Sammanträdande organ. Tid kl. 13:15 Plats. Service- och tekniknämnden. Jakobsdal, Vingåkersvägen 18 Katrineholm

Transkript

1 KALLELSE Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Sammanträdande organ Service- och tekniknämnden Tid kl. 13:15 Plats Jakobsdal, Vingåkersvägen 18 Katrineholm Ärende Beteckning 1. Upprop 2. Val av justerare 3. Fastställande av dagordning 4. TEMA - Trafiksäkerhetsarbete 5. Information - Budget 2016 med nya intäkter och kostnader 6. Information - Månadsrapport maj 7. Information - Rapport kost, hälsa och kunskap 8. Information - Föreningsbidrag 9. Yttrande över remiss av motion om enhetliga hastighetsbegränsningar vid Katrineholms kommuns skolor STN/2016: Uppdrag Sportcentrums utveckling STN/2016: Synpunkter på förslag Detaljplan Ragnars gärde 12. Lokala trafikföreskrifter om parkering i kvarteret Svärdsliljan 13. Lokala trafikföreskrifter om förbud att parkera på Uppsalavägen 14. Upphävade av lokala trafikföreskrifter på Djulögatan och Gjuterigatan STN/2016:66 STN/2016:67 STN/2016:67 STN/2016:67 Anneli Hedberg Ordförande /EGET_FÖRVALTNING/ Besöksadress: Org.nummer Katrineholms kommun Telefon: Katrineholm Telefax: E-post:

2 Projektrapport: Kost, hälsa och kunskap Datum: Bildningsförvaltningen Service- och teknikförvaltningen

3 Innehåll Bakgrund...3 Syfte...4 Metod och material...4 Resultat...5 Första undersökningstillfället, februari Andra undersökningstillfället, juni Tredje undersökningstillfället, december Betyg och närvaro under projektperioden...9 Elevernas reflektioner...9 Diskussion...10 Metodkritik...10 Sammanfattning...11 Litteratur...12 Bilaga - Styrkor och svårigheter (SDQ-Sve) 2

4 Bakgrund Kommunens verksamheter påverkar invånarna genom hela livet och har därför stor betydelse för folkhälsan. Maten ska ge den energi och de näringsämnen som den enskilde behöver. Våra skolelever ska känna matglädje och må bra av maten som kommunen serverar. Skolans uppdrag är att främja lärandet vilket underlättas av att eleverna är mätta. Matvanorna har betydelse för hur bra barn presterar i olika inlärningsuppgifter. I Katrineholms kommun finns ett måltidspolitiskt program som är taget i kommunfullmäktige och ska användas som inriktningsdokument. Ett samarbete mellan Bildningsförvaltningen och Service- och teknikförvaltning är en del i att gemensamt uppnå kommunens vision om god och jämlik hälsa och kunskapsmålen i matematik. Inom skolorna i Katrineholms kommun har man satt ett mål att alla elever i årskurs 7, 8 och 9 ska nå kunskapsmålen i matematik. Tidigare forskning visar att nästan tre av fyra elever äter sällan eller aldrig mellanmål på förmiddagen i skolan (Nordlund, G & Jacobson, T. (1999). Gymnasieelevers matvanor). Inga större skillnader ses mellan pojkar och flickor, men mellanmålens innehåll varierar. Betydligt fler flickor än pojkar äter frukt under förmiddagen. Pojkarna äter istället kaka eller bulle i större utsträckning än flickorna. Skillnader i dryckesval kan också ses mellan könen. Fler pojkar väljer läsk och flickorna väljer istället vatten. I den undersökning kring barn- och ungdomars läsk- och godiskonsumtion som Statens folkhälsoinstitut som gjorde 2009/2010 ses skillnader mellan könen. Undersökningen som gjorts på 11-, 13- och 15-åringar visar att andelen pojkar som konsumerar godis och läsk är betydligt högre än flickor. Trenden angående fruktkonsumtion visar att flickorna äter betydligt mer frukt än pojkarna (Folkhälsomyndigheten 2010, Svenska skolbarns hälsovanor 2009/2010). Inom ramarna för detta projekt är det mycket svårt att isolera ett samband mellan skolelevers matematikkunskaper och deras näringsintag. Det finns dock tidigare studier som visar på samband mellan förbättrad kost och resultat på nationella prov. (Belot & James 2009) Andra studier har fokuserat på sambandet mellan frukost och effekter på minne, uppmärksamhet och prestation. (Pollitt 1995, Rampersaud et al 2005, Gaire et al 2008, Muthayya et al, 2007) Det är därför ett rimligt antagande att om vi, med kostens hjälp, kan stärka elevernas koncentrationsförmåga kommer det att gynna deras resultat inom matematik såväl som inom skolan i allmänhet. Ett tidigare försök har gjorts i Katrineholms kommun med att erbjuda elever frukost innan skoldagens början. Detta föll dock inte väl ut, då väldigt få elever valde att dra nytta av möjligheten, troligvis på grund av att eleverna var tvungna att komma tidigare till skolan, utanför ordinarie skoltid. Genom att istället erbjuda ett mellanmål, under ordinarie skoltid, elimineras detta problem. 3

