Jord- och skogsbrukens betydelse i samhälle och miljö SKÅNES LÄN
|
|
- Joakim Nilsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Jord- och skogsbrukens betydelse i samhälle och miljö SKÅNES LÄN
2 Bakgrund Jordbrukets grundläggande och viktigaste uppgift är att producera mat. Det var dock länge sedan det var den enda uppgiften. Idag är den svenska lantbrukaren en mångsysslare som bidrar till samhället på många olika sätt. Förutom den direkta påverkan på samhället och miljön, är även den indirekta påverkan stor. Jord- och skogsbruket bidrar i allra högsta grad till landets produktion, sysselsättning och ekonomi samt till att uppnå regeringens miljömål. Historiskt sett har sektorerna inom de gröna näringarnas direkta betydelse på produktion, sysselsättning och ekonomi minskat i takt med att den indirekta påverkan har ökat. Efterkrigstidens snabba produktivitetsökning inom dessa sektorer har skett delvis genom avel och växtförädling men även genom att många funktioner i äldre tiders jordbruk har flyttats över till andra näringsgrenar. Inom skogsbruket har exempelvis sysselsättningen minskat till följd av mekanisering av avverkningarna. Medan många gårdar tidigare var självförsörjande köps numera dessa varor och tjänster in från andra sektorer. Dragkraft som tidigare bestod av hästar som drevs av egenproducerat foder, köps nu in från maskinhandlare och bensinstationer. I förädlingsleden har samma utveckling skett. Istället för att själv utveckla mjölk-, kött- och träprodukter är det främst mejerier, slakterier och sågverk som står för dessa delar. Jordbruk, trädgårdsodling och skogsbruk bedrivs ofta i olika kombinationer, men även verksamheter utanför de areella näringarna kan ingå i jordbrukarnas företagande. I takt med att jordbruket minskat i omfattning har många jordbrukare skaffat sig kompletterande sysselsättning. Ibland genom att en eller flera familjemedlemmar tagit anställning utanför den egna gården. Ibland har man satsat på nya verksamheter inom det egna företaget. I många fall har sådana verksamheter blivit viktigare för företagarna än deras jord- och skogsbruk. Utanför de större tätorterna är lantbrukarna den största småföretagargruppen. LRF SKÅNE
3 De gröna näringarna är viktiga i samhällsekonomin Den påverkan jord- och skogsbruket har på Sveriges samhällsekonomi är blygsam om man tittar i den offentliga statistiken. Både till bruttonationalprodukten, BNP, och till sysselsättningen bidrar de två näringarna med runt 1 procent vardera. Men detta är långt ifrån hela sanningen. Jord- och skogsbruket utgör stommen för en rad andra sektorer och den indirekta påverkan är ofta väldigt hög i jämförelse. Näringarna påverkar samhället i större utsträckning än vad som syns i statistiken, speciellt vad det gäller produktion. Genom att ta med delar som annars inte blir tydliga i den offentliga statistiken, vill LRF i denna rapport uppmärksamma de gröna näringarnas positiva inverkan på samhällsekonomin. LRF vill lyfta potentialen hos jord- och skogsbruken men också peka på vad som kan hända om de blir färre på grund av minskad efterfrågan på svenska produkter. Gröna näringarnas positiva inverkan Beräkningar visar att jordbruket har en stor påverkan på samhällsekonomin vid en efterfrågeförändring, medan det för skogsbruket är mest förädlingsleden som ger effekter på den övriga ekonomin. Många gårdar var tidigare självförsörjande vad det gäller foder, utsäde, gödsel, energi, redskap och byggnadsmaterial men dessa köps numera in från andra sektorer. Denna utveckling har även skett i förädlingsleden där outsourcing blivit allt vanligare, det vill säga att olika delar av verksamheten flyttas ut ur företagen. Det ger verksamheterna en annan klassning i nationalräkenskaperna utan att det i praktiken har hänt någonting. Med andra ord ger detta intrycket att de gröna näringarnas direkta betydelse för produktion, sysselsättning och ekonomi har minskat i takt med att den indirekta påverkan har ökat. För att visa vad som händer med ekonomin om en förändring sker i en sektor har Nordregio, på uppdrag av LRF, gjort beräkningar med hjälp av en Input-output (IO) modell. Av 66 undersökta sektorer finns elva inom jord- och skogsbruket. Nyheter i rapporten En produktionsökning till följd av ökad efterfrågan på jordbruksprodukter ger direkta, indirekta samt inducerade effekter på ekonomin med i genomsnitt 2,52 gånger värdet på efterfrågeökningen. Det vill säga, ökar efterfrågan på jordbrukets varor eller tjänster med en miljon kronor så ökar produktions- värdet i hela den Svenska ekonomin med 2,52 miljoner kronor. Genomsnittet för alla 66 sektorer ligger på 2,35 miljoner kronor. Samma efterfrågeökning skulle generera 1,99 nya jobb i samhället medan genomsnittet för samtliga sektorer endast är 1,62. Även inkomsterna till sam- hället skulle öka mer om efterfrågan gick upp på jordbruksprodukter jämfört med genomsnittet för samtliga sektorer. EFFEKTER OCH MULTIPLIKATORER Direkt effekt: Den första förändringen t.ex. ökad efterfråga på mjölk i Sverige med 100 ton omräknat i SEK Indirekt effekt: Multiplikatoreffekten av denna ökande produktion i form av att alla underleverantörer måste leverera mer insatsvaror till mjölkbönderna och så vidare i flera led. Inducerad effekt: Att alla dessa underleverantörer, inklusive lantbrukarna, får mer i lön för sitt arbete och att de kan spendera detta på olika varor och tjänster som finns i ekonomin. Det betyder att dessa producenter måste öka produktionen, köpa mer insatsvaror vilket i sin tur leder till att andra sektorer växer och betalar mer i lön. Något som ger en fortsatt påverkan. Multiplikator: Visar hur ett helt lands eller läns ekonomi förändras om efterfrågan av produkter i en enskild sektor ökar eller minskar med ett värde av en krona. Multiplikatorerna kan vara öppna eller stängda. De öppna multiplikatorerna inkluderar de direkta och indirekta förändringarna medan de stängda multiplikatorerna även inkluderar de inducerade effekterna. LRF SKÅNE
