Minskning av sura sulfatjordars miljörisker
|
|
- Ann Öberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Minskning av sura sulfatjordars miljörisker - metoder för anpassning till klimatförändringen Climate Change Adaptation Tools for Environmental Risk Mitigation of Acid Sulfate Soils Layman s Report
2 Innehål CATERMASS projektet... 1 Sura sulfatjordar: vad och var... 3 Miljöeffekter av sura sulfatjordar... 5 Minskade miljörisker från sura sulfatjordar genom a höjd grundvattennivå... 7 Monitavoitearviointi happamuuden torjuntatoimien vaikutuksista... 9 CATERMASS med siffror Delprojekt och ansvariga personer
3 Klimatförändringarna kan dramatiskt öka utlakningen av surhet och metaller från jordmån som har naturligt höga svavel- och metallförråd. I boreala avrinningsområden längs Finlands kust är sura sulfatjordar, bildade från sulfidsediment som började avsättas under ett tidigt skede av Östersjöns utveckling (Litorinahavet) för ca 8000 år sedan, är sådana jordar. De täcker upp till 3000 km2 av Finlands kustområde, främst låglänta jordbruks- och torvområden. Sulfidsediment bildas ännu idag längs kusten. Efter den sista istiden täcktes Finlands kustzon av Litorinahavet. På många håll avsattes finkorniga, leriga och svavelhaltiga sulfidsediment i vattnet. Stora markområden steg ur havet genom landhöjningen, och nu är de under varierande markanvändning och dränering. Intensifiering av dräneringar, särskilt täckdikning, har exponerat svavelhaltiga sediment för atmosfäriskt syre vilket har lett till bildning av svavelsyra i marken, vilket i sin tur frigör metaller. Detta skapar mycket sura och metallhaltiga avrinningsvatten och orsakar ekologisk försämring av vattendrag längs Finlands kust, speciellt i de västra delarna. På grund av de sura sulfatjordarna kommer EU:s vattenramdirektiv krav på god ekologisk och kemiskt status på vattendrag inte att kunna uppfyllas i västra Finland före år Klimatförändringarna kommer sannolikt att öka och bredda området med miljöskador om inte rikta- Kari Saari CATERMASS projektet de preventiva åtgärder utvecklas. Höga topphalter av potentiellt giftiga metaller förekommer särskilt efter långa torrperioder och därpå följande kraftiga regn. Som en följd av klimatförändringarna, förväntas dessa hydrologiska extremer bli mycket vanligare och påverka speciellt avrinningsområden med liten sjöyta och snabbt fluktuerande utsläpp. Detta ökar även sannolikheten att vattenekosystem och fiskebestånd ska exponeras för giftiga metallföreningar. Målet för CATERMASS-projektet, finansierat av EU: s Life +-program, var att hitta verktyg för att förbättra vattenskyddet inom områden med sura sulfatjordar. Projektet syftade till att utveckla metoder för att mildra miljöpåverkan av sura sulfatjordar och anpassa markanvändning och vattenskydd till förändrade klimatförhållanden. För att minska skador på vattendrag, fiskbestånd och miljö krävs att man reder ut utbredningen av sura sulfatjordar och deras kvalitet, risken för sura och metallhaltiga utsläpp, exponeringen för utsläppen, typ av miljörisker och prioriteringen av miljöskydd, befintliga utsläppsbegränsande åtgärder, samt metodernas användbarhet under förändrade klimatförhållanden i Finland. 1
4 Juha Riihimäki
5 Sura sulfatjordar: vad och var Sura sulfatjordar är jordar med förhöjd svavelhalt och de består av en oxiderad sur horisont (verklig sur sulfatjord) och/eller under den en icke-oxiderad (reducerad) sulfidhaltig jordhorisont (potentiell sur sulfatjord). Sura sulfatjordar är vanligen gyttjehaltiga och finkorniga (lera och silt) jordar, men även sand kan ställvis utbilda kraftig surhet. Verklig Sur Sulfatjord Fält-pH < 4,0 till följd av sulfidoxidation och uppmätt direkt i provet från oxiderat mineralsediment eller gyttja (inte torv). Om ph är mellan 4,0 och 4,4 och det inte finns observationer av underliggande sulfider, krävs ytterligare undersökningar (inkubation eller svavelhalt). Potentiell Sur Sulfatjord Svavel i form av sulfider (reducerade, ej oxiderade) Vanligen ph > 6,0 Totalsvavel S(tot) 0,2% Inkubations-pH 4.0 och en minskning av mer än 0,5 ph enheter jämfört med fält-ph Sulfid = järn svavelmineral (FeS2, FeS) Inkubation = Provet oxideras under 8-16 veckor varefter ph mäts Huvudsakliga aktiviteter och produkter inkluderar: En effektiv metod för identifiering och kartering av sura sulfatjordar i Finland har utvecklats. Existerande data används för preliminära tolkningar och för planering av fältobservationer, mätningar och provtagning för kemiska analyser. De erhållna resultaten används för att sammanställa regionala eller avrinningsområdesspecifika sannolik- hetskartor (1 : ) för sura sulfatjordar. Kartor och andra produkter kommer att vara tillgängliga för användning på GTK:s hemsida ( från början av Genom att klicka på datapunkter på kartorna kommer bakgrundsinformation såsom fält-ph, sulfiddjup, jordart och svavelhalt att presenteras. Vi har skapat en finländsk definition av sura sulfatjordar. Definitionen skiljer sig från internationella definitioner på grund av annorlunda ursprung, naturliga förhållanden och markanvändning. Riskklassificering av finländska sura sulfatjordar har utvecklades. Den baserar sig på sulfidsedimentens djup, minimum ph och svavelhalt. Enkla guider som beskriver områden där sura sulfatjordar kan påträffas och som kan användas för identifiering av dessa jordar finns också tillgängliga på GTK:s hemsida. Kartläggningsprocessen som utvecklades i projektet och allt arbete som blivit gjort har avsevärt ökat vår kunskap om förekomsten och egenskaper hos sura sulfatjordar i Finland. Observationstätheten var 30 till 40 gånger högre än i tidigare existerande data. En användarvänlig och tillförlitlig databas har sammanställts för användning inom exempelvis: Nationell-, regional- och lokal planering och beslutsfattning (ministerier, landskap, kommuner, regional förvaltning, konsulter) Jord- och skogsbruk (jordbrukarnas intresse- och rådgivande organisationer, skogscentralen, dräneringsföretag) Torvindustri och jordbyggnad I framtiden till exempel vid beslut angående EU-stöd 3
