Platsen, individen och folkhälsan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Platsen, individen och folkhälsan"

Transkript

1 Platsen, individen och folkhälsan teorier, metoder och tolkningar Karin Melinder (red), Anders Schærström (red) statens folkhälsoinstitut

2 Platsen, individen och folkhälsan teorier, metoder och tolkningar Karin Melinder (red), Anders Schærström (red)

3 Statens folkhälsoinstitut R 2005:16 ISBN: ISSN: Omslagsfoto: Tiofoto: Nils-Johan Norenlind Foto: Tiofoto: Bengt-Göran Carlsson, Nils-Johan Norenlind, Frank Chmura Tryck: AB Sandvikens Tryckeri, 2005

4 Innehållsförteckning Förkortningar 5 Förord 7 Författarpresentationer _ 8 Sammanfattning _ 10 Introduktion 13 Del A: Vetenskapliga perspektiv Plats, individ och hälsa: Perspektiv _ Med platsen/området i fokus _ Socialt kapital, område, individ och hälsa _ Grannskap _ Epidemiologisk studiedesign, ekologisk studie och ekologisk bias Det geografiska perspektivet Kort om kartografi Epidemiologiska data på kartan: sjuklighet och exponering en översikt _ Hälsa, plats och tid _ Att använda GIS för analyser av hälsa ohälsa, sjukdomar och deras determinanter _ 151 Del B: Aktuella analysmetoder _ Områdesbegreppen inom socialepidemiologin _ Kontextuella analyser Geografiska analyser _ Kvalitativ metodologi: situationell interaktion och positionerad kunskap _ Qualitative comparative analysis, QCA en metod vid skärningspunkten mellan kvalitativa och kvantitativa metoder 283

5 Del C: Datakällor _ Vad kan man veta? Utfallsdata hälsa och ohälsa Sociala bestämningsfaktorer Fysisk exponering datakällor _ 353 Sökordlista _ 365

6 förkortningar 5 Förkortningar Förkortningar som förekommer i texten AKU Arbetskraftsundersökningarna AMS Arbetsmarknadsstyrelsen BMI Body Mass Index BRÅ Brottsförebyggande rådet CAN Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning CEIFO Centrum för forskning om internationell migration och etniska relationer, Stockholms universitet CHESS Centre for Health Equity Studies, Stockholms universitet FoB Folk- och Bostadsräkning GIS Geografiska informationssystem GLM Generaliserade linjära modeller GNP Gross National Product GPS Global Positioning System IEH Institutet för ekologisk hållbarhet IMM Institutet för Miljömedicin IVL Svenska Miljöinstitutet (Tidigare Institutet för Vatten- och Luftvårdsforskning) KBF Kommunala basfakta för folkhälsoplanering KemI Kemikalieinspektionen KOL Kronisk obstruktiv lungsjukdom LH-kvot kvoten mellan andelen låg- och höginkomsttagare i ett område NYKO Nyckelkod-områden QCA Qualitative Comparative Analysis OR Odds Ratio RAMS Registrerad arbetsmarknadsstatistik RES Relativ etnisk sammansättning RFV Riksförsäkringsverket RR Relativ risk SCB Statistiska centralbyrån SGU Sveriges Geologiska Undersökning SIKA Statens institut för kommunikationsanalys SMHI Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut SMI Smittskyddsinstitutet

7 6 platsen, individen och folkhälsan teorier, metoder och tolkningar SMR Standardised Morbidity Ratio och Standardised Mortality Ratio SOU Statens offentliga utredningar SQL Structured Query Language ULF Undersökningarna om levnadsförhållanden

8 förord 7 Förord På Statens folkhälsoinstitut har ett arbete inletts med att göra analyser på kommunal och regional nivå. Hittills har detta arbete främst resulterat i Kommunala basfakta för folkhälsoplanering, som finns på institutets hemsida, I dessa basfakta finns statistik på kommunnivå som mäter indikatorer på de elva folkhälsopolitiska målområdena. I en speciell Atlas över Sveriges kommuner presenterades de data som ingick i den första versionen av Kommunala basfakta för folkhälsoplanering i kartform. Ungefär samtidigt analyserades också den ingående statistiken för olika typer av kommuner i rapporten Hälsan och dess bestämningsfaktorer. Jämsides med detta arbete har en teoretisk och metodologisk diskussion förts i ett nätverk för områdesvisa analyser som initierats av Statens folkhälsoinstitut. I nätverket har ingått forskare och praktiker som varit aktiva med att göra hälsoanalyser där platsen och det geografiska området varit en utgångspunkt. Under dessa diskussioner framkom att det fanns ett intresse av att sprida den kunskap som personerna i nätverket står för även utanför detta. Som ett första led för att göra detta anordnades ett seminarium på den första Folkhälsostämman år Det andra ledet var en forskningskurs, Område, individ och hälsa som genomfördes på Karolinska Institutet våren Det kursmaterial som då användes ligger till grund för denna bok, även om materialet har bearbetats och till vissa delar kompletterats. Rapporten vänder sig till forskare och folkhälsoplanerare som vill få en överblick över vilka metoder som finns för att göra folkhälsoanalyser med platsen som utgångspunkt. Rapporten har inte för avsikt att fungera som en handbok utan mera att ge idéer och uppslag för den som funderar på att göra egna analyser. Redaktörer för rapporten har varit Karin Melinder och Anders Schærström. Respektive medförfattare ansvarar för sina egna kapitel. Gunnar Ågren Generaldirektör

