Framtidens huvudlinje # sid 12. european manufacturing. Från 60 procent till 90 procent Direkt OK de senaste tio åren.

Transkript

1 A magazine EN TIDNING for FÖR employees ANSTÄLLDA VID VOLVO at LASTVAGNAR the tuve plant UMEÅ volvo # HYTTEN EFFEKTIVT MÅLERI Från 60 procent till 90 procent Direkt OK de senaste tio åren. Framtidens huvudlinje sid 12 DE HJÄLPER VARANDRA Systerfabrikerna i EM ger och får kunskap inför start i Kaluga. Sid 8. 5 S HÅLLER ORDNING Nu införs 5 S-struktur på bred front inom hela EM. Sid ERFARET PROCESSTEAM Produktion och teknik samsas i ett processteam längs Mainline. Sid 14.

2 EN TIDNING FÖR ANSTÄLLDA LEDARE Samarbete ger bra resultat Innehåll # Value Stream Mapping 4. VPS i Monteringen 12. Premiär för Mainline 14. Processteam i centrum 18. Fixtur fixar plastmålning 20. Nytt miljötillstånd 24 Downturn 26. Kort & Gott 28. Mitt Jobb: Lars Sandström HYTTEN Hytten är en intern tidning för anställda inom Volvo Lastvagnar, Umeå Ansvarig utgivare: Thor Persson Redaktör: Thor Persson tel. 7320, thor.persson@volvo.com Redaktionsråd: Thor Persson, Denny Westerlund Foto: Boo-Thage Ringlöv, Gösta Wendelius, Denny Westerlund Layout: Ordbanken Tryck: Original, Umeå Utgivningsdag: 1/ HEJ PÅ ER ALLA! Sju veckor har redan passerat sedan vi kom tillbaka efter semestern och det har varit hektiska veckor. En ny presslinje har startat på ett jättebra sätt, en ny mainline med vissa intrimningsproblem har också kört igång liksom ett programuttag som under flera veckor varit på ganska hög nivå. Måleriet förbereder sig för att ta nästa steg i plastmålning med flera nya plastartiklar. Däremot har vår förbehandling i Måleriet, samt några andra driftstörningar gett mig några fler gråa hår i samband med starten efter semestern. Försäljningsmässigt ser vi en viss ökning, i runda tal med hytter i veckan. Bedömningen är dock att det kommer ta tid innan vi ser de nivåer som vi var vana vid innan den globala finanskrisen slog till. Låt oss nu se framåt och hjälpas åt med alla de investeringar och förändringar som sker i vår verksamhet. Det är alltid en utmaning att se till att dagens produktion flyter på med leveranser i rätt tid och med rätt kvalitet, samtidigt som vi gör stora förändringar. Min erfarenhet är att det är under dessa tider organisationen prövas, den mentala inställningen och hur vi jobbar tillsammans är avgörande för hur resultatet blir. Jag kan också konstatera att många av våra medarbetare ställer upp på ett fantastiskt bra sätt för att göra detta möjligt. UTREDNINGEN OM MONTERINGEN FORTSÄTTER Utredningen om hur och var vi på sikt ska montera hytter fortsätter. Vi deltar självklart i utredningen på olika sätt från ledningsgruppen, i olika interna arbetsgrupper och från fackliga organisationens sida. Själv träffade jag alla medarbetare i Monteringen i förra veckan. Syftet var att tydliggöra frågeställningar kring utredningen. Det är viktigt att vi har en frekvent information och kommunikation, hellre en gång för mycket än en gång för lite. Det är ett stort arbete att ta fram alla fakta i frågan runt Monteringen, och jag tycker många har gjort ett bra jobb med detta. Planen nu är att det sammanställda materialet kommer att presenteras i mitten av oktober. Att leva i en ovisshet mår ju ingen bra av, samtidigt som det ju självklart är viktigt att alla stenar har vridits och vänts på innan ett beslut fattas. Förhoppningen är att vi har ett inriktningsbeslut under hösten. Vi syns! Anders Olausson, Platschef Volvo Lastvagnar Umeå 2 Hytten #4 2009

3 VSM A EN magazine TIDNING FÖR for ANSTÄLLDA employees at VID the VOLVO tuve LASTVAGNAR, plant UMEÅ 3 VSM kartlägger i tre steg Ida Melander är hyttfabrikens expert på VSM (Value Stream Mapping), eller värdeflödesanalys som det också heter. Under hösten ska hela produktionsflödet i hyttfabriken kartläggas Kartläggning för förbättring Value Stream Mapping är ett verktyg som kartlägger de värdeskapande stegen i ett produktflöde. För att kunna bli bättre, måste vi först kartlägga hur vi jobbar idag, säger VSMexperten Ida Melander. Det finns en rad olika verktyg och tekniker inom Volvo Production System som ska hjälpa oss att förbättra vår dagliga verksamhet inom hyttfabriken i Umeå. Som exempel kan nämnas 5 S (ordning och reda), ledningssystemet OMS (Operational Management System), program för ständiga förbättringar mm. Det verktyg som vi ska berätta om denna gång är VSM, Value Stream Mapping eller värdeflödesanalys (kartläggning) på ren svenska. MED HJÄLP AV DEN KARTLÄGGNINGEN visualiseras slöserier kring material- och informationsflödet och orsakerna till slöserierna kan också identifieras. Dessutom får man en bättre uppfattning om produkternas väg genom produktionssystemet. Det blir enklare att upptäcka slöserier och vi får ett gemensamt synsätt som grund för att diskutera förbättringar, menar Ida Melander. IDA MELANDER har utsetts till VSM-expert vid Volvo Lastvagnar, Umeå, och kommer under 2010 att arbeta med införandet av VSM-verktyget. Jag kommer bland annat att vara bollplank vid VSM-kartläggningar i processerna på respektive driftsområde, säger Ida. Arbetet har redan påbörjats och VSMkartläggningar har genomförts på Presshallen och på Detaljtillverkningen i UA-fabriken. Kartläggningen har genomförts med hjälp av Lean-konsulten Fabio Cardoso från Brasilien, som har stor erfarenhet av värdeflödessanalyser. VSM-kartläggningar är ett prioriterat område det kommande året och under hösten planeras även en stor kartläggning av produktionsflödet genom hela hyttfabriken i Umeå. Det ska bli spännande och intressant. Jag är övertygad om att vi kan göra hyttillverkningen effektivare genom att skapa en bild över hur vi vill jobba i framtiden, slutar Ida Melander. l VSM-kartläggningen är en s.k. papper-ochpenna-metod som utförs i tre steg: 1. En karta skapas över nuvarande flöde genom att man vandrar längs den aktuella processen och ritar alla processteg en produkt tar. I detta steg kartläggs också det informationsflöde som behövs i varje processteg för att veta vad som ska produceras 2. En karta ritas över det önskade flödet 3. En handlingsplan skapas för hur man ska gå tillväga för att nå det önskade flödet. Litet utsnitt ur en VSM-karta # Hytten 3

