Minskning av sura sulfatjordars miljörisker

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Minskning av sura sulfatjordars miljörisker"

Transkript

1 Minskning av sura sulfatjordars miljörisker - metoder för anpassning till klimatförändringen Climate Change Adaptation Tools for Environmental Risk Mitigation of Acid Sulfate Soils Layman s Report

2 Innehål CATERMASS projektet... 1 Sura sulfatjordar: vad och var... 3 Miljöeffekter av sura sulfatjordar... 5 Minskade miljörisker från sura sulfatjordar genom a höjd grundvattennivå... 7 Monitavoitearviointi happamuuden torjuntatoimien vaikutuksista... 9 CATERMASS med siffror Delprojekt och ansvariga personer

3 Klimatförändringarna kan dramatiskt öka utlakningen av surhet och metaller från jordmån som har naturligt höga svavel- och metallförråd. I boreala avrinningsområden längs Finlands kust är sura sulfatjordar, bildade från sulfidsediment som började avsättas under ett tidigt skede av Östersjöns utveckling (Litorinahavet) för ca 8000 år sedan, är sådana jordar. De täcker upp till 3000 km2 av Finlands kustområde, främst låglänta jordbruks- och torvområden. Sulfidsediment bildas ännu idag längs kusten. Efter den sista istiden täcktes Finlands kustzon av Litorinahavet. På många håll avsattes finkorniga, leriga och svavelhaltiga sulfidsediment i vattnet. Stora markområden steg ur havet genom landhöjningen, och nu är de under varierande markanvändning och dränering. Intensifiering av dräneringar, särskilt täckdikning, har exponerat svavelhaltiga sediment för atmosfäriskt syre vilket har lett till bildning av svavelsyra i marken, vilket i sin tur frigör metaller. Detta skapar mycket sura och metallhaltiga avrinningsvatten och orsakar ekologisk försämring av vattendrag längs Finlands kust, speciellt i de västra delarna. På grund av de sura sulfatjordarna kommer EU:s vattenramdirektiv krav på god ekologisk och kemiskt status på vattendrag inte att kunna uppfyllas i västra Finland före år Klimatförändringarna kommer sannolikt att öka och bredda området med miljöskador om inte rikta- Kari Saari CATERMASS projektet de preventiva åtgärder utvecklas. Höga topphalter av potentiellt giftiga metaller förekommer särskilt efter långa torrperioder och därpå följande kraftiga regn. Som en följd av klimatförändringarna, förväntas dessa hydrologiska extremer bli mycket vanligare och påverka speciellt avrinningsområden med liten sjöyta och snabbt fluktuerande utsläpp. Detta ökar även sannolikheten att vattenekosystem och fiskebestånd ska exponeras för giftiga metallföreningar. Målet för CATERMASS-projektet, finansierat av EU: s Life +-program, var att hitta verktyg för att förbättra vattenskyddet inom områden med sura sulfatjordar. Projektet syftade till att utveckla metoder för att mildra miljöpåverkan av sura sulfatjordar och anpassa markanvändning och vattenskydd till förändrade klimatförhållanden. För att minska skador på vattendrag, fiskbestånd och miljö krävs att man reder ut utbredningen av sura sulfatjordar och deras kvalitet, risken för sura och metallhaltiga utsläpp, exponeringen för utsläppen, typ av miljörisker och prioriteringen av miljöskydd, befintliga utsläppsbegränsande åtgärder, samt metodernas användbarhet under förändrade klimatförhållanden i Finland. 1

4 Juha Riihimäki

5 Sura sulfatjordar: vad och var Sura sulfatjordar är jordar med förhöjd svavelhalt och de består av en oxiderad sur horisont (verklig sur sulfatjord) och/eller under den en icke-oxiderad (reducerad) sulfidhaltig jordhorisont (potentiell sur sulfatjord). Sura sulfatjordar är vanligen gyttjehaltiga och finkorniga (lera och silt) jordar, men även sand kan ställvis utbilda kraftig surhet. Verklig Sur Sulfatjord Fält-pH < 4,0 till följd av sulfidoxidation och uppmätt direkt i provet från oxiderat mineralsediment eller gyttja (inte torv). Om ph är mellan 4,0 och 4,4 och det inte finns observationer av underliggande sulfider, krävs ytterligare undersökningar (inkubation eller svavelhalt). Potentiell Sur Sulfatjord Svavel i form av sulfider (reducerade, ej oxiderade) Vanligen ph > 6,0 Totalsvavel S(tot) 0,2% Inkubations-pH 4.0 och en minskning av mer än 0,5 ph enheter jämfört med fält-ph Sulfid = järn svavelmineral (FeS2, FeS) Inkubation = Provet oxideras under 8-16 veckor varefter ph mäts Huvudsakliga aktiviteter och produkter inkluderar: En effektiv metod för identifiering och kartering av sura sulfatjordar i Finland har utvecklats. Existerande data används för preliminära tolkningar och för planering av fältobservationer, mätningar och provtagning för kemiska analyser. De erhållna resultaten används för att sammanställa regionala eller avrinningsområdesspecifika sannolik- hetskartor (1 : ) för sura sulfatjordar. Kartor och andra produkter kommer att vara tillgängliga för användning på GTK:s hemsida ( från början av Genom att klicka på datapunkter på kartorna kommer bakgrundsinformation såsom fält-ph, sulfiddjup, jordart och svavelhalt att presenteras. Vi har skapat en finländsk definition av sura sulfatjordar. Definitionen skiljer sig från internationella definitioner på grund av annorlunda ursprung, naturliga förhållanden och markanvändning. Riskklassificering av finländska sura sulfatjordar har utvecklades. Den baserar sig på sulfidsedimentens djup, minimum ph och svavelhalt. Enkla guider som beskriver områden där sura sulfatjordar kan påträffas och som kan användas för identifiering av dessa jordar finns också tillgängliga på GTK:s hemsida. Kartläggningsprocessen som utvecklades i projektet och allt arbete som blivit gjort har avsevärt ökat vår kunskap om förekomsten och egenskaper hos sura sulfatjordar i Finland. Observationstätheten var 30 till 40 gånger högre än i tidigare existerande data. En användarvänlig och tillförlitlig databas har sammanställts för användning inom exempelvis: Nationell-, regional- och lokal planering och beslutsfattning (ministerier, landskap, kommuner, regional förvaltning, konsulter) Jord- och skogsbruk (jordbrukarnas intresse- och rådgivande organisationer, skogscentralen, dräneringsföretag) Torvindustri och jordbyggnad I framtiden till exempel vid beslut angående EU-stöd 3

