Motioner till Partikongressen 2015

Transkript

1 SOCIALDEMOKRATERNA Motioner till Partikongressen 2015 Framtidens jobb REPRESENTANTSKAPSMÖTE 29 JANUARI 2015

2 Nr 1. En energipolitik för jobb, välfärd och fortsatt låga koldioxidutsläpp Tack vare en framsynt politik under Tage Erlanders tid som statsminister har Sveriges elproduktionssystem idag unikt låga utsläpp till luft och vatten. Den kol- och oljebaserade baskraften i elproduktionen kunde under ett par decennier ersättas av vatten- och kärnkraftsbaserad el. Omvandlingen skedde med utgångspunkten i att ett land som Sverige med ett kallt klimat, långa avstånd och en hög andel elintensiv industri måste ha stabil tillgång på el till konkurrenskraftiga priser. Idag befinner sig Sverige i ett läge där landets elproduktion är i behov av långsiktiga investeringar. Investeringar som är nödvändiga för Sveriges framtida möjligheter ha fortsatt låga koldioxidutsläpp och konkurrenskraftiga elpriser. Resurser behöver samtidigt göras tillgängliga för få till stånd, nya tekniska landvinningar inom bland annat uthålliga energislag och energieffektivisering. Sverige behöver kort sagt skaffa sig en aktiv energipolitik som ger långsiktigt hållbara villkor. Partikongressen 2013 slog i Framtidskontraktet fast att, Förutsättningarna att klara både industrins konkurrenskraft och omställning inom ramen för en effektiv klimatpolitik ökar med en blocköverskridande överenskommelse om energipolitiken. Verkligheten visar att avsaknaden av en bred politisk samsyn om energipolitiken allvarligt hämmar de industriinvesteringar som ska kommer samhället till del under kanske år. Villkoren för dessa blir alltför osäkra samtidigt som förutsättningarna för genomslaget för nya tekniska lösningar tar skada. Sverige riskerar att hamna i ett läge där bristen på framsynta och långsiktiga villkor driver den framtida elproduktionen mot större utsläpp från fossila källor. Sveriges förutsättningar att klara nödvändiga klimatpolitiska åtagande försvåras. Sett mot denna bakgrund är regeringens ambitioner att medverka till blocköverskridande överenskommelse nödvändig. Den tidigare borgerliga regeringens energiöverenskommelse hade två stora brister. Den var inte blocköverskridande och den gav de tre stora kraftbolagen fortsatt oligopolställning som långsiktigt leder till orimligt höga elpriser. Den syftade mer till att dölja allianspartiernas olika uppfattningar än att möta de utmaningar som energipolitiken står inför. Vägen framåt handlar om att politikens förmåga att förverkliga en blocköverskridande överenskommelse med ingångsvärdena att trygga en stabil tillgång på el som har låg inverkan på miljö och klimat och att göra det med internationellt konkurrenskraftiga villkor. I likhet med vad Framtidskontraktet beskriver är detta inte minst av stor betydelse för sysselsättningen i den elintensiva industrin. Den svenska industrins konkurrenskraft ska säkras genom trygg tillgång till el.

3 En långsiktigt blocköverskridande energipolitik behöver stå på en gemensam samsyn om behov och förutsättningar, och ge svar på följande frågor: 1. Vilket framtida behov av el har vi i vårt land? Hur kan hushållen få den el de behöver för att klara nya användningsområden för el, exempelvis eldrivna fordon och hur mycket el behövs för att elintensiva industrin skall ges konkurrenskraftigt utrymme att utvecklas? 2. Vilka är alternativen när de nuvarande kärnkraftverken ska ersättas av ny kraftproduktion. Hur mycket kan biokraften ge och hur mycket kan vi bygga ut vindkraften utan att behöva komplettera denna med gaseller kolkraft? 3. Hur kan det statliga ägandet av Vattenfall utvecklas för att aktivt främja en svensk energipolitik som ger leveranssäker elproduktion med konkurrenskraftiga villkor och låga koldioxidutsläpp? Socialdemokratiska partiet bär ett särskilt ansvar för att möjliggöra förverkligandet av en fungerande blocköverskidande överenskommelse. Vi är det parti som i praktisk politik förenar hållbar global utveckling med höga ambitioner för människors jobb och välfärd. Vi vet att det är möjligt. Det var socialdemokratisk regeringspolitik som skapade förutsättningarna för att vårt land har unikt låga koldioxidutsläpp i sin elproduktion samtidigt som vi kunnat utveckla en elintensiv industri med låga utsläpp jämfört med andra länder. Det är en viktig uppgift för vårt parti att på bästa sätt förverkliga progressiv politik grundat på ett ansvarsfullt arv. Vi föreslår partikongressen att Socialdemokraterna i regeringsställning verkar för en bred, blocköverskridande energipolitisk överenskommelse med utgångspunkten att trygga en stabil elproduktion som har låg inverkan på miljö och klimat med internationellt konkurrenskraftiga villkor. IF Metall Södra Västerbottens S-förening Per-Erik Johansson Ordförande Motionssvar: En energipolitik för jobb, välfärd och fortsatt låga koldioxidutsläpp Arbetarekommunens styrelse delar motionärens syn på vikten av en bred och långsiktig överenskommelse kring energipolitiken. Det är ett område som behöver en stabil inriktning över lång tid, och påverkar möjligheten för Sverige att skapa fler och bibehålla arbetstillfällen. Styrelsen för Umeå Arbetarekommun föreslår representantskapet besluta: att bifalla motionen