4 Vad händer vid en förändring Miljömål och mervärden LRFs livsmedelsstrategi pekar på att värdet på jord- Förutom de ekonomiska aspekterna bidrar jord- brukets varor och tjänster har sjunkit med ca 2 pro- och skogsbruket till att uppfylla regeringens miljö- cent årligen och om inget görs kommer den trenden mål. Öppna landskap och biologisk mångfald ger att fortsätta var värdet ca 50 miljarder kronor. ett mervärde till landsbygden som gynnar befolk- Detta skulle innebära en minskning av ett värde på ningen som bor där, men som också påverkar andra 1 miljard till Samhällets totala produktions- näringar positivt. I takt med att jordbruket minskat minskning blir då 2,52 miljarder och jobb för- i omfattning har många lantbrukare breddat sin svinner på ett år. LRFs mål är att vända kurvan så verksamhet och blivit mångsysslare. På så sätt har att det istället sker en värdeökning på 1 % per år. I de gröna näringarna stärkt sin ställning på lands- och med det sker en produktionsuppgång till ett bygden. De är inte bara livsmedelsproducenter värde av en halv miljard kronor, vilket ger nya utan även landskapsvårdare, snöröjare, turistföre- jobb. En skillnad på över 3 miljarder i produktions- tagare, energiproducenter och mycket mer. värde och arbetstillfällen. ATT TÄNKA PÅ Liknande uppgifter har tagits fram av LRF tidigare, senast 2009 då situationen för 2005 studerades. Utgångspunkten för en revidering av det arbetet är att en uppdatering av den Svenska IO tabellen gjorts hösten 2011 med ny SNI klassificering. En jämförelse går inte att göra då metoden som används skiljer sig markant från tidigare redovisningar. LRF SKÅNE
5 De gröna näringarna i Skåne län I Skåne län bor drygt 1,2 miljoner människor. Av dem bor 11 procent utanför tätorterna, vilket är något mindre än riksgenomsnittet på 15 procent. Landytan är drygt 1 miljon hektar och cirka 80 procent används till jord- och skogsbruk, vilket är betydligt högre än i landet som helhet. År 2010 fanns det runt hektar jordbruksmark som brukades av företag. Varje jordbruksföretag sysselsatte direkt i genomsnitt 2,8 personer. Jordbruket omsatte 2009 mer än 16 miljarder kronor och 2011 är omsättningen troligen högre då värdet på jordbruksråvaror var förhållandevis låga Det finns här knappt hektar skog varav hela 77 procent brukades som familjeskogsbruk skogsföretag i länet omsatte ,7 miljarder kronor. Tabell 1. Fakta Skåne län Källa SCB, Jordbruksverket och Skogsstyrelsen Skåne Riket NORRBOTTEN Landareal, ha Åkermark, ha Betesmark och slåtteräng, ha VÄSTERBOTTEN Skogsmark, ha Familjeskogsbruk efter areal, % Storskogsbruk efter areal, % Antal jordbruksföretag Varav husdjursskötsel, % Varav växtodling, % Blandat och småbruk, % Antal skogsföretag JÄMTLAND DALARNA VÄRMLAND ÖREBRO VÄSTER- NORRLAND GÄVLEBORG UPPSALA VÄSTMANLAND STOCKHOLM SÖDERMANLAND Antal företag totalt VÄSTRA GÖTALAND ÖSTERGÖTLAND Antal sysselsatta inom jordbruket JÖNKÖPING KALMAR GOTLAND Omsättning jordbruket 2, mnkr (-09) HALLAND Omsättning skogsbruket 3, mnkr (-09) Total omsättning, mnkr (-09) KRONOBERG SKÅNE BLEKINGE 1 Familjeskogsbruk innefattar fysiska personer, dödsbon, fåmansägda AB m.m. 2 SNI : Jordbruk och jakt samt service i anslutning härtill. Inkluderar trädgård och renskötsel. 3 SNI : Skogsbruk. Inkluderar förvaltning, skötsel, drivning, virkesmätning m.m. Stor variation bland jordbruksföretagen I Skåne län har av LRFs huvudmedlemmar svarat på en enkät om vilka verksamheter som bedrivs i företaget. De utgör 70 procent av antalet medlemmar med näringsverksamhet i länet. I tabell 2 finns de tio vanligaste verksamheterna hos de företag som svarat på enkäten. Många av dessa ligger utanför den traditionella primärproduktionen som tidigare definierat jordbruket även om det är växtodling, betesdrift och skogsbruk som dominerar. Tabell 2. De tio vanligaste bedrivna verksamheterna bland LRFs medlemmar i Skåne län, hösten Källa: LRFs medlemsregister Växtodling (för försäljning och eget behov) Betesdrift (egna och andras djur) Skogsbruk Nötkött Entreprenad Hästar 873 Uthyrning (ex. ekonomibyggnader) 776 Energi 699 Antal svarande företag Trädgård 532 Mjölk 479 LRF SKÅNE
6 Jord- och skogsbrukets påverkan på samhällsekonomin På uppdrag av LRF har Nordregio gjort beräkningar utifrån SCB:s Input-output matris som kom hösten 2011 och avser ekonomin Detta för att se hur olika sektorer i samhället påverkar varandra när det sker en förändring i efterfrågan. Multiplikatorer för tre olika variabler har tagits fram; produktion, sysselsättning och inkomst. De visar vad som händer i samtliga sektorer om efterfrågan ökar eller minskar i en av dem. I tabellerna 3, 4 och 5 är de direkta, indirekta och inducerade effekterna inkluderade. Det vill säga att även de effekter som beror på att sysselsättning och löner förändras finns med, något som ytterligare påverkar efterfrågan. I tabell 3 finns multiplikatorer för de tio sektorer, av 66 undersökta, som mest påverkar produktionen i länet om efterfrågan skulle öka eller minska i någon av sektorerna. Sju av verksamheterna på listan tillhör jordbrukssektorn. Offentlig upphandling ger tydligast påverkan Skulle efterfrågan på lokalt kycklingkött eller ägg öka påverkar det alltså den totala produktionen i Skåne mer än om motsvarande efterfrågeförändring skulle ske någon annanstans. Ett exempel på en efterfrågeförändring skulle vara offentlig upphandling. Skulle