6 Juha Riihimäki
7 Anna Karjalainen Mika Visuri Miljöeffekter av sura sulfatjordar Vi påvisade de ekologiska riskerna med sura sulfatjordar i de finländska ytvattenförekomsterna och konstruerade riskkartor som karakteriserar effekter på fiskbestånden och ekologiskt tillstånd i vattendrag under olika klimatscenarier. Vi sammanställde nuvarande övervakningsresultat och data om miljöeffekter från nationella databaser och kompletterade dem med fältstudier som täckte mindre undersökta områden och tidsperioder för att analysera längden av och tidpunkten för toppar av sura metallutsläpp, och sammanställde exponering och effektprofiler. Ekologiska riskkartor sammanställs genom att integrera ekologisk riskbedömning, hydrologisk och kartografisk modellering. Den ekotoxikologiska riskklassificeringen för 1 4 älvmynningar gav dålig status i 5, nöjaktig i 6 av dem, och god i bara 3 av de studerade älvmynningarna. En särskild klimatmodell konstruerad för det finländska klimatet och miljön applicerades för att uppskatta tidigare och framtida metallutsläpp i Kyro älv. Modelleringen visade ökade utsläpp på hösten då avrinningen från sura sulfatjordar är som starkast, och minskade utsläpp på våren och sommaren. Responsen hos fiskarter på den sura belastningen varierar stort. Laxfiskar är typiskt mest känsliga, medan arter som abborre och gädda kan tolerera mera sura förhållanden. När ph-värdet sjunker tillräckligt lågt, ph 4-4,5, försvinner alla finländska fiskarter. I syfte att klargöra de ekologiska effekterna av sura sulfatjordar på fiskbestånden valdes 22 älvar och från dessa ca 1 00 undersökningsområden, vilka tillsammans täckte ett brett urval av olika områden som påverkas av sura sulfatjordar. Organismers respons på skillnader i vattenkvalitet och andra miljöparametrar analyserades och älvarnas ekologiska tillstånd bedömdes. Fiskarternas sammansättning visade hög korrelation med ph. Syra-intoleranta fiskarter, t.ex. stensimpa, öring och harr påträffades inte på platser där det genomsnittliga ph-värdet var <6. Abborre och gädda visade hög tolerans mot lågt ph. De mest försurade vattendragen verkade vara helt tomma på fisk. 5
8 Rainer Rosendahl Rainer Rosendahl Rainer Rosendahl Seija Virtanen
9 Minskade miljörisker från sura sulfatjordar genom höjd grundvattennivå I delprojekt 3 försökte man höja grundvattennivån så mycket att sulfidskikten täcktes med vatten och på det sättet minska urlakning av surhet och metaller från sura sulfatjordar. Grundvattennivån kunde hållas högre också på sommaren, då åkern hade reglerad dränering och tilläggsvatten pumpades in i täckdikningssystemet från närliggande dike. Vattenflödet ut från åkern hindrades genom att montera en plastfilm längs åkerns nedre kant ner till sulfidskiktet. Reglering av grundvattennivån och miljöeffekterna av regleringen utreddes på korn- och veteodling på Söderfjärdens försöksåker och på slåttervall i Pedersöre. På det 1 8 hektar stora försöksfältet på Söderfjärden testades tre olika dräneringssystem, i) vanlig täckdikning, ii) reglerad dränering och iii) reglerad dränering med tilläggsbevattning via pumpning under sommaren. Effekterna av grundvattnets nivå på jorden, markvattnet och på rörflensväxten undersöktes också med hjälp av en 1 meter hög sulfatjordskolumn i Viks kampusområde under kontrollerade förhållanden. Sura sulfatjordar på Söderfjärden var bördiga och skörden var högre än den genomsnittliga skörden i Finland. Surheten orsakade urlakning av metaller, men halterna i marken eller skörden översteg inte gränsvärdena. Men aluminiumhalten (5 20 mg/l) i dräneringsvatten var gånger högre än gränsvärden för hushållsvatten. Resultat som man har fått hittills visar att högre grundvattennivåer sakta höjer ph -värdet och att urlakningen av aluminium minskar. Dessa effekter syns speciellt i testerna som gjordes under kontrollerade förhållanden i växthus. Halten av nitratkväve (22 26 mg/l) på Söderfjärden var dubbelt högre jämfört med den högsta tillåtna halten nitratkväve i hushållsvatten. Mängden nitratkväve som urlakades under vårflödet uppskattades vara kg/ha. Den stora mängden nitratkväve härstammar troligtvis från de storakvävelager som finns i alven på sura sulfatjordar. Också utsläppen av kväveoxidul (20 30 kg/ha) visade sig vara 2-3 ggr högre än liknande utsläpp från organiska jordarter, men grundvattennivån hade ingen effekt på utsläppens storlek. Tester i växthus visade liknande resultat. Testresultaten visade att oxidering av sulfiderna kan förhindras med reglerad dränering och att effekten kan förstärkas med tilläggsbevattning till dräneringssystemet, ifall grundvattennivån håller på att sjunka under sulfidskikten. Vattenflöde ut ur åkern kan förhindras med en plastfilm som installeras vid åkerkanten ner till sulfidskikten. Med denna metod hålls sulfidskikten i reducerat tillstånd under grundvattenytan. 7
10 Rainer Rosendahl
