MEDICINAL-STYRELSENS

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. K, Hälso- och sjukvården. 1, Sundhetskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : P.A. Norstedt & söner, Täckningsår: = Ny följd Sundhetskollegium ersattes 1879 av Medicinalstyrelsen. Den underdåniga berättelsen innefattar särskilda redogörelser för: 1. Civila sjukvården. 8. Veterinärväsendet. 2. Besiktningar å beväringsmanskapet. 9. Understöd för vetenskapliga utrikes resor. 3. Arméns och flottans sjukvård. 10. Sundhetskollegii ämbetsverksamhet och en 4. Barnmorskeväsendet. jämförande översikt av sjukvårdspersonalen och 5. Skyddskoppympningen. anstalterna i riket. 6. Medico-legalaförrättningar. 11. Bihang: Dödsorsakerna i rikets städer enligt 7. Apoteksväsendet. intyg av läkare. Civila sjukvården beskriver topografi och endemiska sjukdomar, sammandrag av läkares ämbetsberättelser om under året gängse sjukdomar, m. m., samt väderlek, vattenstånd och skörd. Årsberättelsen 1861 innehåller: Översigt af helso- och sjukvården i Sverige under tioårsperioden , efter Kongl. Sundhets-collegiii uppdrag utarbetad af dess ledamot A. Timoleon Wistrand. Föregångare: Sundhets-collegii underdåniga berättelse om medicinalverket i riket. Stockholm : P.A. Norstedt & söner, Täckningsår: Årg. 1(1851)-10(1860). Efterföljare: Allmän hälso- och sjukvård / av Kungl. Medicinalstyrelsen. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Det civila veterinärväsendet / av Kungl. Medicinalstyrelsen. - Stockholm : P. A. Norstedt & söner, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Dödsorsaker / av Kungl. Statistiska centralbyrån. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Hälso- och sjukvård vid armén / av Kungl. Arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse. Stockholm : Palmquist, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: med titeln: Arméförvaltningens sjukvårdsstyrelses underdåniga berättelse. Hälso- och sjukvården vid marinen / av marinöverläkaren. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1911/ Översiktspublikationer: Historisk statistik för Sverige. D. 2, Väderlek, lantmäteri, jordbruk, skogsbruk, fiske t.o.m. år Stockholm : Statistiska centralbyrån, BISOS K1 digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) med stöd från Riksbankens Jubileumsfond, 2008 urn:nbn:se:scb-bi-k1-9001_

3 BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. K) HELSO- OCH SJUKVÅRDEN. I. Ny följd. 30. MEDICINAL-STYRELSENS UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅR 1890.

4 STATISTISKA CENTTiAlBYSAN BtBUOTEOT STOCKHOIM27

5 Innehållsförteckning. A. Underdånig berättelse med i texten införda tabeller. 1. Civila helso- och sjukvården Sid Helsovårdsnämndernas verksamhet» 1. Tab. Lit. A. Dödsorsakerna i alla rikets städer» 11.»» B.» i Mälarstäderna» 12.»» C.» i Ostkuststäderna» 12.»» D.» i Skånska städerna» 13.»» E.» i Stockholm» Sammandrag af läkares embetsberättelser om gängse sjukdomar» 15. Tab. Lit. F. Årsväxten under åren 1889 och 1890» 16. Öfversigt af infektionssjukdomarne m. m» 16.»» G. Öfversigt af sjukdomsförhållandena under sistförflutna 10-årsperiod» 18.»» H. Medicinalverkets utgifter för allmän sjukvård och rättsmedicinska undersökningar» Förändringar och förbättringar i den civila helso- och sjukvården» Civila sjukvårdsinrättningar» 20. Tab. Lit. I. Öfversigt af sjukvården vid länslasaretten under sista qvinqvenniet» 26.»» K. Å barnsjukhus och barnhus vårdade sjuka barn...» 27. Å lasaretten verkstälda större operationer» 29.»» L. Behandlade sjuke och sjukdomar å allmänna elektricitets-inrättningen» 31.»» M. Å barnbördshusen vårdade barnaföderskor» 32.»» N. Å barnbördshusen födda barn» 32.»» O. Sjukdomar hos barnaföderskor efter förlossningen» 33.»» P. Antal lärjungar vid allmänna läroverken, hvilka ej deltagit i gymnastiköfningarne, jemte orsakerna dertill» Helsobrunnar och badanstalter» Sjukgymnaster och sjukgymnastiska institut» 36. Tab. Lit. Q. Behandlade sjuke och sjukdomar å gymnastiska central-institutet» 36.»» R. Behandlade sjuke och sjukdomar å gymnastisktortopediska institutet» 37.»» R 1. Behandlade sjuke och sjukdomar vid andra sjukgymnastiska institut» Sjukdomsförhållandet i fängelserna» Besigtningar af Värnpligtige» Sjukvården vid hären och flottan» 38. Tab. Lit. S. Vårdade sjuke bland de inom 4:de fördelningen garnisonerande truppförband» 39.»» T. Återstälda sjukdomsformer bland de inom 4:de fördelningen garnisonerande truppförband» 39.»» U. Sjukdomsförhållandet inom 4:de fördelningen under de särskilda månaderna» 40.»»V. Sjukförslag