5 Syfte Syftet med projektet var att undersöka om dagliga mellanmål serverade på skoltid (det vill säga ökat regelbundet näringsintag) ger mätbara effekter på högstadieelevers upplevda koncentrationsförmåga. Metod och material Två elevgrupper ingick i projektet en testgrupp och en kontrollgrupp. Varje grupp bestod av två klasser, hämtade från Södra skolan och Tallåsskolan. En testklass och en kontrollklass valdes från varje skola, för att på så sätt motverka eventuella skillnader mellan grupperna som är kopplade till respektive skola. Projektet började i februari 2015 och innan starten informerades elevernas föräldrar om projektets form och syfte. Vid projektstarten gick eleverna i årskurs åtta och projektet avslutades efter höstterminen i årskurs nio. Undersökningsgruppen erbjöds ett dagligt mellanmål med ett energiinnehåll på ungefär 200 kcal. Mellanmålet serverades i klassrummet under förmiddagen. Referensgruppen erbjöds inget extra mellanmål på skoltid. Både grupperna fick vid tre tillfällen besvara en självskattningsenkät som heter SDQ (The Strengths and Difficulties Questionnaire). Bedömningsmetoden används bland annat av Socialstyrelsen och inom psykologi/beteendevetenskap. 25 frågor används för att bedöma fem kategorier (som framgår först när enkäterna tolkas). Dessa är: Emotionella symptom Uppförandeproblem Hyperaktivitet Kamratproblem Prosocialt beteende Varje fråga kan besvaras med tre alternativ, som sedan översätts till poäng. Alternativen är Stämmer inte (0 poäng), Stämmer delvis (1 poäng) och Stämmer helt (2 poäng). Maxpoäng i varje kategori blir alltså 10. För att tolka enkäterna till poäng används verktygen på: Enkäterna delades ut i pappersform av skolsköterska och eleverna fick fylla i. Utfallen matades sedan in på SDQ:s hemsida för att få en överskådlig sammanställning med diagram och tabeller. Projektet syftade till att undersöka utvecklingen på gruppnivå. Det fanns varken möjlighet eller intresse för att följa enskilda elevers enkäter. Den första enkäten genomfördes vid projektets start, det andra tillfället i slutet av vårterminen i årskurs åtta och det tredje tillfället i slutet av höstterminen i årskurs nio. Intentionen var att följa de två gruppernas utveckling under ett år för att se om självskattningen av koncentrationsförmåga förändrades. Genom att jämföra gruppernas 4

6 utveckling, och se om de skiljer sig, är det möjligt att se om testgruppens upplevda koncentrationsförmåga utvecklar sig annorlunda än kontrollgruppens. Resultat Första undersökningstillfället, februari 2015 Vid det första undersökningstillfället, i samband med projektstarten i februari 2015, besvarade 94 elever enkäten. Fördelningen mellan test-/kontrollgrupp, skolor samt mellan pojkar/flickor framgår av tabellen nedan. Tabell 1 - deltagare, första undersökningen Mätning 1, februari Kontrollgrupp Testgrupp Södra Tallås Södra Tallås Pojkar: Flickor: Ej angivet: Totalt klass: Totalt grupp: Totalt tillfälle: 94 Notera att relativt många elever har valt att inte uppge kön, vilket innebär att när den här rapporten diskuterar genomsnittsvärden för pojkar och flickor respektive hela gruppen, så kommer hela gruppen inte att motsvara summan av pojkar och flickor, utan summan av pojkar, flickor och de som ej angett kön. Vid uttolkning och sammanställning av det första undersökningstillfällets enkäter såg resultaten ut som i tabell 2. Siffrorna är genomsnitt. Tabell 2 - utfall, första undersökningen Mätning 1, februari Kontrollgrupp Testgrupp Pojkar Flickor Gruppen Pojkar Flickor Gruppen Emotionella symptom 2,14 3,92 3,02 2,00 4,46 3,57 Uppförandeproblem 1,86 2,46 2,24 2,39 2,04 2,37 Hyperaktivitet 3,71 4,79 4,18 4,72 4,33 4,80 Kamratproblem 1,93 1,88 1,91 1,56 1,54 1,55 Totala svårighetspoäng 9,71 13,04 11,38 10,67 12,38 12,29 Prosocialt beteende 7,79 7,75 7,84 6,61 7,21 6,94 Emotionella symptom, uppförandeproblem, hyperaktivitet och kamratproblem summeras i totala svårighetspoäng. Ju lägre svårighetspoäng, desto mindre svårigheter. Prosocialt beteende är inte en svårighetskategori, varför den ligger separat. Högre poäng på den tyder på ett mer socialt beteende. Att ha låga värden på svårighetskategorierna och högt värde på prosocialt beteende är alltså någonting positivt. 5

