Platsen, individen och folkhälsan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Platsen, individen och folkhälsan"

Transkript

1 Platsen, individen och folkhälsan teorier, metoder och tolkningar Karin Melinder (red), Anders Schærström (red) statens folkhälsoinstitut

2 Platsen, individen och folkhälsan teorier, metoder och tolkningar Karin Melinder (red), Anders Schærström (red)

3 Statens folkhälsoinstitut R 2005:16 ISBN: ISSN: Omslagsfoto: Tiofoto: Nils-Johan Norenlind Foto: Tiofoto: Bengt-Göran Carlsson, Nils-Johan Norenlind, Frank Chmura Tryck: AB Sandvikens Tryckeri, 2005

4 Innehållsförteckning Förkortningar 5 Förord 7 Författarpresentationer _ 8 Sammanfattning _ 10 Introduktion 13 Del A: Vetenskapliga perspektiv Plats, individ och hälsa: Perspektiv _ Med platsen/området i fokus _ Socialt kapital, område, individ och hälsa _ Grannskap _ Epidemiologisk studiedesign, ekologisk studie och ekologisk bias Det geografiska perspektivet Kort om kartografi Epidemiologiska data på kartan: sjuklighet och exponering en översikt _ Hälsa, plats och tid _ Att använda GIS för analyser av hälsa ohälsa, sjukdomar och deras determinanter _ 151 Del B: Aktuella analysmetoder _ Områdesbegreppen inom socialepidemiologin _ Kontextuella analyser Geografiska analyser _ Kvalitativ metodologi: situationell interaktion och positionerad kunskap _ Qualitative comparative analysis, QCA en metod vid skärningspunkten mellan kvalitativa och kvantitativa metoder 283

5 Del C: Datakällor _ Vad kan man veta? Utfallsdata hälsa och ohälsa Sociala bestämningsfaktorer Fysisk exponering datakällor _ 353 Sökordlista _ 365

6 förkortningar 5 Förkortningar Förkortningar som förekommer i texten AKU Arbetskraftsundersökningarna AMS Arbetsmarknadsstyrelsen BMI Body Mass Index BRÅ Brottsförebyggande rådet CAN Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning CEIFO Centrum för forskning om internationell migration och etniska relationer, Stockholms universitet CHESS Centre for Health Equity Studies, Stockholms universitet FoB Folk- och Bostadsräkning GIS Geografiska informationssystem GLM Generaliserade linjära modeller GNP Gross National Product GPS Global Positioning System IEH Institutet för ekologisk hållbarhet IMM Institutet för Miljömedicin IVL Svenska Miljöinstitutet (Tidigare Institutet för Vatten- och Luftvårdsforskning) KBF Kommunala basfakta för folkhälsoplanering KemI Kemikalieinspektionen KOL Kronisk obstruktiv lungsjukdom LH-kvot kvoten mellan andelen låg- och höginkomsttagare i ett område NYKO Nyckelkod-områden QCA Qualitative Comparative Analysis OR Odds Ratio RAMS Registrerad arbetsmarknadsstatistik RES Relativ etnisk sammansättning RFV Riksförsäkringsverket RR Relativ risk SCB Statistiska centralbyrån SGU Sveriges Geologiska Undersökning SIKA Statens institut för kommunikationsanalys SMHI Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut SMI Smittskyddsinstitutet

7 6 platsen, individen och folkhälsan teorier, metoder och tolkningar SMR Standardised Morbidity Ratio och Standardised Mortality Ratio SOU Statens offentliga utredningar SQL Structured Query Language ULF Undersökningarna om levnadsförhållanden

8 förord 7 Förord På Statens folkhälsoinstitut har ett arbete inletts med att göra analyser på kommunal och regional nivå. Hittills har detta arbete främst resulterat i Kommunala basfakta för folkhälsoplanering, som finns på institutets hemsida, I dessa basfakta finns statistik på kommunnivå som mäter indikatorer på de elva folkhälsopolitiska målområdena. I en speciell Atlas över Sveriges kommuner presenterades de data som ingick i den första versionen av Kommunala basfakta för folkhälsoplanering i kartform. Ungefär samtidigt analyserades också den ingående statistiken för olika typer av kommuner i rapporten Hälsan och dess bestämningsfaktorer. Jämsides med detta arbete har en teoretisk och metodologisk diskussion förts i ett nätverk för områdesvisa analyser som initierats av Statens folkhälsoinstitut. I nätverket har ingått forskare och praktiker som varit aktiva med att göra hälsoanalyser där platsen och det geografiska området varit en utgångspunkt. Under dessa diskussioner framkom att det fanns ett intresse av att sprida den kunskap som personerna i nätverket står för även utanför detta. Som ett första led för att göra detta anordnades ett seminarium på den första Folkhälsostämman år Det andra ledet var en forskningskurs, Område, individ och hälsa som genomfördes på Karolinska Institutet våren Det kursmaterial som då användes ligger till grund för denna bok, även om materialet har bearbetats och till vissa delar kompletterats. Rapporten vänder sig till forskare och folkhälsoplanerare som vill få en överblick över vilka metoder som finns för att göra folkhälsoanalyser med platsen som utgångspunkt. Rapporten har inte för avsikt att fungera som en handbok utan mera att ge idéer och uppslag för den som funderar på att göra egna analyser. Redaktörer för rapporten har varit Karin Melinder och Anders Schærström. Respektive medförfattare ansvarar för sina egna kapitel. Gunnar Ågren Generaldirektör

9 8 platsen, individen och folkhälsan teorier, metoder och tolkningar Författarpresentationer Danuta Biterman. Fil. lic. i sociologi med demografisk inriktning. Särskild kompetens inom områden som sociala förhållanden samt boende segregation med tyngdpunkt på invandrarnas levnadsförhållanden. Arbetar för närvarande på Epidemiologiskt Centrum, Socialstyrelsen, projektledare för Sociala rapporten Peeter Fredlund. Statistiker och utredare vid Statens folkhälsoinstituts analysenhet. Fil. kand., MPH. Arbetar med databaser och statistiska analyser. Johan Hallqvist. Johan Hallqvist är docent i socialmedicin vid Karolinska Institutet och överläkare vid Samhällsmedicin, Stockholms läns landsting. Han leder en forskargrupp i socialepidemiologi som studerar mekanismer bakom de sociala skillnaderna i sjukdomsrisk med fokus på samverkan mellan tidiga och sena exponeringar under livsförloppet, den sociala kontextens betydelse och triggerfaktorers roll. Han har tidigare under 11 år varit rådgivare i socialdepartementet och bland annat sekreterare i folkhälsogruppen. Susanne Holland. Utredare vid Epidemiologiskt Centrum, Socialstyrelsen. Fil. kand. i sociologi. Samordningsansvar för statistikpresentationsprogrammet Folkhälsan i Siffror med specifikt ansvar för Hur mår Sverige? Maria Kölegård Stjärne. MPH och doktorand i folkhälsovetenskap med särskild inriktning epidemiologi på institutionen för folkhälsovetenskap vid Karolinska Institutet och anställd på CHESS (Centre for Health Equity Studies) Stockholms universitet/karolinska Institutet. Studerar grannskapets sociala kontext och dess påverkan på hjärtinfarktsinsjuknande med övergripande syfte att identifiera väsentliga kontextuella aspekter och belysa mekanistiska frågeställningar. Michael Lundberg. Statistiker vid Statens folkhälsoinstituts analysenhet. Fil. kand., MPH. Arbetar med databaser och statistiska analyser.