4 en tidning för anställda VPS VPS har fått fotfäste i Monteringen Under ett besök i monteringen på segment 7 fick Hytten tillfälle att träffa gänget som jobbar med att förbättra arbetssättet i sann VPS-anda, så att spillet och springet reduceras. Det är så nytt att vi fortfarande håller på med finjusteringarna, säger Patrik Andersson, samtidigt som han skruvar fast ett värmepaket i hytten. Det var vid årsskiftet som idén föddes att starta en pilotstudie enligt principerna i VPS (Volvo Production System). Det nya upplägget som bl a innebär inga pallar på monteringsline, och en behovsstyrd materialförsörjning. Segment 7 blev pilotområde och körde igång direkt efter semestern. Det ständiga förbättringarna av upplägget på segment 7 har pågått fortlöpande, där operatörer, ledare, logistik och teknik har jobbat tillsammans för att optimera upplägget. POÄNGEN MED VPS är att hela tiden förbättra allt! Det känns bra, fortsätter Patrik, att även våra tankar och funderingar tas till vara på. Det är ju en sak att rita in arbetsplatsen på en layout, men finliret är nog vi som jobbar här dagligen bäst på. Syftet med pilotstudien var och är bl a att eliminera icke-värdeskapande aktiviteter vid monteringslinjen, samt förenkla ombalanseringar och produktinföranden. Den som har vägarna förbi segment 7 ser att det finns mycket fri yta vid sidan av linen och det beror på att materialfasaderna minskats ner med ca 50 procent. När segment 7 samlats för en gruppbild kom samtalet snabbt igång. Nöjdheten hördes tydligt när det hördes uttryck som: Jag kommer inte att sakna det gamla sättet att jobba. Skönt att slippa alla truckarna runt om kring. Nu kan man starta med resten av monteringen, vi hjälper gärna till. FLERA OPERATÖRER PÅ SEGMENT 7 tyckte också att de fått gehör för sina idéer och att samarbetet mellan produktionsteknik och logistik fungerat förträffligt. P-A Holmgren, som är tillfälligt inlånad under inkörningen, påpekade att med detta system hamnar allt material i hytten i stället för som tidigare på golvet. I dagarna kommer allt att vara på plats och det betyder att inkörningen har gått på rekordtid. Det är nämligen bara nio veckor sedan inkörningen startade. Nästa segment som står på tur är segment 8 och sedan inom en snar framtid är målet att ha det nya VPS-upplägget på hela Monteringen. När nu alla lärt sig så här mycket kommer förmodligen förbättringsarbetet att gå ännu snabbare. l Håkan Holmgren jobbar på segment 7 i ett VPS-upplägg här är han på gång att plocka luftkanaler till hytten. VPS-gänget på segment 7, fr.v: Patrik Andersson, Patrik Långström, Magnus Strömblad, Mats Sydberg, Jens Lundberg, Erik Fugelstad, Daniel Svensson, Håkan Holmgren och P-A Holmgren. Knästående Michael von Walter. 4 Hytten #4 2009

5 Den som slutar att vara bättre, slutar att vara bra. Oliver Cromwell en tidning för anställda Produktionsledaren Michael von Walter snackar VPS med montören Erik Fugelstad. # Hytten 5

6 A en magazine tidning for för employees anställda VID VOLVO LASTVAGNAR, at the tuve plant UMEÅ Slutet kan vara början på något nytt Den enes död, den andres bröd. Ja, så drastiskt kanske man kan uttrycka det när finanskris och lågkonjunktur gör att flera underleverantörer går i konkurs, eller dramatiskt tvingas till stora neddragningar. När en av hyttfabrikens underleverantörer hamnade i ekonomiska svårigheter fick hyttfabriken möjlighet att insourca viss verksamhet. Just nu är vi inne i en lågkonjunktur. I takt med neddragningarna i produktionen ska Volvo Lastvagnar samtidigt spara pengar. Ett sätt att göra detta på är att titta på verksamheter, där vi köper en tjänst, säger Åsa Sjöqvist, Logistik (EML)som leder en grupp med medarbetare från produktionsteknik, EME och IM för att hur vi på bästa sätt kan spara pengar genom förändrade logistikupplägg. Totalt är det cirka 50 personer inom Volvo Lastvagnar som ska kartlägga verksamheter där vi köper tjänster. Ett område som berörs är inredningen av våra hytter. EN NYHET ÄR att Volvo Lastvagnar, Umeå, ska insourca t ex förmontering av fronthyllor, instrumentbräde-delen på passagerarsidan, pedalplatta och kylskåp i bunkbox. Det innebär att vi kan sysselsätta fem medarbetare med jobb, säger Åsa Sjökvist och får en instämmande nick från teknikern Steve Lindeberg. I det här fallet är det ett logistikföretag en tredjeparts-logistiker som får släppa ifrån sig jobb. Vi tvingades att snabbt hitta en lösning för klara leveranserna. Det enda rimliga i den här situationen var att ta hem artiklarna till hyttfabriken, menar Åsa Sjökvist. Idag gör vi jobbet billigare själva, även om det kanske inte är det billigaste sättet. Samtidigt finns också lediga ytor i hyttfabriken för att ta hem mer jobb. Om det hade varit under 2008 med höga produktionsvolymer hade inte hyttfabriken klarat av att göra denna förändring. Steve Lindeberg håller med Åsa Sjökvist och menar att liknande förändringar sker runt om i världen. Ja, både fabrikerna i Gent och Kaluga jobbar med samma saker, säger Steve. Måndag vecka 47 skall allt vara klart och då hyttfabriken sina nya förmontering och logistik i skarpt läge. l ENKÄT Vad tyckte du om VPS-utbildningen? Åke Jonsson Konstruktion De praktiska övningarna var intresanta. Jag var tidtagare på övningarna, det gav inblick i arbetssättens betydelse för produktionen. Ulf Andersson Teknik UC Övningarna visade var man kan spara pengar, men eftersom jag fungerade som montör såg jag inte helheten förrän efter genomgången. Thomas Stahlén Pressline Jag kände igen en del från andra kurser. Man märker att det är viktigt att se helheten. Alla behövs för att det skall fungera bra. Benny Svedberg Logistik UA Utbildningen ville nog övertyga mig att driven line är bra. Positivt var att få inblick i sättet att lösa problem och skapa förbättringar. Peter Wohlferdt BIW mainline Både bra och dålig. Jag förstår att man vill skapa bättre flöden och mindre stötkörning, men ogillar den drivna linen. 6 Hytten #4 2009

