Abstractsamling. Symposium för läsforskning. 3 4 oktober 2013 Karlstad

Transkript

1 Abstractsamling Symposium för läsforskning 3 4 oktober 2013 Karlstad

2 Innehåll Mellan svets och svenska!... 3 Högläsning i förskolan... 4 Sluka eller slukas? Läslust och litterär förståelse ur ett kroppsligt perspektiv... 5 Perspektiv på nationellt prov i läsförståelse för gymnasieskolan... 6 Läskompetenser i en ny tid lärares litteraturdidaktiska dilemman... 7 Hej Världen! Hur lågstadieelever utvecklar kommunikativa kompetenser genom bloggande och skajpande... 9 Näsa för att läsa, känsla för att glänsa... 9 LÄST-projektet: Om läsning, tradition och förhandling i svenska klassrum Nationella provet i svenska i årskurs tre håller det måttet? Möjligheter för en fördjupande läsning av historiska och andra skönlitterära texter i en klassrumskontext...12 Litterär socialisation genom undervisning - exemplet Sverige och Frankrike...12 Litterära gruppsamtal. Användning av litteraturanalytiska begrepp i olika typer av lärande i grupp Barns tidiga läsutveckling. En studie av tidiga språkliga och kognitiva förmågor och senare läsutveckling Att läsa mellan raderna. Om flerspråkiga elevers avancerade läsförståelse Ett multi-literacyperspektiv på läsutvecklingsarbete...16 Kunskap, funktion, form i vilken ordning?...16 Litteraturläsning som mål eller medel i ett kultur- och utbildningshistoriskt perspektiv Att läsa världslitteratur i klassrummet Searching for self in literature? - Young adults reflections on importance and meaning of reading fiction in the digital age...19 Vilken roll spelar skönlitteratur för internetgenerationen?...19 Attityder, förståelse, perspektiv, personlighetsutveckling...19 Lässtrategier i rörelse Fictions and Facts: Teenagers Responses and Attitudes to Fictional and Factual Narratives 21 Sökande efter mönster och valmöjligheter. Samspelet mellan tolkning och självreflektion i unga vuxnas läsning av skönlitteratur Meningsfull litteraturläsning ur ett kognitivt perspektiv Fiktionens värld och läsningen

3 Pia Andersson, Stockholms universitet Mellan svets och svenska! I ett samhälle som blir alltmer textbaserat (Blåsjö 2010, Karlsson 2006) förväntas nu den som ska arbeta inom dagens industri klara avancerad läsning av specialiserade texter. Samtidigt visar undersökningar som exempelvis PISA (Skolverket 2010) att läsförmågan hos skolelever sjunker. Elever med sviktande resultat i läsning och som behöver stöd i sin läsutveckling söker sig ibland till gymnasiets yrkesprogram, där texterna är specialiserade och ofta komplicerade. I och med den nya gymnasiereformen, GY 11, (Skolverket 2011) där svenskämnet reducerats på yrkesprogram läser gymnasiets yrkeselever svenska endast i åk 1 och lärare i de yrkesspecifika karaktärsämnena har fått ett allt större ansvar för elevernas specialiserade läsutveckling. Sammantaget skapar dessa faktorer ett behov av att diskutera lärares didaktiska möjligheter att stötta läsutvecklingen för elever på yrkesprogram. En möjlighet att stötta läsutveckling skulle kunna vara textsamtal. Att undervisningen innehåller textsamtal visar att man arbetar med texter. Men hur kan ett textsamtal som kan stötta läsutveckling se ut? Vilket fokus har ett sådant samtal? Vilka didaktiska val kan lärare göra för att i textsamtalet utveckla elevers läsning och förhållningssätt till texter? Hur leder olika lärarfrågor eleverna in i texterna? Mot denna bakgrund undersöker jag åtta textsamtal i ämnena svetsteknik, svenska och träteknik i åk 1 på gymnasiets industritekniska program. Materialet består av audio- och videoinspelningar och samtalen är transkriberade. Mina forskningsfrågor är: Hur förhåller sig lärare och elever till texterna? Hur fångas texternas innehåll upp och bearbetas i samtalen? Vad i samtalen kan ha potential för att stötta läsutvecklingen? För att undersöka hur eleverna förhåller sig till texterna i textsamtalen görs en analys av den textrörlighet som uttrycks och av hur lärarna strukturerar samtalet. Textrörlighetsbegreppet är utvecklat av bland andra af Geijerstam (2006) som menar att en vid textrörlighet stöttar läsutvecklingen, och Liberg et al. (2012). Begreppet beskriver tre olika samverkande positioner eller förhållningssätt som läsaren kan ta i relation till texten. Associativ textrörlighet bygger på läsarens egen erfarenhet, interaktiv textrörlighet innebär ett metaperspektiv på texten och textbaserad textrörlighet innebär ett innehållsfokus. För att sedan undersöka hur texternas innehåll fångas upp och bearbetas görs kohesionsanalyser, då främst lexikal och konjunktiv kohesion undersöks. Slutligen studeras vilka lexikala kedjor som med utgångspunkt i texten byggs upp i samtalet (Halliday 2004, Halliday & Hasan 1976, Eggins 2004). Lexikal kohesion innebär hur lexikala enheter används och konjunktiv kohesion innebär hur logiska relationer byggs upp mellan delar av texten och samtalet, genom extension, elaboration och enhancement (Eggins 2004). Lexikala kedjor visar hur textinnehåll och koncept från texten bearbetas och utvecklas genom samtalet. De tentativa resultaten visar att textrörlighet, kohesion och lexikala kedjor ser olika ut i olika textsamtal beroende på lärarens didaktiska val. Baserat på dessa tentativa resultat ämnar jag föra en diskussion kring den stöttande potential textsamtal kan ha för elevers läsutveckling. Litteratur af Geijerstam, Åsa Att skriva i naturorienterande ämnen i skolan. Uppsala:Institutionen för filologi och lingvistik Blåsjö, M. (2010). Skrivteori och skrivforskning. En forskningsöversikt. MINS 56. Stockholm: Institutionen för nordiska språk, Stockholms universitet. 3

4 Eggins, Suzanne An introduction to Systemic Functionela Linguistics. New York and London: Continuum. Halliday & Hasan Cohesion in English. London: Longman Halliday, M.A.K. & Revised by Matthiessen, Christian M.I.M An introduction to Functional Grammar. Third edition. London: Hodder Education. Karlsson, A-M. (2006). En arbetsdag i skriftsamhället. Ett etnografiskt perspektiv på skriftanvändning i vanliga yrken. Stockholm: Språkrådet; Norstedts Akademiska Förlag. Liberg, C., af Geijerstam, Å., Folkeryd, J. W., Bremholm, J., Hallesson, Y. & Holtz, B. M. (2012). Textrörlighet ett begrepp i rörelse. I: Synnøve Matre & Atle Skaftun (red.), Skriv! Les! 1. Artikler fra den første nordiske konferansen om skriving, lesing og literacy. Trondheim: Akademika forlag. S Skolverket. (2010). Rustad att möta framtiden? PISA 2009 om 15-åringars läsförståelse och kunskaper i matematik och naturvetenskap. Rapport 352. Stockholm: Skolverket. Skolverket. ( 2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola Stockholm: Skolverket. Vygotskij, Lev Semenovic (2001). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos. Ulla Damber, Umeå universitet, Jan Nilsson, Malmö högskola, Camilla Ohlsson, Högskolan i Kristianstad ulla.damber@sprak.umu.se, jan.nilsson.lut@mah.se, camilla.ohlsson@hkr.se Högläsning i förskolan För att generera positiva effekter för förskolebarns kunskaps- och språkutveckling med hjälp av högläsning krävs att förskollärare uppmärksammar att de måste läsa med barnen och inte enbart för dem. I föreliggande studie, med syfte att beskriva och analysera hur högläsningen gestaltade sig i 40 förskolor lokaliserade i södra och norra Sverige, konstaterades att så inte alltid är fallet. Med hjälp av verksamma förskolelärare i fortbildning och studenter vid förskolelärarprogrammet observerades och dokumenterades läsaktiviteterna under en vecka. Forskningsfrågorna riktades bland annat mot frekvens av högläsning, i vilket sammanhang läsning förekom, förekomst av dialog och aktiviteter kopplade till lästillfällena med speciellt fokus på uppföljande aktiviteter. Resultaten visade att läsning oftast förekom en gång per dag, vid den så kallade läsvilan. Uppföljande samtal förekom vid 27 % av lästillfällena. Läsningen var sällan planerad och slumpen fick styra bokvalet. Läsningen ingick endast i undantagsfall i ett större innehållsligt sammanhang. Enligt vår analys var syftet med läsningen i första hand disciplinerande. Då en av medlemmarna i forskningsteamet, genom ett föreläsningsuppdrag, kommit i kontakt med en kommun där man från skolledningshåll satt fokus på högläsningen i förskolan kom vi att initiera en nu pågående uppföljande fallstudie där ånyo högläsningen och personalens arbete med högläsning står i fokus. Vid en utvald avdelning på en förskola kommer vi att observera och dokumentera verksamheten med hjälp av intervjuer, observationer och resultatet av barnens aktiviteter i samband med läsning (lekskrivande, bilder m.m.). Högläsningen sker, under observationsperioden, inom ramen för ett temaarbete. Vår förhoppning är att också preliminära resultat av uppföljningsstudien kan redovisas under vår presentation. 4

