Jord- och skogsbrukets betydelse för samhälle och miljö

Transkript

1 LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Lovisa Forssell Jord- och skogsbrukets betydelse för samhälle och miljö 2012

2 Sammanfattning De gröna näringarnas roll för samhället större än statistiken visar Den inverkan jord- och skogsbruket har på Sveriges samhällsekonomi är blygsam - om man tittar i den offentliga statistiken. Både till bruttonationalprodukten, BNP, och till sysselsättningen bidrar de två näringarna med runt 1 procent vardera. Men detta är långt ifrån hela sanningen. Jord- och skogsbruket utgör stommen för en rad andra sektorer och den indirekta påverkan är ofta väldigt hög i jämförelse. Näringarna påverkar samhället i större utsträckning än vad som syns i statistiken, speciellt vad det gäller produktion. Genom att ta med delar som inte finns med i den offentliga statistiken, vill LRF i denna rapport uppmärksamma de gröna näringarnas positiva inverkan på samhällsekonomin. LRF vill lyfta potentialen med jord- och skogsbruken men också peka på vad som kan hända om de blir färre på grund av minskad efterfrågan på svenska produkter. Beräkningar visar att jordbruket har en stor påverkan på samhällsekonomin vid en efterfrågeförändring, medan det för skogsbruket är mest förädlingsleden som ger effekter på den övriga ekonomin. Många gårdar var tidigare självförsörjande på foder, utsäde, gödsel, energi, redskap och byggnadsmaterial. Det köps numera in från andra sektorer. Denna utveckling har även skett i förädlingsleden där outsourcing blivit allt vanligare, det vill säga att olika delar av verksamheten flyttas ut ur företagen. Det ger verksamheterna en annan klassning i nationalräkenskaperna, utan att det i praktiken har hänt någonting. Med andra ord ger detta intrycket att de gröna näringarnas direkta betydelse för produktion, sysselsättning och ekonomi har minskat i takt med att den indirekta påverkan har ökat, vilket alltså inte alltid är fallet. För att visa vad som händer med ekonomin om en förändring sker i en sektor har Nordregio, på uppdrag av LRF, gjort beräkningar med hjälp av en Input-output (IO) modell. Av 66 undersökta sektorer finns elva inom jord- och skogsbruket. En produktionsökning till följd av ökad efterfrågan på jordbruksprodukter ger direkta, indirekta samt inducerade effekter på ekonomin med i genomsnitt 2,52 gånger värdet på efterfrågeökningen. Det vill säga, ökar efterfrågan på jordbrukets varor eller tjänster med en miljon kronor så ökar produktionsvärdet i hela den Svenska ekonomin med 2,52 miljoner kronor. Genomsnittet för alla 66 sektorer ligger på 2,35 miljoner kronor. Samma efterfrågeökning skulle generera 1,99 nya jobb i samhället medan genomsnittet för samtliga sektorer endast är 1,62. Även inkomsterna till samhället skulle öka mer om efterfrågan gick upp på jordbruksprodukter jämfört med genomsnittet för samtliga sektorer.

3 Innehållsförteckning Sammanfattning De gröna näringarnas roll för samhället större än statistiken visar Bakgrund Offentlig statistik visar inte hela sanningen Strukturomvandlingen har lett till färre men större jordbruksföretag Jordbrukets negativa miljöeffekter minskar Jord- och skogsbruket viktiga för samhällsekonomin Jordbruket påverkar produktionen mer än andra sektorer Ökad efterfrågan på jordbruksprodukter skapar fler jobb Jordbrukstjänster ger höga inkomster till samhällsekonomin Jord- och skogsbruket avgörande för landsbygden Jordbrukarna som mångsysslare och landsbygdsföretagare LRF-medlemmars verksamheter Bilaga 1. Metod och definitioner...22 Definitioner...23 Bilaga 2. Multiplikatorer vid en förändring i en sektor, riket

4 1. Bakgrund Offentlig statistik visar inte hela sanningen Jordbrukets grundläggande och viktigaste uppgift är att producera mat. Men det var länge sedan det var den enda uppgiften. Idag är den svenska bonden en mångsysslare som bidrar till samhället på många olika sätt; de odlar och förädlar energi, skapar och bevarar kulturlandskapet och den biologiska mångfalden samt håller vägarna fria från snö för att ta några exempel. Förutom den direkta påverkan på samhälle och miljö, bidrar jord- och skogsbruket i allra högsta grad indirekt till landets produktion, sysselsättning och ekonomi samt till att uppnå regeringen miljömål. Går man till offentlig statistik för att se hur stor påverkan jord- och skogsbruket har är den blygsam. Enligt SCB:s nationalräkenskaper 1 bidrar jordbruket med knappt 1 procent av landets produktionsvärde och skogsbruket med endast 0,7 procent. Bidraget till bruttonationalprodukten, BNP, ligger enligt samma källa på 0,5 respektive 1 procent och till sysselsättningen på 1,2 respektive 0,7 procent. Det som inte syns i statistiken är den indirekta påverkan jord- och skogsbruket har på andra sektorer. De är basen för många andra näringar, främst inom livsmedels- och skogsindustrin samt viktiga för underleverantörer. Genom att stimulera efterfrågan på jord- och skogsbrukets varor och tjänster ger det ringar på vattnet för hela ekonomin och sysselsättningen samt ger dessutom mervärden för miljön. Historiskt sett har de gröna näringarnas direkta betydelse på produktion, sysselsättning och ekonomi minskat i takt med att den indirekta påverkan har ökat. Efterkrigstidens snabba produktivitetsökning har skett delvis genom avel och växtförädling men även genom att många delar i äldre tiders jordbruk har flyttats över till andra näringar. Medan många gårdar tidigare var självförsörjande vad det gäller foder, utsäde, gödsel, energi, djurhälsovård, bokföring, redskap och byggnadsmaterial, köps numera dessa varor och tjänster delvis in från andra sektorer. Till exempel dragkraft som tidigare bestod av hästar som drevs av egenproducerat foder men som nu är traktorer drivs av inköpt diesel. Samma utveckling har skett i förädlingsleden. Istället för att själv förädla mjölk-, kött- och träprodukter, gör mejerier, slakterier och sågverk det. Offentlig statistik, såsom nationalräkenskaperna, har inte till uppgift att visa komplexiteten i varje enskild sektor. Interaktion mellan sektorer tas medvetet bort i beräkningar av BNP för att undvika dubbelräkning. Det är produktionen minus inköpta råvaror som summeras ihop för de olika sektorerna för att få den totala produktionen i landet. När delar av företags verksamhet flyttas ut ur företaget, få de en annan klassning i statistiken. Det är en orsak till att industrisektorn i Sverige sedan lång tid krymper, medan tjänstesektorerna expanderar. Om till exempel ett mejeri distribuerar sina varor med egna lastbilar, blir chaufförernas löner en del av mejerinäringens förädlingsvärde. Om mejeriet avvecklar den egna distributionen och i stället köper tjänsterna av åkeriföretag, leder det i statistiken till en krympning av mejeriindustrin och en expansion av transportsektorn. 1 De senaste nationalräkenskaperna på årsbasis finns för

