Verklighetsekonomi Del 3

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Verklighetsekonomi Del 3"

Transkript

1 Verklighetsekonomi Del 3 Klaus Bernpaintner, KTHFS och Ludwig von Mises InsGtutet i Sverige

2 Innehåll lekgon 3 RepeGGon och sammanfakning av del 1 och 2 Pengars uppkomst, nyka och egenskaper Pris på varor, relagva priser Pris på pengar Penningmängd och kvangtetsteori Svensk penninghistoria Bankväsende Fria marknaden som bankregulator Kreditexpansion, inflagon och deflagon Intro Gll österrikisk konjunkturcykelteori

3 SammanfaKning del 1 välstånd RepeGGon Klassisk ekonomi (Adam Smith, David Ricardo) Utbud och eyerfrågan säker pris (ekonomisk lag) Prissignaler och vinstmaximerande kapitalister ser Gll så ak produkgon riktas dit där avkastningen är störst (hög eyerfrågan högt pris högre produkgon) Den fria marknaden allokerar resurser opgmalt Välstånd och Gllväxt skapas av arbetsdelning+handel samt sparande+kapital Motsägelsefull värdeteori, trivial distribugonsteori och ogrundad ränteteori

4 RepeGGon SammanfaKning del 2.1 subj&marg MarginalrevoluGonen (Carl Menger) Anta ak en person äger n st X- varor; marginalny)an av X är den upplevda nykan av en förlorad enhet X MarginalnyKan avtar för varje ykerligare X i ägo eyersom varje ykerligare X går Gll lägre rankat behov Värde och (alternagv)kostnad = marginalny)a Priser bildas i växelverkan mellan säljare och köpares marginalny)or (Pristeori, lagen om utbud & eyfrågan) ProdukGonsfaktorer (arbete, resurser, kapital) värderas och prissäks också genom (kalkylerbar) marginalny)a (DistribuGonsteori)

5 RepeGGon (Lagen om utbud och eyerfrågan) Ju lägre pris, desto fler potengella köpare känner pris = alterna,vkostnad < marginalny5a = subj.värde à KÖP dvs total eyerfrågan ökar eyersom fler vill köpa fler potengella säljare känner pris = marginalny5a < alterna,vkostnad = subj.värde à Avstå dvs totalt utbud minskar eyersom färre vill sälja

6 RepeGGon SammanfaKn. del 2.2 ränta, Gllväxt Ränte- och kapitalteori (Eugen Böhm- Bawerk) Önskan om sparande siker också på den subjekgva värdeskalan, precis som önskan om vete Tidpreferens, eller egentligen närgdspreferens Hög (låg) Gdpreferens konsumera (spara) mer Beskriver sparares krav på kompensagon för uppskjuten konsumgon och lånares erbjudande om kompensagon för Gdigarelagd konsumgon Sparare Gllhandahåller utbud av sparkapital, låntagare har eyerfrågan på sparkapital; Gllsammans utgör de lånemarknaden På lånemarknaden växelverkar aktörers marginalnykor av besparingar Denna växelverkan ger upphov Gll ek marknadspris på sparkapital (jfr vetepris), vilket är den naturliga räntan Den naturliga räntan är ribban för investeringar Investeringsprojekt företas enbart om väntad avkast > naturliga räntan I jämvikt är naturlig ränta = naturlig avkastning (uppnås aldrig i Ö.Ek) Mer sparande Lägre naturlig ränta Högre kap.bildn. (GllväxKakt) Således bestäms även GllväxKakten av subjekgva behov

7 RepeGGon AxiomaGsk metod Med ek fåtal apodik0ska antaganden om människor Human acgon (economizing man, ej economic man) MarginalnyKa Tidspreferens Har vi redan härledit vikgga resultat Människor kommer handla, spara, investera Lagen om utbud och eyerfrågan Naturliga räntan etc. Allt grundat i subjekgva mänskliga behov Notera ak vi inte har använt avancerad matemagk antagit pengar ännu (men även pengars uppkomst följer av axiom) Teorin gilgg för alla system: små (Robinson), stora, 800- talet fkr, talet, med/utan: stat, företag, pengar, deriverbarhet

8 RepeGGon Kunskapskontroll Förklara vad ek pris i en transakgon är Förstå lagen om avtagande marginalnyka Förklara värde och kostnad Förklara hur marknadspriser uppkomer Förklara vad välstånd är och hur det skapas Förstå hur entreprenörer och den fria marknaden reglerar produkgon eyer behov, och råvaruanvändning Förstå varför konsumenten är kung på en fri marknad Förstå varför marknadsprocesserna ej kan förbäkras Veta vad slags problem som orsakas av ingrepp i ekonomin Veta ak Gllväxt är produkgvitetsökningstakt Veta hur GllväxKakten i ekonomin säks

9 Ludwig von Mises ( ) Del Theory of Money and Credit Förfinade österrikiska värdeteorin Förankrade penningteori i subjekgv värdeteori Tidigare cirkulärt resonemang mellan subjekgvt värde och köpkray regressionsteoremet klippte upp cirkeln Pengars icke- neutralitet Införandet av pengar förändrar ekonomins egenskaper och omfördelar välstånd Ny konjunkturcykelteori Baserat på fracgonal- reserve banking

10 Pengar Direkt (bytes)handel, indirekt handel A Gllverkar skor, B föder upp höns A vill byta skor mot höna, dvs för hans marginalnyka M A gäller M A (höna) > M A (skor) = altkostnad A men byte sker enbart om M B (skor) > M B (höna) = altkostnad B Dvs det behövs ömsesidigt sammanfallande behov osannolikt! Större chans om en vara P (t.ex vete) hos en person X så ak M X (skor) > M X (P) A kan då byta sig P mot skor M B (P) > M B (höna) och sedan höna mot P Handel A- B kan alltså ske även om M B (skor) < M B (höna), ugfall A och B kan hika någon person X med en mellanvara P, som uppfyller M A (höna) > M A (P) > M A (skor) Skomakare M X (skor) > M X (P) Penningmakare M B (skor) < M B (höna) < M B (P) Hönsmakare

11 Pengar Pengar Def: E) allmänt accepterat bytesmedel Den mest säljbara ( marketable ) råvaran Uppstår marknadsmässigt i spontan ordning Historiskt: Guld, silver, salt, tyger, kryddor, päls, tobak, cigareker, whisky, snäckor, m.m. OBS: Inget har inneboende värde, ej ens guld Priser i pengar säks i vikt (pund, mark, peso, lira) Flera penningtyper kan råda samgdigt (ex Au, Ag) Kan ha mycket lågt nykovärde (ex. guld) När en vara blir pengar sgger dess eyerfrågan RikGga pengar behöver inget förtroende

12 Pengar Pengars egenskaper Fördelar med pengar Större chans ak handla Krävs ej ömsesidigt behov Även mindre kvangteter Handel ökar möjlighet Gll arbetsdelning (välstånd!) Standardiserar sparande och lån främjar kapitalbildning Allmänt accepterat bytes- medel (pengar) möjliggör allmänt accepterad (objekgv) kalkylering av vinst och förlust Kriterier för god säljbarhet En råvara med allmänt uppskakat värde Delbart utan förlust Bärbart högt värde/vikt Beständigt kan sparas LäK idengfierbart Svårt, dyrt ak producera

13 Priser är relagva Priser vid bytes- resp monetär handel Direkt handel (byteshandel) 20 äpplen mot 4 päron 5 Ä/P, eller 0,2 P/Ä 15 äpplen mot 5 sill 3 Ä/S, eller 1/3 S/Ä 100 skor mot en ko 100 skor/ko, el. 0,01 ko/sko Vad blir objekgva vinsten i en bytestransakgon? Indirekt handel (pengar) 1 kg guld för en bil 35 mg guld för 1l mjölk I daler silvermynt (Öland 1678) Väderkvarn: 50 (565g Ag) Oxe: 10 (113g Ag) Häst: 8 EK pris är en relagon mellan kvangteterna i en handelstransakgon

14 Priser är relagva Vetepris (ton), relagvt USD resp. olja (barrels) Vetepriset ökar i USD Men avtar i olja USD/vete [vete/usd] olja/vete [vete/olja]

15 Oljepris relagvt USD och guld Priser är relagva Olja har blivit dyrt (tbkvot 67) USD/barrel men inte i guld (tbkvot 3.3) moz[au]/barrel