9 8 platsen, individen och folkhälsan teorier, metoder och tolkningar Författarpresentationer Danuta Biterman. Fil. lic. i sociologi med demografisk inriktning. Särskild kompetens inom områden som sociala förhållanden samt boende segregation med tyngdpunkt på invandrarnas levnadsförhållanden. Arbetar för närvarande på Epidemiologiskt Centrum, Socialstyrelsen, projektledare för Sociala rapporten Peeter Fredlund. Statistiker och utredare vid Statens folkhälsoinstituts analysenhet. Fil. kand., MPH. Arbetar med databaser och statistiska analyser. Johan Hallqvist. Johan Hallqvist är docent i socialmedicin vid Karolinska Institutet och överläkare vid Samhällsmedicin, Stockholms läns landsting. Han leder en forskargrupp i socialepidemiologi som studerar mekanismer bakom de sociala skillnaderna i sjukdomsrisk med fokus på samverkan mellan tidiga och sena exponeringar under livsförloppet, den sociala kontextens betydelse och triggerfaktorers roll. Han har tidigare under 11 år varit rådgivare i socialdepartementet och bland annat sekreterare i folkhälsogruppen. Susanne Holland. Utredare vid Epidemiologiskt Centrum, Socialstyrelsen. Fil. kand. i sociologi. Samordningsansvar för statistikpresentationsprogrammet Folkhälsan i Siffror med specifikt ansvar för Hur mår Sverige? Maria Kölegård Stjärne. MPH och doktorand i folkhälsovetenskap med särskild inriktning epidemiologi på institutionen för folkhälsovetenskap vid Karolinska Institutet och anställd på CHESS (Centre for Health Equity Studies) Stockholms universitet/karolinska Institutet. Studerar grannskapets sociala kontext och dess påverkan på hjärtinfarktsinsjuknande med övergripande syfte att identifiera väsentliga kontextuella aspekter och belysa mekanistiska frågeställningar. Michael Lundberg. Statistiker vid Statens folkhälsoinstituts analysenhet. Fil. kand., MPH. Arbetar med databaser och statistiska analyser.

10 författarpresentation 9 Owe Löfman. MD, PhD är överläkare vid Folkhälsovetenskapligt Centrum, Universitetssjukhuset i Linköping och sedan 20 år verksam inom miljömedicin, allmän och klinisk epidemiologi samt prevention. Medicinarutbildning vid Karolinska Institutet, diplom i Public Health från Nordiska Hälsovårdshögskolan samt disputerat på en avhandling om osteoporos inom ämnet klinisk kemi. Klinisk bakgrund inom röntgen, primärvård och yrkesmedicin samt specialist inom yrkesmedicin/företagshälsovård. Medverkat vid bildandet av Östergötlands luftvårdsförbund och Östergötlands GIS-förening samt i 10 år varit ledamot i deras styrelser. Karin Melinder. Grundutbildad i sociologi samt magisterexamen i folkhälsovetenskap och doktorsexamen i socialmedicin. Specialintresserad av kulturbegreppet och hur detta kan mätas. Ansvarig för området Områdesvisa analyser på Statens folkhälsoinstitut. Medverkat i utvecklingen av Kommunala basfakta för folkhälsoplanering. Sedan 2004 anställd som lektor vid Karlstad universitet. Katarina Schough. Fil. dr och verksam som kulturgeograf vid Karlstads universitet. Bedriver som forskarassistent inom ramen för Vetenskapsrådet forskning om kunskapsbildning och kunskapsanvändning ur ett geografiskt perspektiv. Studiernas kontexter spänner mellan vetenskapliga och tekniska institutioner, styrande och förvaltande organisationer och människors vardagsliv. Anders Schærström. Geograf med specialisering på så kallad medicinsk geografi. Disputerade 1996 på en avhandling om epidemiologiska/geografiska metodproblem i samband med långa latenstider och mobila befolkningar. Sedan oktober 2003 verksam på Statens folkhälsoinstitut. Dessförinnan, , programsekreterare för arbetsmiljö och hälsa inom SALTSAprogrammet för forskning om arbetslivet i europeiskt perspektiv. Tidigare förflutet som vägledare och utredare för utbildnings- och arbetsmarknadsärenden inom SACO-förbundet Jusek. Åke Sivertun. Lektor i geoinformatik vid Institutionen för datavetenskap (IDA), Linköpings Universitet. Fil. lic. i tematisk forskning Linköpings universitet 1990, Fil. dr i Kulturgeografi (geoinformatik) Umeå universitet

11 10 platsen, individen och folkhälsan teorier, metoder och tolkningar Forskningsintressen: GIS för tvärvetenskaplig forskning och forskningskommunikation rörande komplexa fenomen, GIS för miljöanalys och miljöövervakning, HälsoGIS, GIS för hantering av avfallsflöden, GIS för räddningstjänst samt GIS och utbildning. P-O Östergren Läkare och professor i socialmedicin, särskilt socialepidemiologi, vid Lunds universitet. Har bland annat forskat om sociala relationers betydelse för stress, levnadsvanor och hälsa och under senare år om hur begreppet socialt kapital kan förbättra förståelsen av dessa sammanhang. Sammanfattning Att områden och platser har betydelse för hälsan är ganska uppenbart, men exakt hur orsakssambanden ser ut är däremot inte alls så enkelt. I själva verket handlar det ju om ett otal faktorer av vitt skilda slag som förekommer på vissa platser och som ibland direkt, men oftast indirekt, i komplicerade kedjor inverkar på invånarnas hälsotillstånd och välbefinnande. Att forskare med olika metod- och sakkunskaper har olika uppfattningar om hur man bör gå till väga för att utforska och förstå sambanden är knappast överraskande, men olika perspektiv och metoder behöver inte ses som konkurrenter utan snarast som komplement till varandra. Det är väsentligen vad den här boken handlar om. Ett tema som återkommer är ekologiska studier och risken för ekologiska felslut. Ekologiska studier har blivit ett etablerat uttryck för att studera något på grupp- eller områdesnivå och ekologiska felslut är ett uttryck för att dra slutsatser om samband som ser ut att gälla på en viss aggregeringsnivå, men som kanske inte håller på en annan nivå. Statistiskt kan sambanden skilja sig åt mellan nivåerna så att det som är genomsnittligt eller typiskt för en grupp eller ett område inte gäller varje enskild individ och kanske inte heller i en större grupp, där den mindre gruppen utgör en del. Denna insikt är viktig, därför att folkhälsovetenskapen handlar om hur förhållanden i samhället påverkar invånarnas hälsa och det praktiska, förebyggande och hälsofrämjande folkhälsoarbetet ofta bedrivs på samhälls-

