Pengar, banker, kriser. Stockholm Mises Circle #1 29 oktober 2011 Klaus Bernpaintner Ludwig von Mises Institutet, Sverige

Transkript

1 Pengar, banker, kriser Stockholm Mises Circle #1 29 oktober 2011 Klaus Bernpaintner Ludwig von Mises Institutet, Sverige

2 Översikt Pengar Penningmängd Välstånd Depositionsbank, kassakvot Spar- och lånebank, kapitalkvot Kreditexpansion Tidmatchning Riksbanken Från värdepengar (varupengar) till kreditpengar Så långt vi hinner forts. nästa Circle

3 Snabbt om pengar Från byteshandel till indirekt handel Pengar Allmänt accepterat bytesmedel Uppstår i fritt samhälle utan statligt tvång Egenskaper enligt Aristoteles: dyrbar (bärbar, sällsynt), delbar, beständig Oftast guld och silver

4 Penningmängd Hur mycket pengar finns det? Olika mått på penningmängd: X ton Au + Y ton Ag 100 miljarder SEK i sedlar och mynt (M0) Alla kontosaldon på bankerna (M1 15 x M0!) Mängden spelar ingen roll, P är bara bytesmedium Men förändringar i mängden spelar stor roll Pengar är icke-neutrala: Vem får de nya pengarna? Ag+Au: Ökar bara långsamt, med gruvdrift Papper: Kan öka hur fort som helst (vem får de nya?) Ökning kallas inflation, minskning kallas deflation Inflation leder till prisökningar och omfördelning

5 Vad är välstånd Vanlig definition: Välstånd är mängden tillgängliga varor och tjänster Ekonomisk tillväxt = ökning i välstånd De flesta människor vill ha det Tillväxt genom Arbetsdelning (specialisering) och handel Sparande och investeringar i KAPITAL Kan pengar bidra till välstånd? Ja men bara som underlättare av handel och sparande Inte genom att öka mängden

6 Hederlig bankverksamhet Depositionsbank Förvarar pengar Guldförvaring ( Shurgard ) Har valv Förvaras på obestämd tid Utbetalas genast vid anmodan Som en rock på teatern Får ej lånas ut Banken tar avgift Risk: Kassakvot (reservkvot) Påverkar ej penningmängd Spar- och lånebank Förmedlar lån Lånemäklare Ingen förvaring Guld sätts in viss tid, tx 1 år Inte tillgängliga för insättaren Som att hyra ut sitt hus Insatt för att lånas ut Banken tar räntenetto Kapitalkvot (kapitaltäckning) Påverkar ej penningmängd

7 Lånebank: Krediters levnadscykel

8 Risk för insättare i lånebank Kreditrisk, bankens kunder kan inte återbetala Ger kreditförluster Banken tidmatchar fel: Lånar in kort och billigt, men lånar ut långt och dyrt Kan ge finansieringsförluster Vem ska stå för förlusterna? Banken såklart.

9 Finansieringsförlust Normal yieldkurva Inverterad, platt och normal

10 Kapitalkvot Hur mycket förluster en Lånebank kan ta med eget kapital innan det drabbar insättarna Kapitalkvot = Kapitaltäckningsgrad K = E / U = Eget kapital / Utlåning Insättare bör vilja ha den hög Basel 3 kräver ca 7-8 procent Ett modifierat soliditetsmått S = E / A

11 Kapitalkvot Banken öppnar Tillgångar Finansiering Kassa 100 Eget kapital 100 Utlåning bara av eget kapital Tillgångar Finansiering Utlåning 20 Eget kapital 100 Kassa 80 K = 100 / 0 = K = 100 / 20 = 5 = 500%

12 Kapitalkvot Ökad utlåning Tillgångar Finansiering Utlåning 80 Eget kapital 100 Kassa 20 Övriga tillgångar påverkar ej Tillgångar Finansiering Utlåning 80 Eget kapital 100 Annat 10 Kassa 10 K = 100 / 80 = 125% K = 100 / 80 = 125% Utan inlåning kan K bli som minst 1: K = 100 / 100 = 1 = 100%