16 AkGer vinner allgd i längden? Priser är relagva 14,000 12,000 10,000 8,000 6,000 4,000 2, USD/DJIA Gold/DJIA

17 Priser är relagva Pris på USD Dyrt med guld (logskala) 1,000 1, Billigt med dollar USD/Oz moz/usd

18 Allt hänger ihop Den integrerade ekonomin Antag bytesekonomi med vete, salt, fisk 50 fisk/vetesäck, 10 påsar salt/vete, 5 fisk/salt Vad händer om e?erfrågan på salt ökar krayigt? Vad händer om produk0vitet av fisk sgger Gofalt? All UE&P påverkas av UE&P på annat (Utbud, EYerfr., Pris) Pengar är också en vara och lyder under samma lagar Priset på pengar varierar med U&E för pengar Priser kan anges relagvt andra varor eller pengar Fast måkstock finns ej; allgng flyter samgdigt (En teori som baseras på pengar har allgd problem eyersom pengar och allt annat flyter samgdigt; svårigheter för BNP, diverse prisindex)

19 Priset på pengar KöpkraY Pris på pengar Pengar är en vara och har som sådan ek pris i varje transakgon Priset är relagvt alla andra varor T.ex. 50g sill per krona (motsv 20kr / kg sill) Lägre varupris i pengar innebär ek högre penningpris Pengars förmåga ak köpa varor kallas något luddigt för köpkra? Finns inte e) värde för köpkray, eyersom pengar har ek pris mot varje vara EYersom pengar är en vara, säks dess marknadspriser av utbud och eyerfrågan

20 Pris på pengar Marknadspriser på pengar (kontanter) Marknadspris på korv säks i samspelet mellan EYerfrågan på korv Konsumenters korvmarginalnyka SubjekGva preferenser Mängd korv i kylen Utbud på korv Producenters förmåga ak göra normalavkastning på korvprodukgon vid olika priser Marknadspris på pengar säks i samspel mellan EWerfrågan på pengar Konsumenter och företags pengamarginalnyka Subjek,va preferenser Mängd pengar i grisen Utbud på pengar Producenters förmåga ak göra normalavkastning på penningprodukgon vid olika priser OBS, här räknas enbart kontanter i spargris och inte pengar som är utlånade, investerade. Det är således inte fråga om 0dpreferens.

21 Pris på pengar Marknadspris på pengar EYerfrågesidan MarginalnyKan med pengar för konsument, Yg SubjekGva preferenser Buffert för osäkerhet, händelser som ej går ak planera Pengars enda funkgon är ak i slutändan möjliggöra konsumgon; om världen var förutsägbar skulle vi direkt köpa allt vi behöver, varför innehav av pengar skulle bli lågt rankat jämfört med konsumgonsvaror Speciella omständigheter: julklappar, resor etc. Löneutbetalningar: låg utbetalningsfrekvens innebär ak människor i genomsnik kommer behöva hålla större belopp kontanter mellan utbetalningar Pengars köpkraw (pris): ju större köpkray desto mindre andel av ens Gllgångar behöver man hålla i kontanta pengar Innehavd mängd

22 Pris på pengar Roten Gll pengars subjekgva värde Cirkelresonemang Mises regressionsaxiom SubjekGvt värde KöpkraY KöpkraY SubjekGvt värde SubjekGvt värde KöpkraY SubjekGvt värde KöpkraY SubjekGvt värde Således: Även pengars värde subjekgvt grundat

23 Österrikisk ekonomisk teori Pris på pengar Österrikisk = Kausal- realisgsk, marginalisgsk, subjekgvisgsk Värde, kostnad Pris Ränta, avkastning Tillväxt Pengar hkp://mises.org/journals/qjae/pdf/qjae11_3_1.pdf Mundane economics of Austrian school

24 Pris på pengar Marknadspris på pengar Utbudsidan Producenters förmåga ak göra normal- avkastning på penningprodukgon vid olika penningpriser (som för all annan produkgon) Kriterier för ak en vara ska sållas ut Gll allmänt bytesmedium är ak den är dyrbar och svår ak framställa. DeKa gör ak det definigonsmässigt är svårt ak få Gllräcklig avkastning på produkgon av pengar. Därför växer stocken av pengar, kallad penningmängden, normalt bara sakta i en fri ekonomi. (Banker, centralbanker, papperspengar, lagar om gilgga betalningsmedel, etc. ändrar spelreglerna!)

25 Pris på pengar Mer om penningmängd Antag ak samhället valt Au & Ag Gll pengar Total penningmängd: X ton Au och Y ton Ag Ökning genom utvinning, t.ex gruvdriy Ökning genom plundring och stöld Minskning genom industriell användning DefiniGon: InflaGon är ökning av penningmängd (obs inget om prisändringar) deflagon är minskning av penningmängd (dito) KvanGtetsteorin säger däremot: InflaGon ger sggande priser Eller penningmängdsinflagon ger prisinflagon EYersom mer pengar jagar samma mängd varor Hur stor penningmängd behövs? hkp://mises.org/daily/4071 Copernicus kvangtetsteori

26 Österrikiskt kontra mainstream Ekonomisk harmoni än så länge! KonsumGon, produkgon, sparande, investeringar har sik ursprung hos konsumenter Privat ägande och frivilligt utbyte är grunden Priser, avkastning och ränta koordinerar Välstånd är hur mycket som kan produceras Kapitalförstöring (krig, naturkatastrofer), och omfördelning leder Gll lägre välstånd Pengar uppstår naturligt, mängden är irrelevant Entreprenörer misslyckas ibland, men inga orsaker Gll systemagska krascher/cykler kan idengfieras i fri ekonomi

27 Österrikiskt kontra mainstream Två vanliga förklaringar Gll ek. kriser Penningbrist, eller silverbrist (särskilt förr) Fel, eyersom penningmängden är irrelevant Fixa med olika typer av nödmynt (QE1..n) Det är de producerade varornas relagva priser som är intressant, ej nominella priser UnderkonsumGon (vanlig idag) Says lag krossade (men Keynes tror sig överbevisat) Fixa genom stödköp, bailouts, etc Om bara de relagva priserna får röra sig frik kommer varor ak utbytas Gll de priser som köpare accepterar Varor, hus, arbetskray, etc. Det vikgga är ak RÄTT varor produceras hkp://mises.org/daily/1264 Says law of markets

28 Österrikiskt kontra mainstream Populär syn på pengar Ideala pengar har bara teckenvärde (face value) Moderna pengar (kreditmynt, sedlar, elektroniska saldon etc.) är ideala och mer sofisgkerade än värdepengar (commodity money) Värdet kommer av påbud (fiat): kommandovaluta Fyra funkgoner: bytesmedium, värdelagring, räkneenhet, standard för uppskjuten betalning (skuld) Mises: dessa följer av allmänt accepterat bytesmedium EK monetärt system behöver administreras av experter, analygker, kommikéer EK monetärt system behöver på allmänhetens förtroende Det finns inte Gllräcklit med guld för ak gå Gllbaka Gll guldmyn ot även om vi ville Guld ger inte Gllräcklig flexibilitet (kan ej tryckas) och försvårade därför t.ex. the Great Depression

29 Pris på pengar KöpkraY och Gllväxt Om ekonomin växer, det vill säga produkgviteten ökar (pga innovagoner, kapitalbildning, etc.) fortare än penningmängden, vad händer med priserna på varor, i pengar? Vad händer med värdet på pengar som ligger i madrassen? DeKa är inte ränta Skilj på förändringar i relagva priser och Gdpreferens I en fri och växande ekonomi sjunker vanligen priserna i pengar Stabila priser är inte önskvärt PrisdeflaGonsskräck är omogverad och förvirrad Inget hinder för företag ak göra vinst Uppmuntrar Gll sparande

30 Non- neutrality of money InflaGonseffekter Penningmängden är irrelevant Men införandet av nya pengar påverkar ekonomins struktur. Med Gden sgger priserna, då mer pengar jagar samma varor Men Gdiga mokagare åtnjuter gamla låga priser, gynnas på bekostnad av sena mokagare ( änkor och faderlösa ) Alltså: Införsel av nya pengar allokerar om välstånd från sena Gll Gdiga mokagare! QE2, QE3, är omfördelnings- åtgärder; Gll vem?