10 författarpresentation 9 Owe Löfman. MD, PhD är överläkare vid Folkhälsovetenskapligt Centrum, Universitetssjukhuset i Linköping och sedan 20 år verksam inom miljömedicin, allmän och klinisk epidemiologi samt prevention. Medicinarutbildning vid Karolinska Institutet, diplom i Public Health från Nordiska Hälsovårdshögskolan samt disputerat på en avhandling om osteoporos inom ämnet klinisk kemi. Klinisk bakgrund inom röntgen, primärvård och yrkesmedicin samt specialist inom yrkesmedicin/företagshälsovård. Medverkat vid bildandet av Östergötlands luftvårdsförbund och Östergötlands GIS-förening samt i 10 år varit ledamot i deras styrelser. Karin Melinder. Grundutbildad i sociologi samt magisterexamen i folkhälsovetenskap och doktorsexamen i socialmedicin. Specialintresserad av kulturbegreppet och hur detta kan mätas. Ansvarig för området Områdesvisa analyser på Statens folkhälsoinstitut. Medverkat i utvecklingen av Kommunala basfakta för folkhälsoplanering. Sedan 2004 anställd som lektor vid Karlstad universitet. Katarina Schough. Fil. dr och verksam som kulturgeograf vid Karlstads universitet. Bedriver som forskarassistent inom ramen för Vetenskapsrådet forskning om kunskapsbildning och kunskapsanvändning ur ett geografiskt perspektiv. Studiernas kontexter spänner mellan vetenskapliga och tekniska institutioner, styrande och förvaltande organisationer och människors vardagsliv. Anders Schærström. Geograf med specialisering på så kallad medicinsk geografi. Disputerade 1996 på en avhandling om epidemiologiska/geografiska metodproblem i samband med långa latenstider och mobila befolkningar. Sedan oktober 2003 verksam på Statens folkhälsoinstitut. Dessförinnan, , programsekreterare för arbetsmiljö och hälsa inom SALTSAprogrammet för forskning om arbetslivet i europeiskt perspektiv. Tidigare förflutet som vägledare och utredare för utbildnings- och arbetsmarknadsärenden inom SACO-förbundet Jusek. Åke Sivertun. Lektor i geoinformatik vid Institutionen för datavetenskap (IDA), Linköpings Universitet. Fil. lic. i tematisk forskning Linköpings universitet 1990, Fil. dr i Kulturgeografi (geoinformatik) Umeå universitet

11 10 platsen, individen och folkhälsan teorier, metoder och tolkningar Forskningsintressen: GIS för tvärvetenskaplig forskning och forskningskommunikation rörande komplexa fenomen, GIS för miljöanalys och miljöövervakning, HälsoGIS, GIS för hantering av avfallsflöden, GIS för räddningstjänst samt GIS och utbildning. P-O Östergren Läkare och professor i socialmedicin, särskilt socialepidemiologi, vid Lunds universitet. Har bland annat forskat om sociala relationers betydelse för stress, levnadsvanor och hälsa och under senare år om hur begreppet socialt kapital kan förbättra förståelsen av dessa sammanhang. Sammanfattning Att områden och platser har betydelse för hälsan är ganska uppenbart, men exakt hur orsakssambanden ser ut är däremot inte alls så enkelt. I själva verket handlar det ju om ett otal faktorer av vitt skilda slag som förekommer på vissa platser och som ibland direkt, men oftast indirekt, i komplicerade kedjor inverkar på invånarnas hälsotillstånd och välbefinnande. Att forskare med olika metod- och sakkunskaper har olika uppfattningar om hur man bör gå till väga för att utforska och förstå sambanden är knappast överraskande, men olika perspektiv och metoder behöver inte ses som konkurrenter utan snarast som komplement till varandra. Det är väsentligen vad den här boken handlar om. Ett tema som återkommer är ekologiska studier och risken för ekologiska felslut. Ekologiska studier har blivit ett etablerat uttryck för att studera något på grupp- eller områdesnivå och ekologiska felslut är ett uttryck för att dra slutsatser om samband som ser ut att gälla på en viss aggregeringsnivå, men som kanske inte håller på en annan nivå. Statistiskt kan sambanden skilja sig åt mellan nivåerna så att det som är genomsnittligt eller typiskt för en grupp eller ett område inte gäller varje enskild individ och kanske inte heller i en större grupp, där den mindre gruppen utgör en del. Denna insikt är viktig, därför att folkhälsovetenskapen handlar om hur förhållanden i samhället påverkar invånarnas hälsa och det praktiska, förebyggande och hälsofrämjande folkhälsoarbetet ofta bedrivs på samhälls-