11 Existerande metoder för att minska de negativa miljökonsekvenserna av sur och metallhaltig avrinning från sulfatjordar, kan påverka det ekologiska tillståndet i älvar och älvmynningar, men de kommer också att medföra kostnader och andra sociala konsekvenser för jordbrukare och för samhället. Vi utvärderade inverkan av olika strategier för att kontrollera sur avrinning från sulfatjordar baserat på data från Kyro älvs avrinningsområde. Att utöka kontrollerad dränering till alla områden där konventionell dränering redan installerats i Kyro älvs avrinningsområde, skulle kosta jordbrukarna runt 2,7 miljoner per år och kontrollerad dränering i kombination med plastfilm och tilläggsbevattning skulle kosta omkring 3,7 M per år. Största delen av dessa kostnader kommer från ökade arbetskostnader för lantbrukarna. Kostnaderna för den finska staten i subventioner och investeringsstöd skulle vara omkring 1,4 M respektive 1,8 M. Dessa kostnader kan jämföras med de årliga jordbrukssubventionerna på 1 2 M. Kostnaderna från dräneringsrestriktioner och restaurering beror på genomförandet. Om de utförs genom frivilliga åtgärder såsom via handel med naturvärden, kan de vara ekonomiska lösningar för vissa jordbrukare. Jordbrukarnas inställning till alla restriktioner för an- Rainer Rosendahl Multikriterieanalys av åtgärder för att kontrollera sur avrinning från sulfatjordar vändningen av åkrar var klart negativ och de ansågs ha skadliga effekter på lantbruksproducenternas verksamhetsförutsättningar och även den lokala ekonomin. Att inte dränera kan också leda till skadliga effekter i landskapet, om de öppna fälten typiska för det Sydösterbottniska landskapet blir skogbetäckt. Den kumulativa effekten av åtgärder kan minska förekomsten av skadliga surhetstoppar från 30 procent till 1 0 procent och höja det genomsnittliga ph-värdet från 5,7 till 6,0. Som en följd av detta kommer andelen känsliga arter i fiskfångsterna att öka och åtgärderna möjliggör en långsam restaurering av de ekologiska och fysikalisk-kemiska tillstånden i Kyro älv. Det är möjligt att tillståndet, enligt klassificeringssystemet i EU:s vattenramdirektiv, för Kyro älv kommer att förbättras från dåligt till nöjaktigt i vissa delar, och från nöjaktigt till måttligt i vissa delar. Det är även möjligt att effekten av fiskplantering kommer att förbättras och därmed även sannolikheten för att fånga öring. Sammantaget kommer dessa förändringar att förbättra förutsättningarna för fritidsfiske i Kyro älv och yrkesfisket i mynningen. 9
12 Jaana Wallin
13 CATERMASS med siffror Deltagare i projektet: 7 instituter och universiteter (Finlands miljöcentral SYKE, ELY-centralen i Södra Österbotten, Geologiska forskningscentralen GTK, Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi MTT, Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet RKTL, Åbo Akademi, Helsingfors universitet Aktörer som deltar i projektet: 11 8 personer med 450 månadsverken Projektets varaktighet: 3 år ( ) Projektfinansiering: 2,9 miljoner euro Webbplatser och portaler: Hemsida för projektet (på finska) catermass Hemsida för projektet (på svenska) catermass Hemsida för projektet (på engelska) CATERMASS hemsida för information om sura sulfatjordar Raporter och publikationer: Konsekvenserna av sura sulfatjordar för vattendragen och fiskdöden i Finland. Minskning av miljörisker orsakade av sura sulfatjordar - Handbok för reglering av grundvattennivå. Layman s Report Brochyrer 1 Seminarier och workshops: Nationell kick-off seminar Delprojekt seminarier och workshops 1 0 Föreläsningar och presentationer i nationell och internationella seminarier och konferenser 35 Presentation av resultaten i media: Artiklar i nationella och regionala tidningar 26 Radio-presentationer 2 Mässor och andra evenemang 1 Pressmeddelanden på Internet
14 Jaana Wallin
15 Projektledare Kari-Matti Vuori, Finlands miljöcentral SYKE Delprojekt 1. Kartläggning och riskklassificering av surasulfatjordar Peter Edén, Geologiska forskningscentralen GTK 2. Identifiering och förevisning av risker som gäller ytvattnens ekologiska tillstånd och fiskbestånden Jaana Wallin Minskning av sura sulfatjordars miljörisker 4. Socioekonomiska effekter Heli Saarikoski, Finlands miljöcentral SYKE 5. Förmedling av informatio Juha Riihimäki, Finlands miljöcentral SYKE SYKE 6. Projektledning Kari-Matti Vuori, Suomen ympäristökeskus SYKE Kari-Matti Vuori, Finlands miljöcentral SYKE 3. Utveckling av metoder för att minska skadorna och anpassning av dem till jord- och skogsbruk i ett klimat som förändras Jaana Uusi-Kämppä, Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi MTT jaana.uusi-kamppa@mtt.fi 13
16 Innehål: Juha Riihimäki, Peter Edén, Jaana Uusi Kämppä, Matti Leppänen, Anna Karjalainen, Sirkka Tattari, Maiju Kosunen, Heli Saarikoski Bild (framsidan): Panu Orell Bilder (baksidan): Rainer Rosendahl, Mika Visuri, Jaana Wallin CATERMASS LIFE08 ENV/FIN/000609
Minskning av de sura sulfatjordarnas miljörisker Metoder för anpassning till klimatförändringen
Minskning av de sura sulfatjordarnas miljörisker Metoder för anpassning till klimatförändringen CATERMASS Life+-projektet 2010-2012 Climate Change Adaptation Tools for Environmental Risk Mitigation of
Läs merMiljöförbättrande åtgärder för sura sulfatjordar
Miljöförbättrande åtgärder för sura sulfatjordar Janne Toivonen Geologi och mineralogi Åbo Akademi janne.toivonen@abo.fi 6.6.2012 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3-20500 Åbo 1 Efter den stora fiskdöden 2006-2007
Läs merSura sulfatjordar vad är det?
Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland vatten och människan i landskapet vesi ja ihminen maisemassa Sura sulfatjordar har ett lågt ph ofta under 4. Jorden blir sur när sulfidmineral
Läs merSura sulfatjordar vad är det? En miljörisk längs Bottniska vikens kust. vatten och människan i landskapet. vesi ja ihminen maisemassa
Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk längs Bottniska vikens kust vatten och människan i landskapet vesi ja ihminen maisemassa Sura sulfatjordar har ett lågt ph ofta under 4. Jorden blir sur när sulfidmineral
Läs merSura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland
Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland Sura sulfatjordar har ett lågt ph ofta under 4. Jorden blir sur när sulfidmineral som består av järn och svavel exponerats för luftens syre.
