Examensarbete 10 poäng

Transkript

1 Malmö högskola Lärarutbildningen Individ och Samhälle Examensarbete 10 poäng Karriärvägledning kontra karriärcoaching - en beskrivning och jämförelse mellan studie- och yrkesvägledning och karriärcoaching Career Counselling VS Career Coaching - a description and comparison between career counselling and career coaching Jeanette Rönngard Petra Palhoto Studie- och yrkesvägledarexamen 120p Höstterminen 2006 Examinator: Jan-Anders Andersson Handledare: Nils Andersson

2 2

3 Abstract Petra Palhoto Jeanette Rönngard Karriärcoaching kontra karriärvägledning Oktober 2006 Undersökningsområdet i detta examensarbete är karriärcoaching och studie- och yrkesvägledning. Anledningen till valet av område är att det i studie- och yrkesvägledarutbildningen saknas information om yrken med liknande kompetens. Inom dessa båda yrken undersöks flera aspekter som exempelvis den historiska bakgrunden, vilka samtalsmetoder som används och på vilket sätt yrkesverksamma vägledare och karriärcoacher arbetar. Likheter och skillnader undersöks också, detta för att få kunskap om huruvida det kan finnas en konkurrens mellan yrkesgrupperna på arbetsmarknaden men också för att uppmärksamma eventuella möjligheter till samarbete. Vi har genomfört en enkätundersökning med 115 studenter på studie- och yrkesvägledarprogrammet vid Malmö högskola campus samt gjort intervjuer med yrkesverksamma personer inom både vägledning och karriärcoaching. Huvudsyftet med enkätundersökningen var att få en uppfattning om hur mycket kunskap som fanns kring karriärcoaching hos dessa studenter och om de önskade få mer kunskap i området. Ambitionen med intervjuredovisningen var att ge en så täckande bild som möjligt av de båda yrkesområdena. Resultatet visar på likheter mellan yrkena när det gäller t ex samtalsmetodik, färdigheter och förhållningssätt. Den största skillnaden ligger i hur samtalsprocessen fortlöper dvs. vilken grad av målfokusering som finns hos klient samt hur maktbalansen ser ut mellan klient och vägledare/coach. Av resultatet framgår det också att det finns en möjlig konkurrenssituation men även möjligheter till samarbete mellan de båda yrkesgrupperna. Nyckelord/sökord Karriär, karriärcoaching, karriärvägledning, studie- och yrkesvägledning, vägledning. Keywords Career, career coaching, career counselling, guidance. 3

4 4

5 Förord Genom detta examensarbete har vi som studenter på studie- och yrkesvägledarprogrammet fått användbar kunskap inför vår kommande yrkesroll. Det har gett oss en ökad förståelse och ett bredare perspektiv till vad både karriärcoaching och vägledning innebär. Vi ser vikten i att ta till vara på möjligheten att fördjupa sig inom ett område som man valt efter eget intresse. Under arbetets gång har framförallt initiativförmågan, ansvarskänslan och kreativiteten utvecklats. Vår åsikt är att examensarbetes författande är en väldigt viktig del av utbildningen i och med just den stimulans och reflektion som detta medför. Vi riktar vårt tack till Våra intervjupersoner som har visat intresse, engagemang och som har bidragit med relevant information och kunskap. Alla de studenter som har medverkat vid enkätundersökningen och därav bidragit med viktiga synpunkter. Vår handledare Nils Andersson, för konstruktiv kritik och snabba gensvar. Varandra! Världen är mycket rikare än vi tror när vi tittar på kartan över den. Vi är själva mycket rikare än vi tror när vi tittar på kartan över oss själva. Tor Nørretranders 5