5 Jordbruk, trädgårdsodling och skogsbruk bedrivs ofta i olika kombinationer, men även verksamheter utanför de areella näringarna kan ingå i jordbrukarnas företagande. I takt med att jordbruket minskat i omfattning har många breddat sin verksamhet. Ibland har detta skett genom att en eller flera familjemedlemmar tagit anställning utanför den egna gården och ibland har man satsat på nya verksamheter inom det egna företaget. I många fall har sådana verksamheter blivit ekonomiskt viktigare för företagarna än deras jord- och skogsbruk. På detta sätt har många jordbrukare blivit mångsysslare, för vilka varje verksamhet är en viktig del av helheten. Jordbrukets miljöpåverkan är ofta omdiskuterad och samtidigt som man bidrar till miljömålen genom bland annat öppna landskap och biologisk mångfald så finns det även en negativ påverkan från sektorn. Under de senaste åren har dock den negativa miljöpåverkan från jordbruket minskat, trots att den generellt i samhället har ökat. Genom åtgärder som Greppa näringen visar sektorn en vilja att bli alltmer miljövänliga, en vilja som i utvärderingar visat sig i handlingar med fantastiska resultat. I denna rapport är syftet att visa jord- och skogsbrukets andel av den totala samhällsekonomin men även hur dessa näringar indirekt påverkar andra delar av samhället och miljön. Liknande uppgifter har tagits fram av LRF tidigare, senast 2009 då ekonomin 2005 studerades. Utgångspunkten för en omarbetning av det arbetet är att en uppdatering av den Svenska IO tabellen görs med jämna mellanrum och en ny tabell avseende 2008 publicerades av SCB i slutet av Denna tabell följer den SNI 2007 klassificering som introducerats i Sverige med delvis annan industridetaljering än tidigare. Metoden som används skiljer sig från föregående redovisningar, vilket gör att jämförelser inte går att göra. 5

6 2. Strukturomvandlingen har lett till färre men större jordbruksföretag Det svenska jordbruket har gått igenom en enorm strukturomvandling sedan efterkrigstiden. Företagen har blivit färre men större och mer produktiva. Medan vissa företag har blivit mer specialiserade har andra breddat sig med nya verksamheter som ligger utanför primärproduktionen fanns det cirka jordbruksföretag, en minskning med företag på tio år. Minskningen har främst skett bland företag med djur medan de rena växtodlingsföretagen har ökat något sedan millennieskiftet. Företag med svin har minskat med 72 procent under talet, från drygt till knappt stycken Under samma tid har mjölkföretagen minskat med 60 procent, från knappt till och 2011 var tuffa år för grisnäringen och antalet företag har sjunkigt ytterligare. Den enda husdjursinriktning som gått åt motsatt håll är får- och lammföretagen som ökat i antal under 2000-talet. Se Figur Företag med mjölkkor Företag med nötkreatur Företag med nötkreatur, exkl. mjölkkor Företag med får Företag med höns Företag med svin Figur 1. Antal företag mellan 1999 och Källa: Jordbruksverket Antalet djur hos företagen har ökat i takt med att antalet företag har minskat. Den genomsnittliga besättningen av mjölkkor och värphöns har fördubblats medan genomsnittet av slaktsvin och smågrisar har ökat med 160 procent. Se Figur 2. Den genomsnittliga åkerarealen har under 2000-talet haft en långsammare ökningstakt och har ökat runt 13 procent till 37 hektar per företag

7 Mjölkkor Nötkreatur Nötkreatur, exkl. mjölkkor Får Höns, 10-tal Slaktsvin och smågrisar, 10-tal Figur 2. Genomsnittlig besättningsstorlek mellan 1999 och Källa: Jordbruksverket Andelen jordbruksföretag som kräver minst en person som arbetar heltid har inte ändrats speciellt mycket under 2000-talet fanns det runt heltidsjordbruk, det vill säga arbetsbehovet för att sköta företagens jordbruk översteg timmar per år. Flest heltidsbönder finns bland mjölkföretagen och hos de med övrig djurskötsel, där bland annat fågel finns, driver i princip alla ett heltidsjordbruk. Av grisbönderna är nästan nio av tio företag heltidsjordbruk. Bland växtodlarna är knappt var fjärde heltidsbonde och bland de med köttdjur är det knappt var tredje. Mest deltidsbönder finns bland företag med får och getter där endast 8 procent är heltidsföretagare inom jordbruk. Mer än var fjärde företagare inom jordbruk är över 65 år och endast 4 procent är yngre än 35. Ålderstrukturen har förändrats över tiden och för ett decennium sedan var en av fem över 65 och 7 procent yngre än 35. 7