12 sammanfattning 11 nivå det må vara inriktat på lokalsamhällen, regioner eller hela nationen. Det individuella och det aggregerade framstår som motpoler, då vi i den här boken försöker belysa olika ståndpunkter och tillvägagångssätt. Boken består av tre avdelningar som belyser perspektiv, metoder och datakällor. I den första avdelningen presenterar företrädare för olika vetenskaper sina perspektiv på hur man kan pejla eventuella samband mellan individer, områden och hälsa. Karin Melinder påpekar inledningsvis att områden kan beskrivas dels utifrån storleken, från grannskap till region och nation, dels utifrån typen av område, vilket exempelvis innebär skillnader mellan urbant och ruralt eller mellan tätorter, landsbygd och glesbygd. Med det sociala kapitalet som analysbegrepp diskuterar Per-Olof Östergren hur sociala företeelser skulle kunna påverka biologiska processer och den kroppsliga hälsan. Stress-sjukdoms- och sårbarhetshypoteserna erbjuder, liksom begreppet coping, förklaringar till detta. Därefter ställer Danuta Biterman begreppet grannskap i centrum, då hon med ett sociologiskt perspektiv beskriver hur man kan gå till väga för att analysera det sociala samspelet i områden som är fysiskt avgränsade och som invånarna naturligt kan identifiera sig med. Owe Löfman går igenom epidemiologiska mått på grupp- och områdesnivå främst fall-kontrollstudier, tvärsnittsstudier och kohortstudier. Han riktar uppmärksamheten på hur resultaten kan bli missvisande på grund av störande variabler (confounders) och felklassificeringar, men också på hur man med epidemiologiska mått kan spåra misstänkta samband och formulera hypoteser. Nästa perspektiv är det geografiska, som söker orsakssamband utifrån var de företeelser förekommer som kan tänkas påverka varandra. Tekniskt avancerade geografiska informationssystem hanterar data som kan knytas till platser och lägen. Om man sätter epidemiologiska mått på kartor kan de framstå i sina geografiska sammanhang. Med de olika vetenskapliga perspektiven som bakgrund övergår vi till några huvudsakliga metoder. Först ställer socialepidemiologen frågan hur man empiriskt skall kunna studera en områdeseffekt eller kontextuell effekt. Det är motiverat att fråga både varför sjukligheten varierar mellan populationer och varför vissa individer blir sjuka. För att komma åt de kontextuella faktorerna behöver man mäta områdesanknutna egenskaper och skaffa en tillräckligt stor bas för att urskilja exponeringskontraster. För

13 12 platsen, individen och folkhälsan teorier, metoder och tolkningar att kunna särskilja områdets effekter måste man analysera data även på individnivån. I det följande kapitlet utvecklas statistiska metoder för kontextuella analyser med betoning på flernivåmodeller. Här kontrasteras den kontextuella aspekten (själva området) med den kompositionella, det vill säga invånarnas egenskaper såsom åldersstrukturen. Geografiska analyser börjar med att man söker efter mönster i kartbilder, eftersom mönstren skulle kunna tyda på orsakssamband. För att upptäcka dem kan man använda exempelvis överlagrings-, rutnäts- eller buffertzonanalyser. Sådana underlättas mycket av GIS-tekniken (GIS = Geografiska Informationssystem) som emellertid kräver stor detaljrikedom och aktualiserar den personliga integriteten. Kapitlet om kvalitativa metoder fokuserar på hur man kan nå kunskap ur situationer som är betingade av sina sociala och geografiska sammanhang. Kvalitativ metodologi omfattar en mångfald av metoder och analytiska grepp, men innebär ofta en dialog mellan forskaren och praktiker eller andra informanter. Den sista metodik som presenteras är QCA (Qualitative Comparative Analysis), en relativt ny metodik som har ambitionen att förena de kvantitativa och kvalitativa tillvägagångssättens respektive fördelar. QCA bygger på boolesk addition och multiplikation. Metodiken kan användas på relativt många fall och kan därför medge generaliserande slutsatser. Metodiken är öppen för komplexa orsakssammanhang. Att enskilda fall kan påverka analysresultaten kan vara både en fördel och en nackdel. Slutligen ger boken en översikt av källor till data om sociala och fysiska bestämningsfaktorer samt om hälsoutfall. Det finns stora mängder data såväl om enskilda personer som om socioekonomiska, kulturella och fysiska förhållanden i register och databaser. Tack vare IT kan man bearbeta dem och åstadkomma mönster genom att variera kombinationer av områdesfaktorer och utfall. Många data är i grunden hämtade från individer men presenteras som statistik fördelade på olika slags områden. För att nå framgång med områdesbaserade analyser måste man vara observant på vad de tillgängliga uppgifterna står för.

14 introduktion 13 Introduktion Karin Melinder, Anders Schærström Intresset för olika forskningsområden går i vågor, blommar upp och försvinner. Varför vissa metoder och teorier väcker intresse under vissa perioder finns det inga enkla svar på, det kan ses som ett forskningsområde i sig. Att det finns ett nyväckt intresse för områdets och platsens betydelse för hälsan är dock klart. Detta betyder dock inte att forskarna är överens om på vilket sätt sådana studier skall bedrivas. Området samlar forskare från flera olika vetenskaper som arbetar på olika sätt och inte självklart har samma bild av vad som är rätt att göra. I den här boken presenterar vi ett urval perspektiv och metoder. Vi som medverkat har inte försökt integrera de olika metoder och perspektiv som vi står för och känner oss hemma med. I stället har vi valt att låta perspektiven och metoderna stå för sig själva. Ändå framgår det nog att det finns många beröringspunkter. I grunden söker vi alla svar på samma slags frågor om hur olika omgivningar påverkar hälsan för individer och grupper. Förhoppningsvis har vi gett dig, läsare, något nytt uppslag och någon ny impuls men kanske inte övertygat någon om att ett visst perspektiv eller en viss metod leder till den fullständiga och sanna bilden av hälsans och ohälsans samband med omgivningen. Hur mycket fokus läggs på hälsa kan variera. För vissa, t ex epidemiologer, är individens hälsa det centrala och man intresserar sig för om det går att hitta belägg för att andra egenskaper än de som klart kan kopplas till individen, t.ex. var hon bor, kan visas ha ett samband med hälsa. Andra (geografer) har som sitt primära studieområde platsen eller områdets betydelse för människan, däribland för hennes hälsa. Statsvetare och sociologer har också bedrivit komparativa studier där olika nationer eller regioner jämförts utifrån olika aspekter, t ex olika former av välfärd eller demokrati. Som en röd tråd genom studier av område och hälsa går rädslan för det ekologiska felslutet (ecological fallacy). Ekologiska felslut har blivit synonymt med att studera något på grupp- eller områdesnivå, när det egentligen innebär att man inte skall dra slutsatser om samband som tagits fram på en nivå på en annan nivå. Sambanden kan skilja sig på olika nivåer. Ett exempel är sambandet mellan självmord och arbetslöshet. På individnivå kan man hitta ett samband mellan arbetslöshet och självmord, d.v.s. personer som är

