om var man kan vända sig om man vill veta mer om solvärme. Broschyren kommer att tryckas efter behov och den kommer att delas ut vid ett antal tillfällen, till exempel vid de solvärmekvällar vi avser att genomföra samt vid varumässan Expo Norr. (Se kapitel 5.4 respektive kapitel 5.5) Solvärme i Jämtlands län goda exempel så blev det Broschyren Solklart solvärme goda solvärmeexempel i Jämtlands län utformades i mars 2003 enligt den innehållsspecifikation som redovisas i kapitel 5.1. Broschyren har tryckts efter behov och den har delats ut vid solvärmekvällarna, vid varumässan Expo Norr samt efter telefonkontakter. Broschyren har totalt delats ut i cirka 500 exemplar. (Se bilaga 2) Utbildning så blev det Preliminär tidpunkt för genomförande: Maj 2003 De aktiviteter vi avser att genomföra under rubriken utbildning, för företag och energirådgivare, beskrivs i kapitel Utbildning så blev det Se utförlig redovisning i kapitel 4.

18 5.3. Information via regionala media 14 Preliminär tidpunkt för genomförande: Maj oktober 2003 Inom ramen för genomförandet av projektet Trygg pelletsvärme i småhus användes i stor utsträckning regionala media för att sprida kunskap och information kring pellets till allmänheten. Detta visade sig vara väldigt effektivt. Vi avser därför att även inom ramen för projektet Solvärme i småhus använda oss av media för kunskaps- och informationsspridning, främst genom annonser och artiklar i lokaltidningar och kommunblad. Vidare kommer såväl lokaltidningar som lokala TV- och radiostationer att bjudas in till de solvärmekvällar vi kommer att arrangera Annonsering i lokaltidningar och kommunblad Under projekttiden kommer minst en stor annons att publiceras i de regionala tidningarna Länstidningen och Östersundsposten, vidare kommer annonser att publiceras i lokala annonsblad. Syftet med annonserna är att sprida information om, och öka intresset för, solvärme i allmänhet och projektet Solvärme i småhus i synnerhet. Annonserna kommer att innehålla en beskrivning av fördelarna med solvärme samt information om plats och tidpunkt för solvärmekvällarna som ska arrangeras i länet Tidningsartiklar Under projekttiden kommer vi att skriva tre stycken artiklar på temat solvärme i lokaltidningarna Östersundsposten och Länstidningen. I artiklarna ska vi sprida information om solvärme med avseende på: Hur tekniken för solvärme fungerar. Fördelar med solvärme som komplement till annan uppvärmning. Potentialen för solvärme i Jämtlands län Information via regionala media så blev det Inom ramen för projektet har information i stor utsträckning spridits via regionala media. Nedan följer en sammanfattning av de aktiviteter som genomförts inom detta område. Vi har: Skrivit tre debattartiklar som publicerats i lokaltidningar. (Se bilaga 3). Infört en stor och två små annonser i lokaltidningarna ÖP och LT. (Se bilaga 4). Infört fem små annonser i lokala kommunblad. Arrangerat en presskonferens. (Se bilaga 5).