4 Nr 2. Individualisera föräldraförsäkringen för en jämställd arbetsmarknad Den socialdemokratiska familjepolitiken har under lång tid varit inriktad på att möjliggöra för ett brett deltagande på arbetsmarknaden oavsett könsidentitet. Genom den generöst tilltagna föräldraförsäkringen, allmänna förskolan och barnbidrag har socialdemokratin i Sverige sökt sudda ut motsättningen mellan att skaffa barn och arbeta, en motsättning som annars är väl kännbar (för kvinnor) i andra europeiska länder. Socialdemokratins målmedvetna politik för en tvåförsörjarmodell har resulterat i att vi idag har den högsta förvärvsfrekvensen bland kvinnor. Men det faktum att män och kvinnor värderas olika i ett patriarkalt samhälle speglas i vår arbetsmarknad. Det största problemet ligger i att vi efter Finland har Västeuropas mest könssegregerade arbetsmarknad. Detta har gett upphov till de verkligt stora strukturella orättvisorna när det kommer till kvinnor och mäns arbetsliv, löneutveckling och därmed livsmöjligheter. Kvinnligt dominerade yrken får systematiskt lägre betalt än manligt dominerade yrken. Det går också att följa vissa yrkens utveckling; läraryrket gick från att bli ett högstatusyrke till ett lågstatusyrke i takt med att allt fler kvinnor blev lärare. Kvinnor jobbar framförallt inom offentlig sektor, som sedan 90-talet karaktäriseras av konstanta nedskärningar, besparingar och privatiseringar med inskränkningar på arbetstagarnas rättigheter som följd. Inte minst är deltider och delade turer ett återkommande problem, i synnerhet inom den privata välfärdssektorn. Detta sammantaget gör att kvinnor också är överrepresenterade bland fattigpensionärerna. En hög förvärvsfrekvens bland kvinnor kommer i ett patriarkalt samhälle att innebära att arbetsmarknaden könsuppdelas, eftersom att de uppgifter som sköttes privat (barnomsorg, anhörigvård) flyttas till det offentliga. Könsrollerna bibehålls, även om arbetet kvinnor utför åtminstone betalas. Vi kan alltså inte nöja oss med en välfärd som avlastar kvinnorna i det privata, eller snarare flyttar kvinnor från det privata till det offentliga, utan vi måste i grunden förändra det system som säger att kvinnor ska göra si, och män ska göra så. Den här problembilden är väl känd. Fördelarna med en mer könsblandad arbetsmarknad är också väl kända det frigör individer från stereotypa könsroller (vilket är ett mål i sig) och det bidrar till kreativitet och lönsamhet i produktionen och minskad risk för konflikter och psykisk ohälsa (Arbetsmiljöverket 2013). För ett feministiskt parti med individens frigörelse och ekonomisk utveckling som mål är det en självklarhet. Det är också väl känt vilken reform som skulle få absolut störst effekt för att uppnå just detta: En individualiserad föräldraförsäkring. Skulle vi ha möjligheten att backa bandet till föräldraförsäkringens införande 1974, hade vi troligen individualiserat den med en gång och radikalt minskat magnituden av ovanstående problem. Men även om det är sent påtänkt, är det bättre sent än aldrig. Föräldraförsäkringens stora baksida är nämligen att den reproducerar den könssegregerade arbetsmarknaden och cementerar de problem kopplade till kvinnodominerade yrken, som exempelvis deltidsarbetet (SOU 2005:066 Makt att forma samhället och sitt eget liv). Sverige har en exceptionellt generös föräldraförsäkring, vilket är bra, men det innebär samtidigt att det uppstår väldigt stora skillnader mellan de som tar ut respektive inte tar ut föräldraledighet i arbetsgivarens ögon. Föräldraförsäkringen omfattar 16 månader. I dagsläget tar kvinnor ut 76 % av föräldraledigheten, män 24 %. I ett land där den totala ledigheten är 3 månader är denna skeva könsfördelning