6 Juha Riihimäki

7 Anna Karjalainen Mika Visuri Miljöeffekter av sura sulfatjordar Vi påvisade de ekologiska riskerna med sura sulfatjordar i de finländska ytvattenförekomsterna och konstruerade riskkartor som karakteriserar effekter på fiskbestånden och ekologiskt tillstånd i vattendrag under olika klimatscenarier. Vi sammanställde nuvarande övervakningsresultat och data om miljöeffekter från nationella databaser och kompletterade dem med fältstudier som täckte mindre undersökta områden och tidsperioder för att analysera längden av och tidpunkten för toppar av sura metallutsläpp, och sammanställde exponering och effektprofiler. Ekologiska riskkartor sammanställs genom att integrera ekologisk riskbedömning, hydrologisk och kartografisk modellering. Den ekotoxikologiska riskklassificeringen för 1 4 älvmynningar gav dålig status i 5, nöjaktig i 6 av dem, och god i bara 3 av de studerade älvmynningarna. En särskild klimatmodell konstruerad för det finländska klimatet och miljön applicerades för att uppskatta tidigare och framtida metallutsläpp i Kyro älv. Modelleringen visade ökade utsläpp på hösten då avrinningen från sura sulfatjordar är som starkast, och minskade utsläpp på våren och sommaren. Responsen hos fiskarter på den sura belastningen varierar stort. Laxfiskar är typiskt mest känsliga, medan arter som abborre och gädda kan tolerera mera sura förhållanden. När ph-värdet sjunker tillräckligt lågt, ph 4-4,5, försvinner alla finländska fiskarter. I syfte att klargöra de ekologiska effekterna av sura sulfatjordar på fiskbestånden valdes 22 älvar och från dessa ca 1 00 undersökningsområden, vilka tillsammans täckte ett brett urval av olika områden som påverkas av sura sulfatjordar. Organismers respons på skillnader i vattenkvalitet och andra miljöparametrar analyserades och älvarnas ekologiska tillstånd bedömdes. Fiskarternas sammansättning visade hög korrelation med ph. Syra-intoleranta fiskarter, t.ex. stensimpa, öring och harr påträffades inte på platser där det genomsnittliga ph-värdet var <6. Abborre och gädda visade hög tolerans mot lågt ph. De mest försurade vattendragen verkade vara helt tomma på fisk. 5

8 Rainer Rosendahl Rainer Rosendahl Rainer Rosendahl Seija Virtanen

9 Minskade miljörisker från sura sulfatjordar genom höjd grundvattennivå I delprojekt 3 försökte man höja grundvattennivån så mycket att sulfidskikten täcktes med vatten och på det sättet minska urlakning av surhet och metaller från sura sulfatjordar. Grundvattennivån kunde hållas högre också på sommaren, då åkern hade reglerad dränering och tilläggsvatten pumpades in i täckdikningssystemet från närliggande dike. Vattenflödet ut från åkern hindrades genom att montera en plastfilm längs åkerns nedre kant ner till sulfidskiktet. Reglering av grundvattennivån och miljöeffekterna av regleringen utreddes på korn- och veteodling på Söderfjärdens försöksåker och på slåttervall i Pedersöre. På det 1 8 hektar stora försöksfältet på Söderfjärden testades tre olika dräneringssystem, i) vanlig täckdikning, ii) reglerad dränering och iii) reglerad dränering med tilläggsbevattning via pumpning under sommaren. Effekterna av grundvattnets nivå på jorden, markvattnet och på rörflensväxten undersöktes också med hjälp av en 1 meter hög sulfatjordskolumn i Viks kampusområde under kontrollerade förhållanden. Sura sulfatjordar på Söderfjärden var bördiga och skörden var högre än den genomsnittliga skörden i Finland. Surheten orsakade urlakning av metaller, men halterna i marken eller skörden översteg inte gränsvärdena. Men aluminiumhalten (5 20 mg/l) i dräneringsvatten var gånger högre än gränsvärden för hushållsvatten. Resultat som man har fått hittills visar att högre grundvattennivåer sakta höjer ph -värdet och att urlakningen av aluminium minskar. Dessa effekter syns speciellt i testerna som gjordes under kontrollerade förhållanden i växthus. Halten av nitratkväve (22 26 mg/l) på Söderfjärden var dubbelt högre jämfört med den högsta tillåtna halten nitratkväve i hushållsvatten. Mängden nitratkväve som urlakades under vårflödet uppskattades vara kg/ha. Den stora mängden nitratkväve härstammar troligtvis från de storakvävelager som finns i alven på sura sulfatjordar. Också utsläppen av kväveoxidul (20 30 kg/ha) visade sig vara 2-3 ggr högre än liknande utsläpp från organiska jordarter, men grundvattennivån hade ingen effekt på utsläppens storlek. Tester i växthus visade liknande resultat. Testresultaten visade att oxidering av sulfiderna kan förhindras med reglerad dränering och att effekten kan förstärkas med tilläggsbevattning till dräneringssystemet, ifall grundvattennivån håller på att sjunka under sulfidskikten. Vattenflöde ut ur åkern kan förhindras med en plastfilm som installeras vid åkerkanten ner till sulfidskikten. Med denna metod hålls sulfidskikten i reducerat tillstånd under grundvattenytan. 7

10 Rainer Rosendahl

11 Existerande metoder för att minska de negativa miljökonsekvenserna av sur och metallhaltig avrinning från sulfatjordar, kan påverka det ekologiska tillståndet i älvar och älvmynningar, men de kommer också att medföra kostnader och andra sociala konsekvenser för jordbrukare och för samhället. Vi utvärderade inverkan av olika strategier för att kontrollera sur avrinning från sulfatjordar baserat på data från Kyro älvs avrinningsområde. Att utöka kontrollerad dränering till alla områden där konventionell dränering redan installerats i Kyro älvs avrinningsområde, skulle kosta jordbrukarna runt 2,7 miljoner per år och kontrollerad dränering i kombination med plastfilm och tilläggsbevattning skulle kosta omkring 3,7 M per år. Största delen av dessa kostnader kommer från ökade arbetskostnader för lantbrukarna. Kostnaderna för den finska staten i subventioner och investeringsstöd skulle vara omkring 1,4 M respektive 1,8 M. Dessa kostnader kan jämföras med de årliga jordbrukssubventionerna på 1 2 M. Kostnaderna från dräneringsrestriktioner och restaurering beror på genomförandet. Om de utförs genom frivilliga åtgärder såsom via handel med naturvärden, kan de vara ekonomiska lösningar för vissa jordbrukare. Jordbrukarnas inställning till alla restriktioner för an- Rainer Rosendahl Multikriterieanalys av åtgärder för att kontrollera sur avrinning från sulfatjordar vändningen av åkrar var klart negativ och de ansågs ha skadliga effekter på lantbruksproducenternas verksamhetsförutsättningar och även den lokala ekonomin. Att inte dränera kan också leda till skadliga effekter i landskapet, om de öppna fälten typiska för det Sydösterbottniska landskapet blir skogbetäckt. Den kumulativa effekten av åtgärder kan minska förekomsten av skadliga surhetstoppar från 30 procent till 1 0 procent och höja det genomsnittliga ph-värdet från 5,7 till 6,0. Som en följd av detta kommer andelen känsliga arter i fiskfångsterna att öka och åtgärderna möjliggör en långsam restaurering av de ekologiska och fysikalisk-kemiska tillstånden i Kyro älv. Det är möjligt att tillståndet, enligt klassificeringssystemet i EU:s vattenramdirektiv, för Kyro älv kommer att förbättras från dåligt till nöjaktigt i vissa delar, och från nöjaktigt till måttligt i vissa delar. Det är även möjligt att effekten av fiskplantering kommer att förbättras och därmed även sannolikheten för att fånga öring. Sammantaget kommer dessa förändringar att förbättra förutsättningarna för fritidsfiske i Kyro älv och yrkesfisket i mynningen. 9