7 Andra undersökningstillfället, juni 2015 Det andra mätningstillfället genomfördes i början av juni, strax innan sommarlovet. Tyvärr var bortfallet större, då endast 85 enkäter återlämnades. Tabell 3 - deltagare, andra undersökningen Mätning 2, juni Kontrollgrupp Testgrupp Södra Tallås Södra Tallås Pojkar: Flickor: Ej angivet: Totalt klass: Totalt grupp: Totalt tillfälle: 85 Tabell 4 visar utfallet av SDQ-undersökningen vid halvtid, alltså efter att eleverna fått mellanmål under vårterminen. Tabell 4 - utfall, andra undersökningen Mätning 2, juni Kontrollgrupp Testgrupp Pojkar Flickor Gruppen Pojkar Flickor Gruppen Emotionella symptom 2,41 4,12 3,46 2,10 3,17 2,69 Uppförandeproblem 2,00 2,88 2,46 2,81 1,29 2,00 Hyperaktivitet 4,41 4,82 4,70 4,86 3,67 4,17 Kamratproblem 1,94 2,29 2,11 1,38 1,50 1,48 Totala svårighetspoäng 10,76 14,12 12,73 11,14 9,63 10,33 Prosocialt beteende 7,65 7,35 7,38 5,90 7,46 6,79 Jämfört med utfallet i februari syns en hel del förändringar. Intressant är att kontrollgruppens utfall i allmänhet har stigit (vilket indikerar större problem) och testgruppens utfall i allmänhet har sjunkit (vilket indikerar mindre problem). Genom att subtrahera februaris utfall från junis ser vi förändringen hos pojkar, flickor, och hela gruppen i både test- och kontrollgrupp. (Tabell 5.) Ett negativt värde på t.ex. Hyperaktivitet betyder att gruppens genomsnittliga självskattning av just Hyperaktivitet har sjunkit. Motsatsen gäller för ett positivt värde den genomsnittliga skattningen har stigit. Om vi tittar på de två gruppkolumnerna (pojkar + flickor + de som ej uppgett kön) så har den genomsnittliga självskattningen sjunkit på alla problemkategorier i den grupp som får mellanmål, och den har stigit på alla kategorier i den grupp som inte får mellanmål. Uppdelat på kön är det tydligt att flickorna i testgruppen står för den stora förändringen i önskvärd riktning. Utfallet i samtliga svårighetskategorier har sjunkit, och snittvärdet för prosocialt beteende har gått upp. 6

8 Ett viktigt undantag är raden som heter prosocialt beteende. Den är det enda värde där en högre siffra är bättre, alltså indikerar ett mer socialt beteende. Tyvärr har den siffran sjunkit i båda grupperna. Tabell 5 - förändring mellan första och andra undersökningen Kontrollgrupp Testgrupp Förändring feb-jun Förändring feb-jun Pojkar Flickor Gruppen Pojkar Flickor Gruppen Emotionella symptom 0,27 0,20 0,44 0,10-1,29-0,88 Uppförandeproblem 0,14 0,42 0,22 0,42-0,75-0,37 Hyperaktivitet 0,70 0,03 0,52 0,13-0,67-0,63 Kamratproblem 0,01 0,42 0,20-0,17-0,04-0,07 Totala svårighetspoäng 1,05 1,08 1,35 0,48-2,75-1,95 Prosocialt beteende -0,14-0,40-0,47-0,71 0,25-0,15 Tredje undersökningstillfället, december 2015 Vid det tredje undersökningstillfället, i december 2015, deltog 82 elever. Det vill säga det lägsta deltagarantalet under projektet, men bara tre färre än vid det andra undersökningstillfället. Se tabell 6. Tabell 6 - deltagare, tredje undersökningen Mätning 3, december Kontrollgrupp Testgrupp Södra Tallås Södra Tallås Pojkar: Flickor: Ej angivet: Totalt klass: Totalt grupp: Totalt tillfälle: 82 7

9 Tabell 7 visar utfallet av den sista undersökningen, när eleverna i testgruppen fått mellanmål under ett kalenderår (vår- och hösttermin). Tabell 7 - utfall, tredje undersökningen Mätning 3, december Kontrollgrupp Testgrupp Pojkar Flickor Gruppen Pojkar Flickor Gruppen Emotionella symptom 2,00 4,95 3,81 2,84 3,52 3,24 Uppförandeproblem 2,60 2,70 2,59 2,95 1,71 2,47 Hyperaktivitet 4,67 5,45 5,03 5,05 4,14 4,64 Kamratproblem 2,33 2,35 2,41 2,11 1,14 1,76 Totala svårighetspoäng 11,60 15,45 13,84 12,95 10,52 12,11 Prosocialt beteende 7,13 7,05 7,03 6,16 7,76 6,76 Problem i vardagen 0,87 2,05 1,54 0,63 1,00 0,89 Förändringen jämfört med det andra undersökningstillfället visar inte på en lika positiv trend som mellan första och andra tillfället. Tabell 8 visar att såväl pojkar som flickor i båda grupperna har högre genomsnittliga utfall på nästan alla svårighetskategorier än de hade i juni. Noterbart är att både pojkar och flickor i kontrollgruppen har fortsatt sänkt utfall på prosocialt beteende, men i testgruppen har värdet stigit för både pojkar och flickor. Det rör sig dock om tämligen små förändringar. Tabell 8 - förändring mellan andra och tredje undersökningen Kontrollgrupp Testgrupp Förändring jun-dec Förändring jun-dec Pojkar Flickor Gruppen Pojkar Flickor Gruppen Emotionella symptom -0,41 0,83 0,35 0,75 0,36 0,56 Uppförandeproblem 0,60-0,18 0,14 0,14 0,42 0,47 Hyperaktivitet 0,25 0,63 0,32 0,20 0,48 0,48 Kamratproblem 0,39 0,06 0,30 0,72-0,36 0,28 Totala svårighetspoäng 0,84 1,33 1,11 1,80 0,90 1,78 Prosocialt beteende -0,51-0,30-0,35 0,25 0,30-0,04 Tabell 9 visar hur utfallen har förändrats från start till avslut av projektet. I kontrollgruppen har pojkar och flickor ett högre utfall på samtliga svårighetskategorier, med ett marginellt undantag (emotionella symptom, pojkar), och lägre utfall på prosocialt beteende. I testgruppen gäller samma sak för pojkarna alla svårighetskategorier visar högre utfall, och prosocialt beteende visar en minskning. Intressant är dock att det motsatta gäller för flickorna i testgruppen samtliga svårighetskategorier uppvisar lägre utfall och prosocialt beteende visar en ökning. 8