5 kanske inte av avgörande betydelse för arbetsgivaren, men i ett land som Sverige där frånvaron blir så påtaglig får männen en tydlig konkurrensfördel. Det blir rationellt för arbetsgivare att anställa och premiera män. Vid en översikt av män och kvinnors löneutveckling är det tydligt att den följer varandra framtill ungefär 30 års ålder, då många skaffar barn. Då avstannar kvinnors löner, medan männens fortsätter att stiga uppåt. Denna diskriminering är strukturell och drabbar även kvinnor som aldrig ens väljer att skaffa barn. Uttaget av föräldraledighet påverkar också uttaget av VAB-dagar, där det är tydligt att den som tar ut ledigheten tenderar att VAB:a mer än sin partner. Ojämställdheten i familjeansvar blir på så vis genomgående för hela barnets uppväxt, vilket ytterligare spär på diskrimineringseffekter på arbetsmarknaden. Detta har visat sig stärka kvinnors tendens att välja yrken utan en stegrande karriärutveckling. Det är inte hela förklaringen till varför kvinnor arbetar inom offentlig sektor, det påverkas naturligtvis också av samhällets normer om kvinnligt och manligt, men det är en starkt bidragande faktor. Inom kvinnodominerade yrken är föräldraledighet, VAB:ande och deltid normaliserat - yrket formas efter en kvinnoroll med ett tungt familjeansvar. Resten av arbetsmarknaden är istället formad efter män som hitintills inte har behövt ta ansvar för hem och barn. För de kvinnor som vill konkurrera på lika villkor återstår marknadslösningar som RUT-tjänster som avlastar henne från hennes uppgifter i hemmet. Det är inte en ordning en socialdemokrat kan sympatisera med. Istället behöver vi reformer som utgår ifrån att männen ska ta mer ansvar för familjelivet, inte reformer som bara gör att ansvaret ska skyfflas runt mellan kvinnor i olika samhällsklasser. I sin nuvarande form har vi alltså en föräldraförsäkring som var menad att möjliggöra jämställdhet på arbetsmarknaden, men som lika mycket bidrar till det motsatta. Det betyder att om vi vill fortsätta värna en generös föräldraförsäkring som uppmuntrar till familjebildning kombinerat med arbete, behöver vi samtidigt eliminera dess oönskade effekter. Detta gör vi enkelt genom att dela föräldraförsäkringen rakt av mellan föräldrarna. Kvotering av föräldraledigheten är den enda reformen som haft reell effekt på uttaget. Men en månad hit eller dit duger inte. Fackföreningsrörelsen, Svenskt Näringsliv och flertalet SOU-rapporter pekar entydigt på att en individualiserad föräldraförsäkring är en av vår tids absolut mest avgörande reformer för ett jämställt familjeliv och en jämställd arbetsmarknad. Det är inte hela lösningen, men ett oerhört viktigt och grundläggande steg. I många andra sammanhang kan politiken begränsas av reformutrymmet. I det här sammanhanget begränsas den bara av politikernas vilja, eller ovilja, att göra det som är rätt. Det finns inget försvar för ett parti som kallar sig feministiskt att inte ställa sig bakom en individualiserad föräldraförsäkring. Att tycka att mammorna hemma vid köksbordet ska styra upp ett jämställt uttag av föräldraledigheten, är ett resonemang för konservativa kristdemokrater, inte en progressiv socialdemokrati. Nu har vi chansen att visa att vi på allvar tar itu med vårt samhälles feministiska utmaningar. En könsblandad arbetsmarknad och jämställda löner är grundläggande för Sveriges ekonomiska utveckling och ett brett arbetskraftsdeltagande oavsett könsidentitet. Därför yrkar vi att 1. Socialdemokraterna individualiserar föräldraförsäkringen 2. Umeå arbetarekommun tar motionen som sin egen och skickar den vidare till den socialdemokratiska partikongressen 2015 Motionen antagen av Sofiehems s-kvinnor, motionen är ursprungligen skriven av Elinor Odeberg, Rebella Unga S-kvinnor i Stockholms arbetarekommun

6 Motionssvar: Individualisera föräldraförsäkringen Sedan tidigare har arbetarekommunen varit positiv till en individualiserad föräldraförsäkring, och arbetarekommunens styrelse delar motionärens analys att det är ett steg som behöver tas för att göra arbetsmarknaden mer jämställd. Styrelsen för Umeå Arbetarekommun föreslår representantskapet besluta att bifalla motionen

7 Nr 3. Avdragsgill fackföreningsavgift och a-kasseavgift En av den borgerliga regeringens åtgärder efter valsegern 2006 var att ta bort skattereduktionen för den fackliga medlemsavgiften och för a-kasseavgiften. Anledningen till att man tidigare fick skattereduktion för avgifterna var att man ville skapa skattemässig likabehandling mellan arbetsgivarnas och arbetstagarnas avgifter. Arbetsgivarna kan emellertid fortfarande göra avdrag för sin avgift för medlemskap i arbetsgivarorganisationen. Detta, tillsammans med andra åtgärder som syftade till att försvaga fackföreningsrörelsen, ledde till att antalet medlemmar i LOs förbund minskade snabbt och kraftigt. Den fackliga organisationsgraden bland arbetare, liksom antalet medlemmar i a-kassan, ligger fortfarande i dag på en betydligt lägre nivå, trots omfattande insatser från förbunden för att organisera fler i facket. Likaså står alltför många utanför a-kassan och därmed utan ersättning vid arbetslöshet. Många uppger att hindret för att bli medlem i facket och i a-kassan är att det är för dyrt. Starka fackföreningar är en av grundpelarna i den svenska arbetsmarknadsmodellen. Fler medlemmar ökar fackets styrka och legitimitet. Trygghet i förändring genom arbetslöshetsförsäkringen bidrar till nödvändig omstrukturering av näringslivet och därmed till ökad sysselsättning. Den svenska arbetsmarknadsmodellen behöver repareras efter åtta år med borgerlig regering. Ett viktigt bidrag är att skattereduktion eller skatteavdrag för a-kasseavgift och facklig medlemsavgift återinförs. Det skulle göra det möjligt för fler att bli medlemmar i facket och därmed bidra till att stärka den svenska modellen som är en förutsättning för full sysselsättning. Det skulle också återställa en uppenbar orättvisa mellan arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna. Vi föreslår att kongressen beslutar att socialdemokraterna verkar för att skattereduktion eller skatteavdrag för a-kasseavgift och facklig medlemsavgift återinförs. IF Metall Södra Västerbottens S-förening Per-Erik Johansson Ordförande Motionssvar: Avdragsgill fackföreningsavgift och a-kasseavgift Liksom IF Metalls Södra Västerbottens S-förening vill även AK-styrelsen underlätta för så många som möjligt att vara med i fackförening och a-kassa. De är viktiga pusselbitar i vår välfärdstat och skapar den trygghet bland medborgare som behövs för att arbetsmarknaden ska fungera och för att arbetstagares ställning på sikt ska kunna stärkas. Styrelsen för Umeå Arbetarekommun föreslår representantskapet besluta att bifalla motionen