6 6

7 Innehåll Inledning 9 Bakgrund 10 Syfte 10 Frågeställningar 11 Forskningsläget 11 Begreppsdefinitioner 12 Historik 13 Studie- och yrkesvägledningens historia 13 Coachingens historia 14 Karriärcoaching och studie- och yrkesvägledning 16 Vad är karriärcoaching? 16 Vad är studie- och yrkesvägledning? 17 Jämförelse mellan vägledning och karriärcoaching 18 Tekniker och modeller inom båda yrkesområdena 19 Gemensamma förhållningssätt och färdigheter 21 Teoretiska perspektiv 22 Självbild 22 Aktivt lyssnande och empati 22 Kommunikationsteori 23 Karriärresan 24 Metod 27 Avgränsningar 27 Validitet 27 Enkät 28 Enkätkonstruktion 29 Urval 29 Genomförande 29 Intervjuer 30 Urval 31 Genomförande 32 Enkätundersökning 34 Sammanställning av svaren i procent 36 Analys av enkätsvaren 37 Intervjuundersökning 38 Våra informanters tankar kring likheter och skillnader 38 Hur definierar de intervjuade karriärcoaching? 40 Hur definierar de intervjuade vägledning? 42 Åsikter om tekniker, modeller och förhållningssätt 43 Hur blir man karriärcoach? 44 Hur blir man studie- och yrkesvägledare? 45 7

8 Hur sker möten? 46 Konkurrens och samarbete 46 Karriärvägledare? 48 Analys 49 Att tolka 49 Analys av intervjusvaren 49 Teser 53 Verifiering och falsifiering av teserna 53 Diskussion 55 Uppslag till vidare forskning 57 Källförteckning 58 Litteratur 58 Internetadresser 59 Muntlig källa 60 Bilagor 61 Bilaga 1 (Enkät till termin 5) 61 Bilaga 2 (Enkät till termin 1 och 3) 62 Bilaga 3 (Intervjuguide) 63 Bilaga 4 (Enkätbearbetning termin 1) 65 Bilaga 5 (Enkätbearbetning termin 3) 67 Bilaga 6 (Enkätbearbetning termin 5) 69 Bilaga 7 (Enkätbearbetning i procentsatser) 71 8

9 Inledning I dagens svenska samhälle som präglas av intensitet och ständig förändring, har synen på kvalifikation, utbildning och kunskap förändrats radikalt. Trender pekar mot det livslånga lärandet med en kontinuerlig kompetensutveckling där den formellt arrangerade utbildningen endast utgör en del. Med det livslånga lärandet sker en expansion av individens ansvar för den egna utbildningens innehåll och det egna lärandet. 1 I takt med att utbildningssystemet blir alltmer komplext och arbetsmarknaden alltmer osäker, befinner sig fler människor inför komplicerade val och beslut. Detta leder till att fler och fler behöver professionell hjälp när det gäller frågor som rör utbildning, yrkesval och livssituation. Det är tydligt för oss som studenter på studie- och yrkesvägledarprogrammet att det finns en stark anknytning till skolans värld trots att de situationer och sammanhang där studie- och yrkesvägledning förekommer inte enbart sker inom skolvärlden. Dessutom har det under utbildningens gång vid upprepade tillfällen framkommit att det långt ifrån bara är skolungdomar som behöver studieoch yrkesvägledning i allmänhet och vägledning i synnerhet. Det har påpekats från flera lärare vid studie- och yrkesvägledarprogrammet att denna utbildning är bred och innehåller många olika aspekter som berör val/väljande, så som t ex det professionella samtalet, psykologi, sociologi och arbetsmarknad. Det finns åsikter om att karriärvägledare bättre beskriver en studie- och yrkesvägledares kompetens och detta är en återkommande debatt bland studenter och lärare. Denna debatt avhandlas även i en SOU-rapport där det framkommer att vägledning inte endast handlar om studie och yrkesfrågor utan om hela individen samlade kompetenser och meriter. Därav menar författaren att begreppet karriär bättre knyter an till vägledningsprocessen. 2 Med tanke på att vår utbildning är långt ifrån den enda som berör människors vägval och livssituationer eller för den delen arbetsmarknad generellt sett, ligger nyfikenheten nära till hands att utforska en yrkesgren där det kan tänkas att liknande kompetens krävs. En utbildning/yrkestitel blir mer attraktiv då den, så att säga, är snyggt paketerad. Ordet karriärcoaching är ett nyare begrepp men blir mer och mer vanligt förekommande, vilket har lett till att det hamnat i vårt blickfång och just 1 ( ) SOU 2001:46, Karriärvägledning.se.nu - sammanfattning och goda exempel, s ( ) SOU 2001:46, Karriärvägledning.se.nu - sammanfattning och goda exempel, s 4 9