från Allmänna garnisonssjukhuset» 41.»» X. Sjuktillförselns månatliga till- och aftagande vid Allmänna garnisonssjukhuset» 43.»» Y. Från särskilda kårer vårdade sjuke å Allmänna garnisonssjukhuset» 43.»» Z. Å garnisonssjukhuset vårdades månatliga omsättning» 44.»» Å. Vid garnisonerna i Skåne vårdade sjuke» 45.»» Ä. Från Flottans särskilda kårer och stater i Karlskrona vårdade sjuke» 45.»» Ö. Från Flottans särskilda kårer och stater i Stockholm vårdade sjuke» 45.»» AA. Sjukvården under sjötåg och sjöbeväringens öfningar» 46.»» BB. Revaccination af nyanvärfvadt manskap vid Armén» 49.»» CC. Omsättning i militärläkarebefattningar» 49.»» DD. Fältläkarekontorets inkomster och utgifter» Barnmorskeväsendet» 48.»» EE. Disposition af för barnmorskeundervisningen anslagna medel» 50. B. Tabellbilagor. Civila helso- och sjukvården. Tab. N:o 1. Dödsorsakerna i hvar och en af rikets städer Sid. II.»» 2. Döde i rikets städer efter ålder och kön» VI.»» 3. Öfversigt af dödsorsakerna i alla rikets städer» VIII.»» 4. Öfversigt af sjukdoms- och dödsfall i infektionssjukdomar m. m» IX.»» 5. Gängse sjukdomars månatliga till- och aftagande» xv.»» 6. Sammandrag af förteckningar å Spetelske» XVI.»» 7. Tillkomne och afgångne Spetelske >> XVII.»» 8. Läkares embetsresor och utgifter för allmän helso- och sjukvård» XVII.»» 9. Befintliga läkarebefattningar inom hvarje län» XVIII. Civila sjukvårdsinrättningar.»» 10. Å länslasaretten och kurhusen vårdade sjuke» xx.»»11. Å länslasaretten och kurhusen vårdade sjukdomar» XXII.»» 12. Å K. Serafimerlasarettet och å civila sjukhus vårdade sjuke» XXVIII.»» 13. Å K. Serafimerlasarettet och å civila sjukhus vårdade sjukdomar» xxx.»» 14. Öfversigt af å lasarett och civila sjukhus vårdade sjukdomar» XXXVI.»» 15. Å Stockholms sjukhem vårdade sjuke och sjukdomar» XLI.»» 16. Öfversigt af å offentliga sjukhus vårdade veneriske sjuke» XLII.»» 17. Sjukdomssymptom hos de under året intagne veneriskt sjuke» XLIV.»» 18. Sammandrag af berättelser om granskning af sjukvårdsmedlen och öfrige sjukhusen tillhörande fonder» XLVI. Helsobrunnar och badanstalter.»» 19. Antalet kurgäster vid helsobrunnar och badanstalter»» 20. Vid helsobrunnar och badanstalter behandlade sjuke» XLVII.» XLIX. Besigtningar af Värnpligtige.»»21. Sammandrag af rapporter rörande läkarebesigtning å inskrifningskyldige af 1890 års 1:a klass» L.»»22. Sammandrag af rapporter rörande läkarebesigtning af 1890 års äldre klasser» LI.»» 23. Inskrifningsområdenas ordningsföljd med hänsyn till antalet antaglige och oantaglige inskrifningsskyldige» LII.»» 24. Kassationsorsakerna hos inskrifningsskyldige..» LII. Härens och flottans sjukvård.»» 25. Sammandrag af rapporter rörande sjukvården vid hären och flottan» LIII.»»26. Sammandrag af rapporter rörande sjukvården under indelta arméns och beväringens vapenöfningar» LIV.»» 27. Å militärsjukhusen vårdade sjukdomar» LVI. Barnmorskeväsendet.»» 28. Antalet utexaminerade barnmorskor» LVII.»»29. Barnmorskornas antal och fördelning inom länen» LVIII.»» 30. Af barnmorskor verkstälda instrumental-förlossningar» LVIII. Skyddskoppympningen.»» 31. Antalet med framgång skyddskoppympade inom hvarje län»» 32. Från depôterna utlemnade portioner vaccinämne» LIX.» LIX.

6 II 5. Skyddskoppympningen Sid. 51. Tab. Lit. FF. Antalet med framgång vaccinerade i Stockholm...» Rättsmedicinska undersökningar» 52.»» GG. Sammandrag af uppgifter om sjelfmord» 53.»» HH. Till Medicinalstyrelsen remitterade rättsmedicinska mål» Apoteksväsendet» 53.»» II. Öfversigt af farmaceutisk personal och undervisning» 54.»» JJ. Öfversigt af apotekens antal och tillstånd» 54. Rättsmedicinska undersökningar. Tab. N:o 33. Sammandrag af berättelser om rättsmedicinska förrättningar Sid. LX. Apoteksvasendet.»» 34. Befintliga apotek och deras natur inom hvarje län» LXII. Veterinärväsendet.»» 35. Veterinärernas antal och fördelning inom länen» LXII.»» 36. Veterinärernas embetsresor för sjukdomars hämmande bland husdjuren» LXIII. 8. Veterinärväsendet» 55.»» KK. Å veterinärinstitutet i Stockholm vårdade och besigtigade djur» 56.»» LL. Å veterinärinrättningen i Skara vårdade och besigtigade djur» 56.»» MM. Sammandrag af veterinärernas uppgifter öfver sjuka djur» 65. Sjukdomsfall bland Arméens hästar» Understöd för vetenskapliga utrikes resor...» Medicinalstyrelsens embetsverksamhet» 69.»» NN. Summarisk uppgift å de af Medicinalstyrelsen handlagda mål» 69.»» 37. Öfversigt af sjukvårdspersonalen och anstalterna m. m. i riket»» 38. Summarisk redogörelse för medicinalstatens tillgångar och utgifter 1890» LXIV.» LXIV.