8 3. Jordbrukets negativa miljöeffekter minskar Samtidigt som de totala utsläppen av växthusgaser i Sverige ökade under 2010 har jordbruket fortsatt att minska sina utsläpp. Dessutom i betydligt högre takt än andra näringsgrenar. Sedan 1990 har klimatpåverkan från svenskt jordbruk sjunkit med 13 procent. 2 En del av minskningen beror dessvärre på minskad produktion, men den viktigaste faktorn är att produktionen blivit allt mer effektiv. Mjölkens klimatpåverkan har sjunkit under många år, och inom odlingen har åtgärder för effektivare kväveanvändning också bidragit till minskade klimatgaser. Växthusodlingen har kraftigt minskat sin klimatpåverkan tack vare en övergång till uppvärmning med förnybar energi. Trots att livsmedelsproduktionens utsläpp av växthusgaser minskar ökar samtidigt utsläppen från konsumtionen. Framförallt beror det på en ökad konsumtion av kött med stor klimatpåverkan. Den köttkonsumtionsökning som skett i Sverige med 50 procent sedan 1990 består i stort sett uteslutande av importerat kött som producerats med procent större klimatavtryck. En rapport från Sveriges Lantbruksuniversitet (2012:1) visar att insatserna för att minska läckage av näringsämnen från lantbruket har gett tydliga resultat i svenska vattendrag. Greppa näringen har varit ett viktigt verktyg i den utvecklingen, och rådgivningen har fokuserat på att minska övergödningen. En analys har gjorts av 65 åar i Syd- och Mellansverige som visar att läckaget av fosfor och kväve har minskat betydligt de senaste tjugo åren. Mängderna av ogräsmedel, svampmedel och insektsmedel har alla minskat sedan Försäljningsstatistiken visar att samtliga växtskyddsmedel har minskat sedan början av 80- talet var dock ett år försäljningen av ogräsmedel och svampmedel var på den högsta nivån sedan början av 1990-talet. Numer mäts användningen av växtskyddsmedel på åkermark i hektardoser. Hektardoser är den mängd av ett visst bekämpningsmedel som behövs för att behandla ett hektar. Antalet hektardoser har varierat mellan åren. Från 1990 fram till 2010 har det skett en liten ökning från 1,25 till 1,43 dos per hektar var den som högst 1,94 dos per hektar. Kolförrådet i Sveriges skogsbiomassa uppgår till ungefär Mton (miljoner ton). Den årliga tillväxten är ungefär 40 Mton kol, motsvarande ett upptag av 145 Mton koldioxid vilket är drygt tre gånger mer än samhällets utsläpp i Sverige. När skogen slutavverkas tas vanligtvis hälften av trädbiomassan ut, som timmer och massaved, och resten (toppar, grenar, barr och rötter) blir kvar i skogen. Det som blir kvar i skogen kommer med tiden att brytas ned och avge sin koldioxid. Sett till ett enskilt hygge kan alltså koldioxidutsläppen bli betydande under ett antal år efter avverkning. Givetvis skulle utsläppen från hyggen vara ett stort problem om all skog avverkas samtidigt, men i Sverige slutavverkas mindre än en procent av skogsmarksarealen årligen ( hektar per år i medeltal åren 2003/ /2008 enligt 2 Källa: Naturvårdsverkets rapport 8

9 Riksskogstaxeringen). Varje år gallras cirka 1,5 procent av skogen. På den övervägande delen av skogen sker således inga uttag av biomassa och det är i denna skog som upptaget av koldioxid sker. Om mängden papper och trä i samhället ökar så utgör denna ökning i sig en koldioxidsänka. Man kan tala om en förlängning av skogssänkan ut i samhället. Om konsumtionen av skogsråvarubaserade produkter ökar på bekostnad av annat material som till exempel plast, aluminium och betong, så bör denna förlängda skogssänka öka. Skogen och skogsbrukets verkliga och långsiktiga potential att minska samhällets utsläpp ligger främst i att ersätta andra produkter och material som vid sin framställning eller användning genererar koldioxid. 3 3 Skogsbrukets bidrag till ett bättre klimat. KSLA, Tidskrift 4,

10 4. Jord- och skogsbruket viktiga för samhällsekonomin I det inledande kapitlet kan man se att jord- och skogsbrukets samlade direkta påverkan på den svenska ekonomin ligger under 2 procent. Utöver det direkta bidraget har jord- och skogsbruket en stor indirekt påverkan på samhället. För att visa hur viktig de gröna näringarna är för ekonomin har LRF låtit Nordregio räkna ut de direkta, indirekta samt inducerade effekterna av sektorn. Den direkta effekten är det som sker inom sektorn medan den indirekta effekten tar med det som underleverantörer bidrar med. Den inducerade effekten tar även med att mer pengar är i rullning när fler får jobb, det skapar ökad efterfrågan och produktionen ökar ytterligare. Med hjälp av en Input-Output modell har Nordregio gjort beräkningar för att visa vad som händer med ekonomin om en förändring sker i en sektor. 66 sektorer har undersökts, varav elva inom jord- och skogsbruket. Beräkningarna visar att jordbruket har stor påverkan på samhällsekonomin vid en efterfrågeförändring, medan det för skogsbruket är främst förädlingsleden, som ger effekter till övriga ekonomin. Ett exempel på när efterfrågan ändras är om man inom offentlig upphandling skulle byta ut importerade livsmedel mot svenska. För metodbeskrivning se Bilaga Jordbruket påverkar produktionen mer än andra sektorer Jord- och skogsbrukets direkta effekt på ekonomin är relativt små nationellt sett. Jordbrukets förädlingsvärde 4 var enligt SCB 2010 drygt 27 miljarder kronor, skogsbrukets var något lägre med 20 miljarder kronor. Det utgör tillsammans 1,5 procent av landets BNP. Värdet av den totala produktionen i jordbruket var enligt Jordbruksverket strax över 50 miljarder kronor 5. Det vill säga knappt hälften av produktionsvärdet hamnar hos underleverantörer. Även om jordbruket har liten direkt effekt finns stora möjligheterna att stimulera produktionen i den totala ekonomin om de indirekta effekterna räknas in. För att få en känsla för hur jordbruket förhåller sig till andra sektorer när det kommer till att öka produktionen i ekonomin så presenteras i Figur 3 multiplikatorer från 1995 och framåt. Multiplikatorerna visar hur den totala ekonomin påverkas när efterfrågan av en viss produkt ökar eller minskar. Jord- och skogsbruket jämförs med åtta andra sektorer. Jordbrukets multiplikator har ökat sedan Det innebär att om produktionen ökar så har det större effekt på övriga samhället nu än för 15 år sedan. För många sektorer har mönstret snarare varit det omvända eftersom det blivit allt vanligare att använda importerade varor eller tjänster, vilket ger en negativ utveckling av multiplikatorerna. Skogens produktionsmultiplikator är relativt låg men skogens förädlingsled, trä och trävaror, har tillsammans med jordbrukets förädlingsled, livsmedels- och dryckestillverkning, störst potential att påverka övriga ekonomin. 4 Förädlingsvärde är sektorns bidrag till BNP. 5 European Agricultural Accounts, EAA,