7 EM AKTUELLT Högre kvalitet i utvecklingssamtal I höst inför European Manufacturing ett nytt verktyg för utvecklingssamtal för industriarbetare Personal Business Plan (PBP). Syftet är att höja kvaliteten på samtalen för alla medarbetare, oavsett var de jobbar. Lisa Bergquist, som från och med 1 oktober 2009 är ny personalchef på Produktion Göteborg, har varit EM:s koordinator för det nya verktyget PBP. Här tillsammans med EM-chefen Jan Ohlsson. A magazine en tidning for för employees anställda at VID the VOLVO tuve LASTVAGNAR, plant UMEÅ Tidplan PBP för industriarbetare 3:e kvartalet 2009 PBP-utbildning för samtliga medarbetare. Fr o m 3:e kvartalet 2009: PBP introduceras på alla fabriker. 4:e kvartalet 2010: Alla industriarbetare inom Global Manufacturing ska ha genomfört ett första samtal enligt PBP-verktyget. florence oppenheim Vi vill förbättra arbetssättet när det gäller våra anställda och deras utveckling samtidigt som vi säkerställer att våra medarbetare har rätt kompetens för sina arbetsuppgifter, säger Jan Ohlsson, chef för European Manufacturing (EM). Beslutet att ta fram ett ITbaserat verktyg för utvecklingssamtal för industriarbetare togs av AB Volvo redan Då fanns redan ett liknande verktyg för tjänstemän och tanken var att öka jämlikheten och respekten för medarbetarna genom att ge alla anställda i koncernen lika möjligheter att påverka sin egen utveckling. PBP är också ett direkt svar på resultaten i de senaste årens VGAS-undersökningar, där flera medarbetare har svarat att de inte har någon personlig utvecklingsplan och att de inte tycker att deras utvecklingssamtal är givande. Ett utvecklingssamtal måste vara givande för både individ och företag. För oss inom EM handlar det också om att stärka företagskulturen och gemenskapen, med ett gemensamt arbetssätt, säger Jan Ohlsson. Det nya verktyget hjälper chef och medarbetare att förstå företagets mål och att tydliggöra vad de innebär för varje individ. Fokus ligger på medarbetarens utveckling inom tre huvudområden: arbetsinsats (resultat), teknisk kompetens (vad som är nödvändigt för medarbetarens jobb) och Volvo Group-kompetenser (kärnkompetenser som alla inom koncernen ska ha). Medarbetaren ska också få möjlighet att diskutera egna önskemål och mål. Vi är övertygade om att medarbetarna blir mer engagerade i sitt arbete om de förstår sin egen del i arbetet och vet vad som förväntas av dem, oavsett om man vill gå vidare till andra arbetsuppgifter eller vill vara kvar på sin tjänst, säger Lisa Bergquist, HR-koordinator inom EM. Målet är alltså inte att alla ska bli chefer. Volvo Lastvagnar klarar sig inte utan sina duktiga montörer. Men ny teknik och organisation ställer krav på en målmedveten kompetensutveckling och att både företag och individ är medvetna om enskilda individers vilja och möjligheter för att säkerställa rätt person på rätt plats. Jag tror att alla är intresserade av att göra ett bra jobb och att trivas på sin arbetsplats. Nyckelordet för att uppnå det är feedback, både positiv och konstruktiv. PBP-dialogen är ett utmärkt tillfälle för såväl industriarbetare som chef att överlämna detta med eftertänksamhet, vilket ger alla möjligheter att växa, säger Lisa Bergquist. l Florence oppenheim Hur går det till? Alla industriarbetare får en inbjudan till ett individuellt samtal med sin chef. Samtalet ska ske på en plats där det går att samtala i lugn och ro, utan att bli störda. Samtalet dokumenteras direkt vid datorn eller på papper för senare redigering av medarbetarens individuella plan. Medarbetaren har också möjlighet att via chefen lägga till egna funderingar och synpunkter i PBP:n. Under samtalet går man igenom och följer upp förra årets utvecklingssamtal. När chefen har redigerat och uppdaterat PBP:n, får medarbetaren en utskriven kopia av planen. florence oppenheim # Hytten 7

8 EN TIDNING FÖR ANSTÄLLDA Maxim Pavlov är gruppledare i Kalugafabriken. Att kollegor från de andra EM-fabrikerna kommer till Kaluga för att hjälpa till, är mycket uppmuntrande. Samarbetet gick väldigt lätt direkt från start, säger han. Vi har monterat lastbilar tillsammans och de har lärt oss att tänka och göra rätt redan från början. Vi har en god laganda och gott samarbete mellan fabrikerna. Inför produktionsstarten i Kalugafabriken har många medarbetare från Umeå, Gent och Tuve varit i Kaluga för att hjälpa till. Samarbetet är inte bara ett sätt att dra nytta av olika kompetenser inom EM utan stärker också samhörigheten mellan fabrikerna. Christer Elenbrant, logistikchef och tillförordnad fabrikschef, är mycket nöjd med den stöttning som de övriga fabrikerna inom EM och de centrala EM-funktionerna har ställt upp med inför produktionsstarten. Arbetet har varit fyllt av utmaningar. Men tack vare en mycket engagerad, lokal arbetsstyrka och med kraftfulla insatser på plats i Kaluga av våra systerfabriker i Umeå, Gent och Tuve, är vi på god väg att nå de mål vi satte upp, säger han. Hyttfabriken i Umeå har stöttat hyttmonteringslinen i Kaluga. Produktionsteknikern Stefan Ivarsson har hittills varit på plats fyra gånger och i sammanlagt två månader. Vi bygger in VPS redan från början och ser att det är en otrolig ordning på stationerna. Det märks att hela konceptet är väldigt genomtänkt. Här Nya produkter i produktion W 923 I vecka 23 gjordes den största produktintroduktionen för i år på EMfabrikerna. Några av nyheterna var anpassning till skärpta emissionskrav och att 11-litersmotorn görs på fler varianter av FM-vagnen. nina prokopenko Samarbete stärker EM Magnus Edvinsson är avdelningschef på EME produktförändringar, med ansvar för ändringar på tunga vagnar på fabrikerna i Europa. Det brukar vara fyra stora produktintroduktioner per år, då ett antal små och stora förändringsprojekt genomförs samtidigt, säger han. Min avdelning planerar dem tillsammans med fabrikernas teknikavdelningar. Introduktionen i våras kallades marknadsblock 923 och innehöll 114 större och mindre produktförändringsprojekt. De största projekten var anpassning till emissionskraven Euro 5, att vagnar med tre axlar bak blev en ny variant (TRIDEM), en helt ny bakskärmsinstallation samt att 11-litersmotorn införs på fler varianter. lena m fredriksson Magnus Edvinsson finns många erfarenheter att ta med sig hem, säger Stefan Ivarsson. Arnold Roets är industriarbetare i Gent och han har bland annat varit involverad i design och installation av driven lina, verktyg och testbänkar samt i utbildning av de ryska kollegorna. I uppbyggnadsfasen hade vi huvudsakligen kontakt med externa underleverantörer, berättar han. Det var inte lätt, på grund av språkproblem och skillnader i teknisk bakgrund. Men när vi satte igång arbetet med våra ryska kollegor på fabriken, gick det mycket bättre. De är mer engagerade och har goda tekniska kunskaper. Vi delade med oss av våra erfarenheter och vann både kunskap och uppskattning. Det blev ett ganska speciellt förhållande, byggt på förtroende. l florence oppenheim Målet är att introduktionerna inte ska störa produktionen alls. Nu hamnade vi på 90 procent av felfri introduktion, så jag är inte helt nöjd. En förklaring till störningarna är att man inte kan testa precis alla varianter i förväg, när man har så stor variantflora som vi. Vi jobbar ständigt med att förbättra uppföljning inför våra introduktioner, så att störningarna blir färre. l lena m fredriksson 8 Hytten #3 2009