5 Christer Ekholm, Göteborgs universitet Ordets praktik: Doktor Glas på läsningens arena Det har anförts att Hjalmar Söderbergs Doktor Glas är en av de bästa svenska romaner som har skrivits. Att den samtidigt alltsedan den först kom ut 1905 har varit mycket omdebatterad och till och med ifrågasatt förstärker bara dess ställning som levande klassiker, en status som kom att ytterligare aktualiseras under några få år i början på 2000-talet, då hela fyra svenska omdiktningar av och repliker på Söderbergs roman publicerades, med Bengt Ohlssons Augustprisvinnande Gregorius (2004) som den första, och Kerstin Ekmans Mordets praktik (2009) som den sista. I denna presentation vill jag lyfta fram en förbisedd aspekt av Söderbergs roman genom en tillämpning av ett dubbelt receptionsperspektiv, där jag dels diskuterar romanen responsestetiskt, d.v.s. med fokus på hur läsarroll och läsning gestaltas i texten som appellstruktur, men även prövar en receptionsestetisk strategi, genom att betrakta i första hand Kerstin Ekmans kontraimitation av Doktor Glas som en realiserad läsning av densamma. I den förstnämnda diskussionen tecknas en helt ny bild av Söderbergs klassiker som en allegori över läsning och som en gestaltning av en specifik och till författarens samtid knuten men fortfarande till viss del aktuell syn på litteraturens kommunikationsvillkor. I den sistnämnda delen av presentationen kommer jag att visa att Ekmans roman på ett hittills unikt vis går i dialog med just nämnda aspekt av Söderbergtextens appellstruktur, genom att med stor uppfinningsrikedom och konsekvens handla om läsare och läsning. Upplägget är alltså korsbefruktande: min behandling av Doktor Glas som en allegori över läsning ges tydligare konturer av min behandling av Mordets praktik som en läsning av Söderbergs roman, och vice versa. Min presentation kommer att dröja vid de prefigurerade effekter på läsningen som bl.a. dagboksformen tillsammans med vad jag vill kalla den semiotiserande litterariseringen av fiktionen som präglar Söderbergs roman har. Jag kommer därtill att via Ekmans realiserade läsning av Söderbergtexten närmare diskutera det mordiska och romantiskt-modernistiska distanstagande från en retoriskt orienterad ordets praktik som gestaltas i Doktor Glas. Allt detta kommer att leda fram till några avslutande reflektioner kring ett par av de mest grundläggande frågor som replikföringen mellan Söderberg och Glas aktualiserar, ett par frågor med bäring inte minst på det litteraturdidaktiska fältet: Hur kan förhållandet och gränserna mellan text och läsning bestämmas? När börjar och slutar en läsning att vara en läsning? Katarina Elam, Högskolan Väst och Olle Widhe, Göteborgs universitet Katarina.Elam@hv.se, Olle.Widhe@lir.gu.se Sluka eller slukas? Läslust och litterär förståelse ur ett kroppsligt perspektiv Läsning beskrivs ofta med kroppsliga metaforer. Ett exempel på detta är läsaren som slukar boken alternativt själv blir uppslukad. Sådana vardagliga metaforer kan vara skenbart betydelselösa men formar ändå våra föreställningar om det fenomen som de beskriver. Metaforerna belyser vissa områden men döljer samtidigt andra (Lakoff & Johnson 1980). Lika användbara som metaforerna är för strukturerandet av verkligheten i vårt vardagliga tal, lika centrala är de i forskningen. Särskilt har metaforiken letat sig in i forskningens tal om slukaråldern (Brink 2000; Ewald 2007). Talet om att sluka har här en nära relation till föreställningar om läslust. Att väcka läslusten blir ofta detsamma som att skapa en aptit för läsning som föregår själva läsandet (Nell 1988). Begreppet kopplas då mer till barnens 5

6 intresse och vilja att läsa än till frågan om litterär förståelse och tenderar därmed att begränsa komplexiteten i våra föreställningar om läslusten och dess betydelse. Men om kroppslighet genomsyrar talet om läsning är den faktiska kroppen märkvärdigt frånvarande i många teorier om läsning. Vi menar att varken läslust eller litterär förståelse kan hållas isolerade från läsarens kroppslighet. Tvärtom är läsandets meningsskapande alltid kroppsligt grundat (Elam & Widhe 2013). I vårt paper vill vi följaktligen anlägga ett kroppsligt perspektiv på läslust och litterär förståelse. Dessa två begrepp går inte heller att förstå isolerade från varandra. Till skillnad från teorier som skriver fram läslust som något som föregår den litterära förståelsen, och betraktar dessa som två från varandra fristående processer, hävdar vi att lust och förståelse är oskiljaktiga dimensioner i meningsskapandet (Jfr Barthes 1975). I polemik med den dominerande västerländska traditionen inom estetik, filosofi och pedagogik vill vi skriva fram en teori om meningsskapande som är grundad i den mänskliga kroppen (Johnson 2007). Kropp, känslor och levd erfarenhet ska inte ses som en sida eller effekt av läsningen, utan utgör istället själva förutsättningen för all litterär förståelse. Genom några nedslag i den litteraturdidaktiska forskningen kommer vi att problematisera begreppet läslust i relation till frågan om litterär förståelse och läsarens kropp. På så sätt vill vi inte bara bidra till teorierna om läsning utan också öka kunskaperna om läslärandets drivkrafter. Referenser Barthes, Roland (1975). The Pleasure of the Text. New York: Hill and Wang. Brink, Lars (2000). Försvunna bokslukare?: om läslust och läsvanor hos elever i grundskolan i fyra Gävleborgskommuner. Gävle: University of Gävle. Elam, Katarina & Widhe Olle (2013). Mapping the Reading Body: Sensuous Aspects of Reading Experience, paper vid konferensen Researching the Reading Experience, Högskolan i Oslo, Juni Ewald, Annette (2007). Läskulturer: lärare, elever och litteraturläsning i grundskolans mellanår. Diss. Lund : Lunds universitet. Johnson, Mark (2007). The Meaning of the Body: Aesthetics of Human Understanding. Chicago: University of Chicago Press. Lakoff, George & Johnson, Mark (1980). Metaphors We Live by. Chicago: Univ. of Chicago Press. Nell, Victor (1988). Lost in a Book: the Psychology of Reading for Pleasure. New Haven, Conn.: Yale U.P. Kristina Eriksson, Anne Palmér och Martina Zachiu, Uppsala universitet Kristina.Eriksson@nordiska.uu.se, Anne.Palmer@nordiska.uu.se, Martina.Zachiu@nordiska.uu.se Perspektiv på nationellt prov i läsförståelse för gymnasieskolan Gymnasiereformen 2011 har fört med sig nya kursplaner i svenska och svenska som andraspråk och nya nationella prov i två av kurserna, kurs 1 och kurs 3. I kurs 1-provet är delprov B ett prov i läsförståelse. Begreppet läsförståelse definieras i sammanhanget som förmåga att urskilja information som är tydligt uttalad i texten, tolka underliggande budskap samt reflektera över innehåll och form. Tidigare har läsförståelse bara prövats i grundskolans nationella prov. Det nya läsförståelseprovet i gymnasiets kurs 1 kan ses som ett svar på de 6