11 Öppna produktionsmultiplikatorer 2,10 1,90 1,70 1,50 1,30 Trä och trävaror Livsmedel och drycker Jordbruk Motorfordon Stål och metallverk Hotell och restauranger Byggindustri Banker Hälso och sjukvård Skog 1, Figur 3. Öppna produktionsmultiplikatorer över tiden för ett urval av sektorer. Figur 4 visar de öppna (direkta och indirekta) och stängda (direkta, indirekta och inducerade) produktionsmultiplikatorerna för jord- och skogsbruket samt livsmedels- och skogsindustrin. För jämförelse finns även ett medelvärde för alla 66 sektorer. För får saknas underlag att beräkna de stängda multiplikatorerna så endast de öppna finns med i tabellen. Till skillnad från i den öppna modellen så ingår löner och konsumtion i den stängda modellen. När lönerna räknas in ökar multiplikatorerna för tjänste- och servicesektorerna som är mer arbetskraftsintensiva. Många verksamheter inom jordbruket är istället mer kapitalintensiva men på grund av de höga öppna multiplikatorerna hamnar de ändå högt upp jämfört med andra sektorer. En produktionsökning till följd av ökad efterfrågan på jordbruksprodukter ger direkta, indirekta samt inducerade effekter på ekonomin med i genomsnitt totalt 2,52 gånger värdet på efterfrågeökningen. Det vill säga, ökar efterfrågan på jordbrukets varor eller tjänster med en miljon kronor så ökar produktionsvärdet med 2,52 miljoner kronor. Medel för alla 66 sektorer ligger på 2,35 miljoner kronor. Samtliga multiplikatorer finns redovisade i Bilaga 2. 11

12 3,500 3,000 2,500 2,000 1,500 1,000 0,500 0, Kyckling och Ägg Trä och trävaror Gris Mjölk Nötkött Livsmedel och drycker Andra djur (häst, pälsdjur, etc) Papper och pappersprodukter Får Andra grödor (främst potatis och socker) Service (t.ex. entreprenad) Grönfoder Spannmål Genomsnitt hela ekonomin Skogsbruk Produktion Öppen modell Produktion Stängd modell Figur 4. Öppna och stängda produktionsmultiplikatorer för sektorer inom jord- och skogsbruket samt dess förädlingsindustrier Sorterad efter öppen modell.

13 Högst multiplikatorer inom jordbrukssektorn har ägg och fjäderfäproduktionen. Därefter följer mjölk, nötkött och spannmål. För de stängda multiplikatorerna hamnar även service högt. Exempel på service inom jordbruket är entreprenad och grön omsorg. Skulle efterfrågan på svensk kyckling eller svenska ägg öka med ett värde av en miljon kronor, stimuleras ekonomin så att det direkta och indirekta produktionsvärdet ökar med totalt 2,24 miljoner kronor. Räknas de inducerade uppgifterna in hamnar man på 2,92 miljoner kronor. Skulle efterfrågan på svensk mjölk öka lika mycket, skulle produktionsvärdet i hela ekonomin öka med 1,92 miljoner kronor om endast de direkta och indirekta räknas in. Tar man dessutom med den inducerade effekten, ökar produktionsvärdet till 2,79 miljoner kronor. Ökar efterfrågan på livsmedel från livsmedelsindustrin, oavsett var råvaran kommer från, blir effekterna lägre men fortfarande högre än genomsnittet för samtliga sektorer. Den direkta och indirekta effekten är 1,90 gånger värdeökningen i efterfrågan och inräknat den inducerade effekten 2,52 gånger. Skogsbrukets påverkan på produktionen är lägre än jordbrukets, de direkta och indirekta effekterna vid en miljon kronors efterfrågeökning innebär en värdeökning i hela ekonomin med 1,19 miljoner kronor. Inkluderas den inducerade effekten kommer man upp i 1,55 miljoner kronor. Skogsbrukets efterföljande led har dock en större påverkan på ekonomin än råvaran. Produktionsvärdet totalt skulle öka med 2,63 gånger om efterfrågan på trä och trävaror ökade och med 2,42 om efterfrågan på papper och pappersprodukter ökar. Tabell 1. Produktionsmultiplikatorer för de tio sektorer som påverkar ekonomin mest vid en förändring i efterfrågan. Sorterad efter stängd modell. Sektor Produktion, öppen modell Produktion, Stängd modell Kyckling och ägg 2,243 2,924 Jordbruksservice 1,804 2,892 Nötkött 1,913 2,853 Mjölk 1,924 2,785 Spannmål 1,765 2,766 Service till finans- och 1,570 2,734 försäkringsverksamheter Reklam och marknadsföring 1,930 2,708 Grafik och reproduktionsindustri 1,875 2,695 Intresseorganisationer och 1,481 2,665 religiösa institutioner Trä och trävaror 1,999 2,632 De höga multiplikatorerna i jordbruket förklaras med att sektorn importerar en i jämförelse liten del av sina insatsfaktorer till produktionen. 13 procent av insatsfaktorerna kommer från andra länder medan siffran för många andra sektorer i ekonomin är betydligt högre, i vissa fall upp emot 40 procent. Det betyder att om jordbruket expanderar så gör man det genom att använda nationella insatsfaktorer. Förklaringen till den höga multiplikatorn finns även i de indirekta och inducerade effekterna. De sektorer som jordbruket köper sina insatsmedel av är även de sektorer som använder mycket nationella varor och tjänster. Till exempel använder man mycket foder, byggtjänster, transporter, energi, försäkringstjänster, med mera som även de bygger mycket av sin verksamhet med hjälp av inhemska varor och tjänster. Detta gör att 13