7 Table des Matières. A. Rapport. 1. État sanitaire de la population civile pag. 1. Hygiène publique des villes et la mortalité dans les villes» 1. Tab. Lit. A. Les causes de décès dans toutes les villes» 11.»» B.»»» les villes du lac Mälar» 12.»» C.»»»» du golfe de Bothnie...» 12.»» D.»»»» de la Scanie...» 13. E.»» à Stockholm» 13. Topographie et maladies endémiques» 15. Tab. Lit. F. Les récoltes de 1889 et 1890» 16. Malades et morts dans des épidémies» 16. Tab. Lit. G. Nombre approximatif des malades et des morts dans les épidémies en » 18.»» H. Dépenses extraordinaires de l'état pour les épidémies (col. 1 4), pour les épizooties (col. 5 7), et pour les autopsies légales (col. 8 10)» 18. Médecins dans le service de l'état» 19. Hôpitaux civils» 20. Tab. Lit. I. Mouvement des malades dans les hôpitaux civils en 1890 et en » 26.»» K. Mouvement des malades dans les maisons d'orphélins et dans les hôpitaux pour les enfants malades» 27. Opérations chirurgicales» 29. Tab. Lit. L. Mouvement des malades traités aux frais publics par l'électricité» 31.»» M. Mouvement des malades dans les maisons d'accouchement» 32.»» N. Les enfants nês dans les maisons d'auccouchement» 32.»» O. Maladies des femmes après l'accouchement» 33.»» P. Nombre des élèves des écoles publiques, qui pour des causes speciales ont eté exemptés des exercices gymnastiques» 34. Sources d'eau minérale, bains de mer, établissements hydrothérapeutiques» 34. Gymnastique médicale» 36. Tab. Lit. Q. Enumération des malades et des maladies dans l'institution centrale gymnastique» 36.»» R. Mouvement des malades et des maladies traités aux frais publics par la gymnastique médicale» 37.»» R 1. Enumération des malades et des maladies dans quelques autres institutions gymnastiques» 37. État sanitaire dans les prisons» Conscription» État sanitaire et service médical de l'armée et de la marine» 38. Tab. Lit. S. Mouvement des malades de la garnison de Stockholm» 39.»» T. Maladies traitées dans les casernes de Stockholm» 39.»» U. Mouvement des malades par mois dans les casernes de Stockholm» 40.»» V. Énumération des malades et des maladies, traités à l'hôpital militaire de Stockholm» 41.»» X. Mouvement des malades par mois dans l'hôpital militaire de Stockholm» 43.»» Y. Mouvement des malades par régiment à l'hôpital militaire de Stockholm» 43.»» Z. Mouvement des malades par mois au service médical du même hôpital» 44.»» Å. Mouvement des malades des garnisons de la Scanie» 45.»» Ä. Mouvement des malades de la division de la marine à Karlskrona, traités à l'hôpital ou à domicile» 45.»» Ö. Mouvement des malades de la division de la marine à Stockholm» 45.»» AA. Nombre des malades pendant les expéditions maritimes» 46. B. Tableaux annexés. État sanitaire de la population civile. Tab. N:o 1. Causes de décès dans les villes pag. II.»» 2. Décès par âge et par sexe dans les villes» VI.»» 3. Résumé des causes de décès dans les villes» VIII.»» 4. Tableau des maladies zymotiques et infectieuses et de quelques autres maladies par préfectures et par mois» IX.»» 5. Nombre approximatif des maladies par mois» XV.»» 6. L'éléphantiasis dans la province d'helsingland» XVI. 7. Nombre et mouvement des malades» XVII.»» 8. Nombre des visites officielles des médecins cantonaux» XVII. Médecins dans le service de l'état.»» 9. Nombre des places de médecins civils dans le service de l'état par préfectures» XVIII. Hôpitaux civils.»» 10. Mouvement des malades dans les hôpitaux civils» XX.»» 11. Mouvement des maladies dans les hôpitaux civils» XXII.»» 12. Mouvement des malades dans les hôpitaux de Stockholm et dans des autres hôpitaux communaux» XXVIII.»» 13. Mouvement des maladies dans quelques autres hôpitaux communaux» XXX.»» 14. Tableau des maladies traitées aux hôpitaux civils» XXXVI.»» 15. Énumeration des malades et des maladies traités dans l'hôpital des incurables à Stockholm.» XLI.»» 16. Mouvement des malades syphilitiques dans les hôpitaux» XLII.»» 17. Symptômes des syphilitiques admis dans les hôpitaux» XLIV.»» 18. Recettes et dépenses des hôpitaux civils» XLVI. Sources d'eau minérale, bains de mer et établissements hydrothérapeutiques.»» 19. Nombre des visiteurs des eaux minérales, des bains de mer et des établissements hydrothérapeutiques» XLVIII.»» 20. Maladies des visiteurs des eaux minérales et des bains de mer» XLIX. Conscription.»» 