8 Nr 4. Nyckeln till en ärlig chans på arbetsmarknaden Den svenska gymnasieskolan är bra på många sätt. Eleverna får lära sig allt från historia till matematik. Tyvärr finns det andra delar som brister, och som är direkt nödvändiga för att på bästa sätt klara sig i arbetslivet när skolan väl är över. Oavsett vilken linje ungdomarna väljer att gå på gymnasiet och vilket mål de har med sin yrkesinriktning så är det högst troligt att någonstans på vägen så kommer en att få en anställning av något slag. När de skaffar sig en anställning så finns det en hel del som de måste ha vara medvetna om; anställningsavtal, kollektivavtal, anställningsform, avlöning, semester, semesterlön, a-kassa osv. Dessa saker pratas det tyvärr allt för sällan om i skolan, och samtidigt förväntas de kunna allt detta när de väl kommer ut i arbetslivet. Att ungdomar tvingas provjobba (utan lön), ej erhåller anställningsbevis, ej erhåller kollektivavtalsreglerade villkor, är oinformerade om betydelsen av att ansluta sig till A-kassa mm och utnyttjas är alltför vanligt på dagens arbetsmarknad. Det finns en lösning på detta och det är LOs fackliga skolinformation. Tyvärr stöter fackföreningarna på problem när de tar kontakt med skolorna. Allt från att rektorerna säger nej till att vi inte ens får komma i kontakt med rektorerna. Det står i skollagen att eleverna ska få träffa någon av arbetsmarknadens parter och då menar många att det räcker om Ungt Företagande (UF) kommer ut. Det är dock så att alla inte kommer att bli entreprenörer utan de allra flesta kommer bli anställda på något sätt. Det har nu under flera år pågått en dialog mellan LO och partiet ute i kommunerna men ingenting händer och nu kan vi inte vänta längre. Varje år som går så missar många ungdomar denna livsviktiga information som kan ha en direkt avgörande betydelse för dem ute i arbetslivet. På grund av denna informationsbrist så kan vi tydligt se hur ungdomar far illa och hunsas ute på arbetsmarknaden. Nu är det dags att vända den nyliberala utvecklingen där våras ungdomar slängs ut på arbetsmarknaden utan grundläggande kunskaper om rättigheter och skyldigheter som anställd och arbetsgivare. Partiet har nu chansen att plocka upp handsken genom att stödja LO i sitt viktiga arbete kring skolinformation ute på gymnasieskolorna och därmed även se till att våra ungdomar får de allra bästa verktygen när de kommer ut på arbetsmarknaden. Vi föreslår kongressen besluta: Att Arbetarepartiet Socialdemokraterna aktivt arbetar för att skriva om texten i skollagen så att det tydligt framgår att båda parter på arbetsmarknaden, fack och arbetsgivare, ska ges tillträde till och möjlighet att komma ut på gymnasieskolorna och ge information. Att Arbetarepartiet Socialdemokraterna aktivt arbetar för att se till att fackförbunden kommer ut på gymnasieskolorna för att bedriva facklig skolinformation i kommunerna. IF Metall Södra Västerbottens S-förening Per-Erik Johansson Ordförande

9 Motionssvar: Nyckeln till en ärlig chans på arbetsmarknaden Motionen behandlar ett mycket viktigt ämne, nämligen våra ungas rätt att lära sig om sina rättigheter på arbetsmarknaden. Arbetarekommunen har länge värnat om politiska ungdomsförbunds rätt att få komma ut i skolorna, även om detta har kunnat lösas på kommunal nivå. Självklart måste fackförbunden också ges möjlighet till detta. Styrelsen för Umeå Arbetarekommun föreslår representantskapet besluta att bifalla motionen

10 Nr 5. En politik för jobb och hållbar tillväxt i folkrörelserna och idéburen sektor. Av Gisela Lindmark Bertilsson, Daniel Kronlid och Anna Rosenhall, Ersboda s-förening Med denna motion vill vi rikta fokus mot den idéburna sektorns viktiga roll för arbete, jobb och hållbar tillväxt. En sällan nämnd omständighet är att arbetare- och andra folkrörelsers tidiga sociala innovatörer och entreprenörer ofta var enkelt folk. Ganska lågutbildade och rentav fattiga människor hittade på nya och många gånger geniala lösningar på svåra problem. Enkla människor startade en uppsjö ekonomiska och ideella föreningar eller kooperativ som det också kallas. Ett flertal av dessa organisationer blev kompetenta och framgångsrika så till den grad att de överlevt och växt i många decennier och ibland sålts vidare till en större och mäktigare aktör. Men successivt har det samhällsreformerande arbetet koncentrerats till elitistiska eller meritokratiska organisationer istället för genuint demokratiska: Idag hamnar innovationsförhoppningarna på universiteten, börsen, näringsliv och myndigheter. Få nämner tanken att folket själv skulle kunna få till stånd en innovation eller skapa jobb. De mindre idéburna organisationerna som ofta var innovativa och entreprenöriella, förlorade i samhällsförändrande betydelse. Folkrörelserna blev enbart röstbärare, utan egen materiell och konkret kraft. Därför är det välkommet att allt fler börjar tala om social ekonomi, social innovation, socialt företagande och sociala företag och med detta breddar diskussionen om idéburen sektor. Idag består den idéburna sektorn i Sverige av ca 30 miljoner medlemskap i organisationer. Omsättningen i den idéburna sektorn är ca 150 miljarder kronor och det utförs ca helårsarbeten ideellt. Många organisationer inom den sociala ekonomin anordnar skyddade arbeten, arbetsträning och sysselsättning i vid mening. Och vad vi ofta glömmer: Den sociala ekonomin erbjuder många riktiga jobb: Ca personer är anställda i civilsamhället, vilket är ungefär lika många som inom hotell- och restaurangbranschen. Dessa jobb skulle kunna bli väldigt många fler om förutsättningarna var bättre. Men det gäller att värna och utveckla den idéburna sektorns särart och inte likställa den med näringslivet. Dessvärre utformas skatte- och andra regler på samma grunder för näringsliv och civilsamhälle. Gratis lunch för ideellt arbetande volontärer ses av Skatteverket som en skattepliktig förmån. Föräldrar till spelarna i ett fotbollslag kan alltså inte bjudas på lunch av klubben när de gratis arbetar som funktionärer under ett veckoslut utan att behöva taxeras. Vilka sociala kriterier är rimliga sätta vid offentliga upphandlingar? Ska det kunna vara ett socialt kriterium att människors lokala sammanhållning och gemenskaper främjas? Många näringar uppstår i den idéburna sektorn, t ex sport- eller hästnäringen och, om regeringen får som den aviserat, har vi snart en kvinnojoursnäring. En idéburen jobb- och tillväxtpolitik måste ta avstamp i människors egna sökande efter gemenskap och andra mål än kommersiella, även utanför de klassiska folkrörelserna. Vi har en företagarpolitik

