Faktaa. Från temaveckor till utvecklingsprojekt INFORMATION OCH STATISTIK. En undersökning av skolornas internationella verksamhet.
|
|
- Jonathan Pettersson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Faktaa. INFORMATION OCH STATISTIK 1B 2009 Siru Korkala: Från temaveckor till utvecklingsprojekt En undersökning av skolornas internationella verksamhet Kansainvälisen liikkuvuuden ja yhteistyön keskus Centret för internationell mobilitet och internationellt samarbete Centre for International Mobility
2 Siru Korkala: Från temaveckor till utvecklingsprojekt En undersökning av skolornas internationella verksamhet Bakgrund Internationell verksamhet och internationalisering är numera en del av vardagen inom den allmänbildande utbildningen i Finland. Många grundskolor och gymnasier sysslar aktivt med internationell verksamhet trots att de ekonomiska resurserna som anvisas för internationalisering är mindre än på de övriga utbildningsstadierna. Traditionellt har effekterna av skolornas internationella verksamhet undersökts ur individens synvinkel genom kartläggning av elevernas och lärarnas erfarenheter. Centret för internationell mobilitet och internationellt samarbete CIMO har i sin färska utredning Från temaveckor till utvecklingsprojekt utgått från läroinrättningens perspektiv och undersökt vilka typer av bestående förändringar den internationella verksamheten har åstadkommit i skolans vardag. Utredningen syftar också till att visa på den variation som förekommer i skolornas internationella verksamhet. I sin bästa form ger internationell verksamhet hela skolan glädje, nya upplevelser och arbetssätt, som man fortfarande minns och tillämpar många år senare. I detta nummer av publikationsserien Faktaa Information och statistik presenteras de centrala resultaten från undersökningen. Hela rapporten har publicerats på finska i serien Tietoa ja tilastoja (4/2009). 2 FAKTAA. INFORMATION OCH STATISTIK
3 Vad undersöktes? CIMOs utredning sökte svar på följande centrala frågor: 1. Vilken typ av internationell verksamhet finns det i skolorna och hur är den organiserad? 2. Hur ställer sig kommunerna till skolornas internationella verksamhet? 3. Hur har den internationella verksamheten påverkat skolornas vardag? 4. Vilka är förutsättningarna för att den internationella verksamheten ska ge resultat? 5. Varför deltar vissa skolor inte alls i internationell verksamhet? Målgrupperna var skolor på grund- och gymnasialstadiet samt ledande tjänstemän inom kommunernas skolväsende. Utredningen genomfördes under läsåret Forskningsmetoderna som användes var en elektronisk enkät och intervjuer. Enkäten besvarades av 1010 skolor av vilka 963 var finskspråkiga och 47 svenskspråkiga. Svarsprocenten var 31. Enkäten kompletterades av intervjuer med 12 lärare, 8 rektorer och 4 ledande tjänstemän inom skolväsendet. Den finska rapporten finns i sin helhet i pdfformat på adressen Julkaisut ja tilastot Tutkimukset ja selvitykset Tietoa ja tilastoja -raportit Siru Korkala: Teemaviikoista kehittämishankkeisiin. Selvitys koulujen kansainvälisestä toiminnasta. 4/2009 Skolornas internationella verksamhet är mångsidig Enligt undersökningen håller internationell verksamhet på att blir en etablerad del av grundskolornas och gymnasiernas vardag. Verksamheten har ökat snabbt sedan 1990-talet i och med Finlands EU-medlemskap. Skolorna betraktar internationalisering som växelverkan mellan elever och lärare med olika kulturell bakgrund. Av de skolor som svarade på enkäten hade så många som 71 procent haft internationell verksamhet under de senaste fem åren. Graden av internationalisering varierar dock stort vissa skolor nöjer sig med internationalisering på hemmaplan medan andra deltar i omfattande utvecklingsprojekt. Det är vanligt att skolorna har olika typer av internationell verksamhet på gång samtidigt. I vissa skolor ingår internationalisering redan i den kontinuerliga och permanenta verksamheten. Skolans storlek tycks inte inverka på dess aktivitet: litenhet är inget hinder för internationell verksamhet, det finns entusiasm och resurser också hos små skolor. 1 FAKTAA. INFORMATION OCH STATISTIK 3
4 515 Lärarmobilitet Elevmobilitet 445 Virtuellt internationellt samarbete Lärarassistentverksamhet Skolutvecklingsprojekt Figur 1. De vanligaste formerna för internationell verksamhet i skolorna (antal) Annan verksamhet FAKTAA. INFORMATION OCH STATISTIK
5 Vilka former har skolornas internationella verksamhet i praktiken? Den vanligaste formen av internationell verksamhet vid de skolor som deltog i utredningen tycks vara lärar- och elevmobilitet, det vill säga utlandsperioder av olika typ och längd, under vilka man bekantar sig med skolarbete utanför det egna landet. Lärarmobiliteten har ofta som syfte att utveckla deltagarens yrkeskunskap. Det kan exempelvis handla om lärarutbyte, olika besök eller fortbildning. För elevernas del kan mobiliteten innebära bland annat gemensamma träffar, besök och klass- eller elevutbyten, då man går i skola i ett annat land och bekantar sig med dess språk och kultur. Mobiliteten kan ingå i ett skolutvecklingsprojekt kring ett gemensamt tema där man utvecklar skolarbetets kvalitet i samarbete med utländska partner. Utvecklingen kan exempelvis fokusera på pedagogiska eller didaktiska metoder, undervisningspersonalens välmående eller skoladministration. Samarbetet omfattar också i regel praktiskt skolarbete där eleverna behandlar det gemensamt valda ämnet som en del av sina studier. Projektens längd och antalet deltagare varierar. Projektsamarbetet får stöd från många olika finansieringskällor, bland annat från Comenius inom EU:s Program för livslångt lärande (LLP) och från det nordiska programmet Nordplus Junior. Också virtuellt samarbete är populärt inom det utnyttjas bland annat internet, olika elektroniska lärplattformar och växelverkan via e-post för att antingen ersätta eller komplettera annan internationell verksamhet. Exempelvis plattformen etwinning inom programmet Comenius erbjuder skolorna olika projektverktyg. Många skolor använder Comenius-lärarassistenter för att få omväxling i undervisningen. Assistenten arbetar i klass exempelvis som stöd till en språklärare och gör genom sin närvaro det lättare för eleverna att använda det främmande språket i praktiken. Lärarassistenterna förmedlar kunskap om sitt hemland och sin kultur till eleverna och erbjuder dem därigenom möjlighet till internationalisering på hemmaplan. Med det menas verksamhet som kan genomföras i den egna skolan och i närmiljön exempelvis olika temaveckor eller utnyttjande av Internet. Skolorna har ofta flera olika typer av internationell verksamhet på gång samtidigt: exempelvis utvecklingsprojekten kan omfatta lärar- och elevmobilitet samt virtuellt samarbete. Bilden av skolornas internationella verksamhet är ofta alltför ensidig: skolorna kan ha internationella aktiviteter också utan egentlig projektverksamhet. Sådana aktiviteter är bland annat lägerskolor, olika temadagar och temaveckor, vänskoleverksamhet, internationella gäster, brevväxling mellan elever, och fadderbarnsverksamhet som stöder skolgången för barn i utvecklingsländer. FAKTAA. INFORMATION OCH STATISTIK 5