21. Résultats des rapports des médicins chargés» L.»» 22. d'examiner les conscrits» LI.»» 23. Nombre des conscrits par préfectures» LII.»» 24. Causes d'exception du service de conscription» LII. État et service de santé de l'armée et de la marine.»» 25. Mouvement des malades de l'armée et de la marine: a) dans les garnisons» LIII. b) dans les hôpitaux militaires...» LIII. 26. Mouvement des malades durant les exercises de l'armée» LIV.»» 27. Mouvement des maladies dans les hôpitaux militaires» LVI. Sages-femmes.»» 28. Nombre des élèves dans les écoles pour l'enseignement des sages-femmes» LVIII.»» 29. Nombre des sages-femmes par préfectures» LVIII.»» 30. Nombre des cas d'accouchement qui ont exigé l'emploi des instruments» LVIII. Vaccination.»» 31. Nombre des vaccinés par préfectures» LIX.»» 32. Nombre des portions de vaccin, expédiées par les dépôts» LIX.

8 IV Tab. Lit. BB. Revaccinations des recrues de l'armée pag. 49.»» CC. Mouvement du personnel médical militaire» 49.»» DD. Recettes et dépenses du bureau de l'entretien du matériel des ambulances» Sages-femmes» 48.»» EE. Dépenses de l'état pour les écoles des sages-femmes» Vaccination» 51.»» FF. Nombre des vaccinés à Stockholm par mois» Autopsies légales» 52.» GG. Suicides» 53.»» HH. Consultations du Conseil supérieur de santé, demandées par les Tribunaux» Pharmacies» 53.»» II. État de l'enseignement dans l'école de pharmacie» 54.»» JJ. L'accroissement et l'état des pharmacies» Établissements vétérinaires et Épizooties» 55.»» KK. Nombre des animaux domestiques malades, traités dans l'école vétérinaire de Stockholm» 56.»» LL. Nombre des animaux domestiques malades, traités dans l'école vétérinaire de Skara» 56.»» MM. Nombre approximatif des animaux malades et morts dans les épizooties» 65. Maladies des chevaux de l'armée» 66. Autopsies légales. Tab. N:o 33. Résultats des rapports sur les autopsies légales pag. LX. Pharmacies.»» 34. Nombre des pharmacies, par préfectures» LXII. Médecins vétérinaires, épizooties.»» 35. Nombre des médecins vétérinaires, par préfectures.» LXIII.»» 36. Nombre des visites officielles des médecins vétérinaires à la campagne» LXIII.»» 37. Médecins, hôpitaux, pharmacies, sagesfemmes, par habitants et par préfectures» LXIV.»» 38. Recettes et dépenses du Conseil Supérieur de santé pendant l'année 1890» LXIV. 9. Voyages scientifiques» Travaux du Conseil supérieur de santé» 69.»» NN. Aperçu des travaux du Conseil supérieur» 69.

9 TILL KONUNGEN. Den underdåniga berättelse om helso- och sjukvården i riket under år 1890, hvilken härmed till Eders Kongl. Maj:t öfverlemnas, är uppstäld och affattad hufvudsakligen efter samma plan som föregående år och omfattar särskilda redogörelser för: 1. Civila helso- och sjukvården, 2. Besigtningar å värnpligtige, 3. Sjukvården vid hären och flottan, 4. Barnmorskeväsendet, 5. Skyddskoppympningen, G. Rättsmedicinska undersökningar, 7. Apoteksväsendet, 8. Veterinärväsendet, 9. Understöd för vetenskapliga utrikes resor, 10. Medicinalstyrelsens embetsverksamhet och en jemförande öfversigt af sjukvårdsanstalterna och personalen i riket. 1. Civila helso- och sjukvården. 1. Helsovårdsnämndernas verksamhet och dödsorsakerna i rikets städer. 1 ) Sedan från helsovårdsnämnderna i rikets samtliga städer till Medicinalstyrelsen inkommit berättelser för år 1890 om allmänna helsotillståndet under året samt om hvad, som i afseende derå och för allmänna sjukvården blifvit under samma tid åtgjordt, får styrelsen ur dessa berättelser meddela nedanstående redogörelser. A. Vattentillgången, vattenafloppen, vattens afledande och marks torrläggning. Alingsås: Enligt helsovårdsnämndens förslag bar på stadens bekostnad genom djupborroing anskaffats en centralt belägen brunn, Komjl. Medhinahtyreheni berältelse för år ') Referent: Medicinslrådet Pontin. 1