7 senaste årens resultat från internationella läsundersökningar, exempelvis PISA. Resultaten för svenska elever i PISA:s läsförståelseprov har visat nedgående resultat sedan Förhoppningen är att ett prov i läsförståelse ska leda till vad som inom testteorin kallas positiv washback (Messick 1996) Det skulle kunna leda till att lärares och elevers intresse för läsning ska växa, så att undervisningen i ökad utsträckning uppmärksammar vad som krävs för att förstå och ta till sig så väl sakprosa som skönlitteratur. I vår presentation vill vi som konstruerar läsförståelseprovet i kurs 1 belysa några av de dilemman vi brottas med i vårt arbete. Ett dilemma rör uppgifter som behandlar skönlitteratur där eleven ska tolka eller reflektera över en text. Bedömningens krav på reliabilitet innebär att bedömningsanvisningarna måste visa vilket innehåll som krävs för en viss poäng. Det innebär att vissa tolkningar anses mer värda än andra och att elevens tolkningsmöjligheter därmed begränsas. En del lärare reagerar mot dessa bedömningsanvisningar och en fråga som ställs är om man egentligen kan rangordna tolkningar av skönlitteratur. Hur ser forskare inom litteraturdidaktik på det? I denna presentation redovisas inte någon regelrätt undersökning utan åhörarna får inblick i de problem som vi som provkonstruktörer brottas med när bedömningsbara uppgifter ska tas fram i ett nationellt prov. Det är vår förhoppning att presentationen ska leda till en fruktbar diskussion där läsforskning möter provkonstruktion. Litteratur: Messick, Samuel: Validity and washback in language testing. I: Language Testing : Annette Ewald, Högskolan i Kristianstad Annette.Ewald@hkr.se Läskompetenser i en ny tid lärares litteraturdidaktiska dilemman Traditionellt har den litteraturdidaktiska forskningen och debatten utgått från grundantagandet att läsning av fiktiva texter är något annat än läsning av sakprosa. Skiljelinjer har tidvis funnits mellan en mer kompetensteoretiskt inriktad litteraturdidaktisk forskning med huvudsakligen litteraturvetenskapliga teorigrunder och med fokus på ett textoch responsestetiskt orienterat intresse för det litterära läsandets egenart och sökandet efter en specifik litterär kompetens och hur en sådan utvecklas i en pedagogisk kontext (t.ex. Svensson, 1989; Torell, red. 2002) och en mer erfarenhetspedagogiskt och socialisationsteoretiskt grundad litteraturdidaktisk forskning med utbildningssociologiska, institutionskritiska, kulturanalytiska, ämneshistoriska och uttalat klassrumsorienterade utgångspunkter (t.ex. Malmgren, 1986 och 1997). I den litteraturdidaktiska diskussionen och i klassrum har kompetenspedagogik stått mot erfarenhetspedagogik. Relativt stor consensus har dock rått om skönlitteraturens samhälleliga, kulturella och existentiella värden och inom utbildningssystemet har (den tryckta) skönlitteraturen genomgående haft en sällan ifrågasatt central roll. Idag upplöses skiljelinjerna mellan olika texttyper och tidigare gränsdragningar mellan olika medieformer blir otydligare. Vi lever i det som med en nött metafor brukar beskrivas som ett nytt medielandskap som bland annat innebär att fiktionen migrerar till eller konvergerar med nätet (Rustad, 2010; Lundström & Olin-Scheller, 2010), att människors sätt att skapa mening och innebörd i möte med texter förändras (Kress, 2003; Elmfeldt & Erixon, 2007; Holsanova, 2010), att litteraturens värden problematiseras (Persson 2007 och 2012; Skaftun 7

8 2009) och att lärare och vetenskapssamhället möter förändrade läskompetensbehov och nya litteraturdidaktiska utmaningar. Det övergripande syftet med presentationen är att initiera en fördjupad diskussion om de didaktiska dilemman lärare ställs inför med de (diffusa) text- och läskompetensbegrepp som framtonar i grundskolans styrdokument och förväntas utgöra en utgångspunkt och riktlinje för undervisningen. Mot en analys av den omformulerade ämneskursplanen i svenska (Skolverket, 2011a och 2011b) ställs frågan vilka dilemman den alltmer uttalat krav- och kompetensinriktade skolan ställer lärare inför. Vilka blir litteraturens värden och vilka litteraturdidaktiska strategier väljer erfarenhetspedagogiskt sinnade lärare och vilka didaktiska val gör mer kompetensdidaktiskt orienterade pedagoger i en skola där mätbara kunskaper och förmågor kommer alltmer i fokus (Lundström, Manderstedt & Palo, 2011). Vilka vägar tar den litteraturdidaktiska forskningen? Presentationen utgår från några av resultaten från en kvalitativ intervjuundersökning med ett urval expertlärare i grundskolans årskurs 3-6. Undersökningen ingår i en planerad explorativ studie där lärares litteraturdidaktiska strategier studeras mot bakgrund av den pågående statliga och kommunala implementeringen av en ny läroplan. Svensson, Cai (1989). Barns och ungdomars läsning: problemöversikt och förslag till forskning. Linköping: Linköpings universitet. Torell, Örjan (red.) (2002). Hur gör man en litteraturläsare? Om skolans litteraturundervisning i Sverige, Ryssland och Finland. Institutionen för humaniora vid Mitthögskolan i Härnösand. Malmgren, Lars-Göran (1986). Den konstiga konsten. Om litteraturläsning och litteraturpedagogik. Lund: Studentlitteratur. Malmgren, Lars-Göran (1997). Åtta läsare på mellanstadiet. Litteraturläsning i ett utvecklingsperspektiv. Lund: Studentlitteratur. Rustad (2010). Når litteratur går fra papir til skjerm. I: Engebrektsen, Martin (red.) Skrift/bilde/lyd. Analyse av sammansatte tekster. Kristiansand: Højskoleforlaget. Lundström, Stefan & Olin-Scheller, Christina (2010). Narrativ kompetens. En förutsättning i multimodala textuniversum?. I: Tidskrift för litteraturvetenskap. Vol 40, Nr 3-4, s Kress, Gunther (2003). Literacy in the New Media Age. London: Routledge. Elmfeldt & Erixon (2007). Skrift i rörelse. Om genrer och kommunikativ förmåga i skola och medielandskap. Stockholm/Stehag: Brutus Östlings Bokförlag Symposion. Holsanova (2010). Myter och sanningar om läsning. Om samspelet mellan språk och bild i olika medier. Stockholm: Språkrådet och Norstedts. Persson, Magnus (2007). Varför läsa litteratur? Om litteraturläsning efter den kulturella vändningen. Lund: Studentlitteratur. Persson (2012). Den goda boken? Samtida föreställningar om litteratur och läsning. Lund: Studentlitteratur. Skaftun, Atle (2009). Litteraturens nytteverdi. Bergen: Fagbokforlaget. Skolverket (2011a). Lgr11. hämtad Skolverket (2011b). Kommentarmaterial till kursplanen i svenska. hämtad Lundström, Stefan, Manderstedt, Lena & Palo, Annbritt (2011). Den mätbara litteraturläsaren. En tendens i Lgr 11 och en konsekvens för svensklärarutbildningen. I: Utbildning & Demokrati, vol 209:2, s