19 15 Vidare har regionala media inbjudits till ett antal av de större aktiviteter vi genomfört, till exempel solvärmekvällar och Expo Norr, oftast med väldigt lyckat resultat. Sammantaget har satsningen på informationsspridning via regionala media varit väldigt lyckad. Införda annonser och artiklar har medfört ett stort intresse, främst i form av ett stort antal inkomna telefonsamtal från allmänheten. De flesta av telefonsamtalen har lett till en relativt lång diskussion under vilken vi i möjligaste mån besvarat vederbörandes frågor. Mediasatsningen har därmed indirekt bidragit till att markant höja kunskapsnivån om solvärme bland allmänheten i Jämtlands län Expo Norr Preliminär tidpunkt för genomförande: Juni 2003 Varumässan Expo Norr arrangeras i Östersund varje år under fem dagar i anslutning till månadsskiftet juni-juli. Antalet besökare år 2002 uppgick till cirka De senaste fyra åren har Energikontoret och Energirådgivarna i Jämtlands län haft en gemensam monter på mässan från vilken vi spridit information till besökarna om energifrågor i allmänhet. På Expo Norr år 2002 hade vi dessutom en monter på temat pellets tillsammans med företag i pelletsbranschen. På årets mässa avser vi att ha en monter på temat solvärme där det bland annat kommer att finnas: Informationsmaterial kring solvärme. Produkter för solvärme för teoretisk demonstration. Experter som bidrar med specialistkunskaper om solvärme. Hänvisning till lokala återförsäljare av produkter för solvärme Expo Norr så blev det Expo Norr arrangerades under perioden juni Antalet besökare uppgick till cirka Energikontoret och Energirådgivarna hade en gemensam monter på mässan från vilken vi spred information till besökarna om energifrågor i allmänhet samt solvärme i synnerhet. I montern fanns bland annat: Informationsmaterial kring solvärme, bland annat broschyren Solklart solvärme goda solvärmeexempel i Jämtlands län. En solfångare för teoretisk demonstration. Lars Andrén under två dagar. Hänvisning till lokala återförsäljare av produkter för solvärme. Vi uppskattar att cirka personer besökte montern och att minst 500 delgavs information kring solvärme. I anslutning till Expo Norr sändes vidare en intervju med Lars Andrén i Radio Jämtland. (Se bilaga 6).

20 6. Budget 16 I tabell 1 nedan redovisas en översiktlig kostnadsbudget för projektet. De budgeterade kostnaderna fördelas på såväl direkta som indirekta kostnader (arbetskostnader). I tabell 2 redovisas en detaljerad kostnadsbudget för utbildningsdagen den 13 maj samt utarbetningen av broschyren innehållande goda solvärmeexempel. Kostnaderna för utbildningsdagen omfattar endast kostnaderna för Energikontoret och energirådgivarna, ej deltagande företag. De indirekta kostnaderna har beräknats enligt 500 kr/h. Samtliga kostnader anges i kronor (kr), inklusive mervärdesskatt. Tabell 1. Översiktlig kostnadsbudget för projektet Solvärme i småhus. Aktivitet Kostnad (kr) Broschyr Utbildning 13/ Solvärmekvällar Studieresa Annonsering Totalt Tabell 2. Kostnadsbudget utbildning 13/5 och broschyr. Aktivitet Kostnad (kr) Planering och genomförande (30 h á 500 kr) Resekostnad Lars Andrén Arvode Lars Andrén Lokalhyra 500 Utbildningsmaterial Lunch och fika 500 Broschyr eget arbete (20 h á 500 kr) Broschyr hyrbil vid fotograferingsarbete Tryckning Totalt Budget så blev det I tabell 3 nedan redovisas utfallet av kostnaderna för projektet och i tabell 4 redovisas specifikt utfallet av kostnaderna för utbildningsdagen den 13 maj samt utarbetningen av broschyren innehållande goda solvärmeexempel. Kostnaderna fördelas på såväl direkta som indirekta kostnader (arbetskostnader). De indirekta kostnaderna har beräknats enligt 500 kr/h. Samtliga kostnader anges i kronor (kr), inklusive mervärdesskatt.

21 17 Tabell 3. Utfall av kostnader för projektet Solvärme i småhus. Aktivitet Kostnader (kr) Broschyr Utbildning 13/ Solvärmekvällar Studieresa 800 Annonsering Expo Norr Totalt Tabell 4. Utfall av kostnader utbildning 13/5 och broschyr. Aktivitet Kostnader (kr) Planering och genomförande (40 h á 500 kr) Utskick av inbjudningar 400 Resekostnad Lars Andrén Arvode Lars Andrén Boende Lars Andrén Lokalhyra 500 Utbildningsmaterial Lunch och fika Broschyr eget arbete (20 h á 500 kr) Broschyr hyrbil vid fotograferingsarbete 900 Tryckning 0 Totalt Ekonomisk sammanställning I tabell 5 nedan redovisas en översiktlig ekonomisk sammanställning avseende genomförandet av projektet Solvärme i småhus. Tabell 5. Ekonomisk sammanställning Solvärme i småhus. Aktivitet Kostnader (kr) Intäkter (kr) Broschyr Utbildning 13/ Solvärmekvällar Studieresa Annonsering Expo Norr Oförutsett Totalt