13 Kapitalkvot Inlåning av 100 Tillgångar Finansiering Utlåning 80 Eget kapital 100 Annat 10 Inlåning 100 Kassa 110 Låneförmedling Tillgångar Finansiering Utlåning 160 Eget kapital 100 Kassa 30 Inlåning 100 Annat 10 K = 100 / 80 = 125% K = 100 / 160 = 62,5% < 100%

14 Kapitalkvot, kreditförlust Utgångsläge Kreditförlust 10 Tillgångar Finansiering Tillgångar Finansiering Utlåning 100 Eget kapital 100 Utlåning 90 Eget kapital 90 K = 100 / 100 = 100% K = 90 / 90= 100%

15 Kapitalkvot, kreditförlust Utgångsläge 1 Kreditförlust 10 Tillgångar Finansiering Tillgångar Finansiering Utlåning 100 Eget kapital 20 Utlåning 90 Eget kapital 10 Annat 10 Inlåning 90 Annat 10 Inlåning 90 K = 20 / 100 = 20% K = 10 / 90 = 11% Endast banken tar smällen, inlåningen intakt. Hur återställa kvoten? Tillgångar Finansiering Utlåning 50 Eget kapital 10 Annat 50 Inlåning 90 K = 10 / 50 = 20%

16 Kapitalkvot, kreditförlust Utgångsläge 2 Kreditförlust 10 Tillgångar Finansiering Tillgångar Finansiering Utlåning 100 Eget kapital 5 Utlåning 90 Eget kapital 0 Annat 10 Inlåning 105 Annat 10 Inlåning 100 K = 5 / 10 = 5% K = 0 / 90 = 0 Banken i konkurs, resterna tillfaller inlånarna. Obs inget bedrägeri här, bara dåligt affärssinne. Inlånare bör ha koll på kapitalkvot!

17 Hederlig bankverksamhet Depositionsbank Förvarar pengar Guldförvaring ( Shurgard ) Har valv Förvaras på obestämd tid Utbetalas genast vid anmodan Som en rock på teatern Får ej lånas ut Banken tar avgift Risk: Kassakvot (reservkvot) Påverkar ej penningmängd Spar- och lånebank Förmedlar lån Lånemäklare Ingen förvaring Guld sätts in viss tid, tx 1 år Inte tillgängliga för insättaren Som att hyra ut sitt hus Insatt för att lånas ut Banken tar räntenetto Kapitalkvot (kapitaltäckning) Påverkar ej penningmängd

18 *** PRIVATBANKSEDEL = DEPOSITIONSKVITTO *** Bohus Läns Enskilda Bank inlöser vid anfordran denna Banksedel mot FEMTIO KRONOR Uddevalla 1879

19 (Guldmyntfot 1873) En krona Guld 1/2480 kg, finvikt (korn) 90 procent Koppar 10 procent av myntvikt (skrot) Guldmynt i valörer 5, 10, 20 kr Skiljemynt i silver Kronor 1 och 2, Öre 10, 25 och 50 (Problem?)

20 Bedrägeri i depositionsbanken Depositionsbankens sedlar blir betrodda Sedlar blir penningsurrogat (money substitute) Guldet (kassan, reserven) hämtas sällan ut Depositionsbank frestas att bli lånebank genom att fabricera krediter 1. Låna ut kundernas guld (max 100% av kassan) 2. Låna ut falska, ej uppbackade, sedlar (oändligt) Konsekvenser Brist i kassan Risk att bli avslöjad bankrusning PM ökar, dvs. inflation genom kreditexpansion

21 Hur öka utlåning men minimera risk Banker vill låna ut max Men vill hålla R högt för att undvika risk att få insolvens avslöjad vid uttag eller clearing Ovanpå given deposition D, hur maxa utlåning till lägst risk? Öka S eller K? Banker föredrar kreditexpansion för att både öka utlåning och behålla reserv Bieffekt: det ökar också M! Ägd! R= D - S D + K = 1- S D 1+ K D 1,0 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0, X=S/D, K=0 X=K/D, S=0 X=K/D, S/D=0.5

22 Risken med kreditexpansion (Anta att det bara finns EN bank.) Att insättare, kund, tar ut pengar (guld) Att någon annan som fått sedel hämtar ut Att den som fått låna guld eller sedel inte kan betala tillbaka Fall 1, det inses lätt att det blir problem om den som fått låna guld inte kan betala tillbaka Fall 2, den som fått en kreditsedel då?