den offentliga sektorn ersätta importerat kycklingkött eller ägg med ett värde av en miljon kronor så skulle produktionsvärdet i länet öka med totalt kronor. Detta jämfört med uträknat medelvärde för alla 66 sektorer som ligger på kronor. Tabell 3. De tio högsta stängda produktionsmultiplikatorerna i Skånes län vid en efterfrågeförändring Kyckling och Ägg 1,575 Nötkött 1,470 Mjölk 1,468 Gris 1,462 Får 1,461 Trä och trävaror 1,456 Reklam och marknadsföring 1,449 Jordbruksservice (t.ex. körning med maskiner) 1,440 Andra djur (häst, pälsdjur, etc) 1,438 Grafik och reproduktionsindustri 1,437 Tabell 4. Antal direkta, indirekta och inducerade arbetstillfällen som tillkommer/försvinner vid en efterfrågeökning på en miljon kronor. Jordbruksservice (t.ex. körning med maskiner) 2,71 Spannmål 2,46 Socialt arbete (vårdhem, socialkontor, etc.) 2,32 Nötkött 2,13 Utbildning 2,12 Mjölk 1,86 Bevakning, säkerhet, fastighetsservice, mm. 1,80 Andra konsumenttjänsteföretag 1,80 Arbetsförmedling och rekrytering 1,69 Sport-, fritids- och nöjesanläggningar 1,67 Tabell 5. Inkomstförändring i Skånes län vid en efterfrågeförändring i en sektor på en miljon kronor. Socialt arbete (vårdhem, socialkontor, etc.) Intresseorg.och religiösa samfund Service till finans och försäkringsverks Arbetsförmedling och rekrytering Utbildning Hälso- och sjukvård Jordbruksservice (t.ex. körning med maskiner) Bevakning, säkerhet, fastighetsservice, mm Spannmål Civila myndigheter och försvaret LRF SKÅNE
7 Ökad efterfrågan på service ger flest nya jobb En förändring i efterfrågan påverkar också syssel- olika faktorer. Det handlar om lönenivån i den sättningen och inkomsten i länet. Flest jobb skapas sektor där förändringen sker och på hur arbetsin- om efterfrågan ökar på service från jordbruket. tensivt det är. Den tredje faktorn hänger samman Exempel på det kan vara entreprenad eller grön med hur mycket av kostnaderna för att producera omsorg. en vara eller tjänst som hamnar hos underleveran- törer i länet. Dessa inkomster ligger utanför prod- Tabell 4 visar de tio högsta multiplikatorerna för hur många fler som skulle få anställning vid en efter- uktions- och sysselsättningsökningen. frågeökning på en miljon kronor. För service inom jordbrukssektorn innebär det 2,71 tillkommande som ligger i topp. Det beror på att mycket av in- eller förlorade arbetstillfällen, vid en ökad eller komsterna är direkt relaterade till de personer som sänkt efterfrågan på en miljon kronor. För de 66 utför tjänsterna. Trots att många av jordbrukets sektorerna är genomsnittet 0,87. Det är inte bara verksamheter är kapitalintensiva hamnar de högt den sektor där efterfrågan ändras som berörs, utan upp på listan. Jordbruksservice, spannmål, nöt- även jobben för underleverantörer och i efterfölj- kött och mjölk finns alla bland de 20 mest inkomst- ande led. bringande sektorerna. För service inom jordbruks- sektorn innebär det kronor jämfört med Inkomstförändringen i hela länets ekonomi vid en efterfrågeförändring i en sektor, beror på tre LRF 2012 I tabell 5 är det framförallt serviceverksamheter det totala genomsnittet på kronor. 7 SKÅNE
8 Metod Arbetet för att beräkna jord- och skogsbrukets direkta och indirekta påverkan på produktion, sysselsättning och ekonomi har tagit sin utgångspunkt i en så kallad input-output (IO) tabell. En IO-tabell är en ekonomisk metod som visar det ömsesidiga beroendet mellan olika grenar av samhällsekonomin. SCB publicerade en IO-tabell för den svenska ekonomin för 2008 i oktober Med hjälp av den har multiplikatoreffekter beräknats för att se vilket genomslag en ökad sysselsättning och produktion inom jordbruket skulle ha på den omgivande ekonomin. Utöver en nationell analys så har dessa direkta, indirekta och inducerade effekter beräknats på länsnivå. Detta bygger på ett arbete där den nationella IO-tabellen har regionaliserats till samtliga län. Till skillnad mot tidigare analys av jordbrukssektorns samhällsekonomiska betydelse har jordbruket nu brutits isär för att kunna analysera 10 olika produktionsinriktningar. Detta bygger på ett detaljerat modellarbete där insatsstrukturerna för dessa produktionsinriktningar tagits fram med hjälp av den jordbruksekonomiska undersökningen och därefter integrerats med IO- tabellen. Hur multiplikatorerna används i analysen IO multiplikatorer används ofta för att bedöma betydelsen av en viss sektor i ekonomin eller för att analysera effekterna av olika störningar i utbud- eller efterfrågan. Multiplikatorer visar sambandet mellan slutlig efterfråga hos hushållen, staten och exporten samt den samlade produktionen i samhället. De kan därmed användas för att bedöma den samlade effekten på produktionen i hela ekonomin till följd av en exogen förändring i slutlig efterfrågan för en eller flera sektorer. Till exempel kan man studera vilken effekten skulle vara om hushållens efterfråga för en vara skulle öka på grund av att man byter en importerad vara mot en motsvarande svenskproducerad. Man kan även studera effekten av att exporten av en viss vara ökar. Multiplikatoranalys bygger således på förändring i efterfrågesidan i ekonomin, och även om de baseras på de faktiska strukturerna i ekonomin så påverkas de inte alls av hur stora eller små sektorerna är. De är en slutprodukt av en manipulation av IO-tabellen som bygger på att vi analyserar sambandet mellan efterfrågan, alltså hushållens efterfråga, statens efterfråga och exporten och den produktion som äger rum för att svara upp på denna efterfrågan. Med detta samband kan vi således använda multiplikatorerna för att säga något om vad som skulle kunna hända rent statiskt och på kort sikt om denna efterfrågan skulle förändras för någon eller