10 2 Året Helsovårdsnämnderna. som lemnaf ymnigt springvatten af yppersta beskaffenhet. Arboga: Frågan om vattenledning är ännu under utredning. Borgholm: Rännstenar med botten af huggen kalksten utlagda å en sträcka af 221 meter. Borås: Vattenledningen under året försedd med en ytterligare reningsbrunn. Eksjö: Nämnden här föreskrifva att att orenligheten skall bortföras från kloakens mynning i an och mynningen rensas så ofta behofvet påkallar och minst en gång om året. Afioppsdiken m. m. hafva äfven upprensats. Engelholm: Riklig vattentillgång ur Rönneån samt ur brunnar. Drickbart vatten anträffas vanligen på 8 nieters djup, då man genomgått flera lager flygsand, på botten af rödt stridt grus. De nya brunnarne äro murade af tegel med cementfogning. Enköping: Den isynnerhet för vestra och södra rotarne behöfliga vattenafledningen och torrläggningen här mast uppskjutas i afvaktan på nåd. beslut och tillstånd till allmän afloppsledning för staden. Vattnets beskaffenhet här försämrats genom orent tillflöde i brist af afledning. Nämnden bar tvenne gånger mast härutinnan ingripa. F alun: De särskilda stadsdelarne äro numera temligen väl försedda med godt källvatten. Den 1889 beslutade dränering af vattensjuka trakter i stadsdelen Öfre Elsborg här under året utförts. Likaledes dränering i stadsdelarne Östanfors och Rundtägten längs större delen af S. Mariegatan och en mindre del af Trotzgatan. Gefle: Vattenledningens rörnät här ökats med 2,064 längdmeter och 10 brandposter. Totallängden utgjorde vid årets slut 4 nymil 453 meter med 286 brandposter. Antalet enskilda egendomar, som förses med vatten från stadens vattenledning, 804, hvaraf 34 under året tillkommit. Medelkonsumtion 1923 kub.-meter i dygnet eller 83 liter för person och dygn. Dräneringens rörnät här ökats med 1,260 meter hufvudledning, hvaraf 300 m. betongjuten kloak samt 960 m. glaserade stengodsrör och 56 m. sidoledning af stengods eller tillsammans 1,316 in. samt 10 st. gatubrunnar. Totallängden vid 1890 ars slut 2 nymil 5,211 m. hufvudledning och 2,483 m. sidoledning med 503 brunnar. De dränerade egendomarnes antal ökadt med 29 till 705. Inledningcn af dricksvatten från Sörby källa under året fullbordad. Göteborg: Vattenledningens rörnät 96-6 kilometer, hvaraf Kallebäcksledningen 8 - s km. Antal servi si ednin går 2,727, allmänna vattenkastare 74, hvaraf 18 för Kallebäcksledningen. Samtliga kostnader 2,454,400 kronor. Vattenförbrukningen 3,560,000 kub.-meter. Under året äro utförda följande afledningsarbeten: rörledningar 1,193 m., kulvertar 30 m., betongrör 529 m., nya brunnar 78 st. Inalles funnos vid årets slut allmänna ledningar 78,769 m., sidoledningar 40,748 m., s:a 119,517 meter. Gatubrunnarnes antal 2,428 st. Kapitalkostnaden härför 1,583,000 kr. Halmstad: En underjordisk afloppsledning af glaserade rör här nedlagts längs norra sidan af mindre salutorget till afloppstrumman i Fredriksvallsgatan. Haparanda: Då brunns- och källvatten saknas, användes elfvens vatten och sommartiden isvatten till såväl dryck som matlagning. Det af Ingeniör O. Fröman uppgjorda förslag till dränering och kanalisering af staden här af Allm. rådstugan förklarats t. v. hvilande. Hedemora: Tillräcklig tillgång på godt brunnsvatten till dryck och matlagning. Hoppet om stadens förseende med fullständig vattenledning torde i närmaste framtiden förverkligas, då äfven vattenafloppen, som nu äro mindre tillfredsställande, komma att tillgodoses. Afloppsdikena äro under året upprensade. Hernösand: Under året hafva vatten- och afloppsledningar indragits i ytterligare 4 af stadens gårdar. Hudiksvall: En kloakledning af 12 tums rör bar nedlagts i Trädgårdsgatan, 150 meter lång, hvari biledningar från en del närliggande gårdar införts. Den öppna bäcken emellan Trädgårds- och Storgatorna fördjupad och försedd med en större täckt afloppsledning af sten. Enskilde gårdsegare hafva dränerat ej få tomter. Polisen öfvervakar skötseln af brunnarne. Jönköping: Beslut fattadt att med stadens vattenledning införlifva den s. k. Sandserydsbäcken, hvarigenom den under torra somrar knappa vattentillgången kommer att betydligt ökas. Kal mar: I den s. k. Cellfängelsekanalen hafva muddringsarbeten äfven detta år utförts, särdeles vid norra inloppet. Några af trummorna för ytvattnets afledande förbättrade. A det nybyggda området på stadsdelen Malmen, der grunden varit särdeles vattensjuk, här för grundvattnets afledande rörledningar blifvit nedlagda längs hela Nygatan och Fabriksgatan samt större delen af Smålandsgatan, Esplanaden och Lilla Kyrkogårdsgatan: Alla vid dessa gator boende husegare hafva åtagit sig att från sina resp. tomter utlägga ledningar till närmaste hufvudledning. Karlshamn: Stadsingeniören här fatt uppdrag att uppgöra förslag till vatten- och afloppsledning. Karlskrona: Vattenledningen behöfver förbättras med hänsyn till vattnets såväl beskaffenhet som mängd och tryck. På stadens bekostnad hafva underjordiska rörledningar nedlagts till en längd af 576 meter, så att deras hela längd nu utgör 4,883 meter. Det förut