10 av denna anledning jämförts med vår egen utbildning och kommande yrkesroll. De som kan tänkas ha nytta av denna undersökning är t ex yrkesverksamma vägledare och karriärcoacher, personer som funderar på att inträda i coaching- eller vägledarutbildning samt studenter vid studieoch yrkesvägledarprogrammet. Bakgrund Under utbildningen till Studie- och yrkesvägledare saknas information om liknande yrken och utbildningar som ger liknade kompetens. Det är enligt oss av vikt att ha kunskap om liknande yrkesgruppers kompetens och utbildningsinnehåll för att på bästa sätt kunna marknadsföra sig själv vid t ex en anställningsintervju. Med anledning av detta behandlar vårt examensarbete likheter och skillnader mellan karriärcoaching och vägledning. Vi valde att inledningsvis göra en enkätundersökning för att på så sätt undersöka huruvida det fanns en kunskapsbrist om karriärcoaching bland de studerande på studie- och yrkesvägledarprogrammet vid Malmö högskola. Genom enkätsvaren fick vi bekräftelse på att vårt valda område var både intressant och relevant. Ett exempel på detta är att 88 procent av studenterna svarade att de skulle vilja få mer kunskap om karriärcoaching. Syfte En avgörande faktor för ett befintligt behov av olika slags professionell assistans då det gäller val inför utbildning, yrke eller annat i livet, är samhällets utveckling. Som tidigare nämnts är ett led i denna utveckling en ökad komplexitet i utbildningssystemet som tillsammans med arbetsmarknadens osäkra situation ger ett stegrande behov i dessa valsituationer. Huvudsyftet är därför att ge läsaren större kunskap om vad karriärcoaching och vägledning innebär både teoretiskt och praktiskt samt att göra en jämförelse dem emellan. Vår ambition är också att se till möjliga konkurrens och samarbetssituationer mellan yrkesgrupperna. En annan viktig del är att genom undersökningarna få svar på frågan om karriärvägledning är en bättre yrkesbenämning än studie- och yrkesvägledning med tanke på den debatt som förekommer kring detta. 10

11 Frågeställningar Utifrån syftet har vi valt att inrikta oss på att jämföra karriärcoaching med studie- och yrkesvägledning. Vad innebär studie- och yrkesvägledning och karriärcoaching? Vilka skillnader samt likheter finns mellan vägledning och karriärcoaching? På vilket sätt kan vägledare och karriärcoacher komma att konkurrera och samarbeta på arbetsmarknaden? Är yrkesbenämningen karriärvägledning bättre än studie- och yrkesvägledning? Forskningsläget Det finns inte mycket forskning kring coaching och inte heller många teorier om det, men det går att hitta idéer från t.ex. filosofi, kognitiv psykologi, humanistisk psykologi och organisationspsykologi. 3 Det finns väldigt lite djupgående forskning där vägledning och karriärcoaching jämförs, den enda vi har hittat är en artikel från USA. 4 Syftet med artikeln är att i första hand redogöra för karriärcoaching och vägledning som professioner och att redogöra för utövandet, utbildningen och de etiska aspekterna. Häri nämns den snabba framväxten av coaching som yrkeskår i USA. Riskerna med denna framväxt och popularitet är t ex att det finns de som bedriver coaching över Internet och telefon, där det främsta syftet kan vara att tjäna pengar. En annan fara som artikeln uppmärksammar är att det saknas lagar och föreskrifter för att bedriva karriärcoaching. Artikeln uppmärksammar skillnaden i att vägledning redan är en etablerad profession med en grundläggande likartad utbildning för alla blivande vägledare och att det inom vägledarprofessionen finns en stark förankring i de etiska regler som finns. Bristen på utbildningskrav och bristande förankring i etiska föreskrifter för karriärcoacher nämns som oroväckande. Problem kring kontroll av de etiska föreskrifterna gäller i alla länder eftersom det inte krävs ett officiellt utbildningsbevis för att kunna kalla sig karriärcoach. 3 Susann Gjerde (2004) Coaching, vad varför hur, Studentlitteratur, Lund, s 10 4 Y. Barry Chung och M. Coleman Allen Gfroerer, Career Coaching: Practice, Training, Professional, and Ethical issues, The Career Development Quarterly, vol

