Innerstaden Göteborg Slutrapport ESF-projektet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innerstaden Göteborg 2009-2010. Slutrapport ESF-projektet"

Transkript

1 Innerstaden Göteborg Slutrapport ESF-projektet

2 Innerstaden Göteborg Slutrapport ESF-projektet

3 Innerstaden Göteborg Slutrapport ESF-projektet

4 inledning Under ett och ett halvt år under drev Innerstaden Göteborg ett utbildningsprojekt, finansierat av Europeiska sociala fonden (ESF) för sina medlemmar företagare och organisationer i inner-staden i Göteborg. Projektets totalbudget för arton månader var 13 miljoner kronor. Syftet var att genom kompetensutveckling av individer, chefer och anställda, ytterst skapa en attraktivare stadskärna i Göteborg för dess olika intressenter och detta med fokus på jämställdhet, tillgänglighet och miljöhänsyn. Mer intressentspecifika syften var för huvudintressenterna: 1) Företagarna skulle få fler kunder som konsumerar och trivs, ökad kompetens samt kunna ha roligare på jobbet. 2) Medarbetarna skulle få ökad kompetens och självförtroende för att stärka sig på arbetsmarknaden. 3) Besökare och boende i området ett trivsamt, attraktivt och tryggt centrum som skapar besöks- och konsumtionsglädje. Denna skrift handlar om projektet, om ansökan, om planeringen med förstudier och sedan om själva genomförandet. Vi gör nedslag i några kursavsnitt och aktiviteter. Kvalitetskontroll genom utvärderingar, dels löpande och dels avslutande intervjuer med intressentgrupperna, har varit ett genomgående moment. Ett antal större inspirationsseminarier hölls under perioden med kända föreläsare som täckte in de flesta av projektets fokus- och ämnesområden. På slutet finns resultat, synpunkter och en del erfarenheter. Många enkäter och undersökningar har gjorts inom projektets ram. I skriften har vi bara tagit med sammanfattningar och slutsatser. På hemsidan återfinns det allra mesta av undersökningarna i sin helhet för den som är intresserad. En av de främsta erfarenheterna av det här projektet är hur man med stark projektledning, tuff ekonomisk styrning och hög produktivitet kan växla upp de insatta medlen från ESF och slå målsättningen med 85 %. I Innerstaden Göteborgs ansökan beräknades det att genomföras utbildningstimmar slutresultatet blev hela timmar. Och detta med bibehållen kvalitet och nöjda deltagare. Roger Wilhelmsson Redaktör Innerstaden Göteborg 2010 Foto: Katja Andersson, Anna Jolfors m fl. Grafisk form: WBL Reklambyrå

5 Innehåll När projektet startade januari 2009 hade Innerstaden Göteborg 318 medlem mar varav 290 hade anmält sitt intresse De speglade näringslivet Arbetsplatser där kännetecknen Var att de var enkönade Med många kvinnoarbetsplatser Dessutom ett antal arbetsplatser med många tarbetslivet. Arbetsplatser där utbytbar Stor och där satsningar retag samt organisationer, förvaltningar och myndigheter. Det pågår en ständig rekrytering Som ett medlemskap i Innerstaden Göteborg innebär. Under projekttiden har intresset ökat och i samband med att projektet Avslutas är medlemsantalet uppe Komna har också anslutit sig till Projektet och deltagit i utbildningarna. 9

6 In n e r s t a d e n g ö t e b o r g är ett bolag som formades 2005 i syfte att fungera som en samverkansplattform mellan Fastighetsägare, Köpmannaförbundet och Göteborgs Stad. Syftet var och är att utveckla och skapa en attraktiv och framgångsrik stadskärna i området innanför vallgraven i Göteborg. Detta område är stadens hjärta och därmed lite av regionens hjärta. Innerstaden Göteborgs uppgift är att säkerställa att innerstaden får bästa tänkbara attraktionskraft och erbjuder en levande och spännande stadskärna med unika värden för såväl Göteborgare som besökare. En sjudande, frisk och dynamisk innerstad är viktig för hela regionen. Rent formellt är det Fastighetsägarna och Köpmannaförbundet som startat bolaget med 50 % av aktierna var. Den tredje parten Göteborgs Stad valde att inte gå in som delägare i bolaget. Istället har man tecknat ett långsiktigt, strategiskt avtal där var och en av de tre parterna stoppar in lika mycket pengar per år för att bolaget skall ha en basorganisation. Dessa tre parter är också alla med i Innerstadens styrelsekrets. Företag och organisationer kopplas till Innerstaden Göteborg genom medlemskap. Medlemsavgiften/serviceavgiften är beroende av företagsstorlek. All verksamhet drivs i projektform där tidsbestämda uppdrag och finansiering går hand i hand. Projekten kan vara stora eller små men det är helt klart att det ESF-finansierade kompetensutvecklingsprojekt som startade januari 2009 under namnet Innerstaden Göteborg är den hittills största utmaning som Innerstaden Göteborg tagit på sig och det är om detta projekt, från idé och ansökan till avslutningsaktiviteter och utvärdering, som denna skrift handlar om. Något år tidigare diskuterade man inom Innerstaden Göteborg att söka och gå in i en liknande satsning, men då organisationen var ny och inte hunnit bygga upp en sammanhållning mellan företagen valde styrelsen att avvakta så att organisationen kunde konsolideras bättre. Att det var ett riktigt beslut kan man se då man tittar på det fina utfall som det innevarande projektet fått det hade inte varit möjligt i det tidigare skedet. 11

7 Innerstaden Göteborgs organisation Organisationen varierar i storlek beroende på vilka uppgifter och projekt som drivs för ögonblicket. De flesta medarbetarna är m a o projektanställda. Innerstaden Göteborg leds av Marianne Sörling som rekryterades i egenskap av centrumutvecklare för att starta upp verksamheten Projektledare för ESF-projektet I Mariannes roll ingår det övergripande ansvaret mot styrelse, ESF och projektdeltagare. Stående från vänster: Madeleine Rinman Ansvarat för förberedelser och efterarbete kring utbildningarna. Ansvarat för att anmälningarna fungerat och levererat deltagarlistor till lärarna. Registrerat alla enkätsvar. Ansvarig för redovisningen till SCB och månadsrapporterna med sammanställningar av deltagare och enkätsvar till ESF. Roger Wilhelmsson Ansvarat för jämställdhetsfrågorna och fokuseringen på dessa i projektet. Under projektets avslutande del, arbetat med sammanställning av slutrapporteringen och produktionen av denna skrift. Jan Norén Projektledare övriga projekt. Sittande från vänster: Marianne Sörling Centrumutvecklare och projektledare för ESF-projektet I Mariannes roll ingår det övergripande ansvaret mot styrelse, ESF och projektdeltagare. Moa Säf Ansvarat för daglig lärarkontakt, koordinator av företagsunika utbildningar, kostnadsuppföljning och fakturaavstämningar samt timredovisningar från personal. Projektledde även seminarier. Linus Hedlander och Therèse Conradsson Har varit huvudansvariga säljare av utbildningarna mot del deltagande företagen. Dessutom ansvarat för en del av logistiken i utbildningslokalen på morgnar och kvällar. I projektet ingick även: Pierre Chocron Har utifrån projektdeltagarnas efterfrågan lagt upp utbildningar och tagit in offert på kurserna. Var dessutom lärare i marknadsföring och ledarskap. Karin Johansson Förvaltningsbolaget Götaplatsen Ansvarar för bokföring och projektredovisningens ekonomiska del

8 Styrelse Johnolof Olsson, Ordförande Göteborgs Köpmannaförbund, ordförande; Gillblads och Ladynette VD Johnolof tycker att det är viktigt för alla i Göteborg att vi kan samarbeta för att utveckla, förbättra och försköna stadsdelen i innerstaden. Magnus Ersman Fastighetsägarna Göteborg Magnus Ersman ansvarar för de näringspolitiska frågorna på branschorganisationen Fastighetsägarna Göteborg, som äger 50 procent av aktiebolaget Innerstaden Göteborg. Magnus sitter med i styrelsen bl.a. för att säkerställa att fastighetsägarnas synpunkter och önskemål beaktas i Innerstaden Göteborgs strategiska och operativa arbete. Kenneth Odéus Göteborgs Köpmannaförbund, VD Kenneth sitter med i styrelsen för att medverka till att utveckla Göteborg som handelsstad och som representant för ägarna till Innerstaden Göteborg. Bo Törnkvist Vasakronan Bo Törnkvist är Uthyrningschef på Vasakronan i Göteborg som har många fastigheter med kontor och butiker. Bo är ordförande för Fastighetsägarna inom Vallgraven (FIVA) och var en av initiativtagarna till bildandet av Innerstaden Göteborg. Jag tror på att samarbete och tydliga mål skapar kraft till positiva förändringar och att man kan påverka framtiden genom sitt engagemang. Marianne Sörling Adjungerad Innerstaden Göteborg, Centrumutvecklare. På Innerstaden Göteborg ansvarig för att innerstaden i Göteborg utvecklas. Ingvar Brattefjäll Adjungerad Park- och naturförvaltningen Ingvar Brattefjäll ansvarar för projektet Trygg, vacker stad som är ett samarbete mellan kommunens bolag och förvaltningar, samt privata bolag. Det är detta samarbete som gör att Ingvar är engagerad i Innerstaden Göteborgs styrelse. Projektet arbetar för att göra staden tryggare, vackrare och trivsammare för medborgare och besökare. Agneta Jögård Adjungerad Park- och naturförvaltningen Agneta Jögård är direktör för Park- och naturförvaltningen. Agneta sitter med i styrelsen för Innerstaden Göteborg eftersom förvaltningen leder samverkansarbetet inom Trygg vacker stad och ansvarar för stadens natur, parker och centrala torg samt renhållning inom dessa delar

9 Här ser vi några entusiastiska medlemmar på en stadsvandring under jord, arrangerad av Innerstaden Göteborg. Innerstaden Göteborgs medlemmar När projektet startade januari 2009 hade Innerstaden Göteborg 318 medlemmar varav 290 hade anmält sitt intresse att delta i projektet. Dessa speglade näringslivet i Göteborgs innerstad men med en stor andel, närmare bestämt hälften, av butiker, caféer och restauranger: Arbetsplatser där kännetecknen var att de var enkönade, som inom handeln, med många kvinnoarbetsplatser, låg utbildning, många deltider och relativt många av utländsk härkomst. Dessutom ett antal arbetsplatser med många timanställda ungdomar på väg ut i arbetslivet. Arbetsplatser där utbytbarheten är stor och där satsningar på kompetens inte hörde till vardagen. Den andra hälften är olika former av tjänste- och serviceföretag samt organisationer, förvaltningar och myndigheter. Det pågår en ständig rekrytering till Innerstaden Göteborg där fler och fler av företagen i innerstaden upptäcker de fördelar som ett medlemskap i Innerstaden Göteborg innebär. Under projekttiden har intresset ökat och i samband med att projektet avslutas är medlemsantalet uppe i hela 550 st. som ser nyttan av samverkan för att innerstaden skall utvecklas. Flera av de nytillkomna har också anslutit sig till projektet och deltagit i utbildningarna. ESF-projektet När ESF-rådet beslutade att godkänna Innerstaden Göteborgs ansökan den 18 december 2008 blev det startskottet till det största projekt som drivits i Innerstaden Göteborgs regi. Projektet hade i och för sig en prolog i en förstudie under april september samma år efter vilken ansökan formulerades och lämnades in. Mer om förstudien längre fram. Under de 18 månader som projektet drivits har nära medarbetare i företag i Göteborgs innerstad genomgått olika former av utbildning genom deltagande i kurser. Sammantaget har det blivit ca studietimmar vilket är en imponerande satsning av Innerstaden Göteborgs medlemsföretag och framförallt deras anställda. Ansökan beskrev projektets syfte samt åtta områden där deltagarna skulle erbjudas kompetensutveckling utifrån den gjorda förstudien. Syfte Det övergripande syftet med projektet definierades i ansökan till: att skapa en attraktivare stadskärna i Innerstaden Göteborg för dess olika intressenter fokus på ökad jämställdhet, tillgänglighet och miljöhänsyn Några mer intressentspecifika syften: 1) Företagarna ska få fler kunder som konsumerar och trivs, ökad kompetens samt ha roligare på jobbet 2) Medarbetarna ska få ökad kompetens och självförtroende för att stärka sig på arbetsmarknaden 3) Besökare och boende i området ett trivsamt, attraktivt och tryggt centrum som skapar besöks- och konsumtionsglädje Målsättningar För projektet har ett antal mätbara mål satts upp och som Innerstaden Göteborg bland annat genom enkäterna sökt få svar på. De mål som ställdes upp i ansökan var: Fler besökare i centrum och ökad konsumtion av bland annat miljöapassade varor Ökad försäljning mäts i samverkan med företagarna Ökad kunskap och trivsel bland företagarnas personal mäts via regelbundna medarbetarenkäter 16 17