23 Obackade krediters levnadcykel OBS: Varje kreditsedel/kvitto som utfärdas utan backning är en chansning, ty om många kommer och begär inlösen i specie dräneras reserven och banken riskerar konkurs! Bank B utfärdar kreditsedel B100 för 100 guld till företag F för att tjäna 10 guld ränta på luft. Efter ett år återvänder F med 10 guld i ränta + B100-sedel: Sedeln bränns, risken är över, eller 100 guld: Reserven fylls på och matchar sedlarna Men om F går upp i rök så mister B visserligen räntan, men värre är att det flyter runt en sedel på 100 guld som en vacker dag kommer dyka upp för inlösen.

24 Risken med kreditexpansion, forts Ju större kreditproduktion, desto större risk att kassan ( likviditet ) töms i de dagliga affärerna Denna risk beskrivs av kassakvoten R = C / A = Kassa / [Sedlar och Avistainsättningar] Kassa = Reserver Avistainsättningar = lönekonton (Avista = mot uppvisande ) En hederlig bank har R = 1 (inga banker idag) Om R < 1 håller banken bara en bråkdel av kassan, det vill säga fractional reserves.

25 Kreditproduktion och penningmängd Depositionsbankens kreditproduktion ökar mängden pengar och orsakar därmed inflation M0 är mängden pengar (guld / sedlar&mynt) M1 = M0 + Bankers penningproduktion Bankers penningproduktion är obackade sedlar Obackade ökningar på avistakonton

26 Kassakvot Banken öppnar Deposition 100 Tillgångar Finansiering Tillgångar Finansiering Kassa 10 Eget kapital 10 Kassa 10 Eget kapital 10 Inlåst i valv 100 Sedlar 100 R = 100 / 100 = 1 = 100%

27 Kassakvot Gemensam kassa Tillgångar Finansiering Kassa 100 Sedlar 100 Skapa 60 kredit ur kassan Tillgångar Finansiering Kassa 40 Sedlar 100 Utlåning 60 R = 100 / 100 = 1 = 100% R = 40 / 100 = 40% < 1 Om uttag >40 blir det konkurs.

28 Kassakvot Skapa 60 kredit med sedlar Tillgångar Finansiering Kassa 100 Sedlar 160 Utlåning 60 Skapa 60 kredit på konto Tillgångar Finansiering Kassa 100 Sedlar 100 Utlåning 60 Avistasaldon 60 R = 100 / 160 = 62,5% Om uttag >100 blir det konkurs. R = 100 / 160 = 62,5% Avistasaldo är en insättning. Banken har just skapat en insättning från ingenting.

29 Riskmått Kapitalkvot K = E / U mäter lånebankers buffert av eget kapital i förh. till utlåning, dvs hur stor andel av lånestocken som kan förloras Kassakvot R = C / A mäter depositionsbankers grad av hederlighet, dvs. kassa i förh. t. utelöpande sedlar och avistasaldon, eller m.a.o.: Hur mycket pengar banken skapat. Idag blandar banker spar/lån och deposition Amerik. banker regleras med kassakvot (10x) Europeiska banker regleras med kapitalkvot (7%)

30 Samband kapital- och kassakvot Utgångsläge Tillgångar Finansiering Kassa 100 Avistasaldon 100 Utlåning 400 Inlåning 300 Annat 100 Eget kapital 200 Skapa 400 kredit på konto Tillgångar Finansiering Kassa 100 Avistasaldon 500 Utlåning 800 Inlåning 300 Annat 100 Eget kapital 200 R = 100 / 100 = 100% (Hederlig) K = 200 / 400 = 50% (Låg risk) Klarar kreditförlust 50% av lånestocken. R = 100 / 500 = 20% (Ohederlig) K = 200 / 800 = 25% (Högre risk) Klarar nu bara 25% kreditförluster. Insättningarna på avistakontona ökade!!! M1 is equal to the sum of notes and coins held by Swedish non- bank public and on-demand deposits in MFI and RGK by the Swedish public. On-demand deposits are defined as overnight loans and deposits in transaction accounts.

