Regionala utvecklingsnämnden

Transkript

1 Johan Raustorp Strateg hållbara transporter SAMRÅDSREDOGÖRELSE Datum Dnr (18) Samrådsredogörelse för Cykelstrategi för Skåne Sammanfattning De som yttrat sig över remissversionen av Cykelstrategi för Skåne har alla välkomnat att tar fram en strategi för att göra Skåne till Sveriges bästa cykelregion. Cykeltrafik är någonting som engagerar och som är angeläget för ett Skåne där cykeln redan är ett viktigt färdmedel för många. Ingen av dem som yttrat sig över remissen var negativ till de samverkansområden som presenterades, utan de ansågs vara relevanta. Ett ökat samarbete och en gemensam kunskapsuppbyggnad för att öka cyklandet är välkommet. En återkommande synpunkt har varit att formen för och syftet med cykelutvecklingsplattformen behöver förtydligas. Detta har gjorts i den reviderade versionen där ett Cykelsekretariat som är organiserat på ungefär samma sätt som i Stockholm föreslås. Kommuner i Skåne Burlövs kommun Burlövs kommun arbetar aktivt med anslutningar till de båda pågatågsstationerna i kommunen. Kommunen tycker att strategins mål och insatser är relevanta för såväl regionen som kommunen. En cykelutvecklingsplattform kan bli lyckosam om arbetet formaliseras och ansvarsfördelningen tydliggörs. Man är positiv till mellankommunala projektgrupper och Region Skåne bör vara sammankallande för nätverk och arbetsgrupper. Burlövs kommun har inte någon cykelplan eller liknande dokument i dagsläget, men kan tänka sig att ta fram ett program för gång- och cykelfrågor. Postadress: Kristianstad Organisationsnummer: Besöksadress: Dockplatsen 26, Malmö Telefon (växel): Internet:

2 Dnr (18) Burlövs kommuns yttrande har tagits i beaktning och inkluderats i revideringen av Cykelstrategi för Skåne. Under genomförandedelen har Cykelutvecklingsplattformens funktion förtydligats och kompletterats med ett cykelsekretariat som organiseras på liknande sätt som det i Stockholm, och sammankallar aktörerna i Cykelutvecklingsplattformen. En av insatserna som kan tas om hand inom ramen för Cykelutvecklingsplattformen är att stödjer kommunerna i framtagandet av cykelprogram eller liknande strategidokument. ser framemot fortsatt dialog. Bromölla kommun Bromölla anser att de insatsområden som pekats ut är de som behövs för att uppnå målen för cykelstrategin. En del revidering och förtydligande behövs dock för att göra strategin fullständig. Under hösten 2016 genomförs en rad drift- och underhållsåtgärder i syfte att förbättra trafiksäkerheten på cykellederna i kommunen. Bromölla kommun har en cykelvägsplan som kommer att aktualiseras. Bromölla kommuns yttrande har tagits i beaktning och inkluderats i revideringen av Cykelstrategi för Skåne. ser framemot fortsatt dialog. Helsingborgs stad Helsingborgs stad anser att dokumentet behöver bli mer konkret i formuleringarna kring genomförande. bör avsätta finansiella och personella resurser för att arbeta med att uppnå målen i strategin. Ett antal förslag lämnas på hur strategin kan fördjupa insatserna i projektbeskrivningar. Helsingborgs stad ser att Skåne med en flerkärnig struktur lämpar sig väl för att genomföra olika gemensamma kampanjer i syfte att öka cyklandet. Helsingborgs stads yttrande har tagits i beaktning och inkluderats i revideringen av Cykelstrategi för Skåne., de skånska kommunerna, staten, näringsliv och civilsamhälle kommer behöva arbeta tillsammans för att nå färdmedelsmålet om att öka cyklingen i Skåne med tre procentenheter fram till år I den reviderade versionen av Cykelstrategi för Skåne har de delar som rör genomförande förtydligats. Projektbeskrivningarna välkomnas och kan fungera som underlag för fortsatta diskussioner i Cykelutvecklingsplattformen där insatser och projekt kan utformas. Hässleholms kommun Hässleholm ser positivt på de utpekade samverkansområdena och på utformningen av cykelutvecklingsplattformen, som dock behöver förtydligas. Man saknar till viss del barnperspektivet i dokumentet. Kommunen åtar sig att hålla strategidokument uppdaterade och att fortsätta prioritera cykel. Det finns ett stort intresse och god kompetens från tjänstemannasidan för att