12 Jaana Wallin

13 CATERMASS med siffror Deltagare i projektet: 7 instituter och universiteter (Finlands miljöcentral SYKE, ELY-centralen i Södra Österbotten, Geologiska forskningscentralen GTK, Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi MTT, Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet RKTL, Åbo Akademi, Helsingfors universitet Aktörer som deltar i projektet: 11 8 personer med 450 månadsverken Projektets varaktighet: 3 år ( ) Projektfinansiering: 2,9 miljoner euro Webbplatser och portaler: Hemsida för projektet (på finska) catermass Hemsida för projektet (på svenska) catermass Hemsida för projektet (på engelska) CATERMASS hemsida för information om sura sulfatjordar Raporter och publikationer: Konsekvenserna av sura sulfatjordar för vattendragen och fiskdöden i Finland. Minskning av miljörisker orsakade av sura sulfatjordar - Handbok för reglering av grundvattennivå. Layman s Report Brochyrer 1 Seminarier och workshops: Nationell kick-off seminar Delprojekt seminarier och workshops 1 0 Föreläsningar och presentationer i nationell och internationella seminarier och konferenser 35 Presentation av resultaten i media: Artiklar i nationella och regionala tidningar 26 Radio-presentationer 2 Mässor och andra evenemang 1 Pressmeddelanden på Internet

14 Jaana Wallin

15 Projektledare Kari-Matti Vuori, Finlands miljöcentral SYKE Delprojekt 1. Kartläggning och riskklassificering av surasulfatjordar Peter Edén, Geologiska forskningscentralen GTK 2. Identifiering och förevisning av risker som gäller ytvattnens ekologiska tillstånd och fiskbestånden Jaana Wallin Minskning av sura sulfatjordars miljörisker 4. Socioekonomiska effekter Heli Saarikoski, Finlands miljöcentral SYKE 5. Förmedling av informatio Juha Riihimäki, Finlands miljöcentral SYKE SYKE 6. Projektledning Kari-Matti Vuori, Suomen ympäristökeskus SYKE Kari-Matti Vuori, Finlands miljöcentral SYKE 3. Utveckling av metoder för att minska skadorna och anpassning av dem till jord- och skogsbruk i ett klimat som förändras Jaana Uusi-Kämppä, Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi MTT 13

16 Innehål: Juha Riihimäki, Peter Edén, Jaana Uusi Kämppä, Matti Leppänen, Anna Karjalainen, Sirkka Tattari, Maiju Kosunen, Heli Saarikoski Bild (framsidan): Panu Orell Bilder (baksidan): Rainer Rosendahl, Mika Visuri, Jaana Wallin CATERMASS LIFE08 ENV/FIN/000609

Minskning av de sura sulfatjordarnas miljörisker Metoder för anpassning till klimatförändringen

Minskning av de sura sulfatjordarnas miljörisker Metoder för anpassning till klimatförändringen Minskning av de sura sulfatjordarnas miljörisker Metoder för anpassning till klimatförändringen CATERMASS Life+-projektet 2010-2012 Climate Change Adaptation Tools for Environmental Risk Mitigation of

Läs mer

Miljöförbättrande åtgärder för sura sulfatjordar

Miljöförbättrande åtgärder för sura sulfatjordar Miljöförbättrande åtgärder för sura sulfatjordar Janne Toivonen Geologi och mineralogi Åbo Akademi janne.toivonen@abo.fi 6.6.2012 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3-20500 Åbo 1 Efter den stora fiskdöden 2006-2007

Läs mer

Sura sulfatjordar vad är det?

Sura sulfatjordar vad är det? Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland vatten och människan i landskapet vesi ja ihminen maisemassa Sura sulfatjordar har ett lågt ph ofta under 4. Jorden blir sur när sulfidmineral

Läs mer

Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland

Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland Sura sulfatjordar har ett lågt ph ofta under 4. Jorden blir sur när sulfidmineral som består av järn och svavel exponerats för luftens syre.

Läs mer

Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk längs Bottniska vikens kust. vatten och människan i landskapet. vesi ja ihminen maisemassa

Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk längs Bottniska vikens kust. vatten och människan i landskapet. vesi ja ihminen maisemassa Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk längs Bottniska vikens kust vatten och människan i landskapet vesi ja ihminen maisemassa Sura sulfatjordar har ett lågt ph ofta under 4. Jorden blir sur när sulfidmineral

Läs mer

KARTERING OCH KLASSIFICERING AV SURA SULFATJORDAR (SSJ) I FINLAND

KARTERING OCH KLASSIFICERING AV SURA SULFATJORDAR (SSJ) I FINLAND Emmi Rankonen 2010 KARTERING OCH KLASSIFICERING AV SURA SULFATJORDAR (SSJ) I FINLAND Peter Edén, Annu Martinkauppi, Jaakko Auri och Emmi Rankonen Geologiska forskningscentralen (GTK) / Västra Finlands

Läs mer

Sura sulfatjordar strategier och åtgärder för bättre vattenkvalitet i små kustmynnande vattendrag

Sura sulfatjordar strategier och åtgärder för bättre vattenkvalitet i små kustmynnande vattendrag Sura sulfatjordar strategier och åtgärder för bättre vattenkvalitet i små kustmynnande vattendrag Åberg J. 2017a. Miljöproblemet sura sulfatjordar - Ett kunskapsunderlag och en beskrivning av Länsstyrelsen

Läs mer

I november 2006 börjar döda fiskar flyta upp till ytan i många Österbottniska vattendrag

I november 2006 börjar döda fiskar flyta upp till ytan i många Österbottniska vattendrag I november 2006 börjar döda fiskar flyta upp till ytan i många Österbottniska vattendrag Janne Toivonen Geologi och mineralogi Åbo Akademi Foto: Peter Österholm 29.5.2012 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3-20500

Läs mer

LANDSBYGDSNÄTVERKETS PUBLIKATION Sura sulfatjordar. Sura sulfatjordar

LANDSBYGDSNÄTVERKETS PUBLIKATION Sura sulfatjordar. Sura sulfatjordar 2009 LANDSBYGDSNÄTVERKETS PUBLIKATION Sura sulfatjordar Sura sulfatjordar Hur har sura sulfatjordar uppstått? Förstadiet till sura sulfatjordar, sulfidjordar, har i Östersjöområdet huvudsakligen bildats

Läs mer

Sulfidjordar och effekter av torrläggning

Sulfidjordar och effekter av torrläggning Sulfidjordar och effekter av torrläggning Janne Toivonen Geologi och mineralogi Åbo Akademi janne.toivonen@abo.fi Foto: Peter Österholm 6.6.2012 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3-20500 Åbo 1 Sulfidjordar

Läs mer

Sulfidjordar och sura sulfatjordar vad gör SGU?