11 för att främja kommersiella rörelser och vi behöver en idéburen politik som stimulerar människors icke-kommersiella strävanden. Det är viktigt av demokratiska och sociala skäl, men även av arbetsmarknads- och tillväxtpolitiska skäl. Olika företagsinkubatorer, Almi, Vinnova och Tillväxtverket riktar stöd och utvecklingsmöjligheter till företag. Men för den idéburna sektorn saknas motsvarande strukturella stöd, förutom Coompanion och studieförbunden (som är ganska små och underfinansierade verksamheter). Många menar att sådan infrastruktur bör den idéburna sektorn klara själv, men då förlorar vi kraften i att ha gemensamt och demokratiskt beslutad infrastruktur, och borde i så fall även gälla näringslivet och inte bara den idéburna sektorn. Med detta som bakgrund vill vi föreslå kongressen Att utreda förutsättningarna och behovet av reformer för att under mandatperioden minst dubblera antalet anställda inom den sociala ekonomin. Att ändra regelverket så att upphandling utifrån sociala hänsyn inte bara bör utan ska prövas. Om formuleringen bör kvarstår, så ska undantag motiveras skriftligt. Att besluta om rådgivare, främjare och stödverksamheter runt om i landet som täcker alla faser i idéburen organisationsutveckling. Att stimulera tillkomsten av mötesplatser som fångar upp och utvecklar sociala entreprenörer och sociala innovationer. Att formulera en innovationspolitik som inbegriper den idéburna sektorn. Inte minst vad gäller sociala innovationer. Att Umeå Arbetarekommun antar motionen som sin egen. Motionssvar: En politik för jobb och hållbar tillväxt i folkrörelserna och idéburen sektor Liksom motionärerna tror styrelsen också att den sociala ekonomin behöver stärkas på olika sätt. Det är ingen nyhet att samhället på olika sätt behöver ge stöd för att främja innovationer, eller framväxten av fler företag. Därför vore det klokt att även kunna erbjuda det till sociala företag eller andra delar av den idéburna sektorn. Även att stärka kravet på social hänsyn i upphandling tror styrelsen är en bra intention, för att underlätta för den sociala ekonomin, dvs. föreningar, kooperativ, stiftelser eller liknade att lämna anbud samt för att t.ex. kunna väga in delar som arbetsvillkor, arbetsmarknadsåtgärder, etiska hänsyn i utvecklingsländer och icke-diskriminering i upphandlingsprocessen. Styrelsen för Umeå Arbetarekommun föreslår representantskapet besluta: att bifalla motionen

12 1 Nr 6. Nya jobb i ett arbetsliv i utveckling En aktiv socialdemokratisk jobbpolitik sträcker sig längre än insatser för att motverka arbetslöshet. En aktiv jobbpolitik når också den verklighet som gäller för människor på alla arbetsplatser runt om i Sverige. Denna motion handlar om schysta villkor för anställda och arbetsgivare, om vikten av insatser som inte bara räknar jobb, utan också ser nyttan av fler produktiva arbetstimmar i ekonomin och om politik som främjar arbetsplatsernas förmåga till omställning och som klarar av kompetensförsörjningen. Förverkligandet av en aktiv socialdemokratisk jobbpolitik sker i en tudelad arbetsmarknad. För många arbetstagare fungerar arbetslivet väl, de är en värdefull resurs. Jobben ger meningsfulla arbetsdagar och utvecklar för framtiden. Arbetsplatserna arbetar för en god arbetsmiljö och arbetets organisering utvecklar anställdas kompetens och kreativitet. För många arbetstagare handlar arbetslivet tyvärr om det omvända. Om att vara tacksam för att över huvud taget ha ett jobb. Om ett arbetsliv där människor blir betraktade som något utbytbart, snarare än en värdefull resurs. Många ungas inträde i arbetslivet sker med erbjudanden om subventioner och skattelättnader. Förmågan att möta förändring med flexibilitet blir snarare liktydigt med att billigt och enkelt använda tillfälliga anställningar eller i värsta fall exploatera migrantarbetare. Dagens arbetsmarknad skapar stora klyftor. Ansvaret för villkor och utveckling i arbetslivet vilar i den svenska partsmodellen på fackförbundens och arbetsgivarnas gemensamma engagemang. Partsmodellen har tjänat Sverige väl och ska värnas. Statliga ingrepp motarbetas. Samtidigt behöver partsmodellen en politisk omgivning som ger stabila och fungerande utgångspunkter. Parterna behöver känna trygghet i att politiken aktivt agerar mot, inte blundar för, missbruk. Parterna ska veta att politiken, utan att ta över företagens ansvar eller peta i parternas rätt till självständighet, vill bidra till en arbetsmarknad med god arbetsmiljö, väl fungerande arbetsorganisationer och allas möjlighet att få lära mer i arbetslivet. Jobbpolitikens roll för schysta villkor på arbetsmarknaden Tillfälliga anställningar och bemanningsföretag är inslag på en fungerande arbetsmarknad. Däremot får inte inhyrningar och visstidsanställningar missbrukas och staplas på varandra under långa perioder. Brister i lagstiftningen ska inte möjliggöra för arbetsgivare att först kunna säga upp människor till följd av arbetsbrist för att sedan direkt via bemanningsföretag hyra in dem igen till samma jobb. Mångfald, jämställdhet och olika erfarenheter på arbetsplatserna stärker arbetslivet. Därför behövs nationella insatser som främjar arbetsplatsernas partsgemensamma engagemang i dessa frågor. Parternas engagemang för