10 Fler personer med heltidsanställing mäts via enkäter Ökad upplevd jämställdhet mäts delvis genom medarbetarenkäterna Ökad trivsel bland besökarna mäts via regelbundna besöksenkäter Fler brott och skadegörelser skall inrapporteras samtidigt som fler förebyggande åtgärder ska öka tryggheten mäts via rapportering Ökad upplevd tillgänglighet för framförallt rörelsehindrade mäts främst via besöksenkäter Ökad attraktivitet mäts främst genom hyresgraden och hyresnivåerna Målgrupper Projektdeltagare definierades som: Företagarna i innerstaden och deras medarbetare Fastighetsägarna i Innerstaden Göteborg och deras medarbetare Medarbetare i Göteborgs Stad som är aktiva i centrum Samverkansaktörer: - Sekretariatet för genusforskning Erbjöds ta del av det arbete som vi gör och de erfarenheter som vi fått av vårt arbete. De får också möjlighet att kommunicera sin verksamhet till ett stort antal företag och människor i Göteborg med omnejd. - Avenyföreningen Samverkan under genomförandefasen vid de tillfällen där kostnadssynergier fanns och där en större samling kan tillföra de enskilda projektdeltagarna någon nytta. Dessutom erfarenhetsutbyte. - RiskhanteringsAkademien För att i genomförandefasen bistå med analyser, uppföljningar, råd och anvisningar. Även bistå med information inom säkerhetsområdet till projektdeltagarna. - Futurumprojektet i Alingsås Vi har haft ett antal möten med ägarna av detta projekt för att utbyta idéer och erfarenhet. - Länstyrelsen i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen Har visat stort intresse för att i Innerstaden Göteborg öka förekomsten av närproducerade och miljöanpassade produkter. - Göteborgs Stad Resultat och erfarenheter från arbetet i Innerstaden Göteborg under projektperioden skulle komma att ligga till grund för utformningen av Göteborgs Stads stora utvecklingsprojekt (Kortedala, Bergsjön, Selma Lagerlöf samt Backaplan). Projektets viktiga målgrupp besökarna i området skall få uppleva en kundvänligare innerstad utifrån bemötande, miljö, framkomlighet och trygghet. Under utbildningsperioden serverades över smörgåsar

11 Kompetensutvecklingsområden Projektdeltagarna erbjöds ökad kompetens inom flera områden. De skulle få ökad inspiration och motivation att arbeta. De skulle få en ökad medvetenhet om genusperspektivet i deras vardag och hur de kan påverka och förbättra jämställdheten i sitt dagliga arbete och fritid. De skulle uppleva en ökad trivsel på arbetsplatsen och i dess kringmiljö. Genom ökad kompetens kan de ta mer ansvar på arbetsplatsen och utföra flera sysslor, vilket kan medföra utökad anställning i timmar. - Ledarutveckling Grunden för framgångsrikt ledarskap är förmåga att planera, organisera och leda företaget. Alla ledare behöver göra en affärsplan för sin verksamhet i vilken man både ser över sitt nuläge och sina framtida utvecklingsmöjligheter. Under en serie utbildningstillfällen erbjöds ledarna kunskap och inspiration med målet att ha en färdig affärsplan efter utbildningens slut. För detta ställdes krav på en hel del hemarbete mellan utbildningstillfällena. Inspirationen skulle komma såväl genom lärare som genom seminarier som behandlade aktuella ämnen. Vid seminarietillfällena skulle det också avsättas tid för deltagarna att diskutera och utbyta erfarenheter. Jämställdhet skulle belysas ur ett antal perspektiv i utbildningen. Jämställdhetsplan skulle ingå i affärsplanen i de större företagen med många anställda. - Data Deltagarna visade stort intresse för datautbildning i förstudien. Här fanns behov av att utveckla administrativa rutiner, ekonomisk uppföljning och rapportering inom verksamheten. Att kunna göra sina egna kundbrev, matsedlar, prislappar m. m. var intressant för att få en rimlig kostnad och samtidigt spara mycket tid. Att själv kunna uppdatera sin hemsida och användaren aktivt i kontakt med kunder och andra intressenter fanns också ett stort intresse för. - Ekonomi Deltagarna visade förvånansvärt stort intresse för att lära om prissättning, tolka ekonomiska nyckeltal och budget. En bättre förståelse för hur ekonomin påverkar företaget och betydelsen av att sätta rätt pris underlättar arbetet och skapar bättre lönsamhet. - Marknadsföring och kundbemötande De flesta företag angav att de kunde för lite och arbetade för lite med marknadsförings-frågorna. Förståelsen för varumärkets betydelse på sikt och betydelsen av att alla arbetar med och lever med varumärket varje dag, är låg. Här skulle alla behöva kunna mer. Det visar sig också att de flesta saknar en budget för sina marknadsinsatser. - Individutveckling Många medarbetare och ledare behövde få bättre självförtroende och metodik för att kunna utveckla det. Det gällde inte minst de personer som arbetar i yrken med lägre status såsom städ, disk etc. Dessa personer skulle väsentligt kunna stärka sin roll på arbetsmarknaden med en större självkänsla. Ökat självförtroende medför också att man vågar ta på sig fler och nya arbetsuppgifter vilket kan öka deras anställningstid. - Kreativitet Vi behövde nytänkande i alla verksamheter, både vad det gäller att utveckla nya affärer/produkter och för att kunna utveckla inne i verksamheten. Utbildningen inom ämnesområdet syftade till öppna ögonen på deltagarna och få dem att gå lite utanför det dagliga för att hitta nya möjligheter. För ledarna gällde det att skapa förutsättningar internt för att få det att fungera. Det innebar bland annat att uppmuntra till förbättringsförslag genom att avsätta pengar, skapa möten och starta förslagsverksamhet. Ledarnas roll kom att behandlas på ledarutbildningarna. - Säkerhet & HLR Våra analyser bland företagen visade på behov av bättre kunskap inom säkerhet och brand. Intresset för hur man bemöter en våldssituation i butiken/restaurangen samt hur man hanterar en person som får en hjärtattack var stort. En värdefull effekt av utbildningstillfällena skulle också vara att deltagarna lärde känna andra personer i innerstaden och få erfarenhetsutbyte och inspiration. Att deltagarna ska lära känna varandra är en röd tråd i utbildningsprogrammet och kom att uppmuntras i utbildningarna. Seminarier & Kickoff Kickoff planerades till projektets start för att beskriva projektets plan och syfte samt för att få en stark start och lyfta förväntningarna hos alla deltagare. För att lyfta fram särkilt viktiga och aktuella frågor och samtidigt förstärka vi-känslan planerades ett antal större seminarier för alla. För att få kostnadseffektivitet skulle här ett samarbete eftersträvas med Avenyprojektets deltagare. Nätverksträffar Under projektet startades ett antal nätverk upp i vilka deltagarna diskuterade viktiga branschfrågor och samarbetsprojekt. Avsikten är att dessa nätverk upplevs så bra att de fortsätter fungera även efter projektet. Jämställdhet Jämställdhetsfrågorna är prioriterade i projektet och kom att behandlas som ett naturligt inslag i alla utbildningar. Resultat från våra enkäter om upplevd jämställdhet är inte alarmerande men det kan bli bättre inom de flesta områdena. Alla beteenden börjar uppifrån. Det är därför viktigt att ledarna har rätt kompetens och tar en tydlig ståndpunkt i genusfrågor. Därför är detta en viktig del i ledarutbildningarna. Tillgänglighet Tillgänglighet för personer med funktionshinder har varit ett prioriterat område i projektet inte bara för projektdeltagare utan även för kunder. Innerstaden Göteborg har deltagit och deltar i de processer med stora ombyggnader av närområdet och stadsmiljön tillgänglighetsaspekterna finns alltid med. Miljö Att öka försäljningen av mer miljöanpassade varor fanns med i projektet som ett mål. Utbildningarnas genomförande och omfattning Klippt ur ansökan: Utbildningen kommer främst att ske i korta pass om 2 timmar för att underlätta för deltagarnas arbetsplanering. Många av de mindre företagen har få personer anställda varför de gärna kommer före öppning alternativt efter stängning. Utbildningarna har till stor del fördelats enligt deltagarnas egna önskemål och upplevda behov. Vi räknar med att varje deltagare ska få i genomsnitt ca 20 timmars utbildning. Totalt beräknas vi genomföra utbildningstimmar vilket ger ca utbildningstillfällen under projektperioden. Ledarna får några fler timmar då vi anser att de är den viktigaste förutsättningen för att projektet ska gå bra. Den kompletta ansökan hittar du på

12 Förstudie Resan började med att ESF-rådet gjorde en utlysning till en förstudie inom entreprenörskap i slutet av november Innerstaden Göteborgs styrelse beslöt att söka kronor till undersökning och kartläggning och en ansökan om stöd skickades in i januari I utlysningen var beslutsdatum satt till den 17:e april då strukturfondspartnerskapets prioriteringsmöte tog beslut att godkänna förprojekteringsansökan. Det hela handlade om att göra en förstudie på alla företag som ville delta för att fastställa utbildningsbehovet och att utreda förutsättningar för att stärka och utveckla kompetensen hos medarbetarna så att dessa stärkte sin ställning i organisationen och på arbetsmarknaden. I förstudien lades speciell tonvikt på jämställdhet, framkomlighet och miljöfrågor. Beskrivning av undersökningen hur gick det då till: Syftet med projektet var att få ett attraktivare centrum i Göteborg för alla Innerstaden Göteborgs medlemmar, och följande områden valdes som fokusområden: Ökad tillgänglighet i området (funktionshindrade, pensionärer, barnvagnar etc.), allmänt för fotgängare Ökad gemensam image som skapar attraktivitet Gemensamt uppträdande och gemensam målsättning etc. Ökad samverkan med fastighetsägarna och kommunen samt andra intressenter Jämställdhet uppmuntra kvinnor att söka jobb, hämta på dagis Utveckla ägarnas kompetens Fler åtgärder för att attrahera mer folk till området kommunikation Öka kommunikation mellan företagarna Internet, sms, e-post, erfarenhetsgrupper etc. Ökad säkerhet/trygghet fler och nöjdare kunder Ökad trivsel på arbetet motiverade medarbetare Inom ramen för kartläggningen genomfördes ett antal aktiviteter: Säkerhetsanalyser i området och i företagen med hjälp av praktikanter från RiskhanteringsAkademien Intervjuer med alla deltagande företag kring nuläge och behov av kompetensutveckling genomfördes av personal från Innerstaden Göteborg Diskussioner med kringliggande områden, kommuner och fastighetsägarna beträffande ökat samarbete Intervjuer av besökare i staden Nulägesanalys av Innerstaden Kartläggningen och behoven hos företagen och medarbetarna gjordes genom att man genomförde två undersökningar: - en där samtliga företagsledare intervjuades - en där ett stort antal anställda medarbetare intervjuades, med syfte att definiera behovet av och nivån på olika kompetensområden. En stor del av frågorna handlade om jämställdhet. Det var frågor av typen; förekommer sexuella trakasserier, karriärsmöjligheter, synen på föräldraledighet, skillnader i lön och förmåner osv. Företagsledarna gav en ganska tydlig inriktning vad det gällde företagets framtida framgångsfaktorer. Det handlade mycket om datakunskap, marknadsföring och försäljning. Bättre förståelse för företagsekonomi och ledarskap efterfrågades, men även teambuilding och kundrelationer var vanligt förekommande. När företagsledarna såg på sig själva såg de flera personliga förbättringsområden och om man analyserar fritextsvaren och kategoriserade dem något så blev huvudområdena ungefär följande: - Företagsekonomi i olika former - Datorkunskap, inte minst inom hemsidor och ekonomiprogram - Ledarskap och personalvård - Miljömärkning 22 23