12 Man bör vara uppmärksam på att om karriärcoaching ska kunna bedrivas på rätt sätt krävs de rätta verktygen och adekvat utbildning. Författarna menar att en adekvat utbildning framförallt innebär att studenten erhåller färdigheter i bland annat samtalsmetodik, möten med människor samt utvecklar ett empatiskt förhållningssätt. 5 Vi har även hittat en annan artikel som också poängterar bristen på reglering av coach som yrkestitel. Författarna menar bland annat att vem som helst kan kalla sig coach utan någon utbildning alls. Artikeln gör också en kort övergripande jämförelse mellan vägledning och coaching. 6 Begreppsdefinitioner Karriär den definition som används syftar till att karriär innefattar hela individens samlade meriter av all slags utbildning, arbete och annan verksamhet som bidrar till ökad kompetens. Karriärcoaching den coaching som riktar sig mot en persons karriär- och livsplanering. Coach/coaching där dessa begrepp används åsyftas i detta arbete karriärcoach och karriärcoaching Vägledning vid användandet av ordet vägledning menar vi studie- och yrkesvägledning. Detta innefattar fler aspekter av vägledning än enbart studie- och yrkesfrågor, som t.ex. kunskaper i samtalsmetodik och kommunikation, ett öppet och empatiskt förhållningssätt mm. De personer som deltagit i enkätundersökningen benämns som informanter, studenter och medstudenter. De personer som intervjuats benämns som - de intervjuade, intervjupersoner, informanter och i löpande text som hon. 5 Y. Barry Chung och M. Coleman Allen Gfroerer, Career Coaching: Practice, Training, Professional, and Ethical issues, The Career Development Quarterly, vol Laura Egodigwe och Sonia Alleyne, Watch out for career scams, Black Enterprise, vol 34 Issue 3 Oct

13 Historik Studie- och yrkesvägledningens historia Människan har genom alla tider behövt stöd och råd inför viktiga och livsavgörande beslut. 7 Människor har sökt vägledning och hjälp genom religioner och ideologier, via mer eller mindre professionella rådgivare som orakler, präster och siare men även av privatpersoner. Under mitten av 1800-talet ökade möjligheterna till utbildning genom industrialismens genombrott, som ett led av detta ökade även behovet av att få hjälp med val av yrke och levnadsbana. Studie- och yrkesvägledning uppstod som en professionell verksamhet 1908 då Frank Parson, även kallad den moderna yrkesrådgivningens fader, öppnade det första yrkesvägledningskontoret i Boston. 8 Parsons mål var att underlätta ingången i arbetslivet för ungdomar och hans utgångspunkt var att: Det är bättre att välja ett yrke än att jaga ett jobb. 9 I Sverige lades grunden till den professionella vägledningens utveckling genom det förslag till yrkesvägledningsprogram (SOU 1945:43) som framkom på uppdrag av 1940-års skolutredning. Där det tydligt framgick att det fanns ett behov av yrkesvägledning av utbildade vägledare inom skolan. Att detta förslag kom i just denna tid var inte så konstigt, ungdomsarbetslösheten var hög och utbildningsvalen blev alltmer komplicerade. Även om yrkesvägledningen riktade sig till de ungdomar som fortfarande gick i skolan var det arbetsmarknadsmyndigheten som ansvarade för den. Från 1950 till 1971 var det arbetsmarknadsstyrelsens arvodesanställda yrkesvalslärare som svarade för yrkesinformationen och vägledningen i skolan. Inom skolväsendet skapades 1971 en studie- och yrkesvägledningsorganisation. En syokonsulent eller yrkesvalslärare skulle nu ansvara för studie- och yrkesorienteringen av eleverna. 10 Detta leder oss in på dagens Sverige, där skolan tar ansvaret för vägledningen av sina egna elever och arbetsförmedlingen koncentrerar sig på vägledning för arbetslösa ungdomar och vuxna. 7 Gunnel Lindh (1988) Vägledningsboken, Lund, s 13 f 8 Sigbrit Franke-Wiberg (1981) Arbete, familj och utbildning, Helsingborg, s 93 9 Lindh (1988), s Lindh (1988), s 14 13