31 ProdukGon av värdepengar Fria och ofria pengar Varor prissäks i vikt ädelmetall Mynt underläkade, för om man litade på den stämplade vikten behövde man inte väga AK forma ädelmetall Gll mynt var en syssla som vilken smed som helst kunde syssla med mot ersäkning Mynt har värdepremium mot oformad metall (bullion) Bästa mynten fick störst eyerfrågan och spridning Pålitlig vikt, ej klippning, räfflor, omgjutning vid slitage Joachimstaler, daler, riksdaler, dollar MarknadskraYerna sorterar ut oseriösa och håller ordning

32 Fria och ofria pengar Myntregale Regenten tar sig monopol på myntprodukgon För ak garantera myntkvalitén, givetvis Egentligen för ak få avgiyen = Seigniorage (slagskak) Och för ak kunna myn örsämra=inflagonsfinansiering (viktminskning, utspädning, debasement) Försämring genom utspädning med basmetall, Gll exempel koppar Penningmängdsökning med samma mängd ädelmetall, inflagon, leder Gll högre priser Och prägla in bild på regenten som propaganda En intervengon i den fria penningmarknaden hkp://mises.org/books/moneyproducgon.pdf

33 Fria och ofria pengar Myn ot och gilgga betalnings medel AK påbjuda myn ot (standard) är intervengon i den fria marknadens val av räkneenhet AK sgpulera myn ot är ak påbjuda vilken vara och enhet som priser skall ukryckas i Populära: silver, guld, koppar, papper, digital Bestämmelser om lagliga betalningsmedel (legal tender) är intervengon i val av bytesmedium Skuld anses reglerad om lagligt betalningsmedel erbjuds AllGd dunkla mogv bakom, möjliggör inflagonsfinansiering Dubbelmyn ot innebär ak man fixerar priset mellan två metaller orsakar allgd problem, t.ex silverbrist

34 Fria och ofria pengar Greshams lag Om ek mynts metallvärde översgger dess påbjudna värde (teckenvärde, stämplad valör) kommer det ak Smältas ned och säljas som metall, eller Exporteras för sik metallvärde Gll marknad där påbudet ej gäller Hamstras i väntan på bäkre Gder (tesaurering) Sådan värdeskillnad inträffade aldrig med värdemynt, de smältes ner och myntades om regelbundet utan problem Populärt ukryckt Dåliga pengar driver ut goda (ur omlopp) eyersom dåliga pengar innebär just ak de har högre valör än metallvärde, vilket leder Gll ak man handlar med dem och samgdigt behåller de goda för sig själv eller smälter ned dem Stora problem historiskt med återkommande statliga försök ak överlista Greshams lag Till exempel dubbelmyn ot med silver och koppar Gll fast växelkurs

35 Historia Kor akad svensk penninghistoria År Myn[ot/Råvara Basenhet Anmärkning 1100 Silver (Ag) frik valt Mark 1624 Dubbel myn ot Ag+Cu Öre k:m Gustav II, Falun, stormakt! 1656 Stockholms Banco Konk. 1664, bailout! 1668 Riksens ständers bank Statligt övertagande 1777 Silvermyn ot Daler Gustav III 1873 Guldmyn ot Krona Oscar II 1914 Inlösen upphävs, fiat Federal reserve skapas 1922 Gold bullion standard 1931 Inlösen upphävs, fiat Depression, guldkonfiskering 1951 Gold exchange USD BreKon- Woods 1971 Fiat USA i konkurs, B- W kollaps hkp://myntkabineket.se/web/sveriges_mynthistoria_i_korthet.aspx

36 Historia KopparprodukGon i Falun (i skeppund=170kg) 20,000 15,000 10,000 5, Total produkgon KronoprodukGon Källa: Gruvbrytning och kopparhantering vid Stora Kopparberget, del II, Sten Lindroth 1955

37 Svensk mynthistoria Källa: Riksbanken, Exchange rates, prices, and wages, hkp://www.riksbank.se/templates/page.aspx?id=45003

38 Historia Kopparmynt Koppar en basmetall, ej ädel ,7 kg 33x63 10 dsm En förevändning för grundandet av för Stockholms Banco GruvdriY orsakade kopparinflagon Dubbelmyn ot, Greshams lag orsakade silverbrist

39 Historia Några bekanta mynt Mynt Metall, kr Vikt g Anmärkning 50 öre % Cu, ogiltig Jubileumsmynt 1-krona % Cu, 25% Ni (US Nickel $.05) $ % Cu, 25% Ni 2-krona % Ag 2-krona % Cu 10-krona % Cu 5-krona % Au, lagligt bet.medel 1-krona % Ag, EJ lagl. bet.med. Joachimsthaler % Ag Selma 2000 Au % Au, 10% Cu: kr Victoria 2010 Au % Au, 10% Cu: kr Thaler Victoria 2010 Ag % Ag, Valör 300 kr hkp://runeberg.org/n o/0021.html Krona hkp://www.survivalblog.com/nickels.html

40 Bank Bankväsende Bank är egentligen två typer av verksamhet DeposiGon: förvaring, betalningar; mot avgiy Lån: förmedling av besparingar; mot ränteneko Exempel Stockholms Banco 1656, (Riksbankens föregångare), fick oktroj och bankmonopol för Växelbank (blev bankens inigala fokus) Länebank

41 DeposiGon kontra låneförmedling Bank InsäKning UKag Betalning Inlåning Borgenär UKag DeposiGon mot avgiy UKag på anmodan närsomhelst DeposiGonsbank erbjuder: Bekvämlighet mot ak släpa på metall, säkerhet, bevakning, betaltjänster, växling, sedlar, kort Låneförmedling mot ränteneko UKag eyer återbetalning av lån (Gd) Utlåning Gäldenär Återbetalning Lånebank erbjuder: ExperGs på bedömning av kreditvärdighet, riskhantering, poolning av inlåning och investeringar, riskspridning

42 Bankers deposigonsverksamhet Bank Ursprungligen tempel, guldsmeder, med möjligheter Gll säker förvaring Depositör får kviko (sedel); om banken fåk gok rykte om pålitlighet börjar dessa med Gden användas som pengar av bekvämlighet EYersom de mesta deposigonerna bara ligger passivt inlåsta uppstår frestelsen ak i smyg använda specie (deposigoner) för Egna investeringar, konsumgon Dvs bara låna lite, =stöld Utlåning Gll andra mot ränta Dvs gå över muren och överföra deposigoner Gll låneverksamhet Omedelbart när banken gör deka blir han definigonsmässigt insolvent då han inte längre kan uppfylla sik löye om omedelbar inlösen Insolvens medför risk för rusning (bank- run) Men om kunderna är lugna och inte hämtar ut specie kan han tjäna på ak låna ut deras deposigoner risk- avvägning! Se även Bank på NFB: hkp://runeberg.org/n b/0461.html

43 Bank Banker och lånemarknaden Lånemarknaden utgörs av sparare och lånare Bankerna är bara mellanhand, förmedlare Bankerna är begränsade i sin förmedling av spararnas Gdspreferens, men vill gärna förmedla oändliga mängder pengar Gll ränta De börjar därför snart snegla på expansionsmöjligheten som erbjuds av 1. deposigoner som anförtroks dem och 2. förtroendet för deras deposigonskvikon

44 Några kvikon privatbanksedlar Bank Omöjligt se om de är backade av rikgga pengar eller skapade ex nihilo

45 Kredit LuYkrediters levnadcykel OBS: Varje kreditsedel/kviko som u ärdas utan backning är en risk, ty om många kommer och begär inlösen i specie dräneras reserven och banken riskerar konkurs! Bank B u ärdar kreditsedel B100 för 100 guld Gll företag F för ak tjäna 10 guld ränta på luy. EYer ek år återvänder F med 10 guld i ränta + B100- sedel (alt. 100 guld el. A100- sedel fr bank A). Sedeln rivs, risken är över. Men om F istället går upp i rök så mister B visserligen räntan, men värre är ak det flyter runt en sedel på 100 guld som en vacker dag kommer dyka upp för inlösen

46 MåK på riskexponering: reservkvot Penn.mängd M 0 =100 Def D10 D10.S10 D10.S9 D10.K9 D10.K20.S9 K20 DeposiGon av specie D Rena kreditkvikon K Utest. kvikon (fordr.) F=D+K Utlåning av specie S Tillgång i valv (reserv) T=D- S Reservkvot R=T/F 10/10 0/10 1/10 10/19 1/30 0/20 Penningmängd M 1 =M 0 +K Kredit DeposiGonsbanken bygger förtroende på hederlig banking, dvs ren förvaring (ex D10). DeposiGonskviKon blir då så goda som pengar och fungerar som sedlar. KreditkviKon är idengska med deposigonskvikon, men u ärdas utan deposigon. U ärdande av kreditkvikon (K>0) leder Gll ökning av penningmänden = kreditexpansion. R = T F = D! S D + K, D S, K 0 Om R<1 är banken formellt insolvent, man har Frac0onal reserve banking Kreditexpansion (K>0) eller olovlig utlåning av specie (S>0) leder Gll fracgonal reserves!