13 Diskussion med kommunen & samarbetspartners Intervjuer/analyser av deltagande företag Säkerhetsanalyser av området Medarbetarkartläggningen gav en varierad bild när man tittar på den önskade personliga kompetensutvecklingen. De områden som efterfrågades var: - Allt från basekonomi för icke-ekonomer till fastighetsjuridik - Marknadsföring - Olika typer av säljutbildningar - Kundhantering - Första hjälpen - Från vissa typer av verksamheter kom också önskemål om livsmedelshantering och hygienfrågor - Datautbildningar inom i princip alla omfrågade områden De slutsatser man kunde dra var att den stora variationen i verksamhetsområden också speglades i en väldigt stor spännvidd på svaren men det uttrycktes att det fanns stort behov av utbildning. Jämställdheten har kommit långt ansåg båda grupperna såväl chefer som medarbetare och få upplever stora problem. Avslutning Förprojekt Projekt Innerstaden Ansökan om kompetensutveckling Påbörja kompetensutveckling Ledarskap Individutveckling Ekonomi Data Marknadsföring Kundbemötande Säkerhet & HLR Kreativitet Maj Augusti Januari 2009 Bilden beskriver schematiskt projektet från förstudie till produktionsstart. Den kompletta förstudien hittar du på Fokusområde jämställdhet Alla projekt som finansieras av ESF skall vara jämställdhetsintegrerade och så naturligtvis även Innerstaden Göteborgs. Jämställdhetsintegrering innebär enligt Europarådet: (om) organisering, förbättring, utveckling och utvärdering av beslutsprocesser, så att ett jämställdhetsperspektiv införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg i processen av de aktörer som normalt deltar i beslutsfattande. I förstudien intervjuades anställda och 192 chefer. Ett antal av frågorna var riktade mot jämställdhetsområdet. På den direkta frågan om du upplever arbetsplatsen jämställd ansåg 70 % av de anställda att den var det medan 9,5 % svarade nej. På chefssidan var det något mindre andel, 66 %, som menade att arbetsplatsen var jämställd och 10,5 % som svarade nej. Övriga visste inte. Jämställdhetsfrågorna har varit prioriterade under hela projektet och behandlats som ett naturligt inslag i alla utbildningar. Förutom i förstudien så har vi ställt några frågor i slutundersökningen, men framförallt genomfördes en djupare studie under hösten 2009 för att få en insikt i hur jämställdheten ser ut på arbetsplatserna. Denna studie visar att läget i innerstaden i stort sett är detsamma som det är i övriga samhället 1 i vad det gäller jämställdheten och resultaten är överlag inte häpnadsväckande eller alarmerande åt något håll. Intressant att nämna är att männen i högre grad än kvinnor menar att det förekommer negativ jargong på arbetsplatsen avseende samtliga diskrimineringsgrunder, även om 80 % av de som gjort enkäten visar att det inte upplever att det finns någon negativ jargong. Undersökningen visar inte vilka grupper som utsätts för jargongen och vi kan inte veta om det är männen själva som känner sig utsatta i egenskap av att vara män eller om de tycker att någon annan grupp är den som drabbas. Endast 4 % en procentsats som är densamma för alla tre kategorierna: totalt, männen och kvinnorna menar att det förekommer sexuella trakasserier på arbetet. Även om vi ser det som problematiskt att procenten inte är noll är vi nöjda med att det inte finns någon skillnad mellan könen i detta avseende. Kvinnorna verkar i större utsträckning än män tycka att det finns löneskillnader mellan könen varför vi drar slutsatsen att verksamheterna i innerstaden behöver fortsätta arbeta med frågan. Inte heller här skiljer sig resultaten nämnvärt från rikstäckande resultat 2 varför vi kommer att fortsätta arbeta med problemet på samma sätt som man gör i samhället i stort. En relativt hög procent gällande alla tre kategorier tycker att chefen tar sitt ansvar för att skapa en jämställd verksamhet. Det kan inte uteslutas att denna höga procent delvis hör samman med att gruppen egenföretagare/chef/vd är den näst störst förekommande gruppen i undersökningen, nämligen hela 21 %, tätt efter affärsbiträde/säljare/expedit på 22 %. Dessa procentsatser är naturliga följder av att de flesta företag är små. Män tycker i högre grad än 1 SCB, På tal om kvinnor och män SCB, På tal om kvinnor och män Se t.ex. Angervall, Petra. (2005). Jämställdhetsarbetets pedagogik. Dilemman och paradoxer i arbetet med jämställdhet på ett företag och ett universitet. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. 4 SCB, På tal om kvinnor och män

14 kvinnor att chefen tar sitt ansvar i detta avseende vilket betyder att det finns mer att göra på området innan upplevelserna av läget överensstämmer. Markant fler män än kvinnor anger att de tycker att jämställdheten inom företaget är viktig. Hur detta manifesterar sig är mer än vad undersökningen visar. I sammanhanget kan dock vara värt att nämna att det finns studier 3 som visar att kvinnor inte vill bli stämplade som rödstrumpor och andra nedsättande epitet, vilket man riskerar att göra om man framstår som feministisk eller ivrande för jämställdheten varför kvinnor i högre grad än män kan framstå som ignoranta inför jämställdhetsfrågor. 65 % av den totala gruppen menar att deras arbetstid inte ökat under Den grupp som den trots allt ökat mest för är männen även om skillnaden mellan könen bara ligger på ett fåtal procents. Det är möjligt att den totala procenten hade varit lägre om 2009 inte hade varit det krisdrabbade år som det är och Innerstaden Göteborg menar att den siffran varit högre om inte ESF-projektet hade genomförts. Den sneda könsfördelningen betyder dock att vi behöver arbeta än mer med att stärka kvinnornas position på arbetsmarknaden. Fler kvinnor än män önskar också mer arbetstid. De allra flesta vill dock inte ha mer arbetstid vilket kan antas vara nära sammankopplat med att 76 % uppger att de redan arbetar heltid. Uppdelat på kön är dock 92 % av männen och 65 % av kvinnorna heltidsanställda. En markant skillnad som även visar sig på riksnivån % av kvinnorna och 15 % av männen (summan av de som kryssat för alternativ 3-5) uppger att den utbildning de fått av Innerstaden Göteborg och ESF har ökat deras möjligheter till mer arbetstid. Återigen tror vi det hade varit en högre procentsats om projektet genomförts i ett bättre konjunkturläge. Även om könsfördelningen är mycket jämn är inte utgångsläget jämnt, vilket också blir tydligt om man jämför med resultaten från frågan om arbetstiden ökat under 2009 och frågan om nuvarande sysselsättningsgrad. Det betyder att insatserna stärkt båda grupperna på arbetsmarknaden men att kvinnorna ännu släpar efter och ytterligare satsningar därför är nödvändiga. Av alla svaranden uppger 80 % att deras kompetens tas tillvara i företaget. Denna höga siffra kan inte uteslutas vara nära sammankopplad med den höga andelen chefer/egenföretagare/vd. 78 % av kvinnorna och 82 % av männen tycker att deras kompetens tas tillvara. Inte en alarmerande skillnad men ytterligare ett bevis på att den samhälleliga tendensen där kvinnor har sämre positioner på arbetsmarknaden än vad män har existerar även i Göteborgs innerstad. I vår slutstudie ställer vi 2 kompletterande frågor Har du deltagit i jämställdhetsutbildning? vilket en dryg fjärdedel uppger att de har gjort. Har ni antagit en jämställdhetsplan? här sjönk andelen från 32,8 till 26,5 % även om antalet företag med antagna planer ökade. Utan att ha gjort en vetenskaplig analys av siffrorna ger ändå en första anblick att andelen små företag i den sista analysen är högre än tidigare små företag har varken tvånget eller ser behovet av att upprätta en formell jämställdhetsplan. 4 SCB, På tal om kvinnor och män 2008 Fokusområde tillgänglighet Tillgänglighetsfrågor är ett fokusområde för ESF och har då naturligtvis varit det även för Innerstadsprojektet. Vi har sett på frågan utifrån 2 huvudaspekter dels säkrande av tillgänglighet för alla deltagare i projektets alla aktiviteter och dels att säkra tillgängligheten för alla besökare, kunder och verksamma till alla offentliga miljöer i innerstadsområdet. I ansökan behandlades frågan om tillgänglighet för funktionshindrade i fem punkter: 1) Lokaler som användes och arrangemang inom projektet skulle fungera för personer med funktionshinder. 2) I genomförandefasen skulle tillgänglighet och framkomlighet behandlas i utbildningar som berörde yttre och inre miljöer t. ex. kampanjplanering, skyltning och inredning i butiker. - Resultat från intervjuer och enkäter skulle förmedlas till samtliga berörda såväl företagare som fastighetsägare. 3) Diskussioner skulle föras med Handikapporganisationen för att få hjälp med informationsmaterial och råd samt tips kring den slutliga utformningen. Samverkan skulle också ske med Göteborg Stads tillgänglighetsprojekt, som bland annat innebar en inventering av samtliga offentliga lokalers förmåga att ta emot funktionshindrade. Inom projektet skulle vi uppmuntra samtliga deltagare att göra liknande översyn på sina lokaler. 4) Ett temaseminarium planerades med någon lämplig talare skulle inbjudas att tala. T. ex David Lega. 5) Stora ombyggnader (ca 60 mkr) planerades i innerstaden under projektperioden. Inför dessa ombyggnader skulle utformning av entréer, trottoarer, m. m. att beaktas ur ett tillgänglighetsperspektiv. Vi skulle eftersträva att de flesta företag som finns med i projektet ska klara kraven för att finnas med på Västsvenska Turistrådets tillgänglighetsbas. Detta var med i ansökan och vad som projektet hade att styra efter. Mer om Tillgänglighetsanalysen i ett senare kapitel. Fokusområde miljöhänsyn I ansökan definieras miljöhänsyn som ett fokusområde. På utbildningssidan har det genomförts ett par utbildningar i Rättvise- och miljömärkning för att Innerstaden Göteborgs medlemmar skall höja sin kunskap och öka utbudet och marknadsföringen av sådana produkter. Kartläggningar över hur aktivt företagen arbetar i miljöfrågor och om de har en miljöpolicy har gjorts genom enkäter. Ett antal lunchföreläsningar och studiebesök på temat närproducerat har genomförts. På studiebesöken har nya affärskontakter tagits och sortimentet av närproducerat har ökat. Projektet har bidragit till att företagen i Innerstaden Göteborg börjat samarbeta i marknadsföringen av närproducerade varor och dessutom gemensamt börjat genomföra olika slags event på temat. Några andra aspekter på miljö har varit kunskapen och förmågan att korrekt hantera livsmedel där flera utbildningar hållits för restauranger och livsmedelssäljande företag i livsmedelshygien