omnämnda diket i sydvestra delen af staden förbättradt. Dikena i 2:dra qvarteret N:o 99 och vid Dockegatan samt den fäckta kanalen i Östra Amiralitetsgatan qvarstå oförändrade. Medel äro emellertid anslagna till förändring af det förstnämnda. Som vattenbrist icke medgifvit rännstenars och afloppsledningars spolning utom vid sprutöfningar, så här»betvätska» från galvaniseringsfabrikerna med mycken framgång användts till desinfektering af desamma (69 spolningar à 4 timmar). Dräneringsarbetena fortsätta. Genom en ledning i Vestra Köpmansgatan hafva svåra olägenheter af vattenstånd i källare m. m. blifvit afhjelpta. Utanför staden här Haninstyrelsen på Nämndens framställning anbringat ett delvis underjordiskt aflopp för vattensamlingar i närheten af allmän väg, lasarettet m. m. Karlstad: De i föregående berättelser omförmälda vatten- och afloppsledningar liksom vattenledningen till stadsdelen Clara hafva under året fullbordats för en sammanlagd kostnad af 350,000 kronor samt afsynats. Då vattenledningsvattnet vid årets början hade märkbar tjärsmak, som misstänktes härröra från i Klarelfven ofvanför staden från der befintliga industriela verk utsläppta ämnen, undersöktes vattnet å Kemiska stationen i Skara, men befanns fritt från skadliga ämnen. Kristianstad: Stadga utfärdad angående tomternas förseende med ledningsrör till den allmänna underjordiska afloppsledningen. Kungelf: Vattenafloppen vid allmänningen upprensade. Kungsbacka: I sammanhang med det under året nybyggda tingshuset å Skansen och dertill hörande områdes planering här det gamla diket fordom vallgraf mellan Skansen och staden igenfyllts och ersatts med täckt afloppsledning, utmynnande i båda åarne. Till denna äro inledda ledningar från 9:de och 10 qvarteren samt 2:ne gårdar i ll:te qvarteret. Undersökningar för anläggande af vattenledning från Skärsjön till staden verkställda, men något fullständigt kostnadsförslag här här ännu icke till nämnden inlemnats. Köping: Stadsfullmäktige hafva anslagit 19,800 kronor till en ny afloppsledning i stadens vestra del att utföras under Lindesberg: Utefter Österlånggatan finnes en år 1884 upptagen kloakledning, som gör nytta för denna lågt belägna stadsdel, men för torrläggning af qvarteret Björnen och Kyrkoqvarteret erfordras en ny vinkelrätt mot den gamla anbragt ledning i Prestgatan. Helsovårdsnämnden här väckt förslag härom hos Stadsfullm. äfvensom om uppgörande af en fullständig dräneringsplan för staden i dess helhet. En brunn förbjuden att begagnas. Luleå: Det förra året påbörjade fyllnadsarbetet af den nedom cellfängelset belägna vattensamling (tjärn) här nu i det närmaste afslutats. Lund: Kloakledningar enligt Ambts kombinerade förlag nedlagda i Cléments-, Grön-, St. Söder-, Själbod-, Magle-, St. Kyrko-, Kilians-, Råby- och Ö. Mårtensgatorna samt Stortorget, Mårtens- och Clementstorgen. Malmö: Borrningar efter artesiskt vatten under ledning af Ingeniör Thim från Leipzig här företagits i trakterna omkring staden. Resultatet ännu icke bekant. Nya vattenverket här under året lemnat tillräcklig vattenmängd och det gamla anlitats endast en dag i hvarje månad, under det eftersyn af det nya pågått. Vattenkomsumtionen här utgjort omkring 11,700,000 hektoliter eller för person och dygn 65.6 liter. Vatten är inledt i 1,459 hus och saknas endast i 56 hus inom stadsplanen. Driftkostnaden för år inalles omkring 20,000 kr. och vattenverkets bokförda värde 1,100,000 kr. Äfven under 1890 här omläggning af gator och rännstenar med tuktad sten fortgått. Nya kloakledningar hafva nedlagts till längd af 350 meter, så att stadens hela kloakledning utgjorde 21,878 meter. Mariestad: Stadens vattenledning blef färdig under sommaren. Vattnet ledes genom en omkr. 1,100 meter lång ledning från Venern till en samlingsbrunn, hvarifrån det, efter filtrering, medelst en pump, som drifves af en i Tidan placerad turbin, upptryckes i en i kyrkotornet uppsatt reservoir och derifrån genom