14 Coachingens historia Begreppet coaching har delvis skiftat innebörd över tid. Coach i betydelsen tränare har sedan länge knutits till sport- och idrottssammanhang. Idrottscoachens roll är traditionellt att vara en stödjande, rådgivande och analyserande person för att åstadkomma bättre resultat för den som coachas d.v.s. idrottaren. En övergång har skett från denna roll (i idrottssammanhang) som rådgivande om de renodlat tekniska aspekterna, till att innefatta även psykologiska och mentala aspekter. 11 En inspiratör inom coaching, för idrottstränare liksom för företagsledare i näringslivet, var tennistränaren Timothy Gallwey. 12 Han delger i sin bok The inner game of tennis (1997) receptet för framgång och menar att det hänger på föreställandet av sig själv i situationer där man lyckas. Detta sker genom en process som innebär att de bedömande och negativt laddade tankarna om sig själv samt självkritik, ersätts av en neutral observation av fakta som rör det egna handlandet och agerandet. Denna neutrala observation ska sedan utvecklas till positiva tankar. 13 Flera personer, verksamma inom näringslivet och författare av coachinglitteratur, har grundat sina idéer på Gallweys tankar. En av dem som insåg att hans tankebanor inte bara var applicerbart inom tennisvärlden var Myles Downey. Han kom att använda coaching för ledare inom näringslivet och grundade 1996 The School of Coaching i England. En annan betydelsefull person inom coaching blev Thomas J. Leonard, tidigare finansiell rådgivare, som 1992 startade Coach University i USA och även grundade International Coach Federation (ICF) Upprättandet av ICF skedde för att etablera en etisk aspekt och sträva efter hög yrkesmässig standard för coacher och coaching. ICF var dock inte unika i sin vilja att utveckla coaching som koncept. Samtidigt som Coach University grundades, kom The Coaches Training Institute (CTI) till i San Rafael, USA. Trots etablerandet av speciella coachingskolor och ICF: s upprättande av etisk standard inom coaching som yrkeskår, är coach generellt sett ingen skyddad titel. 14 Idag myllrar det av olika företag som erbjuder coaching i olika former och som utbildar personer som vill bli coacher och det finns väldigt många prefix till ordet coach: karriär-, livs-, ledarskaps-, team etc. 11 Reinhard Stelter (2003) Coaching - lärande och utveckling, Malmö, s Susann Gjerde (2004) Coaching, vad varför hur, Lund, s Timothy Gallwey (1997) The inner game of tennis, revised edition, New York, s Gjerde (2004), s 16 14

15 Mängden av privata företag som erbjuder sina coaching- och utbildningstjänster blir tydligt inte minst vid sökning via Internet. Företagen har varierande krav på bakgrund och erfarenhet för inträde i en coachingutbildning. Det finns även utbildningar riktade mot coaching vid högskolor och universitet. Det finns t ex en tiopoängs kurs på Malmö högskola med namnet Samtalsmetodik med inriktning mot coaching och mentorskap (LÄ 5010). Behörighetskravet till denna kurs är att antingen ha genomfört Det professionella samtalets grunder, 10p (LÄ 5008), Studie- och yrkesvägledarprogrammet 120p eller motsvarande som t ex socionomutbildning, psykologiprogrammet och Personal- och arbetslivsutbildning