Läs merKARTERING OCH KLASSIFICERING AV SURA SULFATJORDAR (SSJ) I FINLAND
Emmi Rankonen 2010 KARTERING OCH KLASSIFICERING AV SURA SULFATJORDAR (SSJ) I FINLAND Peter Edén, Annu Martinkauppi, Jaakko Auri och Emmi Rankonen Geologiska forskningscentralen (GTK) / Västra Finlands
Läs merSura sulfatjordar strategier och åtgärder för bättre vattenkvalitet i små kustmynnande vattendrag
Sura sulfatjordar strategier och åtgärder för bättre vattenkvalitet i små kustmynnande vattendrag Åberg J. 2017a. Miljöproblemet sura sulfatjordar - Ett kunskapsunderlag och en beskrivning av Länsstyrelsen
Läs merI november 2006 börjar döda fiskar flyta upp till ytan i många Österbottniska vattendrag
I november 2006 börjar döda fiskar flyta upp till ytan i många Österbottniska vattendrag Janne Toivonen Geologi och mineralogi Åbo Akademi Foto: Peter Österholm 29.5.2012 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3-20500
Läs merLANDSBYGDSNÄTVERKETS PUBLIKATION Sura sulfatjordar. Sura sulfatjordar
2009 LANDSBYGDSNÄTVERKETS PUBLIKATION Sura sulfatjordar Sura sulfatjordar Hur har sura sulfatjordar uppstått? Förstadiet till sura sulfatjordar, sulfidjordar, har i Östersjöområdet huvudsakligen bildats
Läs merRapport över vattenkvaliteten i Söderfjärdens försöksområde ( ) Miriam Nystrand, Peter Österholm & Seija Virtanen.
Rapport över vattenkvaliteten i Söderfjärdens försöksområde (10 17) Miriam Nystrand, Peter Österholm & Seija Virtanen 29 maj 18 Datatolkningen i denna rapport baserar sig på resultat från Söderfjärdens
Läs merSulfidjordar och effekter av torrläggning
Sulfidjordar och effekter av torrläggning Janne Toivonen Geologi och mineralogi Åbo Akademi janne.toivonen@abo.fi Foto: Peter Österholm 6.6.2012 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3-20500 Åbo 1 Sulfidjordar
Läs merPostnummer och postanstalt. Tfn. Stadsdelens/byns namn
Kontaktuppgifter och ansvarig organisation Namn TASO Anmälan om skogsdikning 1/4 Adress Postnummer och postanstalt Ansvarig organisation Tfn E-post PROJEKTETS ALLMÄNNA UPPGIFTER OCH LÄGE Kommun Stadsdelens/byns
Läs merSulfidjordar och sura sulfatjordar vad gör SGU?
Sulfidjordar och sura sulfatjordar vad gör SGU? Gustav Sohlenius SGU-rapport 2011:12 oktober 2011 Sveriges geologiska undersökning Box 670, 751 28 Uppsala tel: 018-17 90 00 fax: 018-17 92 10 e-post: sgu@sgu.se
Läs merÖstersjön. Gemensamt ansvar. Finlands jord- och skogsbruksproducenter. Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f.
Gemensamt ansvar Östersjön Finlands jord- och skogsbruksproducenter Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f. Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK r.f. Östersjön......
Läs merDet var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.
Det var en gång Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. När han undersökte vattnet fann han att ph-värdet i vissa fall
Läs merNedfall, markvattenkemi och lufthalter i Värmlands län Reslutat för det hydrologiska året 2009/10
Nedfall, markvattenkemi och lufthalter i Värmlands län Reslutat för det hydrologiska året 2009/10 Cecilia Akselsson, Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Veronika Kronnäs och Sofie Hellsten Upplägg
Läs merGränsöverskridande vattensamarbete. Vincent Westberg Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten
Gränsöverskridande vattensamarbete Vincent Westberg Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten 15.2.2017 INNEHÅLL Kort tillbakablick på gränsöverskridande vattensamarbete över Kvarken Vad
Läs merSEABED-projektet i EU:s Central Baltic INTERREG IVA program
SEABED 2009-2012 SEABED-projektet i EU:s Central Baltic INTERREG IVA program SEABED är ett treårigt internationellt projekt, som påbörjades i september 2009 och pågår till augusti 2012. Projektets syfte
Läs merVattenförvaltningen i Finland med fokus mot skogen
Vattenförvaltningen i Finland med fokus mot skogen Vattendagarna och vattenorganisationernas riksmöte Umeå 25.-27.10.2016 Lotta Haldin Etelä-Pohjanmaan elinkeino-, liikenne- ja ympäristökeskus Närings-,
Läs merKalkning och försurning i Jönköpings län
Kalkning och försurning i Jönköpings län orsaken till försurning Försurning är Jönköpings läns största miljöproblem. Värst drabbade är länets västra och södra delar. Med försurning menas att ph-värdet
Läs merInom VELMU inventeras biodiversiteten i den marina undervattensnaturen
Inom VELMU inventeras biodiversiteten i den marina undervattensnaturen Målsättningen är hållbart nyttjande och skydd av havet Målsättningen inom VELMU-programmet är att inventera livsmiljöerna under vattnet
Läs merSvaret kanske ligger i en nygammal täckdikningsteknik, så kallad reglerbar dränering, (se figur 1).