10 Tabell 9 - förändring mellan första och tredje undersökningen Kontrollgrupp Testgrupp Förändring feb-dec Förändring feb-dec Pojkar Flickor Gruppen Pojkar Flickor Gruppen Emotionella symptom -0,14 1,03 0,79 0,84-0,93-0,33 Uppförandeproblem 0,74 0,24 0,35 0,56-0,33 0,10 Hyperaktivitet 0,95 0,66 0,85 0,33-0,19-0,15 Kamratproblem 0,40 0,48 0,49 0,55-0,40 0,20 Totala svårighetspoäng 1,89 2,41 2,46 2,28-1,85-0,17 Prosocialt beteende -0,65-0,70-0,82-0,45 0,55-0,18 Betyg och närvaro under projektperioden I ett försök att komplettera bilden som framkommit av eleverna självskattade mående gjordes en statistisk jämförelse av de inblandade klassernas betygsutveckling samt närvaro under projekttiden. Jämförelsen visar inte på några utmärkande skillnader mellan test- och kontrollgrupp. Båda grupperna följer samma mönster, vilket även är det mönster som övriga högstadieelever i samma årsgrupp följer i Katrineholm kommun. Elevernas reflektioner Efter att projektets genomförandefas avslutats, och mellanmålen alltså slutat erbjudas, fick eleverna i de klasser som erbjudits mellanmål möjlighet att svara på ett antal öppna frågor om vad de själva tyckt. Av oklar anledning har dock endast elever från Tallåsskolans testgrupp har besvarat frågorna. Av 18 respondenter var sju pojkar, nio flickor och två valde att inte uppge kön. 15 respondenter har ätit mellanmål varje dag, två har ätit det några gånger i veckan och en har aldrig ätit det. På frågan Hur har du upplevt att få mellanmål? visade 17 av svaren på positiva upplevelser och endast en ansåg det negativt. Ett av svaren belyste dock en oro som diskuterats i projektgruppen, men som under projektet verkat vara ett problem av ringa omfattning: Jag har tyckt om att få mellanmål men ibland så kan jag skippa frukosten på morgonen och tänkt att jag får mellis i skolan. Annars tycker jag det har vart bra. På frågan Vad har varit bra med mellanmålet? nämner nästan alla svarare saker som minskad hunger, ökad ork, bättre koncentration, mer energi och bättre fokus i olika formuleringar. Till exempel: Man orkar med skoldagen. Utan det så fokuserar man inget alls den sista lektionen innan lunch. På frågan Vad har varit dåligt med mellanmålet? framkommer att ett flertal av respondenterna hade önskat större variation. Någon hade önskat större portioner och någon hade hellre sett att det serverades på eftermiddagen. 9

11 Diskussion Resultatet av självskattningsundersökningen visar att den enda grupp där man kan se en tydlig förbättring under projekttiden är flickorna i testgruppen, där den totala svårighetspoängen sjunkit med 1,85. Flickorna i kontrollgruppen har samtidigt ökat sin totala svårighetspoäng med 2,41. För pojkar syns ingen tydlig skillnad, utan både test- och kontrollgrupp har ökat sin totala svårighetspoäng med ungefär 2. Orsaken till att flickorna i testgruppen visar en så markant förbättring jämfört med kontrollgruppen kan påverkas av ett antal metodmässiga begränsningar, mer om dessa nedan, men det kan inte utslutas att mellanmålet har bidragit till det positiva utfallet. Att pojkarna i undersökningen inte uppvisar samma resultat kan även det bero på metodmässiga begränsningar, men det kan också vara så att flickor i den undersökta åldersgruppen påverkas mer av mellanmål. En möjlig förklaring till det kan vara att flickorna generellt äter mindre och är i större behov av ökat näringsintag, men det är en spekulation. Att det inte går att se några skillnader i betygsutveckling mellan grupperna kan också ha många förklaringar. Den mest uppenbara är att det kanske inte finns ett påvisbart samband mellan extra näringsintag i form av mellanmål och betygsutveckling. Grupperna kan också ha påverkats av faktorer utanför projektets kontroll som haft större inverkan än mellanmålet. Slutligen kan det också vara så att det finns en eftersläpning i betygsutvecklingen det tar mer än ett år innan resultaten av ökat näringsintag och (i flickornas fall) bättre mående påverkar betygen. Detta är återigen spekulationer och inget som går att belägga inom ramarna för det genomförda projektet. Att många elever själva har uppskattat mellanmålet framgår tydligt av de frågor som ställdes i efterhand. Av 18 svarande är 17 positiva till mellanmålet i stort, och det övervägande flertalet nämner anledningar som bättre ork, energi och koncentrationsförmåga. Det är också tämligen tydligt att en större variation gällande vilka mellanmål som serveras hade uppskattats av många. Metodkritik Projektet är utfört under ett kalenderår (vår- och hösttermin) med mycket små populationer som både test- och kontrollgrupp. Det gör att resultaten är mycket känsliga för påverkan utanför projektets avgränsningar. Bortfall vid enskilda mätningar får ett stort genomslag, om exempelvis en eller flera elever som mår mycket dålig närvarar vid en mätning men inte vid en annan förskjuts hela gruppens genomsnittsvärden. Resultaten kan också ha påverkats av att elever slutat eller börjat i klasserna under projektets gång. Eftersom bedömningen gjordes att det var viktigt att de deltagande eleverna fick vara anonyma, så har det inte gått att korrigera för närvaro eller tillkommande/slutande elever. Anonymiteten är viktig i den här sortens undersökningar, som kan upplevas som känsliga, men om liknande projekt ska genomföras kan det vara lämpligt att utöka populationerna eller att kontrollera dem på annat sätt, som möjliggör fortsatt anonymitet. 10