47 Varför banker inte vill ak du inte ska ta ut kontanter R = D! S D + K Konkurs om deposigonerna blir noll Större K ökar inlösenfrekvens Hederlig banking om S=K=0 Då blir R=100%, dvs 100% reserve Då spelar det ingen roll om folk tar ut sina pengar, banken kan aldrig bli insolvent Men så fort S,K>0 blir R<100% Om D minskar blir då R ännu mindre! T.ex R(D=10, S=0, K=90)=10% Men R(D=5, S=0, K=90)=5% Dvs ukag av deras små mängder kontanter ökar snabbt deras risk Bank- run day 7 december 2010 Kredit

48 Kredit Hur öka utlåning men minimera risk Banker vill låna ut max Men vill hålla R högt för ak undvika risk ak få insolvens avslöjad vid ukag eller clearing Ovanpå given deposigon D, hur maxa utlåning Gll lägst risk? Öka S eller K? Banker föredrar kredit- expansion för ak både öka utlåning och behålla reserv Bieffekt: det ökar också M! R = D! S D + K = 1! S D 1+ K D Ägd! X=S/D, K=0 X=K/D, S=0

49 Kreditexpansion Kreditexpansion ökar penningmängd och priser EYersom bankernas luykreditkvikon är oskiljbara från backade kvikon fungerar dessa också som pengar En bieffekt av kreditexpansionen är därför ak den orsakar en större penningmängd M 1 av handlingsbara pengar sådan ak M 1 = M 0 + K > M 0 Det vill säga inflagon! Denna inflaterade penningmängd som nu jagar samma produkgonskapacitet kommer leda Gll prisinflagon enligt kvangtetsteorin SCB sammanställer M0, M1, M3 etc. hkp://mises.org/daily/5028/lost- in- a- Maze- of- Money- Aggregates

50 Kreditexpansion DukGg kreditexpansion! Jan- 98 Jul- 98 Jan- 99 Jul- 99 Jan- 00 Jul- 00 Jan- 01 Jul- 01 Jan- 02 Jul- 02 Jan- 03 Jul- 03 Jan- 04 Jul- 04 Jan- 05 Jul- 05 Jan- 06 Jul- 06 Jan- 07 Jul- 07 Jan- 08 Jul- 08 Jan- 09 Jul- 09 Jan- 10 Jul- 10 Jan M0 (sedlar och mynt, miljarder kr) M1/M0

51 Kreditexpansion Så, vid kreditexpansion - Vem gynnas? Bankers kreditexpansion innebär inflagon Men pengar är icke- neutrala : nya pengar (inflagon) omfördelar allgd Gllgångar Gll Gdiga mokagare Denna inflagon gynnar Bankerna själva som får dra ränta på luy Lånare, som är de första mokagarna Deras leverantörer, etc., etc.

52 MotkraYer Gll kreditexpansion Naturen motarbetar kreditexpansion På en fri marknad finns det naturliga motkrayer 1. Människors misstänksamhet mot banker Om människor får nys om expansion, vilket är bedrägeri, blir det bankrusning; motverkar viljan Gll kreditexpansion 2. OmfaKningen i vilken människor förvarar pengar på bank En person som får en sedel från bank A, men som inte själv har bank kommer begära inlösen i specie Om många inte använder bank blir det inlösen mest hela Gden och banken behöver R nära 100% 3. Clearing mellan banker En sedel från bank A som hamnar hos en person som är kund i bank B kommer leda Gll ak bank B kommer begära fysisk leverans från bank A

53 MotkraYer Gll kreditexpansion (3) Bank- clearing mot kreditexpansion En sedel från bank A som hamnar hos en person som är kund i bank B kommer leda Gll ak bank B kommer begära fysisk leverans från bank A I prakgken blir det nekoclearing och enbart diffarna överförs fysiskt Om bank A expanderar kredit fortare än de andra kommer det leda Gll mer specie ut ur A För framgångsrik kreditexpansion krävs en synkroniserad expansion av hela banksektorn, men en kartell är allgd svår ak hålla ihop

54 MotkraYer Gll kreditexpansion (1-2) FracGonal reserve banking riskabelt Exempel Stockholms Banco est Länebanken u ärdade kredigvsedlar med växelbanken som säkerhet: krasch 1664 Sveriges riksbank är världens äldsta centralbank och är Gllika den äldsta bankinsgtugon, som öfver hufvud finnes. Det är denna bank, som äran af ak ha utgek världens första banksedlar sannolikt bör Gllskrifvas. DeKa ledde dock Gll bankens undergång. (Nordisk familjebok: Riksbanken) Riskabel verksamhet för både bank och kunder Två åsikter om fracgonal reserve banking 100% banking: Förbud i lag, och ordna översyn Det är bedrägeri ak låna ut anförtrodd deposigon Free banking: Tillåt bankerna ak ta risken med fracgonal reserves Ja det är bedrägeri om de gör det, men marknaden rensar allgd ut bedragare I prakgken råder idag Free banking men marknadens obarmhärgga regleringsmekanism är sak ur spel med centralbanker, insäkningsgaranger och återkommande bailouts med skakemedel FracGonal reserves uppmuntras, reservkrav på bara ca 7-8% (Basel III)

55 InflaGon kan höja ränta! Kreditexpansion och ränta OBS! Nya pengar kan fakgskt höja ränta Ränteeffekten beror på var i ekonomin de injiceras Antag ak en spanjor hikar mycket guld, t.ex i sydamerika Han köper upp mycket mat och andra konsumgonsvaror Priserna på mat sgger Övriga konsumenter måste nu dra ner på sik sparande för ak ha råd ak äta, deras närgdspreferens ökar Utbudet på besparingar minskar räntan sgger Investeringsribban höjs, färre investeringar, Gllväxten avtar

56 Kreditexpansion och ränta Men inflagon av kreditexp sänker ränta Kreditexpansion innebär ak bankerna kommer Gll lånemarknaden med krediter de skapat ex nihilo, utöver de besparingar de förmedlar EYersom produkgonen av sådana krediter har låg alternagvkostnad (=0) kan de göra vinst även på låga räntor. Det leder Gll ak räntorna sjunker under den naturliga nivån (Knut Wicksell) EYersom nya pengar idag oyast skapas av banker har vi vant oss ak tro ak inflagon allgd ger lägre ränta (men injekgonspunkten avgör)

57 Konjunkturcykeln Regulatorsabotage En ekonomi har 100% produkgonskapacitet Tidspreferens säker räntan vilket avväger produkgon för framgd (t.ex 30%) och konsumgon (70%) RikGga lån, av besparingar, koordinerar ekonomins Gdmatchning Men kreditexpansion sänker räntan Investeringströskeln sänks och en mängd icke- eyerfrågade nya investeringar kommer ak företagas (malinvestments) Lägre ränta motverkar rik0ga besparingar Det uppstår en dragkamp på produkgonsresurser och rikgga besparingar vilket leder Gll ek maniskt och onaturligt Gllstånd som kallas högkonjunktur

58 Högkonjuktur och ABCT Konjunkturcykeln Dragkampen om resurser leder Gll sggande priser och höga kortsikgga vinster Många blir rika fort, snabba pengar SamGdigt på grund av låga besparingar får man kapitalerosion = decivilisering SituaGonen blir med Gden ohållbar och dragkampen leder Gll slut Gll krasch Depressionen är en Gllfriskningsprocess under vilken felakgga investeringar rensas ut och priser justeras Gll clearing- nivåer = ABCT = Austrian business cycle theory hkp://www.mises.se/2011/04/02/pengar- inflagon- och- decivilisagonsprocessen/

59 Konjunkturcykeln KreditkontrakGon Bank B u ärdar kreditsedel för 100 guld Gll företag F för ak tjäna ränta på luy: kreditexpansion=inflagon. EYer ek år återvänder F med 10 guld i ränta + B100- sedeln (alt. 100 guld eller A100- sedel från bank A). Sedeln rivs, risken är över. KreditkontrakGon=deflaGon. Men om F istället går upp i rök så mister B visserligen räntan, men värre är ak det flyter runt en sedel på 100 guld som en vacker dag kommer dyka upp för inlösen I depression kommer många kunder F1, F2, F3, som av låga räntor blivit lurade in i ohållbara projekt ak explodera och det blir det farligt för banken med en stor mängd sedlar som herrelösa flyter omkring. För ak klara av eventuella inlösenkrav och minska riskexponeringen börjar B kalla in lån och sluta ge och förnya lån, även från goda kunder, för ak minska mängden utestående krediter. Resultat: Våldsam kreditkontrakgon=deflagon prisdeflagon. (Credit crunch, credit crisis, credit squeeze.)