3 Dnr (18) jobba med cykelfrågor. Hässleholms kommun anser att det krävs mer samverkan, men också en hel del kunskapshöjande insatser kring cykel mot både politiker och tjänstemän. Även årliga resvaneundersökningar behövs. Hässleholm har ingen aktuell cykelstrategi, däremot prioriteras gång och cykel i kommunens trafikstrategi. I den reviderade versionen av Cykelstrategi för Skåne har de delar som rör genomförande förtydligats, däri ingår förtydligande kring cykelutvecklingsplattformen. I Cykelstrategi för Skåne förordas en samhälls- och infrastrukturplanering som bättre tar cyklistens perspektiv i beaktning, bland annat syns detta i målsättningen om att alla kommuner ska ha en cykelvägsplan och i målsättningarna om förbättrad trafiksäkerhet för cyklister. Detta är målsättningar som har stor betydelse för såväl barn som för vuxna. I cykelstrategin hänvisas både till Mobilitetsplan för Skåne och till Cykelvägsplan för Skåne. Inom ramen för mobilitetsplanen beskrivs insatser som syftar till att påverka användningen av infrastrukturen. Däribland att anordna cykelskolor och insatser för att fler ska vilja välja att cykla till skolan. I Cykelvägsplan för Skåne behandlas satsningar på cykelinfrastrukturen. arbetar för att förbättra kunskapen om cykling bland annat genom mätning och uppföljning. Hörby kommun Hörby kommun anser att samverkansområdena och insatserna är relevanta. Hörby kommun vill i samarbeta med få del av goda exempel från såväl mindre tätorter såsom landsbygden på hur tillgängligheten kan förbättras mot viktiga målpunkter längs med riksvägar, landsvägar samt över kommungränser. Kommunen håller på att ta fram en cykelplan/strategi för utveckling av gång- och cykelvägar i kommunen. Kommunens strategidokument förväntas vara färdigt under år 2017 och kommer att fokusera på viktiga gång- och cykelstråk som pekas ut i kommunens Översiktsplan Hörby kommuns yttrande har tagits i beaktning och inkluderats i revideringen av Cykelstrategi för Skåne. ser framemot fortsatt dialog. I Cykelutvecklingsplattformen sammankallar kommuner och andra aktörer som arbetar med cykelutvecklingen i Skåne. Att verka kunskapshöjande och visa på goda exempel är en viktig funktion för plattformen och kan även tas om hand under Cykelforum. Höörs kommun: Höörs kommun välkomnar cykelstrategin men ser att den saknar tillräcklig bredd när det gäller att förbereda investeringar för cykelinfrastruktur. I övriga samverkansområden skulle strategin vinna på att bli mer handfast och konkret. Höörs kommun anser att arbetssättet med plattformen skulle kunna

4 Dnr (18) vara framgångsrikt men att det är svårt för en liten kommun att kunna prioritera och hinna med att delta i sådana samarbeten. Syftet med plattformsarbetet måste därför vara mycket tydligt så att det blir möjligt att medverka vid rätt tillfällen så att deltagandet blir meningsfullt, angeläget och kan prioriteras högt. Det är därför också angeläget att en regional aktör som Region Skåne tar ett stort ansvar i ett sådant plattformsarbete. Cykelstrategin för Skåne kommer följas av Cykelvägsplan för Skåne där investeringar i cykelinfrastrukturen behandlas. har i den reviderade versionen gjort förtydligande avseende genomförandet av strategin och hur arbetet ska organiseras. Ett nytillsatt cykelsekretariat på regionen sammankallar Cykelutvecklingsplattformen och ansvarar för att dess innehåll blir relevant för de olika aktörerna. Kristianstad kommun Kristianstads kommun anser att cykelstrategin skulle vinna på att bli mer tydlig i hur målen i de olika samverkansområdena ska uppnås. Kommunen anser att samverkansområdena i mycket ser på cykeln som ett transportmedel och att användarperspektivet inte alltid finns med. Genom att se på insatser utifrån hur och varför man använder cykeln får dessa ett tydligare syfte på att möta brukarnas behov och krav på insatser och funktion. Man ska engagera sig i de projekt och insatser som genereras av ett samlat regionalt arbete för att öka cyklandet. Kristianstads kommun kan i samverkan med kommunerna i nordöstra Skåne och verka för en samsyn i planeringen av stråk och insatser. Kristianstad anser att plattformen kräver en sammankallande aktör, lämpligen, finansiella resurser samt arbete kring uppföljning och utvärdering. Kristianstad behandlar cykelfrågor i kommunens trafikstrategi. Kristianstads kommuns yttrande har tagits i beaktning och inkluderats i revideringen av Cykelstrategi för Skåne. Ett cykelsekretariat med liknande funktion som det i Stockholm kommer att tillsättas på. Aktörerna i Cykelutvecklingsplattformen sammankallas av cykelsekretariatet. ser framemot fortsatt dialog. Kävlinge kommun: Kävlinge saknar till viss del fokus på kortare resor inom tätorter. Kommunen tar just nu fram en uppdaterad cykelplan och cykelvägvisning. Kommunen önskar också ha en tydligare prioritering, tidsplan och ansvar när det gäller strategins innehåll och genomförande. I Cykelvägsplan för Skåne finns en målsättning om att varje kommun ska ha en egen cykelvägsplan eller liknande dokument för att på bästa sätt kunna planera för ökad och säker cykling inom kommunen och på korta avstånd.

5 Dnr (18) kommer med bland annat ett Skånskt Cykelforum, datainsamling och projekt bidra till att öka kunskapen om, och underlätta arbetet med att skapa bra förutsättningar för cykling på lokalt och regional nivå. I den reviderade versionen av Cykelstrategi för Skåne har ansvar, genomförande och innehåll förtydligats. I Mobilitetsplan för Skåne samordnas arbetet med att påverka användningen av transportsystemet för att bland annat uppmuntra fler att cykla på korta avstånd. I Cykelutvecklingsplattformen görs prioriteringar av insatser utifrån de behov som aktörerna ser som mest angelägna. Landskrona stad: Landskrona stad uppskattar de förslag som föreslår eftersom det idag inte finns något tydligt forum för enbart cykelfrågor i regionen. Ekonomi och medfinansiering är viktiga delar som bör diskuteras i den nya plattformen. Kommunen har en aktuell cykelstrategi från 2015 med syfte att prioritera cykelvägsutbyggnad och att driva cykelutvecklingen i rätt riktning för en hållbar trafiksituation. Landskrona stads yttrande har tagits i beaktning och inkluderats i revideringen av Cykelstrategi för Skåne. Ekonomi och medfinansiering behandlas i Cykelvägsplan för Skåne. ser framemot fortsatt dialog. Lomma kommun: Urvalet av samverkansområden är relevant och bra avgränsade. Färdmedelsmålet med en ökning av cykel från 16 % till 19 % är lågt satt. Statens och Trafikverkets ansvar i cykelfrågan bör framgå tydligare i strategin. Lomma kommun har både en cykelplan och trafiksäkerhetsplan som behandlar cykelfrågor. Dessutom jobbar man för att ta fram ytterligare en strategi för ökad gång och cykling med fokus på barn och unga. Ett färdmedelsmål för alla transportslag (bil, tåg, buss, cykel och gång) har fastställts i Strategi för ett hållbart transportsystem i Skåne Framtagandet av färdmedelsmål har skett i dialog med bland annat de Skånska kommunerna. I den reviderade versionen har den varierande rådigheten mellan statlig, regional och kommunal nivå tydliggjorts. Lunds kommun: Lunds kommun anser att förslaget till Cykelstrategi för Skåne ligger väl i linje med både Lunds kommuns strategi för ett hållbart transportsystem (LundaMaTs III) och den cykelstrategi som är framtagen av tekniska nämnden. De sex verksamhetsområdena är relevanta, speciellt viktigt är verksamhetsområdena Investera i regionalt viktiga stråk och leder och Förbättra kopplingen mellan cykel och kollektivtrafik. Det regionala cykelsystemet bör prioriteras genom utbyggnad och marknadsföring av regionala cykelstråk och snabbcykelvägar. Här är snabbcykelstråket Malmö-