12 För undersökningens resultat hade det också varit önskvärt om projektet löpt över (minst) ett läsår istället för över en vår- och en hösttermin. Olika ämnen som läses på våren i klass 8 och på hösten i klass 9, vilket försvårar betygsjämförelser. I klass 9 börjar eleverna också fundera mer över sina val till gymnasiet och/eller andra framtidsval vilket kan utgöra både en motivator och en stressfaktor som potentiellt påverkar både mående och betyg. Även specifika förutsättningar, förändringar eller förhållanden som rör enskilda klasser kan ha påverkat resultatet. Eventuella lärarbyten och annat kan också ha påverkat enskilda testeller kontrollklasser på jämförelsestörande sätt. Slutligen är det förstås olyckligt att endast en av de två testgrupperna svarat på frågor om mellanmålet i efterhand, även om svaren fortfarande är viktiga för att ge en bild av hur mellanmålen faktiskt har upplevts. I vissa svar går det dock att ana en trötthet på att besvara enkäter hos respondenterna. Sammanfattning Projektets undersökning antyder att mellanmål på skoltid har gynnsamma effekter på flickors självrapporterade mående. Några liknande tendenser hos pojkar eller avseende betygsutveckling hos båda könen syns ej. På grund av undersökningens begränsade omfattning, små populationer, bortfall och andra tänkbara former av resultatpåverkande yttre omständigheter går det inte att dra några tydliga slutsatser av resultatet. Ett införande av dagligt mellanmål för alla högstadieelever i Katrineholms kommun skulle uppskattningsvis kosta 2,7 miljoner kronor per år (baserad på elever, 180 skoldagar och 15 kr/portion). Ett begränsar alternativ, att erbjuda gratis mellanmål två dagar i veckan, skulle kosta 1 miljon kronor. Det går inte att rekommendera ett införande av mellanmål till sådana summor utan ett tydligare underlag. Om intresse finns för att ytterligare undersöka effekten av mellanmål på skoltid bör en ny studie utföras, där lärdom dras av erfarenheter från denna studie. Ett större och mer kontrollerat urval, undersökningsperiod baserad på läsår istället för kalenderår, och gärna låta studien löpa över flera år. Förslagsvis från klass 7 till 9. 11

13 Litteratur Belot & James 2009 Folkhälsomyndigheten. (2010). Svenska skolbarns hälsovanor 2009/2010 Gaire et al 2008 Muthayya et al, 2007 Nordlund, G & Jacobson, T. (1999). Gymnasieelevers matvanor Pollitt 1995 Rampersaud et al

14 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) Datum Vår beteckning SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN STN/2016: Planering och Byggande Vår handläggare Ert datum Er beteckning Cathrine Andersson Service- och tekniknämnden Yttrande över remiss av motion om enhetliga hastighetsbegränsningar vid Katrineholms kommuns skolor Förvaltningens förslag till beslut Service- och tekniknämnden beslutar att föreslå Kommunfullmäktige att besluta om att motionen ska anses vara besvarad. Sammanfattning av ärendet En motion angående enhetliga hastighetsbegränsningar vid skolorna i Katrineholms kommun har lämnats in till kommunfullmäktige av Sverigedemokraterna. Kommunledningsförvaltningen har skickat en remiss till Service- och tekniknämnden och bildningsnämnden med begäran om yttrande över motionen. Samhällsbyggnadsförvaltningen har berett ärendet åt Service- och tekniknämnden och sammanställt synpunkter utifrån Sverigedemokraternas motion. Hastigheten vid kommunens skolor beror till stor del på i vilken trafikmiljö skolan är placerad, utmed huvudgata med genomfartstrafik eller utmed lokalgata i bostadsområde. NTF har fått uppdrag av Samhällsbyggnadsförvaltningen om en översyn av hastigheter och åtgärder vid kommunens skolor som ett led i hastighetsöversyn inom hela kommunen. Översynen gäller alla skolor både kommunala och friskolor. Tillsammans med KFAB arbetar Samhällsbyggnadsförvaltningen och bildningsförvaltningen sedan ungefär två år tillbaka för att områden vid och på skolorna ska upplevas säkra och trygga. Ärendets handlingar Remiss daterad Återtagande av remiss daterad Remiss daterad Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige mottog i december 2015 en motion från Sverigedemokraterna om enhetliga hastighetsgränser vid Katrineholms kommuns skolor och skickade i februari en remiss till Service- och tekniknämnden för besvarande. Remissen återtogs efter kommunikation om att det inte skulle finnas möjlighet att svara på remissen eftersom SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Katrineholms kommun Katrineholm Telefon: E-post: Cathrine.Andersson@katrineholm.se