Pengar, banker, kriser. Stockholm Mises Circle #1 29 oktober 2011 Klaus Bernpaintner Ludwig von Mises Institutet, Sverige

Pengar, banker, kriser. Stockholm Mises Circle #1 29 oktober 2011 Klaus Bernpaintner Ludwig von Mises Institutet, Sverige Pengar, banker, kriser Stockholm Mises Circle #1 29 oktober 2011 Klaus Bernpaintner Ludwig von Mises Institutet, Sverige Översikt Pengar Penningmängd Välstånd Depositionsbank, kassakvot Spar- och lånebank,

Läs mer

Svenskmonetärhistoria. Mises Circle Stockholm #2 18 februari 2012 Klaus Bernpaintner

Svenskmonetärhistoria. Mises Circle Stockholm #2 18 februari 2012 Klaus Bernpaintner Svenskmonetärhistoria Mises Circle Stockholm #2 18 februari 2012 Klaus Bernpaintner Gustav Eriksson (Vasa) Gustav I (1521-1560) Erik XIV (1560-1568) Johan III (1568-1592) Sigismund (1592-1599) Karl IX

Läs mer

Reglering, moralisk risk och bankkriser

Reglering, moralisk risk och bankkriser Reglering, moralisk risk och bankkriser Klaus Bernpaintner klaus@bernpaintner.com Lunchseminarium den 16 maj 2011 Ludwig von Mises InsDtutet (mises.se) Marknadens märkliga mekanik En marknadsekonomi är

Läs mer

Pengar gör att vi kan lyfta upp vägarna i luften och odla den bördiga jorden. Adam Smith. Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

Pengar gör att vi kan lyfta upp vägarna i luften och odla den bördiga jorden. Adam Smith. Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström Pengar gör att vi kan lyfta upp vägarna i luften och odla den bördiga jorden. Adam Smith Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström AEplan 45 o 1 0 Idioten i duschen Aggregerad prisnivå

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Den onda cirkeln. -räntor, skuldsättning och tillväxt. Nils Fagerberg

Den onda cirkeln. -räntor, skuldsättning och tillväxt. Nils Fagerberg Den onda cirkeln -räntor, skuldsättning och tillväxt Nils Fagerberg Samhällsproblem som vi ska lösa idag Se till att förmögenhetsklyftorna slutar att öka och i stället börjar minska Se till att skuldsattheten

Läs mer

Det cirkulära flödet

Det cirkulära flödet Del 3 Det cirkulära flödet 1. Kokosnötsön Här bygger vi upp en enkel ekonomi med företag och hushåll som producerar respektive konsumerar, och lägger till en finansiell sektor, en centralbank, och en stat.

Läs mer

Verklighetsekonomi Del 4

Verklighetsekonomi Del 4 Verklighetsekonomi Del 4 economics101@mises.se Klaus Bernpaintner, KTHFS och Ludwig von Mises InsGtutet i Sverige Kreditexpansion M1 och prisinflagon 1,800 1,600 1,400 1,200 1,000 800 600 400 200 - Jan-

Läs mer

PENNINGSYSTEMET 1. I det moderna systemet har pengar tre funktioner (minst): Betalningsmedel Värde lagring Värderingssystem/måttstock

PENNINGSYSTEMET 1. I det moderna systemet har pengar tre funktioner (minst): Betalningsmedel Värde lagring Värderingssystem/måttstock PENNINGSYSTEMET 1 I det moderna systemet har pengar tre funktioner (minst): Betalningsmedel Värde lagring Värderingssystem/måttstock Text till kort 1 Pengarnas tre funktioner Dagens pengar har fler funktioner

Läs mer

Det cirkulära flödet, pengar, och ränta

Det cirkulära flödet, pengar, och ränta Kapitel 3 Det cirkulära flödet, pengar, och ränta 1. BNP, kvantitetsteoremet, och inflation MV = PY. När mängden pengar eller omloppshastigheten dubbleras, dubbleras prisnivån på lång sikt, medan Y, real

Läs mer

Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 2, 7,5 ECTS poäng, 1NA821

Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 2, 7,5 ECTS poäng, 1NA821 Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

Om kvantitetsteorin. av Richard Johnsson 1. M x V = D (1)

Om kvantitetsteorin. av Richard Johnsson 1. M x V = D (1) 1 Om kvantitetsteorin av Richard Johnsson 1 Kvantitetsteorin beskrivs här på ett sätt som kanske inte görs i skolboken. Mycket av motståndet mot teorin är grundat på rena missuppfattningar eller versioner

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Den internationella valutamarknaden är ett nätverk av banker, mäklare och valutahandlare runt om i världen Viktigaste marknaderna finns i London, New York, Zürich, Frankfurt, Tokyo,

Läs mer

Ekonomins roll som skapare av ekologisk kris

Ekonomins roll som skapare av ekologisk kris Ekonomins roll som skapare av ekologisk kris - med fokus på den finansiella sektorn och i synnerhet banksektorn Nils Fagerberg Samhällsekonomins svarta låda Upplägg 1 Hur pengar skapas 2 Konsekvenser och

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Vad kan du köpa för tio euro? Kanske två cd-singlar, eller varför inte din favorittidning i en månad? Har du någonsin tänkt på varför det är så? Hur

Läs mer

Del 9 Råvaror. Strukturakademin. Strukturakademin. Strukturinvest Fondkommission

Del 9 Råvaror. Strukturakademin. Strukturakademin. Strukturinvest Fondkommission Del 9 Råvaror 1 Innehåll 1. Att investera i råvaror 2. Uppkomsten av en organiserad marknad 3. Råvarumarknadens aktörer 4. Vad styr råvarupriserna? 5. Handel med råvaror 6. Spotmarknaden och terminsmarknaden

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi?

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi? Vad är ekonomi? 1 Vi har bara en jord. Dess resurser är begränsade. Ekonomi är hushållning av begränsade resurser. pengar, arbetskraft, miljö, råvaror, energi Vad ska produceras? Vad ska vi lägga vår energi

Läs mer

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet:

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: o Stor industriell expansion i slutet 1900talet. USA hade passerat både GB och Tyskland. Världskriget hade betytt ett enormt uppsving.

Läs mer

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 5 Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik Idag Pengar och inflation, del 2. Konjunkturer (förändringar i produktion på kort sikt): Definitioner. AD (Aggregated demand)-modellen.

Läs mer

Kursnamn/benämning Makroekonomi

Kursnamn/benämning Makroekonomi Universitet Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings (fylls i av ansvarig) Datum för tentamen 2008-11-07 Sal TER1 Tid 8-13 Kurskod 730G49 Provkod EXAM Kursnamn/benämning Makroekonomi Institution

Läs mer

Nominell vs real vinst - effekten av inflation -

Nominell vs real vinst - effekten av inflation - 1 Nominell vs real vinst - effekten av inflation - av Richard Johnsson 1 I det som följer ska jag beskriva hur inflationen påverkar de bokföringsmässiga vinsterna i företagen. Det kommer att framgå att

Läs mer

skuldkriser perspektiv

skuldkriser perspektiv Finansiella kriser och skuldkriser Dagens kris i ett historiskt Dagens kris i ett historiskt perspektiv Relativt god ekonomisk utveckling 1995 2007. Finanskris/bankkris bröt ut 2008. Idag hotande skuldkris.