22 Referens för Drivkraft Lars Andrén Bilaga 1 Energikontoret och Energirådgivarna i Jämtlands län genomför perioden mars - november 2003 projektet Solvärme i småhus. Bakgrunden till projektet är det såväl internationella som nationella arbete som syftar till att öka användningen av förnyelsebara energikällor. Enligt beslut daterat delfinansieras projektet med kr av Energimyndigheten. Projektet syftar till ökat intresse och kompetens kring solvärme i småhus bland energirådgivare, företag och allmänhet i Jämtlands län. Dessa parametrar är en förutsättning för att användningen av solvärme på sikt ska öka. Projektet baseras därför främst på informations- och utbildningsaktiviteter. Mot denna bakgrund har vi hittills: Utformat broschyren Solklart solvärme goda solvärmeexempel i Jämtlands län. Arrangerat sju informationskvällar vilka besöktes av totalt 320 personer. Arrangerat en utbildningsdag för installatörer. Annonserat i tidningar och lokala annonsblad. Skrivit tre artikel på temat solvärme i Östersundsposten och Länstidningen. Arrangerat en presskonferens vid vilken regionala media deltog. Spridit information om solvärme på varumässan Expo Norr. Som föreläsare vid utbildningen för installatörer samt informationskvällarna för allmänheten anlitade vi Lars Andrén. Lars deltog även vid presskonferensen samt under två dagar vid Expo Norr. Vi visste sedan tidigare att Lars är allmänt erkänd som en av de mest kunniga i Sverige inom solvärmeområdet. Denna uppfattning har för oss bekräftats inom ramen för genomförandet av projektet. Lars Andrén har ett positivt sätt att föreläsa som, oavsett antal deltagare, entusiasmerar och inspirerar. Han är öppen för alla typer av frågor och jag törs säga att ingen deltagare, vare sig vid utbildningsdagen, vid informationskvällarna eller vid Expo Norr, lämnade lokalen med någon fråga obesvarad. Lars visade också ett väldigt stort intresse för de lokala förhållanden som råder i Jämtlands län, exempelvis med avseende på energiförsörjning, bebyggelse, demografi etc. Därigenom kunde Lars på ett imponerande sätt även besvara frågor av lokal karaktär. Sammantaget är vi väldigt nöjda med att ha anlitat Lars inom ramen för genomförandet av projektet Solvärme i småhus. Vi kan varmt rekommendera andra som planerar genomförandet av aktiviteter inom solvärmeområdet att göra detsamma. Östersund Jimmy Anjevall Projektledare

23 Bilaga 2 Solklart solvärme goda solvärmeexempel i Jämtlands län Broschyren finns inte tillgänglig i digitalt format. Artikeln finns därför endast i den utskrivna versionen av föreliggande slutrapport.

24 Debattartikel i Östersundsposten Bilaga 3 Debattartikeln i Östersundsposten finns inte tillgänglig i digitalt format. Artikeln finns därför endast i den utskrivna versionen av föreliggande slutrapport.

25 Annons i Länstidningen Bilaga 4 Annonsen i Länstidningen finns inte tillgänglig i digitalt format. Annonsen finns därför endast i den utskrivna versionen av föreliggande slutrapport.

26 Bilaga 5 Artikel i Östersundsposten efter presskonferens Artikeln i Östersundsposten finns inte tillgänglig i digitalt format. Artikeln finns därför endast i den utskrivna versionen av föreliggande slutrapport.

27 Intervju med Lars Andrén Bilaga 6 Intervjun med Lars Andrén, vilken sändes i Radio Jämtland i anslutning till Expo Norr, finns endast tillgänglig i form av en CD-skiva. Skivan bifogas föreliggande slutrapport.