9 Karin Forsling, Karlstads universitet Hej Världen! Hur lågstadieelever utvecklar kommunikativa kompetenser genom bloggande och skajpande Mitt avhandlingsarbete handlar om hur multimodalitet och multimedia utvecklar barns och ungas digitala och kommunikativa kompetenser. Forskningen berör barn och elever från förskola till högstadium. Ett speciellt fokus har varit på ungdomar med läs- och skrivsvårigheter och hur de med arbete med digitala verktyg erhållit flera uttryckssätt som varit viktiga för deras skolarbete och framtid. Detta paper har sin grund i pilotintervjuer med lärare, utförda i ett delprojekt som pågår i en mindre grundskola i Värmland. I detta projekt samarbetar jag med doktorand Dan Åkerlund, samt med docent Christina Ohlin-Scheller, Karlstads Universitet och docent Anna Slotte- Lüttge, Åbo Akademi. På projektskolan har man medvetet kombinerat olika arbetssätt, metoder och verktyg, som Att skriva sig till läsning (på dator), arbete med Kiwi-material, med klassbloggar och skajpande med andra skolor, både i Sverige (Nacka) och i andra länder (Vasa och Svenska skolan i Riyadh). Det har skett en större satsning på inköp av bärbara datorer och ipads och personalen har också haft möjlighet att få riktad undervisning i mediepedagogiska frågor genom Karlstads universitet. I det ovan nämnda delprojektet avses dels att utveckla nya praktiker och dels att dokumentera, utvärdera och sprida kunskaper om de resultat som framkommer. En av projektets frågeställningar är: Hur påverkas elevers språkutveckling (muntlig framställning, skrivande, läsande, multimodal textproduktion) av att de har en publik utanför skolan för sin textproduktion? I pilotintervjuerna framkommer det att lärarna anser att kombinationen av de olika arbetssätten, metoderna och verktygen leder till att deras elever bland annat mycket snabbare knäcker läskoden, när de jämför med sina tidigare klasser. Skrivandet och berättandet blir, enligt lärarna, på detta sätt både viktigare och på riktigt. Omvärlden blir större än det lilla närsamhället och det som händer i skolans närmiljöer blir i sin tur intresseväckande för barn i andra delar av världen. De preliminära resultaten kring hur elevernas språkutveckling och multimodala textproduktion påverkas av att eleverna får mottagare utanför skolan och klassrummet, är mycket intressanta. Både vad elever gör i skolan, hur de gemensamt skapar medierade texter för nätet, hur de kommunicerar det och att de har någon att kommunicera erfarenheter och kunskaper med blir då viktigt. Caroline Graeske och Stefan Lundström Caroline.Graeske@ltu.se, Stefan.Lundström@ltu.se Näsa för att läsa, känsla för att glänsa I föredraget, som har formen av en debatt mellan de två föredragshållarna, presenteras en projektidé. Syftet med projektet är att undersöka hur lässtrategier och läsarpositioner från formella och informella lärandesammanhang kan mötas (jfr Aamotsbakken & Knudsen 2011). Tanken är att, med hjälp av elever och verksamma lärare i ett par utvalda referensklasser, skapa metoder för fiktionsförståelse i ett multimodalt webbaserat läromedel 9

10 där de pedagogiska texterna designas (jfr Kress & Selander 2010) med hjälp av olika aktörer i olika rekontextualiseringsfält (jfr Bernstein 2000). Utgångspunkten finns såväl i traditionella perspektiv på läsning som i begreppsapparater från forskning kring texter i nya medier, exempelvis ergodiska texter, multiforma berättelser och interaktiva fiktioner (Aarseth 1997, Murray 1997, Montfort 2004) Läsaren skapar en identitet, tar del av information, löser problem och olika uppgifter för att komma vidare till nya nivåer, inte helt olikt spelande (jfr Juul 2005). Läsaren rör sig i en kontext som skapas av läsaren själv, men kontexten förhåller sig tydligt till svenskämnets centrala innehåll (Gy11, Svenska 1, 2, 3). I designarbetet ingår inte bara forskare utan också spelkonstruktörer, regissörer och musiker vid spel-, teater- och musikutbildningarna vid Luleå tekniska universitet. Även ett förlag kontaktas för medverkan och utgivning. Flera forskare har på senare tid pekat på den ökade klyftan mellan den läsning som sker i skolan och den som sker på fritiden och på de värden och narrativa kompetenser som multimodala medier genererar (se t.ex. Lundström/Olin-Scheller 2010). Detta projekt är ett led i att komma vidare i den debatten, då dagens läromedel för fiktionsförståelse i mycket låg utsträckning tar upp och förhåller sig till nya medier (Graeske 2013). I föredragets debatt om olika läsarter och kompetenser visas att det måste skapas nya vägar bort från gamla positioner och kunskapssyner och att nya verktyg och teorier behövs för att tolka och förstå fiktioner och nya medier. Denna projektidé handlar om att försöka finna några av de nya metoderna och i föredraget redovisas den vetenskapliga grunden för projektets läromedelsskapande. Referenser Aamotsbakken B. & Knudsen S. (2011). Å tenke teori. Om leseteorier og lesning. Olso: Gyldendal. Aarseth, E. (1997). Cybertext. Perspectives on Ergodic Literature. Baltimore and London: The Johns Hopkins University Press. Bernstein B. (2000). Pedagogy, Symbolic control and Identity. Theory, Research, Critique. Lanham: Rowman & Littlefield Publishers. Graeske C. (2013). Verktyg i en redskapsbod? Fiktioner i läroböcker efter gymnasiereformen I: Tionde nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning. Stockholm oktober. Nationella nätverket för svenska med didaktisk inriktning. Stockholm: Stockholms universitet (under tryck). Gy 11 (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskolan Stockholm: Skolverket. Juul, J. (2005). Half-Real. Video Games between Real Rules and Fictional Worlds. Cambridge, Mass.: The MIT Press. Lundström, S. & Olin-Scheller, C. (2010). Narrativ kompetens. En förutsättning i multimodala textuniversum?. I: Tidskrift för litteraturvetenskap 2010:3 4. Montfort, N. (2004). Interactive Fiction as Story, Game, Storygame, Novel, World, Literature, Puzzle, Problem, Riddle, and Machine.. I: Wardrip-Fruin, N. & Harrigan, P. (ed.). First Person. New Media as Story, Performance and Game, Cambrigde, Mass: MIT Press. Murray, J. (1997). Hamlet on the Holodeck. The Future of Narrative in Cyberspace. New York: Free Press. Selander S. & Kress G. (2010). Design för lärande Ett multimodalt perspektiv. Stockholm: Norstedts. Keywords: literacy, multimodalitet, kunskapssyn, läromedel, fiktionstexter 10