Läs mer

Referat av föreläsning på JAKs sommarseminarium 2006

Referat av föreläsning på JAKs sommarseminarium 2006 Referat av föreläsning på JAKs sommarseminarium 2006 OH-bild 1 (JAK1.doc) Föreläsningen handlar om det svenska penningsystemet och baseras på en c-uppsats i ekologisk ekonomi på Mälardalens högskola. Uppsatsen

Läs mer

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 3 Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan 1 Idag! Kapitalmarknaden " Vad är kapitalmarknaden, vad är dess syfte? " Vad handlas på kapitalmarknaden? " Hur fungerar den?! Utrikeshandel och

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Ekonomiskt kretslopp

Ekonomiskt kretslopp Samhällets ekonomi Ekonomiskt kretslopp Pengar, varor och tjänster flödar genom samhället Enkel förklaringsmodell (så här såg det ut innan banker och den offentliga sektorn dök upp): Större förklaringsmodell

Läs mer

Juli/Augusti 2003. Valutawarranter. sverige

Juli/Augusti 2003. Valutawarranter. sverige Juli/Augusti 2003 Valutawarranter sverige in troduktion Valutamarknaden är en av de mest likvida finansiella marknaderna, där många miljarder omsätts i världens olika valutor varje dag. Marknaden drivs

Läs mer

), beskrivs där med följande funktionsform,

), beskrivs där med följande funktionsform, BEGREPPET REAL LrNGSIKTIG JeMVIKTSReNTA 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Diagram R15. Grafisk illustration av nyttofunktionen för s = 0,3 och s = 0,6. 0,0 0,0 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 s = 0,6 s = 0,3 Anm. X-axeln

Läs mer

2. Konsekvenser och problem med nuvarande system

2. Konsekvenser och problem med nuvarande system 2. Konsekvenser och problem med nuvarande system Vad påverkas av penningsystemet? Penningsystemet 2 Vad påverkas av penningsystemet? Brist på pengar Inflation Ökande penningmängd Penningsystemet Överföring

Läs mer

BNPs komponenter. BNPs komponenter. Försörjningsbalansrjningsbalans. Hur bestäms produktionen påp

BNPs komponenter. BNPs komponenter. Försörjningsbalansrjningsbalans. Hur bestäms produktionen påp Blanchard kapitel 3-43 Varumarknaden och penningmarknaden BNPs komponenter F2: sid. Hur bestäms produktionen påp kort sikt? Hur bestäms räntan? r Vad gör g r riksbanken? F2: sid. 2 (Privat) Konsumtion

Läs mer

Några neo-merkantilistiska fallgropar Del I: växelkursteori

Några neo-merkantilistiska fallgropar Del I: växelkursteori 1 Några neo-merkantilistiska fallgropar Del I: växelkursteori av Richard Johnsson 1 I det som följer ska jag beskriva några moderna missuppfattningar rörande växelkurser och prisförändringar. Vederläggningarna

Läs mer

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt Ekonomi betyder hushållning Att hushålla med pengarna på bästa sätt Familjeekonomi Det är många saker man behöver i en familj, t ex kläder, men hyran höjs! Kanske kommer företaget att dra ner på skiftarbete

Läs mer

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad FRÅGA 1. 12 poäng. Varje deluppgift ger 1 poäng. För att få poäng på delfrågorna krävs helt rätt svar. Svar på deluppgifterna skrivs på en och samma sida, som vi kan kalla svarssidan. Eventuella uträkningar

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för:

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Finansiell ekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 27/3 2015 Tid: 14:00 19:00 21FE1B Nationalekonomi 1-30 hp, omtentamen

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Den ekonomiska krisen i USA, del 1 Den senaste tiden har den ekonomiska krisen i USA refererats allt ivrigare i världspressen.

Den ekonomiska krisen i USA, del 1 Den senaste tiden har den ekonomiska krisen i USA refererats allt ivrigare i världspressen. Den ekonomiska krisen i USA, del 1 Den senaste tiden har den ekonomiska krisen i USA refererats allt ivrigare i världspressen. Även våra finska tidningar har uppmärksammat skeendena på andra sidan Atlanten,

Läs mer

Finansiell ekonomi Föreläsning 1

Finansiell ekonomi Föreläsning 1 Finansiell ekonomi Föreläsning 1 Presentation lärare - Johan Holmgren (kursansvarig) Presentation kursupplägg och examination - Övningsuppgifter med och utan svar - Börssalen - Portföljvalsprojekt 10p

Läs mer

Månadskommentar, makro. Oktober 2013

Månadskommentar, makro. Oktober 2013 Månadskommentar, makro Oktober 2013 Uppgången fortsatte i oktober Oktober var en positiv månad för aktiemarknader världen över. Månaden började lite svagt i samband med den politiska låsningen i USA och

Läs mer

Föreläsning 8. Finanskrisen 2008 Repetition. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 8. Finanskrisen 2008 Repetition. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 8 Finanskrisen 2008 Repetition Dagordning Finanskrisen 2008 Har vi uppnått vårt mål? En nationalekonom bör vara ödmjuk Sammanfattning av kursen Mikroekonomi Makroekonomi Tips inför tentan Finanskrisen

Läs mer

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Handelskammaren Värmland, Karlstad 3 mars 2015 Agenda Ekonomiska läget Varför är inflationen låg? Aktuell penningpolitik

Läs mer

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström Wall Street har ingen aning om hur dåligt det är därute. Ingen aning! Ingen aning! Dom är idioter! Dom förstår ingenting! Jim Cramer, programledare CNN (tre veckor före finanskrisen) Grundkurs i nationalekonomi,

Läs mer

Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi. Sandra Backlund, Energisystem December 2011

Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi. Sandra Backlund, Energisystem December 2011 Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi Sandra Backlund, Energisystem December 2011 Föreläsning III i) Avvägning inflation, arbetslöshet ii) Penningpolitik i) Samband mellan inflation och arbetslöshet

Läs mer

Del 14 Kreditlänkade placeringar

Del 14 Kreditlänkade placeringar Del 14 Kreditlänkade placeringar Srukturinvest Fondkommission 1 Innehåll 1. Obligationsmarknaden 2. Företagsobligationer 3. Risken i obligationer 4. Aktier eller obligationer? 5. Avkastningen från kreditmarknaden

Läs mer

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushållning. Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ulrika Rosqvist-Lindahl,

Läs mer

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.12.2010 KOM(2010) 774 slutlig Bilaga A/kapitel 14 BILAGA A till förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet

Läs mer

VÄSENTLIG INFORMATION AVSEENDE BULL-CERTIFIKAT

VÄSENTLIG INFORMATION AVSEENDE BULL-CERTIFIKAT VÄSENTLIG INFORMATION AVSEENDE BULL-CERTIFIKAT Hur ska jag använda detta dokument? Detta dokument förser dig med information om väsentliga egenskaper och risker för en investering i Bull-certifikat (även

Läs mer

INTRODUKTION TILL KURSEN. Makroekonomi

INTRODUKTION TILL KURSEN. Makroekonomi INTRODUKTION TILL KURSEN ROB HART Makroekonomi I makroekonomi studerar vi ekonomisk aktivitet inom systemet i sin helhet; företeelser som tillväxt, inflation och arbetslöshet analyseras,

Läs mer

Del 16 Kapitalskyddade. placeringar

Del 16 Kapitalskyddade. placeringar Del 16 Kapitalskyddade placeringar Innehåll Kapitalskyddade placeringar... 3 Obligationer... 3 Prissättning av obligationer... 3 Optioner... 4 De fyra positionerna... 4 Konstruktion av en kapitalskyddad

Läs mer

Finanskriserna 1990 och 2009 - likheter och olikheter? 4 februari 2009 Karl-Henrik Pettersson

Finanskriserna 1990 och 2009 - likheter och olikheter? 4 februari 2009 Karl-Henrik Pettersson Finanskriserna 1990 och 2009 - likheter och olikheter? Seminarium, Almi Företagspartner AB Seminarium, Almi Företagspartner AB 4 februari 2009 Karl-Henrik Pettersson The big five (Spanien 1977, Norge

Läs mer

AID:... Uppgift 1 (2 poäng) Definiera kortfattat följande begrepp. a) IRR b) APR c) Going concern d) APV. Lösningsförslag: Se Lärobok och/alt Google.