Reglerbar dränering Om SMHI:s klimatscenarier slår in kommer klimatet i Sverige att förändras om 50-100 år. Odlingssäsongen kommer att blir längre och vinter, vår och höst regnigare. Man kan räkna med
Läs merEtt finskt perspektiv på näringsbalans
Ett finskt perspektiv på näringsbalans och intensivt skogsbruk Martin Forsius Finlands miljöcentral (SYKE) www.environment.fi/syke 13.11.2012, Skogsmarksvittringen i fokus för framtida god vattenkvalitet
Läs merKalixälvens VRO- Sjöar och vattendrag
Kalixälvens VRO- Sjöar och vattendrag Potentiella vattenförekomster 490 vattendrag (flödesordning >3) 209 sjöar >0,5 km2 inkl mindre sjöar om skyddade områden eller hotspots, ex belastning från punktkällor
Läs merSULFIDJORD. - en Västerbottnisk angelägenhet som bör hållas blöt. Text och bild: naturgeograf Jan Åberg
SULFIDJORD - en Västerbottnisk angelägenhet som bör hållas blöt Text och bild: naturgeograf Jan Åberg Längs Bottniska vikens kuster skadades många vattendrag av försurning redan i bör jan av 1900-talet,
Läs merSULFIDJORD Vad är det och hur karaktäriserar vi den? Lars G Eriksson Mark & Miljö AB
SULFIDJORD Vad är det och hur karaktäriserar vi den? Lars G Eriksson Mark & Miljö AB markomiljo@telia.com 070-3301285 2 4 Februari 1994 3 5 Februari 1994 4 Vad är sulfidjord - Bakgrund 5 Svartmocka, är
Läs merÖversvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån
Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån Johan Kling Vattenmyndigheten, Västerhavet johan.kling@lansstyrelsen.se, 070-600 99 03 Syfte Analys av Smedjeåns hydrologi och geomorfologi för
Läs merGEOTEKNISK OCH HYDROLOGISK UTREDNING GÄLLANDE DEL AV HALMSTAD 1:1, ALETS FÖRSKOLA HALMSTAD KOMMUN
2012-03-2914 UPPDRAGSNUMMER 2351052 GEOTEKNISK OCH HYDROLOGISK UTREDNING GÄLLANDE DEL AV HALMSTAD 1:1, ALETS FÖRSKOLA HALMSTAD KOMMUN HANDLÄGGARE JERKER HULTÉN GRANSKARE TOMAS BENNET SWECO Civil AB Halmstad
Läs merInga förändringar i alkaliniteten 1996 2007
Alkalinitet Alkalinitet är ett mått på vattnets förmåga att tåla tillskott av vätejoner H+ utan att ph sänks, dvs. det är alltså ett mått på vattnets buffertkapacitet Ju högre alkalinitet desto större
Läs merTyresåns vattenkvalitet 1998 2012
Fakta 2013:9 Tyresåns vattenkvalitet 1998 2012 Publiceringsdatum 2013-11-30 Sedan 1998 har Länsstyrelsen och Tyresåns Vattenvårdsförbund bedrivit vattenkemisk provtagning i Tyresåns mynning. Resultaten
Läs merTestmetodik för behandling av sulfidjord och sur sulfatjord. Metodik för stabilisering utomhus i verkliga förhållanden av sulfidjord
Testmetodik för behandling av sulfidjord och sur sulfatjord Metodik för stabilisering utomhus i verkliga förhållanden av sulfidjord TMALL 0141 Presentation v 1.0 Anita Wennström, Miljöspecialist IVtman
Läs merMILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.
MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING Lektionsupplägg: Vad har hänt med sjön? Försurande luftföroreningar har lett till att sjöar och skogsmarker är försurade. Eleverna får ett scenario där en sjö beskrivs
Läs merPRELIMINÄR BEDÖMNING AV RISKEN FÖR DAGVAT- TENÖVERSVÄMNINGAR I PEDERSÖRE KOMMUN
1 PRELIMINÄR BEDÖMNING AV RISKEN FÖR DAGVAT- TENÖVERSVÄMNINGAR I PEDERSÖRE KOMMUN Förslag 25.6.2018 INNEHÅLL 1. Bakgrund 2 2. Beskrivning av Pedersöre kommuns område 2 3. Genomförande av den preliminära
Läs mer96 Påverkar de beräknade avsänkningarna på ett betydande sätt Natura 2000-området Storskäret?
2017-10-24 1 96 Påverkar de beräknade avsänkningarna på ett betydande sätt Natura 2000-området Storskäret? 2017-10-24 2 Skulle de beräknade avsänkningarna på ett betydande sätt kunna påverka Natura 2000-området
Läs merLANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost REMISSYTTRANDE Till: vattenmyndigheten.kalmar@lansstyrelsen.se Synpunkter på förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Södra Östersjöns
Läs merLevande kust ville visa att det går. Linda Kumblad & Emil Rydin
Levande kust ville visa att det går. Linda Kumblad & Emil Rydin Demonstrationsprojekt i full skala (2011-2020) Återfå god ekologisk status i kustområden som: Totalfosfor (2012-17) är kraftigt övergödda
Läs merVÅTMARKER MED MÅNGA EFFEKTER -FUNKTION OCH BETYDELSE. Miljö och naturresurser, Vattendragens tillstånd, Anni Karhunen
VÅTMARKER MED MÅNGA EFFEKTER -FUNKTION OCH BETYDELSE Miljö och naturresurser, Vattendragens tillstånd, Anni Karhunen 8.12.2011 Utmärkt Gott Acceptabelt Försfarligt Dåligt VARFÖR VÅTMARKER? Ekologisk klassificering
Läs merHur står det till med matfisken i Norrbotten?
Hur står det till med matfisken i Norrbotten? Giftigt eller nyttigt? Vad är ett miljögift? Vilka ämnen? Hur påverkas fisken? Hur påverkas vi människor? Kostråd Vad är ett miljögift? - Tas upp av organismer
Läs merKlimatet i framtiden Våtare Västsverige?
Klimatet i framtiden Våtare Västsverige? Anna Edman, SMHI Mätningar Modeller Scenarier IPCC SMHI Rossby Centre Globalt regionalt lokalt Mölndal 13 december 2006 Foto Nils Sjödin, SMHI Gudrun den 8 januari
Läs merNiclas Hjerdt. Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland?