15 TJÄNSTESKRIVELSE 2 (3) Datum Vår beteckning SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN STN/2016: Planering och Byggande nämndmöte saknades innan svarstiden gick ut, samt att Samhällsbyggnadsförvaltningen hade en utredning på gång om hastigheter vid kommunens skolor. Sverigedemokraterna skriver i sin motion om att de finner det anmärkningsvärt att det inte verkar finnas en enhetlig policy för hur man skapar en säker miljö för våra barn och ungdomar när de ska lämnas och hämtas vid sina skolor och förskolor. De skriver vidare att skyltningen gällande hastighet, p-förbud samt stoppförbud inom Katrineholms kommun ser olika ut vid varje skola. En del har rekommenderad hastighet 30 km/h medan andra har 30 km/h som hastighetsbegränsning. De nämner också Sköldinge skola som helt saknar rekommenderad hastighet eller hastighetsnedsättande åtgärder. Sverigedemokraterna föreslår fullmäktige besluta om: Att hastighetsbegränsning 30 km/h införs vid samtliga skolor i Katrineholms kommun. Att ge Service- och tekniknämnden i uppdrag att ta fram en enhetlig policy gällande hastighetsbegränsningar och andra hastighetsnedsättande åtgärder för samtliga skolor inom Katrineholms kommun. Att Service- och tekniknämnden samarbetar med myndigheter som sköter vägar utanför kommunens vägnät. Förvaltningens bedömning Hastigheten vid skolorna beror till stor del på i vilken trafikmiljö skolan är placerad, vissa skolor ligger utmed gator som har hög andel genomfartstrafik medan andra skolor ligger utmed gator där boende i området och föräldrar som skjutsar sina barn till skolan genererar den större delen av trafiken förbi skolan. Trafiksäkerhet runt skolor är en viktig fråga, säkerheten och tryggheten utmed barn och ungas väg till och från skola och förskola har hög prioritet. Samhällsbyggnadsförvaltningen och bildningsförvaltningen jobbar tillsammans med KFAB med att se över trafikmiljön runt kommunens skolor och förskolor. Avsikten med samarbetet är att genom åtgärder på skolområdet och i gatumiljö samverka till en miljö där föräldrar och barn kan känna sig trygga. Samhällsbyggnadsförvaltningen jobbar redan idag utifrån 30 km/h vid skolor utmed kommunala gator, hastighetsbegränsningar vid skolor utmed statliga vägar sker i samråd med Trafikverket. Att utformningen ser olika ut beror på området som skolan ligger i. Hastighetsbegränsning med rödgult 30 km/h används huvudsakligen vid skolor som ligger utmed trafikerade huvudgator och blåvit rekommenderad 30 km/h vid skolor som ligger utmed bostadsgator där skjutsande föräldrar alstrar den huvudsakliga genomfartstrafiken. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Katrineholms kommun Katrineholm Telefon: E-post: Cathrine.Andersson@katrineholm.se

16 TJÄNSTESKRIVELSE 3 (3) Datum Vår beteckning SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN STN/2016: Planering och Byggande Hastighetsbegränsning med rödgul 30 km/h innebär en upplevd trygghet men det finns inget fysiskt förutom skylten som talar om att man ska köra sakta. På dessa sträckor övervakar även polisen periodvis. Blåvit rekommenderat 30 km/h som används vid skolor i bostadsområden upplyser trafikanten om att här är det inte lämpligt att köra med högre hastighet än 30 km/h på grund av hastighetsdämpande åtgärder. Service- och tekniknämnden kan som väghållningsmyndighet besluta om hastighetsbegränsningar på gator och vägar inom tättbebyggt område oavsett väghållare och på Trafikverkets vägar utanför tättbebyggt område som till exempel vid Sköldinge skola beslutar Länsstyrelsen om hastighetsbegränsningar. Utifrån detta kan det vara svårt att ha en enhetlig policy för utformning av miljön vid kommunens skolor eftersom anspråken på framkomlighet ser olika ut. Samhällsbyggnadsförvaltningen har gett uppdrag till NTF att göra en utredning om skyltning och hastigheter vid kommunens skolor. Utredningen är en del i hastighetsöversynen för hela kommunen och är uppdelad i två delar, varav översyn runt skolorna i Katrineholms tätort utförs under maj/juni innan skolorna slutar för sommarlov och översyn runt skolor i Katrineholms kransorter ska utföras i augusti/september efter skolstart i höst. Cathrine Andersson Trafikingenjör Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Katrineholms kommun Katrineholm Telefon: E-post: Cathrine.Andersson@katrineholm.se