14 om målet är att stimulera svensk produktion så är dessa sektorer och deras koppling till jordbruket av vikt. Multiplikatorn tar alltså hänsyn till alla dessa länkar i ekonomin och därmed får de olika jordbrukssektorerna höga produktionsmultiplikatorer. Stimuleras dessa sektorer får det alltså många ringar på vattnet i den nationella ekonomin. 4.2 Ökad efterfrågan på jordbruksprodukter skapar fler jobb Antalet sysselsatta inom jord- och skogsbruket i Sverige skiljer sig åt beroende på vilken källa som används. Enligt Arbetskraftsundersökningen, AKU, och Nationalräkenskaperna, NR, var knappt personer sysselsatta inom jordbruk, skogsbruk och fiske under Den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS) visade endast att personer. Av dessa var knappt företagare och anställda. RAMS innehåller endast lantbruksföretag där minst en person har sin huvudsakliga sysselsättning. Många kombinationsjordbrukare klassas därför in i en annan sektor. I samtliga källor utgör sektorn runt 2 procent av den totala sysselsättningen. Jordbruksverkets strukturundersökning genomförs vart tredje år och är en totalundersökning av det svenska jordbruket. Där kommer man fram till att knappt personer var sysselsatta inom jordbruket av dem var stadigvarande sysselsatt och resterande tillfälligt. Skälet till att det blir fler personer i strukturundersökningen än i SCB:s undersökningar är att samtliga jordbruksföretag som sökt EU-stöd tillfrågas, oavsett om den huvudsakliga inkomsten kommer från något annat jobb. Det finns heller inga åldersgränser i strukturundersökningen. Antalet heltidstjänster är enligt Jordbruksverkets beräkningar nästan Nordregios beräkningar visar att när efterfrågan på en sektors varor och tjänster ökar så har jordbruket och några av servicesektorerna den största potentialen att skapa flest nya jobb inom och utanför den egna sektorn. En efterfrågeökning inom jordbruket värd 1 miljon kronor skulle skapa ett behov av 1,99 nya jobb medan genomsnittet för samtliga sektorer endast är 1,62. Figur 5 visar hur många som behöver extraanställas om efterfrågan på varor eller tjänster inom jord- och skogsbruket samt dess förädlingsled ökar med ett värde av en miljon kronor. Endast de stängda multiplikatorerna visas, det vill säga den direkta, indirekta och inducerade effekten. Jordbrukets serviceaktiviteter hamnar återigen högt upp liksom spannmål, nötkött och mjölk. 14

15 Skogsbruk 4,00 3,50 3,00 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00 15 Jordbruksservice Spannmål Nötkött Mjölk Andra djur (häst, pälsdjur, etc) Kyckling och Ägg Andra grödor (främst potatis och socker) Gris Genomsnitt hela ekonomin Livsmedel och drycker Trä och trävaror Grönfoder Papper och pappersprodukter Jobb/milj. kronor Figur 5. Stängda sysselsättningsmultiplikatorer för sektorer inom jord- och skogsbruket samt dess förädlingsindustrier.

16 Skulle efterfrågan på svenska jordbrukstjänster öka, stimulerar det sysselsättningen i hela ekonomin mer än någon annan sektor. En efterfrågeökning med ett värde på en miljon kronor medför krav på 3,62 extra anställda. De tio sektorer som påverkar den totala sysselsättningen mest syns i Tabell 2. Tabell 2. Sysselsättningsmultiplikatorer för de tio sektorer som påverkar sysselsättningen mest vid en efterfrågeförändring. Stängd modell. Sektor Jobb/milj kronor Jordbrukservice (entreprenad 3,62 m.m.) Spannmål 3,30 Socialt arbete (vårdhem, 3,16 socialkontor, etc.) Nötkött 3,03 Utbildning 2,90 Mjölk 2,72 Bevakning, säkerhet, 2,56 fastighetsservice m.m. Arbetsförmedling och rekrytering 2,47 Sport-, fritids- och 2,36 nöjesanläggningar Andra konsumenttjänsteföretag 2, Jordbrukstjänster ger höga inkomster till samhällsekonomin Jord- och skogsbrukets nettoomsättning låg 2009 runt miljoner kronor vardera, vilket totalt innebär cirka 2 procent av den totala omsättningen i landet. Den direkta påverkan är alltså även här relativt låg. De stora intäkterna är koncentrerade till en mindre andel av företagen. Knappt 40 procent av jordbruksföretagen svarar för 94 procent av omsättningen. Om efterfrågan på jordbruksprodukter skulle öka ökar inkomsterna i hela samhället på samma sätt som produktionen och sysselsättningen ökar. Intäktsförändringen kommer utöver förändringen i produktionsvärde och sysselsättning. En ökad efterfrågan innebär alltså att mer produceras, vilket ger nya jobb och inkomster både till sektorn där efterfrågeökningen sker liksom hos dem som levererar varor och tjänster till sektorn. Ökar efterfrågan med en krona kommer inkomsteffekterna att hamna lägre då en viss andel av intäkterna går till att köpa insatsfaktorer och ersätta kapital, så som räntor. Återigen är det jordbruksservice, spannmål, nötkött och mjölk som visar på den högsta potentialen inom jordbrukssektorn. En efterfrågeökning på jordbruksservice på en miljon kronor ger en inkomsteffekt över kronor, jämfört med knappt i genomsnitt för samtliga sektorer. Se Figur 6. 16

17 Jordbruksservice Spannmål Nötkött Mjölk Genomsnitt hela ekonomin Kyckling och Ägg Andra djur (häst, pälsdjur, etc) Trä och trävaror Andra grödor (främst potatis och socker) Livsmedel och drycker Gris Papper och pappersprodukter Grönfoder Skogsbruk Inkomst/ milj. kronor Figur 6. Inkomstökning till samhället utanför produktionsvärde och sysselsättning för jord- och skogsbruket samt dess förädlingsindustrier. Stängd modell.