16 Karriärcoaching och studie- och yrkesvägledning Vad är karriärcoaching? Utgångspunkten i coaching är nuläget med fokus på framtida mål. 16 Coaching finns inom väldigt många områden som rör individer och kan innebära olika saker i olika sammanhang. Coaching kan vara ett sätt att frigöra potential hos någon. 17 Charlotte Hågård ger en övergripande beskrivning över vad coachens roll kan innebära: En coach fungerar som en motor och hjälper dig via personliga möten, telefon eller e-post att reda ut dina behov och problem och nå dina mål. 18 Det finns ett släktskap mellan coaching och flera andra områden såsom terapi, vägledning och mentorskap. Skillnaderna beror bl.a. på vilka ramarna är runt de teman som förekommer i ett samtal. Karriärcoaching är en kommunikationsform som gynnar inlärning och handling där det privata och yrkesmässiga livet är i fokus. Den ska hjälpa till att få struktur på tankar och idéer som kretsar kring jobb och hela livssituationen. 19 Inom karriärcoaching används livsplanering och karriärplanering, detta för att hjälpa klienten skapa en bättre balans mellan privatlivet och yrkeslivet. 20 Det övergripande målet i karriärcoaching är att bistå i en klients egen utveckling i karriär- och yrkessammanhang. Karriärcoachen ska hjälpa klienten att identifiera sina förmågor och styrkor samt hjälpa klienten att bli bättre på att göra, utifrån klienten, bra karriärval. Coachen kan även bidra till att utveckla personens produktivitet och nå en större känsla av värde i sitt arbete och yrke. En övergripande fråga som karriärcoachen hjälper klienten med är att hålla fokus på, knutet till allt som tidigare sagts, hur han eller hon ska få ut det mesta möjliga av livet. 21 Till skillnad från vägledning bedrivs coaching ofta privat och de som anlitar coachingföretag kan vara både privatpersoner, företag och 16 Charlotte Hågård (2004) Bli din egen coach, s Gjerde (2004), s 9 18 Charlotte Hågård (2004) Bli din egen coach en handbok i livs- och karriärplanering för att hitta rätt jobb, Uppsala, s Gjerde (2004), s Hågård (2004), s Y. Barry Chung och M. Coleman Allen Gfroerer Career Coaching: Practice, Training, Professional, and Ethical issues, The Career Development Quarterly, vol