6 Dnr (18) Lund ett av det viktigaste i Skåne. Det är positivt att cykelutvecklingsplattformen bildas och att arbetet med strategin planeras och koordineras och drivs via den. Alla skånska kommuner, stora som små, behöver engageras på ett eller annat sätt för att målsättningen i strategin ska nås. Avsiktsförklaringar med respektive kommun är angeläget och också att bilda en politisk styrgrupp till strategin, så att den ges den tyngd som behövs. Cykelutvecklingsplattformen bör också vara ett forum för att skapa försöksprojekt tillsammans. Lunds kommuns yttrande har tagits i beaktning och inkluderats i revideringen av Cykelstrategi för Skåne. Avsiktsförklaringar med respektive kommun och en politiskstyrgrupp för cykelutvecklingsplattformen är två relevanta förslag. Avseende avsiktsförklaringen så är förhoppningen att målsättningen om att varje kommun ska ha en cykelvägsplan, cykelstrategi eller motsvarande dokument leder till att frågan om cykeltrafik aktualiseras. Om detta inte fungerar kan en avsiktsförklaring vara ett sätt att arbeta för ökad cykling. Malmö stad: Bra och relevanta samverkansområden, även om de flesta är i behov av förtydligande och fördjupningar. Dokumentet kan kopplas bättre till andra styrdokument som mobilitetsplanen och cykelvägsplanen. Cykelutvecklingsplattformens syfte och arbete bör förtydligas. Regionen borde vara mer djärv i sin målsättning för sådant som man själv kan påverka, t.ex. möjlighet att ta med cyklar på tåg. Malmö stads yttrande har tagits i beaktning och inkluderats i revideringen av Cykelstrategi för Skåne. I den reviderade versionen har kopplingen till andra styrande dokument såsom Strategi för ett hållbart transportsystem i Skåne 2050, Cykelvägsplanen och Mobilitetsplan för Skåne tydliggjorts. Det gäller även vilka insatser i cykelstrategin som sker inom ramen för respektive strategi. Under genomförande har Cykelutvecklingsplattformens funktion förtydligats och kompletterats med ett cykelsekretariat som organiseras på liknande sätt som det i Stockholm. Kapitlet om cykel och kollektivtrafik har utvecklas för att bättre förklara förutsättningarna för att ta med cykeln på tåg. ser framemot fortsatt dialog. Skurups kommun: Samtliga samverkansområden och föreslagna insatser är relevanta och realistiska, vilket gör att regionen kan genomföra insatserna tillsammans med kommuner, organisationer och näringslivet. Alla kan bidra oavsett nivå. Skurups kommun har en cykelplan som antogs i år och där finns förslag på nya cykelvägar som ska knyta ihop kommunens tätorter med målet att få fler att välja cykeln som färdmedel. I en förlängning ska även kommunens före-

7 Dnr (18) slagna cykelvägar knytas ihop med grannkommunernas cykelvägar. Kommunen kan vara med att genomföra insatserna som föreslås i cykelstrategin och även vara med som medfinansiär vid utbyggnad av cykelvägar längs Trafikverkets vägar för att få till stånd fler cykelvägar. Skurups kommuns yttrande har tagits i beaktning och inkluderats i revideringen av Cykelstrategi för Skåne. ser framemot fortsatt dialog. Staffanstorps kommun: Mer synkronisering mellan Cykelstrategin och Mobilitetsplanen efterfrågas. Detsamma gäller för de olika nätverken som kopplas till respektive strategi. bör vara drivande i dessa nätverk. Det är viktigt att arbeta för att lyfta cykeln som eget trafikslag. Staffanstorps kommuns yttrande har tagits i beaktning och inkluderats i revideringen av Cykelstrategi för Skåne. I den reviderade versionen har kopplingen till andra styrande dokument såsom Strategi för ett hållbart transportsystem i Skåne 2050, Cykelvägsplanen och Mobilitetsplan för Skåne tydliggjorts. Det gäller även vilka insatser i cykelstrategin som sker inom ramen för respektive strategi och dess nätverk. kommer att vara sammankallade för Cykelutvecklingsplattformen genom ett cykelsekretariat som tillsätts. ser framemot fortsatt dialog. Svalövs kommun: Lämnat samma som Familjen Helsingborg. Svedala kommun: Svedala kommun ser positivt på cykelstrategin för Skåne. I cykelstrategin finns prioriterade sträckor så som kopplingen mellan Svedala Malmö, Bara Malmö, Svedala Klågerup, Svedala Bara som är viktiga stråk för Svedala kommun som menar att det finns en stor potential för arbetspendling i dessa stråk. Det är av stor vikt att stråken till kollektiva knutpunkter prioriteras för att skapa en större pendling med det kollektiva. Inom tätorterna arbetar Svedala kommun starkt för att skapa bättre och fler cykelvägar. Svedala kommuns yttrande har tagits i beaktning och inkluderats i revideringen av Cykelstrategi för Skåne. Enskilda cykelvägs objekt behandlas i arbetet med att ta fram en ny Cykelvägsplan för Skåne. ser framemot fortsatt dialog. Trelleborgs kommun: Trelleborgs kommun anser att förslaget till Cykelstrategi för Skåne och de samverkansområden som föreslås kompletterar kommunens cykelstrategi på