18 Inkomstförändringen beror främst på tre faktorer. En hög lönenivå i den sektor där förändringen sker ger högre inkomster och det gör även mer arbetsintensiva sektorer. Den tredje faktorn beror på hur mycket av kostnaderna för att producera en vara eller tjänst som hamnar hos underleverantörer. Som man kan se i Tabell 3 är det framförallt serviceverksamheter där mycket av inkomsterna är direkt relaterade till de personer som utför tjänsten som ligger i topp. Trots att många av jordbrukets verksamheter är kapitalintensiva hamnar de högt upp på listan. Jordbruksservice, spannmål och nötkött finns alla bland de tio mest inkomstbringande sektorerna. Tabell 3. De tio mest inkomsbringande sektorerna vid en förändring i efterfrågan. Stängd modell. Sector Inkomst/ milj. kronor Socialt arbete (vårdhem, socialkontor, etc.) Intresseorg. och religiösa samfund Service till finans och försäkringsverksamheter Arbetsförmedling och rekrytering Utbildning Jordbruksservice (t.ex. körning med maskiner) Hälso- och sjukvård Spannmål Bevakning, säkerhet, fastighetsserv m.m. Nötkött kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr 18

19 5. Jord- och skogsbruket avgörande för landsbygden Livskraftiga företag inom de gröna näringarna är förutsättning för att bevara och utveckla attraktiva miljöer. Miljöer som är stimulerande för kreativitet och välbefinnande och som bevarar ett kulturlandskap. Lantbruksföretagen fungerar till viss del som landsbygdens lokomotivföretag som drar landsbygden framåt genom att ge förutsättningar för arbetstillfällen, permanent boende, öppet landskap och social service. De är viktiga tillgångar som lockar till boende, besök och inflyttning till landsbygden, som ger förutsättning för arbete och social gemenskap. De konkurrenskraftiga jord- och skogsbruken har även stora förutsättningar att driva andra verksamheter som har gården som bas, så som exempelvis entreprenad och turismverksamheter. Enligt Glesbygdsverkets definitioner bor endast 2 procent av Sveriges befolkning i glesbygd och 21 procent i tätortsnära landsbygd. Resten bor i tätorter procent bor i storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö och 53 procent av daglönesumman kommer härifrån. Befolkningskoncentrationen har ökat under flera decennier och det finns inget som tyder på att urbaniseringen kommer att avta den närmaste tiden. Sveriges befolkning ökar långsamt, med ungefär en halv procent per år. Det är emellertid stora skillnader mellan olika delar av landet och det är framförallt regioner större än invånare som växer. Enligt SCB ökade tätortsbefolkningen mellan 2005 och 2010 med personer, samtidigt som landsbygdsbefolkningen minskade med personer eller 1 procent. Den negativa befolkningsutvecklingen på landsbygden har följts parallellt med en negativ utveckling av sysselsättning och service till de boende. I tättbefolkade delar av landet är landsbygdens utveckling mera positiv, vilket främst beror på bättre möjligheter att arbetspendla. I Tillväxtanalys rapport Regional tillväxt 2010 konstateras att andelen äldre i relation till befolkningen i arbetsför ålder ökar med avståndet till större orter. En prognos för 2020 visar att nästan en tredjedel av landets 72 så kallade funktionella analysregioner, FA-regioner 7, kommer att ha endast en person i arbetsför ålder på en person i de övriga åldrarna. Även försörjning med utbildat arbetsplats spås bli ett problem i många regioner då utbildningsnivån är betydligt högre i regioner med stor befolkning. Skillnaderna mellan utbildningsnivå mellan olika regioner ser ut att fortsätta att öka framöver. I regioner med mindre befolkning jobbar en större del av arbetskraften på ett fåtal arbetsställen. I tätorter sprids arbetskraften på fler branscher, vilket innebär att man är mindre sårbar i lågkonjunkturer. Här har jordbruket en viktig samhällsfunktion på landsbygden då det är en relativt stabil sektor i orostider. 6 Det finns en oklarhet kring definitionen av begreppet landsbygd. Enligt myndigheten för tillväxtanalys (tidigare Glesbygdsverket) delas landet in i glesbygd, tätortsnära landsbygd och tätort: Glesbygder är områden med mer än 45 minuters bilresa till närmaste tätort med fler än invånare samt öar utan fast landförbindelse. Tätortsnära landsbygder är områden som finns inom 5 45 minuters bilresa till närmaste tätort med fler än invånare. Tätorter är i denna definition orter som har fler än invånare. Hit räknas även området inom 5 minuters bilresa från tätorten. 7 FA-regioner är områden som hålls samman genom starka inre samband och en analys av hur de växer på sikt. 19

20 Livsmedel efterfrågas även i lågkonjunkturer även om förändringar i konsumentbeteenden påverkar jordbruksföretagen också. Jord- och skogsbruksföretagen är viktiga på landsbygden, lika väl som landsbygden är livsmiljö för dessa företag och dess familjer. Avstånden till större tätorter är betydelsefulla av flera skäl. För det första påverkar det hushållens levnadsstandard i form av tillgång till service av olika slag, till exempel affärer, post, bank, sjukvård, barnomsorg, skolundervisning. För det andra påverkas företagandets förutsättningar ifråga om både infrastruktur och möjligheter att sälja sina varor och tjänster. För det tredje behövs ofta arbets- och inkomstmöjligheter för de familjemedlemmar som inte kan livnära sig på den egna gården. Avståndens betydelse förstärks ofta av dåliga kommunikationer. Vägar och kollektivtrafik har ofta låg standard, och den blir som regel sämre ju längre bort från tätorten man bor. El- och telefonnät är sämre än i tätorterna och drabbas oftare av störningar. I LRFs medlemsundersökning Grönt entreprenörskap 2011 var snabbare bredbandsanslutning samt bättre vägar och kommersiell service i topp av önskemål på lokal nivå för att ytterligare kunna utveckla sitt företagande. 5.1 Jordbrukarna som mångsysslare och landsbygdsföretagare Det svenska jordbruket har med åren blivit alltmer diversifierat. För många lantbrukare kan jordbruket inte ge en acceptabel försörjning vilket har lett fram till en utveckling av verksamheter som med tiden kan ha vuxit sig större än den primära produktionen. Många av verksamheterna har förekommit sedan lång tid tillbaka, men omfattningen har successivt ökat. Denna utveckling har också medfört att jordbruket är en mycket heterogen sektor. Där finns stora specialiserade företag som sysselsätter flera personer med växtodling och/eller djuruppfödning men även ett flertal kombinationsföretag. Dessutom finns många små företag som utgör mer eller mindre en fritidssysselsättning vid sidan av en heltidsanställning utanför jordbruket. Jordbruksverket undersökte 2010 jordbruksföretagens kombinationsverksamheter, exklusive skogsaktiviteter. Av landets jordbruksföretag hade någon form av kombinationsverksamhet. Det är en ökning med 43 procent sedan Det är vanligare med kombinationsverksamheter i företag med stor åkerareal, bland dem med över 100 hektar är det över hälften som har minst en kombinationsverksamhet. Den vanligaste verksamheten är entreprenad. Bland dem som hade en kombinationsverksamhet var det 27 procent där över hälften av omsättningen kom därifrån LRF-medlemmars verksamheter 2011 LRF undersöker årligen näringsverksamheter som medlemmarna bedriver. En uppdelning av 63 olika verksamheter har tagits fram för att få en bild av dagens jordbruksföretag. Knappt 70 procent av medlemmar med näringsverksamhet har rapporterat in verksamheter. I genomsnitt har varje inrapporterat företag 3,3 verksamheter och i likhet med Jordbruksverkets rapport om kombinationsverksamheter så ökar antalet verksamheter för företag med större areal. Bland dem som har över 100 hektar är genomsnittet 6,6 verksamheter per gård. 20

21 Den vanligaste verksamheten är skogsbruk, 60 procent av dem som rapporterat in verksamheter uppger att de bedriver skogsbruk. De vanligaste verksamheterna efter skogen är växtodling i form av vall och spannmål, betesdrift samt nötkött. Entreprenad är den verksamhet som är vanligast utanför de traditionella skogs- och jordbruksaktiviteterna men även energi- och hästverksamheter hamnar högt upp. 21

22 Bilaga 1. Metod och definitioner Arbetet för att beräkna jord- och skogsbrukets direkta och indirekta påverkan på produktion, sysselsättning och ekonomi har sin utgångspunkt i en input-output (IO) tabell. En IO-tabell är en ekonomisk metod som visar det ömsesidiga beroendet mellan olika grenar av samhällsekonomin. SCB publicerade en IO-tabell för den svenska ekonomin för 2008 i oktober Med hjälp av den har multiplikatoreffekter beräknats för att se vilket genomslag en ökad sysselsättning och produktion inom jordbruket skulle ha på den omgivande ekonomin. Utöver en nationell analys så har direkta, indirekta och inducerade effekter beräknats på länsnivå. Detta bygger på ett arbete där den nationella IO-tabellen har regionaliserats till samtliga län. Till skillnad mot tidigare analys av jordbrukssektorns samhällsekonomiska betydelse har jordbruket nu brutits isär för att kunna analysera tio olika produktionsinriktningar. Detta bygger på ett detaljerat modellarbete där insatsstrukturerna för dessa produktionsinriktningar tagits fram med hjälp av den jordbruksekonomiska undersökningen och därefter integrerats med IO-tabellen. IO-multiplikatorer används ofta för att bedöma betydelsen av en viss sektor i ekonomin eller för att analysera effekterna av olika störningar i utbud eller efterfrågan. Multiplikatorer visar sambandet mellan slutlig efterfrågan (hos hushållen, staten och exporten) och den samlade produktionen i samhället. De kan därmed användas för att bedöma den samlade effekten på produktionen i hela ekonomin till följd av en yttre förändring i slutlig efterfrågan för en eller flera sektorer. Till exempel kan man studera vilken effekten skulle vara om hushållens efterfrågan för en vara skulle öka på grund av att man byter en importerad vara mot en motsvarande svenskproducerad. Man kan även studera effekten av att exporten av en viss vara ökar. Multiplikatoranalys bygger således på förändring i efterfrågesidan i ekonomin, och även om de baseras på de faktiska strukturerna i ekonomin så påverkas de inte alls av hur stora eller små sektorerna är. De är en slutprodukt av en manipulation av IO-tabellen som bygger på att vi analyserar sambandet mellan efterfrågan (hushållens efterfråga, statens efterfråga och exporten) och den produktion som äger rum för att svara upp på denna efterfrågan. Med detta samband kan vi således använda multiplikatorerna för att säga något om vad som skulle kunna hända rent statiskt och på kort sikt om denna efterfrågan skulle förändras för någon eller några sektorer. Tabellen som sådan är även användbar för att studera strukturerna i ekonomin och just vilka sektorer som hänger ihop både framåt och bakåt i ekonomin. Ibland ser man att dessa multiplikatorer multipliceras med den totala sysselsättningen eller det totala produktionsvärdet i en sektor, men tyvärr leder just denna användning till att man överdriver den ekonomiska betydelsen av sektorn i ekonomin. Multiplikatorerna visar den totala effekten på landets produktion som går att härleda utifrån förändringar i den slutliga efterfrågan av en produkt. Denna effekt är således större än 1 eftersom en sektor kommer att stimulera ökad produktion i sina underleverantörer om den expanderar, och även underleverantörerna stimulerar sina leverantörer, och så vidare. Multipliceras dessa multiplikatorer med totala produktions- eller sysselsättningsvärden istället så innebär det dubbelräkning eftersom sektorerna hänger samman i just total produktion och sysselsättning. För en mer ingående metodbeskrivning se Jordbrukets betydelse i samhällsekonomin - kalkyler avseende 2008 på Nordregios hemsida. 22