15 18 december december 2008 är en milstolpe i Innerstadssamarbetet Rivstart i julrush! 18 december 2008 är en milstolpe i Innerstadssamarbetet det var dagen då ESF meddelade att man tillstyrkt ansökan och att 13 mkr fanns avsatta för Innerstadens räkning från 1/ och för projekttiden 18 månader framåt. En bättre julklapp kunde knappast Innerstaden Göteborg få! Men det var också då verkligheten kom ikapp gänget som verkade på Innerstaden Göteborg just då det var mitt i jultid och bara fem arbetsdagar kvar till projektstart och alla på väg på julledighet. Nu var det en mängd saker som skulle på plats. Enligt ansökan skulle utbildningsinsatserna starta redan 15/1. Massor med saker fanns att åtgärda. Ett första kursprogram med schema skulle fastställas, lärare/utbildare kontrakteras, utbildningslokaler hyras och inredas, datasal med utrustning upphandlas och färdigställas, kursbokningsrutiner utvecklas det var helt enkelt ett berg av åtgärder som på några få dagar skulle vidtas och det krävdes mycket organiserande. Enkelt uttryckt handlade det om att göra en rivstart! Viktigast av allt var ändå att se till att alla de deltagande företagen med personal fick information och möjlighet att snabbt ta till sig de nya möjligheterna och börja anmäla sig till de första kurserna. Redan runt den 15 januari var den första katalogen klar för distribution med utbildningar som startade 2 februari. De båda medlemsansvariga, Linus och Therése, var ute på heltid för att informera och sälja in de olika utbildningarna inom Affärsplanering, Ekonomi, Individutveckling, Kreativ utveckling, Kundbemötande, Marknadsföring och Säkerhet. Totalt erbjöds 36 kurser i februari och det var ett högt efterfrågetryck redan från början. En stor kickoff hölls 22 januari för deltagandeföretag på SAS Radisson för nästan 300 deltagare, företagare och personal med Rune Rennemark. Syftet var inspiration och att främja förändringsviljan samt att vara en riktig start för hela projektet. Under hela den här första tiden kom det in massor med kursanmälningar och de kom i pappersform och de kom på fax. Bokningsrutinerna var inte helt klara vilket skapade en hel del manuellt arbete. I valet mellan att bygga ett webb-baserat anmälningssystem contra ett manuellt valde Innerstaden Göteborg ett manuellt. Detta för att man ville bygga relationer och skapa närkontakt med kursdeltagarna. Arbetet med nästa kurskatalog pågick parallellt där Marianne och Pierre sydde ihop nästa katalog som kom att täcka månaderna mars och april: här hade kursutbudet redan hunnit utökas kraftigt och erbjudandet omfattade hela 136 kursstarter för perioden mars/april. Ett sätt att säkra närvaron så att kursdeltagarna verkligen dyker upp till rätt kurs och vid rätt tidpunkt och därmed hålla en hög kostnadseffektivitet var införandet av SMS-påminnelser. Varje kursdeltagare har i sin anmälan uppgett sitt mobiltelefonnummer som då är inlagt i Innerstaden Göteborgs register. Två dagar före kurstillfället skickas det ut en automatisk påminnelse och kallelse. Det gäller till varje schemalagt tillfälle och har varit en bidragande orsak till att projektet kunnat hålla uppe en hög produktivitet med hög närvarofrekvens. Utbildningsområden För att kunna ge en inblick i hur Innerstaden Göteborgs kursutbud sett ut och vad syftet och målet varit med de olika kursavsnitten presenteras här ett axplock av de olika utbildningarna indelade i åtta olika huvudämnen som Ledarutveckling, Data, Ekonomi, Marknadsföring, Kundbemötande, Individutveckling, Kreativ utveckling och Säkerhet HLR /DHLR. Ledarutveckling Förändrings- och utvecklingsarbete. Grunden för framgångsrik utveckling av organisationer och företag är kompetenta chefer och ledare. Inom det här projektet erbjöds därför ett antal kurser som handlar om ledarutveckling. Det kunde till exempel handla om att göra cheferna till bättre coacher för sina team, om affärsmannaskap eller om att få cheferna att med enkla verktyg få en bättre planläggning och struktur på sina företag. Coachande ledarskap En kurs för operativa ägare, butiksföreståndare eller andra ledare som arbetar med marknadsföring och med målet att förstå och börja tillämpa ett coachande ledarskap. Kursens syfte var att plocka fram den dolda potentialen hos medarbetarna och därigenom nå bättre resultat, men också att öka den enskilde individens och arbetsgruppens motivation, effektivitet och produktivitet. Affärsskola för ledare Så har en lite tyngre kurs för operativa ägare, butiksföreståndare eller andra i ledande befattningar kallats. Avsikten har varit att ge en bättre totalbild och förståelse för hur olika delar samverkar. Deltagarna har fått verktyg för att kunna planera och genomföra olika åtgärder för att metodiskt kunna utveckla företaget. Kurserna innehöll fem träffar med hemuppgifter mellan träffarna och deltagarna gjorde en enklare utvecklingsplan för den egna verksamheten. En erfarenhet från denna kurs var att den skulle bli betydligt bättre om man ytterligare höjde statusen exempelvis genom att förlägga en del av utbildningen på en kursgård och kanske även öka det akademiska angreppssättet. Lär känna dig själv som chef Detta var ett annat upplägg inom ledarutvecklingen där deltagarna fick tillgång till ett analysmaterial för att få en bild av sin egen personlighet att få självinsikt för att därifrån kunna utveckla sig själv som ledare och teambyggare. Dessa kurser hölls av Björn Malmström och genomfördes både inom kurskatalogens ram som i företagskurser i några av de större företagen utifrån att företagen gjort en egen behovsanalys vad de behövde för typ av kompetensutveckling och därefter kontaktade projektledningen för att hitta anpassat kursprogram. Detta förhållningssätt har gällt allmänt för alla olika kurser

16 Individutveckling Det här ämnesblocket handlar om kompetensutveckling för att individerna skall få bättre självförtroende samt metodik hur man utvecklar självförtroendet. Avsikten är att deltagarna skall kunna stärka sin roll på arbetsmarknaden med en större självkänsla. En stor palett med utbildningar har erbjudits från språk och livsmedelskunskap till konflikthantering, motivation, tids- och livsplanering. I det här blocket har också jämställdhet, integration och mångfaldsutbildningarna legat. Detta kursblock har varit det näst största och omfattat 288 kurstillfällen. En av kurserna handlar om hur man med ett förändrat förhållningssätt kan åstadkomma en situation där man alltid skapar framgång i livet, både på jobbet och på fritiden. Under rubriken Framgång är aldrig en slump förmedlade Hans Wern en metod där man kan skapa en egen personlig handlingsplan för att öka sin personliga framgång. Det är sju strategier som börjar med att man skall drömma stora drömmar därefter bestämma sig skaffa vinnande vanor se över sitt nätverk fylla på energi hålla disciplin vara uthållig. Därefter är det dags att hitta nya tankebanor nya drömmar att koppla ihop med de gamla och så kör man varvet en gång till. Marknadsföring Detta avsnitt innehöll utbildningar av skilda slag att upprätta en regelrätt marknadsplan, genomförande och uppföljning eller varumärkesarbete i praktiken. Kurser om nya medier och kanaler har varit populära. Sammanlagt har 85 kurser/utbildningstillfällen genomförts. Övergripande målsättning är att utnyttja resurserna rätt i en strukturerad bearbetning och utveckling av marknaden. Pierre Chocron som varit huvudlärare i detta block beskriver ämnets inriktning: Vi har lagt vikt vid att bli medveten om att allt man gör påverkar bilden av den egna verksamheten. Öka sin lyhördhet för kundernas förväntningar, krav och önskemål. En medvetet planerad och genomförd marknadsföring skapar större möjlighet till tillväxt och därmed överlevnad. Erbjudandestrategi Konsten att utveckla varor och tjänster till en definierad målgrupp i syfte att tillfredsställa gruppens såväl uttalade som outtalade mål och önskemål, samt att sätta ett pris som tillfredsställer såväl köpare som säljare. Utbildningen har även innefattat nya medier för marknadsföring som event, sociala medier och internet. De senare är kostnadseffektiva marknadsföringskanaler och lämpar sig utmärkt för mindre företag då de inte kräver så stora investeringar. Ett intressant exempel där man kan se början på ett förändrat beteende och något nytt är den utbildning som handlarna i Grand Passage genomgick och den samverkan de sedan startade upp. I denna samverkan ingår även fastighetsägaren. Problemet för handlarna i Grand Passage, mellan Kungsgatan och Vallgatan, är att kunderna inte riktigt hittar dit. Man behövde därför skapa en gemensam plattform att samlas kring för att i nästa steg kunna bli effektivare i marknadsföringen. Under Innerstaden Göteborgs ledning började butikerna att jobba för att öka insikten och kunskapen om varumärken och ett gemensamt marknadsuppträdande. Här behövdes ökad kompetens och utbildningen anpassades med utgångspunkt från de verkliga behov som finns i Grand Passage. En gemensam logotyp under vilken de 10 butikerna kunde samlas beslutades och ett arbete att ta fram skyltar för fasaden har påbörjats där har gruppen emellertid stött på problem med att få godkännande av Stadsbyggnadskontoret. Dessutom beslutade man om gemensamma öppettider för hela gruppen så att när kunderna kommer skall alla butikerna vara öppna och välkomnande. Under våren 2010 testar Grand Passage att göra ett minievent med olika aktiviteter för att se hur det kan påverka kunderna och försäljningen. På nätet har butikerna i Grand Passage samlats på en gemensam hemsida hos Innerstaden Göteborg vilken fungerar som en gemensam ingång innan man länkar vidare till den butik man vill besöka. Kundbemötande/ Försäljning Det här ämnesblocket handlar om försäljning, försäljningsteknik och hur man får till och tar till vara på det goda mötet med kunden. Det har handlat om försäljning till såväl konsument som till proffs. Att arbeta med butiken eller restaurangen som medium med bland annat exponering. Att kunna möta kundens förväntningar och ge det lilla extra. Dessutom hur man på ett korrekt sätt hanterar klagomål och tar till vara på tillfället att göra det till en positiv kundkontakt. En av de lärare som undervisat inom ämnesblocket är Björn Malmström med kurser i såväl konsumentförsäljning (B2C) som till proffs/företag (B2B). Han har även haft kurser inom ledarskap och teambuilding. Kurserna i försäljning till företag har byggt på att deltagarna fått till sig sex riktlinjer för att sedan kunna göra ett bra säljbesök. Planering, genomförande och uppföljning av besöket. Att få en insikt i frågeteknik för att kunna styra säljsamtalet till avslut. Det har varit bra, deltagarna har varit mycket engagerade, men 2+2 timmar är för lite för att kunna få ut full effekt säger Björn