11 Året Helsovårdsnämnderna. 3 sjelftryck in i römätet. Vattnet, som är rent och välsmakande, är inledt i nästan alla hus. Samtidigt med vattenledningsrören nedlades äfven afloppsrör i hela staden för upptagande af slask- och regnvatten. Orenligheten ledes genom 4 hufvudarmar ut i Tidan. Träsket mellan jernvägsbanken och stadsdelen Näset utfylles årligen till någon del. Nora: Stadens gator äro fullständigt försedda med dräneringsrör, till hvilka ledningar från bostadsgrund och gårdar fortfarande anslutits. Norrtelge: Dräneringsarbeten äro utförda i stadens södra hälft. Oskarshamn: Tillgången på godt vatten är högst otillräcklig. En afloppstrumma här påbörjats från kyrkogården genom stadens park till hamnen. Brunnarne rensade och underhållna. Ronneby: Ett jemförelsevis betydligt arbete här under året utförts, i det kloakledningar anlagts i Östra och Vestra Torggatorne och en del af Kungsgatan, hvarjemte biledningar och kloakbrunnar anlagts i nästan alla angränsande tomter. Sala: I Fredsgatan från Norrbygatan till Kungsgatan och i sistnämnda gata från Rådhusgatan till Hyttgatan hafva under året blifvit nedlagda kloakrör af Höganäslera med brunnar i rännstenarne för dagvatten samt sidorör till angränsande gårdar med brunnar för afledande af slaskvatten och flytande orenlighet. Skara: De ofvan jord befintliga vattenafloppen i godt skick, men de underjordiska hafva deremot vållat hvarjehanda olägenheter. Framställning gjord till Stadsfullm. om åtgärder härför. Dricksvattnet i de brunnar, som isynnerhet användas, är enligt verkstäld undersökning af god beskaffenhet. Skenninge: Inom en gård här anlagts ledning af tegelrör för afledande af slask- och annat förbrukadt vatten till Skenaån. Strengnäs: En sumpig grässtrand vid boningshusen nära Vesterviken här under året utfyllts. Från några mot sjön sluttande tomter här rörledning för orent vattens bortförande anlagts. Stockholm: Vattenverket bar under 1890 tillökats med en sandtvättningsmaskin samt med en ny s. k. samlingsbrunn i strandbrädden på det område, som förut tillhört egendomen Sundsta. Römätet här under året ökats med 2,070 meter, hvarigenom dess totallängd vid 1890 ars slut utgjorde 155,615 meter. Servisledningar hafva inledts i 143 egendomar. Vattenverkets hela bokförda värde var vid årets slut i rundt tal 5,957,750 kronor. Vattenförbrukningen belöpte sig o till 83-9 liter för dygn och person eller 2-4 liter mera än Åtgången var minst under Januari och Februari och störst under Augusti och September. Framställning gjord att isupptagning för bryggerier och hushåll ej måtte ske i närheten af de ställen, der stadens afloppsledningar utmynna. Anläggandet af kloaker i stadens gator bar fortgått efter oförändrad plan. Afloppstrummornas längd här ökats med 3,121 meter, deraf 252 m. ovala, murade af huggen granit och 2,869 runda af glaseradt stengods. Strömstad: Tillgången på godt vatten otillräcklig och stor svårighet att fylla detta behof. Undersökning företagen för erhållande af någon ny brunn i den s. k. Strömstadsdalen. Sundsvall: Vattenledningens rörnät här utvidgats med a) 1,820 fot 10"-ledning i Norra Jernvägsgatan från V. allen till Skolhusparken, b) 270 fot 4"-ledning uti Högbergsgatan, c) 220 fot 6"- ledning i Skolhusallén, d) 850 fots från anknytningspunkterna under a) och b) till Nya Kyrkogatan, e) 370 fot 5"-ledning uti Nybrogatan från Köpmangatan till Södra Jernvägsgatan, f) 370 fot 4"- ledning uti Fredsgatan mellan S. Jernvägsgatan och Långgatan, g) 290 fot 4"-ledning uti blifvande Tjärngatan mellan Dalgatan och V. Allen. Vattenledning införd uti 18 gårdar samt restaurerad och utvidgad i 19 gamla tomter. Antalet tomter och gårdar inom n. v. stadsplanen med vattenledning 431. Afloppsledningar från 11 tomter under året förenade med med stadens afloppsnät. Afloppsledningar i gator ökade med a) 240 f. 9"-ledning i Nybrogatan samt 200 fot ledning inom jernvägens område, b) 370 f. 9"-ledning i Fredsgatan samt en 380 fots provisorisk ledning till Köpmangatan, c) 270 f. 15"-ledning uti blifvande Tjärngatan mellan Dalgatan och V. Allen. Alla ledningar af svenska glaserade lerrör. Gatubrunnarnes antal 204; antalet ökadt med 3. Vattenspolning af gator bar egt rum under 60 dagar från Maj till September, hvartill förbrukades 52,000 hektoliter. Med anledning af tyfoidfeberepidemi inom nyreglerade stadsdelen söder om jernvägen, der dränering saknas och brist råder på godt vatten, anslogo Stadsfullm. 