Sulfidjordar och sura sulfatjordar vad gör SGU? Sulfidjordar och sura sulfatjordar vad gör SGU? Gustav Sohlenius SGU-rapport 2011:12 oktober 2011 Sveriges geologiska undersökning Box 670, 751 28 Uppsala tel: 018-17 90 00 fax: 018-17 92 10 e-post: sgu@sgu.se

Läs mer

Postnummer och postanstalt. Tfn. Stadsdelens/byns namn

Postnummer och postanstalt. Tfn. Stadsdelens/byns namn Kontaktuppgifter och ansvarig organisation Namn TASO Anmälan om skogsdikning 1/4 Adress Postnummer och postanstalt Ansvarig organisation Tfn E-post PROJEKTETS ALLMÄNNA UPPGIFTER OCH LÄGE Kommun Stadsdelens/byns

Läs mer

Östersjön. Gemensamt ansvar. Finlands jord- och skogsbruksproducenter. Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f.

Östersjön. Gemensamt ansvar. Finlands jord- och skogsbruksproducenter. Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f. Gemensamt ansvar Östersjön Finlands jord- och skogsbruksproducenter Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f. Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK r.f. Östersjön......

Läs mer

Inom VELMU inventeras biodiversiteten i den marina undervattensnaturen

Inom VELMU inventeras biodiversiteten i den marina undervattensnaturen Inom VELMU inventeras biodiversiteten i den marina undervattensnaturen Målsättningen är hållbart nyttjande och skydd av havet Målsättningen inom VELMU-programmet är att inventera livsmiljöerna under vattnet

Läs mer

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. Det var en gång Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. När han undersökte vattnet fann han att ph-värdet i vissa fall

Läs mer

SEABED-projektet i EU:s Central Baltic INTERREG IVA program

SEABED-projektet i EU:s Central Baltic INTERREG IVA program SEABED 2009-2012 SEABED-projektet i EU:s Central Baltic INTERREG IVA program SEABED är ett treårigt internationellt projekt, som påbörjades i september 2009 och pågår till augusti 2012. Projektets syfte

Läs mer

SULFIDJORD. - en Västerbottnisk angelägenhet som bör hållas blöt. Text och bild: naturgeograf Jan Åberg

SULFIDJORD. - en Västerbottnisk angelägenhet som bör hållas blöt. Text och bild: naturgeograf Jan Åberg SULFIDJORD - en Västerbottnisk angelägenhet som bör hållas blöt Text och bild: naturgeograf Jan Åberg Längs Bottniska vikens kuster skadades många vattendrag av försurning redan i bör jan av 1900-talet,

Läs mer

Kalkning och försurning i Jönköpings län

Kalkning och försurning i Jönköpings län Kalkning och försurning i Jönköpings län orsaken till försurning Försurning är Jönköpings läns största miljöproblem. Värst drabbade är länets västra och södra delar. Med försurning menas att ph-värdet

Läs mer

Kalixälvens VRO- Sjöar och vattendrag

Kalixälvens VRO- Sjöar och vattendrag Kalixälvens VRO- Sjöar och vattendrag Potentiella vattenförekomster 490 vattendrag (flödesordning >3) 209 sjöar >0,5 km2 inkl mindre sjöar om skyddade områden eller hotspots, ex belastning från punktkällor

Läs mer

Svaret kanske ligger i en nygammal täckdikningsteknik, så kallad reglerbar dränering, (se figur 1).

Svaret kanske ligger i en nygammal täckdikningsteknik, så kallad reglerbar dränering, (se figur 1). Reglerbar dränering Om SMHI:s klimatscenarier slår in kommer klimatet i Sverige att förändras om 50-100 år. Odlingssäsongen kommer att blir längre och vinter, vår och höst regnigare. Man kan räkna med

Läs mer

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr. MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING Lektionsupplägg: Vad har hänt med sjön? Försurande luftföroreningar har lett till att sjöar och skogsmarker är försurade. Eleverna får ett scenario där en sjö beskrivs

Läs mer

FLISIK. För LIvskraftiga Småvatten I Kvarkenregionen. Långsiktig förvaltning av små vattendrag. Miniseminarium , Umeå Lotta Haldin

FLISIK. För LIvskraftiga Småvatten I Kvarkenregionen. Långsiktig förvaltning av små vattendrag. Miniseminarium , Umeå Lotta Haldin FLISIK För LIvskraftiga Småvatten I Kvarkenregionen Långsiktig förvaltning av små vattendrag Miniseminarium 2014-01-22, Umeå Lotta Haldin Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten 10.3.2014

Läs mer

Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån

Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån Johan Kling Vattenmyndigheten, Västerhavet johan.kling@lansstyrelsen.se, 070-600 99 03 Syfte Analys av Smedjeåns hydrologi och geomorfologi för

Läs mer

Med miljömålen i fokus

Med miljömålen i fokus Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet

Läs mer

Klimatet i framtiden Våtare Västsverige?

Klimatet i framtiden Våtare Västsverige? Klimatet i framtiden Våtare Västsverige? Anna Edman, SMHI Mätningar Modeller Scenarier IPCC SMHI Rossby Centre Globalt regionalt lokalt Mölndal 13 december 2006 Foto Nils Sjödin, SMHI Gudrun den 8 januari

Läs mer

Inga förändringar i alkaliniteten 1996 2007

Inga förändringar i alkaliniteten 1996 2007 Alkalinitet Alkalinitet är ett mått på vattnets förmåga att tåla tillskott av vätejoner H+ utan att ph sänks, dvs. det är alltså ett mått på vattnets buffertkapacitet Ju högre alkalinitet desto större

Läs mer

Tyresåns vattenkvalitet 1998 2012

Tyresåns vattenkvalitet 1998 2012 Fakta 2013:9 Tyresåns vattenkvalitet 1998 2012 Publiceringsdatum 2013-11-30 Sedan 1998 har Länsstyrelsen och Tyresåns Vattenvårdsförbund bedrivit vattenkemisk provtagning i Tyresåns mynning. Resultaten