6 2 Skolorna och kommunerna är positiva till internationaliseringen Allmänt taget är attityden till skolornas internationella verksamhet enligt utredningen positiv. Av de som svarade på enkäten anser 75 procent att internationaliseringen är nödvändig med tanke på skolans utveckling. Också rektorerna och de ledande tjänstemännen inom skolväsendet som intervjuades betonade vikten av internationell verksamhet som en del av mångsidig undervisning. Enligt undersökningen är det mycket viktigt att kommunens och i synnerhet skolans ledning stöder verksamheten för att de internationella aktiviteterna ska lyckas och vara meningsfulla. I alla de intervjuade skolorna var rektors intresse och insatser den faktor som upprätthöll skolans aktivitet. En klar majoritet av dem som svarade på enkäten uppgav att skolans ledning stöder internationell verksamhet. Dessutom ansågs ledningen för skolväsendet ha en positiv inställning. Däremot var över hälften av dem som svarade missnöjda med de ekonomiska resurserna som skolan fått. De ekonomiska villkoren inverkar starkt på skolornas internationella verksamhet. Det är inte helt okomplicerat att främja mobilitet när de ekonomiska resurserna är knappa. Stödet till skolornas internationalisering är relativt litet i proportion till antalet aktörer, i synnerhet jämfört med stödet till högre utbildning eller yrkesinriktad grundutbildning. Därför betonas det på kommunal nivå att det virtuella samarbetet bör stärkas som ett alternativ till mobilitet. 6 FAKTAA. INFORMATION OCH STATISTIK
7 Dessutom är det förutom elevutbyten också viktigt med de här samtalen mellan vuxna att utbyta erfarenheter och bekanta sig med pedagogiken i andra länder och att man också försöker lära sig något av andra... - SKOLDIREKTÖR Skolornas internationella verksamhet finansieras på olika sätt Centret för internationell mobilitet och internationellt samarbete CIMO EU:s Program för livslångt lärande (LLP) / Comenius EU:s Program för livslångt lärande (LLP) / Programmet för studiebesök Nordplus Junior Nordplus Språk och kultur Nordplus Horisontal Utbildningsstyrelsen etwinning (EU:s LLP / Comenius) Pohjola-Norden Europarådets (ER) Pestalozzi-program Programmet Euroscola Hanaholmens kulturcentrum för Sverige och Finland Fulbright-stipendieprogrammen British Council Kommunal finansiering, ESF-projekt, kulturfonder, församlingar osv. FAKTAA. INFORMATION OCH STATISTIK 7
8 8 FAKTAA. INFORMATION OCH STATISTIK
9 Den internationella verksamhetens formaliseringsgrad varierar 3 Av skolorna som svarade på enkäten har 46 procent en internationaliseringsstrategi, de flesta dock som del av skolans allmänna strategi. Bara 9 procent av skolorna har en separat internationaliseringsstrategi. En dryg tredjedel av dem som svarade uppger att de vet att också kommunen där skolan ligger har en internationaliseringsstrategi. Det handlar alltså om respondenternas vetskap andelen av svaret Vet ej är så stor vid den här frågan, att det inte går att direkt dra slutsatsen att det inte finns en strategi. Skolan har internationaliseringsstrategi Kommunen har internationaliseringsstrategi % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % Ja Nej Vet ej Internationell verksamhet ingår i skolans arbetsplan hos 68 procent av dem som svarade på enkäten. Ungefär en fjärdedel av respondenterna vet att kommunen har en person som ansvarar för skolornas internationella verksamhet. En sådan person har utsetts också vid nästan hälften av skolorna som svarade på enkäten. Figur 2. Har skolan eller kommunen en internationaliseringsstrategi? Kommunen har en ansvarig person för internationell verksamhet Skolan har en ansvarig lärare för internationell verksamhet % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % Ja Nej Vet ej Figur 3. Har kommunen/skolan utsedd en person, som ansvarar för skolornas internationella verksamhet? FAKTAA. INFORMATION OCH STATISTIK 9
10 10 FAKTAA. INFORMATION OCH STATISTIK
11 Försiktiga bedömningar av den internationella verksamhetens effekter 4 Undersökningen tyder på att internationell verksamhet matar sig själv: det är i första hand deltagande i internationell verksamhet som motiverar skolan att öka och fortsätta med internationell verksamhet. Den har resulterat i att internationalisering har blivit en del av skolans arbetskultur det mångkulturella och tolerans är en del av skolans vardag skolan har förbundit sig att främja internationalisering mer än tidigare skolan har fått internationella kontakter eleverna har fått internationella kontakter elevernas förståelse av främmande kulturer har ökat meningsfulla och lyckade projekt ökar för sin del arbetstrivseln bland skolans personal. Erfarenheter av nordiskt elev- och lärarutbyte CIMO har i år också undersökt skolverksamhet ur ett nordiskt perspektiv: Katariina Rahikainen har utrett effekterna av Pohjola- Nordens skolverksamhet. Studien omfattade alla elever som deltog i studieresor finansierade av Pohjola-Norden under åren Dessutom riktade sig undersökningen till lärare som deltog i lärarutbyte åren (lärarstipendiater). Enligt utredningen inverkade studieresan och lärarutbytet på deltagarnas personliga utveckling. I synnerhet studerande vid yrkesläroanstalter och finskspråkiga gymnasister som gick i skola i Sverige i fyra veckor (långtidsstipendiater) ansåg att deras karriärs- och studiemöjligheter hade förbättrats något. Studiens deltagare tillfrågades också om resan hade någon inverkan på hur de upplever det nordiska. Den nordiska känslan ökade mest bland lärarna, vilket troligen beror på att samarbete med kolleger är viktigt med tanke på att upprätthålla nordiska kontakter. Studieresorna hade också ett klart samband med förbättrade språkkunskaper. Utredningen är en del av en pro gradu-evalueringsstudie som skrivs vid Helsingfors universitet. Studien publiceras bland annat på CIMOs webbtjänst hösten Källa: Katariina Rahikainen Erfarenheter av nordiskt elev- och lärarutbyte. En evalueringsstudie. FAKTAA. INFORMATION OCH STATISTIK 11
12 Samplaneringen har ökat i skolan 2,5 Internationaliseringen syns mer än tidigare i läroplanen 2,7 Skolan har tagit i bruk nya undervisningsmetoder eller läromedel 2,5 Det satsas numera mera på lärarfortbildningen 2,2 Internationalisering syns mer än tidigare i olika ämnen 2,8 Skolans språkprogram har utvidgats 1,8 Personalens IT-färdigheter har förbättrats Skolans allmänna atmosfär har förbättrats Samarbetet bland skolans hela personal har ökat Undervisningens kvalitet har ökat 2,5 2,6 2,5 2,5 Samarbetet mellan skolan och utbildningens huvudman har ökat 2,2 Samarbetet mellan skolans personal och ledning har ökat 2,5 Internationalisering har blivit en bestående del av skolans verksamhetskultur Det mångkulturella och tolerans har blivit en del av skolans vardag Skolan har förbundit sig att främja internationalisering mer än tidigare 3,0 3,0 3,0 En ny verksamhetsform/ ett nytt arbetssätt har införts i skolan 2,7 Figur 4. De direkta effekterna av internationell verksamhet på skolans vardag bedömdes som högst ganska stora. 1 = inte alls, 2 = i liten mån, 3 = i ganska stor mån, 4 = i stor mån 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 12 FAKTAA. INFORMATION OCH STATISTIK