12 sammanfattning 11 nivå det må vara inriktat på lokalsamhällen, regioner eller hela nationen. Det individuella och det aggregerade framstår som motpoler, då vi i den här boken försöker belysa olika ståndpunkter och tillvägagångssätt. Boken består av tre avdelningar som belyser perspektiv, metoder och datakällor. I den första avdelningen presenterar företrädare för olika vetenskaper sina perspektiv på hur man kan pejla eventuella samband mellan individer, områden och hälsa. Karin Melinder påpekar inledningsvis att områden kan beskrivas dels utifrån storleken, från grannskap till region och nation, dels utifrån typen av område, vilket exempelvis innebär skillnader mellan urbant och ruralt eller mellan tätorter, landsbygd och glesbygd. Med det sociala kapitalet som analysbegrepp diskuterar Per-Olof Östergren hur sociala företeelser skulle kunna påverka biologiska processer och den kroppsliga hälsan. Stress-sjukdoms- och sårbarhetshypoteserna erbjuder, liksom begreppet coping, förklaringar till detta. Därefter ställer Danuta Biterman begreppet grannskap i centrum, då hon med ett sociologiskt perspektiv beskriver hur man kan gå till väga för att analysera det sociala samspelet i områden som är fysiskt avgränsade och som invånarna naturligt kan identifiera sig med. Owe Löfman går igenom epidemiologiska mått på grupp- och områdesnivå främst fall-kontrollstudier, tvärsnittsstudier och kohortstudier. Han riktar uppmärksamheten på hur resultaten kan bli missvisande på grund av störande variabler (confounders) och felklassificeringar, men också på hur man med epidemiologiska mått kan spåra misstänkta samband och formulera hypoteser. Nästa perspektiv är det geografiska, som söker orsakssamband utifrån var de företeelser förekommer som kan tänkas påverka varandra. Tekniskt avancerade geografiska informationssystem hanterar data som kan knytas till platser och lägen. Om man sätter epidemiologiska mått på kartor kan de framstå i sina geografiska sammanhang. Med de olika vetenskapliga perspektiven som bakgrund övergår vi till några huvudsakliga metoder. Först ställer socialepidemiologen frågan hur man empiriskt skall kunna studera en områdeseffekt eller kontextuell effekt. Det är motiverat att fråga både varför sjukligheten varierar mellan populationer och varför vissa individer blir sjuka. För att komma åt de kontextuella faktorerna behöver man mäta områdesanknutna egenskaper och skaffa en tillräckligt stor bas för att urskilja exponeringskontraster. För

13 12 platsen, individen och folkhälsan teorier, metoder och tolkningar att kunna särskilja områdets effekter måste man analysera data även på individnivån. I det följande kapitlet utvecklas statistiska metoder för kontextuella analyser med betoning på flernivåmodeller. Här kontrasteras den kontextuella aspekten (själva området) med den kompositionella, det vill säga invånarnas egenskaper såsom åldersstrukturen. Geografiska analyser börjar med att man söker efter mönster i kartbilder, eftersom mönstren skulle kunna tyda på orsakssamband. För att upptäcka dem kan man använda exempelvis överlagrings-, rutnäts- eller buffertzonanalyser. Sådana underlättas mycket av GIS-tekniken (GIS = Geografiska Informationssystem) som emellertid kräver stor detaljrikedom och aktualiserar den personliga integriteten. Kapitlet om kvalitativa metoder fokuserar på hur man kan nå kunskap ur situationer som är betingade av sina sociala och geografiska sammanhang. Kvalitativ metodologi omfattar en mångfald av metoder och analytiska grepp, men innebär ofta en dialog mellan forskaren och praktiker eller andra informanter. Den sista metodik som presenteras är QCA (Qualitative Comparative Analysis), en relativt ny metodik som har ambitionen att förena de kvantitativa och kvalitativa tillvägagångssättens respektive fördelar. QCA bygger på boolesk addition och multiplikation. Metodiken kan användas på relativt många fall och kan därför medge generaliserande slutsatser. Metodiken är öppen för komplexa orsakssammanhang. Att enskilda fall kan påverka analysresultaten kan vara både en fördel och en nackdel. Slutligen ger boken en översikt av källor till data om sociala och fysiska bestämningsfaktorer samt om hälsoutfall. Det finns stora mängder data såväl om enskilda personer som om socioekonomiska, kulturella och fysiska förhållanden i register och databaser. Tack vare IT kan man bearbeta dem och åstadkomma mönster genom att variera kombinationer av områdesfaktorer och utfall. Många data är i grunden hämtade från individer men presenteras som statistik fördelade på olika slags områden. För att nå framgång med områdesbaserade analyser måste man vara observant på vad de tillgängliga uppgifterna står för.

14 introduktion 13 Introduktion Karin Melinder, Anders Schærström Intresset för olika forskningsområden går i vågor, blommar upp och försvinner. Varför vissa metoder och teorier väcker intresse under vissa perioder finns det inga enkla svar på, det kan ses som ett forskningsområde i sig. Att det finns ett nyväckt intresse för områdets och platsens betydelse för hälsan är dock klart. Detta betyder dock inte att forskarna är överens om på vilket sätt sådana studier skall bedrivas. Området samlar forskare från flera olika vetenskaper som arbetar på olika sätt och inte självklart har samma bild av vad som är rätt att göra. I den här boken presenterar vi ett urval perspektiv och metoder. Vi som medverkat har inte försökt integrera de olika metoder och perspektiv som vi står för och känner oss hemma med. I stället har vi valt att låta perspektiven och metoderna stå för sig själva. Ändå framgår det nog att det finns många beröringspunkter. I grunden söker vi alla svar på samma slags frågor om hur olika omgivningar påverkar hälsan för individer och grupper. Förhoppningsvis har vi gett dig, läsare, något nytt uppslag och någon ny impuls men kanske inte övertygat någon om att ett visst perspektiv eller en viss metod leder till den fullständiga och sanna bilden av hälsans och ohälsans samband med omgivningen. Hur mycket fokus läggs på hälsa kan variera. För vissa, t ex epidemiologer, är individens hälsa det centrala och man intresserar sig för om det går att hitta belägg för att andra egenskaper än de som klart kan kopplas till individen, t.ex. var hon bor, kan visas ha ett samband med hälsa. Andra (geografer) har som sitt primära studieområde platsen eller områdets betydelse för människan, däribland för hennes hälsa. Statsvetare och sociologer har också bedrivit komparativa studier där olika nationer eller regioner jämförts utifrån olika aspekter, t ex olika former av välfärd eller demokrati. Som en röd tråd genom studier av område och hälsa går rädslan för det ekologiska felslutet (ecological fallacy). Ekologiska felslut har blivit synonymt med att studera något på grupp- eller områdesnivå, när det egentligen innebär att man inte skall dra slutsatser om samband som tagits fram på en nivå på en annan nivå. Sambanden kan skilja sig på olika nivåer. Ett exempel är sambandet mellan självmord och arbetslöshet. På individnivå kan man hitta ett samband mellan arbetslöshet och självmord, d.v.s. personer som är