8 Dnr (18) ett bra sätt. Trelleborgs kommun sätter stort värde på ett samarbete och erfarenhetsutbyte med övriga skånska kommuner och för att förverkliga Cykelstrategi för Skåne. En viktig del för Trelleborgs kommun i detta samarbete är att förbättra möjligheten att cykla i orter på landsbygden med hög trafikmängd, att kunna cykla till kollektivtrafikpunkter på landsbygden samt att skapa ett sammanhållet cykelvägnät för cykelturismen. Trelleborgs kommuns yttrande har tagits i beaktning och inkluderats i revideringen av Cykelstrategi för Skåne. ser framemot fortsatt dialog. Vellinge kommun: Samverkansinsatserna relevanta och stämmer väl överens med de i kommunen strategi. Viktiga stråk för kommunen är väg 511 samt Östra Höllviken- Lilla Räng, Vellinge-Östra Grevie. Vellinge jobbar med förbättrad trafiksäkerhet genom bättre belysning av cykelbanor och tryggare cykelparkeringar. Regionen bör använda resurser för att utöva påtryckningar mot statlig nivå när det gäller genomförande av cykelåtgärder enligt fastställd tidsplan. Vellinge kommuns yttrande har tagits i beaktning och inkluderats i revideringen av Cykelstrategi för Skåne. Enskilda cykelvägs objekt kommer behandlas i arbetet med att ta fram en ny Cykelvägsplan för Skåne. Region Skåne är angelägna om att cykelvägobjekten i Cykelvägsplan Skåne genomförs enligt fastställd tidsplan och har påtalat detta för Trafikverket. ser framemot fortsatt dialog. Ängelholms kommun: Samverkansområdena som tas upp är relevanta. De bör dock kompletteras med ett samverkansområde för barn och unga. Om barn och unga får en vana att cykla så lägger det grunden för val av cykeln som transportmedel som vuxen. Ambitionen att skapa en cykelutvecklingsplattform bestående av kommunerna, regionen och Trafikverket är bra. Det bör dock tydliggöras vilken nivå som avses och avsätta resurser för att genomföra åtgärder. I den mån det är möjligt bör befintliga nätverk användas. Planeringssamverkan består t ex av dessa parter. Ängelholms kommun har en ny cykelplan för perioden Ängelholms kommun betonar även cykelns betydelse och planering för cykeln i kommunens nya översiktsplan 2035, som varit på utställning. I familjen Helsingborgs strategi för infrastruktur och kollektivtrafik tas cykelnätet upp som en prioriterad åtgärd. Många av de åtgärder som tas upp i strategin genomförs redan i Ängelholms kommun. Om det är möjligt att samverka genom en cykelutvecklingsplattform för att vidareutveckla och förstärka arbetet är det positivt. Kommentarer: I Cykelstrategin för Skåne förordas en samhälls- och infrastrukturplanering som bättre tar cyklistens perspektiv i beaktning, bland annat syns detta i

9 Dnr (18) målsättningen om att alla kommuner ska ha en cykelvägsplancykelstrategi och i målsättningarna om förbättrad trafiksäkerhet för cyklister. Detta är exempel på målsättningar som har stor betydelse för såväl barn som för vuxna. Inom ramen för Mobilitetsplan för Skåne beskrivs insatser som syftar till att påverka användningen av infrastrukturen. Där ingår att främja cykelskolor och andra insatser för att fler ska vilja välja att cykla till skolan för att på så vis öka benägenheten hos barn att cykla. menar med detta att barn och ungas cykling tas i beaktning men att insatserna spänner över flera planer och strategier och inte låter sig samlas i ett insatsområde. Örkelljunga kommun Örkelljunga kommun saknar ett resonemang kring hur landskapets topografiska tillgänglighet och vindförhållanden kan innebära en utmaning när det gäller att öka cyklingen. Vikten av att det skapas bra cykelvägar längs det frekventa vägarna i det statliga vägtrafiknätet betonas av Örkelljunga kommun. Genom Örkelljunga kommun löper cykelleden Skånespåret. Örkelljunga kommun anser att Skånespåret bör lyftas fram och få ta del av de satsningar som görs på cykling i Skåne. Det är också önskvärt att binda samman Skåne med Småland och återskapa det gamla järnvägsnätet Skåne Smålands Järnväg som cykelväg. Landskapets topografiska tillgänglighet, vindförhållanden och även väder kan påverka benägenheten att cykla. Det går att minska den eventuellt negativa påverkan från backar och vind genom till exempel läplanteringar längs utsatta stråk eller genom att uppmuntra användningen av elcyklar. I Cykelvägsplan för Skåne kommer frågan om läplanteringar behandlas som en kvalitetshöjande åtgärder likt belysning. Det är positivt till att Örkelljunga vill utveckla cykelturismleder. ställer sig positivt till en fortsatt dialog kring utvecklingen av cykelturismen i Örkelljunga med omnejd. Familjen Helsingborg Familjen Helsingborg anser att det prioriterade nätet för cykel borde kunna byggas ut som ett engångsprojekt i närtid. Det är bra att strategin tar upp kopplingen mellan cykel och kollektivtrafik men vill lyckas med till exempel en lånecykelsatsning behöver själv tillsätta medel och personella resurser för att genomföra en sådan satsning. Cykelstrategin skulle med fördel kunna gå djupare i projektbeskrivningar kring hur ett lånecykelsystem skulle kunna integreras i befintligt kollektivtrafiksystem. Förutsättningarna för att underlätta för kollektivtrafikresande med cykel bör också studeras närmare precis som hur bytespunkter för kollektivtrafiken kan utvecklas. Bilister och cyklister har inte haft samsyn i frågan om huruvida cyklister får cykla på landsväg eller inte. har en viktig uppgift i att uppdatera kunskapsläget och verka för en samsyn