13 De som deltog i utredningen upplevde att det var svårt att bedöma effekterna av den internationella verksamheten. Dessutom påpekades det att det ofta inte finns tillräckligt med tid exempelvis för en evaluering av projekten i efterhand. Man är också mycket försiktig i bedömningen av effekterna i skolorna, vilket inte nödvändigtvis betyder att den internationella verksamheten inte skulle ha någon inverkan på arbetet inom skolorganisationen. Ofta går det så att när det internationella samarbetsprojektet har avslutats, koncentrerar sig skolan på andra saker utan att reflektera över vad man uppnådde med projektet. Projekt som följer på varandra men inte tycks ha någon inbördes kontinuitet eller ge något meningsfullt bidrag till skolans verksamhet, leder inte heller till bestående förändringar i verksamheten. Den internationella verksamheten koncentreras fortfarande till stor del på några lärares ansvar, vilket också gör att verksamhetens effekter begränsas. Bedömningen av effekterna kan också ha påverkats av att de flesta som svarade på enkäten var rektorer, som inte nödvändigtvis deltar i verksamheten i lika hög grad som lärarna. Trots att det upplevdes som svårt att bedöma de direkta effekterna, har den internationella verksamheten lett till många bestående förändringar i skolans vardag. De vanligaste aspekterna som kom fram i undersökningen var att elevernas och personalens språkkunskaper har blivit mångsidigare, skolans matkultur har utvecklats, elevernas studiemotivation har förbättrats och fadderbarnsverksamhet har blivit bestående. En speciellt viktig faktor som nämndes var stödjande av lärarnas välmående meningsfulla projekt ökar också arbetstrivseln bland skolans personal. Dessutom ökar internationell växelverkan uppskattningen av skolsystemet i det egna landet. Jag tycker att projektet har gett en förståelse för hur vi placerar oss i den här europeiska skolvärlden, som är den vi närmast har kontakter till. Man kan alltså ställa sina egna saker i proportion på en större skala. Många grundläggande saker är ju så oerhört välordnade i Finland. Å andra sidan kan vi säkert ge andra partnerskolor information om sådant som vi har upplevt att fungerar. Men jag har nog den uppfattningen att vårt system värdesätts i alla skolor som vi har haft kontakt med. Visst har vi något att ge dem. Många av de ovan nämnda sakerna har gått framåt, men inte bara tack vare internationell verksamhet, utan överlag tack vare en entusiastisk personal som är engagerad i sitt arbete och har utvecklat undervisningen. Internationaliseringen har kommit med som ett trevligt tillägg och en ny idékälla. - Lärare som svarade på enkäten - Rektor åk 1 6 FAKTAA. INFORMATION OCH STATISTIK 13
14 14 FAKTAA. INFORMATION OCH STATISTIK
15 Effekterna ökar om den internationella verksamheten är systematisk och resultaten sprids 5 Enligt undersökningen stannar erfarenheterna som man fått av internationell verksamhet allt som oftast inom den egna skolans väggar. Det tycks exempelvis inte vara särskilt vanligt att man informerar om projektens resultat externt utanför skolan. Respondenterna påpekar dock också själva vikten av aktiv informationsspridning men på grund av tidsbrist blir detta ofta ogjort. Om skolan har en egen internationaliseringsstrategi och om den internationella verksamheten har integrerats i skolans arbetsplan är effekterna av verksamheten större. Effekterna ökar också när skolans hela personal deltar jämlikt i verksamheten. I praktiken faller dock de internationella aktiviteterna mycket ofta på några entusiastiska lärares lott. Deltagarna i den internationella verksamheten har sinsemellan utbytt information och erfarenheter Deltagarna i den internationella verksamheten sprider sina erfarenheter till andra i skolan Erfarenheterna har också spridits till andra skolor Erfarenheterna har spridits externt t.ex. till hemmen och intressegrupper 3,0 2,9 2,3 2,4 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 Figur 5. Åsikter om spridning av erfarenheter, 1 = inte alls, 2 = i liten mån, 3 = i ganska stor mån, 4 = i stor mån FAKTAA. INFORMATION OCH STATISTIK 15
16 6 Internationell verksamhet beror på såväl attityder som resurser Undersökningen visar att deltagandet i internationell verksamhet beror på både resurser och attityder. 70 procent av respondenterna ansåg att deltagandet är en resursfråga. En lite större grupp, 85 procent, menade att deltagandet hänger på attityder; av dem ansåg en tredjedel till och med att deltagande i internationell verksamhet inte alls är beroende av resurser utan att det är en ren attitydfråga. Och det som är förvånande jag talar inte om vår skola, utan mer allmänt är det att man bara ser arbetsmängden och inte alls behållningen, man förstår inte nyttan av det. - Lärare åk 7 9 Alla skolor är dock inte intresserade av internationell verksamhet, utan väljer att inte alls delta i den. Undersökningen visade att det kan bero bland annat på följande orsaker: internationell verksamhet sker mest utanför den officiella arbetstiden arbetets ojämlika fördelning det är mycket arbete, men å andra sidan avundas de aktiva internationell verksamhet intresserar inte elevernas föräldrar verksamheten tar resursers av skolans grundläggande uppgift man ser inte nyttan av internationell verksamhet internationalisering upplevs inte som nödvändig med tanke på skolans utveckling tidigare verksamhet har gett dåliga erfarenheter skolans ledning stöder inte internationell verksamhet. I synnerhet skolor som inte är så aktiva inom internationell verksamhet framhöll tidsbrist som ett hinder för deltagande. Dessutom är de mer missnöjda än övriga respondenter med stödet från kommunen och skolans ledning. 16 FAKTAA. INFORMATION OCH STATISTIK
17 Skolan har fått tillräckliga ekonomiska resurser för internationell verksamhet 2,3 Våra personresurser är inte tillräckliga för internationell verksamhet 2,6 Skolans ledning stöder internationalisering 3,6 Kommunen och kommunens beslutsfattare har stött internationalisering 2,9 Skoldirektören har en positiv attityd till skolans internationella verksamhet 3,3 Skolan har fått tillräcklig information om internationella möjligheter Tidsbrist hindrar deltagande i internationell verksamhet 3,1 3,0 Kommunens och skolväsendets stöd är en viktig sporre för internationell verksamhet 3,6 Den internationella verksamhetens mål har definierats tillräckligt tydligt i läroplansgrunderna 2,8 Den internationella verksamheten stöder läroplanens mål tillräckligt väl 3,3 Figur 6. Åsikter om tillräckligheten av stöd och resurser 1 = helt av annan åsikt, 2 = delvis av annan åsikt, 3 = delvis av samma åsikt, 4 = helt av samma åsikt FAKTAA. INFORMATION OCH STATISTIK 17