15 14 platsen, individen och folkhälsan teorier, metoder och tolkningar arbetslösa begår oftare självmord än andra. På ekologisk nivå, vid jämförelser av länder, är förhållandet det omvända, d.v.s. länder med hög arbetslöshet har en låg självmordsnivå och vice versa. Att dra slutsatser från den ekologiska nivån till individen vore att göra sig skyldig till ett ekologiskt felslut. Det är fråga om två olika resultat som måste tolkas var och en för sig. För att förstå sambandet på ekologisk nivå måste man också känna till strukturella och kulturella faktorer hos de länder som studerats. Nästan lika genomgående som rädslan för det ekologiska felslutet är insikten om att folkhälsovetenskapen handlar om hur förhållanden i samhället påverkar människors hälsa och insikten om att mycket av det förebyggande arbetet bedrivs på samhällsnivå, antingen det gäller lokalsamhället eller regional/nationell nivå. När man av rädsla för det ekologiska felslutet inte har vågat studera hur egenskaper hos samhället påverkar människors hälsa gör man sig å andra sidan skyldig till det individuella felslutet hävdar andra. Det är mellan dessa två läger som diskussionen står. Den här boken har ambitionen att belysa de olika ståndpunkterna. Den vill också visa att man kan använda både kvantitativa och kvalitativa metoder vi analyser av plats, individ och hälsa. Kvantitativa studier kan påvisa statistiska samband och om dessa är tillräckligt starka och rimliga kan man inte avvisa dem som slumpmässiga, men hur sambanden mellan orsak och verkan faktiskt ser ut är en annan sak. Tänkandet kring socialt kapital och stress- sjukdomsteorin tycks visa på komplexa samband mellan sociala och fysiologiska system som skulle kunna förklara till synes helt åtskilda företeelser. Kroppslig ohälsa kan hänga samman med sociala strukturer uppströms i långs orsakskedjor. Kvalitativa tillvägagångssätt syftar till att förstå situationer och sammanhang utifrån enskilda fall men medger inte statistiskt generaliserbara slutsatser. Däremot kan de ofta genom att gå på djupet uppdaga omständigheter som man inte upptäcker när man studerar en större grupp som helhet och som kan vara värda att undersöka närmare. Ett syfte med nätverket för områdesvisa analyser, som beskrevs i förordet, var att undersöka möjligheterna till samverkan mellan de olika perspektiv och synsätt som var företrädda i nätverket. Det fanns ett önskemål om att kontakt mellan discipliner och metoder skulle leda till ett samarbete

16 fakta/fördjupning 15 som i sin tur skulle leda till ny kunskap och bättre förståelse av samband. Hittills har detta inte skett. Snarare har en insikt vuxit fram om att man för att samarbeta behöver en gemensam bas. Vår förhoppning är att denna bok skall kunna utgöra den gemensamma basen och därigenom fungera som en språngbräda för ett kommande samarbete mellan olika metoder och perspektiv. Fakta/Fördjupning Ekologiska studier I den här boken förekommer ordet ekologisk i ett par olika betydelser. Med ekologiska studier menar man i epidemiologin att man undersöker populationer eller områden, till skillnad från studier som utgår från enskilda individer. (1) I ekologiska studier använder man alltså mått som hänför sig till grupper som definierats utifrån ett fysiskt område där de bor, en arbetsplats där de arbetar eller en socioekonomisk grupp som de alla tillhör. Begreppet ekologi är ursprungligen myntat av zoologen och filosofen Ernst Haeckel 1866 med en helt annan innebörd, nämligen arters och populationers relationer till omgivningen, dvs andra arter och populationer samt den fysiska miljön. Med sjukdomsekologi (disease ecology) avser man de funktionella sambanden mellan en viss sjukdom och dess förutsättningar. Sålunda är sjukdomen malaria i ekologisk mening beroende av ett samspel mellan själva den sjukdomsalstrande organismen, vektorer (myggor), värddjur samt de klimatförhållanden värme, fuktighet där vektorerna kan utvecklas. Ekologiska studier (i epidemiologisk mening) medför risker för att man kommer fram till felaktiga slutsatser, ekologiska fallgropar eller ekologiska felslut (engelska: ecological fallacies) 1, eftersom det statistiska samband som ser ut att gälla på en aggregeringsnivå inte nödvändigtvis gäller på andra nivåer. 1 Begreppen ecological correlations och ecological fallacies lanserades av Robinson (1)

17 16 platsen, individen och hälsan Uttrycken ekologiska studier och ekologiska felslut har kritiserats, dels p g a risken för förväxling med den ursprungliga innebörden av begreppet ekologi, dels p g a att felslut kan bero på såväl alltför stora som alltför små undersökningspopulationer. I stället har det föreslagits, att man ska skilja mellan aggregational fallacies (för stora populationer) och atomistic fallacies (för små populationer) med den gemensamma benämningen correlational fallacies i stället för ekologiska felslut. (2) Ytterligare ett förslag är contextual fallacies. (3) Referenser 1. Robinson W. Ecological correlations and the behaviour of individuals. Am Sociol 1950;15: Learmonth, A T A. Disease Ecology. An introduction. Oxford: Blackwell, Galtung, J. Theory and Methods of Social Research. Rev. ed. Basic social science monographs from from the International Peace Research Institute, Oslo. Oslo: Universitetsforlaget; Stockholm: Läromedelsförlaget; 1969.

18 Del A: platsen, individen och folkhälsan teorier, platsen, metoder individen och och tolkningar hälsan 17 VETENSKAPLIGA PERSPEKTIV

19 18 platsen, individen och folkhälsan teorier, metoder och tolkningar

20 platsen, individen och folkhälsan teorier, platsen, metoder individen och och tolkningar hälsan PLATS, INDIVID OCH HÄLSA: PERSPEKTIV Anders Schærström

21 20 platsen, individen och folkhälsan teorier, metoder och tolkningar

22 perspektiv PLATS, INDIVID OCH HÄLSA: PERSPEKTIV Anders Schærström Ord som plats, område, ort och ställe ingår i vårt vardagsspråk och vi använder dem ofta utan att reflektera över den exakta innebörden. Vi kanske även uppfattar dem som mer eller mindre synonyma. Andra ord och uttryck med besläktad betydelse uppfattar vi kanske som mera precisa eller formella: läge, region, utrymme, areal, lokal, miljö, lokalsamhälle etc. Flera discipliner har anledning att ägna sig åt just platser och områden, men beroende på de problem man är intresserad av och de perspektiv man vill anlägga, behöver man använda olika begrepp och precisera dem på olika sätt. Det kan även bli så att man inom olika akademiska ämnen använder samma ord på olika vis. Allt kommer att visa sig när du läser vidare i den här boken, men vi ska göra vårt bästa för att förklara och reda ut de olika begreppen. Området, platsen, läget En punkt på jordytan kan bestämmas som en skärning mellan latitud och longitud och pejlas in med hjälp av GPS 1. Resultatet kan se ut så här: N 59 19,98 ; E 18 04,10 Det är nog inte många som omedelbart får några associationer av denna positionsangivelse. Den är visserligen mycket exakt, men ändå kan inte många direkt säga var det är någonstans, bortsett från att det måste vara på norra halvklotet, österut från nollmeridianen som går genom Greenwich, antagligen i norra Europa, kanske rentav i Sverige. Om man däremot säger Sergels torg får många människor genast associ- 1 Global Positioning System, satellitnavigationssystem för noggrann lägesbestämning.