9 fakta: Sven-Anders Svensson Ålder: 47. Jobb: Chef för tekniksidan av EME. Kontor: Huvudkontoret, Göteborg. Fritidsintressen: Golf och fiske. Ska börja en kastkurs för flugfiske för att kunna få lax. Drivkraft: Gillar att jobba i produktionsmiljö, för där händer det alltid någonting. Bor: Falkenberg och Göteborg. intervjun en tidning för anställda Sven-Anders Svensson är chef för tekniksidan av EME och ska se till att tekniska lösningar och arbetssätt blir så lika som möjligt med gemensamma teknikresurser på de olika fabrikerna. Hur är din enhet, EM Engineering uppbyggd? Vi har nyligen omorganiserats och har nu processchefer med Europaansvar för var sitt område. Dessutom ingår teknikcheferna från respektive fabrik i vår organisation. Detta gör att vi har lättare att ta fram fler gemensamma lösningar och likheter i processerna. Nu genomför vi i princip lika många förändringsprojekt som tidigare, trots att vi är färre. Vad gör ni på fabrikerna? Vi förbereder produktförändringarna som ingår i våra introduktionspaket (se artikel på föregående sida). Introduktionspaketen är när vi har samlat ihop ett antal förändringar som genomförs vid ett bestämt datum, vilket sker några gånger per år. Vi supportar fabrikerna och anpassar förändringarna så att det inte ska bli störningar i produktionen när de införs. Hur arbetar ni då? Våra processchefer ansvarar för var sina områden inom EM:s produktprojekt, projektledning och verktygsframtagning. De har personal på de olika fabrikerna, samt jobbar tillsammans med teknikavdelningarna på respektive fabrik. Mycket av teknikarbetet bedrivs i projektform där teknikerna driver förändringsarbetet tillsammans med alla berörda. Projektledarna och teknikerna jobbar alltså både på fabriksnivå och på Europanivå, vilket jag tror är både intressant och inspirerande. Vad är viktigast när man ska införa produktförändringar? Att ge tillräcklig tid åt förberedelserna, blanda in berörda samt att säkra upp informationen till alla. Hur undviker ni störningar i produktionen vid introduktionerna? Vi försöker att i förväg testa processen eller produkten och utbilda personal. Därför har vi byggt upp små fabriker i fabriken, Pilot Plants, i Tuve och Umeå, med en miljö som är så lik den riktiga produktionsmiljön som möjligt. Där kan vi provbygga de nya produkterna och se att allt funkar, innan de introduceras i större skala. Vi har också möjlighet att testa sådant virtuellt. Vad mer är aktuellt hos er just nu? Det är vi som supportar och utbildar teknikerna i den nya fabriken i Kaluga. Där är det lite speciellt, eftersom det ska byggas både Volvo- och Renaultvagnar i den fabriken. Det har krävts mycket samarbete med Renault för att hitta kompromisser och lösningar så att vi kan anpassa arbetssätten efter varandra. Utöver Kalugafabriken är fokuset på processinstallationerna för driven line i Tuve och för plåt, måleri och plast i Umeå, samt vår produktportfölj. Betyder anpassningen till Renault i Kaluga att alla Volvos EM-fabriker kommer att närma sig Renaults arbetssätt? Nej. Kaluga är ju en Volvofabrik, och vi är först på plats där. Renault har anpassat sig en hel del till våra arbetssätt och vårt koncerngemensamma sätt att dokumentera produkten. Traditionellt har det varit stora skillnader i arbetssätt mellan Renault och Volvo, där vi på Volvo har haft större vana vid att bygga samma produkter i flera olika fabriker medan Renault har specialiserat produkterna per respektive fabrik. Nu när vi har ett gemensamt sätt att dokumentera och utveckla produkterna närmar vi oss varandra mer och mer. Vad är den största utmaningen i samarbetet med Renault? Att hitta bra kompromisser, vilket förutsätter att vi har en bra dialog. De har förstås sitt eget sätt att bygga produkterna, vilket vi inte ska ändra på. Detta ställer stora och specifika krav på oss. Jag tror att vi tekniker får en hel del att bita i när produktionen av Renault startar i Kalugafabriken! l lena m fredriksson # Hytten 9

10 en tidning för anställda volvo truck ARBETA SMART 5 S-experter och Key users 5 S-experter: Varje fabrik ska ha en expert på vart och ett av några prioriterade verktyg inom VPS, däribland 5 S. Fabrikens 5 S-expert ansvarar för införandet och utvecklandet av 5 S på fabriken och stöttar VPS-koordinatorn. Key users (nyckelanvändare): Personer som har utsetts för att ha ansvar för att föra in 5 S på sitt område. De finns som resurser för att hjälpa till när det behövs stöd och det är dem som medarbetarna ska kontakta vid 5 S-relaterade problem. Key users förmedlar också kontakten med fabrikens 5 S-expert. 5 S Sortera bort allt onödigt, men se till att rätt material finns kvar. Systematisera så att allt har sin plats. Städa. Hur gör man för att det inte ska bli stökigt? Standardisera, skapa rutiner och standarder. Se till. Följ upp att de fyra första punkterna underhålls. Lättare jobb med var sak på sin plats Egentligen är det självklart att 5 S gör arbetet enklare. Om man vet var verktygen eller datorfilerna finns, blir det förstås smidigare att jobba. Dessutom blir kvaliteten, säkerheten och miljön bättre. David Svensson är global koordinator för VPS, och har bland annat verktyget 5 S som sitt område. Hans jobb är att stödja införandet av 5 S på alla Volvo Lastvagnars fabriker i världen. Det viktigaste när det ska införas är att alla vet varför man gör det, och att det är ett förhållningssätt som gör det lättare att göra sitt jobb, säger han. 5 S håller just nu på att införas på EM-fabrikerna. På respektive fabrik finns det en VPS-koordinator som har huvudansvar för det arbetet. Det finns också en 5 S-expert, som stöttar de olika avdelningarna med just 5 S, och det finns ett antal så kallade key users, som stöttar medarbetare på avdelningarna när 5 S-frågor uppstår. Från början skapades 5 S-systemet i Japan, där det används inom många olika företag. Det finns utarbetade metoder för varje steg i processen, men inga färdiga recept på hur en arbetsplats ska se ut eller struktureras. En sådan standard skapas för varje unik arbetsplats, såväl på fabriksgolvet som på kontor, utifrån vissa riktlinjer. Då utgår man ifrån hur en process kan förenklas och göras lättare. Inget ska göras bara för sakens skull, utan man ska komma fram till sådant som verkligen hjälper till. David Svensson När David Svensson beskriver de olika stegen blir det tydligt att 5 S innebär förenkling. Ta till exempel det första steget, sortera. Det beskriver han så här: Tänk dig att det ligger flera olika pennor på bordet, men man bara använder en. Ta då bort de som inte används och lägg dem någon annanstans. Om de aldrig används, behövs de inte. Om de inte hittas och man istället köper nytt, ger det en extra, onödig kostnad. Andra steget handlar om struktur. På samma sätt som man har struktur för att hitta i kökslådorna därhemma, är det bra att ha koll på var de olika verktygen eller redskapen på arbetsplatsen ska finnas. Och att lägga tillbaka dem där när man har använt dem, så att nästa person också hittar dem. Det finns också en säkerhetsaspekt i att verktyg eller material till exempel inte ligger i vägen på golvet så att man kan snubbla på dem, samt en kvalitetsaspekt i att material inte blir skadat. När man har sorterat ut allt onödigt och hittat en plats och struktur för det som är kvar ska man skapa en rutin för städning, säger David Svensson. Det kan exempelvis vara att man städar och kollar maskinen varje morgon. På så vis upptäcks eventuella fel och faror kan undvikas. Fjärde steget handlar om att standardisera. Då sprider vi erfarenheterna mellan olika områden, så att inte alla behöver göra samma misstag. Vi gör uppföljning och utvärderar ifall rutinerna följs. Här tar man också fram manualer på hur man ska göra på respektive avdelning. Det ska vara lätt att göra rätt och att veta vad som gäller. Det ska också vara lätt att förstå vad som gäller när man kommer ny till en avdelning. Det femte steget handlar om att se till och att upprätthålla de fyra första. Det är lätt hänt att man glömmer bort strukturen när man har jobbat efter den ett tag. Därför ska man också ha en rutin för att se till att arbetet fortgår på rätt sätt. Varje månad har vi revisioner där folk från andra områden, till exempel så kallade key users och 5 S-experter, kollar hur strukturen fungerar. l lena m fredriksson 10 Hytten #4 2009