17 organisationer. Ett företag, en rörelse eller en verksamhet kan t ex anlita coachingföretag för att ge de anställda kompetensutveckling. Detta är alltså en tjänst som det finns ett utsatt pris för och som betalas i direkt anslutning till utförandet. Genom coaching kan klienter utveckla sin potential för att hitta och uppnå mål som de själv inte ser som möjliga. Coaching sker när den sökande själv hittar sina egna svar och egna lösningar med hjälp av framförallt coachens lyssnande och frågande. I coachingprocessen finns det möjlighet att få spegling och djupgående, effektiva frågor som ger nya infallsvinklar till de hinder eller problem som man kan tänkas ha, och som ger nya utgångspunkter att agera utifrån. 22 Ett nyckelområde inom coaching är medvetenhet. Detta skapas genom fokuserad uppmärksamhet, koncentration och tydlighet. Ett annat nyckelområde och mål, är ansvar och ett ansvarsskapande hos klienten. Att klienten liksom coachen känner och tar ansvar är avgörande för att coachingprocessen ska bidra till goda prestationer. När klienten accepterar detta och tar ansvar för sina tankar och handlingar blir dennes engagemang liksom kvaliteten i prestationerna bättre. 23 V ad är studie- och yrkesvägledning? När vi pratar om vägledning som definition menar vi den samhälleliga vägledningen som utförs av en utbildad, professionell vägledare anställd av en institution eller organisation där ett av målen är att stödja människor i situationer som berör utbildning eller arbete. 24 Mer allmänt skulle man kunna definiera vägledning som en process där klienten med vägledarens hjälp når en mer meningsfull förståelse av sig själv och omgivningen som resulterar i ett klargörande, detta leder till mer välgenomtänkta och mer medvetna beslut. Ur ett samhällsperspektiv har vägledningen till uppgift att främja rörligheten, både socialt, ekonomiskt och geografiskt i samhället. Med vägledningens hjälp vill samhället minska snedrekryteringar till utbildningar och yrken. Vägledningen bör också stödja otraditionella utbildnings- och yrkesval för att på så sätt få en jämnare fördelning mellan män och kvinnor inom olika utbildningar och yrken G. Cardell, G. Lindh, A. Reynard och K. Tenelius (2003) Karriärvägledning, Stockholm. s John Whitmore (1992; Sv. övers 1997) Coaching för bättre resultat, s 36ff 24 Gunnel Lindh (1988) Vägledningsboken Vägledning med inriktning på utbildning, yrke och arbete, Studentlitteratur, Lund, s 15f 25 Lindh (1988), s 21 17

18 Vägledarrollen är till viss del komplex eftersom vägledare ofta är utsatta för olika sorters förväntningar, dels ifrån klienten och dels ifrån politiker, föräldrar, kolleger, företag, myndigheter och överordnade. Förväntningarna kan vara formella, där vägledaren förväntas utföra uppgifter som är reglerade. Konflikten kan ligga i att vägledare saknar stöd från skolledningen där skolledningen inte är insatt i vägledarens kompetens. Som ett led av detta blir vägledarens roll ofta att tillhandahålla information. De informella förväntningarna berör vägledarens värderingar, dennes engagemang och medvetenhet om vad som är centralt i arbetet. I båda fall bestäms vägledarrollen utifrån vilken position vägledaren har inom det sociala system eller den organisation som t ex en arbetsförmedling eller en skola utgör. 26 I dagens Sverige har valsituationen blivit betydligt mer omfattande än den var för bara några år sedan, det innebär att kompetenskraven på yrkesverksamma vägledare har skärpts. De kraven som fanns och som fortfarande i allra högsta grad finns på professionella vägledare, är kraven på ett empatiskt, respektfullt och trovärdigt förhållningssätt. Dessa grundläggande delar är oerhört viktiga men betydligt svårare att leva upp till i dagens föränderliga och tidspressade värld. Betydelsen för den enskilde individen att bli tagen på allvar och bli lyssnad på är om möjligt ännu större. Därför krävs det att vägledaren har förmågan att genom sitt förhållningssätt visa klienten att här får du möjlighet att göra dig hörd. 27 Eftersom vägledning oftast är en statlig eller kommunal tjänst, sker eventuell betalning för vägledningen mellan institutioner och kommuner. Om exempelvis en skola, vid behov, anlitar en vägledare tillhörande en annan skola, måste denna skola betala för den tjänsten. Däremot är all vägledning gratis för privatpersoner. Jämförelse mellan vägledning och karriärcoaching Kärnan i både coaching och vägledning är det professionella samtalet. I alla professionella samtal är en viss uppgift i centrum, uppgiften kan vara stor och mer övergripande och brytas ned till flera små uppgifter för att göra det hela mer hanterbart och överskådligt. Som exempel kan ges, att en klient som har ambitionen att byta yrke, först blir helt klar över varför han eller hon vill göra detta och vad det första steget blir. Att fokusera på denna mindre uppgift först, kan klargöra situationen och hanteringen av 26 Lindh (1988) s, G. Cardell, G. Lindh, A. Reynard och K. Tenelius (2003) Karriärvägledning Hårda och mjuka vägledningsverktyg samtal, coaching, portfolio, Trinom, Stockholm, s 46 18