23 Definitioner IO-tabell: Ekonomisk metod som visar det ömsesidiga beroendet mellan olika grenar av samhällsekonomin Direkt effekt: Den första förändringen, t.ex. ökad efterfråga på mjölk i Sverige med 100 ton (omräknat i SEK). Indirekt effekt: Multiplikatoreffekten av den direkta effekten i form av att alla underleverantörer måste leverera mer insatsvaror till mjölkbönderna och så vidare, och så vidare Inducerad effekt: Att alla dessa underleverantörer (inklusive mjölkföretagarna) får mer i lön för sitt arbete och kan spendera detta på alla olika varor och tjänster som finns i ekonomin. Det betyder att dessa producenter måste producera mer, köper mer insatsvaror som leder till att andra sektorer växer, och betalar mer i lön, och så vidare Öppen produktionsmultiplikator: Visar den direkta och indirekta effekten i hela ekonomin i form av ökande produktionsvärde till följd av en exogen förändring i efterfrågan i en sektor. Denna förändring beskrivs vanligtvis i form av en 1 kronas ökning i hushållens efterfrågan för en produkt. Stängd produktionsmultiplikator: Visar den direkta, indirekta och inducerade effekten i hela ekonomin i form av ökande produktionsvärde till följd av en exogen förändring i efterfrågan i en sektor, denna förändring beskrivs vanligtvis i form av en 1 kronas ökning i hushållens efterfrågan för en produkt. Sysselsättningseffekt: Visar hur sysselsättningen i hela ekonomin ändras när efterfrågan i en sektor förändras, kan beräknas utifrån antingen den öppna eller stängda modellen. Sysselsättningsmultiplikator: Visar hur sysselsättningen i hela ekonomin ändras om det blir en ytterligare sysselsatt i en sektor i ekonomin, kan beräknas utifrån antingen den öppna eller stängda modellen. Inkomsteffekt: Visar hur inkomsterna i hela ekonomin ändras vid en förändring i efterfråga i någon sektor, kan beräknas utifrån antingen den öppna eller stängda modellen. Inkomstmultiplikator: Visar hur inkomsterna i hela ekonomin ändras om det blir en inkomstökning i en sektor i ekonomin, kan beräknas utifrån antingen den öppna eller stängda modellen. 23

24 Bilaga 2. Multiplikatorer vid en förändring i en sektor, riket Sektor Produktion Öppen modell Produktion Stängd modell Jobb/milj SEK Stängd modell Jobb/Jobb Stängd modell Inkomst/ milj SEK Stäng modell Mjölk 1,924 2,785 2,72 1, Nötkött 1,913 2,853 3,03 1, Gris 1,948 2,571 1,80 2, Kyckling och Ägg 2,243 2,924 1,93 2, Får 1,857 NA NA NA NA Spannmål 1,765 2,766 3,30 1, Grönfoder 1,801 2,284 1,31 2, Andra grödor (främst potatis och socker) 1,807 2,440 1,89 1, Andra djur (häst, pälsdjur, etc) 1,887 2,540 1,94 2, Jordbruksservice (t.ex. körning med maskiner) 1,804 2,892 3,62 1, Skogsbruk 1,190 1,555 1,04 1, Fiske och vattenbruk 1,487 1,929 1,50 1, Gruvor och mineralutvinning 1,536 1,977 0,78 3, Livsmedel och drycker 1,899 2,522 1,46 3, Textilier och läder 1,684 2,392 1,63 2, Trä och trävaror 1,999 2,632 1,36 3, Papper och pappersprodukter 1,874 2,418 1,10 3, Grafik och reproduktionsindustri 1,875 2,695 1,59 2, Stenkol och raffinerade petroliumprod. 1,075 1,125 0,09 4, Kemikalier och kemiska produkter 1,412 1,824 0,77 2, Gummi och plastprodukter 1,511 2,103 1,15 2, Icke-metalliska mineraliska prod. 1,737 2,370 1,26 2, Stål och metallverk 1,756 2,205 0,86 4, Metallvaruindustri (ej maskiner) 1,669 2,356 1,35 2, Datorer, elektronik och optikvaror 1,537 2,059 0,98 2, Elaparatur 1,703 2,331 1,23 2, Övrig maskinindustri 1,677 2,280 1,13 3, Motorfordon och släpfordon 1,783 2,340 1,07 3, Andra transportmedel 1,634 2,335 1,34 2, Övrig tillverkningsindustri 1,568 2,197 1,30 2, Verkstäder och instalationsföretag 1,626 2,336 1,30 2, El- gas- och värmeverk 1,415 1,785 0,69 3, Vattenverk och reningsverk 1,638 2,234 1,09 3,

25 Avfallshantering och återvinning 1,787 2,389 1,17 3, Byggindustri 1,722 2,574 1,78 2, Handel 1,547 2,359 1,74 1, Landtransport 1,647 2,346 1,58 2, Rederier 1,718 2,225 1,00 3, Flygbolag 1,506 1,956 0,84 3, Magasin och service till transport 1,724 2,319 1,16 3, Hotell och restauranger 1,725 2,543 2,10 1, Informations och kommunikationsftg. 1,778 2,582 1,55 2, Film, video, radio och TV 1,785 2,406 1,33 2, Telekommunikation 1,819 2,379 1,04 4, Programvaror, datatjänster, IT, web, etc. 1,590 2,425 1,32 2, Banker och andra kreditinstitut 1,466 2,224 1,28 2, Försäkringsbolag och pensionsfonder Service till finans och försäkringsverks. 1,533 2,131 1,06 2, ,570 2,734 2,16 1, Fastigheter och fastighetsförvaltning 1,583 1,996 0,77 5, Juridisk och ekonomisk konsultverksamhet 1,565 2,373 1,46 2, FoU, arkitektur, teknikkonsulter, mm. 1,648 2,501 1,52 2, Reklam och marknadsföring 1,930 2,708 1,58 3, Veterinärer. Andra ftg inom ekon., jur., tekn. 1,732 2,461 1,88 1, Uthyrningsfirmor 1,538 2,138 0,80 7, Arbetsförmedling och rekrytering 1,388 2,514 2,47 1, Resebyråer och turistbyråer 1,654 2,141 0,97 3, Bevakning, säkerhet, fastighetsserv., mm. 1,561 2,544 2,56 1, Civila myndigheter och försvaret 1,537 2,456 2,05 1, Utbildning 1,429 2,539 2,90 1, Hälso- och sjukvård 1,354 2,419 2,24 1, Socialt arbete (vårdhem, socialkontor, etc.) Kulturell verks. och underhållning, spel. 1,265 2,580 3,16 1, ,616 2,347 1,78 1, Sport-, fritids- och nöjesanläggningar 1,705 2,516 2,36 1, Intresseorg. och religiösa samfund 1,481 2,665 2,11 2, Reparationsverkstäder för hushållsart. 1,501 2,324 1,42 2, Andra konsumenttjänsteföretag 1,411 2,009 2,26 1,