18 7 Internationell verksamhet har också överraskande effekter på skolans vardag De som deltog i utredningen hade också stött på många oförutsedda effekter av den internationella verksamheten. Exempelvis de personliga kontakter som de har fått genom verksamheten var en positiv överraskning för många. som svarade på enkäten. Detta korstryck har också tärt på motivationen bland några av dem som deltagit i arbetet och samtidigt hindrar det för sin del att nya personer söker sig till internationell verksamhet. Verksamhetens överraskande effekter tycks dock oftast vara negativa. De starkaste icke-önskade effekterna som kom fram var internationellt aktiva lärares erfarenheter av kollegernas avund vissa betraktar fortfarande internationell verksamhet som ett extra nöje och en möjlighet att resa för skolans pengar. Dessutom hade det extra arbete som verksamheten medförde och som man också var tvungen att göra på fritiden överraskat många av dem Jag tippar att när man planerar de här projekten, så kan man inte ens ana vad allt de för med sig. Jag påstår att de har större effekt än vad man har tänkt sig. - Lärare åk FAKTAA. INFORMATION OCH STATISTIK
19 Vilken typ av internationell verksamhet är nyttigast? 8 Internationell verksamhet upplevs som meningsfull av flera olika orsaker. Internationell verksamhet ska vara Internationell verksamhet ska inte vara avsedd för hela personalen och alla elever en integrerad del av skolarbetet och en kontinuerlig process frivillig för deltagarna och utgå från deras eget intresse formulerad till en strategi och ingå i grunderna för läroplanen koordinerad verksamhet (koordinator för internationell verksamhet i kommunen och/eller skolan) öppen och sådan att erfarenheterna från den sprids till alla stödd och godkänd av skolans ledning. några få lärares knåpande lösryckta projekt som stör det grundläggande arbetet och belastar personalen obligatorisk verksamhet alla är inte motiverade känd bara för dem som deltar i den. Utredningens styrgrupp Irma Garam, ledande sakkunnig, CIMO, styrgruppens ordförande Mikko Nupponen, chef för resultatområde, CIMO Nina Rekola, enhetschef, CIMO Nina Eskola, ledande sakkunnig, CIMO Tytti Voutilainen, programsakkunnig, CIMO Juha Karvonen, utvecklingschef Kommunförbundet Leena Liusvaara, områdesrektor, Salo stad Paula Mattila, undervisningsråd, Utbildningsstyrelsen Sakkunnig Siru Korkala arbetar inom CIMOs enhet för Informationstjänster och hennes ansvarsområde är forsknings- och utredningsverksamhet kring internationalisering inom den allmänbildande och yrkesinriktade utbildningen samt vuxenutbildningen. FAKTAA. INFORMATION OCH STATISTIK 19
20 Centret för internationell mobilitet och internationellt samarbete CIMO är en expert- och serviceorganisation underställd undervisningsministeriet, som främjar internationell växelverkan inom utbildning, arbetsliv och kultur samt bland ungdomar. CIMO administrerar och genomför olika stipendie- och utbytesprogram och ansvarar för det nationella genomförandet av utbildnings- och ungdomsprogram inom Europeiska unionen samt för information om programmen Kultur och Ett Europa för medborgarna. Dessutom främjar CIMO undervisning i finska språket och kulturen vid utländska universitet. CIMOs övriga centrala uppgifter är att samla, bearbeta och förmedla information inom dess verksamhetsområde för olika kundgruppers behov. Libris Oy 10/2009/1000. Bilder: Hannu Piirainen, Janne Westerlund och Satu Haavisto. CIMOs forsknings- och utredningsverksamhet producerar information till stöd för planering och utveckling av internationellt utbildningssamarbete. Man statistikför internationell studentmobilitet och utför olika utredningar om utbildningens internationalisering och aktuella teman inom internationellt utbildningssamarbete. FAKTAA Information och statistik är en publikationsserie som presenterar resultat från CIMOs forsknings- och utredningsverksamhet i ett kortfattat format. FAKTAA-publikationerna ges ut i både tryck och pdf-format på CIMOs webbtjänst. Rapporterna (pdf) publiceras i serien Tietoa ja tilastoja på CIMOs webbtjänst: Julkaisut ja tilastot Tutkimukset ja selvitykset. FAKTAA 1/2009 har redigerats av Tiina Lehmusvaara. ISSN (tryckt) ISSN (pdf) ISBN ISBN (pdf) Publikationen har fått Europeiska kommissionens stöd. Kommissionen ansvar inte för innehållet i publikationen.
Nya idéer och perspektiv för vardagligt skolarbete
1B/2017 Erfarenheter av hur lärares Erasmus+ -fortbildningsperioder påverkar finländska grundskolor och gymnasier Nya idéer och perspektiv för vardagligt skolarbete BAKGRUND Europeiska unionens program
Läs merHeminternationalisering, mobilitet, nätverk och projekt
FAKTAA EXPRESS 2/2 JÄÄVÄTKÖ ULKOMAALAISET KORKEAKOULUOPISKELIJAT SUOMEEN VALMISTUTTUAAN? S. NUMMER 2B/26 Heminternationalisering, mobilitet, nätverk och projekt Statistik över vuxenutbildningens internationalisering
Läs merStatistik över. grunskolornas och gymnasiernas. internationella verksamhet läsåret
Statistik över NUMMER 3B/216 Fakta EXPRESS SKOLORNA HAR ALLT MER INTERNATIONELL VERKSAMHET grunskolornas och gymnasiernas internationella verksamhet läsåret 215 216 Bakgrund I DET HÄR numret av Fakta Express
Läs merVärlden finns nära dig
Världen finns nära dig Bli internationell med oss Internationalisering angår alla Centret för internationell mobilitet och internationellt samarbete CIMO är en fördomsfri vägvisare för internationaliseringen
Läs merStatistik över skolornas internationella verksamhet läsåret
4B/17 Statistik över skolornas internationella verksamhet läsåret 16 17 BAKGRUND Landsomfattande statistik över grundskolornas och gymnasiernas internationella verksamhet insamlades för fjärde gången våren
Läs merInternationell yrkeskunskap Erasmus+ för yrkesutbildningen
Internationell yrkeskunskap Erasmus+ för yrkesutbildningen Erasmus+ för yrkesutbildningen Erasmus+ stöder projekt som utvecklar yrkesutbildningen genom europeiskt samarbete. Programmet ger studerande och
Läs merInternationell mobilitet inom yrkesutbildningen 2012. Sammanfattning
Kansainvälisen liikkuvuuden ja yhteistyön keskus Centret för internationell mobilitet och internationellt samarbete Centre for International Mobility SIRU KORKALA Internationell mobilitet inom yrkesutbildningen
Läs merSKOLORNAS SAMARBETSPROJEKT
Comenius Europeiska unionens program för skolundervisning SKOLORNAS SAMARBETSPROJEKT Comeniusprogrammet Comenius för skolundervisning erbjuder alla inom skolgemenskapen eleverna, lärarna och övrig personal
Läs merINTERNATIONALISERING PÅ HEMMAPLAN. Internationella färdigheter för alla
INTERNATIONALISERING PÅ HEMMAPLAN Internationella färdigheter för alla Innehåll Varför internationalisering på hemmaplan?...3 Internationalisering på hemmaplan utmanar att reflektera över värden och attityder...