Läs mer

Så arbetar Österbotten med Vattenförvaltningen. Vattenrådsdagar, Piteå Verksamhetsledare Eeva-Kaarina Aaltonen

Så arbetar Österbotten med Vattenförvaltningen. Vattenrådsdagar, Piteå Verksamhetsledare Eeva-Kaarina Aaltonen Så arbetar Österbotten med Vattenförvaltningen Vattenrådsdagar, Piteå 7.-8-5-2012 Verksamhetsledare Eeva-Kaarina Aaltonen Innehåll - Lite om Österbottens vatten och miljö rf - Vattenförvaltningens utmaningar

Läs mer

VÅTMARKER MED MÅNGA EFFEKTER -FUNKTION OCH BETYDELSE. Miljö och naturresurser, Vattendragens tillstånd, Anni Karhunen

VÅTMARKER MED MÅNGA EFFEKTER -FUNKTION OCH BETYDELSE. Miljö och naturresurser, Vattendragens tillstånd, Anni Karhunen VÅTMARKER MED MÅNGA EFFEKTER -FUNKTION OCH BETYDELSE Miljö och naturresurser, Vattendragens tillstånd, Anni Karhunen 8.12.2011 Utmärkt Gott Acceptabelt Försfarligt Dåligt VARFÖR VÅTMARKER? Ekologisk klassificering

Läs mer

Hur står det till med matfisken i Norrbotten?

Hur står det till med matfisken i Norrbotten? Hur står det till med matfisken i Norrbotten? Giftigt eller nyttigt? Vad är ett miljögift? Vilka ämnen? Hur påverkas fisken? Hur påverkas vi människor? Kostråd Vad är ett miljögift? - Tas upp av organismer

Läs mer

Niclas Hjerdt. Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland?

Niclas Hjerdt. Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland? Niclas Hjerdt Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland? Vattenbalansen på Gotland Ungefär hälften av nederbörden avdunstar. Ungefär häften av nederbörden bildar avrinning (inklusive grundvattenbildning)

Läs mer

Kistinge deponi, Stjärnarp 11:5. Referensprovtagning 2009. 1 Sammanfattning. 2 Bakgrund. 3 Syfte. 4 Utförda provtagningar

Kistinge deponi, Stjärnarp 11:5. Referensprovtagning 2009. 1 Sammanfattning. 2 Bakgrund. 3 Syfte. 4 Utförda provtagningar Uppdragsnr: 10106430 1 (4) PM Kistinge deponi, Stjärnarp 11:5. Referensprovtagning 2009 1 Sammanfattning Halmstads kommun planerar för en ny deponi på Kistinge söder om Halmstad. I samband med detta har

Läs mer

Vattenskyddsområde för VA SYDs vattentäkt vid Grevie

Vattenskyddsområde för VA SYDs vattentäkt vid Grevie Vattenskyddsområde för VA SYDs vattentäkt vid Grevie Varför vattenskyddsområde? Vattenskyddsområden inrättas för att skydda vattentillgångar som är viktiga för den allmänna vattenförsörjningen. Målet är

Läs mer

Föroreningsspridning vid översvämningar (del 1) Ett uppdrag för klimat- och sårbarhetsutredningen Yvonne Andersson-Sköld Henrik Nyberg Gunnel Nilsson

Föroreningsspridning vid översvämningar (del 1) Ett uppdrag för klimat- och sårbarhetsutredningen Yvonne Andersson-Sköld Henrik Nyberg Gunnel Nilsson Föroreningsspridning vid översvämningar (del 1) Ett uppdrag för klimat- och sårbarhetsutredningen Yvonne Andersson-Sköld Henrik Nyberg Gunnel Nilsson Preliminär rapport 2006-12-21 Dnr M2005:03/2006/39

Läs mer

Sammanfattning av rapporten

Sammanfattning av rapporten Sammanfattning av rapporten Evaluation of the contaminant status in sediment and fish in the Bothnian Bay. Titel Omslagsbild: Författare: Kontaktperson: Sammanfattning av rapporten. Evaluation of the contaminant

Läs mer

Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman

Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman Fem distrikt i Sverige med olika karaktäristik Sverige är uppdelat i fem olika vattendistrikt baserat på de fem större havsbassängerna vilket innebär

Läs mer

Ser du marken för skogen?

Ser du marken för skogen? Ser du marken för skogen?! Marken är starkt kopplad till produktion! Skogsbruk har stor effekt på mark och vatten! Skall vi diskutera detta måste vi ha förståelse för hur marken fungerar Vad är mark? Mineralpartikel

Läs mer

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Karin Wesslander Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2015-09-07 Dnr: S/Gbg-2015-121 Rapport från s utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 2015-08-31-2015-09-07

Läs mer

Ivösjön en vattenförekomst i EU

Ivösjön en vattenförekomst i EU Ivösjön en vattenförekomst i EU Arbete i sex års cykler - 2009-2015 Mål: God ekologisk status Ingen försämring 1. Kartläggning 2. Kvalitetsmål och normer Klar 22 december 2007 Klar 22 december 2009 3.

Läs mer

Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag för åtgärdsområdet Södra Hälsinglands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås för

Läs mer

1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att upphäva beslut Mhn 148/2013, Reviderade anvisningar för enskilda avlopp i Halmstads kommun.

1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att upphäva beslut Mhn 148/2013, Reviderade anvisningar för enskilda avlopp i Halmstads kommun. 1(6) Tjänsteskrivelse 2015-05-13 Diarienummer: 2015-2493 Version: 1,0 Beslutsorgan: Miljö- och hälsoskyddsnämnden Enhet: Hälsoskyddsavdelningen Handläggare: Ingela Caswell E-post: ingela.caswell@halmstad.se

Läs mer

Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag

Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag Fakta 2014:21 Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag 1998 2012 Publiceringsdatum 2014-12-17 Kontaktpersoner Jonas Hagström Enheten för miljöanalys Telefon: 010-223 10 00 jonas.hagstrom@lansstyrelsen.se

Läs mer

Vård- och regleringsbehov av sikbestånden målsättningar och verkställandet

Vård- och regleringsbehov av sikbestånden målsättningar och verkställandet Vård- och regleringsbehov av sikbestånden målsättningar och verkställandet Fiskerichef Kari Ranta-aho/ Närings-, trafik- och miljöcentralen ; Egentliga Finland Intersik, slutkonferens i Umeå 20.10. 2011

Läs mer

Efterbehandling Att återskapa markområden och möjliggöra biologisk mångfald

Efterbehandling Att återskapa markområden och möjliggöra biologisk mångfald Efterbehandling Att återskapa markområden och möjliggöra biologisk mångfald Två av Bolidens efterbehandlingar. På föregående sida ses den sjö som numera täcker Långselegruvan och här syns det vattentäckta