några sektorer. Tabellen som sådan är även användbar för att studera strukturerna i ekonomin och just vilka sektorer som hänger ihop både framåt och bakåt i ekonomin. Multiplikatorerna visar den totala effekten Ibland ser man att dessa multiplikatorer multipliceras med den totala sysselsättningen eller det totala produktionsvärdet i en sektor, men tyvärr leder just denna användning till att man överdriver den ekonomiska betydelsen av sektorn i ekonomin. Detta kan ses som ett problem i den praktiska eller tillämpade användningen av input-output metoden eftersom det skapar resultat som inte går att generalisera för alla sektorerna i ekonomin. Multiplikatorerna visar den totala effekten på landets produktion som går att härleda utifrån förändringar i den slutliga efterfrågan av en produkt. Denna effekt är således större än 1 eftersom en sektor kommer att stimulera ökad produktion i sina underleverantörer om den expanderar, och även underleverantörerna stimulerar sina leverantörer, och så vidare. Multipliceras dessa multiplikatorer med totala produktions- eller sysselsättningsvärden istället så innebär det dubbelräkning eftersom sektorerna hänger samman i just total produktion och sysselsättning. LRF SKÅNE
9 DEFINITIONER IO-tabell: Ekonomisk data som visar det ömsesidiga beroendet mellan olika grenar av samhällsekonomin Direkt effekt: Den första förändringen, t.ex. ökad efterfråga på mjölk i Sverige med 100 ton (omräknat i SEK). Indirekt effekt: Multiplikatoreffekten av den direkta effekten i form av att alla underleverantörer måste leverera mer insatsvaror till mjölkbönderna och så vidare i flera led. Inducerad effekt: Att alla dessa underleverantörer (inklusive mjölkföretagarna) får mer i lön för sitt arbete och kan spendera detta på alla olika varor och tjänster som finns i ekonomin. Det betyder att dessa producenter måste producera mer, köper mer insatsvaror som leder till att andra sektorer växer, och betalar mer i lön, och så vidare. Öppen produktionsmultiplikator: Visar den direkta och indirekta effekten i hela ekonomin i form av ökande produktionsvärde till följd av en exogen förändring i efterfrågan i en sektor. Denna förändring beskrivs vanligtvis i form av en 1 kronas ökning i hushållens efterfrågan för en produkt. Stängd produktionsmultiplikator: Visar den direkta, indirekta och inducerade effekten i hela ekonomin i form av ökande produktionsvärde till följd av en exogen förändring i efterfrågan i en sektor, denna förändring beskrivs vanligtvis i form av en 1 kronas ökning i hushållens efterfrågan för en produkt. Sysselsättningseffekt: Visar hur sysselsättningen i hela ekonomin ändras när efterfrågan i en sektor förändras, kan beräknas utifrån antingen den öppna eller stängda modellen. Sysselsättningsmultiplikator: Visar hur sysselsättningen i hela ekonomin ändras om det blir en ytterligare sysselsatt i en sektor i ekonomin, kan beräknas utifrån antingen den öppna eller stängda modellen. Inkomsteffekt: Visar hur inkomsterna i hela ekonomin ändras vid en förändring i efterfråga i någon sektor, kan beräknas utifrån antingen den öppna eller stängda modellen. Inkomstmultiplikator: Visar hur inkomsterna i hela ekonomin ändras om det blir en inkomstökning i en sektor i ekonomin, kan beräknas utifrån antingen den öppna eller stängda modellen. För en mer ingående metodbeskrivning se Jordbrukets betydelse i samhällsekonomin - kalkyler avseende 2008 på Nordregios hemsida. UTGIVARE: LRF 2012 TEXT: Ingrid Whitelock, Whitelock Projektmedia. Textbearbetning Lovisa Forssell LRF GRAFISK FORM: Mikael Nyander Marknad & Media FOTO: TRONS & PALM BILDBYRÅ, Ester Sorri, Anders Wirström LRF SKÅNE
Jord- och skogsbrukens betydelse i samhälle och miljö UPPSALA LÄN
Jord- och skogsbrukens betydelse i samhälle och miljö UPPSALA LÄN Bakgrund Jordbrukets grundläggande och viktigaste uppgift är att producera mat. Det var dock länge sedan det var den enda uppgiften. Idag
Läs merJord- och skogsbrukets betydelse för samhälle och miljö
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Lovisa Forssell Jord- och skogsbrukets betydelse för samhälle och miljö 2012 Sammanfattning De gröna näringarnas roll för samhället större än statistiken visar Den inverkan jord-
Läs merhar du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?
82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge
Läs mer"Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun
"Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun 1.1 De gröna näringarna i Karlsborg 2012 Jordbruket sysselsätter 50 personer och omsätter 60 miljoner kronor Skogsbruket sysselsätter
Läs merKammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010
Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län
Läs merRapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008
Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 September 2009 Rapport från Soliditet: Inkomstutveckling 2008 Soliditets granskning av totalt 5,4 miljoner deklarationer, motsvarande cirka 75 procent av samtliga
Läs merAntal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress
Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress 2015 1 01 Stockholm 4-1 - - - 5-03 Uppsala - - - - - - - - 04 Södermanland 1 - - - - - 1-05 Östergötland 2 - - - -
Läs merVilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län
Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3
Läs merPressmeddelande för Västerbotten. juli 2015
Pressmeddelande för Västerbotten juli 2015 Uppsala Halland Gotland Norrbotten Stockholm Jönköping Dalarna Västerbotten Västra Götaland Kalmar Jämtland Värmland Örebro Kronoberg Västernorrland Östergötland
Läs merPressmeddelande för Västerbotten. maj 2015