15 14 platsen, individen och folkhälsan teorier, metoder och tolkningar arbetslösa begår oftare självmord än andra. På ekologisk nivå, vid jämförelser av länder, är förhållandet det omvända, d.v.s. länder med hög arbetslöshet har en låg självmordsnivå och vice versa. Att dra slutsatser från den ekologiska nivån till individen vore att göra sig skyldig till ett ekologiskt felslut. Det är fråga om två olika resultat som måste tolkas var och en för sig. För att förstå sambandet på ekologisk nivå måste man också känna till strukturella och kulturella faktorer hos de länder som studerats. Nästan lika genomgående som rädslan för det ekologiska felslutet är insikten om att folkhälsovetenskapen handlar om hur förhållanden i samhället påverkar människors hälsa och insikten om att mycket av det förebyggande arbetet bedrivs på samhällsnivå, antingen det gäller lokalsamhället eller regional/nationell nivå. När man av rädsla för det ekologiska felslutet inte har vågat studera hur egenskaper hos samhället påverkar människors hälsa gör man sig å andra sidan skyldig till det individuella felslutet hävdar andra. Det är mellan dessa två läger som diskussionen står. Den här boken har ambitionen att belysa de olika ståndpunkterna. Den vill också visa att man kan använda både kvantitativa och kvalitativa metoder vi analyser av plats, individ och hälsa. Kvantitativa studier kan påvisa statistiska samband och om dessa är tillräckligt starka och rimliga kan man inte avvisa dem som slumpmässiga, men hur sambanden mellan orsak och verkan faktiskt ser ut är en annan sak. Tänkandet kring socialt kapital och stress- sjukdomsteorin tycks visa på komplexa samband mellan sociala och fysiologiska system som skulle kunna förklara till synes helt åtskilda företeelser. Kroppslig ohälsa kan hänga samman med sociala strukturer uppströms i långs orsakskedjor. Kvalitativa tillvägagångssätt syftar till att förstå situationer och sammanhang utifrån enskilda fall men medger inte statistiskt generaliserbara slutsatser. Däremot kan de ofta genom att gå på djupet uppdaga omständigheter som man inte upptäcker när man studerar en större grupp som helhet och som kan vara värda att undersöka närmare. Ett syfte med nätverket för områdesvisa analyser, som beskrevs i förordet, var att undersöka möjligheterna till samverkan mellan de olika perspektiv och synsätt som var företrädda i nätverket. Det fanns ett önskemål om att kontakt mellan discipliner och metoder skulle leda till ett samarbete

16 fakta/fördjupning 15 som i sin tur skulle leda till ny kunskap och bättre förståelse av samband. Hittills har detta inte skett. Snarare har en insikt vuxit fram om att man för att samarbeta behöver en gemensam bas. Vår förhoppning är att denna bok skall kunna utgöra den gemensamma basen och därigenom fungera som en språngbräda för ett kommande samarbete mellan olika metoder och perspektiv. Fakta/Fördjupning Ekologiska studier I den här boken förekommer ordet ekologisk i ett par olika betydelser. Med ekologiska studier menar man i epidemiologin att man undersöker populationer eller områden, till skillnad från studier som utgår från enskilda individer. (1) I ekologiska studier använder man alltså mått som hänför sig till grupper som definierats utifrån ett fysiskt område där de bor, en arbetsplats där de arbetar eller en socioekonomisk grupp som de alla tillhör. Begreppet ekologi är ursprungligen myntat av zoologen och filosofen Ernst Haeckel 1866 med en helt annan innebörd, nämligen arters och populationers relationer till omgivningen, dvs andra arter och populationer samt den fysiska miljön. Med sjukdomsekologi (disease ecology) avser man de funktionella sambanden mellan en viss sjukdom och dess förutsättningar. Sålunda är sjukdomen malaria i ekologisk mening beroende av ett samspel mellan själva den sjukdomsalstrande organismen, vektorer (myggor), värddjur samt de klimatförhållanden värme, fuktighet där vektorerna kan utvecklas. Ekologiska studier (i epidemiologisk mening) medför risker för att man kommer fram till felaktiga slutsatser, ekologiska fallgropar eller ekologiska felslut (engelska: ecological fallacies) 1, eftersom det statistiska samband som ser ut att gälla på en aggregeringsnivå inte nödvändigtvis gäller på andra nivåer. 1 Begreppen ecological correlations och ecological fallacies lanserades av Robinson (1)

17 16 platsen, individen och hälsan Uttrycken ekologiska studier och ekologiska felslut har kritiserats, dels p g a risken för förväxling med den ursprungliga innebörden av begreppet ekologi, dels p g a att felslut kan bero på såväl alltför stora som alltför små undersökningspopulationer. I stället har det föreslagits, att man ska skilja mellan aggregational fallacies (för stora populationer) och atomistic fallacies (för små populationer) med den gemensamma benämningen correlational fallacies i stället för ekologiska felslut. (2) Ytterligare ett förslag är contextual fallacies. (3) Referenser 1. Robinson W. Ecological correlations and the behaviour of individuals. Am Sociol 1950;15: Learmonth, A T A. Disease Ecology. An introduction. Oxford: Blackwell, Galtung, J. Theory and Methods of Social Research. Rev. ed. Basic social science monographs from from the International Peace Research Institute, Oslo. Oslo: Universitetsforlaget; Stockholm: Läromedelsförlaget; 1969.