Niclas Hjerdt Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland? Vattenbalansen på Gotland Ungefär hälften av nederbörden avdunstar. Ungefär häften av nederbörden bildar avrinning (inklusive grundvattenbildning)
Läs merPM Markföroreningar inom Forsåker
PM Markföroreningar inom Forsåker Göteborg 6-- Bakgrund Mölndala Fastighets AB har gett i uppdrag att sammanfatta föroreningssituationen i mark inom Forsåker, bedöma vilka risker som föreligger och principerna
Läs merKistinge deponi, Stjärnarp 11:5. Referensprovtagning 2009. 1 Sammanfattning. 2 Bakgrund. 3 Syfte. 4 Utförda provtagningar
Uppdragsnr: 10106430 1 (4) PM Kistinge deponi, Stjärnarp 11:5. Referensprovtagning 2009 1 Sammanfattning Halmstads kommun planerar för en ny deponi på Kistinge söder om Halmstad. I samband med detta har
Läs merSå arbetar Österbotten med Vattenförvaltningen. Vattenrådsdagar, Piteå Verksamhetsledare Eeva-Kaarina Aaltonen
Så arbetar Österbotten med Vattenförvaltningen Vattenrådsdagar, Piteå 7.-8-5-2012 Verksamhetsledare Eeva-Kaarina Aaltonen Innehåll - Lite om Österbottens vatten och miljö rf - Vattenförvaltningens utmaningar
Läs merFLISIK. För LIvskraftiga Småvatten I Kvarkenregionen. Långsiktig förvaltning av små vattendrag. Miniseminarium , Umeå Lotta Haldin
FLISIK För LIvskraftiga Småvatten I Kvarkenregionen Långsiktig förvaltning av små vattendrag Miniseminarium 2014-01-22, Umeå Lotta Haldin Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten 10.3.2014
Läs merFöroreningsspridning vid översvämningar (del 1) Ett uppdrag för klimat- och sårbarhetsutredningen Yvonne Andersson-Sköld Henrik Nyberg Gunnel Nilsson
Föroreningsspridning vid översvämningar (del 1) Ett uppdrag för klimat- och sårbarhetsutredningen Yvonne Andersson-Sköld Henrik Nyberg Gunnel Nilsson Preliminär rapport 2006-12-21 Dnr M2005:03/2006/39
Läs merKväve-fosfortrender från observationsfälten
Kväve-fosfortrender från observationsfälten 1988-2009 Fält 1D Barbro Ulén, Claudia von Brömssen, Göran Johansson, Gunnar Torstensson och Lovisa Stjerman Forsberg Observationsfälten är dränerade Dräneringsvattnet
Läs merPiteälvens VRO- Sjöar och vattendrag
Piteälvens VRO- Sjöar och vattendrag Piteälven, Lill-Piteälven, Rokån och Jävreån Potentiella vattenförekomster 517 vattendrag (flödesordning >3) 247 sjöar >0,5 km2 inkl mindre sjöar om skyddade områden
Läs merVad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman
Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman Fem distrikt i Sverige med olika karaktäristik Sverige är uppdelat i fem olika vattendistrikt baserat på de fem större havsbassängerna vilket innebär
Läs merMiljöstöd i lantbruket nya krav och nya behov
Miljöstöd i lantbruket nya krav och nya behov Stina Olofsson, projektledare för Greppa Näringen, Jordbruksverkets växtnäringsenhet Vattendagarna, Bollnäs 2009-12-08 Miljöstöd i lantbruket nya krav och
Läs merIvösjön en vattenförekomst i EU
Ivösjön en vattenförekomst i EU Arbete i sex års cykler - 2009-2015 Mål: God ekologisk status Ingen försämring 1. Kartläggning 2. Kvalitetsmål och normer Klar 22 december 2007 Klar 22 december 2009 3.
Läs merRapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Karin Wesslander Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2015-09-07 Dnr: S/Gbg-2015-121 Rapport från s utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 2015-08-31-2015-09-07
Läs merBilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021
Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag för åtgärdsområdet Södra Hälsinglands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås för
Läs merUndersökning av lekbotten och sediment i Lännerstasundet, Nacka kommun
i Lännerstasundet, Nacka kommun. 2011-06-13 Upprättad av: Anne Thorén och Peter Plantman Granskad av: Magnus Land RAPPORT i Lännerstasundet, Nacka kommun. Kund Nacka Kommun David Högberg 131 81 Nacka Konsult
Läs merVattenskyddsområde för VA SYDs vattentäkt vid Grevie
Vattenskyddsområde för VA SYDs vattentäkt vid Grevie Varför vattenskyddsområde? Vattenskyddsområden inrättas för att skydda vattentillgångar som är viktiga för den allmänna vattenförsörjningen. Målet är
Läs merSer du marken för skogen?
Ser du marken för skogen?! Marken är starkt kopplad till produktion! Skogsbruk har stor effekt på mark och vatten! Skall vi diskutera detta måste vi ha förståelse för hur marken fungerar Vad är mark? Mineralpartikel
Läs merDnr: LSK Kommunstyrelsen Datum:
Dnr: LSK 11-98-214 Kommunstyrelsen Datum: 2011-05-18 Detaljplan för VÄGERÖD 1:70 MM Östersidan, Lysekils kommun Underlag för BEHOVSBEDÖMNING BEHOVSBEDÖMNING FÖR DETALJPLAN Miljöpåverkan - behov av miljöbedömning
Läs mer1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att upphäva beslut Mhn 148/2013, Reviderade anvisningar för enskilda avlopp i Halmstads kommun.
1(6) Tjänsteskrivelse 2015-05-13 Diarienummer: 2015-2493 Version: 1,0 Beslutsorgan: Miljö- och hälsoskyddsnämnden Enhet: Hälsoskyddsavdelningen Handläggare: Ingela Caswell E-post: ingela.caswell@halmstad.se
Läs merSammanfattning av rapporten
Sammanfattning av rapporten Evaluation of the contaminant status in sediment and fish in the Bothnian Bay. Titel Omslagsbild: Författare: Kontaktperson: Sammanfattning av rapporten. Evaluation of the contaminant
Läs mer28/29 - Området mellan Ume älv och Hörnån
28/29 - Området mellan Ume älv och Hörnån 28/29 - Ume älv/hörnån Grad av episodförsurning Förekommer inte Obefintlig Mycket låg Låg Måttlig Kraftig Mycket kraftig Kalkade åtgärdsområden Åtgärdsområde Areal(ha)
Läs merAlterälvens VRO- Sjöar och vattendrag
Alterälvens VRO- Sjöar och vattendrag Alterälven, Aleån och Rosån Potentiella vattenförekomster 50 vattendrag (flödesordning >3) 30 sjöar >0,5 km2 inkl mindre sjöar om skyddade områden eller hotspots,
Läs merObservationsförsök 2010 Försök 1 med bottengröda i vårvete (Vichtis)
Försök med bottengröda i vårvete Uppdaterad 21.10.2013 Med observationsförsöket följer man med bottengrödans inverkan på jordens kulturtillstånd, huvudväxtens skördemängd och kvalitet samt halten lösligt
Läs merProjekt Kullån, Burån och Hovaån
Projekt Kullån, Burån och Hovaån Bakgrund Skagern ligger på gränsen mellan Västra Götalands län, Värmlands län och Örebro län och är till ytan Sveriges 18:e största sjö och tillhör Gullspångsälvens vattensystem.