Pressmeddelande för Västerbotten maj 2015 Uppsala Stockholm Halland Stockholm Halland Västerbotten Jönköping Västerbotten Jönköping Dalarna Västra Götaland Norrbotten Kalmar Norrbotten Jämtland Kalmar
Läs mer2 Företag och företagare
2 Företag och företagare 35 2 Företag och företagare I kapitel 2 redovisas grundläggande uppgifter om jordbruksföretagens fördelning efter grödgrupper, storleksgrupper (hektar åker) och efter brukningsform
Läs merAntalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar något. Var tredje jordbrukare 65 år eller äldre
JO 34 SM 1701 Jordbruksföretag och företagare 2016 Agricultural holdings and holders in 2016 I korta drag Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska Antalet jordbruksföretag uppgick år 2016 till 62
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av september 2012
Utbud av arbetssökande Inflöde Utflöde Efterfrågan 2012-10-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av september 2012 I september fortsatte försvagningen av arbetsmarknaden i
Läs mer11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling
165 I kapitel 11 redovisas uppgifter från KRAV om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Statistik rörande miljöstöd för ekologisk odling redovisas i kapitel 9. Sammanfattning
Läs merAntalet sysselsatta fortsätter att minska. Sysselsättningen utanför jordbruket ökar
JO 30 SM 1701 Sysselsättning i jordbruket 2016 Farm Labour Force in 2016 I korta drag Antalet sysselsatta fortsätter att minska År 2016 var antalet sysselsatta i jordbruket 171 400, en minskning med mindre
Läs merKvinnors andel av sjukpenningtalet
Vägen till ett sjukpenningtal på 9,0 Kvinnors andel av sjukpenningtalet Redovisning 2016-12-27 Sid 1 December 2016 Vägen till 9,0 Kvinnors andel av sjp-talet 6,5 6,2 7,3 8,3 7,9 7,3 6,8 6,8 6,8 6,8 8,3
Läs merÅKERMARKSPRIS- RAPPORTEN 2018 LRF KONSULT
ÅKERMARKSPRIS- RAPPORTEN 2018 LRF KONSULT Kontaktperson Chefsmäklare Markus Helin Tel: 08-700 20 14, markus.helin@ Presskontakt Cecilia Strömmar Tel: 073-511 26 88, cecilia.strommar@ OM ÅKERMARKSPRISRAPPORTEN
Läs merAntalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar inte nämnvärt. Mer än var fjärde jordbrukare 65 år eller äldre
JO 34 SM 1101, korrigerad version 2014-05-05 Jordbruksföretag och företagare 2010 Agricultural holdings and holders in 2010 I korta drag Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska Antalet jordbruksföretag
Läs merAntalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar inte nämnvärt. Mer än var fjärde jordbrukare 65 år eller äldre
JO 34 SM 1101 Jordbruksföretag och företagare 2010 Agricultural holdings and holders in 2010 I korta drag Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska Antalet jordbruksföretag uppgick år 2010 till 71
Läs merNystartade företag första kvartalet 2013
Nystartade företag första kvartalet 2013 Innehållsförteckning Nystartade företag första kvartalet 2013... 2 Tabell 1: Antal nystartade företag kvartal 1 2012 - kvartal 1 2013, efter branschgrupp (SNI 2007)...3
Läs merDET GRÖNA NÄRINGSLIVET i ÖREBRO LÄN
DET GRÖNA NÄRINGSLIVET i LÄN OCH DESS BETYDELSE FÖR SAMHÄLLET EN DELRAPPORT OM LÄN FÖRORD I det gröna näringslivet är tillväxten på riktigt Det svenska jord- och skogsbruket tillför Sverige stora värden
Läs merStrukturrapport. Sammanfattning FRÅN LRF MJÖLK
Strukturrapport FRÅN LRF MJÖLK Sammanfattning Sverige ligger på nionde plats i EU när det gäller medelleverans per gård. De största genomsnittsgårdarna finns i Slovakien, Tjeckien och Danmark. Under årets
Läs merSkogsindustrins roll i samhället
Skogsindustrins roll i samhället med fokus på Stora Enso Kvarnsveden och Stora Enso Skoghall Juni 2006 Svensk skogsindustri i världen Sveriges andelar* av världens 0 2 4 6 8 10 12 Skogsareal % Massaproduktion
Läs merNystartade företag första kvartalet 2012
Nystartade företag första kvartalet 2012 Innehållsförteckning Tabell 1 Antal nystartade företag kvartal 1 2011 - kvartal 1 2012 efter branschgrupp (SNI 2007) 3 Tabell 2 Antal sysselsatta i nystartade företag
Läs mer11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling
157 I kapitel 11 redovisas uppgifter från KRAV om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Statistik rörande miljöstöd för ekologisk odling redovisas i kapitel 9. Sammanfattning
Läs merFortsatt långsam ökning av andelen företag med kvinnor i styrelsen
Fortsatt långsam ökning av andelen företag med kvinnor i styrelsen STYRELSEKARTLÄGGNINGEN MARS 2019 INNEHÅLL 03 FÖRORD Dags att öka takten 12 KVALITATIV UNDERSÖKNING Intervjuer med 400 företagare 04 STYRELSEKARTLÄGGNINGEN
Läs merNystartade företag efter kvartal 2010
Nystartade företag efter kvartal 2010 Innehållsförteckning Nystartade företag efter kvartal 2010 2 Tabell 1 Antal nystartade företag 2010 efter kvartal och branschgrupp (SNI 2007) 3 Tabell 2 Antal nystartade
Läs merJordbruksföretag som kräver heltidsarbete minskar. Flest heltidsjordbruk inom husdjursskötsel. Sysselsättning på heltidsjordbruk
JO 65 SM 1101 Heltidsjordbruket i Sverige 2010 Full-time farming in Sweden 2010 I korta drag Jordbruksföretag som kräver heltidsarbete minskar Andelen av jordbruksföretagen i Sverige som kräver minst en
Läs mer2 Företag och företagare. Sammanfattning. Företag och brukningsförhållanden. Antal företag med husdjur. Grödor och arealer hos företag
29 I kapitel 2 redovisas grundläggande uppgifter om jordbruksföretagens fördelning efter grödgrupper, storleksgrupper hektar åker och efter brukningsform (ägda respektive arrenderade företag). Vidare redovisas,
Läs merPressmeddelande för Norrbotten. december 2013