18 Del A: platsen, individen och folkhälsan teorier, platsen, metoder individen och och tolkningar hälsan 17 VETENSKAPLIGA PERSPEKTIV

19 18 platsen, individen och folkhälsan teorier, metoder och tolkningar

20 platsen, individen och folkhälsan teorier, platsen, metoder individen och och tolkningar hälsan PLATS, INDIVID OCH HÄLSA: PERSPEKTIV Anders Schærström

21 20 platsen, individen och folkhälsan teorier, metoder och tolkningar

22 perspektiv PLATS, INDIVID OCH HÄLSA: PERSPEKTIV Anders Schærström Ord som plats, område, ort och ställe ingår i vårt vardagsspråk och vi använder dem ofta utan att reflektera över den exakta innebörden. Vi kanske även uppfattar dem som mer eller mindre synonyma. Andra ord och uttryck med besläktad betydelse uppfattar vi kanske som mera precisa eller formella: läge, region, utrymme, areal, lokal, miljö, lokalsamhälle etc. Flera discipliner har anledning att ägna sig åt just platser och områden, men beroende på de problem man är intresserad av och de perspektiv man vill anlägga, behöver man använda olika begrepp och precisera dem på olika sätt. Det kan även bli så att man inom olika akademiska ämnen använder samma ord på olika vis. Allt kommer att visa sig när du läser vidare i den här boken, men vi ska göra vårt bästa för att förklara och reda ut de olika begreppen. Området, platsen, läget En punkt på jordytan kan bestämmas som en skärning mellan latitud och longitud och pejlas in med hjälp av GPS 1. Resultatet kan se ut så här: N 59 19,98 ; E 18 04,10 Det är nog inte många som omedelbart får några associationer av denna positionsangivelse. Den är visserligen mycket exakt, men ändå kan inte många direkt säga var det är någonstans, bortsett från att det måste vara på norra halvklotet, österut från nollmeridianen som går genom Greenwich, antagligen i norra Europa, kanske rentav i Sverige. Om man däremot säger Sergels torg får många människor genast associ- 1 Global Positioning System, satellitnavigationssystem för noggrann lägesbestämning.

23 22 platsen, individen och folkhälsan teorier, metoder och tolkningar ationer. De flesta svenskar har nog hört namnet och många har varit där eller åtminstone sett bilder därifrån på TV. Flera har dessutom något slags personligt förhållningssätt till Sergels torg. För en del väcker namnet olust om man måste passera, gör man det så snabbt som möjligt. För andra ger det en känsla av förtrogenhet, till och med något man skulle kunna kalla för en hembygdskänsla. Det finns i dag generationer av stockholmare som har vuxit upp med Sergels torg som det nu ser ut med Plattan, Kulturhuset, Stadsteatern, obelisken och den superelliptiska trafikplatsen, formgiven av Piet Hein. Myllret av människor på väg åt olika håll, trappan där de som inte har bråttom sitter, torghandlarnas utbud av hantverk men också alla de sociala avigsidor som förknippas med torget: alkoholmissbruk, knarkhandel och prostitution samt buller, trängsel och stress. Sergels torg har blivit ett forum där stora eller små skaror samlas för att offentligt uttala starka åsikter och känslor, en inramning för kulturella händelser, en mötesplats för människor, varor och budskap. Varken stadsplanerare eller allmänhet är likgiltiga för Sergels torg. Somliga vill förändra, bygga om för att försköna och få bort de sociala problemen, medan andra snarare vill skydda och bevara torget och dess inramning precis som det är, som ett kulturminnesmärke. För en del människor är torget en väsentlig del av deras livsmiljö utan att de i någon formell mening bor eller arbetar där, medan många andra enbart passerar. Man kan rentav föreställa sig, att de många människor som finns på torget samtidigt eller vid olika tidpunkter visserligen delar det fysiska utrymmet men ändå i viss mening befinner sig på olika platser, därför att de använder utrymmet på olika sätt och i olika syften. De befinner sig visserligen fysiskt nära varandra, men har ingenting med varandra att göra. Därmed har de sannolikt också olika förhållanden till torget och påverkas på olika sätt av miljön där. Latitud- och longitudangivelsen (ovan) är en geodetisk lägesbestämning medan Sergels torg är en plats. Båda sätten att ange ett ställe på jordytan är berättigade och användbara men i olika sammanhang. Man kan också säga att torget ligger i eller ingår i ett vidare område och därmed syfta på en större yta än själva torget, exempelvis Stockholms city. Vill man vara mera precis, kan man säga att Sergels torg ligger i Norrmalms stadsdelsområde eller i Klara församling. Man kan lägesbestämma punkter mycket exakt och använda samma

24 perspektiv 23 teknik för att avgränsa större ytor i geodetisk mening. Att avgränsa platser eller områden på grundval av vad som förekommer där och förklara samband förutsätter åtminstone delvis ett annat synsätt och tillvägagångssätt. Det finns ett starkt subjektivt inslag i hur vi ser på platser. Vi kan sålunda hysa starkare eller svagare känslor för de platser där vi bor, liksom för andra platser som vi regelbundet eller tillfälligt vistas på. Att ha vuxit upp på en viss ort, i ett visst kvarter och vid en viss gata, ger i regel upphov till starka, men inte nödvändigtvis positiva, känslor för denna trakt. Var man senare i livet bor kan vara en följd av många omständigheter och tillfälligheter, såsom yrke, arbetsplatsens läge, konjunkturer, privatekonomi, val av partner, familjeförhållanden med mera. Kanske bor man i en ort (en förort) och tillbringar vardagarna på en arbetsplats någon helt annanstans. Områdets utformning och fysiska egenskaper i sig kan skapa mer eller mindre bra förutsättningar för att invånarna ska trivas. Människor kan i olika grad vara känslomässigt bundna till bostadsorten eller närområdet, delvis beroende på områdets egenskaper och delvis på helt andra omständigheter, exempelvis hur länge man har bott där, hur pass väl man identifierar sig med sina grannar eller vilken fas i livet man befinner sig i. Genom att lära känna sitt närområde eller umgås med grannarna kan man få en starkare förankring. Ett annat sätt att stärka känslan för platsen är att ordna lokala fester, engagera sig i hembygdsföreningar, delta i kurser, idrottsevenemang, tävlingar eller liknande. Det finns alltså åtskilliga både subjektiva och objektiva aspekter på platser och områden. Personligen kan man förknippa platser med obehag, olust och rädsla eller med hemkänsla, tillhörighet, avslappning, glädje och så vidare. Hur vi avgränsar platser i våra föreställningsvärldar kan vara mer eller mindre genomtänkt och vad som menas med ett område är alltså långt ifrån självklart. En utomstående betraktare eller forskare som vill studera områden och deras betydelse för invånarna kan behöva fånga in såväl objektiva som subjektiva kriterier för att definiera relevanta områdesgränser. Statistikern, till exempel, söker sammanföra information områdesvis och måste därför avgränsa områden enligt olika kriterier på ett sätt som är relevanta för olika användare av statistik. Samhällsplaneraren arbetar med områdesplaner, detaljplaner eller stadsplaner. Dessa omfattar bestämda större eller mindre ytor, men innehållet i dem är åtminstone delvis ännu inte verklighet

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Samband mellan ökande BMI och expanderande snabbmatskedjor i Stockholm från 70-talet till nutid.

Samband mellan ökande BMI och expanderande snabbmatskedjor i Stockholm från 70-talet till nutid. Karolinska Institutet Institutionen för Folkhälsovetenskap Folkhälsovetenskapens utveckling Samband mellan ökande BMI och expanderande snabbmatskedjor i Stockholm från 70-talet till nutid. Abstract Bakgrund:

Läs mer

Robertsfors folkhälsopolitiskt program

Robertsfors folkhälsopolitiskt program Robertsfors folkhälsopolitiskt program 2014-2016 Innehåll 1. Varför behövs ett folkhälsopolitiskt program... 1 2. Hållbar utveckling och folkhälsa... 1 3. Vilket är målet för folkhälsoarbete i Sverige

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Välkomna till samråd och workshop!

Välkomna till samråd och workshop! Välkomna till samråd och workshop! Hålltider Vi börjar den 29 augusti, kl 12.00 med lunch. Workshopen startar kl 13.00 med inledning. Eftermiddagen avslutas kl 17.00. Dagen efter börjar vi kl kollas???

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2011-05-26, 37 Inledning För att uppnå en social hållbar utveckling och tillväxt i Bjuvs kommun är en god folkhälsa en

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1 Regional konferens i Södermanland Anita Linell 23 september 2011 2011-09-27 Sid 1 Uppdraget från regeringen Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009. Redovisa genomförda åtgärder. Föreslå framtida

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Vår verksamhetsidé är att utveckla och förmedla kunskap för bättre hälsa. 2011-05-05 Sid 1

Vår verksamhetsidé är att utveckla och förmedla kunskap för bättre hälsa. 2011-05-05 Sid 1 Vår verksamhetsidé är att utveckla och förmedla kunskap för bättre hälsa 2011-05-05 Sid 1 Folkhälsopolitiken Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program Folkhälsopolitiskt program Flens kommun Förslag 2008-2011 Innehållsförteckning Inledning Folkhälsa och folkhälsoarbete Folkhälsa och hälsa Folkhälsoarbete Hälsans bestämningsfaktorer Risk och skyddsfaktorer

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

GEOGRAFI. Ämnets syfte

GEOGRAFI. Ämnets syfte GEOGRAFI Geografisk kunskap har sitt ursprung i människans behov av att upptäcka och förstå sin omvärld och kunna orientera sig i den. Ämnet geografi är till sin karaktär tvärvetenskapligt och i ämnet

Läs mer

HÄLSOVÅRD. Ämnets syfte

HÄLSOVÅRD. Ämnets syfte HÄLSOVÅRD Ämnet hälsovård är tvärvetenskapligt och har sin grund i hälsovetenskap, medicin, vårdvetenskap och pedagogik. I ämnet behandlas hälsa, förebyggande och hälsovårdande arbete samt vanligt förekommande

Läs mer

Korrelation och kausalitet

Korrelation och kausalitet Korrelation och kausalitet samt lite metodologi, källkritik och vetenskapsjournalistik I tidningen ser du en artikel med rubriken "Överviktiga är sjukare". Betyder detta att övervikt orsakar dålig hälsa?

Läs mer

Helsingborgs stad juni 2005 Arbetsmaterial Kerstin Månsson

Helsingborgs stad juni 2005 Arbetsmaterial Kerstin Månsson Helsingborgs stad juni 2005 Kerstin Månsson Arbetsmaterial Inledning Begreppet hälsa skall här läsas och förstås i sitt allra vidaste sammanhang, vilket gör att begrepp som folkhälsa, välfärd och hållbar

Läs mer

Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling. Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011

Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling. Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011 Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011 STRESS + coping Söka skaffa högre status Fientlighet, negativism Cynism, vårdslöshet Främlingsrädsla/fientlighet

Läs mer

Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012

Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012 Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012 Alla har lika rätt till god hälsa För att skapa förutsättningar för en god hälsa i Mora kommun krävs samarbete mellan kommunala verksamheter, hälso- och sjukvård,

Läs mer

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005 Del 1 Vad är professionell kunskap? Kapitel 1: Introduktion: olika former av professionell kunskap I detta inledande kapitel ges en översikt över synen på professionell kunskap med avseende på undervisning

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Folkhälsoprogrammet, 180 högskolepoäng

Folkhälsoprogrammet, 180 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 7 Programkod: GKV01 Folkhälsoprogrammet, 180 högskolepoäng Program on Public Health, 180 Credits Denna utbildningsplan är fastställd av Fakultetsnämnden för humaniora, samhälls

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

Folkhälsa. Folkhälsomål för Umeå kommun

Folkhälsa. Folkhälsomål för Umeå kommun Folkhälsa Folkhälsomål för Umeå kommun Inledning I Umeå kommun vill vi arbeta för ett långsiktigt hållbart samhälle. Kommunens övergripande mål är att skapa en attraktiv kommun där människor har förutsättningar

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Dialog Meningsfullhet och sammanhang

Dialog Meningsfullhet och sammanhang Meningsfullhet och sammanhang Av 5 kap. 4 andra stycket i socialtjänstlagen framgår det att socialnämnden ska verka för att äldre personer får möjlighet att ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap

Läs mer

Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte. Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015

Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte. Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015 Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015 Välkommen Kommunstyrelsens ordförande Bengt Sjöberg hälsade alla välkomna till Töreboda. Han berättade om kommunens

Läs mer

Sämre hälsa och levnadsvillkor

Sämre hälsa och levnadsvillkor Sämre hälsa och levnadsvillkor bland barn med funktionsnedsättning Rapporten Hälsa och välfärd bland barn och ungdomar med funktionsnedsättning (utgiven 2012) Maria Corell, avdelningen för uppföljning

Läs mer

Skolan som en social plattform för integration Barn psykosocialutveckling under migration och anpassningsprocesser

Skolan som en social plattform för integration Barn psykosocialutveckling under migration och anpassningsprocesser Skolan som en social plattform för integration Barn psykosocialutveckling under migration och anpassningsprocesser Presentation av Dr. Riyadh Al-Baldawi Psykiater, leg. Psykoterapeut, handledare, Med.