13 2 lönekartläggningar och jämställdhetsplaner är värdefulla verktyg som behöver få större genomslag. Diskriminering och kränkande särbehandling ska motverkas med såväl lagar som insatser för att öka människors medvetenhet. Erfarenheter och kunskaper samlade under ett långt arbetsliv är tillgångar på arbetsmarknaden och ska inte innebära ökad risk för långtidsarbetslöshet. Arbetskraftsinvandring är bra för Sverige. Därför behöver Lex Laval avskaffas och ersättas med regelverk som möjliggör att svenska kollektivavtal ska gälla för alla som arbetar i Sverige. Utstationerad arbetskraft ska ges rättigheter i enlighet med svenska kollektivavtal. Migrationsverket ska granska och kontrollera de företag som godkänts för att anställa migrantarbetare. Avtalsenliga löner ska betalas och överenskomna arbetsvillkor hållas. Missbruk skadar majoriteten seriösa företagare och ska bestraffas. Sociala villkor i enlighet med kollektivavtal ska kunna säkerställas när staten och kommunsektorn handlar upp varor och tjänster. Sverige behöver en strategi som främjar sociala villkor och innovationer vid upphandling. Sverige bör också ratificera ILO-konvention 94. Jobbpolitikens roll för allas rätt till ett utvecklande arbetsliv Varje anställds rätt till en god arbetsmiljö bygger upp en fungerande svensk arbetsmarknad. De arbetsplatser som försliter, skadar och pressar människor psykiskt skadar hela arbetsmarknaden. Brister i arbetsmiljön minskar antalet produktiva timmar och slår ut många människor från arbetsmarknaden. Därför är arbetsmiljöarbetet på varje enskild arbetsplats en omistlig del av en väl fungerande arbetsmarknad. Sveriges arbetsplatser behöver stöd av nationella arbetsmiljösatsningar. Det behövs ökade resurser till arbetsmiljöinspektioner och skärpta sanktioner mot arbetsgivare som bryter mot arbetsmiljö- och arbetstidsregler. Arbetsmiljöverket behöver ha kapacitet att utveckla och uppdatera föreskrifter. Kunskapen om arbetsmiljöbrott behöver bli större hos polis och åklagare. Skärpta kontroller och uppföljningar av arbetsplatsernas arbetsmiljö behöver ske balanserat med förstärkt utvecklingsarbete. Resurserna till utbildning av såväl skyddsombud som chefer med ansvar för verksamheter och personal behöver öka. Pressen och stressen på arbetsplatserna ökar. Därför behöver resurser öronmärkas för utbildningar i psykosocial arbetsmiljö. Staten bör lyfta ut sjuklöneansvaret från företagen då det fördyrar och riskerar att sortera ut mer än det hjälper utvecklingen. I stället bör arbetsplatserna få en reell funktion i myndighetssamverkan för att hitta fungerande lösningar för människors rehabilitering i jobbet eller på arbetsmarknaden som helhet. Fler arbetsplatser måste få tillgång till kvalificerad företagshälsovård. Det förebyggande arbetsmiljöarbetet behöver prioriteras. Därför bör tanken prövas att låta Arbetsmiljöverket få ett tydligt uppdrag och riktade resurser för att med expertis understödja det förebyggande arbetet.

14 3 Sverige behöver en omedelbar strategi för nolltolerans av dödsolyckor i arbetslivet. Strategin ska tas fram i samverkan med parterna. Utveckling av verksamheternas och arbetets organisering är avgörande för såväl företagens konkurrenskraft som villkoren för människors arbetsvardag. Forsknings- och utvecklingsresurser behöver riktas till att främja parternas engagemang för konkurrenskraftiga och hållbara lösningar för produktionens och arbetets organisering. Sverige behöver inrätta ett nationellt kunskaps- och utvecklingscentrum för produktiva och hållbara arbetsorganisationer. Centrat kan bli ett nav för forskning och handfast utvecklingsarbete, i nära samverkan med företag och arbetsmarknadens parter. Lärande i arbetslivet handlar om utveckling av arbetsmarknadens största resurs de miljontals kvinnor och män som är i arbete. Kompetensutveckling i arbetslivet betyder framgång i strävan efter att låta kunskap snarare än försämrade arbetsvillkor vara ledstjärna för internationell konkurrenskraft. Mångkunnighet ger arbetsplatser förmåga att hantera inre omställningskrav när till exempel efterfrågan rör sig upp och ned med order- och konjunkturläge. Påbyggda kompetenser ger rörlighet och i omställningen rekryterande arbetsplatser mer kunskap och erfarenhet. Det förebygger risken för långvariga arbetslöshetsperioder och är en nyckel till framgång i arbetsmarknadsinriktad rehabilitering. Politiken behöver se det stora värde som lärande i arbetslivet skapar för hela samhället. Lärande i arbetslivet kan inte längre bara uppfattas som personalutbildning som arbetsgivare eller enskilda får sköta efter eget tycke och plånbok. Sverige måste nå längre. Sverige behöver en infrastruktur för lärande i arbetslivet. Det krävs nationella insatser, som sker i samverkan med parterna på arbetsmarknaden även inom det privata näringslivet, för att ge väsentligt fler människor tillgång till kompetensutveckling. Arbetsplatserna behöver i sin närhet känna stöd i hur genomförandet av kompetensutveckling kan ske. Genomförandestöd kan också komma till nytta för parternas medverkan i projekt finansierade via Europeiska Socialfonden. Nationella resurser ska finnas tillgängliga för att stödja arbetsplatsernas finansiering av kompetensutvecklingen. På sikt bör arbetsplatsernas möjligheter att få göra avskrivningar för investeringar i personalutbildning eller ett system för kompetensförsäkring prövas. I det nära perspektivet bör resurser riktas till lösningar för att använda kompetensutveckling vid ekonomisk nedgång då tiden, men inte resurserna, finns på arbetsplatserna. Staten bör utreda möjligheten att utveckla lösningar motsvarande IF Metalls idé om 100-lappen, dvs. att staten skjuter till runt en hundralapp i timmen för kompetensutveckling av arbetstagare som annars riskerar att bli uppsagda. Det nyligen beslutade systemet om statligt stöd till korttidsarbete vid allvarliga kriser bör också innehålla resurser till arbetsplatsernas kompetensutveckling. Svensk arbetsmarknad mår bättre av