Läs merTrender för vattenkvaliteten i länets vattendrag
Fakta 2014:21 Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag 1998 2012 Publiceringsdatum 2014-12-17 Kontaktpersoner Jonas Hagström Enheten för miljöanalys Telefon: 010-223 10 00 jonas.hagstrom@lansstyrelsen.se
Läs merMed miljömålen i fokus
Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön; SFS 2016:734 Utkom från trycket den 21 juni 2016 utfärdad den 9 juni 2016. Regeringen
Läs merDetaljplan för Södra hamnen 6:1, 6:2, 6:3, 6:4 Lysekil, Lysekils kommun Underlag för BEHOVSBEDÖMNING
Dnr: BYN 2017-2 Datum: 2017-03-29 Detaljplan för Södra hamnen 6:1, 6:2, 6:3, 6:4 Lysekil, Lysekils kommun Underlag för BEHOVSBEDÖMNING BEHOVSBEDÖMNING FÖR DETALJPLAN Miljöpåverkan - behov av miljöbedömning
Läs merVattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på
Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Remissens 3 huvudsakliga delar Förvaltningsplanen Tillsammans med ÅP ger planen inriktningen för fortsatta
Läs merSYDÖSTRA KUMMELNÄS (OMRÅDE G)
NACKA KOMMUN SYDÖSTRA KUMMELNÄS (OMRÅDE G) Befintlig överbyggnad väg PM nr 2 Geoteknik. 2011-04-07 rev 110504 Beställare Nacka kommun Konsult WSP Samhällsbyggnad 121 88 Stockholm-Globen Besök: Arenavägen
Läs merVariation av infiltration och fosforförluster i två typområden på jordbruksmark engångsundersökning (dnr Mm)
Variation av infiltration och fosforförluster i två typområden på jordbruksmark engångsundersökning (dnr 235-3685-08Mm) Innehållsförteckning Bakgrund 2 Material och Metoder 2 Resultat och Diskussion 3
Läs merVattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter
Vattenmyndighetens samråd - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Upplägg - Övergripande om samrådet - Nationell åtgärdsanalys Övergödning - Åtgärdsförslag regionalt
Läs merEfterbehandling Att återskapa markområden och möjliggöra biologisk mångfald
Efterbehandling Att återskapa markområden och möjliggöra biologisk mångfald Två av Bolidens efterbehandlingar. På föregående sida ses den sjö som numera täcker Långselegruvan och här syns det vattentäckta
Läs merHa nt och pa ga ng inom vattenfo rvaltningsarbetet under 2013
2013-05-21 Ha nt och pa ga ng inom vattenfo rvaltningsarbetet under 2013 Allmänt, organisation och ekonomi Från och med den 1 maj är Lisa Lundstedt är ny vattenvårdsdirektör efter Bo Sundström. Lisas gamla
Läs merGEOLOGIAN TUTKIMUSKESKUS Forskningsprogram 1 (5) Pohjavesiyksikkö Espoo Jukka Ojalainen
GEOLOGIAN TUTKIMUSKESKUS Forskningsprogram 1 (5) Pohjavesiyksikkö Espoo Jukka Ojalainen Undersökning av geologiska strukturen i Ålands grundvattenområden Allmänt Syftet med studien är att ta reda på den
Läs merMöjligheter att uppnå livskraftiga småvatten, Finland
Möjligheter att uppnå livskraftiga småvatten, Finland Pertti Sevola Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten Flisik Workshop 24.-25.5.2012 Skellefteå Närings-, trafik- och miljöcentralen
Läs merHYDROIMPACTS 2.0 Föroreningstransporten i den omättade markzonen. Magnus Persson. Magnus Persson, Lund University, Sweden
HYDROIMPACTS 2.0 Föroreningstransporten i den omättade markzonen Magnus Persson Bakgrund Föroreningstransport i den omättade markzonen är ett potentiellt hot mot både yt- och grundvattentäckter. Nederbördsvolymer
Läs merFramtidens översvämningsrisker
-1-1 Framtidens översvämningsrisker Bakgrund Med början våren driver SMHI med medel från Länsförsäkringars Forskningsfond forskningsprojektet Framtidens Översvämningsrisker. Projektet skall pågå till och
Läs merBehovsbedömning. Detaljplan för Alby Gård och Gula Villan. Del av Alby 15:32 i Botkyrka kommun. Bild på Alby gård, mars 2015.
Behovsbedömning Detaljplan för Alby Gård och Gula Villan Del av Alby 15:32 i Botkyrka kommun Bild på Alby gård, mars 2015. Behovsbedömningen av detaljplan för Alby Gård, del av Alby 15:32, är framtagen
Läs merBedömning av försurning - stora förändringar mot förra cykeln. Länsvattendagen
Bedömning av försurning - stora förändringar mot förra cykeln Länsvattendagen 2013-10-10 Tobias Haag Bakgrund Svaveloxider Svavelsyra Höga metallhalter Lågt ph Magicmodellen och Magicbiblioteket Magicmodellen
Läs merTorvtäkter och vattenmiljö Erfarenheter från Finland
Torvtäkter och vattenmiljö Erfarenheter från Finland Torvseminarium i Lycksele 9.2.2012 Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten,Karl-Erik Storberg, miljö och naturresurser 1 Torvtäkten
Läs merKonsekvenser av människans verksamhet och skyddet för den finsk svenska skärgården vad anser du?