Pressmeddelande för Norrbotten december 2013 Procent 20 Norrbottens län Inskrivna arbetslösa i procent av arbetskraften* januari 1994 - - december oktober 2013 15 10 5 0 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av oktober 2012
Utbud av arbetssökande Inflöde Utflöde Efterfrågan 2012-11-14 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av oktober 2012 Under oktober månad fick fler inskrivna sökande arbete och
Läs merDET GRÖNA NÄRINGSLIVET i UPPSALA LÄN
DET GRÖNA NÄRINGSLIVET i LÄN OCH DESS BETYDELSE FÖR SAMHÄLLET EN DELRAPPORT OM LÄN 1 FÖRORD I det gröna näringslivet är tillväxten på riktigt Det svenska jord- och skogsbruket tillför Sverige stora värden
Läs merVälfärdsskaparna 2017
Välfärdsskaparna 2017 Günther Mårder vd, Företagarna @gunthermarder Interagera gärna! Använd hashtag: #arebiz @gunthermarder www.foretagarna.se Opinion v Rapporter v 2017 Småföretagen utgör 99,4 procent
Läs merDET GRÖNA NÄRINGSLIVET i SÖDERMANLAND
DET GRÖNA NÄRINGSLIVET i SÖDERMAN OCH DESS BETYDELSE FÖR SAMHÄLLET EN DELRAPPORT OM SÖDERMAN LÄN FÖRORD I det gröna näringslivet är tillväxten på riktigt Det svenska jord- och skogsbruket tillför Sverige
Läs merDET GRÖNA NÄRINGSLIVET i VÄSTERBOTTEN
DET GRÖNA NÄRINGSLIVET i VÄSTER OCH DESS BETYDELSE FÖR SAMHÄLLET EN DELRAPPORT OM VÄSTERS LÄN FÖRORD I det gröna näringslivet är tillväxten på riktigt Det svenska jord- och skogsbruket tillför Sverige
Läs merNystartade företag andra kvartalet 2013
Nystartade företag andra kvartalet 2013 Innehållsförteckning Nystartade företag andra kvartalet 2013...2 Tabell 1 Antal nystartade företag kvartal 1 2012 kvartal 2 2013 efter branschgrupp (SNI 2007)...3
Läs merNystartade företag fjärde kvartalet 2012
Nystartade företag fjärde kvartalet 2012 Innehållsförteckning Nystartade företag fjärde kvartalet 2012... 2 Tabell 1. Antal nystartade företag kvartal 1 2011 kvartal 4 2012 efter branschgrupp (SNI 2007)...3
Läs merKvinnors och mäns företag i Sverige och i länen
Kvinnors och mäns i Sverige och i länen Statistik från SCB:s RAMS-databas (2006, 2008, 2010 & 2012), bearbetat av Tillväxtverket 1 Om statistiken Anger ens operativa sledare, dvs. den person som sköter
Läs merREGIONSIFFROR 17 MARS 2016
REGIONSIFFROR 17 MARS 2016 Lantbruksbarometern 2016: Variation mellan regioner Årets barometer visar att synen på lönsamhet, investeringar och finansiering och många andra frågor skiljer sig mellan regionerna.
Läs merBiodling, gårdsbutiker och gårdsnära livsmedelsproduktion
Biodling, gårdsbutiker och gårdsnära livsmedelsproduktion Bakgrund LRF har i samarbete med företaget, söktjänsten, Gårdsnära tagit fram antalet företag med biodling, gårdsbutik samt egen livsmedelsproduktion
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av december 2012
Efterfrågan Utflöde Inflöde Utbud av arbetssökande 2013-01-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av december 2012 Under december månad fick fler inskrivna sökande arbete och
Läs merDET GRÖNA NÄRINGSLIVET i VÄRMLAND
DET GRÖNA NÄRINGSLIVET i OCH DESS BETYDELSE FÖR SAMHÄLLET EN DELRAPPORT OM S LÄN FÖRORD I det gröna näringslivet är tillväxten på riktigt Det svenska jord- och skogsbruket tillför Sverige stora värden
Läs merÅKERMARKSPRISER HELÅR Kontaktperson: Chefsmäklare Markus Helin
ÅKERMARKSPRISER HELÅR 2017 Kontaktperson: Chefsmäklare Markus Helin OM PRISSTATISTIKEN FÖR ÅKERMARKSPRISER LRF Konsult har sedan början på 2 000-talet producerat samt presenterat statistik avseende utvecklingen
Läs merDET GRÖNA NÄRINGSLIVET i VÄSTERNORRLAND
DET GRÖNA NÄRINGSLIVET i VÄSTER OCH DESS BETYDELSE FÖR SAMHÄLLET EN DELRAPPORT OM VÄSTERS LÄN FÖRORD I det gröna näringslivet är tillväxten på riktigt Det svenska jord- och skogsbruket tillför Sverige
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av maj 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Östergötland 2014-06-17 Annelie Almérus Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Östergötlands län Maj 2014 18 778 (8,9 %) 8 511 kvinnor (8,6 %) 10 267 män
Läs merDET GRÖNA NÄRINGSLIVET på GOTLAND
DET GRÖNA NÄRINGSLIVET på OCH DESS BETYDELSE FÖR SAMHÄLLET EN DELRAPPORT OM S LÄN FÖRORD I det gröna näringslivet är tillväxten på riktigt Det svenska jord- och skogsbruket tillför Sverige stora värden
Läs merDET GRÖNA NÄRINGSLIVET i STOCKHOLMS LÄN
DET GRÖNA NÄRINGSLIVET i S LÄN OCH DESS BETYDELSE FÖR SAMHÄLLET EN DELRAPPORT OM S LÄN FÖRORD I det gröna näringslivet är tillväxten på riktigt Det svenska jord- och skogsbruket tillför Sverige stora värden
Läs merSkogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner
Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner LRF Konsult är Sveriges största mäklare för skogsfastigheter och producerar fortlöpande prisstatistik på området. Prisstatistiken grundas på
Läs merYH - antal platser med avslut
YH - antal platser med avslut 2017-2023 Ekonomi, administration och försäljning Teknik och tillverkning Samhällsbyggnad och byggteknik Data/IT Hälso- och sjukvård samt socialt arbete Hotell, restaurang
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2013
2013-09-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2013 Något minskad omsättning till arbete i augusti men fortfarande högre nivå än i riket Under augusti påbörjade drygt
Läs merMäklarinsikt 2014:1 Örebro län
Örebro län Mäklarinsikt 2014:1 Örebro län Undersökningen genomfördes mellan den 10-21 februari 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1 274 fastighetsmäklare. I
Läs merMjölkåret 2012 Sammanfattning... 3 Om Arla Flest kor per gård i Kalmar minst i Jämtland Störst andel storgårdar i Halland och
Mjölkåret 2012 Mjölkåret 2012 Sammanfattning... 3 Om Arla... 4 1. Flest kor per gård i Kalmar minst i Jämtland... 5 2. Störst andel storgårdar i Halland och Västmanland... 6 3. Örebro län leder ekoligan...