AID:... Uppgift 1 (2 poäng) Definiera kortfattat följande begrepp. a) IRR b) APR c) Going concern d) APV. Lösningsförslag: Se Lärobok och/alt Google. Notera att det är lösningsförslag. Inga utförliga lösningar till triviala definitioner och inga utvecklade svar på essä-typ frågor. Och, att kursen undervisas lite olika år från år. År 2013 mera från Kap

Läs mer

Del 4 Emittenten. Strukturakademin

Del 4 Emittenten. Strukturakademin Del 4 Emittenten Strukturakademin Innehåll 1. Implicita risker och tillgångar 2. Emittenten 3. Obligationer 4. Prissättning på obligationer 5. Effekt på villkoren 6. Marknadsrisk och Kreditrisk 7. Implicit

Läs mer

Påbyggnad/utveckling av lagen om ett pris Effektiv marknad: Priserna på en finansiell marknad avspeglar all relevant information

Påbyggnad/utveckling av lagen om ett pris Effektiv marknad: Priserna på en finansiell marknad avspeglar all relevant information Föreläsning 4 ffektiva marknader Påbyggnad/utveckling av lagen om ett pris ffektiv marknad: Priserna på en finansiell marknad avspeglar all relevant information Konsekvens: ndast ny information påverkar

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Sverige och EMU Sveriges riksdag beslutade 1997 att Sverige inte skulle delta i valutaunionen 2003 höll vi folkomröstning där 56% röstade NEJ till inträde i EMU 1952 gick vi med

Läs mer

För några av er kanske strukturerade placeringar är okänt medan andra kanske upplever placeringsformen som snårig. Vilka möjligheter och risker finns

För några av er kanske strukturerade placeringar är okänt medan andra kanske upplever placeringsformen som snårig. Vilka möjligheter och risker finns 1 För några av er kanske strukturerade placeringar är okänt medan andra kanske upplever placeringsformen som snårig. Vilka möjligheter och risker finns det? Under detta pass ska jag besvara frågorna Vad,

Läs mer

BNPs komponenter. BNPs komponenter. Hur bestäms produktionen påp. kort sikt? Vad gör g r riksbanken?

BNPs komponenter. BNPs komponenter. Hur bestäms produktionen påp. kort sikt? Vad gör g r riksbanken? Blanchard kapitel 3-43 Varumarknaden och penningmarknaden Hur bestäms produktionen påp kort sikt? Hur bestäms räntan? r Vad gör g r riksbanken? F2: sid. 1 BNPs komponenter F2: sid. 2 (Privat) Konsumtion

Läs mer

Del 6 Valutor. Strukturakademin

Del 6 Valutor. Strukturakademin Del 6 Valutor Strukturakademin Innehåll 1. Strukturerade produkter och valutor 2. Hur påverkar valutor? 3. Metoder att hantera valutor 4. Quanto Valutaskyddad 5. Composite Icke valutaskyddad 6. Lokal Icke

Läs mer

Agenda. Ekonomiskt hållbar utveckling J A K Lokalekonomisk utveckling och omställning JAK Medlemsbank

Agenda. Ekonomiskt hållbar utveckling J A K Lokalekonomisk utveckling och omställning JAK Medlemsbank Agenda Ekonomiskt hållbar utveckling J A K Lokalekonomisk utveckling och omställning JAK Medlemsbank J Jord alla naturresurser A Arbete skapande, kunnande och arbetsförmåga K Kapital produkten av jord

Läs mer

t.ex. strategiska och legala risker. 1 Det finns även en del exempel på risker som inte ryms under någon av ovanstående rubriker, såsom

t.ex. strategiska och legala risker. 1 Det finns även en del exempel på risker som inte ryms under någon av ovanstående rubriker, såsom Riskhanteringen i Nordals Härads Sparbank Nordals Härads Sparbank arbetar kontinuerligt med risker för att förebygga problem i banken. Det är bankens styrelse som har det yttersta ansvaret för denna hantering.

Läs mer

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för:

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Finansiell ekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 23/8 13 Tid: 09:00 14:00 Hjälpmedel: Miniräknare SFE011 Nationalekonomi

Läs mer

VÄSENTLIG INFORMATION AVSEENDE CERTIFIKAT MINI FUTURE SHORT

VÄSENTLIG INFORMATION AVSEENDE CERTIFIKAT MINI FUTURE SHORT VÄSENTLIG INFORMATION AVSEENDE CERTIFIKAT MINI FUTURE SHORT Hur ska jag använda detta dokument? Detta dokument förser dig med information om väsentliga egenskaper och risker för en investering i Certifikat

Läs mer

Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2

Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2 1 Samhällsekonomi Strävansmål: Du skall efter kursen ha kunskaper om hur beslut om ekonomi kan påverka dig, det svenska samhället och i förlängningen resten av världen Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4 Bedömningsmatris

Läs mer

VM-UPDATE. börs. Råvaror Valutor Index Världsmarknaden Large Cap Mid Cap Small Cap USA-aktier. VÄRLDSMARKNADEN UPDATE Marknadsbrev

VM-UPDATE. börs. Råvaror Valutor Index Världsmarknaden Large Cap Mid Cap Small Cap USA-aktier. VÄRLDSMARKNADEN UPDATE Marknadsbrev 2 3 VECKA 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 2013 VÄRLDSMARKNADEN UPDATE Marknadsbrev VM-UPDATE

Läs mer

Warranter En investering med hävstångseffekt

Warranter En investering med hävstångseffekt Warranter En investering med hävstångseffekt Investerarprofil ÄR WARRANTER RÄTT TYP AV INVESTERING FÖR DIG? Innan du bestämmer dig för att investera i warranter bör du fundera över vilken risk du är beredd

Läs mer

VFTF01 National- och företagsekonomi ht 2010 Svar till övning 2, den 7 september

VFTF01 National- och företagsekonomi ht 2010 Svar till övning 2, den 7 september VFTF01 National- och företagsekonomi ht 2010 Svar till övning 2, den 7 september 1. Knapphet (scarcity) är ett viktigt begrepp för att kunna tala om värden. Använd utbudefterfråge-modellen för att analysera

Läs mer

KRISER. Kriser. 90-tals krisen. 90-tals krisen

KRISER. Kriser. 90-tals krisen. 90-tals krisen Kriser KRISER Kris normalt och återkommande! Sverige gått igenom flera oljekrisen, fastighetskrisen och finanskrisen 2008 1990-tals krisen Finanskrisen 2008 90-tals krisen 1990-talets början djup kris

Läs mer

NASDAQ OMX First North. TBDY SE0001295437 Aktier 269 386 959 Market name First North STO Internet www.trustbuddyinternational.com.

NASDAQ OMX First North. TBDY SE0001295437 Aktier 269 386 959 Market name First North STO Internet www.trustbuddyinternational.com. NASDAQ OMX First North TrustBuddy International AB Östermalmstorg 1, 114 42 STOCKHOLM Telefon: +46 8-562 596 00 http://trustbuddyinternational.com e-post: info@trustbuddy.com Namn TBDY ISIN SE0001295437

Läs mer

Pengar en bred historia

Pengar en bred historia Pengar en bred historia Pengar som fenomen är lika gammalt som organiserade samhällen och är därför ett tacksamt ämne för ett temanummer. På samma sätt som pengar alltid har funnits i organiserade samhällen,

Läs mer

Silver: en talande marknad

Silver: en talande marknad Silver: en talande marknad Historia I början av 1970-talet började bröderna Nelson och William Hunt, två amerikanska oljemiljardärer, att ackumulera silver, för att skydda sina tillgångar mot inflation.

Läs mer

Valutabevis. Låt dina pengar upptäcka världen!

Valutabevis. Låt dina pengar upptäcka världen! Valutabevis Låt dina pengar upptäcka världen! Valutabevis Låt dina pengar upptäcka världen! Reporäntan i dag: 0 % Så här fungerar valutabevis Löptid på cirka två år Nominellt belopp 10 000 kr/post Fyra

Läs mer

BEHÄRSKA MARKNADEN PÅ 10 MINUTER

BEHÄRSKA MARKNADEN PÅ 10 MINUTER BEHÄRSKA MARKNADEN PÅ 10 MINUTER VARNING HÖGRISKINVESTERING: valutahandel (forex) och spekulationer i prisförändringar (CFD:s) är mycket spekulativa och innebär en hög risknivå och passar kanske inte alla

Läs mer

Provtenta. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Kårmedlemskap + legitimation uppvisas vid inlämnandet av tentan.

Provtenta. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Kårmedlemskap + legitimation uppvisas vid inlämnandet av tentan. Institutionen för ekonomi Våren 2009 Rob Hart Provtenta Makroekonomi NA0133 Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Regler Svara på 5 frågor. (Vid svar på fler än 5 frågor räknar jag 5 genomsnittspoäng per fråga.)