Läs merPRAKTIK SOM LÄRARASSISTENT
Comenius Europeiska unionens program för skolundervisning PRAKTIK SOM LÄRARASSISTENT Comeniusprogrammet Comenius för skolundervisning erbjuder alla inom skolgemenskapen eleverna, lärarna och övrig personal
Läs merGrundtvig. Europeiska unionens. program för. vuxenutbildning
Grundtvig Europeiska unionens program för vuxenutbildning Grundtvigprogrammet Grundtvigprogrammet för vuxenutbildning erbjuder internationella möjligheter för alla som är verksamma inom vuxenutbildning.
Läs meretwinning Det europeiska nätverket för lärare
etwinning Det europeiska nätverket för lärare Välkommen med! etwinning är en europeisk samarbetsyta på webben för lärare och daghemspersonal. etwinning främjar internationalisering och lämpar sig för alla
Läs merLeonardo da Vinci. Europeiska unionens. program för. yrkesutbildning
Leonardo da Vinci Europeiska unionens program för yrkesutbildning Leonardo da Vinci Programmet för livslångt lärande Leonardo da Vinci -programmet är Europeiska unionens program för yrkesutbildning. Från
Läs merInternationell praktik. Bli internationell. anställ en utländsk. praktikant
Internationell praktik Bli internationell anställ en utländsk praktikant Bästa arbetsgivare! CIMO ordnar tillsammans med läroanstalter, studentorganisationer och arbetsförvaltningen praktikmöjligheter
Läs merInternationalisering ända från unga år Erasmus+ för allmänbildande utbildning
Internationalisering ända från unga år Erasmus+ för allmänbildande utbildning Erasmus+ för allmänbildande utbildning Erasmus+ stöder projekt som syftar till att utveckla den allmänbildande utbildningen
Läs merMOTTAGNING AV LÄRARASSISTENT
Comenius Europeiska unionens program för skolundervisning MOTTAGNING AV LÄRARASSISTENT Comeniusprogrammet Comenius för skolundervisning erbjuder alla inom skolgemenskapen eleverna, lärarna och övrig personal
Läs merInternationell studentmobilitet vid högskolorna 2012. Sammanfattning.
Kansainvälisen liikkuvuuden ja yhteistyön keskus Centret för internationell mobilitet och internationellt samarbete Centre for International Mobility IRMA GARAM Internationell studentmobilitet vid högskolorna
Läs merStrategi 2020 Mot ett genuint vidsynt Finland
Strategi 2020 Mot ett genuint vidsynt Finland CIMOs grundläggande uppgift är att främja internationaliseringen av det finländska samhället. CIMOs dröm är ett genuint vidsynt Finland. GENUIN INTERNATIONALISERING,
Läs merVERKTYGSLÅDA FÖR JOBBSÖKARE MED INTERNATIONELLA ERFARENHETER. Gymnasister
VERKTYGSLÅDA FÖR JOBBSÖKARE MED INTERNATIONELLA ERFARENHETER Gymnasister Identifiera dina kunskaper när du söker jobb Dagens arbetsliv behöver nyfikna, uthålliga och produktiva anställda. Kunskaper samlar
Läs merInternationella programkontoret vägen till världens kunskap
Internationella programkontoret vägen till världens kunskap Internationella programkontoret vägen till världens kunskap Internationella programkontoret är en myndighet som främjar kunskapsutbyte och samarbete
Läs merKartläggning av svenska skolors internationella kontakter. Temoundersökning genomförd 2001
4 Kartläggning av svenska skolors internationella kontakter Temoundersökning genomförd 2001 Internationella programkontoret Kartläggning av svenska skolors internationella kontakter Genomförd april 2001
Läs merEuropeiska unionens program för yrkesutbildning
Leonardo da Vinci Europeiska unionens program för yrkesutbildning Leonardo da Vinci Leonardo da Vinci är Europeiska unionens program för utveckling av yrkesutbildningen, som startade 1995. Programmet har
Läs merTjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda
Tjänstemannautbyte En möjlighet till internationalisering för statligt anställda Programmen för tjänstemannautbyte stödjer internationell mobilitet och personalutveckling hos de anställda inom den statliga
Läs merSkolambassadör för EU. Vad innebär det? Vad är det?
Skolambassadör för EU Vad innebär det? Vad är det? Varför har vi en skolambassadör på vår skola? Kan stimulera till ett ökat ansvar för EU-frågor på skolan. En inspiratör framför allt när det gäller internationalisering
Läs merTjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda
Tjänstemannautbyte En möjlighet till internationalisering för statligt anställda Programmen för tjänstemannautbyte stödjer internationell mobilitet och personalutveckling hos de anställda inom den statliga
Läs merNordplus APL utomlands
Nordplus APL utomlands 2016-11-15 Universitets- och Högskolerådet Jessica Svedlund Internationella program Ett 20-tal program under 2015 och initiativ som erbjuder internationella utbyten och samarbeten
Läs merFinland Organisationens telefonnummer * 019-520211 Organisationens e-postadress fornamn.efternamn@porvoo.fi Typ av ägare * kommun Företagsform
Opetushallitus, PL 380, 00531 Helsinki UBS Redovisningsblankett specialunderstöd Projektgrupp > redovisning av användningen av statsunderstöd Utbildningsnivå * Allmänbildande utbildning Ansökningsgrupp
Läs merFinskan i fokus. Yvonne Nummela Träff för bildningsdirektörerna Utbildningsstyrelsen
Finskan i fokus Yvonne Nummela Träff för bildningsdirektörerna Utbildningsstyrelsen 13.2.2019 Frågan om finska i enkäten till bildningsdirektörena Hur kan vi utveckla och stödja kompetensen i finska i
Läs merAnswers submitted by esko.kukkasniemi@tse.fi 8/21/2014 10:27:00 AM (1.22:32:05)
From: Netigate Sent: den 21 augusti 214 1:27:1 To: si@si.se Cc: Subject: Läsårsredogörelse 214 Answers submitted by esko.kukkasniemi@tse.fi 8/21/214 1:27: AM (1.22:32:5) Adress-
Läs merALLT LÄR MAN SIG INTE I SKOLAN!