19 den större uppgiften. En förutsättning för att en uppgift ska gå att lösa är att det finns en god relation och kontakt mellan klienten och vägledaren eller coachen. Därför har relationen en central plats i alla typer av professionella samtal. 28 Gemensamt för både vägledning och coaching är att huvudansvaret ligger på klienten och vägledaren eller coachen fungerar endast som stöd under denna utvecklingsprocess. 29 Likheten mellan vägledning och coaching beror till stor del på att det finns en uppsättning redskap som används inom båda dessa områden. Vägledning och coaching har båda utvecklats ur en eklektisk hållning, dvs. att man har plockat idéer och förhållningssätt från flera olika områden som exempelvis terapi, kognitiv psykologi, filosofi m fl. På grund av detta finns det flera likheter mellan hur man inom vägledning och coaching kan gå tillväga. Det finns många gemensamma nämnare hos samtalsmodeller som används inom det ena eller andra området. 30 Skillnaden mellan de båda yrkesgrupperna ligger i hur dessa samtalsmodeller används och vad som är målet med vägledningen respektive coachingen. Tekniker och modeller inom båda yrkesområdena Det finns många olika modeller/tekniker för hur både vägledning och coaching kan bedrivas. Strukturen är oftast väldigt lika mellan de olika modellerna. Det gäller för vägledaren eller coachen att tillsammans med klienten, utreda och klargöra problemsituationen, hitta alternativa lösningar, välja det bästa alternativet, göra upp en handlingsplan, se till att handlingsplanen förverkligas samt att göra en utvärdering. Det är dessa olika moment som utgör strukturen i väglednings- och coachingprocessen. 31 Här följer två exempel på olika samtalsmodeller som används inom vägledning respektive karriärcoaching. 28 G. Cardell, G. Lindh, A. Reynard och K. Tenelius (2003) Karriärvägledning, Stockholm. s Parsloe och Wray (2000; Sv. övers 2002), s 208. Kerstin Hägg och Svea Maria Kuoppa (1997)Professionell vägledning med samtal som redskap, s Gjerde (2004), s Lindh (1988), s 61 och Gjerde (2004), s

20 En av de kända samtalsmodellerna inom vägledning är skapad av Gerard Egan. Egans modell består i stora drag av tre steg: Steg 1 här utreds hur klientens livssituation ser ut idag, vilka blinda fläckar som finns och vad man bör fokusera på. Steg 2 här kommer man fram till vilka möjligheter och lösningar som finns och vad klienten behöver göra för att åstadkomma förändring. Steg 3 här ska klienten fråga sig hur hon får det hon vill och behöver, vilka möjliga strategier som finns och vilka som passar henne bäst. Utifrån dessa steg utarbetar klienten tillsammans med vägledaren en handlingsplan mot uppställda mål. 32 En modell som utarbetats inom coaching och som illustrerar specifika tekniker är GROW- modellen. I denna modell betonas coachens färdigheter i att ställa skickligt utformade frågor och följa en klar struktur. 33 Ordet GROW kommer från engelska termer och varje bokstav står för en del i hela strategin av coachandet: G Goal, sätt upp målet R Reality, undersök verkligheten O Options, beakta alternativ W Will, bekräfta viljan att handla 34 Något som betonas inom både vägledning och coaching är att tekniker och modeller inte ska användas för stramt. Vilket innebär att det inte alltid ska vara samma verktyg och steg kombinerat i en viss följd. Varje klient är unik, vilket medför att flexibilitet och anpassning efter individen är en förutsättning för att uppnå en god utvecklingsprocess. Modeller, tekniker och verktyg fungerar som hjälpmedel i samtalssituationer med klienter Egan (2001), s Eric Parsloe och Monika Wray (2000; sv övers 2002) Coaching och mentorskap Praktiska metoder för bättre resultat, Finland, s Parsloe och Wray (2000; sv övers 2002), s Gerard Egan (2001), s 33. Gjerde (2004), s