23 22 platsen, individen och folkhälsan teorier, metoder och tolkningar ationer. De flesta svenskar har nog hört namnet och många har varit där eller åtminstone sett bilder därifrån på TV. Flera har dessutom något slags personligt förhållningssätt till Sergels torg. För en del väcker namnet olust om man måste passera, gör man det så snabbt som möjligt. För andra ger det en känsla av förtrogenhet, till och med något man skulle kunna kalla för en hembygdskänsla. Det finns i dag generationer av stockholmare som har vuxit upp med Sergels torg som det nu ser ut med Plattan, Kulturhuset, Stadsteatern, obelisken och den superelliptiska trafikplatsen, formgiven av Piet Hein. Myllret av människor på väg åt olika håll, trappan där de som inte har bråttom sitter, torghandlarnas utbud av hantverk men också alla de sociala avigsidor som förknippas med torget: alkoholmissbruk, knarkhandel och prostitution samt buller, trängsel och stress. Sergels torg har blivit ett forum där stora eller små skaror samlas för att offentligt uttala starka åsikter och känslor, en inramning för kulturella händelser, en mötesplats för människor, varor och budskap. Varken stadsplanerare eller allmänhet är likgiltiga för Sergels torg. Somliga vill förändra, bygga om för att försköna och få bort de sociala problemen, medan andra snarare vill skydda och bevara torget och dess inramning precis som det är, som ett kulturminnesmärke. För en del människor är torget en väsentlig del av deras livsmiljö utan att de i någon formell mening bor eller arbetar där, medan många andra enbart passerar. Man kan rentav föreställa sig, att de många människor som finns på torget samtidigt eller vid olika tidpunkter visserligen delar det fysiska utrymmet men ändå i viss mening befinner sig på olika platser, därför att de använder utrymmet på olika sätt och i olika syften. De befinner sig visserligen fysiskt nära varandra, men har ingenting med varandra att göra. Därmed har de sannolikt också olika förhållanden till torget och påverkas på olika sätt av miljön där. Latitud- och longitudangivelsen (ovan) är en geodetisk lägesbestämning medan Sergels torg är en plats. Båda sätten att ange ett ställe på jordytan är berättigade och användbara men i olika sammanhang. Man kan också säga att torget ligger i eller ingår i ett vidare område och därmed syfta på en större yta än själva torget, exempelvis Stockholms city. Vill man vara mera precis, kan man säga att Sergels torg ligger i Norrmalms stadsdelsområde eller i Klara församling. Man kan lägesbestämma punkter mycket exakt och använda samma

24 perspektiv 23 teknik för att avgränsa större ytor i geodetisk mening. Att avgränsa platser eller områden på grundval av vad som förekommer där och förklara samband förutsätter åtminstone delvis ett annat synsätt och tillvägagångssätt. Det finns ett starkt subjektivt inslag i hur vi ser på platser. Vi kan sålunda hysa starkare eller svagare känslor för de platser där vi bor, liksom för andra platser som vi regelbundet eller tillfälligt vistas på. Att ha vuxit upp på en viss ort, i ett visst kvarter och vid en viss gata, ger i regel upphov till starka, men inte nödvändigtvis positiva, känslor för denna trakt. Var man senare i livet bor kan vara en följd av många omständigheter och tillfälligheter, såsom yrke, arbetsplatsens läge, konjunkturer, privatekonomi, val av partner, familjeförhållanden med mera. Kanske bor man i en ort (en förort) och tillbringar vardagarna på en arbetsplats någon helt annanstans. Områdets utformning och fysiska egenskaper i sig kan skapa mer eller mindre bra förutsättningar för att invånarna ska trivas. Människor kan i olika grad vara känslomässigt bundna till bostadsorten eller närområdet, delvis beroende på områdets egenskaper och delvis på helt andra omständigheter, exempelvis hur länge man har bott där, hur pass väl man identifierar sig med sina grannar eller vilken fas i livet man befinner sig i. Genom att lära känna sitt närområde eller umgås med grannarna kan man få en starkare förankring. Ett annat sätt att stärka känslan för platsen är att ordna lokala fester, engagera sig i hembygdsföreningar, delta i kurser, idrottsevenemang, tävlingar eller liknande. Det finns alltså åtskilliga både subjektiva och objektiva aspekter på platser och områden. Personligen kan man förknippa platser med obehag, olust och rädsla eller med hemkänsla, tillhörighet, avslappning, glädje och så vidare. Hur vi avgränsar platser i våra föreställningsvärldar kan vara mer eller mindre genomtänkt och vad som menas med ett område är alltså långt ifrån självklart. En utomstående betraktare eller forskare som vill studera områden och deras betydelse för invånarna kan behöva fånga in såväl objektiva som subjektiva kriterier för att definiera relevanta områdesgränser. Statistikern, till exempel, söker sammanföra information områdesvis och måste därför avgränsa områden enligt olika kriterier på ett sätt som är relevanta för olika användare av statistik. Samhällsplaneraren arbetar med områdesplaner, detaljplaner eller stadsplaner. Dessa omfattar bestämda större eller mindre ytor, men innehållet i dem är åtminstone delvis ännu inte verklighet

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Dokumenttyp Plan Fastställd 2014-11-24 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2015 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr 2014.000145

Läs mer

ANTAGEN KF 2012-06-18 118

ANTAGEN KF 2012-06-18 118 ANTAGEN KF 2012-06-18 118 2 (5) INLEDNING Folkhälso- och Trygghetsplanen omfattar alla kommunmedborgare i Borgholm och utgör grunden för ett framgångsrikt och långsiktigt arbete med folkhälso- och trygghetsfrågor.

Läs mer

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA?

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA? HÖGANÄS KOMMUNS FOLKHÄLSOPROGRAM 2015-2018 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2015-xx-xx För revidering ansvarar: Kultur- och fritidsutskottet För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Kultur-

Läs mer

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt om dessa riktlinjer... 3 2. Allmänt om folkhälsoarbete... 4 2.1 Hälsans bestämningsfaktorer... 4 2.2 Skillnaden mellan folkhälsa

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun 1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22

Läs mer

PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA

PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA När människor mår bra, mår även Västra Götaland bra. JÄMLIK HÄLSA ÄR EN HJÄRTEFRÅGA Det är egentligen rätt enkelt. En region där människor trivs och är friska längre, har bättre

Läs mer

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Tillsammans för en god och jämlik hälsa Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband

Läs mer

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Strategiskt folkhälsoprogram

Strategiskt folkhälsoprogram Kommunledning Folkhälsoplanerare, Therese Falk Fastställd: 2014-11-03 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 2/10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning...