17

18

19

20

21

22

23

24 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (1) Datum Vår beteckning SERVICE- OCH TEKNIKFÖRVALTNINGEN STN/2016: Medborgarservice Vår handläggare Ert datum Er beteckning Karin Engvall Synpunkter på förslag Detaljplan Ragnars gärde Service- och teknikförvaltningens förslag till beslut Service- och tekniknämnden ställer sig bakom förvaltningens synpunkter på detaljplan för Ragnars gärde och överlämnar dem till samhällsbyggnadsförvaltningen för vidare hantering. Sammanfattning av ärendet Service- och teknikförvaltningen har tagit del av förslag till detaljplan för Ragnars gärde och ställer sig bakom detsamma med följande synpunkter. Om det blir aktuellt att service- och tekniknämnden ska ta över ansvaret för drift och underhåll av gator, vägar, parker, gatubelysning etc. behöver pengar avsättas för detta i budget. Det finns planer på att rusta upp lekplatsen vid Råstocksvägen, det kan vara bra att känna till och ta hänsyn till i det fortsatta planeringsarbetet med utemiljöer. Serviceoch teknikförvaltningen uppmuntrar också att se till möjligheterna att skapa en utemiljö som inbjuder till rekreation, lek, fysisk aktivitet, spontanidrott m.m. Detta i enlighet med det Idrottspolitiska programmet. Förvaltningen ställer sig positiv till att vara fortsatt delaktiga i planeringsprocessen. Karin Engvall Avdelningschef Medborgarservice Beslutet skickas till: Samhällsbyggnadsförvaltningen, akten SERVICE- OCH TEKNIKFÖRVALTNINGEN Org.nummer Katrineholms kommun Katrineholm Telefon: /RedigerareTelefon/ E-post: Karin.Engvall@katrineholm.se

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43

44

45

46

47

48

49

50

51

52

53

54

55

56

57

58

59 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Datum Vår beteckning SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN STN/2016: Planering och Byggande Vår handläggare Ert datum Er beteckning Cathrine Andersson Service- och tekniknämnden Lokala trafikföreskrifter om parkering i kvarteret Svärdsliljan Förvaltningens förslag till beslut Service- och tekniknämnden beslutar att lokala trafikföreskrifter enligt bilaga med följande lydelse ska publiceras i STFS att gälla från och med den 1 juli 2016: På markerad parkeringsyta i kvarteret Svärdsliljan enligt kartbild, med infart från Fredsgatan, får fordon parkeras under högst 4 tim i följd. Tidsbegränsningen gäller vardag utom vardag före sön- och helgdag klockan och vardag före sön- och helgdag klockan Parkeringsskiva eller motsvarande ska användas. Tillåtelsen ger inte rätt att parkera på reserverade parkeringsplatser. Sammanfattning av ärendet I samband med ombyggnation av återvinningsstationen och iordningställande av parkeringen i kvarteret Svärdsliljan, med infart från Fredsgatan, finns behov av tidsreglering av parkeringen så att den finns tillgänglig för besökare till närliggande verksamheter och Katrineholms centrum. Ärendets handlingar Förslag till ny föreskrift om tidsreglering av parkeringen i kvarteret Svärdsliljan. Föreskriftsnummer :00062 Cathrine Andersson Trafikingenjör SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Katrineholms kommun Katrineholm Telefon: E-post: Cathrine.Andersson@katrineholm.se

60 :00062 Katrineholms kommuns lokala trafikföreskrifter om parkering på Fredsgatan; beslutade den 16 juni Katrineholms kommun föreskriver med stöd av 10 kap. 1 andra stycket 17 och 3 första stycket trafikförordningen (1998:1276) följande. På markerad parkeringsyta i kvarteret Svärdsliljan enligt kartbild, med infart från Fredsgatan, får fordon parkeras under högst 4 tim i följd. Tidsbegränsningen gäller vardag utom vardag före sön- och helgdag klockan och vardag före sön- och helgdag klockan Parkeringsskiva eller motsvarande ska användas. Tillåtelsen ger inte rätt att parkera på reserverade parkeringsplatser Denna författning träder i kraft den 1 juli På Katrineholms kommuns vägnar. Anneli Hedberg Cathrine Andersson