11 Anna Hampsson-Lundh och Mats Dolatkhah, Högskolan i Borås Anna.Lundh@hb.se LÄST-projektet: Om läsning, tradition och förhandling i svenska klassrum I vår presentation skulle vi vilja introducera ett sedan i januari pågående forskningsprojekt, finansierat av Vetenskapsrådet under Följande sammanfattning är hämtad från projektansökan. I vår presentation vill vi särskilt fokusera på projektets teoretiska utgångspunkter och våra metodologiska strategier. Under det senaste decenniet har det i Sverige pågått en debatt om hur barns och ungas läsning förändras och hur läsaktiviteter i skolan bör utformas. Dessa diskussioner tar ofta sin utgångspunkt i förändringar inom medielandskapet och huruvida digitala verktyg är lämpliga att använda i läsundervisningen i den svenska skolan. För att kunna bedöma och förklara läsandets förändringar behövs historiskt orienterade studier som utforskar de sociala och kulturella förutsättningar för läsning som byggts upp under 1900-talet. Idag inympas nya tekniker för produktion, distribution och konsumtion av skriven text i den läskultur som utvecklades i efterkrigstidens Sverige. Det är genom denna kultur som vi förstår nya medievanor, och som vi kan tolka dem som hot eller löften för läsandets framtid som kulturellt, samhälleligt fenomen. Syftet med LÄST är att undersöka hur läsning som aktivitet tog form och förhandlades i svenska klassrum i slutet av 1960-talet. Detta syfte kommer att uppnås genom en studie av klassrumsinteraktion, såsom denna gestaltas i ljud- och videoinspelningar insamlade under i 80 mellanstadieklasser i västsvenska grundskolor inom ramen för ett stort pedagogiskt forskningsprojekt vid Göteborgs universitet, Didaktisk Processanalys (DPA). LÄST kombinerar sålunda ett elevperspektiv, som ofta eftersträvas i nutida klassrumsforskning, med ett intresse för läsandets historia. Ett delsyfte är också att bidra till metodutvecklingen inom läshistorisk forskning. Birgitta Herkner, Stockholms universitet Birgitta.Herkner@specped.su.se Nationella provet i svenska i årskurs tre håller det måttet? Nationella provet i svenska för årskurs tre introducerades för första gången år 2009 och avser att pröva om eleverna nått målen för årskurs tre. Artikeln kommer att utgå från resultaten i min licentiatavhandling och redogöra för om Nationella provet kan identifiera elever i årskurs tre som har ordavkodningsproblem (N=112; n=57 flickor; n=55 pojkar). Elever från sex skolor i en mellansvensk kommun testades med tre ortografiska och ett fonologiskt ordavkodningstest och resultaten korrelerades med den skönlitterära texten i Nationella provet. Elva elever (10 %) presterade på dessa tester under gränsen för godtagbar ordavkodning för årskurs tre. Av dessa elever var endast tre identifierade att inte klara målen i läsning på Nationella provets skönlitterära text. Detta innebär att åtta elever som uppvisade stora svårigheter på ordavkodningstestet klarade likväl gränsen för godkänt på Nationella provet. Undersökningen visar även skillnader mellan pojkar och flickor, där de elever som uppvisar svårigheter på ordavkodningstestet alla är pojkar, medan ingen av flickorna uppvisade ordavkodningsproblem. Trots att Nationella provet är tänkt att tidigt identifiera elever som har svårigheter med läsning indikerar detta att tre elever av fyra med betydande ordavkodningsproblem riskerar att inte blir identifierade. Automatiserad ordavkodning är en 11

12 färdighet som behövs när eleverna kommer upp på mellanstadiet och möter betydligt svårare texter. Artikeln diskuterar även vikten av ett diagnostiserande arbetssätt för att identifiera elever före årskurs fyra som har ordavkodningsproblem. En annan frågeställning som problematiseras är om resurstilldelningen till skolor utgår från resultaten på Nationella och vilka tänkbara konsekvenser det kan få. Artikeln belyser även vilka implikationer som kan uppstå om lärare förlitar sig på resultaten på Nationella provet Key words: Nationella provet, ordavkodningsproblem, årskurs tre, tidig identifiering, läsförståelse, könsskillnader Mary Ingemansson, Högskolan i Kristianstad Mary.Ingemansson@hkr.se Möjligheter för en fördjupande läsning av historiska och andra skönlitterära texter i en klassrumskontext I min avhandling Det kunde lika gärna ha hänt idag. Maj Bylocks Drakskeppstrilogi och historiemedvetande hos barn i mellanåldrarna ( 2010) undersöker jag hur barn i mellanåldrarna, 9 12 år, läser historia i skolan. Där används skönlitteratur ibland som komplement och fördjupning. Vad kan en historisk roman säga dem om deras egen tid? Hur läser de historiska romaner och ser det olika ut beroende på deras läsförmåga, intresse och personliga tolkningar? Jag studerar också ett antal historiska romaner ur narratologisk synvinkel och ur genusperspektiv. I min fortsatta forskning vidareutvecklar jag båda spåren i min avhandling. Det innebär att jag ska ge en utvidgad översyn av den historiska romanen för mellanåren med ett fortsatt fokus på migrationsromaner och eventuellt angränsande teman av nyare inkommande litteratur inom genren, både svensk och utländsk. Flick- och kvinnoperspektivet fortsätter att dominera men även pojkkaraktärers utveckling i nya romaner kommer att belysas. Jag gör denna undersökning och analys i relation till litteraturpedagogiska aspekter samt i anslutning till Judith Langers uppdaterade version av Envisionment building ( 2010) samt anslutande Building Literacy through Classroom Discussion, Research-Based Strategies for Developing Critical Readers and Thoughtful Writers in Middle School (2005) av Mary Adler och Eija Rougle ( 2005). Begreppet high literacy relaterad till begreppet djupläsning är i ovan nämnda sammanhang intressant (Adler/Rougle, s. 99). Min presentation kommer att kort behandla migrationslitteraturen som grundtexter och mer omfattande de litteraturpedagogiska aspekterna. Dessa ska framgent mynna ut i en beskrivning av möjligheter och åtgärder för en synnerligen fördjupande läsning av historiska och andra skönlitterära texter i en klassrumskontext. Jag kommer att förtydliga några av dessa möjligheter i en fördjupande läsprocess. Maritha Johansson, Linköpings universitet Maritha.Johansson@liu.se Litterär socialisation genom undervisning - exemplet Sverige och Frankrike I mitt pågående forskningsprojekt undersöks och jämförs hur svenska och franska gymnasieelever hanterar läsningen av skönlitterär text. Ett övergripande syfte är att 12

13 diskutera litterär socialisation och att förstå hur den verkar i olika undervisningskontexter. Kontexterna utgörs av olika typer av gymnasieprogram i två olika europeiska nationer. Det empiriska materialet består av gymnasieelevernas skriftliga kommentarer till en novell. En övergripande analys av dessa kommentarer har resulterat i att tre strategier* har identifierats utifrån var elevernas huvudfokus ligger en innehållsrelaterad, en utomtextuell och en metalitterär. I en pågående analys undersöks ett urval av texter mer djupgående med avseende på hur eleven positionerar sig i relation till den skönlitterära texten. Denna relation beskrivs tentativt utifrån olika litteraturteoretiska aspekter på förhållandet mellan läsaren och texten. Generellt har det visat sig att de svenska eleverna tycks ha ett friare förhållningssätt till den skönlitterära texten, vilket exempelvis synliggörs genom deras explicita tolkningar som ofta relaterar till utomtextuella fenomen. De franska eleverna är överlag mer textnära och fokuserar i högre grad på textstrukturer. De är också mer angelägna om att belägga sina påståenden med exempel ur den skönlitterära texten. I presentationen diskuteras några aspekter på eleven som läsare i relation till den skönlitterära texten som ett resultat av litteraturundervisningens potentiellt socialiserande påverkan. *Begreppet strategier ska betraktas som ett arbetsnamn. Litteratur (i urval): Agrell, Beata (2009). Mellan raderna: till frågan om textens appellstruktur i Främlingskap och främmandegöring. Förhållningssätt till skönlitteratur i universitetsundervisningen (red. Staffan Thorsson & Christer Ekholm. Göteborg: Daidalos Culler, Jonathan (1975). Structuralist Poetics. Structuralism, Linguistics and the Study of Literature. London: Routledge & Kegan Paul Dufays, Jean-Louis et alii (2005). Pour une lecture littéraire. Histoire, théories, pistes pour la classe. Bryssel: de Boeck Iser, Wolfgang (1978). The Act of Reading. A Theory of Aesthetic Response. London: Routledge & Kegan Paul Rouxel, Annie (1996). Enseigner la lecture littéraire. Rennes: Presses universitaires de Rennes Tauveron, Catherine (2001). Relations conjugales dans le couple infernal compréhension/interprétation : une autre «drame très parisien» i Comprendre et interpréter le littéraire à l école et au-delà (red. Catherine Tauveron). Paris : Institut national de recherche pédagogique Torell, Örjan (red.) (2002). Hur gör man en litteraturläsare? : om skolans litteraturundervisning i Sverige, Ryssland och Finland : [rapport från projektet Literary Competence as a Product of School Culture]. Härnösand institutionen för humaniora Witte, Theo, Gert Rijlaarsdam och Dick Schram (2012). An empirically grounded theory of literary development. Teachers pedagogical content knowledge on literary development in upper secondary education. L1Educational Studies in Language and Literature, vol 12,