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg 1 (15) Dnr 2013:454 Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:94) om ämnesplan för ämnet hälsa i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den

Läs mer

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan 2014-2019 Varför har vi en folkhälsoplan? Att människor mår bra är centralt för att samhället ska fungera både socialt och ekonomiskt. Därför är folkhälsoarbete

Läs mer

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen 5.17 Hälsokunskap Hälsokunskap är ett läroämne som vilar på tvärvetenskaplig grund och har som mål att främja kunskap som stödjer hälsa, välbefinnande och trygghet. Utgångspunkten för läroämnet är respekt

Läs mer

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric Folkhälsostrategi 2016-2019 Foto: Elvira Gligoric Inledning Vad är folkhälsa? Folkhälsa beskriver hur hälsan ser ut i en befolkning. Den visar hur stor del av befolkningen som drabbas av olika sjukdomar

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87 Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015 Antagen av KF 2012-06-11, 87 Definitioner Man måste skilja på hälsa, som är en fråga för individen, och folkhälsa som är en fråga för samhället. Folkhälsoarbetet

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Elva målområden för folkhälsoarbetet

Elva målområden för folkhälsoarbetet Elva målområden för folkhälsoarbetet Den svenska folkhälsopolitiken utgår från elva målområden där man finner de bestämningsfaktorer som har störst betydelse för den svenska folkhälsan. Det övergripande

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 l a i r e t a m s t e Arb 2 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet

Läs mer

Hälsokonsekvensbedömning i planering. Henry Stegmayr 061129 LST Z

Hälsokonsekvensbedömning i planering. Henry Stegmayr 061129 LST Z Hälsokonsekvensbedömning i planering Henry Stegmayr 061129 LST Z Definition av HKB En kombination av metoder genom vilka politiska beslut, program eller projekt bedöms utifrån sina möjliga effekter på

Läs mer

Lärarhandledning Hälsopedagogik

Lärarhandledning Hälsopedagogik Lärarhandledning Hälsopedagogik Får kopieras 1 72 ISBN 978-91-47-11592-1 Rune Johansson, Lars Skärgren och Liber AB Redaktion: Anders Wigzell Omslagsbild: Maja Modén Produktion: Adam Dahl Får kopieras

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning Folkhälsoplan Sjöbo kommun Inledning Världshälsoorganisationen, WHO definierade 1946 begreppet hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej endast frånvaro

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

Ohälsa vad är påverkbart?

Ohälsa vad är påverkbart? Ohälsa vad är påverkbart? Dialogkonferens i Lund 14 oktober 2009 Ylva Arnhof, projektledare Magnus Wimmercranz, utredare www.fhi.se\funktionsnedsattning Viktiga resultat Att så många har en funktionsnedsättning

Läs mer

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Suzanne Nilsson, utredare, enheten för uppväxtvillkor och hälsosamt åldrande Statens folkhälsoinstitut Vår uppgift att främja hälsa samt

Läs mer

Folkhälsa i Gävleborg - gemensamma utgångspunkter

Folkhälsa i Gävleborg - gemensamma utgångspunkter Folkhälsa i Gävleborg - gemensamma utgångspunkter 1(11) Gemensamma utgångspunkter för arbetet med att förbättra befolkningens hälsa i Gävleborg Innehållsförteckning: Programförklaring Befolkningens hälsa

Läs mer

Vad är folkhälsovetenskap?

Vad är folkhälsovetenskap? Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 2 september 2010 karin.guldbrandsson@ki.se 1. Vad är hälsa? Vad är sjukdom? 2. Vad är folkhälsa? 3. Vad är ett folkhälsoproblem?

Läs mer

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen 3 mars 2010 i Ånge. ARRANGÖRER: Länsstyrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län i samarbete med Statens folkhälsoinstitut. Välkomna! 2010-04-13 Sid 1

Läs mer

2011-08-22. Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa?

2011-08-22. Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa? Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 31 augusti 2011 karin.guldbrandsson@ki.se 1. Vad är hälsa? Vad är sjukdom? 2. Vad är folkhälsa? 3. Vad är ett folkhälsoproblem?

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoredovisning

Välfärds- och folkhälsoredovisning Välfärds- och folkhälsoredovisning Lunds kommun 2013 Inledning och resultat i korthet Kommunkontoret 4 Kartläggningens olika delar A. Inledning och resultat i korthet B. Resultatdel, välfärd C. Resultatdel,

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET

MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET Människors makt och möjligheter att påverka sin omvärld har sannolikt en avgörande betydelse för deras hälsa. På INDIVIDNIVÅ är sambandet mellan inflytande

Läs mer

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle 2012 Omvårdnad Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och forskningsområde. Inom forskningsområdet omvårdnad

Läs mer

Välkomna till samråd och workshop!

Välkomna till samråd och workshop! Välkomna till samråd och workshop! Hålltider Vi börjar den 29 augusti, kl 12.00 med lunch. Workshopen startar kl 13.00 med inledning. Eftermiddagen avslutas kl 17.00. Dagen efter börjar vi kl kollas???

Läs mer

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun 1 (7) Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 ) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: Folkhälsosamordnare,

Läs mer

Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander

Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander 24 november 2010 2011-04-18 Sid 1 Uppdraget Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009; bestämningsfaktorerna och befolkningsgrupper Redovisa

Läs mer

Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter

Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter Nordisk folkhälsokonferens 2014 i Trondheim Pia Lindeskog Folkhälsomyndigheten 2. 2014-09-25 Den 1 januari 2014 startade Folkhälsomyndigheten

Läs mer

Kommunala Basfakta - paketresa till folkhälsostatistiken. 2011-09-20 Sid 1

Kommunala Basfakta - paketresa till folkhälsostatistiken. 2011-09-20 Sid 1 Kommunala Basfakta - paketresa till folkhälsostatistiken 2011-09-20 Sid 1 Folkhälsoinstitutets databaser: paketresor med all-inclusive till alla som vill njuta av tillvaron Varför paketresor? Vilka resmål

Läs mer

Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering

Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering 11 mars 2015 Filippa Myrbäck, Sektionen för hälsa och jämställdhet, SKL Kongressuppdrag: SKL ska stödja medlemmarna i deras hälsofrämjande och förebyggande

Läs mer

Folkhälsoplan Åstorps kommun

Folkhälsoplan Åstorps kommun Folkhälsoplan Åstorps kommun www.astorp.se Folkhälsoplan Åstorps kommun Dnr 2014/111 Antagen av Folkhälsorådet 2015.04.14 Upplaga: 3 1 Miljö Samhällsekonomiska strategier Trafik Sömnvanor Utbildning Fritid

Läs mer

Folkhälsostrategi

Folkhälsostrategi Fritids- och kulturförvaltningen 1(7) Datum 2015-10-13 Handläggare Er Referens Vår Referens Sandra Beletic 090/001.871-15 Folkhälsostrategi 2016-2019 Beslutsversion 2015-10-13 Diarienummer: 090/001.871-15

Läs mer

Hur gick det med den tilltagande dödligheten bland kvinnorna i Örkelljunga?