FAKTAA EXPRESS 12/2011 JÄÄVÄTKÖ ULKOMAALAISET KORKEAKOULUOPISKELIJAT SUOMEEN VALMISTUTTUAAN? S. 1 NUMMER 3B/2014 ALLT LÄR MAN SIG INTE I SKOLAN! Vad och hur man lär sig inom Youth in Actionprojekt Den
Läs merREVIDERING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN. Sammandrag av svaren på den enkät som skickades till utbildningsanordnarna
1 UTBILDNINGSSTYRELSEN REVIDERING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN OCH DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN Sammandrag av svaren på den enkät som skickades till utbildningsanordnarna 31.1.2013
Läs merFaktaa. Internationell mobilitet vid yrkesläroinrättningar och högskolor 2008 3B 2009 INFORMATION OCH STATISTIK
Faktaa. INFORMATION OCH STATISTIK 3B 2009 IRMA GARAM och siru korkala: Internationell mobilitet vid yrkesläroinrättningar och högskolor 2008 Kansainvälisen liikkuvuuden ja yhteistyön keskus Centret för
Läs merFinlands Svenska Lärarförbund FSL:s utlåtande gällande
Helsingfors 15.11.2017 Riksdagens kulturutskott siv@eduskunta.fi Ärende: Referens: Finlands Svenska Lärarförbund FSL:s utlåtande gällande regeringens proposition till riksdagen RP 114/2017 med förslag
Läs merI-VÄGLEDNING. Helena Gradin Thomas Wahlström
I-VÄGLEDNING Helena Gradin Thomas Wahlström Varför internationalisering? Hur ser möjligheterna ut? Vad är I-vägledning UPPLÄGG HUR SER DET UT HOS ER? VARFÖR INTERNATIONALISERING? Anställningsbarhet o Europeiska
Läs merKVALITETSREKOMMENDATION FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN. Den allmänbildande utbildningen
KVALITETSREKOMMENDATION FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN Den allmänbildande utbildningen Utvecklandet av kvaliteten på den internationella verksamheten i Finland är förankrad i tanken om internationalismen
Läs merToppkompetens genom professionellt samarbete
PROJEKTPLAN 16.11.2012 Toppkompetens genom professionellt samarbete Utbildningsstyrelsens verksamhetsenhet för svenskspråkig utbildning Utbildningsstyrelsens projekt Toppkompetens är ett samordningsprojekt
Läs merProgrammet för livslångt lärande. Nya möjligheter till europeiskt samarbete och utveckling för utbildningssektorn
Programmet för livslångt lärande Nya möjligheter till europeiskt samarbete och utveckling för utbildningssektorn Vilka möjligheter finns? För individer: studiebesök fortbildningskurser job shadowing praktik
Läs merStatsunderstöd för internationalisering av den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och den kommunala småbarnspedagogiken 2019
1 (5) 15.2.2019 Helheten statsunderstöd för allmänbildande utbildning och småbarnspedagogik 2019 Statsunderstöd för internationalisering av den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och den
Läs merNORDPLUS JUNIOR Aktivt lärande i Norden och Baltikum
NORDPLUS JUNIOR Aktivt lärande i Norden och Baltikum Aktivt lärande det är vad Nordplus Junior går ut på. Skolklasser som besöker varandra, utveckling av nya samarbetsprojekt, och lärarutbyten mellan skolor
Läs merDen finlandssvenska skolan en mötesplats för flerspråkiga
Den finlandssvenska skolan en mötesplats för flerspråkiga Chris Silverström De finlandssvenska eleverna deltog i utvärderingen av A-engelska, B-franska, B-tyska och B-ryska i årskurs 9. Utvärderingen visar
Läs merKonjukturbarometer för Västra Nyland 2014
Konjukturbarometer för Västra Nyland 2014 Enkätens bakgrund och genomförande Hösten 2014 utarbetade Företagarna i Finland och Finnvera Abp tillsammans med arbets- och näringsministeriet SME-företagsbarometern,
Läs merEuropeiska unionens ungdomsprogram
Youth in Action Europeiska unionens ungdomsprogram Youth in Action är en resa uti europeism och inom dig. Om du vill påverka din egen livsmiljö, skaffa dig internationell erfarenhet, göra din röst hörd
Läs merSpetsprojekt 1: Programmet Den nya grundskolan, försök med språk
ANSÖKNINGSMEDDELANDE 1 (6) ANSÖKNINGSMEDDELANDE 2018 Allmänbildande utbildning Spetsprojekt 1: Programmet Den nya grundskolan, försök med språk Statens specialunderstöd för att tidigarelägga, utveckla
Läs merHur ser gymnasie- och yrkesutbildningen ut ur lärarnas perspektiv? Resultat från OAJ:s enkät till lärare inom andra stadiet
Hur ser gymnasie- och yrkesutbildningen ut ur lärarnas perspektiv? Resultat från OAJ:s enkät till lärare inom andra stadiet Målgrupp och genomförande Ett slumpvist urval på 2000 personer bland OAJ:s medlemmar
Läs merFacebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016
En välmående skola www.ops-tyokalupakki.fi/vasa En välmående skola Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016 En välmående skola helhetssyn på lärandet 15.4.2015 Helsingfors 16.4.2015 Åbo
Läs merVERKTYGSLÅDA FÖR JOBBSÖKARE MED INTERNATIONELLA ERFARENHETER. Yrkesstuderande
VERKTYGSLÅDA FÖR JOBBSÖKARE MED INTERNATIONELLA ERFARENHETER Yrkesstuderande Identifiera dina kunskaper när du söker jobb Dagens arbetsliv behöver nyfikna, uthålliga och produktiva anställda. Kunskaper
Läs merBORGÅ UTBILDNINGSTJÄNSTERNAS INTERNATIONALISERINSPLAN. Kaikkien aikojen Porvoo Alla tiders Borgå VOV (VI OCH VÄRLDEN)
BORGÅ UTBILDNINGSTJÄNSTERNAS INTERNATIONALISERINSPLAN Kaikkien aikojen Porvoo Alla tiders Borgå VOV (VI OCH VÄRLDEN) PROJEKTET VI OCH VÄRLDEN & INTERNATIONALISERINGSPLAN Temaområden 1. Vårt VOV-projekt
Läs merGå över gränsen! hur kan du som arbetar med vuxnas lärande ta hjälp av oss för internationellt samarbete?
Gå över gränsen! hur kan du som arbetar med vuxnas lärande ta hjälp av oss för internationellt samarbete? Vad vill du göra och vad kan vi hjälpa till med? Fortbilda dig personligen? Göra ett studiebesök?
Läs merEtt Youth in Action-projekt kan förändra din värld. Hämta inspiration, aktivera dig och förändra!