Läs mer

Bevarande, restaurering och hållbar förvaltning av laxbestånd. Jens Persson, utredare enheten för fiskereglering (Fr)

Bevarande, restaurering och hållbar förvaltning av laxbestånd. Jens Persson, utredare enheten för fiskereglering (Fr) Bevarande, restaurering och hållbar förvaltning av laxbestånd Jens Persson, utredare enheten för fiskereglering (Fr) Jens.persson@havochvatten.se Dagens presentation Regeringsuppdrag 2015 Förvaltning av

Läs mer

Samrådssvar från Transportstyrelsen gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Bottenvikens vattendistrikt

Samrådssvar från Transportstyrelsen gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Bottenvikens vattendistrikt 1(5) Samrådssvar från Transportstyrelsen gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Bottenvikens vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät. Svaren i

Läs mer

Möjligheter att uppnå livskraftiga småvatten, Finland

Möjligheter att uppnå livskraftiga småvatten, Finland Möjligheter att uppnå livskraftiga småvatten, Finland Pertti Sevola Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten Flisik Workshop 24.-25.5.2012 Skellefteå Närings-, trafik- och miljöcentralen

Läs mer

Framtidens översvämningsrisker

Framtidens översvämningsrisker -1-1 Framtidens översvämningsrisker Bakgrund Med början våren driver SMHI med medel från Länsförsäkringars Forskningsfond forskningsprojektet Framtidens Översvämningsrisker. Projektet skall pågå till och

Läs mer

HYDROIMPACTS 2.0 Föroreningstransporten i den omättade markzonen. Magnus Persson. Magnus Persson, Lund University, Sweden

HYDROIMPACTS 2.0 Föroreningstransporten i den omättade markzonen. Magnus Persson. Magnus Persson, Lund University, Sweden HYDROIMPACTS 2.0 Föroreningstransporten i den omättade markzonen Magnus Persson Bakgrund Föroreningstransport i den omättade markzonen är ett potentiellt hot mot både yt- och grundvattentäckter. Nederbördsvolymer

Läs mer

Greppa Fosforn. Johan Malgeryd Rådgivningsenheten norr, Linköping

Greppa Fosforn. Johan Malgeryd Rådgivningsenheten norr, Linköping Greppa Fosforn Johan Malgeryd Rådgivningsenheten norr, Linköping Greppa Fosforn Pilotprojekt inom Greppa Näringen Startades 2006 Finansiering från Naturvårdsverket/HaV + miljöskattemedel Mål Projektets

Läs mer

Pilotptojektet Greppa Fosforn

Pilotptojektet Greppa Fosforn Pilotptojektet Greppa Fosforn Identifiering av riskområden och förslag till åtgärder utveckling av metod för självvärdering på gården Katarina Kyllmar, Stefan Andersson, Lovisa Stjernman Forsberg and Barbro

Läs mer

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Klimatscenarier och klimatprognoser Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser? Definition

Läs mer

Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 2008

Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 2008 Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 28 Österlens Vattenvårdsförbund Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 46-249432 E-post: eklov@fiskevard.se

Läs mer

Ha nt och pa ga ng inom vattenfo rvaltningsarbetet under 2013

Ha nt och pa ga ng inom vattenfo rvaltningsarbetet under 2013 2013-05-21 Ha nt och pa ga ng inom vattenfo rvaltningsarbetet under 2013 Allmänt, organisation och ekonomi Från och med den 1 maj är Lisa Lundstedt är ny vattenvårdsdirektör efter Bo Sundström. Lisas gamla

Läs mer

PM-UTREDNING AV BERGBRUNN INOM FASTIGHETEN MELLANSJÖ 1:20

PM-UTREDNING AV BERGBRUNN INOM FASTIGHETEN MELLANSJÖ 1:20 PM-UTREDNING AV BERGBRUNN INOM FASTIGHETEN MELLANSJÖ 1:20 SWECO VIAK AB Geologi och grundvatten Anders Berzell Uppdragsnummer 1154521000 SWECO VIAK Gjörwellsgatan 22 Box 34044, 100 26 Stockholm Telefon

Läs mer

Processer att beakta i de förorenade massorna

Processer att beakta i de förorenade massorna Tekn.Dr. Sami Serti Riskbedömning vid hantering av sediment/muddermassor en processbaserad historia Tfn: +46 8 695 64 88 Tfn (mobil): +46 734 12 64 88 E-post: sami.serti@sweco.se Processer att beakta i

Läs mer

SYDÖSTRA KUMMELNÄS (OMRÅDE G)

SYDÖSTRA KUMMELNÄS (OMRÅDE G) NACKA KOMMUN SYDÖSTRA KUMMELNÄS (OMRÅDE G) Befintlig överbyggnad väg PM nr 2 Geoteknik. 2011-04-07 rev 110504 Beställare Nacka kommun Konsult WSP Samhällsbyggnad 121 88 Stockholm-Globen Besök: Arenavägen

Läs mer

Skriv ditt namn här

Skriv ditt namn här Skriv ditt namn här 2012-03-29 1 Björn Risinger Generaldirektör Havs- och vattenmyndigheten 2012-03-29 2 En ny myndighet för havs- och vattenmiljö En tillbakablick 2012-03-29 3 HaV ansvarar för att genomföra

Läs mer

Fysikaliska orsaker till dräneringsbehov i jordbruket. Ingrid Wesström

Fysikaliska orsaker till dräneringsbehov i jordbruket. Ingrid Wesström Fysikaliska orsaker till dräneringsbehov i jordbruket Ingrid Wesström Jordbruksmarkens dräneringsstatus i Sverige Från början på 1800-talet till 1960 Jordbruksarealen ökade från 1,5 till 3,8 milj. ha 1

Läs mer

Simulering av möjliga klimatförändringar

Simulering av möjliga klimatförändringar Simulering av möjliga klimatförändringar Torben Königk, Rossby Centre/SMHI Bakgrund, observationer IPCC AR4, globala scenarier Regionala scenarier IPCC AR5 Bakgrund Observationer visar en tydlig uppvärmning

Läs mer

Götarpsån: Hären - Töllstorpaån

Götarpsån: Hären - Töllstorpaån Götarpsån: Hären - Töllstorpaån Lantmäteriet 2008. Ur GSD-produkter ärende 106-2004/188F. Projekt Vattensamverkan är ett initiativ från Länsstyrelsen i Jönköpings län. Mycket av data är hämtad från databasen

Läs mer

Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd

Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd Ingrid Wesström, SLU, Institutionen för markvetenskap, Box 7014, 750 07 Uppsala. Med dämningsbrunnar på stamledningarna kan grundvattennivån i

Läs mer

Laktester för riskbedömning av förorenade områden. Bakgrund. Syfte. Underlag

Laktester för riskbedömning av förorenade områden. Bakgrund. Syfte. Underlag Laktester för riskbedömning av förorenade områden Preliminär metodik för utförande och tolkning av laktester (Hållbar Sanering) Kemakta Konsult AB Statens Geotekniska Institut, SGI DHI Water & Environment

Läs mer

Kommer klimatförändringen påverka återhämtning i sjöar och vattenddrag?