Hur gick det med den tilltagande dödligheten bland kvinnorna i Örkelljunga? Hur gick det med den tilltagande dödligheten bland kvinnorna i Örkelljunga? Öppna jämförelser ställer krav på epidemiologisk analys och tolkning JUAN MERLO Professor, regionöverläkare, Hälso- och sjukvårdsledning

Läs mer

Kennert Orlenius Högskolan i Borås 2015-01-27

Kennert Orlenius Högskolan i Borås 2015-01-27 Kennert Orlenius Högskolan i Borås 2015-01-27 En socialt hållbar stadsutveckling bör kännetecknas av sådant som att hänsyn tas till olika gruppers behov, att förutsättningar för människors möten förbättras

Läs mer

Policy för Folkhälsoarbete. i Lunds kommun

Policy för Folkhälsoarbete. i Lunds kommun Policy för Folkhälsoarbete i Lunds kommun Reviderad med anledning av den av riksdagen tagna propositionen 2007/08:110 En förnyad folkhälsopolitik samt på grund av kommunala beslut. Antagen av kommunstyrelsens

Läs mer

2011-09-02. Grunderna i epidemiologi. Innehåll: Vad är epidemiologi? Epidemiologins tillämpningsområden

2011-09-02. Grunderna i epidemiologi. Innehåll: Vad är epidemiologi? Epidemiologins tillämpningsområden Innehåll: Grunderna i epidemiologi Vad är epidemiologi? Beskriva 5 olika typer av studiedesign Beskriva 3 olika typer av sjukdomsmått Emilie.agardh@ki.se Diskutera orsaker och samband Varför är epidemiologi

Läs mer

Plan för folkhälsoarbetet. Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007

Plan för folkhälsoarbetet. Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 Plan för folkhälsoarbetet 2007 2011 Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 2 Foto omslag: Fysingen, Jan Franzén. Valstadagen, Franciesco Sapiensa. Grafisk form: PQ layout. 2007 Innehåll Inledning

Läs mer

Målarbete och kompetensutveckling för folkhälsa och folkhälsoarbete

Målarbete och kompetensutveckling för folkhälsa och folkhälsoarbete Preventionscentrum Stockholm S OCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN Handläggare: Carina Cannertoft Tfn: 08-508 430 28 Anders Eriksson Tfn: 08-508 430 22 T JÄNSTEUTLÅTANDE 2004-12-09 S OCIALTJÄNSTNÄMNDEN 2005-01-28

Läs mer

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal Gott liv i Mölndal! Mål och inriktning för folkhälsoarbetet Gott liv i Mölndal 1 Innehåll Vår vision 2 Strategiskt arbete för hälsa och social hållbarhet 3 Mål och inriktning 4 Mål i sammanfattning 5 Delaktighet,

Läs mer

Hur påverkas hälsan av en ökad internationalisering. Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut

Hur påverkas hälsan av en ökad internationalisering. Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut Hur påverkas hälsan av en ökad internationalisering Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut För att förstå framtiden måste vi lära av historien Oavbruten ökning av medellivslängden Till

Läs mer

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa Del 1 Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa Grundlagen har hälsoaspekter * Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans

Läs mer

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor

Läs mer

KUNSKAPSUNDERLAG: En god hälsa för alla i Katrineholms kommun utmaningar

KUNSKAPSUNDERLAG: En god hälsa för alla i Katrineholms kommun utmaningar KUNSKAPSUNDERLAG: En god hälsa för alla i Katrineholms kommun utmaningar 2017-2019 Datum: 2016-09-07 Innehåll: 1. BEGREPPSFÖRKLARINGAR... 3 2. FAKTORER SOM PÅVERKAR HÄLSAN... 6 3. TVÄRSEKTORIELLT ARBETE...

Läs mer

Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi

Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi Förutsättningarna för ett liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar at förvalta jorden så at

Läs mer

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna: Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet på Vasagymnasiet har en inriktning VIP (Vasagymnasiets internationella profil) som passar dig som är nyfiken på Europa och tycker det är viktigt med ett

Läs mer

Folkhälsa i Bollnäs kommun

Folkhälsa i Bollnäs kommun KOMMUNSTYRELSEKONTORET Handläggare Karin Bjellman 2014-02-24 Dnr 13-0121 Folkhälsa i Bollnäs kommun 2014 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014 02 24 Utdelningsadress Besöksadress Webb Telefon E-post Bankgiro

Läs mer

Kommission för ett socialt hållbart Malmö

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Kommission för ett socialt hållbart Malmö Stadens sociala samband, 2012-06-05 - Anna Balkfors Klimatsmart Hälsa/välbefinnande Direktiv Utarbeta vetenskapligt underbyggda förslag till strategier för hur

Läs mer

Studiedesign: Observationsstudier

Studiedesign: Observationsstudier Studiedesign: Observationsstudier Kvantitativa metoder II: Teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.se Disposition Introduktion Kohortstudie Fall-kontrollstudie

Läs mer

Folkhälsoplan 2014-2020 Härnösands kommun

Folkhälsoplan 2014-2020 Härnösands kommun Härnösands kommun Karin Erlander karin.erlander@harnosand.se FOLKHÄLSOPLAN Bilaga 1 Datum 2014-09-29 Folkhälsoplan 2014-2020 Härnösands kommun Dokumentnamn Folkhälsoplan 2014-2020 Plan Fastställd/upprättad

Läs mer

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism!

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Eira-studien a r i E Tack Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Du är en av de drygt 5 000 personer i Sverige som under de senaste 10

Läs mer

Inledning. Tre forskares metodiska resor

Inledning. Tre forskares metodiska resor Inledning GUNNAR OLOFSSON Behövs det ännu en bok om samhällsvetenskaplig metod? Finns det inte redan för många? Visst finns det många böcker om hur man bör gå till väga när man gör en samhällsvetenskaplig

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Medel för särskilda folkhälsosatsningar

Medel för särskilda folkhälsosatsningar LULEÅ KOMMUN Dnr 1 (5) Barbro Müller Medel för särskilda folkhälsosatsningar Beslutat 2011-11-28 Reviderat 2013-02-25 Reviderat 2015-01-12 LULEÅ KOMMUN Dnr 2 (5) Medel för särskilda folkhälsosatsningar

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling.

Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling. Folkhälsoplan 2013 2014 1 Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling. Längre ner i visionstexten står det att Vi värnar om varandra och vårt samhälles

Läs mer

HÄLSOVÅRD. Ämnets syfte

HÄLSOVÅRD. Ämnets syfte HÄLSOVÅRD Ämnet hälsovård är tvärvetenskapligt och har sin grund i hälsovetenskap, medicin, vårdvetenskap och pedagogik. I ämnet behandlas hälsa, förebyggande och hälsovårdande arbete samt vanligt förekommande

Läs mer

BEFOLKNING. befolkning. Den typiska invånaren i Gnesta kommun. Befolkningsutveckling. Flyttningsöverskott

BEFOLKNING. befolkning. Den typiska invånaren i Gnesta kommun. Befolkningsutveckling. Flyttningsöverskott BEFOLKNING BEFOLKNING Den typiska invånaren i Gnesta kommun Befolkningsutveckling Födelseöverskott Flyttningsöverskott Åldersstruktur Pendling 2000 Förvärvsarbetande Utbildning Befolkningsprognos 2015

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Vef- s Tjänsteskrivelse: Förslag till folkhälsopolicy 2. Folkhälsopolicy 3. Protokollsutdrag, KSAU $ zr5 /zor5 VALLENTUNA KOMMUN

Vef- s Tjänsteskrivelse: Förslag till folkhälsopolicy 2. Folkhälsopolicy 3. Protokollsutdrag, KSAU $ zr5 /zor5 VALLENTUNA KOMMUN Kommunstyrelsen Sa m ma nträdesprotokol I 2016-01-25 13 (2e) s10 Folkhälsopolicy (KS 2015. 126) Beslut Kommunstyrelsen skickar förslaget till folkhälsopolicy på remiss till nämnderna till och med den 3o

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Geografi, 150 verksamhetspoäng Ämnet behandlar människans livsvillkor, naturmiljö och samhälle samt miljöförändringar i olika delar av världen över tid. Förutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga

Läs mer

3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering

3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering 3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering 3.6.1 Miljömål Agenda 21 är FN:s handlingsprogram för hållbar utveckling. Programmet är ett globalt samarbete som anger mål och riktlinjer för att uppnå

Läs mer

Om att skapa goda livsmiljöer

Om att skapa goda livsmiljöer Om att skapa goda livsmiljöer Bostadsområdet en stödjande miljö Ohälsan i samhället ökar och det är därför viktigt att arbeta förebyggande. Eftersom bostadsområdet är en plats där människor tillbringar

Läs mer

Robertsfors folkhälsopolitiskt program

Robertsfors folkhälsopolitiskt program Robertsfors folkhälsopolitiskt program 2014-2016 Innehåll 1. Varför behövs ett folkhälsopolitiskt program... 1 2. Hållbar utveckling och folkhälsa... 1 3. Vilket är målet för folkhälsoarbete i Sverige

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga?

Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga? Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga? Regionernas roll? Nationella styrdokument Ungdomspolitiken Barnrättspolitiken Alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och

Läs mer

Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6

Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6 Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret 10-11 Sverigetema v. 45 v. 6 När vi planerat arbetet har vi utgått från: Mål att sträva mot i läroplanen Skolan skall sträva efter att eleven: utveckla

Läs mer

Hälsan bland hemlösa och andra socialt och ekonomiskt utsatta grupper

Hälsan bland hemlösa och andra socialt och ekonomiskt utsatta grupper Hälsan bland hemlösa och andra socialt och ekonomiskt utsatta grupper Temat för detta nummer av Socialmedicinsk Tidskrift är hemlösas ohälsa. Hemlöshet i sig kan förklaras ur olika perspektiv, vilket bl

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

Hälsopedagogik, Närdistans sommarkurs

Hälsopedagogik, Närdistans sommarkurs 1 Ämne: Kurs: Kurskod: Hälsa Hälsopedagogik, Närdistans sommarkurs HÄLHÄLO Poäng: 100 Litteratur : Hälsopedagogik, Anna.Karin Axelsson, Sanoma Utbildning http://www.sanomautbildning.se/content/templates/pages/projectgroup.as

Läs mer

Folkhälsopolitiken. Övergripande mål Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

Folkhälsopolitiken. Övergripande mål Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen Folkhälsopolitiken Övergripande mål Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 2. 2014-05-22 Hälsa - folkhälsa Hälsa Enligt WHO:s definition är hälsa ett

Läs mer

Hälsoläget i Gävleborgs län

Hälsoläget i Gävleborgs län Hälsoläget i Gävleborgs län med särskild fokus på matvanor och fysisk aktivitet Lotta Östlund, sociolog och utredare, Samhällsmedicin Inspirationsseminarium Ett friskare Sverige Arr: Folkhälsoenheten Söderhamn

Läs mer

Kurs: Geografi. Kurskod: GRNGEO2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Geografi. Kurskod: GRNGEO2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Geografi Kurskod: GRNGEO2 Verksamhetspoäng: 150 Förutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar att förvalta jorden så att en hållbar

Läs mer

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen 5.12 Psykologi I egenskap av en vetenskap som undersöker mänsklig aktivitet ger psykologin de studerande förutsättningar att på olika sätt iaktta och förstå människan och de faktorer som påverkar hennes

Läs mer

2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com

2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2 Långsiktigt folkhälsoarbete för god och jämlik hälsa i Årjängs kommun Innehållsförteckning Inledning 4 Bakgrund 5 Folkhälsorådet

Läs mer

Samband mellan ökande BMI och expanderande snabbmatskedjor i Stockholm från 70-talet till nutid.

Samband mellan ökande BMI och expanderande snabbmatskedjor i Stockholm från 70-talet till nutid. Karolinska Institutet Institutionen för Folkhälsovetenskap Folkhälsovetenskapens utveckling Samband mellan ökande BMI och expanderande snabbmatskedjor i Stockholm från 70-talet till nutid. Abstract Bakgrund:

Läs mer

Folkhälsa och miljö. Mål - miljö. Mål - folkhälsa

Folkhälsa och miljö. Mål - miljö. Mål - folkhälsa Folkhälsa och miljö Mål - folkhälsa Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget att folkhälsan förbättras för de grupper i befolkningen

Läs mer

Lokal Välfärdsrapport 2007. för Klockaretorpet. Norrköpings kommun - lokal välfärdsrapport 2007 för Klockaretorpet 1

Lokal Välfärdsrapport 2007. för Klockaretorpet. Norrköpings kommun - lokal välfärdsrapport 2007 för Klockaretorpet 1 Lokal Välfärdsrapport 27 för s kommun - lokal välfärdsrapport 27 för 1 Inledning Kommunens arbete för välfärd och hållbar utveckling innebär ett aktivt arbete för att alla invånare ska kunna leva i ett

Läs mer