11 Apelsiner för sig och bananer för sig. 5 S hjälper till att hålla ordning och skapar också bättre kvalitet och säkerhet. # ProduktionsNytt # Hytten 11 13

12 en tidning för anställda VID VOLVO LASTVAGNAR umeå KAPACITET 2010 Premiär för nya Mainline Nu är det dags för premiär av nya Mainline Volvo Lastvagnar Umeås nya flexibla robotlinje som svetsar samman hyttstommarna för både FHoch FM-modellerna i ett och samma produktionsflöde. Vi har testat och trimmat in i det sista. Vi är redo för ett nytt steg i vår utveckling till en hyttfabrik i världsklass, säger Josef Stenman, projektledare för Kapacitet Det är en spännande tid för alla i projekt Kapacitet FM-hytten är först ut i nya Mainline och nu har allt fokus legat på att tillverka och trimma in hyttmodellerna FML1E, FM L2H1, FM L2H2 och FML2H3. Allt i syfte för att allt skulle vara testat och klart innan produktionen drog igång på allvar under vecka 39. Men det är inte bara Mainline som projekt Kapacitet 2010 ska ta hand om. I Måleriet är golvgjutningarna gjorda för den nya tätningslinjen med undantag av de små ytor som ligger under den manuella linjen. Det som sker nu är att den manuella tätning trimmas och optimeras för att få ett effektivare flöde. I PRESSHALLEN var det uppåt värre efter tvådagarstestet under vecka 37. Målet var att komma upp i minst 75 procents tillgänglighet. Utfallet blev att presslinje 2 klarade en hastighet räknat i slag per minut och en ställtid på över 75 procent och därmed kan resan fortsätta mot 94 procent. Utbildningarna på själva pressarna pågår och följer planen som är kopplad till vårt ESF-projekt (EUstöd). Nästa steg blir utbildning för operatörerna i automation. Det är bara att lyfta på hjälmen, alla har gjort en kanonjobb under testet, berömmer projektledaren Jörgen Bäckman. Den nya Mainlinen är äntligen igång och först ut är FMhytten. Här är en vy över robotstationen för motorkåpor. 12 Hytten #4 2009

13 en tidning för anställda Tvådagarstestet med nya presslinjen vid hyttfabriken i Umeå gick mycket bra. Den klarade en tillgänglighet på över 75 procent i första testet och därmed fortsätter resan mot 94procent... Delprojektet pressning håller tidplanen. Utveckling av arbetssätt och metoder pågår för fullt och kartläggningen av de första verktygen som ska tas hem till Umeå under vecka 48 i år är klar. Vi har också lagt en beställning på den andra verktygslyften, slutar Jörgen Bäckman. l Mainline med stor erfarenhet En ny flexibel robotlinje som ska tillverka samtliga hyttmodeller i en och samma linje är klar att tas i bruk. Vecka 39 startade produktionen av FM-hytten på nya Mainline. Då började också samarbetet mellan produktion och teknik i ett nytt processteam. Projekt Kapacitet 2010 har gått genom eld och vatten. När projektet planerades i början av år 2008 skrek marknaden efter lastbilar och det byggdes hytter som aldrig förr. I början av 2009 blev det tvärstopp. Volymerna föll, men Volvoledningen bet ihop och lät produktoch processprojekt rulla på. Samtidigt växte en ny Karossfabrik fram med en ny robotlinje Mainline. NU STÅR DEN DÄR, redo att tas i bruk. Utrustningen är på plats och det vimlar av robotar och fixturer i anläggningen. Rutinerade operatörer och tekniker ska se till att det kommer att fungera. Det nya produktionsupplägget är designat i VPS- anda med renodlade flöden. Alla processer går i samma takt och bygger på ett genuint samarbete mellan drift och teknik. Ett tungt ansvar ligger på processteamet. Processteamet är en oerhört viktig kugge. Det kommer säkert att ta ett tag att hitta våra roller, men vi är på god väg. Vi är ett riktigt toppgäng i teamet. Även om det kanske kommer att blåsa en del, så kommer vi tillsammans att ro allt i hamn, säger Johan Eriksson, produktionsledare för nya Mainline. PRODUKTION och deras operatörer ansvarar för själva arbetet, att ladda arbetsstationerna med material i olika fixturer. Logistik ser till att material finns på plats i varje station och Underhåll (teknik) svarar för att, anläggningen i allmänhet och utrustningen i synnerhet, fungerar tekniskt. En ny Underhållsgrupp (UH) har bildats inom teknikområde 3 för att ta hand om och sköta nya Mainline. Alla UH-killar tar sitt ansvar och det borgar för att vi inta missar något vid drifttagningen. In i det sista har vi jobbat med att säkra geometri och kvalitet, berättar Peter Norrman, chef för den nya UH-gruppen. Alla vet att det är otroligt mycket ny teknik och utrustning av senaste snitt i Mainline, och det har varit mycket jobb att trimma in allting i minsta detalj. Ett bra samarbete är nyckeln till framgång i en sådan här avancerad process, menar Peter Norrman.. l Den nya presslinjen innebär att Umeå går från ca 20 procent till procent egentillverkad pressning av plåtdetaljer. Hela gänget samlat inför kommande arbetsuppgifter. # Hytten 13

