Hållbara transporter i kommunsektorn. Stockholm Lördagen den 27 november 2010

Transkript

1 Hållbara transporter i kommunsektorn Stockholm Lördagen den 27 november 2010

2 Trafikens miljöpåverkan Trafiken påverkar: p - övergödningen (kväveutsl veutsläpp) - hälsan (genom buller + kolväten och partiklar) - biologisk mångfaldm - klimatet (CO2-utsl utsläpp)

3 Trafikens miljöpåverkan Världens CO2-utsl utsläpp = ca 18 % från transporter Sveriges CO2-utsl utsläpp = ca 40 % från transporter (industrin 29%; uppvärmning 16%)

4

5

6 Trafikens miljöpåverkan Världens CO2-utsl utsläpp = ca 18 % från transporter Sveriges CO2-utsl utsläpp = ca 40 % från transporter (industrin 29%; uppvärmning 16%) Sveriges inrikes transporter av CO2- utsläpp = ca 93 % från n vägtrafikv Persontransporter står r för f r 65 % CO2-utsl utsläpp ökat sedan 1990 med 10 %

7 Vad kan vi göra g lokalt? Tänkbar politik för f vänstern påp lokal nivå när det gäller g hållbara h transporter

8 Vad kan vi göra g lokalt? - övergripande Delta i nationellt arbete för f r att minska trafikens miljöpåverkan Söka bidrag från n Stat och EU Sätta upp mål m l för f r kommunen: reducera klimatgaserna med 40 % Anställ klimatstrateg, miljö- samordnare, transportrådgivare eller hållbar trafikplanerare! Få med kommunledningen! Tänk utifrån n en transporthierarki!

9 Transporthierarki 1. Samhällsplanering 2. IT och bredband 3. Gång och cykel 4. Kollektivtrafik a) Spår- och järnvj rnvägstrafik samt busstrafik med förnyelsebara drivmedel b) Buss med fossila drivmedel 5. Sjöfart 6. Vägtrafik 7. Flygtrafik

10 Vad kan vi göra g lokalt? - Samhällsplanering Huvudregel: MKB vid all markanvändning ndning Bygg tätare, t tare, återanvänd nd mark Transportplan vid detaljplanering Inga externhandelsföretag retag Klimatanpassa byggandet Tänk TRAST Miljöanpassad trafikplan Nära till återvinning

11 Vad kan vi göra g lokalt? Anta en e-strategie Bygg ut till alla hem Öka utbudet påp skolor och bibliotek Ett visst antal möten m kan ske digitalt Låt t fler delta påp videokonferenser - IT och Bredband

12 Vad kan vi göra g lokalt? - Cykeltrafik Upprätta strategisk cykelplan Anslå tillräckligt med medel till planen Bygg fler cykelbanor Gör r cykelöverfarter säkrares Bygg fler cykelparkeringar med cykellås s nära n koll-trafik Bygg cykelgarage Högst 30 km/h i blandad trafik Förbättra cykelvägvisningen Lånecyklar till anställda (kanske el-cyklar)

13 Vad kan vi göra g lokalt? - Kollektivtrafik Skapa system som är r smidiga och enkla (ex BRT) Bygg ut kollektivtrafik och miljöanpassa den Mer kollektivtrafik till delar som har bristfälliga förbindelserf Anropsstyrd koll-trafik Kollektivtrafik måste m med tidigt i planeringen Kollektivtrafikkort lönefl neförmån n till kommunanställda Billigare eller avgiftsfri kollektivtrafik

14 Vad kan vi göra g lokalt? - Vägtrafik Köp p bara miljöbilar Intern bilpool för r anställda Bilpool för r allmänheten Sänk hastigheten Bygg ut biogassystem Ta bort fri parkering Vandrande skolbussar Upphandla taxi, bud, färdtjänst och skolskjuts med miljöfordon

15 Vad kan vi göra g lokalt? - Sjöfart Miljödifferentiera hamnavgifterna Inspektera båtklubbar b när n r det gäller g båtbottenfärger Anlägg båtbottentvättarttar Ställ krav påp etablering av alkylatpump Möjliggör r uppkoppling till land-el Ta hand om toalettavfall från n fritidsbåtar tar

16 Goda exempel Kollektivtrafik (Falun enkelt och smidigt; Västernorrland Bästa resan) Cykel (Lund cykelstad; Östersund vintertrampare + elcyklar; ; Nynäshamn cykelparkering med lås, l tak och belysning) IT (Västernorrland distansmöten) ten) Biogas (Linköping rötat matavfall) Hållbart resande (Gävle hållbara familjer; Eskilstuna vandrade skolbussar; VästerV sterås företag, individer och kommun) Samhällsplanering (Lund( Lund-Bilsnål samhällsplanering)

17 Tänk påp biologisk mångfald! m

18 Trafikens miljöpåverkan Studie från IVL och Umeå universitet visar att partiklar kostar samhället 26 miljarder kronor - Omkring förtida f dödsfall d dsfall fall av kronisk bronkit - Omkring inläggningar påp sjukhus - Omkring 5 miljoner persondagar med besvär, vilket är r ett arbetsbortfall strax över 0,1 procent av den totala mängden m arbetade dagar i Sverige