14 Marie-Helene Klementsson, Linköpings universitet Litterära gruppsamtal. Användning av litteraturanalytiska begrepp i olika typer av lärande i grupp. I mitt pågående licavhandlingsarbete, är det övergripande syftet att undersöka om och hur gymnasieelever i årskurs ett utvecklar sin förmåga att använda litteraturanalytiska begrepp i litteraturdiskussioner i mindre grupper. Går det att se om och hur deras litterära kompetens (Culler 1975) utvecklas? I den här presentationen kommer dock fokus att ligga på olika typer av lärande i grupp, vilket är en mindre delstudie i mitt avhandlingsarbete. Det empiriska materialet består av inspelade gruppsamtal av elevernas uppgiftsstyrda diskussioner kring fyra lästa skönlitterära verk. Gruppsamtalen pågick under ett läsår. I undersökningen ingår 36 elever som går på ett studieförberedande program. Elevgruppen är indelad i sex samtalsgrupper varav fem av grupperna läser den för samtliga gymnasieprogram första obligatoriska kursen i svenska SVE01 och en av grupperna läser SVA01 första kursen i svenska som andraspråk. Mina huvudfrågeställningar är, för det första, att undersöka om elevernas användning av litteraturanalytiska begrepp utvecklas genom gruppsamtal. Ur ett responsestetiskt textperspektiv undersöks om, och i så fall hur eleverna hjälper varandra framåt i textsamtalen och hur de på så sätt fyller de i de hålrum som läsningen skapat, (Iser 1978, Thorson 2010). För det andra fokuserar undersökningen på om det går att upptäcka olika typer av lärande i gruppsamtalen. Till exempelvis undersöks de förutsättningar litteratursamtalet skapar i elevers samtal kring en läst text och de pedagogiska möjligheterna gruppsamtalen för med sig (Asplund 2010,Tengberg 2011, Thorson 2010). I min presentation kommer jag att beskriva de olika typer av lärande i gruppsamtalen som framkommit i min första analys av materialet. Min utgångspunkt är att lärandet är ett resultat av elevernas samarbete om att lösa den givna uppgiften, vilket gör det naturligt att ansluta till ett sociokulturellt perspektiv (Säljö 2010). Litteratur (i urval) Asplund, S.B (2010) Läsning som identitetsskapande handling. Gemenskapande och utbrytningsförsök i fordonspojkars litteratursamtal. Karlstad: Estetisk-filosofiska fakulteten Karlstad universitet. Culler, Jonathan (1975). Structuralist Poetics. Structuralism, Linguistics and the Study of Literature. London: Routledge & Kegan Paul Collins, S. (2008) The Hunger Games Iser, Wolfgang (1978). The Act of Reading. A Theory of Aesthetic Response. London: Routledge & Kegan Paul Säljö, Roger (2010). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Norstedts Tengberg, M. (2011) Samtalets möjligheter. Om litteratursamtal och litteraturreception i skolan. Eslöv: Brutus Östlings Bokförlag Symposion. Thorson, S. (2005) Den dubbla receptionen. Om litteratursamtal mellan elever och deras lärare. Göteborg: Litteraturvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet. 14

15 Helena Krantz, Järfälla Barn- och elevhälsa Barns tidiga läsutveckling. En studie av tidiga språkliga och kognitiva förmågor och senare läsutveckling. Det övergripande syftet med denna studie är att analysera och beskriva läsningen hos en grupp elever i förskoleklass och årskurs 1 samt att söka samband mellan tidiga språkliga och kognitiva förmågor och tidig läsutveckling. 49 elever deltog i studien och deras läsutveckling analyserades över två år i förskoleklass och årskurs 1, dels genom tester dels genom lärarskattningar. Vid analys av varje enskild prediktors unika tillskott till förklaring av variationen i läsförmåga, uppvisar språklig medvetenhet ett signifikant samband i förskoleklass medan bokstavskännedom uppnår signifikanta samband både i förskoleklass och i årskurs 1. Dessa mönster för prediktion av läsutveckling uppnåddes inte för mer allmänna verbala förmågor och minne. När tidigare läsförmåga också tas i beaktande minskar prediktionen för tidiga språkliga och kognitiva förmågor och det är i huvudsak den tidiga läsförmågan som ger signifikanta samband till senare läsutveckling. Anna Lindholm, Karlstads universitet Anna.Lindholm@kau.se Att läsa mellan raderna. Om flerspråkiga elevers avancerade läsförståelse Studien ingår i ett VR-finansierat projekt, Läsa mellan raderna, som handlar om huruvida en dialogbaserad undervisning ger elever bättre förutsättningar att utveckla sin läsning, än en mer traditionell monologisk undervisning. Studien är en interventionsstudie och tio klasser (årskurs sju) från fyra olika skolor har deltagit i en så kallad experimentgrupp och lärarna i studien har följt ett dialogiskt präglat undervisningsupplägg. Utifrån ett antal noveller har sju lässtrategier successivt introducerats i klasserna under en termin, och eleverna har fått öva sig i metakognitivt tänkande, strukturerade textsamtal samt utmanande reflexionsuppgifter. Klasserna har gjort ett läsförståelsetest i augusti (förtest) och ett i januari (eftertest). I föreliggande studie undersöks sju flerspråkiga elevers avancerade läsförståelse. Eleverna har intervjuats och de har fått komplettera några frågor i eftertestet muntligen och jag utreder om resultatet blir ett annat än när läsförståelse testas skriftligen. Jag undersöker även hur eleverna själva har uppfattat den dialogiska undervisningen samt elevernas syn på och medvetenhet om den egna läsförståelsen. Jag utgår ifrån ett sociokulturellt förhållningssätt, där det sociala samspelet är av avgörande betydelse när en individ tillägnar sig ett språk (Vygotskij 1978; Säljö 2000). Resultatet visar att den dialogbaserade undervisningen verkar vara gynnsam för de flerspråkiga eleverna. Majoriteten av de flerspråkiga informanterna förbättrar sitt resultat poängmässigt från förtest till eftertest och glappet minskar mellan de som har högst respektive lägst poäng. Vissa av eleverna gynnas av den muntliga texttolkningen men inte alla. I de fall där eleverna gynnas framgår det att eleverna förstått texten men inte hur de förväntas svara i skrift. I intervjuerna framkommer att eleverna reflekterar över den dialogbaserade undervisningen i olika utsträckning. Några upplever att de har blivit mer noggranna läsare och att de har fått verktyg för att utveckla sin läsförståelse. Andra har inte riktigt utvecklat förmågan att sätta ord på sina reflektioner. 15

16 Petra Magnusson, Malmö högskola Ett multi-literacyperspektiv på läsutvecklingsarbete Presentationen utgår från en del av ett pågående teoriprövande avhandlingsarbete som undersöker skolans meningsskapande arbete utifrån den övergripande forskningsfrågan: Vad kan en textteori byggd på multimodal teoribildning innebära för att utveckla skolans undervisning i meningskapande? Med meningskapande avser jag en process där man tillägnar sig, men också förändrar och utvecklar, erfarenheter. I denna presentation vill jag diskutera utifrån frågan: Vad kan en textteori byggd på multimodal teoribildning innebära för arbetet med läsutveckling? Avhandlingsarbetets material består av styrdokument för skolan och material i form av ljudoch filminspelningar från gymnasieelevers meningskapande utifrån till exempel bild, skrift, film, blogg och reklam. Insamlingen av klassrumsempirin är präglad av etnografisk klassrumsforskning. Materialet analyseras och beskrivs i ett multimodalt ramverk med analysverktyg från designteori, läsforskning och multiliteracy-forskning. Det teoretiska ramverket består av multimodal teoribildning (ex. Kress, van Leuween, Jewitt, Selander, Björkvall), multiliteracy-forskning (ex. New London Group, Cope, Kalantzis), forskning om läsutveckling (ex. Langer, Liberg, af Geijerstam), forskning om litteratur och läsning i dagens medielandskap (ex. Lundström, Olin-Scheller, Persson), litteraturteori (ex. Eagleton, Pettersson, Hillis Miller, Felski, Littau). I presentationen vill jag diskutera hur ett multi-literacyperspektiv kan påverka skolans arbete med läsutveckling. Utifrån ett mediekologiskt synsätt ses den skriftliga texten som ett av många meningserbjudanden i ett horisontellt och diversifierat meningskapande. Jag menar att en utgångspunkt i multimodal teoribildning och ett multi-literacyperspektiv på läsutvecklingsarbetet tydliggör både behovet av, och möjligheterna för, ett medvetet arbete med läsutveckling som en del av det meningskapande arbetet i skolan. Jag vill också diskutera multi-literacyperspektivet i förhållande till traditioner med bas i färdighetsträning, funktionalistiska synsätt och critical literacy. Gun Malmgren, Lunds universitet, Kerstin Magnusson, Karlshamns kommun och Jan Nilsson, Malmö högskola Gun.Malmgren@litt.lu.se, Kerstin.Magnusson@utb.karlshamn.se, Jan.Nilsson.lut@mah.se Kunskap, funktion, form i vilken ordning? I ett just avslutat forskningsprojekt om språk- och litteraturundervisning på mellanstadiet (Studentlitteratur ht-2013) följer vi i två undervisningsprojekt ett lärarlag i deras arbete med att skapa en undervisning som består av sammanhängande kunskapskontexter där språk och innehåll hänger samman. Undervisningen tar stöd i de delar av skolans styrdokument som handlar om skolans demokratiuppdrag och att språk utvecklas i funktion - i kommunikation med andra. I boken beskrivs hur en integrerad och tematiskt orienterad undervisning i svenska kan bedrivas i samverkan med bild, musik, engelska och orienteringsämnen. Den primära utgångspunkten för det pedagogiska arbetet är att eleverna genom språket och de texter som 16

17 på olika sätt förmedlas ska förstå innehållet i den undervisning de möter. Olika strategier för att hjälpa eleverna att röra sig mot en djupare förståelse prövas och som medverkande forskare kan i analysen av den dokumenterade undervisningen visa på vad medvetna undervisningsstrategier och val av texter i vidare bemärkelse kan betyda för elevernas språkoch läsutveckling och hur litteraturläsning kan brukas för att utveckla elevernas sociala, personliga, kritiska och kognitiva förmågor. Vi ser i dagsläget genom hela skolsystemet starka tendenser till en återgång mot en mer formaliserad språk- och litteraturundervisning som det dominerande inslaget i svenskundervisningen. Denna färdighetsinriktade språk- och litteraratursyn kan ta sig olika utryck och legitimeras oftast med stöd i internationella och nationella kvalitetsgranskningar eller den tekniska och multimodala utveckling vi nu bevittnar. Inte minst den tekniska utvecklingen med tillgång till läsplattor/lärplattor öppnar nya möjligheter men också nya risker att innehållet underordnas funktion-och formaspekter. På samma sätt som formsidan av språket enligt utvärderingar och utredningar av olika slag har tappat mark har, trots all retorik om hur viktigt det är att barn och unga har tillgång till litteratur och stimuleras att läsa, även tiden för litteraturläsning minskat i barn- och ungas vardag. Intresset för retorik, literacy -frågor och genrepedagogik ökar i dagsläget. Vi vill i detta sammanhang rikta mer fokus på innehåll och funktion och behovet av en litteraturpedagogisk forskning med fokus på bruksvärdesanalyser och funktionaliseringsperspektiv. Bengt-Göran Martinsson, Linköpings universitet Bengt-Göran.Martinsson@liu.se Litteraturläsning som mål eller medel i ett kultur- och utbildningshistoriskt perspektiv. Av Lousie M Rosenblatt (1938/1995) har vi lärt oss skilja mellan efferent och estetisk läsning. En efferent läsning innebär att läsaren lägger fokus på att uppnå ett resultat, till exempel erhålla upplysningar, information eller fakta om något, efter läsningen. Den estetiska läsningen kännetecknas av att läsaren är fokuserad på det som händer under läsningen, vad som händer med läsaren. I olika varianter av receptionsteorier återkommer denna gränsdragning mellan en mer grundläggande, avkodande och informativ läsning och den egentliga litteraturläsningen, den som är värd att orda om. Bruket av litteratur, både i skola och i samhället i övrigt, är starkt förknippat med det tryckta ordet som medium och därmed också med läsförmåga som en individuell förutsättning för litteraturtillägnelse. I ett historiskt perspektiv är detta dock en tämligen kort period. Länge var litteraturen enbart muntlig och har så delvis åter blivit genom exempelvis ljudböckernas intåg. Ser man till den svenska litteraturundervisningens historia från 1860-talet och framåt har den i väsentliga avseenden varit muntlig, framförallt beroende på den knappa tillgången på läromedel (Martinsson 2013). Läsinlärning har varit en uppgift för de lägre skolstadierna och inte kopplats ihop med litteraturundervisning. Under vissa skeenden har till och med god läsförmåga indirekt uppfattats som något hotfullt, då ungdomen på sin fritid kunnat ägna sig åt att läsa fel slags litteratur, medan vi idag reflexmässigt ser litteraturen som en väg till att träna lästeknik. Litteraturen ska vara ett medel för mängdträning, för att tala idrottsspråk. I min presentation avser jag att belysa förhållandet mellan läsning som sådan och litteraturläsning i ett kultur- och utbildningshistoriskt sammanhang genom ett antal historiska exempel. 17

18 Martinsson, Bengt-Göran (2013). Tradition och bildning i modern litteraturundervisning. En modell för modernisering, medial transformering och globalisering. I Resor i tid och rum: festskrift till Margareta Petersson, (red.) Annette Årheim, Maria Olaussen, Lars Elleström, Peter Forsgren. Göteborg: Makadam. Rosenblatt, Louise M. (1938/1995). Literature as exploration. 5. ed. New York: Modern Language Association of America Ingrid Mossberg Schüllerqvist, Karlstads universitet Ingrid.Mossberg-Schullerqvist@kau.se Att läsa världslitteratur i klassrummet Världslitteratur definieras av David Damroch (2003, 2009) som verk som är i rörelse och möter läsare på olika platser i en global värld. Litteratur från icke-västerländska länder och från andra tider än vår egen (Elmfeldt 1997, Mossberg Schüllerqvist och Olin-Scheller 2011) ställer särskilda krav på undervisning och på läsare. Keith Barton, amerikansk historiedidaktiker, menar att presentism, att tolka historiska händelser utifrån en nutida kontext är vanligt förekommande när elever försöker förstå en annan tid. Fran Martin, brittisk forskare inom geografididaktik, menar att om elever ska förstå, alternativt sätta sig in i hur det är att leva på en annan plats än den som är välbekant, behöver undervisningen utgå från att människor lever på olika sätt, att skillnader är centrala och att alla människor intar flera olika positioner i livet. Flera litteraturdidaktiska forskare (Behrendt 2006; Hedelin 2013; Årheim 2007) pekar på svårigheter för läsaren när hen möter autonarration, realism och realistiska skildringar. Ska texten läsas dokumentärt, fiktivt eller som en blandning av båda? I en forskningscirkel på ett gymnasium har en grupp svensklärare arbetat tillsammans med mig under 2012 och 2013 för att utveckla elevernas läsning av icke-västerländsk litteratur. Centrala frågor i projektet är hur lärare kan undervisa om dubbelkontrakt i autonarrationer när läsaren inte har kännedom om eller erfarenheter av den miljö som skildras och inte heller har referenser till kulturella traditioner, vanligt förekommande metaforer eller berättarstrukturer. Kort sagt, hur förstår en läsare ett verk, en berättande framställning om vare sig literary transfer eller performanskunskaper (Torell 2002) räcker till? På vilka sätt kan undervisning i icke-västerländsk litteratur främja elevernas förståelse av global kulturell förståelse och livsvillkor? Ett resultat från årets arbete är att eleverna läser faktivt i mötet med icke-västerländsk litteratur. Under hösten 2013 ska lärarna iscensätta en läsning av romanen Ru, som ställer stora krav på läsaren. Den gestaltar en annan tid, en annan plats och är fragmentariskt berättad. Undervisningen kommer att fokuseras på litterära läsarter, relationer mellan fiktion och faktion, dubbelkontrakt och autonarration men också på realiaundervisning och diskussioner om förförståelse, begrepp och det annorlunda. Judith A. Langers stances (Langer 2011) används som ram för att undersöka framväxten av förståelsen av texten. Iscensättningarna i klasrummet kommer också att ta fasta på hur eleverna använder sig av presentism och diskussioner om hur vi som läsare kan förstå det främmande. Ett särskilt fokus ligger på vad vi inte förstår och hur vi som läsare kan hantera skillnader. 18