14 EN TIDNING FÖR ANSTÄLLDA Processteamet i Det vilar ett stort ansvar på oss att förvalta denna nya anläggning, Johan Eriksson, produktionsledare och Peter Norrman, underhållsledare, är båda medvetna om det stora ansvar som vilar på deras axlar när den nya flexibla robotlinjen kör igång. Vi har fått ett stort förtroende från ledningen och tillsammans med våra duktiga medarbetare ska visa vad Umeå går för, säger Johan och Peter med en mun. Operatörerna på nya Mainline, fr.v: Stig Jonsson, Kent Granberg, Torbjörn Persson, Stefan Aronsson, Tom Nyman, Martin Lindberg, Lennart Sandgren, Ronny Forsberg (segmentsamordnare), Peter Wohlferdt, och Johan Eriksson (produtkionsledare). Båda är ödmjuka inför de nya arbetsuppgifterna och att resan kanske inte blir så enkel som den ser ut på papperet. I praktiken tar nog de flesta med sig gamla vanor och rutiner till en ny modern anläggning som ställer helt andra krav. Vi startar en kulturell resa som förändrar mycket av det vi en gång tyckte oss kunna. Det kan upplevas som mer uppstyrt och kontrollerat. Men samtidigt blir det tydligare vad som förväntas av var och en och vem som gör vad, menar Johan Eriksson. 14 Hytten #4 2009

15 Samarbete stavas med två bokstäver: Vi. Norskt talesätt en tidning för anställda VID VOLVO LASTVAGNAR, umeå centrum i Umeå ETT STANDARDISERAT ARBETSSÄTT Det finns ett standardiserat arbetssätt att jobba utifrån. En standard som sedan både kan och ska förbättras. Dagarna innan premiären ligger fokus på att få ordning på respektive laddstation. Det återstår en hel del jobb för våra operatörer att göra tillsammans med tekniker och logistik, erkänner Johan Eriksson. Många har undrat vem är det egentligen som kör processen..? Är det Produktion eller Teknik..? Det är jag som äger och kör processen. Det är ingen tvekan om var ansvaret ligger, men nu är förutsättningarna annorlunda. Produktion, Underhåll och Logistik måste jobba tillsammans i processteamet. Det är nyckeln till framgång, säger Johan Eriksson. UNDERHÅLL SPELAR EN VIKTIG ROLL Genom att nya Mainline är en sådan tekniskt avancerad process spelar Underhåll (teknik) en mycket viktig och central roll. Vi ansvarar för att Mainline, tekniskt sett, ska tuffa och gå från morgon till kväll. Därför måste vi jobba oerhört nära produktionsgänget, samtidigt som vi i vår tur behöver hjälp från underhållsgänget som jobbar med förebyggande underhåll inom hela området, förklarar Peter Norrman. Högsta fokus just nu är att UH-gänget säkrar kvalitén på varje delområde. Där kvalitetsavdelningen gör revisioner och tillsammans med den information som mätrummet ger säkras kvalitén steg för steg. UH-killarna jobbar också hårt med att säkra processäkerheten på varje delområde. Detta gör man tillsammans med underleverantören i ett nära samarbete, påpekar Peter Norrman. Tekniker för nya Mainline är Erik Johansson, som också sk DUGA-expert, och på delkompletterna finns Niclas Karlsson som just nu jobbar hårt för att säkra laddstationerna. Logistik får också ett annat ansvar och blir en viktig funktion med stor påverkan på vårt utfall. Traditionellt har materialet kommit in i stora pallar med mellan tio och hundratals sartiklar, eller kanske rent av 1000-tals artiklar. Nu kommer materialet in i sk kitt-vagnar med ett begränsat antal artiklar (12 st). Det är inte bara ett nytt arbetssätt för produktion och teknik utan också för logistik. l Nya robotlinjen... Här nedan står underhållsgänget som ska se till att nya mainline alltid går och fungerar, fr.v: Trond Johnsen, Mats Lövdahl, Mats Lidgren, Jimmy Åström, Magnus Liljedahl, Andreas Eriksson, Björn Andersson, Johan Kindblad, Kent Pelander, Peter Norrman (Underhållsledare), Lars-Ove Carlsson, Peter Johansson, Per Segerlund, Mats Nyberg och Håkan Waldemarsson. # Hytten 15

16 en tidning för anställda VID VOLVO LASTVAGNAR umeå AKTUELLT Världens bästa och modernaste måleri Volvo Lastvagnar har världens modernaste och renaste måleri i Umeå. Vi har tidigare berättat om det framgångsrika miljöarbetet runt minskad energiförbrukning och minskad färgförbrukning. Nu fortsätter vi beskrivningen av hur Umeåanläggningen har utvecklats. Här visar vi hur kvaliteten och finishen på hytterna har förbättrats under de senaste 10 åren. Kvalitet kommer alltid först! Jan Schöllin har stor erfarenhet av att bedöma hytterna i Måleriet. Kvaliteten och finishen ska alltid vara perfekt. Kvalitet, säkerhet och miljö är Volvos tre kärnvärden. Vi har i tidigare artiklar i Hytten berört på miljö- och säkerhethetsarbetet vid hyttfabriken i Umeå. Kvalitet är kärnvärdet som som har fokuserats och prioriterats väldigt högt i målningsprocessen För slutkunden är kvaliteten så påtaglig, eftersom lastbilskunderna kräver den bästa lackerade produkten, både i utseende och hur produkten upplevs, förklarar Mårten Henriksson., driftchef i måleriet vid Volvo Lastvagnar, Umeå. MANUELL DIREKT OK-MÄTNING För att följa kvalitetsutfallet i måleriet finns en standardiserad mätmetod som kallas Direkt OK (Direct Runners på engelska). Det innebär att samtliga produkter (hytter) som kommer ut från måleriet kontrolleras och den andel som godkänns är en sk Direkt OK De hytter som behöver någon form av våtbättring bedöms som inte OK, förklarar Henriksson. Däremot kan en viss polering på den lackerade hytten genomföras i produktionsflödet utan att det bedöms som en reparation, och därmed få godkänt som en Direkt OK-hytt. Den bedömningen ingår i den standardiserade mätmetoden som används inom ytbehandling inom bilindustrin, både för t ex hytter och personbilar m.fl. Måleriet i Umeå började att mäta Direkt OK i slutet av 90-talet efter ett sk benchmarking- besök på ett personbilsmåleri i Europa. Direkt OK låg vid denna tidpunkt på ungefär 60 %, vilket var i underkant i förhållande till omvärlden. På den tiden skedde mätningen genom manuella uppföljningar med papper och penna och sedan visuliserade vi resultatet enbart på en statustavla, minns Mårten Henriksson och tillägger: På så sätt kunde vi på ett effektivare sätt analysera de defekter vi hade och utifrån resultatet bryta ned detta till aktiviteter för att förbättra utfallet. SÄRSKILT DIREKT OK-PROJEKT För att förbättra arbetsättet runt mätningen av kvaliteten startades 16 Hytten #4 2009