Kommer klimatförändringen påverka återhämtning i sjöar och vattenddrag? Kommer klimatförändringen påverka återhämtning i sjöar och vattenddrag? avnämarseminarium 212-5-21, Stockholm Filip Moldan, IVL Svenska Miljöinstitutet Göteborg, i samarbete med många kolleger från SMHI

Läs mer

Riskbedömning av dokumenterad restförorening på OKQ8:s f.d. bensinstation 33116, fastighet Syltlöken 1, Mölndals kommun.

Riskbedömning av dokumenterad restförorening på OKQ8:s f.d. bensinstation 33116, fastighet Syltlöken 1, Mölndals kommun. 2016-02-09 Riskbedömning av dokumenterad restförorening på OKQ8:s f.d. bensinstation 33116, fastighet Syltlöken 1, Mölndals kommun. Inledning (tidigare Sandström Miljö och Säkerhetskonsult AB) genomförde

Läs mer

Behovsbedömning. Detaljplan för Alby Gård och Gula Villan. Del av Alby 15:32 i Botkyrka kommun. Bild på Alby gård, mars 2015.

Behovsbedömning. Detaljplan för Alby Gård och Gula Villan. Del av Alby 15:32 i Botkyrka kommun. Bild på Alby gård, mars 2015. Behovsbedömning Detaljplan för Alby Gård och Gula Villan Del av Alby 15:32 i Botkyrka kommun Bild på Alby gård, mars 2015. Behovsbedömningen av detaljplan för Alby Gård, del av Alby 15:32, är framtagen

Läs mer

Flera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven

Flera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven Flera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven Massor med oro och frågor om fisken i Dalälven Oroande minskning av öring, harr, sik! Lax, harr, öring: Vad kan vi göra för att få det bättre för våra laxfiskar?

Läs mer

Jordas indelning MINERALJORD ORGANISKJORD. sönderdelningsprodukt av berggrund. växt- och djurrester. Sorterade jordar sedimentärajordarter

Jordas indelning MINERALJORD ORGANISKJORD. sönderdelningsprodukt av berggrund. växt- och djurrester. Sorterade jordar sedimentärajordarter Jordas indelning MINERALJORD ORGANISKJORD sönderdelningsprodukt av berggrund växt- och djurrester Sorterade jordar sedimentärajordarter Osorterade jordar - moränjordarter Torv Dy Gyttja Hållfasthets- och

Läs mer

Användning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön?

Användning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön? Användning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön? Fungicid Fotolys Hydrolys Pesticid Akvatisk Profylaxisk Översättningar Kemiskt svampbekämpningsmedel Sönderdelning/nedbrytning av

Läs mer

Vattenvård och skydd av små vattendrag inom skogsbruket i Finland

Vattenvård och skydd av små vattendrag inom skogsbruket i Finland Vattenvård och skydd av små vattendrag inom skogsbruket i Finland Ledande naturvårdsspecialist Matti Seppälä Finlands skogscentral OFFENTLIGA TJÄNSTER Om att efterfölja lagar och förordningar i småvattendrags

Läs mer

Dag- och dräneringsvatten. Riktlinjer och regler hur du ansluter det på rätt sätt. orebro.se

Dag- och dräneringsvatten. Riktlinjer och regler hur du ansluter det på rätt sätt. orebro.se Dag- och dräneringsvatten. Riktlinjer och regler hur du ansluter det på rätt sätt. 1 orebro.se Var rädd om ditt hus! Om du ansluter ditt dag- och dräneringsvatten rätt, minskar du risken för översvämning

Läs mer

Vattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun?

Vattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun? www.logiken.se Omslagsbild: Skäfthulsjön, foto: Jennie Malm Vattenöversikt Hur mår vattnet i Lerums kommun? Lerums kommun Miljöenheten I 443 80 Lerum I Tel: 0302-52 10 00 I E-post: lerums.kommun@lerum.se

Läs mer

En hållbar och mångsidig användning av skogarna skapar en bestående grund för finländarnas välfärd

En hållbar och mångsidig användning av skogarna skapar en bestående grund för finländarnas välfärd En hållbar och mångsidig användning av skogarna skapar en bestående grund för finländarnas välfärd Metla sammanslås med Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi MTT, Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet

Läs mer

28/29 - Området mellan Ume älv och Hörnån

28/29 - Området mellan Ume älv och Hörnån 28/29 - Området mellan Ume älv och Hörnån 28/29 - Ume älv/hörnån Grad av episodförsurning Förekommer inte Obefintlig Mycket låg Låg Måttlig Kraftig Mycket kraftig Kalkade åtgärdsområden Åtgärdsområde Areal(ha)

Läs mer

Geotekniskt myndighetsstöd i planprocessen

Geotekniskt myndighetsstöd i planprocessen Geotekniskt myndighetsstöd i planprocessen Planeringsunderlag geoteknisk information Nedan redovisas olika underlag som innehåller geoteknisk information som stöd för planarbetet. Översiktliga stabilitetskarteringar

Läs mer

Tel: 054-14 79 97 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se

Tel: 054-14 79 97 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se VÄTTERNS TILLFLÖDEN INOM JÖNKÖPINGS LÄN 211 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Jönköpings kommun Roland Thulin Tel: 36-1 5 E-post: roland.thulin@jonkoping.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:

Läs mer

5 Stora. försök att minska övergödningen

5 Stora. försök att minska övergödningen 5 Stora försök att minska övergödningen Svärtaån Svärtaån är ett vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt som har stor belastning av fosfor och kväve på havet. En betydande andel kommer från odlingslandskapet.