15 4 utveckling än av att arbetsplatser tappar kompetens och arbetstagare förlorar jobben. Vi föreslår kongressen besluta att Socialdemokratiska arbetarepartiet verkar för: att i samråd med parterna på arbetsmarknaden medverka till att lagen om anställningsskydd justeras så att det inte är möjligt att stapla visstidsanställningar på varandra under långa perioder att i samråd med parterna medverka till nationella insatser som främjar arbetsplatsernas åtgärder för jämställdhet och mångfald att Lex Laval rivs upp i syfte att svenska kollektivavtal ska gälla för alla som jobbar i Sverige samt att utstationerad arbetskraft ska ges rättigheter i enlighet med svenska kollektivavtal att Migrationsverket ges ett tydligt uppdrag att granska och kontrollera de företag som godkänts för att anställa migrantarbetare att en nationell strategi för offentlig upphandling omfattar att sociala villkor i enlighet med kollektivavtal ska kunna säkerställas att Sverige ratificerar ILO-konvention 94 att en nationell arbetsmiljöstrategi tas fram i samverkan med parterna och att strategin uppmärksammar behovet av insatser för den psykosociala arbetsmiljön att öka resurstilldelningen i syfte att öka omfattningen av arbetsmiljöinspektioner samt att påföljderna skärps vid överträdelser av arbetsmiljö- och arbetstidslagarna att utbildning om arbetsmiljölagstiftning blir obligatorisk på Polishögskolan att resurserna ökar till arbetsmiljöutbildningar att en strategi för nolltolerans mot dödsolyckor i arbetslivet tas fram i samverkan med parterna att satsningar genomförs för att stärka arbetsplatsernas tillgång till företagshälsovård och för att utveckla det förebyggande arbetsmiljöarbetet att forsknings- och utvecklingsresurser riktas till att främja parternas engagemang för konkurrenskraftiga och hållbara lösningar för produktionens och arbetets organisering att en strategi för kompetensutveckling tas fram i samverkan med parterna på arbetsmarknaden

16 5 att staten medverkar till finansieringen av arbetsplatsernas insatser för kompetensutveckling. IF Metall Södra Västerbottens S-förening Per-Erik Johansson Ordförande Motionssvar: Nya jobb i ett arbetsliv i utveckling Motionen behandlar en lång rad olika områden inom arbetsmarknaden, som på olika sätt behöver förändras. Att justera lagen om anställningsskydd och att riva upp Lex Laval, liksom att minska antalet dödsolyckor på arbetsplatser känns särskilt angeläget. Styrelsen för Umeå Arbetarekommun föreslår representantskapet besluta att bifalla motionen

17 Motion till Partikongressen 2015 Rubrik Bakgrund Framtidens jobb Vinstdrivande företag måste maximera deras vinst. Ett sätt att göra det är att sparka anställda under ekonomiska nedgångar. Om vi skapar en ny typ av företag där vinst är inte det viktigaste målet de kan arbeta på att hålla människor anställd under ekonomiska svårigheter. Vinstdrivande företag förstöra miljön för att få vinster. En ny typ av icke-vinstdrivande företag kan arbeta mer i balans med naturen. Icke-vinstdrivande företag kan anställa fler personer än motsvarande för vinstdrivande företag eftersom hålla lönekostnaderna nere för att maximera vinsten är inte ett mål, om icke-vinstdrivande företag håller plus. Bedömning Yrkande Icke-vinstdrivande företag fortfarande göra vinst och arbeta på samma marknad som för vinstdrivande företag, men maximera deras vinst inte är deras främsta mål. Istället är vinsten sparas eller investeras tillbaka i företag. Företaget bör ha rätt att spara pengar skattefritt. Det sparade pengar kan sedan användas för att hålla människor anställd under ekonomiska nedgångar. Ta bort ett starkt vinstintresse till företag kommer att hjälpa anställning och miljön. Vi föreslår att kongressen beslutar: att skapa och hålla nya jobb genom att skapa en ny "ickevinstdrivande företag" företagskategori Yrkande 2 att Umeå arbetarekommun antar motionen som egen Andrew Wallace Motionssvar: Motionen behandlar ett mycket intressant område, och lyfter något som under lång tid debatterats flitigt inom socialdemokratin. Nämligen hur möjligheten till företagande utan vinstkrav kan stärkas, och hur vi på så sätt skulle kunna få en arbetsmarknad som kan innefatta fler. Styrelsen delar motionärens tro på att detta skulle kunna vara ett sätt att komma vidare med frågan. Styrelsen för Umeå Arbetarekommun föreslår representantskapet besluta: att bifalla motionen 1/5