17 Måleriet är naturens barnbarn. Det är släkt med Gud. Rembrandt en tidning för anställda VID VOLVO LASTVAGNAR,umeå Diagram över kvalitetsutvecklingen i Måleriet under 10 år. ett särskilt Direkt OK- projekt startade i början av 2000-talet med målet att öka Direkt OK med aktiviteter som att t ex stänga måleriet, införa nya målerikläder, inrätta renzonsrum, kvalitetsförebyggande underhåll, utbildningar, partikelmätningar, gångvägar m.m. Resultatet från projektet gjorde att Direkt OKutfallet steg från 60 % till 80 % och det innebar att vi nu låg i nivå med övriga målerier, berättar Mårten. KVALITETEN I FOKUS MED NYA MÅLERIET I samband med byggandet av det nya måleriet en ny grundlack och en ny täcklack - med en högre automatiseringsnivå sattes ett av de interna projektmålen till att öka kvalitetsutfallet, dvs Direkt OK, till över 90 %. Målet var tufft och ligger i paritet med de bästa personbilsmålerierna i världen, poängterar Mårten. För att kunna nå till denna höga nivå analyserades varje funktion i processen som på något sätt kunde gå fel, antingen eliminierades felkällan eller så kontrollerades felkällan. Allt arbete gick ut på att försöka minska effekten om ett fel skulle uppstå... ALLA BÖRJADE TÄNKA KVALITET Förbättringsarbetet resulterade i att i samtliga fall fanns kvaliteten i fokus, alla i måleriet började tänka kvalitet, och det låg också till grund för designen av själva målerihuset och produktionsprocessen. Måleriet byggdes därför i fyra olika processplan för att minimera dammspridningen, renzonsrum, avancerade processkontroller, utbildningar till alla inblandade, optimering av färgmaterialet...ja, listan kan göras lång på åtgärder för att förbättra kvalitetsutfallet. Ett led i kvalitetsarbetet var att vi till stor del tog bort möjligheten till att kunna göra lackbättringsoperationer i det nya måleriet, bara av den anledningen att vi i sann VPS-anda skulle jobba direkt med att bygga in kvalitet i processen, påpekar Mårten Henriksson. Resultatet av kvalitetsarbetet var att det nya måleriet i Umeå nådde en stabil nivå av Direkt OK på över 90 %!!! Vi har med andra ord ökat vår interna Direkt OK från under 60 % till idag över 90 % under en 10 års period det är världsklass... l 5Målerifakta fem gånger om 100 kvadratmeter är den totala ytan som lackeras när hytterna doppas i ED-badet, motsvarar ytan i en normal bostadsrätt. * 0,1 mm är den totala tjockleken på hytterna när de är färdiglackerade i måleriet. * Högrotationsklockorna roterar uppemot varv per minut när vi lackerar. * Det går åt 3,5 kg färg per färglager. * Temperaturen i lackugnarna är 85 grader. Uppföljning och mätning av kvalitetsutfallet är viktigt. Världens renaste och modernaste måleri strävar efter full poäng i Direkt OK. # Hytten 17

18 EN TIDNING FÖR ANSTÄLLDA 3 Plastmålning i tre steg Följande artiklar ingår i de olika stegen i projekt Plastmålning i Umeå : Steg 1: Frontlucka, backspegelkåpa, solskydd och smutsavvisaren för FH * * Steg 2: Dörrförlängare, framskärm och sidoluftriktare Steg 3: Nedre grill, lamphus, blinkershus,kofångare, insteg och spoilerkit * Målningsfixturen är byggd i olika moduler och sitter framför hytten på ett numera förlängt hyttunderrede. Allt för plastartiklarna ska målas tillsammans med hytten samtidigt. Fixtur fixar plastmålning Nu kommer ett ytterligare antal plastartiklar in i Volvo Lastvagnars supermåleri i Umeå. Det är steg 2 i projekt Plastmålning som drar igång. Det är de artiklar som sitter vid sidan av hytten som nu ska laddas på den nya målningsfixturen och lackeras tillsamman med hytten samtidigt. Fördelen med samlackering är förbättrad kvalitet, bättre finish och lägre produktionskostnader, säger Mårten Henriksson. Det har varit bråda dagar i projekt Plastmålning i Umeå. Det har varit olika bud om hur plastartiklarna ska levereras till monteringsfabrikerna i Gent, Tuve och ryska Kaluga. Nu är det i alla fall klart att det inte blir någon sekvenspackning av materialet. Näe, istället packar vi plastartiklarna i sk kitboxar som blir betydligt enklare för att hantera, menar säger Mårten Henriksson, både driftchef och projektledare i Måleriet. Steg 1 bestod av plastartiklar som frontlucka, backspegelkåpa, solskydd och smutsavvisare. Steg 2 innehåller plastartiklar som sitter vid sidan hytten, dvs dörrförlängare, framskärm och sidoluftriktare. Det tredje steget är artiklar som sitter i nedre fronten på hytten Projektet har fokuserat på tre huvudaktiviteter under den senaste tiden: Plastprocessen Målningsfixturer IS/IT-strukturer OMBYGGNATIONER I GAMLA MÅLERIET Projektet har byggt om rejält i gamla Måleriet, där plastprocessen har fått plats. Vad sägs om en ny plastbuffert, installation av en tvättmaskin, en 18 Hytten #4 2009