17 Ekonomi Företagsekonomins grunder, bokföring, butiksekonomi, ekonomi och affärsmannaskap samt att läsa bokslut och förstå nyckeltal. I detta kursblock har sammantaget 48 kurser hållits. Ett område som efterfrågats av främst chefer och olika ledare har varit ekonomistyrning. Att förstå ett bokslut och att kunna analysera det samt att kunna beräkna nyckeltal och förstå och följa dem. Genom att tränga in i nyckeltalsvärlden och förstå vilka saker man skall förändra för att förbättra sin lönsamhet och bli ett framgångsrikt företag har kursdeltagarna här fått träna på. Några kurser har varit speciellt inriktade på butiks- och restaurangekonomi. Jämförelser av olika företag i samma bransch för att se hur olika deras lönsamhet är och hur man genom att förändra några parametrar dramatiskt kan påverka sin lönsamhet. Kurserna har varit anpassade för styrning av såväl små som medelstora företag. Nära till hands har också varit att titta på hur marknaden värderar ett företag (och därmed aktierna) beroende på marknadens förväntade avkastningskrav. Många av Innerstaden Göteborgs företag är små. Kurser i bokföring har erbjudits småföretagare så att de skall kunna sköta sina egna böcker. Grundkurser där man lärt sig redovisningens och bokföringens grunder med löpande bokföring, periodiseringar och även enklare bokslut har varit en del av kursinnehållet. För de som velat dyka djupare har även en fortsättningskurs erbjudits. Alla bokföringskurser har körts i system från Visma (SPCS). Data Det i särklass största ämnesområdet i Innerstaden Göteborgs ESF-projekt har varit data. Hela detta område handlades upp och utbildningsföretaget Lexicon vann den upphandlingen. Totalt har 402 kurser hållits. I förstudien framkom mycket tydligt att det fanns ett stort önskemål och behov av kompetensutveckling inom data och då framförallt i de vanligaste programpaketen som förekommer i arbetslivet. Kunskapsnivåerna har varit väldigt skiftande och därför fanns det behov av ett introduktionsprogram som erbjöds i två nivåer: Lär känna din dator 1och 2. Detta att möta eleverna där de står kunskapsmässigt har gjort att kurserna fått hållas på olika nivåer från grund till mer avancerade användare. I kursutbudet: Microsoft Office olika program som Excel från grundkurs till kurser med olika applikationsteman. Ordbehandlingsprogrammet Word även där grundkurser följda av påbyggnader med olika inriktning. Att göra professionella presentationer med Power-point, hantera e-posten i Outlook eller bygga databaser med hjälp av Access är några andra kurserbjudanden som kördes alla dessutom i olika nivåer. Många företag och butiker vill göra sina egna annonser eller trycksaker; där har kursutbudet i Adobes programpaket med främst Photoshop, InDesign och Acrobat lockat många. Även dessa kurser har körts i olika nivåer och har varit nyttiga för de som vill utveckla sin närvaro på webben. Många av företagen i innerstaden jobbar med eller är på väg in i en internet-baserad marknadsföring. Flera har redan egen webbsida men man vill utveckla sin marknadsföring på nätet och i de sociala medierna. För dessa företag har ett antal kurser i Dreamweaver, Adobes verktyg att skapa hemsidor i, hållits. Dessutom hölls speciella kurser i sociala medier som Facebook, Twitter och blogg hur man med dessa medier kan finna nya möjligheter. Ett problem som funnits under utbildningarna har varit att deltagarna haft så varierade operativsystem XP, Vista, Windows 7 eller programversioner Office 2003 eller 2007 alla har inte riktigt känt igen sig då det egna företaget/organisationen ännu inte beslutat om uppgraderingar. För några av deltagarna har specialkurser i Macmiljö hållits för att kunna tillfredsställa även de användarna. Största ämnesområdet har varit data

18 Säkerhet+första hjälpen HLR Marianne Berglin Jarlöv Säkerhet HLR /DHLR I det här blocket har det handlat om säkerhetsmedvetande för att förebygga att bli utsatt för brott som stöld, hot, våld och rån. Men också om första hjälpen och HLR. Totalt har 94 kurstillfällen genomförts. I Göteborgs innerstad är många människor i rörelse dagligen. Människor som arbetar, bor, passerar eller besöker. Det är viktigt att de kan känna sig trygga. Ur de analyser som gjordes i samband med förstudien syntes behovet av ökad kunskap inom brand och säkerhet. Många av utbildningarna har handlat om säkerhet hur man förebygger brott som stölder och snatterier och hur man agerar när man upptäcker ett brott. I den tuffare miljö vi verkar i finns risken att utsättas för rån och överfall eller annat våld. Ett block av utbildningarna har handlat om hur man kan arbeta förebyggande. Att analysera sin situation och kanske förändra sina rutiner, men om man ändå blir utsatt hur skall man då agera och vad gör man efteråt? Göteborgs Innerstad erbjuder i samverkan med polisen en analys och utbildning Säker Butik det är en säkerhetsanalys i tretton punkter på plats i butiken där också förslag och råd på förändringar i rutiner, organisation och utrustning ges för att arbetsplatsen och personalen skall kunna verka tryggare. Den butik som åtgärdar alla påpekanden blir certifierade. En mycket populär utbildningsprogram har varit det som Marianne Berglin Jarlöv hållit i hjärt- och lungräddning (HLR) och den mer avancerade kursen där man lärt sig använda hjärtstartare eller defibrillator (D-HLR). Det finns idag över 600 personer som är utbildade inom innerstaden för att kunna ge första hjälpen när någon individ får en hjärtinfarkt. Syftet har varit att visa att det inte är svårt att kunna göra en första insats i väntan på ambulans och hur man organiserar, larmar och handlar så att en person med ett livshotande tillstånd får snabb och adekvat hjälp. Man skall känna en trygghet i att våga och kunna ta initiativ och inte bara stå och titta på. Deltagarna har fått blanda teori och praktik där de fått öva på dockor för att känna sig trygga om det skulle hända i vardagen i butiken, på kontoret eller på fritiden. Att det är viktigt och att ett snabbt agerande gör skillnad fick några kursdeltagare från Stena Line erfara i februari 2010: En kvinna hade kommit till Masthuggsterminalen för att köpa biljett till pensionärskryssen. Helt plötsligt så föll hon bara ihop och personalen förstod att något allvarligt höll på att hända. Bara fyra dagar tidigare hade personalen genomgått en utbildning i D-HLR och tränat i hur defibrillatorn används. Defibrillatorn är en apparat som kan återställa hjärtats rytm vid hjärtstopp. Det var obehagligt att se kroppens reaktion på den elektriska stöt som defibrillatorn skickade ut, berättade personalen. Men kvinnans hjärta kom igång och hon placerades i framstupa sidoläge. Därefter transporterades hon till Sahlgrenska Universitetssjukhuset där hon fick fortsatt vård. Utan defibrillator och rätt utbildad personal hade kvinnan förmodligen inte varit vid liv idag. Flera avdelningar i Stena-huset har nu köpt in defibrillatorer och utbildat personalen. Detta visar på vikten att så många som möjligt går utbildning i hjärt-lungräddning för att kunna utföra HLR och använda en defibrillator på ett säkert och effektivt sätt. Under projekttiden har ett antal fastighetsägare köpt in tio stycken defibrillatorer som placerats ut i innerstaden och där personalen på plats genomgått utbildning i D-HLR. Kreativ utveckling I ett tidigt skede fick Innerstaden Göteborg insikt i att det här ämnesblocket inte hade den efterfrågan som förstudierna visat. Kreativ utveckling fick därför ingå i flera av de andra ämnesområdena Ledarutveckling, Individutveckling, Marknadsföring och Data och ämnesblocket fick gå upp i dem. Totalt genomfördes fyra kurstillfällen. Seminarier För att inspirera och skapa insikt inom olika områden inom projektet har åtta seminarier, öppna för alla projektdeltagare, hållits med kända föreläsare som haft förmågan att inspirera. Dessa seminarier har genomgående fått mycket höga omdömen av deltagarna. Under projektet har Innerstaden Göteborg arrangerat en serie seminarier för att skapa inspiration, insikt och föda nya tankar hos alla deltagare i projektet. Rune Rennemark var först ut i samband med projektets kickoff, med uppgiften att inspirera och tända upp förändrings- och utvecklingsviljan hos alla deltagare I maj 2009 var en av Sveriges mest anlitade föreläsare på plats professorn, överläkaren och författaren Stefan Einhorn. Hans tema var Konsten att vara snäll. Finns det någon anledning att göra gott för andra? Han diskuterade snällheten som en underskattad egenskap. Konsten att vara snäll handlar om de stora besluten men också om de vardagliga ställningstagandena, om alla de små dilemman som vi ständigt hamnar i. I mitten av september var det åter dags för att låta sig inspireras denna gång kopplat till tillgänglighetsbegreppet med den tidigare elitidrottaren och handikappsimmaren David Lega idag entreprenör, författare och föreläsare. Han är en känd inspiratör och föreläser om positivt tänkande. Alla människor kan utvecklas längre än de tror är möjligt utefter sina egna förutsättningar. Tillgänglighet är mycket mer än ramper. David blandade inspiration och entreprenörskap med glädje och humor. Det var en föreläsning som inte lämnade någon oberörd. Vid julavslutningen bjöds deltagarna på ett överaskningsseminarium. Claes Schmidt, känd som transvestiten Sara Lund, talade och underhöll på temat mångfald, fördomar och tolerans där hon med humorns hjälp flyttade gränserna och fick den jublande publiken att få insikt i sina egna fördomar. Nästa tema i inspirationsseminarierna var jämställdhet. När Anna Mannheimer drog igång sin föreläsning inför en rekordpublik använde hon skrattets förmåga att öppna publikens sinnen. Hon beskrev med humorns hjälp alla de träsk som kvinnor riskerar att hamna i inom arbetslivet. Ett exempel var gulligullträsket tjejer som ger order betraktas som bulldozers eller häxor. Istället måste de gulla fram det de vill skall hända. Jag har en idé som du säkert redan har tänkt på, eller den kanske inte är så bra. Hennes råd var att vara mer vaksam och argsint när det behövs och sen inte bry sig om vad folk tycker om det. Att bygga ett team av en grupp starka individualister av olika nationalitet och med olika kultu

19 rell bakgrund och sedan få det här teamet att fungera under extrema förhållanden. Att inte se gränserna utan bara möjligheterna. Det var temat för Gurra Krantz som talade om ledarskap och medarbetarskap och vägen till framgång på inspirationsseminariet i mars. Han är en av Sveriges mest meriterade seglare med bl. a. två America s Cup-projekt och fyra jordenruntkappseglingar. I Volvo Ocean Race 2001 var han skeppare på Team SEB. Gurra talade om rekrytering, och individens betydelse, motivation, kamratskap, förberedelser och noggrannhet, ledarskap och gruppdynamik. Vikten av att ha en klart definierad målbild och att få gruppen att dra åt samma håll var också en del av budkapet, men också vikten av fungerande kommunikation prata till varandra och aldrig om varandra. Rivstart kan man kalla det då Ingemar Allén och Peter Sandholt gjorde sin föreläsardebut på april månads inspirationsseminarium. De talade om hur man håller sig i toppen i över tio år i olika radioprogram och nu även på TV. Idag vaknar Västsverige till dessa varma och humoristiskt hejdlösa herrar som med sitt team på morgnarna underhåller och informerar alla vaknande västsvenskar med sitt program Rivstart. Stick ut eller stick hem! Bättre att fatta ett beslut eller inte fatta något alls. Detta var några av budskapen från dessa mycket professionella herrar som ibland får frågan vad de har för riktigt jobb när de inte leker i radion. Inspiration och många skratt var kvällens resultat. ESF-projektet avslutades med en föreläsning som också blev en riktigt stor avslutningsfest med kursdiplomering. Alla deltagare fick ett inramat diplom med de kurser som de deltagit i och en fantastisk middag med underhållning på Kajskjul 8 i Göteborg. Föreläsare var Barbro Lill-Babs Svensson och hennes dotter Malin Berghagen. På ett mycket personligt och underhållande sätt delade de med sig av sina upplevelser i två mycket innehållsrika liv. Deras programförklaring var att ge inspiration och trycka på vikten av att göra egna val, minska påverkan från stress och leva livet här och nu. Utvärdering av aktiviteter När projektet startade upp var det ett klart behov av att snabbt kunna få reda på om de olika aktiviteter eller utbildningar som anordnades höll måttet och uppfyllde de förväntningar och krav som deltagarna ställde. Därför infördes redan från dag ett en obligatorisk utvärderingsenkät i samband med varje utbildningstillfälle eller aktivitet. Projektledningen var tvungen att få en snabb och enkel respons på om alla kontrakterade lärare och konsulter mötte elevkraven. Men det var också ett hjälpmedel för respektive lärare att få ett eget kvitto på att budskapen gått fram. Enkätens utformning var åtta frågor där de fyra första skulle värderas på en femgradig skala från Mycket bra till Dålig. Dessa fyra frågor var: 1. Hur väl tyckte du att kursen tillförde något viktigt/nyttigt som du kan ta med dig? 2. Vad tyckte du om takten i kursen? 3. Vad tyckte du om kursledarens förmåga att lära ut och engagera? 4. Vad är ditt helhetsintryck av kursen? Dessa frågor kompletterades med fyra öppna frågor där deltagaren fritt kunde lämna synpunkter: 5. Skulle du vilja att vi tog upp något ytterligare steg i detta område som vi inte har med i kursplanen? I så fall vilket? 6. Vilka var de tre bästa avsnitten? 7. Vilka delar kunde ha varit bättre? 8. Har du några andra synpunkter du vill framföra till projektledningen för Innerstadens utvecklingsprojekt? Alla kursansvariga eller aktivitetsansvariga har haft som uppgift att få med sig så många ifyllda enkäter som möjligt och med en månad kvar på projektet var svarsprocenten så hög som 76 % av deltagande elever. Detta har gjort att projektledningen relativt enkelt kunnat följa om det dippat någonstans. Det genomsnittliga omdömet har varit att ca 95 % av deltagarna har gett betyget bra till mycket bra (4 5 på en 5-gradig skala). Enkäterna har legat till grund till att några kurser förändrats och att några lärare bytts ut. I enkäternas fritexter har man kunnat fånga upp mycket matnyttigt för att förändra och förbättra kurserna. Kursbedömningsblanketten hittar du på