Läs mer

Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning Sten Bergström

Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning Sten Bergström Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning 2014 Sten Bergström IPCC 2014 Människans påverkan på klimatsystemet är tydlig. Påverkan är uppenbar utifrån stigande halter av växthusgaser i

Läs mer

Hur bör odlingslandskapets vattensystem klimatanpassas- nya dimensioneringskriterier för markavvattning och bevattning

Hur bör odlingslandskapets vattensystem klimatanpassas- nya dimensioneringskriterier för markavvattning och bevattning Hur bör odlingslandskapets vattensystem klimatanpassas- nya dimensioneringskriterier för markavvattning och bevattning Moment i dagens föredrag Orientering Klimatinformationsprojektet, en kort återblick

Läs mer

Bedömning av försurning - stora förändringar mot förra cykeln. Länsvattendagen

Bedömning av försurning - stora förändringar mot förra cykeln. Länsvattendagen Bedömning av försurning - stora förändringar mot förra cykeln Länsvattendagen 2013-10-10 Tobias Haag Bakgrund Svaveloxider Svavelsyra Höga metallhalter Lågt ph Magicmodellen och Magicbiblioteket Magicmodellen

Läs mer

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Mallversion 1.0 2009-09-23 Carin Nilsson och Katarina Norén Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga dem? Och vad gör vi med byggnader

Läs mer

SE696375-160695 - SE696375-160695

SE696375-160695 - SE696375-160695 SE696375-160695 - SE696375-160695 Vattenkategori Typ Distrikt Huvudavrinningsområde Vattendrag Vattenförekomst 2. Bottenhavet (nationell del) - SE2 Kustområde - SE38039 Län Västernorrland - 22 Kommun Härnösand

Läs mer

TABELLER OCH BILDER Tabell 1 Klimatförhållanden... 3

TABELLER OCH BILDER Tabell 1 Klimatförhållanden... 3 INNEHÅLL Sidan 1 INLEDNING 1 2 BESKRIVNING AV PLATSEN 1 3 GEOLOGI, HYDROLOGI och HYDROGEOLOGI 1 3.1 Geologi 1 3.2 Fundament 2 3.3 Hydrologi 2 3.4 Hydrogeologi 2 4 URANHALT 3 5 DOMINERANDE KLIMATFÖRHÅLLANDEN

Läs mer

Gåpen. Gåpen har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på sjötyp.

Gåpen. Gåpen har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på sjötyp. Gåpen Gåpen tillhör Lillåns delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 30 km SSV om Hultsfred på en höjd av 179 m.ö.h. Det är en försurningskänslig, näringsfattig sjö, 0,65 km 2 stor

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost REMISSYTTRANDE Till: vattenmyndigheten.kalmar@lansstyrelsen.se Synpunkter på förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Södra Östersjöns

Läs mer

LJUSTERÖ VATTEN- OCH FISKEVÅRDSFÖRENING. Styrelsen önskar alla välkomna till

LJUSTERÖ VATTEN- OCH FISKEVÅRDSFÖRENING. Styrelsen önskar alla välkomna till LJUSTERÖ VATTEN- OCH FISKEVÅRDSFÖRENING Styrelsen önskar alla välkomna till detta öppna årsmöte. LJUSTERÖ VATTEN- OCH FISKEVÅRDSFÖRENING Agenda. Information om arbetet med miljö/kanalfrågan. Arbete under

Läs mer

Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump SYREPUMPAR. Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen

Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump SYREPUMPAR. Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen www.webap.ivl.se Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump Bild: WEBAP pilotanläggning som testades i Hanöbukten Rapport C4 SYREPUMPAR Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen Kortversion av

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Vattenmyndighetens samråd - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Upplägg - Övergripande om samrådet - Nationell åtgärdsanalys Övergödning - Åtgärdsförslag regionalt

Läs mer

Kungsbacka vattenrike

Kungsbacka vattenrike Grönt: Våtmarksanläggning avsedd att ytterligare rena det utgående avloppsvatten från reningsverket Rött: Tillsammans med natura 2000-området Kungsbackafjorden kan det bilda ett Kungsbacka vattenrike Kungsbacka

Läs mer

Tillståndet i skogsmiljön i Värmland

Tillståndet i skogsmiljön i Värmland Krondroppsnätet Tillståndet i skogsmiljön i Värmland Resultat från Krondroppsnätet t.o.m. 2011 Per Erik Karlsson, Gunilla Pihl Karlsson, Cecilia Akselsson*, Veronika Kronnäs, och Sofie Hellsten IVL Svenska

Läs mer

Bilaga 1:50 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:50 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt Bilaga 1:50 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Bottenhavets internationella gränsvattenområden i Jämtlands län Detta är en sammanställning

Läs mer

Standardiserat nätprovfiske i Insjön 2014. En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22

Standardiserat nätprovfiske i Insjön 2014. En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22 Standardiserat nätprovfiske i Insjön 2014 En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22 Sportfiskarna Tel: 08-410 80 680 E-post: tobias@sportfiskarna.se Postadress: Svartviksslingan 28, 167 39

Läs mer

Kommunicera klimatförändring och klimatanpassning i undervisningen

Kommunicera klimatförändring och klimatanpassning i undervisningen David Hirdman Kommunicera klimatförändring och klimatanpassning i undervisningen Norrköping 19 november 2 Länsstyrelsen Västra Götaland 2014 11 19 - Norrköping Småröd december 2006 Vad säger IPCCrapporterna?

Läs mer

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län Foto: Timo Schmidt/flickr.com Människans utsläpp påverkar klimatet Temperaturen på jorden stiger det pågår en global uppvärmning som med

Läs mer

Släketäkt gynnar gäddlek

Släketäkt gynnar gäddlek Släketäkt gynnar gäddlek LOVA-projekt Ett försök att förbättra lekmiljön för gädda Vattenrådet Snoderån Gotland 1 978-91-980886-2-5 2 Förord I miljösammanhang har myndigheter och experter under flera pår

Läs mer

Stöd för Ekosystembaserad planering Av havsmiljön med hjälp av Geografiskt InformationsSystem

Stöd för Ekosystembaserad planering Av havsmiljön med hjälp av Geografiskt InformationsSystem SeaGIS 2.0 Stöd för Ekosystembaserad planering Av havsmiljön med hjälp av Geografiskt InformationsSystem Ann Holm och Gustav Nygård Österbottens förbund Projekt SeaGIS 2.0 Samarbete mellan Sverige och

Läs mer

Översiktlig inventering av förutsättningar för erosion i vattendrag

Översiktlig inventering av förutsättningar för erosion i vattendrag VARIA 602:1 Översiktlig inventering av förutsättningar för erosion i vattendrag Metodik och redovisning Bengt Rydell Ann-Christine Hågeryd Johan Axelsson SGI SAMORDNINGSANSVAR FÖR STRANDEROSION STATENS

Läs mer

VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll)

VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll) DAGVATTENUTREDNING INFÖR UTBYGGNAD AV VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll) OKT 2010 2 (8) 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 2 Dagvattenhantering vid Väsjöområdet 3 2.1 Väsjön 3 2.2 Förslag till dagvattenhantering 3 2.3 Reningsbehov

Läs mer

GIS och geodata vid vattenförvaltning landskap, avrinningsområden och EU:s vattendirektiv Mona Petersson

GIS och geodata vid vattenförvaltning landskap, avrinningsområden och EU:s vattendirektiv Mona Petersson GIS och geodata vid vattenförvaltning landskap, avrinningsområden och EU:s vattendirektiv Mona Petersson Studien görs inom ramen för projektet: Ecosystems as common pool resources - Implications for building

Läs mer