31 jan-98 jul-98 jan-99 jul-99 jan-00 jul-00 jan-01 jul-01 jan-02 jul-02 jan-03 jul-03 jan-04 jul-04 jan-05 jul-05 jan-06 jul-06 jan-07 jul-07 jan-08 jul-08 jan-09 jul-09 jan-10 jul-10 jan-11 Penningmängd ökar (miljarder SEK) M0 (sedlar och mynt, miljarder kr) M1 = M0 + bankernas skapade pengar

32 SEB Q (miljarder SEK) Tillgångar Finansiering Kassa 16 Avistasaldon 101 Utlåning 1314 Inlåning 807 Annat 788 Andra skulder 1110 Eget kapital 100 R = 16 / 101 = 16% (Ohederlig, tunn kassa, producerat mycket pengar) K = 100 / 1314 = 7,6% (Hög risk för inlånare) Det som inte syns i balansräkningen är den mycket dåliga tidmatchningen mellan in- och utlåning. En stor del av inlåningen är kort och borde nästan räknas in som avista.

33 SEB tidmatchning Inlåning Utlåning Avista <3 mån 3<12 mån 1<5 år >5 år

34 Riksbanken Kreditexpansion och inflation är en lysande affärsidé, staten vill också vara med Stockholms Banco, Sveriges första bank, kungligt tillstånd 1657 att bedriva både växelbank och länebank. Gustav Bonde 1659: Jag ser här i växelbanken god förråd av penningar, och mig tyckes nu bäst vara, att man med länebanken gör en begynnelse. Sveriges riksbank är världens äldsta centralbank och är tillika den äldsta bankinstitution, som öfver hufvud finnes. Det är denna bank, som äran af att ha utgett världens första banksedlar sannolikt bör tillskrifvas. Detta ledde dock till bankens undergång. (Nordisk familjebok)

35 Jobba på Riskbanken?

36 Från värdemynt till skuldpengar 1873 Guldmyntfot Sedelmonopol 1904 Monetära guldet strömmade in till Riksbanken i utbyte mot statens monopolsedlar (jfr Fed) Sedlar dock ännu inlösenbara (RB som Shurgard) 1914 första världskriget Nationellt nödläge Länken till guld bröts, ingen inlösen mer Sedan dess har sedlarna varit okopplade M0 är inte längre guld, utan sedlar och mynt Kan tryckas utan begränsning

37 jan-98 jul-98 jan-99 jul-99 jan-00 jul-00 jan-01 jul-01 jan-02 jul-02 jan-03 jul-03 jan-04 jul-04 jan-05 jul-05 jan-06 jul-06 jan-07 jul-07 jan-08 jul-08 jan-09 jul-09 jan-10 jul-10 jan-11 Penningmängd ökar (förstorat) M0 (sedlar och mynt, miljarder kr) M1 = M0 + bankernas skapade pengar

38 Bankerna idag Låga kassakvoter (reserver) Stora kreditförluster Kort upplåning Bank bailouts, skattepengar, nödlån från RB Eurons kollaps, och dollarns Enter the Världsvaluta Bancor Global inflation

39 Problemet med inflation Priser kan stiga fortare än löner Omfördelning av välstånd från änkor och faderlösa till de som först får pengarna Ökar inkomstskillnaderna Skapar högkonjunktur ( överhettning ) Förstör det monetära systemet

40 Vems är felet och vad göra Statliga regleringar är problemet Kreditexpansion tillåten Riksbank, lender of last resort Bankgarantier Motarbetande av kontanter (penningtvättslagar, antiterror, uttagsbegräsningar) Lösningen är den fria marknaden, avreglera bankväsendet fullständigt