20 Riskhanteringsanalys I projektets förstudie genomfördes en riskanalys/säkerhetsanalys hos Innerstaden Göteborgs medlemmar av praktikanter från Riskhanteringsakademin. Projektbeskrivning Syftet var att förbättra säkerheten för företag, personal och deras kunder och byggde på ett samspel mellan berörda fastighetsägare, personal/butikschef och Innerstaden Göteborg. Det som gjordes var en nulägesbeskrivning kompletterat med förbättringsförslag. Det som har belystes var bl.a. - Typ av verksamhet, möjliga hot/risker - Nuvarande skydd mot; brand, rån och inbrott - Vad som kan förbättras och andra förslag berörande säkerheten - Utrymningsmöjligheter och säkerhetsmedvetandet hos personal - Inträffade incidenter Varje företag belystes enskilt och utifrån deras egna förutsättningar och försäkringsbolags krav. En översiktlig karta över berörda fastigheter och butiker har upprättats för att få en överskådlig bild av var de finns rent geografiskt i Göteborg. Projektet tog sin utgångspunkt i avsnittet Tryggt & Säkert i den handlingsplan som Innerstaden Göteborg upprättar varje verksamhetsår. En checklista för butiksäkerheten togs fram till berörda företag. Resultat Riskanalys Verksamheterna Totalt intervjuades 104 företag med olika verksamhetsinriktningar. Analysen omfattar verksamheter med försäljning av kläder, leksaker, mat, smycken, presentartiklar, kontorsmaterial, skor m. m. Företagsstorlekarna varierade mycket, en del var egenföretagare med ett fåtal anställda andra var större kända kedjor, med stor personal och hög omsättning. De analyserade företagen ligger inom kvarteren vid Vallgatan, Södra Larmgatan, Västra Hamngatan, Korsgatan, Kungsgatan och Östra Hamngatan i centrala Göteborg. Hot & Risker De största och vanligaste hoten samt riskerna som finns för verksamheterna är skadegörelse, stöld/snatteri, inbrott, brand och rån. Det överhängande hotet utgörs av inbrott och stölder. (Se statistik). Stölderna är mer påtagliga för de exklusiva butikerna samtidigt som de har ett bättre och mer uttalat butikskydd. Gruppstölder har ökat i antal jämfört med tidigare år runt om i städerna. Södra Larmgatan har numera blivit betydligt lugnare kvälls- och nattetid, eftersom det är många människor i rörelse runt biografen. I övrigt tycker personal och butikchefer att området kring Innerstaden är lugnt och stilla. Att skapa en bättre belysning nattetid har däremot efterfrågats. Vissa butiker och restauranger i innerstaden har under senare tid (2008) haft regelbundna inbrottsförsök och genomförda inbrott. Det vanligaste sättet att bryta sig in är genom att krossa ett skyltfönster. De företag som installerat rulljalusi har därför klarat sig betydligt bättre eller rent av varit helt förskonade från tråkigheterna. Samarbetet mellan butiksägare fungerar bra. De flesta samspråkar med varandra när det inträffat något. Innerstaden ses av många som ett attraktivt, lugnt och fint område för företagare. De vanligaste bristerna hos verksamheter i innerstaden är brandskyddet samt utbildning hos de anställda. De stora kedjeföretagen har oftast någon form av säkerhetsansvarig som jobbar aktivt med säkerhetsfrågor över hela landet och försöker hålla en gemensam säkerhetsstandard i de olika butikerna. Privata mindre verksamheter tänker inte lika mycket på säkerhetsfrågorna; brandskyddet brukar vara det som är sämst. Många saknar brandvarnare, brandsläckare och utbildning i hur man hanterar en brandsläckare samt förstahjälpen. En del fastighetsägare har installerat brandlarm och sprinklersystem i sina fastigheter; det ger emellertid inte ett hundra-procentigt skydd mot brand. Alla skall ha en brandsläckare nära till hands för att kunna bekämpa en eld som uppstår så snabbt som möjligt innan den hinner utvecklas till en storbrand! Incidenter i innerstaden Det är svårt att göra en exakt statistik av vilken typ av brott som sker mest. Vid t.ex. ett inbrott ingår både skadegörelse och stöld. Ett försök till inbrott kan även tolkas som skadegörelse. Klädbutiker har flest incidenter med snatteri, något alla råkar ut för. Skillnaden mellan snatteri och stöld är att varan som stjäls har ett värde över 800 kronor eller att tjuven använder någon typ av hjälpmedel för att stjäla något. Ibland kan det vara svårt att avgöra om det är snatteri eller stöld. De inbrott som sker är oftast planerade. Tjuvarna brukar reka innan de gör sitt tillslag, de vet exakt vilka varor det ska ta och var de ligger. Inbrotten är svåra att förhindra, även om verksamheten har inbrottslarm så brukar de inte hindra tjuvarna. Vill de ta sig in så gör de det ändå. Skadegörelse och klotter brukar oftast bero på hur området ser ut runt om verksamheten och var den är belägen. För butiker belägna i närheten av nattöppna verksamheter är det vanligt att råka ut för glaskross, klotter, förstörelse, spyor m.m. Mycket av det som sker är impulshandlingar oftast i samband med fylla och droger. Säkerhetsmedvetenhet hos företagarna Företagens övergripande säkerhetsmedvetenhet bedöms som låg. Endast ett fåtal företag har en nedskriven säkerhetspolicy, alternativt handlingsplan mot de tänkbara hot och risker som finns. Alla i verksamheten bör veta vad som skall göras vid en krissituation eller om ett hot skulle uppstå. Kedjorna brukar erbjuda olika säkerhetsutbildningar i samband med anställning, eller för 38 39

Lägesrapport genomförande. 1. Verksamhet i projektet. Projektnamn: HP1 genomförande Diarienummer: 2008-3020462 Period: november

Lägesrapport genomförande. 1. Verksamhet i projektet. Projektnamn: HP1 genomförande Diarienummer: 2008-3020462 Period: november Lägesrapport genomförande Projektnamn: HP1 genomförande Diarienummer: 2008-3020462 Period: november 1. Verksamhet i projektet Aktiviteter som genomförts under den aktuella perioden En medarbetare från

Läs mer

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden Lägesrapport genomförande Projektnamn: HP1 genomförande Diarienummer: 2008-3020462 Period: april 1. Verksamhet i projektet Aktiviteter som genomförts under den aktuella perioden En medarbetare från Hallstahammars

Läs mer

Utveckling och omställning. Ett kompetensprojekt för detaljhandeln i Västerås

Utveckling och omställning. Ett kompetensprojekt för detaljhandeln i Västerås Utveckling och omställning Ett kompetensprojekt för detaljhandeln i Västerås 1 Innehållsförteckning Förord Bakgrund Projektets syfte Projektets deltagare Projektets upplägg Projektets mål Resultat Enkätundersökningar

Läs mer

ASTRAKAN KURSPLAN ESF Edition

ASTRAKAN KURSPLAN ESF Edition ASTRAKAN KURSPLAN ESF Edition Nu i specialversion för ESF-projekt inom kompetensutveckling Spara massor av administration - och ge era projektdeltagare bättre service! I samarbete med flera ESF-projekt

Läs mer

Kurs- och seminarieutbud för projektet Kompetensutveckling av eventoch evenemangsarrangörer i Kalmar och Kronobergs län

Kurs- och seminarieutbud för projektet Kompetensutveckling av eventoch evenemangsarrangörer i Kalmar och Kronobergs län Kurs- och seminarieutbud för projektet Kompetensutveckling av eventoch evenemangsarrangörer i Kalmar och Kronobergs län Projektledning, ledarskap och affärsutveckling Evenemangsutveckling Målgrupp: Till

Läs mer

Med kunden i fokus Kurshäfte 2011

Med kunden i fokus Kurshäfte 2011 Med kunden i fokus Kurshäfte 2011 Skylttextning Sälj mer med service! Praktisk butiksekonomi Skapa en egen hemsida Mera - sälj mer med service! Utveckla din befintliga hemsida Marknadsföring & marknadsplanering

Läs mer

GÖTEBORGS HJÄRT-LUNGRÄDDNINGSUTBILDNING

GÖTEBORGS HJÄRT-LUNGRÄDDNINGSUTBILDNING NI N G GÖTEBORG SH LD TBI SU GRÄD D -LUN NI NG RT JÄ WW E W.GBG-HLR.S GÖTEBORGS HJÄRT-LUNGRÄDDNINGSUTBILDNING Det händer plötsligt men med rätt kunskap kan du rädda liv! Du eller Jag? Presentation Syftet

Läs mer

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden Lägesrapport genomförande Projektnamn: HP3 genomförande Diarienummer: 2009-3020047 Period: Februari 1. Verksamhet i projektet Aktiviteter som genomförts under den aktuella perioden Sju deltagare från Bulten

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): september 2011 1. Verksamheten

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhet och mångfald 2013-2014

Handlingsplan för jämställdhet och mångfald 2013-2014 Handlingsplan för jämställdhet och mångfald 2013-2014 Antagen av Kommunstyrelsen 2013-09-04, KS/2013:377 Innehållsförteckning Inledning... 3 Diskrimineringsgrunderna... 3 Mål och aktiva åtgärder... 3 Arbetsförhållanden...

Läs mer

Lägesrapport genomförande. 1. Verksamhet i projektet. Projektnamn: HP2 genomförande Diarienummer: 2009-3020096 Period: April

Lägesrapport genomförande. 1. Verksamhet i projektet. Projektnamn: HP2 genomförande Diarienummer: 2009-3020096 Period: April Lägesrapport genomförande Projektnamn: HP2 genomförande Diarienummer: 2009-3020096 Period: April 1. Verksamhet i projektet Aktiviteter som genomförts under den aktuella perioden Hela personalen på Westerqvarns

Läs mer

Åtagandet, MA/070028

Åtagandet, MA/070028 Bilaga 1 Åtagandet, MA/070028 Övergripande syfte och mål Syfte Att erbjuda anställda och förtroendevalda inom Region Skåne ett gemensamt kursutbud vad gäller standardiserad IT-utbildning oavsett organisation,

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

VVS Akademin Lyft dig själv och ditt företag till nya nivåer!