10 Dnr (18) inom regionen. Satsningen på Kattegattleden och andra efterföljande satsningar bör ges fortsatt utrymme i s fortsatta strategiska arbete. Familjen Helsingborgs yttrande har tagits i beaktning och inkluderats i revideringen av Cykelstrategi för Skåne. anser precis som Familjen Helsingborg att kopplingen mellan cykel och kollektivtrafik är viktig. Det som står nämnt i Cykelstrategi för Skåne motsvarar det aktuella kunskapsläget i frågan. Under 2016 och 2017 pågår projektet Stationsnära läge 2.0 där kopplingen cykel och kollektivtrafik behandlas tillsammans med frågan om hur stationsorter kan utvecklas med fler bostäder och verksamheter. Förhoppningen är att detta ska leda till goda planeringsexempel att ta efter. En lånecykelsatsning kan, men behöver inte innebära stora system så som i Lunds kommun eller i Malmö stad, det finns exempel på privata aktörer som driver lånecykelsystem i till exempel Köpenhamn. ser framemot fortsatt dialog. Sydöstra Skånes Samarbetskommitté (Simrishamn, Sjöbo, Tomelilla, Ystad) Sydöstra Skånes Samarbetskommitté (SÖSK) tycker att det generellt sett är bra och viktiga mål och förslag som lyfts fram i cykelstrategin och upplägget är tydligt och överskådligt. För sydöstra Skånes del där bilpendlandet är högt och cykelandelen låg är det viktigt att investera i attityd-och beteende påverkande åtgärder för att påverka res-och transportval. Målet att alla Skånes kommuner ska ha en cykelstrategi bör enligt SÖSK bytas ut mot att Skånes kommuner bör ha en cykelstrategi. SÖSK menar att en förbättrad tillgänglighet behövs även på landsbygden för cykel och gångtrafiken, där det idag finns brister för den som väljer att cykla mellan tätorter och byar. Sydkustleden behöver byggas ut så att den klassas som nationell led. Behovet av att förbättra kopplingen mellan cykel och kollektivtrafik i planerade stråk för regional superbuss bör belysas bättre i strategin. SÖSK menar att det behövs en tydligare ansvarsfördelning behöver mellan vem som ansvarar för cykelställen invid järnvägsstationer och hållplatserna på det statliga vägnätet. För trafiken mellan Köpenhamn och Bornholm är det viktigt att kunna ta med cykeln på tåget. Sydöstra Skånes Samarbetskommittés yttrande har tagits i beaktning och inkluderats i revideringen av Cykelstrategi för Skåne. Insatser som rör attityd och beteende påverkans behandlas i Mobilitetsplan för Skåne och dess nätverk för hållbart resande. Det är generellt sett kommunen som ansvarar för cykelställen invid järnvägsstationer och hållplatserna på det statliga vägnätet. Det är viktigt att kunna ta med cykeln ombord på kollektivtrafiken, i synnerhet för turism och rekreationsändamål. I den reviderade versionen av Cykelstrategi för Skåne beskrivs hur de befintliga förutsättningarna för att resa med cykel ombord på kollektivtrafiken ser ut.

11 Dnr (18) Regioner Region Kronoberg Region Kronoberg har inga synpunkter på Cykelstrategi för Skåne. Region Blekinge Region Blekinge ser Cykelstrategi för Skåne som ett utmärkt medel för att utveckla cykeln som transportmedel. Det finns gemensamma intressen i Sydsverige att bland annat verka för att göra det enklare att ta med cykeln på tåg och på bussar i regionen. Möjligheten att knyta samman Kristianstad Bromölla Sölvesborg bör ses över eftersom de ingår i samma arbetsmarknadsregion. Region Blekinges yttrande har tagits i beaktning och inkluderats i revideringen av Cykelstrategi för Skåne. Sträckan Bromölla Sölvesborg har, enligt de modellkörningar som ligger till grund för valet av prionätet för cykling, inte tillräcklig potential för att vara ett prioriterat stråk. Däremot kan det vara viktigt för turism och rekreationscykling. Dessa cykelvägsobjekt kommer i så fall behandlas i Cykelvägsplan för Skåne. ser framemot fortsatt dialog. Region Halland Region Halland skriver att Öresundståg, Pågatåg och Krösatåg även körs på de halländska järnvägarna. I Hallands regionala trafikförsörjningsprogram konstateras att det har skett en ökning av resenärer med cykel ombord på tågen på flera håll i landet och så även i Halland. Detta är en utmaning för kollektivtrafiken som behöver tas om hand. Region Halland och Hallandstrafiken ställer sig positiva till att utreda möjligheterna för fler cyklar ombord på tågen. I cykelstrategin har identifierat ett regionalt huvudnät för arbetspendling med cykel. Region Halland ser att det finns en potential till arbetspendling på cykel även mellan Båstad och Laholms kommuner. Längs kusten går det att cykla på Kattegattleden, nästan hela sträckan på separata cykelvägar. Region Halland poängterar att det är viktigt att arbetet med utvecklingen av Kattegattleden inte avstannar för att den är invigd. Leden kan utvecklas även framöver och bidra till att fler turister vill testa på att cykla på det sydsvenska cykelledsnätet. Region Halland är intresserade av att delta i ett nätverk för att arbeta för en ökad inrapportering av cykelinfrastruktur till nationella vägdatabasen (NVDB). Region Hallands yttrande har tagits i beaktning och inkluderats i revideringen av Cykelstrategi för Skåne. Cykelvägsobjekt kommer behandlas i Cy-