61 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Datum Vår beteckning SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN STN/2016: Planering och Byggande Vår handläggare Ert datum Er beteckning Cathrine Andersson Service- och tekniknämnden Lokala trafikföreskrifter om förbud att parkera på Uppsalavägen Förvaltningens förslag till beslut Service- och tekniknämnden beslutar om att lokala trafikföreskrifter enligt bilaga med följande lydelse ska publiceras i STFS att gälla från och med den 1 juli På samtliga vägdelar av Uppsalavägen enligt kartbild får fordon inte parkeras. Förbudet ger inte rätt att stanna där det är förbjudet att stanna eller parkera enligt trafikförordningen (1998:1276). Sammanfattning av ärendet Daniel Lagmyr på Service- och teknikförvaltningen har rapporterat om stora kostnader för utbyte av påkörda belysningsstolpar och framfört önskemål om åtgärd för att undvika ytterligare kostnader. Vid utredning av ärendet visar sig problemet till stor del orsakas av lastbilar som backar på belysningsstolparna i samband med parkering. Tills gatumiljön eventuellt förändras i samband med fortsatta utbyggnader i området undviks fortsatta problem genom att förbjuda parkering. Ärendets handlingar Förslag till ny föreskrift om parkeringsförbudszon på Uppsalavägen. Föreskriftsnummer :00060 Cathrine Andersson Trafikingenjör Beslutet skickas till: Andreas Larsson, Service- och teknikförvaltningen SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Katrineholms kommun Katrineholm Telefon: E-post: Cathrine.Andersson@katrineholm.se

62 :00060 Katrineholms kommuns lokala trafikföreskrifter om förbud att parkera på Uppsalavägen; beslutade den 16 juni Katrineholms kommun föreskriver med stöd av 10 kap. 1 andra stycket 16 och 3 första stycket trafikförordningen (1998:1276) följande. På samtliga vägdelar av Uppsalavägen enligt kartbild får fordon inte parkeras. Förbudet ger inte rätt att stanna där det är förbjudet att stanna eller parkera enligt trafikförordningen (1998:1276). Denna författning träder i kraft den 1 juli På Katrineholms kommuns vägnar. Anneli Hedberg Cathrine Andersson

63 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Datum Vår beteckning SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN STN/2016: Planering och Byggande Vår handläggare Ert datum Er beteckning Cathrine Andersson Service- och tekniknämnden Upphävande av lokala trafikföreskrifter på Djulögatan och Gjuterigatan Förvaltningens förslag till beslut Service- och tekniknämnden beslutar om att lokala trafikföreskrifter enligt bilaga med följande lydelser ska upphöra att gälla: 1 På Gjuterigatans västra sida får fordon parkeras högst 2 timmar i följd vardagar utom vardag före sön- och helgdag mellan klockan 9 och 18. Tillåtelsen ger inte rätt att stanna eller parkera där det är förbjudet att stanna eller parkera enligt trafikförordningen (1998:1276). 1 På Djulögatans norra sida mellan Margretehillsgatan och 25 meter västerut får fordon inte parkeras. Förbudet ger inte rätt att stanna där det är förbjudet att stanna eller parkera enligt trafikförordningen (1998:1276). Föreskrifterna ska upphävas i STFS senast 1 juli Sammanfattning av ärendet I samband med översyn områdesvis har genomgång av vägmärken och föreskrifter skett i ett område avgränsat av Kungsgatan i öster, Fredsgatan i norr, järnvägsspåren i väster och kyrkogården i söder. På Gjuterigatan finns en föreskrift som bara tillåter 2 timmars parkering och på Djulögatan finns en föreskrift om förbud att parkera fordon. Idag finns inga verksamheter i området med sådana krav på framkomlighet att parkering behöver begränsas. Vägmärken som saknar föreskrifter kommer att plockas bort. Ärendets handlingar Gällande föreskrifter som föreslås upphävas: Katrineholms kommuns lokala trafikföreskrifter om parkering på Gjuterigatan i Katrineholm, föreskriftsnummer Katrineholms kommuns lokala trafikföreskrifter om förbud att parkera fordon på Djulögatan i Katrineholm, föreskriftsnummer Cathrine Andersson Trafikingenjör SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Katrineholms kommun Katrineholm Telefon: E-post: Cathrine.Andersson@katrineholm.se

64 Publicerat på webbplatsen Svensk trafikföreskriftssamling den 17 juni Diarienummer: Katrineholms kommuns lokala trafikföreskrifter om parkering på Gjuterigatan i Katrineholm; beslutade den 03 mars 2010 Med stöd av 10 kap. 1 andra stycket 17 trafikförordningen (1998:1276) TrF, föreskriver Katrineholms kommun följande: 1 På Gjuterigatans västra sida får fordon parkeras högst 2 timmar i följd vardagar utom vardag före sön- och helgdag mellan klockan 9 och 18. Tillåtelsen ger inte rätt att stanna eller parkera där det är förbjudet att stanna eller parkera enligt trafikförordningen (1998:1276). Dessa föreskrifter träder i kraft: 1 juli Ersätter föreskrift: 100/1977 PAT WERNER Karin Wadman

65 Publicerat på webbplatsen Svensk trafikföreskriftssamling den 3 juni Diarienummer: Katrineholms kommuns lokala trafikföreskrifter om förbud att parkera fordon på Djulögatan i Katrineholm; beslutade den 06 maj 2010 Med stöd av 10 kap. 1 andra stycket 16 trafikförordningen (1998:1276) TrF, föreskriver Katrineholms kommun följande: 1 På Djulögatans norra sida mellan Margretehillsgatan och 25 meter västerut får fordon inte parkeras. Förbudet ger inte rätt att stanna där det är förbjudet att stanna eller parkera enligt trafikförordningen (1998:1276). Dessa föreskrifter träder i kraft: 1 juli Ersätter föreskrift: 732/1997 PAT WERNER Karin Wadman