Läs merJordbruksreformen påverkar statistiken. Andelen arrenderade företag minskar. Var femte jordbrukare 65 år eller äldre
JO 34 SM 0601, korrigerad version 2007-05-02 Jordbruksföretag och företagare 2005 Agricultural holdings and holders in 2005 I korta drag Jordbruksreformen påverkar statistiken Uppgifterna i detta statistiska
Läs merFör ytterligare information: Stefan Håkansson, pressekreterare Svenska kyrkan, E post:
Andel som känner sig mycket eller ganska stressad inför julen. Andel som får lite eller mycket sämre humör i julruschen Gotland 22 Stockholm 30 Stockholm 21 Södermanland 30 Uppsala 21 Västernorrland 30
Läs merFöretagens villkor och verklighet 2014
Företagens villkor och verklighet 2014 Uthyrning, fastighetsservice 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom
Läs merDET GRÖNA NÄRINGSLIVET i ÖSTERGÖTLAND
DET GRÖNA NÄRINGSLIVET i ÖSTER OCH DESS BETYDELSE FÖR SAMHÄLLET EN DELRAPPORT OM ÖSTERS LÄN FÖRORD I det gröna näringslivet är tillväxten på riktigt Det svenska jord- och skogsbruket tillför Sverige stora
Läs merAntal förprövade platser för olika djurslag under 2014
1(7) 215-2-2 Stabsenheten Harald Svensson Enheten för idisslare och gris Gunnar Palmqvist Antal förprövade platser för olika djurslag under 214 Jordbruksverket ställer årligen samman uppgifter om antalet
Läs merÅKERMARKSPRISER HELÅR Kontaktperson: Chefsmäklare Markus Helin
ÅKERMARKSPRISER HELÅR 2016 Kontaktperson: Chefsmäklare Markus Helin OM PRISSTATISTIKEN FÖR ÅKERMARKSPRISER LRF Konsult har sedan början på 2 000-talet producerat samt presenterat statistik avseende utvecklingen
Läs merPRESSMEDDELANDE 2014-10-22
PRESSMEDDELANDE 2014-10-22 Vismas Affärsbarometer hösten 2014: Optimistisk trend i landets små och medelstora företag Hälften av de mindre företagen i Sverige räknar med ökad försäljning det kommande halvåret.
Läs merMäklarinsikt 2015:2 Blekinge län
Blekinge län Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län Undersökningen genomfördes mellan den 25 februari och 20 mars 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1033 fastighetsmäklare.
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av mars 2014
Efterfrågan Utflöde Inflöde Utbud av arbetssökande 2014-04-10 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av mars 2014 Under mars månad fortsatte arbetsmarknaden i Stockholms län
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ida Karlsson Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2016 Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län fortsatte att förbättras
Läs merDET GRÖNA NÄRINGSLIVET i VÄSTMANLAND
DET GRÖNA NÄRINGSLIVET i OCH DESS BETYDELSE FÖR SAMHÄLLET EN DELRAPPORT OM S LÄN FÖRORD I det gröna näringslivet är tillväxten på riktigt Det svenska jord- och skogsbruket tillför Sverige stora värden
Läs merArbetsmarknadsläget i Örebro län oktober månad 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län oktober månad 2016 Utrikes födda kommer ut i arbete Av samtliga personer som var inskrivna på
Läs mer2 Företag och företagare
2 Företag och företagare 35 2 Företag och företagare I kapitel 2 redovisas grundläggande uppgifter om jordbruksföretagens fördelning efter grödgrupper, storleksgrupper (hektar åker) och efter brukningsform
Läs merMäklarinsikt 2015:2 Skåne län
Skåne län Mäklarinsikt 2015:2 Skåne län Undersökningen genomfördes mellan den 25 februari och 20 mars 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1033 fastighetsmäklare.
Läs merFöretagens medverkan i offentlig upphandling. Företagens villkor och verklighet 2014
Företagens medverkan i offentlig upphandling Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens medverkan i offentlig upphandling Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet
Läs merDET GRÖNA NÄRINGSLIVET i NORRBOTTEN
DET GRÖNA NÄRINGSLIVET i OCH DESS BETYDELSE FÖR SAMHÄLLET EN DELRAPPORT OM S LÄN FÖRORD I det gröna näringslivet är tillväxten på riktigt Det svenska jord- och skogsbruket tillför Sverige stora värden
Läs merAntal självmord Värmland och Sverige
Antal självmord Värmland och Sverige Ordförklaring Självmordstal (SM-tal) = Antal självmord per 0 000 personer. Säkra självmord = Inget tvivel om att det är ett självmord. Osäkra självmord = Oklart om
Läs merAntal självmord Värmland och Sverige
Antal självmord Värmland och Sverige Ordförklaring Självmordstal (SM-tal) = Antal självmord per 0 000 personer. Säkra självmord = Inget tvivel om att det är ett självmord. Osäkra självmord = Oklart om
Läs merArbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2015 Fått arbete I december fick 995 inskrivna vid Arbetsförmedlingen i Dalarna arbete.
Läs merDET GRÖNA NÄRINGSLIVET i KALMAR LÄN
DET GRÖNA NÄRINGSLIVET i KALMAR LÄN OCH DESS BETYDELSE FÖR SAMHÄLLET EN DELRAPPORT OM KALMAR LÄN Det gröna näringslivet KALMAR.indd 1 2016-09-15 17:08 LANDSKAP SKAPANDE KREATIVITET KATALYSATOR. Det gröna
Läs merFärre och större om strukturomvandlingen i odlingslandskapet
Färre och större om strukturomvandlingen i odlingslandskapet Jerker Moström, Statistiska centralbyrån facebook.com/statisticssweden @SCB_nyheter statistiska_centralbyran_scb Strukturomvandling Strukturomvandling
Läs merLevnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården
1 Alkoholvanor diskuterades Ålder 44 år eller yngre 24 22,7-24,7 18 17,3-18,5 20 19,1-20,1 45-64 år 29 * 28,4-29,8 17 16,6-17,5 22 * 21,2-22,1 65-74 år 25 23,8-25,3 14 * 13,6-14,7 19 18,3-19,2 75 år och
Läs merBioekonomiska perspektiv till Mats Kinnwall
Bioekonomiska perspektiv till 2050 Mats Kinnwall Befolkning, höger Världen växer! BNI, huvudscenariot, vänster Källa: Skogsindustrierna, Världsbanken & FN Global inkomstutveckling Världsekonomin växer
Läs merNystartade företag tredje kvartalet 2011
Nystartade företag tredje kvartalet 2011 Innehållsförteckning Tabell 1 Antal nystartade företag kvartal 1 2010 - kvartal 3 2011 efter branschgrupp (SNI 2007) 3 Tabell 2 Antal sysselsatta i nystartade företag
Läs merDET GRÖNA NÄRINGSLIVET i SKÅNE
DET GRÖNA NÄRINGSLIVET i OCH DESS BETYDELSE FÖR SAMHÄLLET EN DELRAPPORT OM LÄN FÖRORD I det gröna näringslivet är tillväxten på riktigt Det svenska jord- och skogsbruket tillför Sverige stora värden i
Läs merMäklarinsikt 2014:4 Blekinge län
Blekinge län Mäklarinsikt 2014:4 Blekinge län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare.
Läs merDET GRÖNA NÄRINGSLIVET i JÖNKÖPINGS LÄN
DET GRÖNA NÄRINGSLIVET i S LÄN OCH DESS BETYDELSE FÖR SAMHÄLLET EN DELRAPPORT OM S LÄN FÖRORD I det gröna näringslivet är tillväxten på riktigt Det svenska jord- och skogsbruket tillför Sverige stora värden
Läs merDET GRÖNA NÄRINGSLIVET i HALLAND
DET GRÖNA NÄRINGSLIVET i OCH DESS BETYDELSE FÖR SAMHÄLLET EN DELRAPPORT OM S LÄN FÖRORD I det gröna näringslivet är tillväxten på riktigt Det svenska jord- och skogsbruket tillför Sverige stora värden
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2013
2013-03-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2013 1 380 av de inskrivna fick jobb Under februari påbörjade 1 380 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen
Läs merDET GRÖNA NÄRINGSLIVET i VÄSTRA GÖTLAND
DET GRÖNA NÄRINGSLIVET i GÖTLAND OCH DESS BETYDELSE FÖR SAMHÄLLET EN DELRAPPORT OM S LÄN FÖRORD I det gröna näringslivet är tillväxten på riktigt Det svenska jord- och skogsbruket tillför Sverige stora
Läs merOktober Gårdsförsäljning. - En möjlighet för Västra Götalands län. Författare: Simon Nilsson, studentmedarbetare Svenskt Näringsliv
Oktober 2017 Gårdsförsäljning - En möjlighet för Västra Götalands län Författare: Simon Nilsson, studentmedarbetare Svenskt Näringsliv Bakgrund Frågan om att öppna upp för gårdsförsäljning av alkohol,
Läs merArbetsmarknadsläget i Hallands län februari månad 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län februari månad 2016 Svagt minskad arbetslöshet i februari Arbetslösheten har varit oförändrad i
Läs merDET GRÖNA NÄRINGSLIVET i KALMAR LÄN
DET GRÖNA NÄRINGSLIVET i LÄN OCH DESS BETYDELSE FÖR SAMHÄLLET EN DELRAPPORT OM LÄN FÖRORD I det gröna näringslivet är tillväxten på riktigt Det svenska jord- och skogsbruket tillför Sverige stora värden
Läs merMäklarinsikt 2014:4 Uppsala län
Uppsala län Mäklarinsikt 2014:4 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare.
Läs merFärre nya företag fjärde kvartalet 2018
Färre nya företag fjärde kvartalet 2018 Under fjärde kvartalet 2018 startade 16 660 företag jämfört med 17 244 företag fjärde kvartalet, en minskning med 3 procent. Antalet nya företag 2018 uppgick till
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av januari månad 2013
2013-01-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av januari månad 2013 Fler som har fått arbete och fler lediga platser indikerar att våren inte blir riktigt lika tuff på
Läs merMäklarinsikt 2016:1 Blekinge län
Blekinge län Mäklarinsikt 2016:1 Blekinge län Undersökningen genomfördes mellan den 30 november och 13 december 2015. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 934 fastighetsmäklare.
Läs merMäklarinsikt 2014:4 Stockholms län
Stockholms län Mäklarinsikt 2014:4 Stockholms län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare.
Läs mer2 Företag och företagare 39 2 Företag och företagare I kapitel 2 redovisas grundläggande uppgifter om jordbruksföretagens fördelning efter grödgrupper
39 I kapitel 2 redovisas grundläggande uppgifter om jordbruksföretagens fördelning efter grödgrupper, storleksgrupper (hektar åker) och efter brukningsform (ägda respektive arrenderade företag). Vidare
Läs merAntalet nystartade företag minskade med 1 procent andra kvartalet 2019
Antalet nystartade företag minskade med 1 procent andra kvartalet 2019 Under andra kvartalet 2019 startade 15 588 företag jämfört med 15 812 företag andra kvartalet 2018, en minskning med 1 procent. Figur
Läs mer2 Företag och företagare
2 Företag och företagare 35 2 Företag och företagare I kapitel 2 redovisas grundläggande uppgifter om jordbruksföretagens fördelning efter grödgrupper, storleksgrupper (hektar åker) och efter brukningsform
Läs merVästra Götalands län
Västra Götalands län Mäklarinsikt 2015:2 Västra Götalands län Undersökningen genomfördes mellan den 25 februari och 20 mars 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av
Läs merVästra Götalands län
Västra Götalands län Mäklarinsikt 2016:1 Västra Götalands län Undersökningen genomfördes mellan den 30 november och 13 december 2015. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades
Läs merMäklarinsikt 2016:1 Södermanlands län
Södermanlands län Mäklarinsikt 2016:1 Södermanlands län Undersökningen genomfördes mellan den 30 november och 13 december 2015. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av
Läs merMäklarinsikt 2016:3 Södermanlands län
Södermanlands län Mäklarinsikt 2016:3 Södermanlands län Undersökningen genomfördes mellan den 17 maj och 10 juni 2016. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 748 fastighetsmäklare.
Läs merMäklarinsikt 2016:3 Västmanlands län
Västmanlands län Mäklarinsikt 2016:3 Västmanlands län Undersökningen genomfördes mellan den 17 maj och 10 juni 2016. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 748 fastighetsmäklare.
Läs merMäklarinsikt 2016:3 Värmlands län
Värmlands län Mäklarinsikt 2016:3 Värmlands län Undersökningen genomfördes mellan den 17 maj och 10 juni 2016. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 748 fastighetsmäklare.
Läs merMäklarinsikt 2016:3 Norrbottens län
Norrbottens län Mäklarinsikt 2016:3 Norrbottens län Undersökningen genomfördes mellan den 17 maj och 10 juni 2016. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 748 fastighetsmäklare.
Läs mer