19 en tidning för anställda bättringsstation, en station för att lackera KD-artiklar samt en yta för själva packningsprocessen. Vi är mycket nöjda med att vi kan utnyttja gamla ytor på ett sådant här effektivt sätt, påpekar Henriksson. Byggandet av en ny målningsfixtur för alla plastartiklar har varit den stora utmaningen. Totalt ska 10 plastartiklar sättas fast på en ram som är tre (3) meter hög och sitter uppriggad framför hytten, men på samma underrede. Ramen med plastartiklar har redan fått ett namn julgranen! För att inte behöva bygga om julgranen varje gång vi för in nya artiklar har vi tänkt i moduler, sk delramar eller subframes som det heter på engelska, förklarar Mårten och tillägger blixtsnabbt. En annan fördel med detta upplägg är de ergonomiska aspekterna. Nu kan arbetsupplägget optimeras utifrån människans bästa behov med optimala arbetshöjder. Dessutom har alla plastartiklar på julgranen redan testats samtidigt, trots att vi går in med steg 3 först nästa år. Vi har lagt ned massor av tid på att utveckla målningsfixturen och våra tester visar att det fungerar, säger Mårten. IT-PROBLEMEN ÄR LÖSTA Det tredje huvudområdet är IT/IS-strukturen. Hyttfabriken i Umeå har haft en särskild ITstruktur för att hantera själva hytten och alla dess artiklar. När nu plastartiklarna förs in i måleriet, där det också ingår plastartiklar som sitter på chassiet, har t ex Tuve-fabriken en egen ITstruktur för chassiet och dess olika komponenter. Ibland går dessa strukturen tvärs emot varandra, samtidigt som det saknas vissa funktioner. Nu har vi hittat den gyllene svenska medelvägen och problemen är förhoppningsvis lösta. Alla är mycket förhoppningsfulla inför drifttagningen av plastprojektets steg 2. Ja, alla inblandade har gjort ett fantastiskt jobb, slutar Mårten Henriksson med stolthet i rösten. Har du hört? att den första svenska Volvo FH är i trafik. Hultkrantz Åkeri i Säffle har köpt två FH Globetrotter timmerbilar. Dessa kommer att rulla för Mellanskog i värmlandsskogarna. att Posten kör 18 miljoner doser influensavaccin som ska användas för att vaccinera hela Sveriges befolkning mot den nya influensan A(H1N1). att Volvos trepunktsbälte fyller 50 år. Det är så många år sedan Volvo introducerade trepunktsbältet, en uppfinning som räddat många liv i trafiken. att Spendrups satsar på rapsolja som drivmedel i sina lastbilar. Detta för att företaget har som ett av sina mål att minska koldioxidutsläppen. att antalet svenska lastbilar aldrig varit flera än de är idag. I slutet av 2008 fanns det drygt lastbilar i trafik och nästan avställda lastbilar. Annika Karlsson arbetar på Loading, där plastartiklarna laddas eller tas av. att Volvo visade sig på Mantorp Park i slutet av augusti. Där visade Volvo upp flaggskeppet FH med den nya och långa XXL-hytten och en mängd Volvo-prylar. # Hytten 19

20 en tidning för anställda Miljöbeslutet i korthet Här är de viktigaste besluten i korthet som innebär att Volvo Lastvagnar har tillstånd för hela sin hyttverksamhet i Umeå. Tillstånd för lackerade hytter per år Utsläpp av lösningsmedel får inte överstiga 90 ton per år. Prövotid i vattenfrågor, prövotidsredovisning ska lämnas under september Förslag på hur föroreningsinnehållet i process- och dagvatten kan minskas ska tas fram och att möjligheterna till en sluten förbehandlingsprocess ska utredas. Krav på lagringsplatser och invallning av kemiska produkter Inget krav på Euro 5-motorer på lastbilar som transporterar hytter genom stan. Energiförbrukningen per hytt är upphävd inga produktionsrelaterade villkor. Fortsatt arbete med energibesparing som redovisas i miljörapporten. Det nuvarande villkoret för externt buller gäller fram till utgången av Därefter kräver Miljödomstolen sänkt bullrenivå. Plan för bullerbegränsning ska redovisas under MILJÖ Nytt miljötillstånd för 1 Fredagen den 28 augusti 2009, en dag att minnas... Det var då som Miljödomstolen fastställde det nya tillståndet för hyttverksamheten vid Volvo Lastvagnar, Umeå. Hyttfabriken i Umeå får nu tillverka lackerade hytter per år, där utsläppen av lösningsmedel har begränsats till 90 ton. För Volvo Lastvagnars industrisystem i allmänhet och för Kjell-Arne Häggström, tidigare miljöchef och numera nybliven pensionär, i synnerhet är Miljödomstolens beslut en stor framgång. Det här är fantastiskt positivt för den långsiktiga utvecklingen av hyttfabriken, säger Kjell-Arne Häggström, som lagt ner många timmar för att sammanställa den ansökan om ett nytt verksamhetstillstånd som skickades in till Länsstyrelsens miljöprövningsdelegation i december BESLUTET ÖVERKLAGADES När Länsstyrelsen kom med sitt beslut tvingades Volvo Lastvagnar, Umeå, överklaga beslutet till Miljödomstolen. Det var ett antal villkor som inte var realistiska och svåra att uppfylla. Miljödomstolen gav oss rätt i 5 av de 6 punkter som vi överklagade, säger Kjell-Arne Häggström med stolthet och får en klapp på axeln av efterträdaren Cecilia Almroth som tack för ett mycket bra miljöarbete under många år. Hyttfabriken går alltså från ett tidigare tillstånd på upp till hytter per år. Det enda beslutet som inte gick Volvos väg var restriktionen på buller nattetid. Idag har vi 45 decibel och från 2017 ska vi vara nere på 40 decibel nattetid. Det låter inte mycket, men det är ett väldigt tufft krav som vi har på oss, säger Cecilia Almroth. PRIORITERADE OMRÅDEN Cecilia Almroth får nu den stora uppgiften att verkställa det nya miljötillståndet, som bl a innebär uppdatering av kontrollprogram, bullerutredning med redovisning 2010, (40 dba), utredningsvillkor för vattenutsläpp och sk closed loop i Måleriet med redovisning Vi ska också ta fram en plan för att se vilka möjligheter vi har att ersätta och begränsa de kemiska 20 Hytten #4 2009

21 fakta: CECILIA ALMROTH Ålder: 34. Befattning: Miljökoordinator. Utbildning: Civilingenjör med inriktning på teknisk miljövård och samhällsbyggnadsteknik. Fritidsintressen: Hus och trädgård och en och annan joggingtur, buggar om tillfälle ges. Bor: I Holmsund med man och två barn. en tidning för anställda hytter produkter som vi har på den sk priolistan, säger Cecilia Almroth. Volvo Lastvagnar, Umeå, har också en utmaning på sig att vara en CO2-neutral fabrik inom ett par år. Det kanske är den mest spännande utmaningen och här är vi beroende av det arbete som pågår i samarbetsprojektet mellan Umeå Universitet och Umeå Energi. Här handlar det om att framställa biosyntesgas och DME efter förbränning av skogsavfall... En annan viktig utmaning är att integrera och utveckla miljöarbetet i den dagliga operativa verksamheten för att leva upp till kärnvärdet miljö. I praktiken innebär det att stötta våra miljösamordnare, informera och utbilda. ÄNNU FLER ARBETSUPPGIFTER I funktionen som miljökoordinator ingår också: Uppföljning och miljörapportering. Myndighetskontakter gällande t ex anmälningsärenden vid förändrad verksamhet, Miljölagsuppdatering och bevakning Att utveckla och driva miljöfrågor/miljöarbetssätt Ansvar för miljöledningssystemet Att bevaka/utreda miljöfrågor vid projekt/ förändringar (tex miljökonsekvenser av att införa vattenburna mtrl på måleriet) mm Som du ser finns det mycket att sätta tänderna i, säger Cecilia Almroth och kastar sig över sina nya arbetsuppgifter. l Cecilia Almroth är ny miljökoordinator vid Volvo Lastvagnar, Umeå, och efterträder Kjell-Arne Häggström som nu går i pension. Kunskapens äpple är viktigt att ha till hands i det fortsatta miljöarbetet. # Hytten 21