Läs mer

Kommunikation av sjukdom

Kommunikation av sjukdom Kommunikation av sjukdom Hur sjukdom uppfattas och hur sjukroller uttrycks och kommuniceras är kulturberoende och varierar i tid och rum hur förklarar man sjukdom till vem vänder man sig när man är sjuk

Läs mer

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2007-04-04 Sid 2 (5) 1. Basdata 1.1. Programkod 3FO07

Läs mer

FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2013 Falköpings kommun

FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2013 Falköpings kommun FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2013 Folkhälsoarbete i Folkhälsorådet i Falköping 1 är ett samverkansorgan mellan och Västra Götalandsregionen vars syfte är att initiera, utveckla och samordna det tvärsektoriella

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag

att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag Statens folkhälsoinstitut, Östersund isbn: 978-91-7257-473-1 omslagsillustration: AB Typoform/Ann Sjögren grafisk form: AB Typoform foto: sid 5 Peter de

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Åldrande med livskvalitet

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Åldrande med livskvalitet Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Åldrande med livskvalitet Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning 1.1.2

Läs mer

Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom

Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom Hälsan i Kalmar län Barn & ungdom - Lennart Hellström Folkhälsocentrum i Oskarshamn Hälsan i Kalmar län Barn ungdom En sammanställning av hälsoindikatorer för uppföljning av den Folkhälsopolitiska planen

Läs mer

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se KOMPONENTER SOM DELVIS HÄNGER SAMMAN Attityder Värderingar Kultur Identitet Livstil (statiskt föränderligt)

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Folkhälsoplan Bergs kommun

Folkhälsoplan Bergs kommun Folkhälsoplan Bergs kommun Augusti 2006 December 2010 2006-05-21 Innehållsförteckning Förord 3 Inledning 4 Övergripande vision för Bergs kommun 5 Målområde - Delaktighet och inflytande 6 Målområde - Trygga

Läs mer

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i Nivå Programkod Kod på inriktning Beslutsuppgifter Ändringsuppgifter Kandidatprogram

Läs mer

Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland

Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING Rapport 2001:3 Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland Linköping september 2001 Kerstin Aronsson Johan Bysjö Christina Aldin RAPPORT

Läs mer

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Vad är Kupol? Skolan är en viktig miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden. Vad som påverkar elevers studieresultat och

Läs mer

Global definition av professionen socialt arbete

Global definition av professionen socialt arbete Global definition av professionen socialt arbete Global definition av socialt arbete Definitionen antogs av IFSW:s General Meeting och IASSW:s General Assembly i juli 2014. Global definition av professionen

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 Studieplanen är fastställd av Fakultetsstyrelsen för Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2007-09-24 och senast ändrad 2014-03-10

Läs mer

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81 Folkhälsoplan 214 Grästorp Fastställd av folkhälsorådet 213 1-21, 81 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Folkhälsorådets sammansättning... 3 3 Folkhälsomål 214... 4 3.1 Ökad trygghet och inflytande...

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer.

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer. Teorier om Hälsa och Sjukdom Vetenskapsteoretisk bakgrund: Vetenskaperna innehåller alltid vissa grundantaganden 1) Teorier och lagar 2) Metafysik 3) Värderingar Alla vetenskaper kräver tydligt definierade

Läs mer

Folkhälsoplan 2014-2015

Folkhälsoplan 2014-2015 Folkhälsoplan 2014-2015 Antagen av folkhälsorådet den 26 februari 2014, 5 Inledning En av de stora strategiska utmaningar som Sverige står inför är att stimulera en god hälsa på lika villkor. Folkhälsoarbete

Läs mer

Mötesplats social hållbarhet

Mötesplats social hållbarhet Mötesplats social hållbarhet Invigning 11 mars 2014 #socialhallbarhet Välkommen till Mötesplats social hållbarhet Cecilia Garme moderator Johan Carlson Generaldirektör, Folkhälsomyndigheten Ulrika Johansson

Läs mer

Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng

Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng Utbildningsplan Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng Master Programme in IT and Management Masterprogrammet i IT och management är en avancerad utbildning i skärningspunkten mellan

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

FOLKHÄLSA I NYNÄSHAMN

FOLKHÄLSA I NYNÄSHAMN Presentation FOLKHÄLSA I NYNÄSHAMN I en attraktiv kommun som jobbar för allas framtid mår, och trivs, människor bra. Skärgårdskommun nära storstad 26 000 invånare 30 minuter till Globen Havshorisonten

Läs mer

Artiklar i avhandlingen

Artiklar i avhandlingen Artiklar i avhandlingen I. Elwér, S., Aléx, L., Hammarström, A. Health against the odds: Experiences in elder care from a gender perspective. Qualitative Health Research 2010; 20:1202. II. III. IV. Elwér,

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa betyder

Läs mer

Främja hälsa en nyckel till hållbar utveckling. Johan Hallberg, Miljömålsdagarna, Västerås, 3-4 maj 2011.

Främja hälsa en nyckel till hållbar utveckling. Johan Hallberg, Miljömålsdagarna, Västerås, 3-4 maj 2011. Främja hälsa en nyckel till hållbar utveckling Johan Hallberg, Miljömålsdagarna, Västerås, 3-4 maj 2011. Villkor för framgång i arbetet för hållbar utveckling Kronisk stress och dåligt hanterad stress

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011 Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011 IUP Åt vilket håll? ANDT Jämställdhet Måluppfyllelse Kunskapskrav Hälsa Föräldrar Sex-och samlevnad. Inlärning Meritvärde Mobbning Skolreform

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Dnr: L 2015/93 Fastställd av FUN: 2015-06-04 Versionsnr: 3 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Området och ämnet Området Examensområdet informationsteknologi definieras

Läs mer

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige Sverige mot narkotika Seminarieblock E, kl. 10.15-11.00 2 oktober, 2015, Landskrona Adj professor Solvig Ekblad, Karolinska Institutet leg psykolog på Akademiskt

Läs mer

Passion för livet SenioriForm. Högskolan 20130312

Passion för livet SenioriForm. Högskolan 20130312 Passion för livet Högskolan 20130312 Introduktion Hälsa - ohälsa Frisk- sjuk Varför ska vi röra oss och belasta kroppen? Motivation och bryta vanor Säkerhet Inre miljö Utemiljö Fallolyckor i hemmet. Förebyggande

Läs mer

Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion?

Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion? Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion? Susanne Kelfve Doktorand Sociologiska institutionen Stockholms universitet ARC Karolinska institutet/stockholms universitet Äldre och alkohol historiskt Den äldre

Läs mer

Preliminär rapport över enkät om intresset för surveymetodik 2002. Jan Wretman

Preliminär rapport över enkät om intresset för surveymetodik 2002. Jan Wretman Preliminär rapport över enkät om intresset för surveymetodik 2002 Jan Wretman Statistiska Institutionen Stockholms Universitet 106 91 Stockholm e-mail: jan.wretman@stat.su.se Rapport nr. 27 från projektet

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Kursplan. Beslutsdatum 2001-09-11 2002-02-19 Kursens benämning Vårdvetenskap/Omvårdnad - hälsa. Caring Science with focus on Nursing - health

Kursplan. Beslutsdatum 2001-09-11 2002-02-19 Kursens benämning Vårdvetenskap/Omvårdnad - hälsa. Caring Science with focus on Nursing - health Kursplan Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Kurskod VRA422 Dnr 196/1-510 23/2-510 Beslutsdatum 1-09-11 2-02-19 Kursens benämning Vårdvetenskap/Omvårdnad - hälsa Engelsk benämning Ämne Caring

Läs mer

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte IDROTT OCH HÄLSA Idrott, friluftsliv och olika former av motion och rekreation har stor betydelse såväl för enskilda människors hälsa som för folkhälsan. Ämnet idrott och hälsa förvaltar ett kulturellt

Läs mer

National Prevention Strategy

National Prevention Strategy National Prevention Strategy Patrik Johansson, MD, MPH University of Nebraska Medical Center, College of Public Health, Member The Advisory Group on Prevention, Health Promotion, Integrative and Public

Läs mer

T",., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18

T,., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18 Karlsborgs kommun T",., VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum: 2015-09-18 Sida 23 Paragraf nr 18-25 Plats och tid Kommunhuset, Karlsborg, fredag 18 september

Läs mer

Landstingets program om integration LÄTT LÄST

Landstingets program om integration LÄTT LÄST Landstingets program om integration LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa

Läs mer

Barn- och utbildningsnämnden beslutade den 12 december 2013 att lämna följande önskemål om tillägg under rubriken Matvanor och livsmedel, sidan 5:

Barn- och utbildningsnämnden beslutade den 12 december 2013 att lämna följande önskemål om tillägg under rubriken Matvanor och livsmedel, sidan 5: Protokoll Sammanträdesdatum Sida 2014-04-28 15(20) Kommunfullmäktige Dnr 13.K0374 106 Folkhälsopolitiskt program, aktivitetsplan 2014-2017 Sammanfattning Kommunens folkhälsoråd har i uppdrag att genom

Läs mer

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: PSYKOLOGI Ämnet psykologi behandlar olika sätt att förstå och förklara mänskliga beteenden, känslor och tankar utifrån olika psykologiska perspektiv. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet psykologi ska syfta

Läs mer

GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD

GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD Verksamhetsplan 2012 GULLSPÅNGS KOMMUN INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 FOLKHÄLSA... 3 FOLKHÄLSOARBETE I GULLSPÅNGS KOMMUN... 3 FOLKHÄLSORÅDET... 5 FOLKHÄLSORÅDETS UPPGIFT...

Läs mer

En idéskrift. En idéskrift

En idéskrift. En idéskrift En idéskrift En idéskrift I den numera klassiska What is a city? (1937) beskriver Lewis Mumford staden som en social teater, med de sociala aktiviteterna som stadens kärna och människan i fokus. Med det

Läs mer

MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället

MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället Vi bryr oss om varandra. Vi ställer upp och hjälper varandra för att känna oss trygga och säkra. Vi skapar mötesplatser i närmiljön där vi kan diskutera och

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 2013-06-07 Inom ämnet ges

Läs mer

Samtalsunderlag kring sexualitet, känslor och intimitet

Samtalsunderlag kring sexualitet, känslor och intimitet Samtalsunderlag kring sexualitet, känslor och intimitet Ett sätt att främja lika rättigheter, möjligheter och förutsättningar för brukare med olika former av intellektuell funktionsnedsättning Denna trycksak

Läs mer

Folkhälsoarbete i Östersund

Folkhälsoarbete i Östersund Folkhälsoarbete i Östersund Vad är hälsa? Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. (WHO 1948) Hälsa är en resurs för en handlande människa att nå något annat.

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Programmet för personal och arbetsliv Programkod: Beslut om fastställande: Programmets benämning: SGPAR Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

Svenska Barnmorskeförbundet Visioner för vår framtid

Svenska Barnmorskeförbundet Visioner för vår framtid Svenska Barnmorskeförbundet Visioner för vår framtid Blicka framåt framtiden är inom räckhåll! Genom att formulera en önskebild när det gäller kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa och barnmorskors

Läs mer

Sven-Olof Isacsson med.fak. Lunds Universitet, Sverige

Sven-Olof Isacsson med.fak. Lunds Universitet, Sverige Sven-Olof Isacsson med.fak. Lunds Universitet, Sverige Professor emeritus i Socialmedicin. Invärtesmedicinare,kardiolog, allmänmedicinare Ordförande i Kommission för ett Socialt Hållbart Malmö(2010-2013).

Läs mer

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Katina Thelin PBS Nätverksträff, Bålsta 24-25 april 2012 Styrning av och i skolans praktik Decentralisering Centralisering

Läs mer

Avsnitt i vanlig text är avsedda att ingå i planen och avsnitt i kursiverad text är kommentarer till ledning för institutionerna.

Avsnitt i vanlig text är avsedda att ingå i planen och avsnitt i kursiverad text är kommentarer till ledning för institutionerna. 1(6) 2015-04-07 Diarienummer: STYR 2015/323 Ersätter: U 2014/882 LTHs kansli Camilla Hedberg Chef, utbildningsavdelningen Föreskrifter om allmänna studieplaner för utbildning på forskarnivå vid Lunds Tekniska

Läs mer

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Lokemodellen Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Bakgrund Diskussionen om en kunskapsbaserad socialtjänst tog fart när dåvarande generaldirektören för Socialstyrelsen Kerstin

Läs mer