19 Kersti Nilsson, Högskolan i Borås Kersti.Nilsson@hb.se Searching for self in literature? - Young adults reflections on importance and meaning of reading fiction in the digital age This paper aims at investigating young adults, years old, discussions on topics concerning uses of literature as a fictional medium, its importance as art and potential source of self-understanding and empathy, and how the experience of fiction and poetry in books differs from other fictional media. Finally, if and how fictional and reality-based narration on the whole are thought of as sources of truth or speculation. According to these topics, questions to be answered are: 1/ how do interests in and attitudes towards reading fiction and poetry appear in conversation among young adults? 2/how does reading literature and fiction relate to personal and social identities among young adults in conversation? 3/ how does conversation on these topics manifest itself in similarities, differences, groupthink, etc. within and/or between groups of young adults? The theoretical framework is based on literature and reception studies, the philosophy of dialogue and hermeneutics, social psychology, and media and communication studies. The method used in this study is focus-group interviews based on groups consisting of 4-6 respondents in each. The population is pupils in upper secondary school, in theoretical as well as practical programs, and in folk high school. Each category is represented by two groups, which will be approximately 30 respondents in all. The dialogue between the respondents is important within the focus groups. The analysis will be processed in three stages. First, conversational and communicational analysis is processed in search of patterns of associations and uses of analogies, distinctions, metaphors, and examples. Second, narrative analysis will be applied in search of personal experiences within the respondents conversation, considered as narratives. Third, content analysis is processed in order to find patterns within each category as well as similarities and differences in between the three categories. Olle Nordberg, Uppsala universitet Olle.Nordberg@littvet.uu.se Vilken roll spelar skönlitteratur för internetgenerationen? Attityder, förståelse, perspektiv, personlighetsutveckling I en tidigare studie har jag jämfört gymnasieelevers syn på skönlitterär läsning år 2000 och Jämförelsen har gjorts genom att låta elever ht 2012 genomföra en nationell provuppgift som ursprungligen skrevs ht Temat för proven år 2000 var Läsning och i den uppgift jag har granskat ombeds eleverna att resonera om sin egen läsning utifrån provinstruktionen. 46 uppsatser finns arkiverade och jag har gjort jämförelsen med en så liknande grupp som möjligt tolv år senare med syftet att få veta mer om vilken roll skönlitterär fiktion spelar i internetgenerationens liv. Resultaten visar att ungdomarna från 2012 gärna läser fiktion i traditionella böcker, men att de gör det på ett annat sätt och med andra syften (ren avkoppling, underhållning). Långt färre når Langers stancer 3,4,5 eller visar på vad Torell har lyft fram som balansen mellan inlevelse (literary transfer-kompetens) och distans. Långt färre når till de mer 19

20 allmänmänskliga frågorna i sina resonemang, långt färre lyfter fram det personlighetsutvecklande som en anledning att läsa skönlitteratur. Detta har även visat sig påverka vad som läses (fantasygenren har ökat mycket dramatiskt, klassiker och annan fiktion har gått kraftigt tillbaka). Jag har också funnit att 2012-eleverna upplever sig mer stressade än gruppen från 2000, något som hålls fram som ett skäl att inte läsa annat än på skol-ledig tid. Att denna tidsbrist och stress skulle kunna ha ett samband med de många timmar som eleverna varje dag tillbringar vid sociala medier och dataspel reflekterar ingen av dem över i sina uppsatser. I stället är det skolans tryck som anges som skäl. Denna longitudinella studie har presenterats vid NoFa4 i Trondheim och vid läsforskningskonferensen Reaching the Reading Experience vid Oslo universitet nyligen. Under VT 13 har jag gjort uppföljande studier med samma elevgrupper där eleverna har fått läsa en novell och svara på frågor kring den. De har även fyllt i en enkät om sina läs- och medievanor. Genom en analys av denna uppföljning kommer jag bl.a. kunna relatera elevernas texter om hur de själva ser på sin läsning med ett empiriskt resultat som visar hur de faktiskt läser. Under lässymposiet i Karlstad vill jag utifrån en sammanfattning av den första studien ge en rapport från denna uppföljande undersökning. Christina Olin-Scheller, Karlstads universitet Christina.Olin-Scheller@kau.se Lässtrategier i rörelse Denna presentation beskriver och problematiserar lärares arbete med lässtrategier i klassrummet. Avsikten är dels att belysa hur lässtrategier sätts i rörelse genom undervisning, dels vilka effekter arbete med lässtrategier har på elevers läsutveckling. I presentationen utgår vi från styrdokumentens formuleringar om att lässtrategier är ett centralt innehåll i alla årskurser på grundskolan och att betydligt färre elever i Sverige än i andra länder får delta i undervisning som innehåller undervisning om lässtrategier (PIRLS 2006). Studien är en del av en större interventionsstudie där ett av målen är att pröva i praktiken om det går att designa undervisningsupplägg som bidrar till att göra elever i grundskolans senare år till mer aktiva, medvetna och strategiska läsare av olika texttyper (jfr Donndelinger 2005; McKeown et al. 2009). Undervisningsuppläggen förankras i teoretiskt grundade antaganden om olika undervisningsstrategiers förtjänster där bland annat fokus på att göra elever medvetna om olika typer av lässtrategier ingår (jfr Murphy et al. 2009; Duke & Pearson 2002). Undersökningen genomfördes i 10 klasser och med deras svensklärare (9 stycken, varav 2 män och 7 kvinnor) under höstterminen 2012 i årskurs sju. Interventionen innebar ett samarbete med forskarna som innefattade regelbundna träffar med erfarenhetsutbyte och fortlöpande gemensam planering av undervisningen bland annat om utvalda lässtrategier (summera, göra förutsägelser, värdera och ta ställning, ställa frågor till texten, visualisera, jämföra texten med andra texter, hitta luckor i texten och göra inferenser). I presentationen vill jag på ett övergripande plan diskutera hur lärare och elever medvetandegör användningen av samtliga dessa strategier, men också specifikt lyfta fram arbete med två lässtrategier värdera och ta ställning och hitta luckor och inferenser strategier som är sparsamt beskrivna i tidigare studier (Andreasen & Bråten 2011; Graesser 2007). Presentationen belyser också hur arbetet med lässtrategier kan konkretiseras och iscensättas i undervisningen. 20