VVS Akademin Lyft dig själv och ditt företag till nya nivåer! PREMIÄR! Ny ledarskapsutbildning för dig inom VVS-branschen! VVS Akademin Lyft dig själv och ditt företag till nya nivåer! 1 Utmanande tider VVS-branschen utmanas och förändras. Det ställs allt högre krav

Läs mer

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Innehållsförteckning Inledning... 2 Mål och åtgärder 2015-2017... 4 Arbetsförhållanden...4 Underlätta förvärvsarbete och föräldraskap...5 Trakasserier och sexuella

Läs mer

Tillsynsutveckling i Väst

Tillsynsutveckling i Väst Välj utbildningar! Projektet erbjuder: Utbildningar som ska stärka individ och arbetsplats. Utbildningarnas innehåll och upplägg har arbetats fram i samråd med representanter från era arbetsplatser, en

Läs mer

INNEHÅLL OM PALIO 3 FÖR INDIVIDEN 4 FÖR LEDAREN 6 FÖR GRUPPEN 5 ÖVRIGA TJÄNSTER 7. Bättre service = ökad lönsamhet Kundvård en väg till framgång

INNEHÅLL OM PALIO 3 FÖR INDIVIDEN 4 FÖR LEDAREN 6 FÖR GRUPPEN 5 ÖVRIGA TJÄNSTER 7. Bättre service = ökad lönsamhet Kundvård en väg till framgång Kursprogram 2011 INNEHÅLL OM PALIO 3 FÖR INDIVIDEN 4 Bättre service = ökad lönsamhet Kundvård en väg till framgång Merförsäljning utifrån kundbehov Våga fråga - merförsäljningstekniker FÖR LEDAREN 6 Pay-Off

Läs mer

Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning

Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt Chefer utan högskoleutbildning September 2012 1 Innehåll 1. Projekt Carpe 2... 3 2. Syfte och mål för delprojekt Chefer utan högskoleutbildning...

Läs mer

Ronneby kommuns personalpolitik

Ronneby kommuns personalpolitik Ronneby kommuns personalpolitik 1 Personalpolitisk handlingsplan attraktiv arbetsgivare Ronneby kommun står för stora utmaningar i framtiden. Omvärlden förändras, våra förutsättningar påverkas av många

Läs mer

Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala

Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala 1. Inledning Som en del av vår integrationssatsning samarbetar Folkuniversitetet

Läs mer

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden Lägesrapport genomförande Projektnamn: HP4 Diarienummer: 2009-3020003 Period: Maj 1. Verksamhet i projektet Aktiviteter som genomförts under den aktuella perioden Tio medarbetare från Monoflex och tre

Läs mer

Lägesrapport genomförande. 1. Verksamhet i projektet. Projektnamn: HP3 genomförande Diarienummer: 2009-3020047 Period: Maj

Lägesrapport genomförande. 1. Verksamhet i projektet. Projektnamn: HP3 genomförande Diarienummer: 2009-3020047 Period: Maj Lägesrapport genomförande Projektnamn: HP3 genomförande Diarienummer: 2009-3020047 Period: Maj 1. Verksamhet i projektet Aktiviteter som genomförts under den aktuella perioden Tio medarbetare från Bulten

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(5) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): oktober 2011 1. Verksamheten

Läs mer

Företagsledarutbildningen

Företagsledarutbildningen Företagsledarutbildningen En utbildning som gör skillnad! Företagsledarutbildningen Det har blivit dags för tredje omgången av den populära Företagsledarutbildningen som vi har tagit fram tillsammans med

Läs mer

ramgångsrika öretag inom vård och omsorg 2012 Kostnadsfri kompetensutveckling och stöd i affärsutveckling.

ramgångsrika öretag inom vård och omsorg 2012 Kostnadsfri kompetensutveckling och stöd i affärsutveckling. F ramgångsrika F öretag inom vård och omsorg 2012 Kostnadsfri kompetensutveckling och stöd i affärsutveckling. Region Skånes nya satsning på kvinnor som äger och driver företag inom vård och omsorg i Skåne

Läs mer

Lägesrapport genomförande. 1. Verksamhet i projektet. Projektnamn: HP4 Diarienummer: 2009-3020003 Period: oktober

Lägesrapport genomförande. 1. Verksamhet i projektet. Projektnamn: HP4 Diarienummer: 2009-3020003 Period: oktober Lägesrapport genomförande Projektnamn: HP4 Diarienummer: 2009-3020003 Period: oktober 1. Verksamhet i projektet Aktiviteter som genomförts under den aktuella perioden Tre medarbetare från Ovako har gått

Läs mer

Lägesrapport genomförande. 1. Verksamhet i projektet. Projektnamn: HP3 genomförande Diarienummer: 2009-3020047 Period: Oktober

Lägesrapport genomförande. 1. Verksamhet i projektet. Projektnamn: HP3 genomförande Diarienummer: 2009-3020047 Period: Oktober Lägesrapport genomförande Projektnamn: HP3 genomförande Diarienummer: 2009-3020047 Period: Oktober 1. Verksamhet i projektet Aktiviteter som genomförts under den aktuella perioden Fem medarbetare på Backer

Läs mer

Information om ledarskapskursen Ledarskap för ökat resultat

Information om ledarskapskursen Ledarskap för ökat resultat 2014-04-03 Information om ledarskapskursen Ledarskap för ökat resultat VÄLKOMMEN! Varmt välkommen till kursen Ledarskap för ökat resultat! I det följande beskrivs kursens mål, innehåll, arbetsformer och

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Rapport Projekt Affärsutveckling

Rapport Projekt Affärsutveckling Rapport Projekt Affärsutveckling Qniv Våren 2009 Projektledare Marianne Örtengren Ulrika Sandström Enkät och rapport: Ulrika Sandström Nära coaching ulrika@naracoaching.se Sammanfattning Under våren 2009

Läs mer

Anbudsförfrågan utbildning av ledare och medarbetare i callcenterverksamhet.

Anbudsförfrågan utbildning av ledare och medarbetare i callcenterverksamhet. Stockholm den 29 december 2011 Anbudsförfrågan utbildning av ledare och medarbetare i callcenterverksamhet. 1. Bakgrund Previa bedriver projektet ALERT (Arbete för Lärande och Engagemang som Resulterar

Läs mer

Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling

Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling En förstudie om behovet av kompetensutvecklingsinsatser. Vilka nyckelkompetenser behövs på biblioteken de närmaste tre-fem åren? Bibliotekets roll slutsatser

Läs mer

Personalpolicy. Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö.

Personalpolicy. Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö. Personalpolicy Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö. Kommunens vision Finströms kommuns grundläggande uppgift är att ge finströmarna

Läs mer

Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017

Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017 Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Jämställdhetsplan 2015-20174 Plan 2015-02-23, 61 Kommunstyrelsen Dokumentansvarig/processägare Version

Läs mer

UTBILDNINGSKATALOG. För utveckling av besöksnäringen ALUN

UTBILDNINGSKATALOG. För utveckling av besöksnäringen ALUN UTBILDNINGSKATALOG F Ö R E L Ä S N I N G W O R K S H O P A F F Ä R S U T V E C K L I N G För utveckling av besöksnäringen ALUN VIKTEN AV ATT UTVECKLAS! I framtiden gäller det inte bara att ha rätt kunskaper

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): april 2011 1. Verksamheten

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern Vårt olika, gemensamma uppdrag Den här policyn beskriver samspelet mellan arbetsgivare och medarbetare. Detta samspel måste fungera för att vi ska nå våra mål och

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): mars 2013 1. Verksamheten

Läs mer

Internationella Handelshögskolan i Jönköping

Internationella Handelshögskolan i Jönköping Internationella Handelshögskolan i Jönköping Till vårterminen 2008 erbjuds nu fyra kurser vilka studenter kan ansöka till: Projektledning 15hp (7,5hp+7,5hp) Marknadsföring 7,5hp Organisation och Ledarskap

Läs mer

Presentation Utvärdering av Örebro kommuns Kompetensutvecklingsprojekt finansierat av ESF

Presentation Utvärdering av Örebro kommuns Kompetensutvecklingsprojekt finansierat av ESF Presentation Utvärdering av Örebro kommuns Kompetensutvecklingsprojekt finansierat av ESF Robert Gustafson 28 januari 2010 Målsättning för Örebro kommuns Kompetensutvecklingsprojekt Målsättningen för projektet

Läs mer

Att arbeta praktiskt Varför ökad jämställdhet? Ökad internationell konkurrens Ökad lönsamhet Förbättrad möjlighet att möta kundens behov Politiska krav Värdegrund Mångsidig kompetens Ökad konkurrens om

Läs mer

Nulägesbeskrivning. -Checklista

Nulägesbeskrivning. -Checklista Nulägesbeskrivning -Checklista Gå igenom samtliga påståenden och markera i vilken utsträckning du tycker att de stämmer med verkligheten. Motivera gärna ditt svar och skriv in förslag till förbättringar.

Läs mer

VÄRMDÖ KOMMUN KLK/Personalenheten

VÄRMDÖ KOMMUN KLK/Personalenheten VÄRMDÖ KOMMUN KLK/Personalenheten Tjänsteskrivelse 2005-02-16 Dnr 05KS/0139 Handläggare: Jonas Rydberg Tel: 08/570 383 38 Kommunstyrelsen Jämställdhetspolicy respektive jämställdhetsplan 2005 vid Värmdö

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL AoSu - AFFÄRS- OCH SÄLJUTVECKLING AB. AoSu är ett konsultföretag som tillsammans med sina kunder. Innehåll

VÄLKOMMEN TILL AoSu - AFFÄRS- OCH SÄLJUTVECKLING AB. AoSu är ett konsultföretag som tillsammans med sina kunder. Innehåll sid 1/9 VÄLKOMMEN TILL AoSu - AFFÄRS- OCH SÄLJUTVECKLING AB AoSu är ett konsultföretag som tillsammans med sina kunder identifierar och tydliggör förbättringsbehov samt planerar, genomför och följer upp

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(5) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: KomLär Diarienummer: 2008-3040040 Period (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): April 2009 Inledning Inom Socialfonden läggs stor vikt

Läs mer

Utvärdering Q-Biz Affärs- och kompetensarena för kvinnor i Västernorrland

Utvärdering Q-Biz Affärs- och kompetensarena för kvinnor i Västernorrland Utvärdering Q-Biz Affärs- och kompetensarena för kvinnor i Västernorrland Sammanfattning Projektet Q-Biz Affärs- och kompetensarena för kvinnor i Västernorrland har bedrivits mellan 2008-01-01 2010-12-31

Läs mer

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Slutrapport genomförande Sammanfattning Fiskeby Board AB har under tiden 2011-03-01 2012-08-31 genomfört ett genomförandeprojekt Öka andelen långtidsfriska. Det

Läs mer

Den blåa röda tråden

Den blåa röda tråden Den blåa röda tråden Läget. Argentum växer. Vi växer snabbt dessutom. Det känns positivt. På många sätt. Det är stimulerande att arbeta i ett framgångsrikt företag. Ett företag som består av en intressant

Läs mer

Mall för slutrapport förprojektering

Mall för slutrapport förprojektering 1(9) Mall för slutrapport förprojektering Syftet med enhetliga mallar för slutrapportering är att underlätta spridningen av resultat och metoder från Socialfondsprojekten i Sverige. I slutrapporten för

Läs mer

Human Resources riktning vision 2020

Human Resources riktning vision 2020 Human Resources riktning vision 2020 Riktlinje för Halmstads kommuns personalpolitik 2010-2014 Vi har en vision! Halmstads kommuns medarbetare har till uppgift att utveckla Halmstad som hemstad, kunskapsstad

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): mars 2011 1. Verksamheten

Läs mer

NORAB. De mjuka värdena måste du testa. Välkommen att upptäcka ett komplett sprängämnesföretag! Introduktion från Norabs hemsida

NORAB. De mjuka värdena måste du testa. Välkommen att upptäcka ett komplett sprängämnesföretag! Introduktion från Norabs hemsida De mjuka värdena måste du testa. Välkommen att upptäcka ett komplett sprängämnesföretag! Introduktion från Norabs hemsida NORAB Från berg till småsten Under drygt 20 år har vi på Norab samlat kunskap och

Läs mer

MÅNGFALDSOCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR SIGTUNA KOMMUN PLANEN AVSER 2012 2015. 2012-05-10 Arbetsgivardelegationen. Dnr 2012:128

MÅNGFALDSOCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR SIGTUNA KOMMUN PLANEN AVSER 2012 2015. 2012-05-10 Arbetsgivardelegationen. Dnr 2012:128 MÅNGFALDSOCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR SIGTUNA KOMMUN PLANEN AVSER 2012 2015 Dnr 2012:128 2012-05-10 Arbetsgivardelegationen 2 Förord Kommunens mångfalds- och jämställdhetsplan 2012 2015 beskriver inriktningen

Läs mer

- en del i programmet Att främja kvinnors företagande

- en del i programmet Att främja kvinnors företagande Slutrapport Projekt Företagsamma kvinnor i Karlskrona - en del i programmet Att främja kvinnors företagande Under åren 2007 2009 har Tillväxtverket samordnat och genomfört ett nationellt program vars syfte

Läs mer

Utbildning i marknadsföring och digitala media 4 dagar

Utbildning i marknadsföring och digitala media 4 dagar Utbildning i marknadsföring och digitala media 4 dagar Nercia Utbildning AB I Sverige finns ca 1600 utbildningsföretag med olika utbud av program och kurser, de flesta med ett redan färdigt upplägg som

Läs mer

Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet.

Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet. Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet. Aktiviteterna är genomförda i olika omfattning i samtliga av Värmlands

Läs mer

Jämställdhetsplan. Företagets verksamhet. Företagets jämställdhetspolicy. Planen gäller för. Infranord AB avdelning etc.: Besöksadress: Boxadress:

Jämställdhetsplan. Företagets verksamhet. Företagets jämställdhetspolicy. Planen gäller för. Infranord AB avdelning etc.: Besöksadress: Boxadress: Strategiskt dokument Dokumentnummer 2958 Version 1.0 Jämställdhetsplan Fastställd av: Torgny Johnsson Granskad av: Lena Wikman Handläggare: Åsa Dunér Enhet: P Planen gäller för Arbetsställe, huvudkontor,

Läs mer

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Inledning och bakgrund Syftet med Sollentuna kommuns jämställdhetsplan är att främja kvinnor och mäns lika rätt ifråga om arbete, anställnings- och

Läs mer

Arbetsgivarstrategi. Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061

Arbetsgivarstrategi. Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Arbetsgivarstrategi Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Innehållsförteckning Vad innebär det att vara en bra

Läs mer

Alla har en dröm Många har en vision Vissa har mål Den som lyckas har en plan. Jag Hästföretagare

Alla har en dröm Många har en vision Vissa har mål Den som lyckas har en plan. Jag Hästföretagare Alla har en dröm Många har en vision Vissa har mål Den som lyckas har en plan Jag Hästföretagare Har du en plan? Vill du få struktur på din vardag, ditt arbete och ditt företagande, har du svårt att skilja

Läs mer

SBL Företagsledning. för bygg och fastighet

SBL Företagsledning. för bygg och fastighet SBL Företagsledning för bygg och fastighet SBL FörETagSLEdning FÖr bygg och fastighet Företagsledningsprogram med fokus på utmaningar inom bygg- och fastighetssektorn Vår utgångspunkt är att utveckla ditt

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan 2013-2014 för kommunledningskontoret

Jämställdhets- och mångfaldsplan 2013-2014 för kommunledningskontoret sid 1 (7) Jämställdhets- och mångfaldsplan 2013-2014 för kommunledningskontoret Postadress: Kommunledningskontoret, 651 84 Karlstad Besöksadress: Tage Erlanderg 8 www.karlstad.se Tel: 054-540 00 00 Fax:

Läs mer

MEDARBETARE VÅR VIKTIGASTE RESURS ADDTECHS CODE OF CONDUCT MEDARBETARE

MEDARBETARE VÅR VIKTIGASTE RESURS ADDTECHS CODE OF CONDUCT MEDARBETARE MEDARBETARE VÅR VIKTIGASTE RESURS Det är våra medarbetare som gör Addtech. De är vår absolut främsta resurs. Ansvar och frihet är två av Addtechs kärnvärden och sammanfattas som "Frihet under ansvar",

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(5) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): januari 2013 1. Verksamheten

Läs mer

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Namn: Erik Fors-Andrée Ditt professionella rykte Erik är en driven visionär, inspirerande ledare och genomförare som med sitt brinnande engagemang får

Läs mer

Projekt Konkurrenskraft i samverkan. Nyhetsbrev 4

Projekt Konkurrenskraft i samverkan. Nyhetsbrev 4 Projekt Konkurrenskraft i samverkan Nyhetsbrev 4 2012 10 01 2012 12 31 Projektinformation ESF-projektet Konkurrenskraft i samverkan har kommit halvvägs och fortgår till och med den sista juni 2013. 14

Läs mer

Ledarutveckling för kvinnor

Ledarutveckling för kvinnor Ledarutveckling för kvinnor En ledarskapskurs för kvinnor Det här är en kurs för kvinnor som vill utvecklas. Du behöver inte vara chef idag för att gå kursen. Kursen ger dig ett verktyg för att kunna utvecklas

Läs mer

Ett projekt med. tydlig affärsnytta. - Delutvärdering. Foto: Johan Bävman

Ett projekt med. tydlig affärsnytta. - Delutvärdering. Foto: Johan Bävman Ett projekt med tydlig affärsnytta - Delutvärdering VAD VI VILL Ett övergripande mål för Företagsakademin 3.0 är att hitta sätt som gör CSR till en integrerad del av de deltagande småföretagens verksamhetsplanering

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT Personalpolicy DOKUMENTNAMN Personalpolicy GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2014-06-16 DOKUMENTTYP Policy BESLUTAT/ANTAGET KF 2014-06-16 16 DOKUMENTÄGARE Pajala kommun VERSION 1.0 DOKUMENTANSVARIG Personal- och

Läs mer

Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013

Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013 1. Bakgrund Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013 Grunden för jämställdhets- och mångfaldsarbetet vid Högskolan i Skövde är likabehandling och att alla anställda och studenter ska

Läs mer

HR-strategi. Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål

HR-strategi. Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål HR-strategi Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål Policy, riktlinjer och HR-processer För att förtydliga och förenkla arbetet för chefer, medarbetare

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet Ledarnas Chefsbarometer 2012 Chefen och jämställdhet Innehåll Inledning... 2 Rapporten i korthet... 3 Jämställda arbetsplatser?... 4 Chefens chef är en man såväl i privat som offentlig sektor... 5 En chef,

Läs mer

Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige 2009-06-17

Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige 2009-06-17 Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige 2009-06-17 Jämställdhetsplan för Perstorps kommun Jämställdhet innebär att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Jämställdhet

Läs mer

Vilka aktiviteter har genomförts under den aktuella perioden?

Vilka aktiviteter har genomförts under den aktuella perioden? Lägesrapport Projektnamn: HP5 Diarienummer: 2010-3020010 Period: maj Vilka aktiviteter har genomförts under den aktuella perioden? På vilket sätt har dessa en koppling till det kriterium/de kriterier som

Läs mer

Jämställdhetsplan 2011 2013

Jämställdhetsplan 2011 2013 Jämställdhetsplan 2011 2013 Antagen av institutionsstyrelsen 2011-06-08 Innehåll Jämställdhet mellan kvinnor och män... 2 Ansvarsfördelning... 2 Jämställdhetsplanen antagen 2007... 3 Läget vt- 11... 3

Läs mer

Utveckla ditt ledarskap som chef. Branschanpassat ledarskapsprogram i samarbete med IHM Business School

Utveckla ditt ledarskap som chef. Branschanpassat ledarskapsprogram i samarbete med IHM Business School Utveckla ditt ledarskap som chef Branschanpassat ledarskapsprogram i samarbete med IHM Business School Lär dig leda ditt företag till tillväxt Du som är eller ska bli ledare i ett företag som är medlem

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Personalpolitiskt Program

Personalpolitiskt Program Personalpolitiskt Program Landskrona kommuns personalpolitiska målsättning Kommunens personalpolitik är ett strategiskt medel för att kunna ge kommunens invånare omvårdnad, utbildning och övrig samhällsservice

Läs mer

1(8) Verksamhetsplan 2015. Antagen vid årsmöte 1 april 2015

1(8) Verksamhetsplan 2015. Antagen vid årsmöte 1 april 2015 1(8) Verksamhetsplan 2015 Antagen vid årsmöte 1 april 2015 2(8) Föreningens ändamål Företag i Samverkan i Östhammars kommun har enligt stadgarna som ändamål att främja en god samverkan mellan de ideella

Läs mer

Framgångsfaktorer och utmaningar för VO-C Skåne

Framgångsfaktorer och utmaningar för VO-C Skåne Framgångsfaktorer och utmaningar för VO-C Skåne Funnits sedan 2008 Regional processledare åter Tog ett samlat grepp och omstrukturerade den regionala styrgruppens sammansättning våren 2011. Från förvaltande

Läs mer

Gunnar Kihlblom. Coaching av ledare och nyckelpersoner. Utbildning i Affärs Coaching

Gunnar Kihlblom. Coaching av ledare och nyckelpersoner. Utbildning i Affärs Coaching Gunnar Kihlblom Coaching av ledare och nyckelpersoner Utbildning i Affärs Coaching Solid Affärs Coaching stödjer ledare och andra nyckelpersoner att möta de framtida utmaningarna som de själva och deras

Läs mer

FÖRELÄSNING TRANSFER DANIEL NORDSTRÖM 2012-10-24

FÖRELÄSNING TRANSFER DANIEL NORDSTRÖM 2012-10-24 FÖRELÄSNING TRANSFER DANIEL NORDSTRÖM 2012-10-24 VARFÖR ANVÄNDA EXTERNA FÖRELÄSARE? Praktisk tillämpning av teoretiska begrepp Synliggöra kopplingen till arbetsmarkanden Medvetengöra olika yrkesytgångar

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun Kommunikationsstrategi för Tibro kommun 1. Bakgrund, grundläggande begrepp 1.1 Vision Tibro 2017 Tibro kommun har tagit fram en framtidsvision, Vision Tibro 2017, samt ett antal program och aktiviteter

Läs mer

Ledarutveckling över gränserna

Ledarutveckling över gränserna Handlingsplan för jämställdhet i (ESF projekt 2011-3030037) Bakgrund Vi vill genom olika ledarutvecklingsinsatser ge deltagarna större möjlighet till en framtida karriär som chef. Programmet genomförs

Läs mer

skola och arbetsliv i samverkan

skola och arbetsliv i samverkan skola och arbetsliv i samverkan Transfer - skola och arbetsliv i samverkan Transfer är Sveriges största organisation för förmedling av föreläsare och förebilder från arbetslivet till skolan. Syftet är

Läs mer

Studentrekryteringsstrategi för grund- och avancerad nivå

Studentrekryteringsstrategi för grund- och avancerad nivå 2015-04-09 Kommunikationsavdelningen Niclas Rosander Studentrekryteringsstrategi för grund- och avancerad nivå Enligt den tidigare kartlagda processen Rekrytera studenter i Sverige ska allt studentrekryteringsarbete

Läs mer

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden Lägesrapport genomförande Projektnamn: HP1 genomförande Diarienummer: 2008-3020462 Period: januari 1. Verksamhet i projektet Aktiviteter som genomförts under den aktuella perioden Tio personer från Wiederströms

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): november 2013 1. Verksamheten

Läs mer

Projektledarutbildning 6 dagar

Projektledarutbildning 6 dagar Projektledarutbildning 6 dagar Nercia Utbildning AB I Sverige finns ca 1600 utbildningsföretag med olika utbud av program och kurser, de flesta med ett redan färdigt upplägg som sedan anpassas efter kunden.

Läs mer

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA En guide till dig som ska ha en LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA 1 INNEHÅLL 2 Hur guiden kan användas... 2 3 Mentorprogrammets upplägg... 3 3.1 Mål med mentorprogrammet... 3 3.2 Utformning av mentorprogrammets...

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(5) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): april 2012 1. Verksamheten

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): maj 2013 1. Verksamheten

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer