Sysselsättningen i jordbruket Ungefär en procent av dem som arbetar registreras i statistiken på jordbruket: ungefär personer, varav är

Transkript

1 Sysselsättningen i jordbruket Ungefär en procent av dem som arbetar registreras i statistiken på jordbruket: ungefär personer, varav är kvinnor (20 %). Det finns flera siffermaterial att gå i, och tabellen nedan kan vara en ingång i hur materialet kan se ut. De här siffrorna gäller 2008:

2 Tabellen på föregående sida kommer från Jordbruksstatistisk årsbok 2010, där man kan ta del av statistik från RAMS 1 gällande sysselsättning inom Jordbruk, jakt och service i anslutning härtill (SNI 2002), för år Tabellen som vi visade här gäller livsmedelssektorn. 2 Den innehåller i den här sammanställningen livsmedelsindustrin, hotell och restaurang och handel. I tabellen kan man läsa att knappt personer arbetar inom livsmedelsbranschen, varav 48 % procent är kvinnor. Jordbruk m m (växtodling, djurskötsel, blandat jordbruk, småbruk) sysselsätter knappt personer, varav knappt 19 procent är kvinnor. Högst andel kvinnor finns inom delbranschen Service till jordbruk utom veterinärverksamhet (knappt 29 procent av de sysselsatta). Lägst andel kvinnor finns inom Jakt och viltvård inkl service 9 procent kvinnor av de 64 sysselsatta. För 2007 har vi siffror från Statistiska Centralbyrån, SCB. Antalet sysselsatta inom jordbruket var enligt SCB år personer, varav kvinnor och män 3. Det motsvarar 1,2 procent av det totala antalet förvärvsarbetande bland dagbefolkningen. Av dessa var personer egna företagare och personer företagare i eget aktiebolag 4. Att notera är dock att medhjälpande familjemedlemmar inte ingår i statistiken, samt att personliga företagare som också har en anställning klassificeras på näringsgren efter störst inkomst i RAMS. Det innebär att kombinatörer med både anställning och företag riskerar att osynliggöras i statistiken över sysselsatta i jordbruket. Båda dessa möjliga felkällor riskerar till att bidra till att kvinnors andel av de sysselsatta inom jordbruket underskattas. I slutet av den här artikeln berättar vi om hur LRF hittade dubbelt så många kvinnor än vad vi kan finna i statistiken. Vi kan också studera yrken inom jordbruket. Här är förvärvsarbetande anställda i åldern år efter yrke 5 : SSYK 96 Yrke Män Kvinnor Totalt 221 Specialister inom biologi, jord- och skogsbruk m m 324 Biomedicinska analytiker 611 Växtodlare inom jordbruk och trädgård Djuruppfödare och djurskötare 613 Växtodlare och djuruppfödare, blandad drift 921 Medhjälpare inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske Ju högre SSYK, desto lägre utbildningsnivå krävs. 1 RAMS: registerbaserad arbetsmarknadsstatistik,förs av SCB 2 Jordbruksstatistisk årsbok 2010 med data om livsmedel, Jordbruksverket och SCB, s Statistisk årsbok 2010, sid 282, källa RAMS. 4 ingen könsuppdelning finns för denna uppgift 5 Statistisk årsbok 2010, sid , källa Statistikdatabasen, Arbetsmarknad.

3 Jordbruksverket ansvarar för Sveriges officiella statstik inom området, och ger ut Statistiska meddelanden. Där hittar vi andra mått på sysselsättning i jordbruket Uppgifterna baseras på Lantbruksregistret (LBR) och en enkätundersökning till ett urval av jordbruksföretag år LBR uppdateras genom enkätundersökningar och information från administrativa register såsom t ex Jordbruksverkets register över arealbaserade stöd (ARARAT). I Jordbruksverkets statistik finner vi att antalet sysselsatta i jordbruket år 2007 uppgick till personer, en ökning med ca 2 procent sedan undersökningen genomfördes senast (2005). Andelen sysselsatta kvinnor var 39 procent (knappt personer). Här framgår också att det är kvinnorna som bidragit till ökningen av antalet sysselsatta: kvinnor (+ 15 procent), medan männen minskade med drygt personer (- 4,8 procent) sedan Antal sysselsatta totalt för samtliga företagskategorier redovisas i nedanstående tabell: Stadigvarande sysselsatta Tillfälligt sysselsatta Område Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt TOTALT Skåne Riket Antal sysselsatta inom företagskategorin enskild firma redovisas i tabellen nedan: Företagare Familjemedlem Ej familjemedlem Stadigvarande Tillfälligt Område Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor TOTALT Skåne Riket Antal sysselsatta inom företagskategorin juridisk person redovisas i nedanstående tabell: Stadigvarande sysselsatta Tillfälligt sysselsatta Område Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt TOTALT Skåne Riket Av det totala antalet sysselsatta personer i jordbruket 2007 ( personer) fanns drygt , eller 89 procent, på företag som drevs som enskild firma. Av dessa sysselsatta var antalet företagare personer, var sysselsatta familjemedlemmar och övriga sysselsatta var icke-familjemedlemmar. Andelen av dessa enskilda firmor som ägdes av kvinnor var 15 procent ( kvinnor), en ökning från 2005 då andelen enskilda firmor som drevs av kvinnor inom jordbruket var 12 procent ( Jordbruksverket, JO 30 SM 0801, Sysselsättning i jordbruket 2007.

4 kvinnor). Den andelen är ungefär hälften så stor som kvinnors företagande totalt sett på alla branscher (22 28 %, beroende på vilken källa man använder). Andelen kvinnliga driftsledare på företag som drevs som juridisk person år 2007 var dock relativt oförändrad sedan år 2005 (drygt 9 procent). Företagande i Skåne I Skåne fanns år 2007, enligt Statistisk årsbok 2010 (SCB), jordbruksföretag 7. Dessa fördelas enligt nedanstående tabell efter driftsinriktning: Växtodling Husdjursskötsel Blandat jordbruk Småbruk Summa företag Skåne (39 %) (28 %) 806 (9 %) (25 %) (100 %) Riket (27 %) (31 %) (7 %) (34 %) (100 %) Enligt Statistisk årsbok 2010, fanns det år företag inom jordbruk, skogsbruk och fiske om man räknar med alla företag som under 2007 bedrev näringsverksamhet i Sverige, oberoende av juridisk form 8. Dessa företag hade totalt anställda, omräknat i heltidspersoner på årsbasis. Produktionsvärdet för dessa företag var totalt miljoner kronor, förädlingsvärdet miljoner kronor. Företagen gjorde bruttoinvesteringar i materiella anläggningstillgångar på miljoner kr och nettoinvesteringar i materiella anläggningstillgångar på miljoner kr. Kvinnors företagande på landsbygden Enligt rapporten Företagandet på landsbygden. Stad eller land, gör det någon skillnad? 9 är kvinnors andel av företagarna på landsbygden 22 procent, medan motsvarande siffra för staden är 26 procent. Enligt rapporten visar Jordbruksverkets statistik att en klart större andel av kvinnorna med företag på landsbygden arbetar med annan tjänsteproduktion jämfört med männen, särskilt inom den kunskapsintensiva tjänstenäringen, exempelvis utbildning samt hälso- och sjukvård. Betydligt fler kvinnor än män ägnar sig också åt verksamheter som turism och hästverksamhet på gårdarna på landsbygden. Detsamma gäller vidareförädling och försäljning av gårdsprodukter. 10 Rapporten konstaterar också att det generellt sett är en högre andel kvinnor som är operativa företagsledare i stadsområdena än på landsbygden. Det förklarar man med att det finns fler jordbruksföretag på landsbygden och inom den sektorn finns relativt sett få kvinnor som äger företag. Man menar också att möjligheten att få anställning på landsbygden är större för kvinnor än för män, exempelvis inom vård- och omsorgsverksamhet. 11 I rapporten har man också tittat på de företagsstöd som är kopplade till landsbygdsprogrammet. Dessa stöd kan numera beviljas till alla typer av företag, inte enbart jordbruksrelaterade företag. En av de horisontella prioriteringarna i landsbygdsprogrammet är att öka andelen kvinnor som företagare på landsbygden. I rapporten konstaterar man att av de företag som har beviljats 7 Statistisk årsbok 2010, sid Statistisk årsbok 2010, sid Jordbruksverket rapport 2009:2 10 Do, sid Do, sid 23.

5 företagsstöd ur jordbruksprogrammet har i genomsnitt 21 procent en kvinna som företagsledare, det vill säga en något lägre andel än andelen kvinnor bland företagarna totalt sett (23 procent år 2007 enligt rapporten). Istället för att stöden i landsbygdsprogrammet används som en hävstång för att öka andelen kvinnor som driver företag, används de alltså idag i flera fall till att befästa den bild som redan finns. Det finns inom landsbygdsprogrammets ramar stora möjligheter att förändra den bilden och företagsstöden skulle kunna användas som ett medel för det. säger man i rapporten 12. I flera av de nordliga länen är dock andelen kvinnor bland företagsledarna bland de företag som beviljats företagsstöd ur landsbygdsprogrammet, högre än andelen kvinnor med företag i riket som helhet. I rapporten har man delat in alla Sveriges kommuner i följande klassindelning: Storstadsområden. Stadsområden. Landsbygd. Gles landsbygd. 13 I Skåne finns ingen kommun i kategori 4 gles landsbygd. 16 kommuner definieras som landsbygd. Dessa är: Östra Göinge, Örkelljunga, Sjöbo, Hörby, Tomelilla, Bromölla, Osby, Perstorp, Klippan, Båstad, Höganäs, Eslöv, Ystad, Simrishamn, Ängelholm och Hässleholm. Övriga klassificeras som Storstadsområden (11 kommuner) och Stadsområden (6 kommuner). Jordbruksverket har också gett ut en rapport som heter Entreprenörskap på landsbygden en översikt av internationell forskning 14. Det är en förstudie med syfte att kartlägga den forskning som gjorts om entreprenörskap på landsbygden allt slags entreprenörskap, inte bara jordbruksrelaterat företagande. Förstudien beskriver den forsning som gjorts och är en plattform för fortsatta forskningsprojekt. Den går igenom entreprenörskapsforskning kopplat till personliga egenskaper, affärsmöjligheter, motiv till företagsstart, regional variation i företagande, förutsättningar för företagande, socialt kapital, och entreprenörers val av strategi. Rapporten avslutas med ett förslag på fortsatt forskning/fortsatta studier, som berör individens entreprenöriella agerande på landsbygden och hur detta styrs av var på landsbygden individen bor och agerar. I relation till detta föreslår författarna av rapporten följande frågor av intresse att besvara: 1. Hur ser sammansättning och utveckling av olika näringsinriktningar ut på landsbygden och vilken roll spelar tillgängligheten till marknad för sammansättning och utveckling? 2. Vilka binäringar utvecklar lantbrukare och vilka är förutsättningarna för framgång och tillväxt? I vilken utsträckning beror framgångsfaktorer på tillgänglighet? 3. Kunskap om teknologi (produkt och produktion) liksom kunskap om marknad och kunder är avgörande för framgångsrikt entreprenörskap. Vilken marknadskunskap har landsbygdsföretag, i vilken utsträckning omsätts den i entreprenöriellt handlande och hur påverkas detta av tillgänglighet till marknader? 4. Vilken grad av entreprenörskap utmärker landsbygdsföretag och hur är graden av entreprenörskap kopplat till företagens framgång och tillväxt? 12 Do, sid För definitioner, se Jordbruksverkets rapport 2009:2, sid Jordbruksverket rapport 2006:17.

6 Intresset för dessa frågeställningar baseras på kopplingen mellan avstånd, kunskap och entreprenörskap, menar man 15. Vi noterar att inget av förslagen på fortsatta forskningsfrågor nämner kön/genusdimensionen. Det vore intressant att lägga till könsperspektivet, eftersom statistiken visar så tydligt på segregeringen på området. Statistiken osynliggör kvinnorna Vi har tidigare i det här dokumentet noterat att den officiella statistiken har brister: den bortser systematiskt från kvinnors deltagande i jordbruket. När LRF gick ut och vände sig direkt till dem som arbetar i gröna näringarna fann LRF dubbelt så många kvinnor bland jordbruksföretagarna än dem man ser i statistiken. Nästan var tredje företag i de gröna näringarna har en kvinna som operativ ledare. Det visar en undersökning som Sifo gjort på uppdrag av LRF bönder tillfrågades och resultatet visar att andelen kvinnor som leder företag är betydligt fler än de 16 procent som redovisas i den officiella statistiken. LRF kan presentera två nya undersökningar som visar att det är betydligt fler kvinnor som leder företag än vad som syns i den officiella statistiken när det gäller de gröna näringarna, alltså företag med jord, skog, trädgård eller landsbygdens miljö som resurser. Där Statistiska centralbyrån och Jordbruksverket hittar 16 respektive 17 procent kvinnor som företagare i de gröna näringarna, visar LRFs undersökningar att mellan 32 och 38 procent har en kvinna i ledningen av företaget. Vi har länge vetat att kvinnor är osynliggjorda som företagare i de gröna näringarna. I och med dessa undersökningar kan vi för första gången få siffror som går djupare än den offentliga statistiken, säger Lars-Göran Pettersson, förbundsordförande i LRF. De nya undersökningarna visar att företagen ofta drivs av män och kvinnor tillsammans som familjeföretag. Eftersom de flesta företagen är enskilda firmor får bara en ägare uppges. Det blir oftast mannen som står som ägare och kvinnorna osynliggörs alltså i statistiken. Den officiella statistiken ställer till det för kvinnor när det gäller trygghet. Banker och företagsrådgivare förutsätter att det är mannen som är företagaren när de ger råd om till exempel pensioner, säger Lars-Göran Pettersson. Undersökningarna gjordes under sommaren 2009 av Sifo och LRF. Totalt har LRFmedlemmar svarat på undersökningarna Do, sid Pressmeddelande från LRF 2 februari 2010,