Gör din röst hörd! Ett Youth in Action-projekt kan förändra din värld. Hämta inspiration, aktivera dig och förändra! Youth in Action är en resa uti europeism och inom dig Vill du påverka din egen livsmiljö,
Läs merProgrammet Ett Europa för medborgarna
Programmet Ett Europa för medborgarna Ett hurdant Europa vill du ha? Det bor över 500 miljoner människor i Europeiska unionens medlemsländer. Varje medborgare i ett medlemsland är också EUmedborgare. Vår
Läs merUndersökning om arbetsförhållanden 2013
Arbetsmarknaden 0 Undersökning om arbetsförhållanden 0 Unga upplever allt oftare åldersdiskriminering i arbetet Unga upplever allt oftare åldersdiskriminering i arbetet De preliminära resultaten från Statistikcentralens
Läs merStatsunderstöd för internationalisering av den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och den kommunala småbarnspedagogiken 2018
ANSÖKNINGSMEDDDELANDE 1 (5) 3.4.2018 Statsunderstöd för internationalisering av den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och den kommunala småbarnspedagogiken 2018 Bakgrund Rättsgrund Statsunderstödslagen
Läs merEn tydlig värdegrund som. Stöd till lärarna i
Världens bästa och jämlika grundskola förutsätter att alla aktörer arbetar långsiktigt och i samma riktning samt en gemensam verksamhetskultur. Skolans vardag och nationella beslut måste mötas bättre än
Läs merVuxenutbildningsundersökningen 2006
Utbildning 2008 Vuxenutbildningsundersökningen 2006 Deltagande i vuxenutbildning Nästan 1,7 miljoner deltog i vuxenutbildning År 2006 deltog varannan 18 64-åring, dvs. över 1,7 miljoner personer, i vuxenutbildning,
Läs merInternationellt lärande i Norden och i Baltikum Nordplus ny programperiod 2012-2016. Roswitha Melzer Informationsmöte Göteborg/ 2012-02-08
Internationellt lärande i Norden och i Baltikum Nordplus ny programperiod 2012-2016 Roswitha Melzer Informationsmöte Göteborg/ 2012-02-08 08.30 Samling med kaffe Program några hållpunkter 09.00 Kort om
Läs merTjänstemannautbyte Internationaliseringsmöjligheter. statsanställda
Tjänstemannautbyte Internationaliseringsmöjligheter för statsanställda Under tjänstemannautbytet fördjupar man sin kompetens inom det egna området, förbättrar sina språkkunskaper och utvidgar sina internationella
Läs merBORGÅ UTBILDNINGSTJÄNSTERNAS INTERNATIONALISERINSPLAN. Kaikkien aikojen Porvoo Alla tiders Borgå VOV (VI OCH VÄRLDEN)
BORGÅ UTBILDNINGSTJÄNSTERNAS INTERNATIONALISERINSPLAN Kaikkien aikojen Porvoo Alla tiders Borgå VOV (VI OCH VÄRLDEN) Bakgrunden till projektet och internationaliseringsplanen Utmaningen/Behovet: Alltför
Läs merMEDDELANDE 19/ (5)
MEDDELANDE 19/2017 1 (5) Ärende ANSÖKNINGSMEDDELANDE 2017 Allmänbildande utbildning och småbarnspedagogik Statsunderstöd för utvidgning av språkbadsverksamhet Bakgrund Rättsgrund: Statsunderstödslag (688/2001)
Läs merDET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus, alassus@abo.fi Vasa övningsskola
DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS Annika Lassus, alassus@abo.fi Vasa övningsskola Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet
Läs merInternationaliseringsstrategi för lärarutbildningen 2011-2014
Internationaliseringsstrategi för lärarutbildningen 2011-2014 Internationalisering i lärarutbildningen Skälen till att ha en målsättning om hög grad av internationalisering i Linnéuniversitetets lärarutbildning
Läs merINFORMATIONSMÖTE Helheten statsunderstöd för allmänbildande utbildning och småbarnspedagogik 2019
INFORMATIONSMÖTE 15.2.2019 Helheten statsunderstöd för allmänbildande utbildning och småbarnspedagogik 2019 En gemensam ansökningsomgång för statsunderstöd inom småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen,
Läs merEsbo stad Protokoll 49. Nämnden Svenska rum 11.06.2014 Sida 1 / 1
Nämnden Svenska rum 11.06.2014 Sida 1 / 1 1058/12.01.00/2014 49 Svar på fullmäktigemotion gällande möjligheter att grunda en nordisk skola inom det finska skolväsendet Beredning och upplysningar: Ilpo
Läs merStyr kosan ut i värl. Utbytesstudier är ett alternativ, ifall du studerar vid en yrkesläroanstalt, en yrkeshögskola eller ett universitet.
Ut i världen nu! Styr kosan ut i värl Världen är full av möjligheter! Du kan fara utomlands för att studera, för att göra arbetspraktik eller frivilligarbete, för att jobba eller bara för att skaffa dig
Läs merFondens namn: Youth in Action programmet Ung i Europa
Fondens namn: Youth in Action programmet Ung i Europa Om programmet: Youth in Action riktar sig till undomar i åldrarna 13-30 år, personer i alla åldrar som arbetar med ungdomar och allmännyttiga organisationer.
Läs merInternationellt lärande i Norden och i Baltikum Nordplus ny programperiod 2012-2016. Roswitha Melzer Informationsmöte Lund/ 2012-01-12
Internationellt lärande i Norden och i Baltikum Nordplus ny programperiod 2012-2016 Roswitha Melzer Informationsmöte Lund/ 2012-01-12 Nordplus deltagande länder Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige
Läs merBesök från Latinamerika Internationell temadag Språk och medias skoltidningsprojekt Poltava Kommunalt partnerskap med Uganda Den lärande organisationen Den globala resan Bangladesh Språksamarbeten med
Läs merSammanfattning Rapport 2014:03. Utbildningen för nyanlända elever
Sammanfattning Rapport 2014:03 Utbildningen för nyanlända elever Sammanfattning Skolinspektionen har granskat utbildningen för nyanlända elever i årskurserna 7-9. Granskningen genomfördes i tio kommunala
Läs merKA1 Mobilitet Learning Mobility of Individuals
KA1 Mobilitet Learning Mobility of Individuals Huvudaktiviteterna i programmet Erasmus+ (Key Actions) KA1 Mobilitet (Learning Mobility of Individuals) KA2 Samarbetsprojekt (Cooperation for innovation and
Läs merPersonal- och utbildningsenkät
Personal- och utbildningsenkät Finlands Näringsliv EK kartlägger årligen med hjälp av en personal- och utbildningsenkät arbetskrafts- och utbildningsbehovet i sina medlemsföretag I den enkät som sammanställdes
Läs merKyrkans arbetsmiljöbarometer 2009
Kyrkans arbetsmiljöbarometer 2009 Rapport om arbetsmiljön för kyrkans anställda Plock bland resultaten i arbetsmiljöbarometern Arbetstillfredsställelse Nästan alla anställda inom kyrkan (97 %) anser alltjämt
Läs merANSÖKNINGSMEDDELANDE 1 (5) /2017 ANSÖKNINGSMEDDELANDE 2017
ANSÖKNINGSMEDDELANDE 1 (5) ANSÖKNINGSMEDDELANDE 2017 Allmänbildande utbildning Spetsprojekt 1: Programmet Den nya grundskolan Statens specialunderstöd för tutorlärarnas verksamhet och utbildning och utveckling
Läs merResultat av elev- och föräldraenkät 2014
Dnr 2014/BUN 0090 Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 2014-08-25 Tyresö kommun / 2014-08-25 2 (19) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun Tyresö kommun / 2014-08-25 3 (19) Innehållsförteckning
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2014-2015
LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015 GRUNDSKOLA: Drottningdals skola 1. UNDERLAG Varje skola i Sverige har i uppdrag att beskriva hur det systematiska kvalitetsarbetet fungerar under läsåret samt beskriva hur vi
Läs merKvalitetsarbete för grundskolan, Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret 2012/2013.
Kvalitetsarbete för grundskolan, Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret 2012/2013. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå
Läs merDigital kompetens L I T E F A K T A, M E R I N S P I R A T I O N O C H M E S T W O R K S H O P S
Digital kompetens L I T E F A K T A, M E R I N S P I R A T I O N O C H M E S T W O R K S H O P S IT/IKT IT informationsteknik IKT informations och kommunikationsteknik IKT pedagogik kommunikationen och
Läs merEuropeiska unionens ungdomsprogram
Youth in Action Europeiska unionens ungdomsprogram Youth in Action är en resa uti europeism och inom dig. Om du vill påverka din egen livsmiljö, skaffa dig internationell erfarenhet, göra din röst hörd
Läs merGlobeOpe! Gå med i internationell verksamhet för att utveckla dig och din skola!
GlobeOpe! Gå med i internationell verksamhet för att utveckla dig och din skola! ISBN 978-951-805-690-7 (print) ISBN 978-951-805-691-4 (pdf) Finsk redaktion: Ulla Härmä Bilder: Satu Haavisto och Shutterstock
Läs mer2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN
26 Sammanfattning IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN Författare: CMA (Centrum för Marknadsanalys AB). Copyright: Upphovsrätten tillkommer KK-stiftelsen. Materialet
Läs merSvenskan och språkundervisningen i flerspråkiga klassrum. FNF Symposium Yvonne Nummela
Svenskan och språkundervisningen i flerspråkiga klassrum FNF Symposium 8-9.2.2018 Yvonne Nummela Andra inhemska finska utmaningar och utveckling Bakgrund och fakta Nationella utvärderingar av inlärningsresultat
Läs mer2015/16. Läslyftet UNDERLAG ANN-CHRISTIN FORSBERG, ERICA LÖVGREN
2015/16 Läslyftet UNDERLAG ANN-CHRISTIN FORSBERG, ERICA LÖVGREN Läslyftet Bakgrund Läslyftet är en av regeringen beslutad insats (2013) Målet för insatserna är att ge lärare vetenskapligt väl underbyggda
Läs merRAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel
RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas
Läs merErasmus. Europeiska unionens. utbytes- och samarbetsprogram. för högskolor
Erasmus Europeiska unionens utbytes- och samarbetsprogram för högskolor Erasmus Erasmus är Europas största utbytesprogram för högskolestuderande. Det inrättades 1987 och har under årens lopp blivit oerhört
Läs merSKOLORNAS KLUBBVERKSAMHET
SKOLORNAS KLUBBVERKSAMHET Principer för verksamheten 2011-2015 Innehåll 1 Inledning... 3 2 Klubbverksamhet... 3 Samarbete... 3 Mål... 4 Kvalitetskriterier... 4 Tidpunkt och längd... 4 Ansvar och försäkringar...
Läs merI frågor om sifferuppgifter kommer du vidare genom att ange noll (0) vid punkter gällande utbildning som läroinrättningen inte arrangerande 2014.
Inledning DENNA ENKÄT GENOMFÖRS för att kartlägga mängden invandrarutbildning, invandrar och också invandrarpersonal vid läroinrättningar inom det fria bildningsarbetet 2014. Kartläggningen har beställts
Läs merArena för Samverkan Skola Arbetsliv. Skåne 19 april 2013 Gabriella Holm gabriella@skolsamverkan.se 070 615 30 16
Arena för Samverkan Skola Arbetsliv Skåne 19 april 2013 Gabriella Holm gabriella@skolsamverkan.se 070 615 30 16 Samverkan skola - arbetsliv Är det nödvändigt och betydelsefullt för skolan och eleven? Möjlighet
Läs merErasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01
Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01 Sammanhanget Erasmus+ Strategi: Europa 2020 Tillväxtstrategi som antogs av medlemsländerna och EUkommissionen 2010. Kom till för att
Läs merDeltagarens rapporteringsblankett KA1 Mobilitet bland lärare och personal vid yrkesläroanstalter Call 2015
Deltagarens rapporteringsblankett KA1 Mobilitet bland lärare och personal vid yrkesläroanstalter Call 2015 Punkter som markerats med asterisk (*) är obligatoriska. 1 Deltagarrapportens syfte Den här deltagarrapporten
Läs merMOTIONER OMFATTADE AV ELEVRIKSDAGEN 2016
MOTIONER OMFATTADE AV ELEVRIKSDAGEN 2016 Motion 1: Kursvitsord i frivilliga gymnasiekurser På samma sätt som en studerande frivilligt kan välja en fördjupad eller tillämpad kurs i gymnasiet, skall den
Läs merSammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9
Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.
Läs merDirektörens julhälsning
Öppna i webbläsaren 19.12.2018 Direktörens julhälsning 2018 Julens betydelse är mångfasetterad. Den ger oss en chans att stanna upp, den ger oss ljus, både konkret och bildlikt, den ger oss möjlighet att
Läs merUpphovsrätt och undervisning
Upphovsrätt och undervisning En utredning över materialet som lärare använder sig av i sin undervisning samt om upphovsrättsliga problem de har upplevt Kopiosto ry 30.6.2015 sammandra g Kopiosto rf utförde
Läs merUppföljning av jämställdhetsplanerna
Elina Ikävalko Uppföljning av jämställdhetsplanerna Jämställdhetsplaneringen vid gymnasierna, yrkesläroanstalterna och läroanstalterna inom det fria bildningsarbetet Elina Ikävalko Uppföljning av jämställdhetsplanerna
Läs merTVÅSPRÅKIG UNDERVISNING
KAPITEL 10 TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING Skolans undervisningsspråk är antingen svenska eller finska och i vissa fall samiska, romani eller teckenspråk. I undervisningen kan enligt lagen om grundläggande utbildning
Läs merTillgång, användning och kompetens kring IKT i skolan
Tillgång, användning och kompetens kring IKT i skolan -kompletterande studie inför konferensen framtidens lärande är här och nu! Maj 2009 Utredare Torbjörn Skarin Torbjorn.skarin@metamatrix.se Tel: 073-944
Läs merHello! Hej! 1B/2019 VILKA SPRÅK LÄSES I DEN. Statistika uppgifter om elevernas BAKGRUND. Bonjour! Tschüß!
1B/219 Tschüß! Hello! Hej! Bonjour! Hola! Statistika uppgifter om elevernas VILKA SPRÅK LÄSES I DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN? språkstudier och språkval BAKGRUND Cirka 8 % av eleverna i de finländska
Läs mer7B/2018 PÅ BESÖK, SOM UTBYTESELEV OCH I INLÄRNING PÅ EN UTLÄNDSK ARBETSPLATS
7B/2018 PÅ BESÖK, SOM UTBYTESELEV OCH I INLÄRNING PÅ EN UTLÄNDSK ARBETSPLATS Statistik om internationell mobilitet bland gymnasie- och yrkesstuderande 2017 BAKGRUND Internationalisering är vardag på alla
Läs merANVISNINGAR FÖR ANSÖKAN, ANVÄNDNING OCH UPPFÖLJNING AV STATSUNDERSTÖD
Bilaga till ansökningsmeddelande 12/2017 10.4.2017 Programmet Den nya grundskolan, spetsprojekt 1: Utveckling av undervisningspersonalens kompetens till stöd för genomförandet av försöket med språk ANVISNINGAR
Läs merLa bella Italia på Fyrisskolan!
La bella Italia på Fyrisskolan! De kulturella inslagen bland eleverna på Fyrisskolan är stora. Personalens ambition är att ta vara på elevernas bakgrund och främja möten mellan olika kulturer genom språk,
Läs merKvalitetskriterier för morgonoch eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen och för skolans klubbverksamhet
Kvalitetskriterier för morgonoch eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen och för skolans klubbverksamhet Morgon- och eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen Beskrivning
Läs merKvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013
Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt
Läs mer