Läs mer

Uppgift 5.1. Uppgift 5.2 (max 5 poäng) Namn...

Uppgift 5.1. Uppgift 5.2 (max 5 poäng) Namn... 1 Uppgift 5.1 D skönt AB tillverkar avstressningsprylar till överstressade direktörer m fl. Man tänker nu utvidga verksamheten och ska investera antingen i maskinen Karin eller i maskinen Marie. Karin

Läs mer

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för

Läs mer

Riksbankens direktion

Riksbankens direktion Världens äldsta centralbank Riksbankens roll i svensk ekonomi 8 Sveriges Rikes Ständers Bank 9 Monopol på sedelutgivning 8-talet Affärsbanker bildas Handelshögskolan i Stockholm -- Palmstruch första sedlarna

Läs mer

Mitt säkra kort. Förord

Mitt säkra kort. Förord Mitt säkra kort Förord Instruktionerna som du nu kommer att läsa fungerar förutsatt att du följer dem till punkt och pricka. Du kommer att tjäna från 10.000 till över 100.000 kronor per månad beroende

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

AID:... LÖSNINGSFÖRSLAG TENTA 2013-05-03. Aktiedelen, uppdaterad 2014-04-30

AID:... LÖSNINGSFÖRSLAG TENTA 2013-05-03. Aktiedelen, uppdaterad 2014-04-30 LÖSNINGSFÖRSLAG TENTA 013-05-03. Aktiedelen, udaterad 014-04-30 Ugift 1 (4x0.5 = oäng) Definiera kortfattat följande begre a) Beta värde b) Security Market Line c) Duration d) EAR Se lärobok, oweroints.

Läs mer

BULL & BEAR INVESTERING MED TYDLIG HÄVSTÅNG

BULL & BEAR INVESTERING MED TYDLIG HÄVSTÅNG DECEMBER 2013 BÖRSHANDLADE PRODUKTER BULL & BEAR INVESTERING MED TYDLIG HÄVSTÅNG BUILDING TEAM SPIRIT TOGETHER RISKINFORMATION VEM BÖR INVESTERA? Bull & Bear-produkter är lämpade för svenska sofistikerade

Läs mer

Hägringar. Jobbskaparna och jobbkaparna. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009

Hägringar. Jobbskaparna och jobbkaparna. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Hägringar Jobbskaparna och jobbkaparna Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv Mars 2010 Konsoliderad bruttoskuld, andel av BNP 140 120 100 80 60

Läs mer

: Vad har vi lärt oss: 1) När banken betalar sin skuld till kontoinnehavaren rivs den digitala skuldsedeln och motsvarande belopp av penningmängden

: Vad har vi lärt oss: 1) När banken betalar sin skuld till kontoinnehavaren rivs den digitala skuldsedeln och motsvarande belopp av penningmängden Kapitel 1 Det kan vara svårt att acceptera är att bankernas pengar, dvs kontoinnehav dör när banken betalar sin fiktiva skuld. Jag skriver fiktiva då banken inget lånat ut (se citaten av ekonomiprofessorerna

Läs mer

Elektronik i var mans hand

Elektronik i var mans hand Elektronik i var mans hand I vår vardag använder vi allt fler elektriska och elektroniska apparater. Många länder inför också lagstiftning om att kasserad elektronik ska samlas in. Det ger en ökad marknad

Läs mer

Ekonomi. Makroekonomi. Makroekonomi. Plan för makroekonomi. Ekonomi hur man allokerar knappa resurser. Lär Lätt! Makroekonomi Kap 1-5, 7, 9

Ekonomi. Makroekonomi. Makroekonomi. Plan för makroekonomi. Ekonomi hur man allokerar knappa resurser. Lär Lätt! Makroekonomi Kap 1-5, 7, 9 Makroekonomi Lär Lätt! Makroekonomi Kap 1-5, 7, 9 Ekonomi Ekonomi hur man allokerar knappa resurser Mikroekonomi studerar individer och företag (enskilda individer) Makroekonomi studerar aggregerade variabler

Läs mer

n Ekonomiska kommentarer

n Ekonomiska kommentarer n Ekonomiska kommentarer En virtuell valuta är ett betalningsmedel i form av en digital värde enhet. Virtuella valutor finns i många olika former och är avsedda att användas för betalningar på eller via

Läs mer

Fri flytträtt - Min syn (Gustaf Rentzhog)

Fri flytträtt - Min syn (Gustaf Rentzhog) Fri flytträtt - Min syn (Gustaf Rentzhog) 1 Fördelar med att införa en fri flytträtt 93% av svenskarna vill ha det Tvingar försäkringsbolagen att skapa en rättvis prissättning mellan kundgrupperna Skärper

Läs mer

3. Lösningen på problemen

3. Lösningen på problemen 3. Lösningen på problemen Pengar är en konstruktion och inte ett naturfenomen! Är vi nöjda med konstruktionen? Om inte, hur ska den förbättras? 2 Vad är problemet? Pengar skapas mot att någon skuldsätter

Läs mer

P d E ": (69) =R S + (1+R S)E t+1 E t R S E t. =R S + (1+R S)(E t+1 E t ) ¼R S + E t+1 E t

P d E : (69) =R S + (1+R S)E t+1 E t R S E t. =R S + (1+R S)(E t+1 E t ) ¼R S + E t+1 E t 4 VÄaxelkurser och räantor Som vi tidigare noterat Äar den reala väaxelkursen, kallad"; lika med utbytesfäorhºallandet mellan utläandska varor och inhemska, medan den nominella Äar relativpriset pºa de

Läs mer

HUNGERPROJEKTET MiKROfiNaNsPROGRaM RaPPORT 2013

HUNGERPROJEKTET MiKROfiNaNsPROGRaM RaPPORT 2013 HUNGERPROJEKTET Mikrofinansprogram RAPPORT 2013 Inledning Ett stort tack till alla de företag och individer som under 2013 valde att rikta sina investeringar till Hungerprojektets mikrofinansprogram. I

Läs mer

Vässa ekonomin i vinter

Vässa ekonomin i vinter Du öppnar väl ditt orange kuvert? Upptäck Aktiehandel på nätet. Smart Safety: enklare för dig svårare för tjuven. Vässa ekonomin i vinter Januari 2009 Nytt år nya möjligheter Det år som vi nu lämnat bakom

Läs mer

Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick. Swedish House of Finance (SHoF), Stockholm

Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick. Swedish House of Finance (SHoF), Stockholm ANFÖRANDE DATUM: 2015-01-23 TALARE: Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick PLATS: Swedish House of Finance (SHoF), Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8

Läs mer

Internationell Ekonomi. Lektion 4

Internationell Ekonomi. Lektion 4 Internationell Ekonomi Lektion 4 Varför uppstår internationell handel? Är det inte bättre att behålla allt man producerar inom landet istället för att exportera? Att vi i Sverige importerar olja och apelsiner

Läs mer

Makrokommentar. November 2013

Makrokommentar. November 2013 Makrokommentar November 2013 Fortsatt positivt på marknaderna Aktiemarknaderna fortsatte uppåt i november. 2013 ser därmed ut att kunna bli ett riktigt bra år för aktieinvesterare världen över. De nordiska

Läs mer

Viktig information till dig som sparar i Swedbank Robur Penningmarknadsfond och Banco Likviditetsfond

Viktig information till dig som sparar i Swedbank Robur Penningmarknadsfond och Banco Likviditetsfond Stockholm augusti 2012 1(3) Viktig information till dig som sparar i Swedbank Robur Penningmarknadsfond och Banco Likviditetsfond Vår ambition är att erbjuda dig ett modernt och attraktivt utbud av fonder

Läs mer

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för:

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Finansiell ekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen 21FE1B Nationalekonomi 1-30 hp 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum:

Läs mer

kronor och INTE kronor.

kronor och INTE kronor. Kapitel 1 Det kan vara svårt att acceptera är att bankernas pengar, dvs kontoinnehav dör när banken betalar sin fiktiva skuld. Jag skriver fiktiva då banken inget lånat ut (se citaten av ekonomiprofessorerna

Läs mer

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare?

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? 040-54 41 10 kontakt@bcms.se www.bcms.se BCMS Scandinavia, Annebergsgatan 15 B, 214 66 Malmö 1 Sammanfattning Varför är det

Läs mer