12 Dnr (18) kelvägsplan för Skåne. ser framemot fortsatt dialog och sommarbete kring inrapportering i NVDB och möjligheterna att kunna ta med cykeln ombord på kollektivtrafiken. Nationella aktörer Arbetsförmedlingen s Cykelstrategi och Arbetsförmedlingens uppdrag har flera naturliga beröringspunkter. Framförallt målen Förbättra kopplingen mellan cykel och kollektivtrafik samt Stärk näringslivet med cykelsatsningar har en rad gemensamma snittmängder. Exempelvis ska tillgängligheten till arbetsplatser öka genom att förbättra kombinationsmöjligheter mellan cykel, buss och tåg vid arbetspendlingen. räknar med att kunna öka kollektivtrafikresande med 2,5 procent fram till år 2030 genom att utveckla cykelkopplingar mellan båda trafikslagen. Förbättringar innebär också utbyggnaden av cykelvägar till och från bytespunkter inom en radie av mellan 1,5 till 3 kilometer. Enligt strategin ska Skåne utvecklas till en internationellt etablerad cykelturismdestination. Vidare ska Skåne ligga i framkant vad gäller cykelinventioner. Skånes fokus på cykling innebär bl.a. att nya näringslivsnischer skapas som i sin tur genererar nya arbetstillfällen inom servicesektorn. Arbetsförmedlingen välkomna s initiativ till en cykelstrategi för Skåne. Arbetsförmedlingens yttrande har tagits i beaktning och inkluderats i revideringen av Cykelstrategi för Skåne. ser framemot fortsatt dialog. Trafikverket Trafikverket uppfattar att strategins tyngdpunkt ligger på de kortare cykelresorna men menar att är den aktör som kan och bör verka för och påverka användandet av cykel även på lite längre resor. Trafikverket ser positivt på att det etableras en cykelutvecklingsplattform. Ansvarsfördelningen för genomförande av åtgärder i strategin mellan inblandade parter bör tydliggöras mer. Om det är oklart bör kunna gå in med ett större ansvar, till exempel angående säkra cykelparkeringar vid viktiga bytespunkter som stationer och hållplatser med mera men även för snabbcykelstråk samt ett ökat samarbete med kommuner och skolor om skolvägar. Inom området Stärk näringslivet med cykelsatsningar anges bland förslag på insats att man ska ge förslag på åtgärder för att öka attraktiviteten att

13 Dnr (18) cykla till jobbet. Trafikverket anser att det borde finnas fler satsningar på arbetspendling i förslaget till strategi, det skulle även kunna poängteras mer i samverkansområdet Stärk den skånska cykelkulturen. Trafikverket anser att den ökade användningen av elcyklar borde behandlas tydligare i strategin, eftersom detta förhoppningsvis kan bidra till att fler vill cykla och cykla längre sträckor. Det kan innebära en större efterfrågan på laddningsmöjligheter till exempel vid bytespunkter, arbetsplatser och affärer etc. Det anges inte heller något om snabbcykelstråk. Inom samverkansområdet Lyft cykeln i samhällsplaneringen anser Trafikverket att tillgängligheten med cykel bör öka inte bara inom tätorter men även mellan. Trafikverket menar att formuleringen Verka för att handeln har attraktivt placerade och säkra cykelparkeringar bör breddas så att det också är stadscentrumet som ska ha bra cykelparkeringar. Vad gäller kartbilden på det skyltade cykelnätet i Skåne 2006 så bör det framgå tydligare att kartbilden inte helt stämmer med den skyltning som finns idag. Kartbilden som visar det prioriterade huvudnätet på visar även stråk med låg potential, vilket den inte borde göra. När det gäller inrapporteringen i nationella vägdatabasen (NVDB) om var det är lämpligt att cykla i blandtrafik, så måste Trafikverkets rekommendationer följas. Det är positivt om ett prioriterat huvudnät för arbetspendling med cykel kan realiseras. Det är då viktigt att notera att det inte bara krävs medel för att genomföra exempelvis standardhöjningar på vissa sträckor utan också att kostnaderna för drift och underhåll kan komma att öka. Trafikverket anser att det är en god ambition att placera ut ett antal fasta mätstationer men det är också viktigt att samtidigt fundera på hur mätresultaten ska användas och hur mätningen ska finansieras. Trafikverket anser att ambitionen för att förbättra cykelinfrastrukturen vid bytespunkterna bör vara högre än att bara hänvisa till den minsta godtagbara standard som föreslås i Skånetrafikens hållplatshandbok. Slutligen menar Trafikverket att arbeta och satsa på trafiksäkerheten vid cykling är naturligtvis mycket viktigt. Det gäller att hitta en balans där säkerheten inte äventyras men där framkomligheten ändå kan utvecklas och förbättras.

14 Dnr (18) Trafikverkets yttrande har tagits i beaktning och inkluderats i revideringen av Cykelstrategi för Skåne. Elcykelns generellt sett högre hastighet tas beaktning i modellen vilket det prioriterade huvudnätet för arbetspendling med cykel är framtagen från, på så sätt att det går att färdas längre distanser på kortare tid. I Cykelstrategi för Skåne nämns inga utformningskriterier som specifikt tar elcykelns högre hastighet i beaktning då det snarare är funktionen snabbt, smidigt, bekvämt och tryggt som ska vara rådande än en allmängiltig utformning. Det finns inget som tyder på att det finns en efterfrågan på specifik laddinfrastruktur för elcyklar så som det gör för elbilar. Elcykeln har till skillnad mot elbilen ett löstagbart batteri som kan tas med och laddas där el finns. ser framemot fortsatt dialog. Transportstyrelsen Transportstyrelsen har inga synpunkter på Cykelstrategi för Skåne. Naturvårdsverket Naturvårdsverket har inga synpunkter på Cykelstrategi för Skåne. Folkhälsomyndigheten Folkhälsomyndigheten har inga synpunkter på Cykelstrategi för Skåne. Vinnova Vinnova har inga synpunkter på Cykelstrategi för Skåne. Högskola och universitet i Skåne Lund universitet Lunds universitet (LU) ställer sig positiva till att det nu tas fram en samlad strategi för att gynna och öka cyklingen i Skåne. LU anser att det saknas ett resonemang kring att det ibland är nödvändigt att försvåra för bilismen för att öka cyklismen. Detta gäller framförallt när det är konkurrens om gatuutrymmet. Cyklisters eget ansvar för säkerheten och efterlevnad av trafikregler är ett perspektiv som bör tas upp mer. Att cykla är inte en del av mobilitetskulturen hos många av de invandrargrupper som kommit till Skåne under senare år det är därför viktigt att cykelkulturen når hit. Satsningar på cykling i medelstora städer bör lyftas tydligare. Effekterna av det fria skolvalet för benägenheten att cykla till skolan borde kunna belysas. Effekterna av externa köpcentra med gratis parkering som drivkraft för överdrivet bilkörande borde kunna belysas mer. Lådcyklar och el-cyklar blir allt vanligare och det bör diskuteras vad detta kan innebära för förändringar i resmönster och för infrastrukturen. Förhållandet mellan urban och regional infrastruktur bör belysas eftersom detta på detta område är viktigt med integration. Cykelvägar får ofta anpassas efter bilvägar vilket innebär många stopp, sidbyten, överfarter med mera för cyklisterna. En tydligare skrivning om behovet att prioritera cyklars framkomlighet vore önskvärt. Åtgärder för att ge plats

15 Dnr (18) åt cyklar på tåg och bussar behöver prioriteras. Detta gäller i synnerhet tågen där det borde finnas speciellt avsatta utrymmen för cyklar. Den urbana cykelturismens potential borde lyftas fram än mer. Ett ökat samarbete med Tourism in Skåne och lokala turismorganisationer för att främja cyklingen borde framhållas. Lunds universitets yttrande har tagits i beaktning och inkluderats i revideringen av Cykelstrategi för Skåne. Oavsett huruvida det friaskolvalet påverkar resandemönstrena eller ej bedöms det ligga utanför rådigheterna för Cykelstrategi för Skåne. Parkeringstillgången styrs till största del av kommunerna och andra stora mark och fastighetsägare. Genom målsättningen att alla Skånes kommuner ska ha ett cykelvägsplan eller liknande dokument kan parkeringsfrågan behandlas hos kommunerna som ett sätt att öka cyklingen. ser framemot fortsatt dialog. Malmö högskola Malmö högskola har inga synpunkter på Cykelstrategi för Skåne. Sveriges lantbruksuniversitet Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) instämmer i stort i den bakgrund, de behov och de samverkansområden och strategiska inriktningar som beskrivs i utkastet till Cykelstrategi för Skåne. Att denna strategi kommer till stånd ses som ett mycket positivt steg mot en ökad användning av cykel och därigenom en hållbar utveckling i regionen inom flera områden. Det är också glädjande att strategin på många sätt tydligt lyfter fram samverkan mellan olika instanser samt arbete med attityder som en framkomlig väg mot målet, samt att pekar ut sin egen roll som aktiv. Samverkansområdet Lyft cykeln i samhällsplaneringen skulle dock kunna får ett större utrymme och kopplas tydligare till åtgärder. Pendlingscykling över längre avstånd så som mellan orter tycks inte få lika stort utrymme i strategin som inom orter eller längs turistleder. De goda tankar som ges bakom valet att inte beskriva de fysiska planeringsmässiga åtgärder som behövs konkret bör inte hindra från att vara lite tydligare när det gäller strategier för planering och utformning av såväl landskapet som själva cykellederna. Sveriges lantbruksuniversitets yttrande har tagits i beaktning och inkluderats i revideringen av Cykelstrategi för Skåne. Vad gäller utformning av såväl landskapet som själva cykellederna är det viktiga frågor som kommer tas i beaktning i Cykelvägsplan för Skåne. ser framemot fortsatt dialog.

16 Dnr (18) Övriga aktörer Cykelfrämjandet Malmö Cykelfrämjandet är positiva till att en Cykelstrategi för Skåne tagits fram och är gärna med i det fortsatta arbetet med att förverkliga intentionerna. Den viktigaste faktorn för att få fler att cykla är framkomlighet. Människor är rationella och det är därför mycket viktigt att cykelsystemet har god framkomlighet och att det är enkelt att använda. Detta konstateras i dokumentet men svaras inte upp med åtgärder bland de sex punkter som sammanfattar investeringar i regionalt viktiga cykelstråk. För att göra rätt åtgärder är det viktigt att ha god data om infrastrukturen och antal cyklande, men det är inte det som gör att fler cyklar. Under denna punkt saknar Cykelfrämjandet visioner på hur cykelvägar ska se ut på sträcka och hanteras i korsningar för att svara upp mot framtida krav. På samma sätt är det bra och självklart med nollvision för cyklister och att förbättra rapporteringen till STRADA för att göra rätt åtgärder men det saknas en tydlig bild på vilka åtgärder som krävs. Ökad hjälmanvändning är bra men i första hand en så kallad defensiv åtgärd när olyckan redan inträffat. Cykelfrämjandet vill framhålla att det är mycket bra om det prioriterade huvudnätet lyfts fram som ett namngivet objekt i den regionala transportinfrastrukturplanen. Cykelfrämjandet tycker också att de punkter som lyfts fram under kapitel Kollektivtrafik är bra, men ser att ambitionen behöver vara högre vad gäller möjligheten att ta med cykel på kollektivtrafiken. Cykelfrämjandet ser att ekonomiska medel är ett hinder för att genomföra ambitionerna och vill därför framhålla vikten av att pengar verkligen avsätts. Cykelfrämjandets yttrande har tagits i beaktning och inkluderats i revideringen av Cykelstrategi för Skåne. ser framemot fortsatt dialog. Naturskyddsföreningen Lund Lunds Naturskyddsförening välkomnar en cykelstrategi för Skåne och stödjer de ambitioner som finns att öka cyklandet. Det är viktigaste för att cykelstrategin ska bli relevant är: Målet med en cykelstrategi bör vara att få cykeln att bli det naturliga valet av färdmedel för de flesta resor. Invanda attityder och beteenden behöver förändras. Cykelstrategin behöver ha en kraftfull satsning på denna förändringsprocess i from av tänk cykel istället för bil i all planering. Många nya cykelvägar behöver byggas. En storsatsning behöver göras för att vägvisa

17 Dnr (18) det Skånska vägnätet för cykel. Trafikmiljön runt skolor behöver måste göras barn- och cykelvänlig. Kvalitén på cykelvägnätet i den nationella vägdatabasen (NVDB) behöver förbättras. Naturskyddsföreningen i Lunds yttrande har tagits i beaktning och inkluderats i revideringen av Cykelstrategi för Skåne. Färdmedelsmålet som är vägledande för Cykelstrategi för Skåne är redan beslutat i Strategi för ett hållbart transportsystem I Strategi för ett hållbart transportsystem 2050 finns ett insatsområde med som heter Bygg ut cykelinfrastrukturen eftersom den i många fall är otillräcklig. Trafikverket håller på att ta fram en vägvisningsplan för Skåne, den beräknas vara klar under sommaren I de flesta fall är det kommunerna som bestämmer om trafikmiljön runt skolor. Målsättningen om att varje kommun ska ha en cykelvägsplan eller liknande och samarbetet inom cykelutvecklingsplattformen kommer sannolikt att bidra till ökad kunskap om att planera cykelvänliga miljöer för såväl barn som vuxna. ser framemot fortsatt dialog. Jan Lindelöf Jan Lindelöf (JL) listar ett antal satsningar som behövs för att cykelstrategin ska lyckas. Insatser som lyfts är bland annat att etablera forum för dialog och erfarenhetsutbyte inom Skåne, i Sverige och i Öresundsregionen. Etablera en cykelranking mellan kommuner i syfte att främja målet med ökad cykling i Skåne. Stödja varandra i att söka medfinansiering till cykelsatsningar i regionen. Arbeta tillsammans med företag för att ta fram nya lösningar för bland annat cykelparkeringar och för att bidra till att externhandelsetableringar och företag blir attraktiva att cykla till. Svenska Cykelstäder är ett samarbete där Sveriges främsta cykelkommuner ingår. har ett erfarenhetsutbyte med bland annat Stockholms läns landsting och Göteborgsregionen kring cykelfrågor och deltar kontinuerligt på konferenser med nationella och internationella aktörer, däribland Köpenhamn. I Cykelstrategi för Skåne föreslås ett årligt Cykelforum där stat,, de skånska kommunerna, näringsliv och civilsamhälle kan träffas kring cykelutvecklingsfrågor. I Mobilitetsplan för Skåne föreslås flera samarbeten kring att uppmuntra fler att bland annat cykla. Region Skåne avser att följa upp cykelutvecklingen med ett regionalt Cykelbokslut. Detta kommer dock inte rangordna kommuner så som Cykelfrämjande gör i Kommunvelometern. för på olika sätt dialog med staten kring cykling i allmänhet och förutsättningarna att cykla i Skåne i synnerhet. Enskilda cykelvägsobjekt behandlas i Cykelvägsplan för Skåne. Tourism in Skåne

18 Dnr (18) Tourism in Skåne ser mycket positivt på att turism är en integrerad del av cykelstrategin, väl utfört och bra beskrivet. Tourism in Skåne skulle gärna se ett förtydligande kring den cykelutvecklingsplattform som planeras. Eftersom turism är en integrerad del av strategin är det av vikt att både det turistiska perspektivet och den kunskap och de övergripande strategier som finns inom området är med i utvecklingsprocesserna från början. Kan/ska Tourism in Skåne vara en del av cykelutvecklingsplattformen eller hur kan vårt bidrag till utvecklingen säkerställas så att det integreras med annat utvecklingsarbete? I sammanhanget av att stärka näringslivet kan det vara fruktbart att påpeka att besöksnäringen är den snabbast växande näringen i Sverige. Möjligheten för utveckling av besöksnäringen kopplad till attraktiva, hållbara och tillgängliga cykelvägar är stor, där cykelturismen är en möjliggörare för landsbygdsutveckling och nya arbetstillfällen. Tourism in Skåne skulle gärna se att det löpande och konsekvent i texten används ordet besökare istället för konsument eller turist. Tourism in Skånes yttrande har tagits i beaktning och inkluderats i revideringen av Cykelstrategi för Skåne. ser framemot fortsatt dialog. Tourism in Skåne är välkomna att delta i det fortsatta arbetet med att göra Skåne till Sveriges bästa cykelregion.