18 Motion till Partikongressen 2015 Rubrik Bakgrund Framtidens folkrörelse Sverige behöver sluta använda fossila bränslen. De är ohållbara och skada miljön. Sverige bör ta tillfället i akt skapa nya arbetstillfällen och industrier. Det finns alternativ till fossila bränslen som biodiesel, vedgas, geotermisk energi, vindkraft och solenergi. För var och en av dessa teknikområden bör Sverige införa ickevinstdrivande företag att utnyttja energin så att Sverige blir endast beroende hållbara bränslen. Bedömning Yrkande Detta ger också en möjlighet för Sverige att bli en exportör av energi skapar intäkter för Sverige. Dessa intäkter kan återinvesteras till att skapa fler arbetstillfällen. Uppstart nya icke-vinstdrivande företag att utforska etablerade hållbar energi gör Sverige för att sluta använda fossila bränslen och skapa arbetstillfällen samtidigt. Vi föreslår kongressen att besluta: att skapa och hålla nya jobb genom att skapa ny icke-vinstdrivande energiföretag Yrkande 2 att Umeå arbetarekommun antar motionen som egen Andrew Wallace Motionssvar: Sverige måste forsätta omställningen till ett mer hållbart samhälle. Då ingår också att minska anvädningen av fossila bränslen. Det finns idag ett statligt kraftbolag, och en lång rad med kommunala energibolag, som delvis använder sig av hållbar energi och där vinsterna också återinvesteras på olika sätt. Vi tror att ett bättre sätt är att använda sig av de befintliga energibolagen för att utveckla vår energianvändning och på sikt också skapa fler arbetstillfällen. Styrelsen för Umeå Arbetarekommun föreslår representantskapet besluta: att skicka motionen som enskild 1/5

19 Motion till Partikongressen 2015 Rubrik Bakgrund Framtidens jobb / folkrörelse Vår nuvarande sociala och ekonomiska systemet är ohållbart och vi måste skapa ett hållbart system. Vi kan ta ett steg i den riktningen genom att skapa icke-vinstdrivande företag att producera mat lokalt som vi annars skulle importera. Vi kan göra detta genom att skapa lokala företag som använder växthus i form av geodetiska kupoler att odla mat med aquaponics / hydroponics (vattenkultur) (Umeå biodome 2014-projektet är ett sådant exempel). Bedömning Yrkande Vi kan då ta tillfället i akt både skapa arbetstillfällen lokalt och få folk mer engagerade i det lokala samhället. Skapa inte för icke-vinstdrivande företag att producera något annat importerade livsmedel lokalt både hjälper hållbarhet och skapande av arbetstillfällen. Vi föreslår kongressen att besluta: att skapa nya arbetstillfällen, stöd hållbarhet och uppmuntrar lokalt engagemang genom att skapa icke-vinstdrivande företag lokalt som producerar mat med bio-kupoler. Yrkande 2 Att Umeå arbetarekommun antar motionen som egen Andrew Wallace Motionssvar: Att odla i bio-kupoler i vårt kalla klimat kan kanske vara en väg för att kunna odla mer, och få längre säsonger. Redan idag finns det, som motionären visar, exempel på försök med detta. Arbetarekommunens styrelse tror dock inte att det ska vara kommun eller stat som ska ta ansvar för att se till att företag inom detta område startas. Styrelsen för Umeå Arbetarekommun föreslår representantskapet besluta: att skicka motionen som enskild. 1/5

20 Motion till Partikongressen 2015 Rubrik Bakgrund Framtidens jobb Ett stort antal problem i samhället har en komplex karaktär. Det krävs många års studie för en person att kunna fatta en kompetent beslut. De flesta människor förstår inte alla de komplexa frågor som samhället står inför, men de flesta människor har någon förståelse för några av frågorna. Ett sätt att öka allmänhetens deltagande i politiken är att utnyttja denna kunskap i komplexa frågor. Detta skulle kunna uppnås genom att bilda expertkommittéer / föreningar för varje komplext tekniskt område i samhället till exempel energi, produktion, hälso, utbildning, miljö, hållbarhet, försvar. Medlemskap skulle vara frivilligt och öppet för människor som har en kompetens inom ett lämpligt område. Bedömning Yrkande Dessa kommittéer / föreningar skulle kunna fungera som rådgivare till kommuner och regeringen samt föreslagna regeringens politik. Skapa icke-politiska kommitté / föreningar expert kopplade till regeringen och kommunerna kommer att tillåta regeringen att utnyttja den omfattande sakkunskap finns bland befolkningen och låta en annan väg för människor att engagera sig med regeringen. Vi föreslår kongressen att besluta: att skapa sådana kommittéer för att öka allmänhetens engagemang i regeringen på nationell och lokal nivå. Yrkande 2 att Umeå arbetarekommun antar motionen som egen Andrew Wallace Motionssvar: Experter används inom alla politikområden redan idag, och olika politiska förslag går ut på remiss till föreningar eller andra sammanslutningar av människor i olika former. Det kan t.ex. ske via råd i kommunen, expertgrupper på riksdagsnivå eller via department. Styrelsen delar motionärens syn på att fler borde engagera sig politiskt, men vi tror att detta engagemang då bör ske via politiska partier. Styrelsen för Umeå Arbetarekommun föreslår representantskapet besluta: att skicka motionen som enskild 1/5