Konsekvenser av människans verksamhet och skyddet för den finsk svenska skärgården vad anser du? Helsingfors universitet, Göteborgs universitet, Finlands miljöcentral, Coastal Research and Planning Institute
Läs merLOMMARSTRANDEN, NORRTÄLJE PROVTAGNING BERGMASSOR PROVTAGNING BERGMASSOR. ÅF-Infrastructure AB. Handläggare Irene Geuken. Granskare Niclas Larsson
Handläggare Irene Geuken Tel +46 10 505 15 56 Mobil 072-238 30 99 E-post irene.geuken@afconsult.com Datum 2019-02-01 Projekt-ID 75393903 Rapport-ID Lommarstranden, Norrtälje Kund Norrtälje Kommun ÅF-Infrastructure
Läs merKlimatförändringen inverkan idag och i framtiden
Mallversion 1.0 2009-09-23 Carin Nilsson och Katarina Norén Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga dem? Och vad gör vi med byggnader
Läs merJordbruksproduktionens behov av bestående dränering
Jordbruksproduktionens behov av bestående dränering Ingrid idwesström Jordbruksproduktionens behov av bestående dränering Faktorer som påverkar dräneringsbehovet Effekter av dränering gpå skörden Dräneringssituationen
Läs merKlimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI
Klimatscenarier och klimatprognoser Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser? Definition
Läs merStora Sköndal - Konsekvensbeskrivning av föroreningar
Handläggare Joakim Andersson Tel +46 10 505 40 51 Mobil +46 70 65 264 45 E-post Joakim.andersson@afconsult.com Mottagare Stiftelsen Stora Sköndal Datum 2016-12-08 Rev 2019-03-12 Projekt-ID 735558 Stora
Läs merFuktcentrums informationsdag 2014-11-21
Introduktion Hur bygger vi fuktsäkert för framtiden? Fuktcentrums informationsdag 2014-11-21 Översvämning Bilden av hur översvämningsrisken vid sjöar och vattendrag förändras varierar mellan olika delar
Läs merGreppa Fosforn. Johan Malgeryd Rådgivningsenheten norr, Linköping
Greppa Fosforn Johan Malgeryd Rådgivningsenheten norr, Linköping Greppa Fosforn Pilotprojekt inom Greppa Näringen Startades 2006 Finansiering från Naturvårdsverket/HaV + miljöskattemedel Mål Projektets
Läs merPilotptojektet Greppa Fosforn
Pilotptojektet Greppa Fosforn Identifiering av riskområden och förslag till åtgärder utveckling av metod för självvärdering på gården Katarina Kyllmar, Stefan Andersson, Lovisa Stjernman Forsberg and Barbro
Läs merBilaga 1:50 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:50 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Bottenhavets internationella gränsvattenområden i Jämtlands län Detta är en sammanställning
Läs merMörrumsån, Hur når vi målet god status?
Mörrumsån, Hur når vi målet god status? Åsnen och Mörrumsån Rikt växt och djurliv, hög biologisk mångfald Stor betydelse för rekreation och friluftsliv (riksintresse) Stor betydelse för turistnäringen
Läs merVästra Solsjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället
Koordinater (X / Y): 686 / 978 Höjd över havet (m): 7 Län: Västra Götaland () Sjöyta (ha): 8 Kommun: Bengtsfors Maxdjup (m): Vattensystem (SMHI): Göta älv (8) Medeldjup (m):, Sjöbeskrivning är en näringsfattig
Läs merWave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump SYREPUMPAR. Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen
www.webap.ivl.se Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump Bild: WEBAP pilotanläggning som testades i Hanöbukten Rapport C4 SYREPUMPAR Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen Kortversion av
Läs merGötarpsån: Hären - Töllstorpaån
Götarpsån: Hären - Töllstorpaån Lantmäteriet 2008. Ur GSD-produkter ärende 106-2004/188F. Projekt Vattensamverkan är ett initiativ från Länsstyrelsen i Jönköpings län. Mycket av data är hämtad från databasen
Läs merPM-UTREDNING AV BERGBRUNN INOM FASTIGHETEN MELLANSJÖ 1:20
PM-UTREDNING AV BERGBRUNN INOM FASTIGHETEN MELLANSJÖ 1:20 SWECO VIAK AB Geologi och grundvatten Anders Berzell Uppdragsnummer 1154521000 SWECO VIAK Gjörwellsgatan 22 Box 34044, 100 26 Stockholm Telefon
Läs merSimulering av möjliga klimatförändringar
Simulering av möjliga klimatförändringar Torben Königk, Rossby Centre/SMHI Bakgrund, observationer IPCC AR4, globala scenarier Regionala scenarier IPCC AR5 Bakgrund Observationer visar en tydlig uppvärmning
Läs merProcesser att beakta i de förorenade massorna
Tekn.Dr. Sami Serti Riskbedömning vid hantering av sediment/muddermassor en processbaserad historia Tfn: +46 8 695 64 88 Tfn (mobil): +46 734 12 64 88 E-post: sami.serti@sweco.se Processer att beakta i
Läs merMiljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.
Miljöförstöring levnadsmiljöer försvinner. Vi befinner oss i en period av massutdöende av arter. Det finns beräkningar som visar att om trenden håller i sig kan nästan hälften av alla arter vara utdöda
Läs merVarför renar vi vattnet?
Varför renar vi vattnet? Vattenförvaltning och hållbar utveckling smhi.se ann-karin.thoren@havochvatten.se outdoorkartan.se Varför renar vi vattnet? - disposition Krav i miljölagstiftning Syfte med ramdirektivet
Läs merFysikaliska orsaker till dräneringsbehov i jordbruket. Ingrid Wesström
Fysikaliska orsaker till dräneringsbehov i jordbruket Ingrid Wesström Jordbruksmarkens dräneringsstatus i Sverige Från början på 1800-talet till 1960 Jordbruksarealen ökade från 1,5 till 3,8 milj. ha 1
Läs merBeredning av planen för hantering av översvämningsrisker och miljörapporten: deltagande, information och hörande
Beredning av planen för hantering av översvämningsrisker och miljörapporten: deltagande, information och hörande Bakgrund Planerna för hantering av översvämningsrisker har gjorts för de vattendrags- och
Läs mer