200,000 kr. till vattenlednings- och dräneringsarbeten der, att påbörjas kommande år. På det nyreglerade stadsområdet mellan jernvägen och Stenhammaren saknas ännu dränering ach vattenledning. Inom detta område finnas 260 gräfda brunnar, af hvilka de flesta hafva dåligt vatten. Säter: Ett afloppsdike upprensadt. Tillsyn egnad åt vattenafloppen. Söderhamn: Den för utarbetande af förslag till vattenledning tillsätta komité bar ännu icke fullgjort detta uppdrag. Dräneringsrör till längd af 711 fot under året nedlagda med 3 st. gatubrunnar. Rörnätets hela längd utgör 15,248 fot med 62 gatubrunnar. Söderköping: Noggrann tillsyn och sköljning af stadsdikena här egt rum. Nämnden här fästat Drätselkammarens uppmärksamhet på nödvändigheten af att upprensa Storån. Frå gan om stadens dränering och kanalisering för atfallsvatten är ännu oafgjord. Stadsdiket på stadens vestra sida upprensadt. Flera gårdsegare ålagde att dels dränera dels planera sina gårdar, upprensa afloppsdiken oeh anlägga rännstenar för vattnets afledande. Sölvesborg: Vattnet i stadens talrika brunnar, af hvilka flera artesiska, och i närheten af staden belägna källor är i allmänhet af särdeles god beskaffenhet. Naturligt godt aflopp. Torshälla: Vattentillgång uti den förbiflytande an och dessutom brunnar och källor uti och invid staden. Trelleborg: En större täckdikning här på Nämndens begäran egt rum från kyrkoplanteringen till stadens i norr belägna kloakledning, i sammanhang hvarmed en större öppen grop blifvit igenfylld. Likaledes här i sydöstra delen af staden vattenafloppet under bangården vid Lund Trelleborgs jernvägsstation blifvit betydligt förbättradt. Uddevalla: Egendomen Samneröd, belägen nordost om staden, här inköpts, för att dess källor må kunna förenas med stadens förevarande vattenledning. Umeå: Utom förut befintliga afloppsledningar här under året byggts en större afloppstrumma af sten på gränsen mellan den afbrända och den vestra stadsdelen och mynnande ut i elfven. Upsala: Vattenledningen utsträckt till hela det planlagda områdets bebyggda delar. Vattenförbrukningen, för dag och person 73 liter, uppgick inalles till omkr. 587,000 kub.-meter. I förstäderna, som sakna vattenledning, finnas borrade eller gräfda brunnar i nästan alla gårdar. Igenläggningen af Luthagsdiket bar fortskrida så långt, att endast sträckan långs skoltomtens norra sida återstår och hvarifrån annat tillflöde än dagvatten från den obebyggda skolparken ej eger rum. Kloakledningen, af samma utsträckning som vattenledningen, här liksom den senare under året ökats med 59 meter. Gamla samlingsbrunnar af trä, som finnas i 84 gårdar, skola förändras. Vestervik: Stadens och några enskildes brunnar undersökta i afseende å vattnets beskaffenhet vid kemiska stationen i Kalmar. Vattnets beskaffenhet i allmänhet god. Vesterås: Förslag till vattenledningens utsträckning till den i helsovårdsafseende såsom stad betraktade och å stadens område belägna byggnadskomplexen Norrmalm här uppgjorts och beror på Stadsfullims pröfning. Vid årets slut voro 295 af stadens 337 samtliga gårdar sätta i förbindelse med vatten- och afloppsleduingen. För ofvannämnda Norrmalm hafva Stadsfullm. beslutat anlägga en partiel afloppsledning för grundvatten med cementfogade lerrör. Vexiö: Vattenledning här införts i ytterligare 15 gårdar, hvarigenom hela antalet ökats till 166. Vimmerby: Framställning till Stadsfullmäktige om anordnande af ett bättre vattenhemtningsställe i stället för vestra bykällan, som bar dåligt vatten och ogynsamt läge. Ystad: Under året hafva borrningar för en blifvande vattenledning utförts och lemnat tillfredsställande resultet. En komité skall uppgöra förslag till anläggningen. Kloakledningsarbetet fortsatt, rörledning nedlagd till 553 meters längd samt leduingar till 13 gårdar. Öregrund: Kloakledning beslutad från hotellet till hamnen; 200 kronor dertill anslagna. Östersund: Nytt förslag till vatten- och afloppsledning uppgjordt och antaget. Stadsdikena igenfyllda inom nästan hela den bebodda stadsdelen och ersätta med stensätta rännstenar. östhammar: Befintliga diken npprensade och anläggning af nya beslutad. Stadsmarkens ringa höjd öfver hafsytan försvårar afloppet. Nämnden här hos Allm. Rådstugan påyrkat verkställande af förut fattadt beslut om en brunns ombyggnad och föreslagit åtgärder för andra brunnars förbättrande. Ett par brunnar upprensade.

12 4 Året Helsovårdsnämnderna. B. Aflägsnande af afträdesämnen, sopor, affall, förbrukadt vatten m. m. Inom flera städer hafva särskildt aflönade tillsyningsman sig uppdraget att bland annat öfvervaka renhållningen inom gårdarne. Ur berättelserna anföres: Borgbolm: Bortföringen verkställes dels af närboende landtbrukare dels bortföras affallsämnen 2 gånger i månaden till allmän upplagsplats. Borås: Vattnet afledes öfverallt till gatubrunnar, som stå i förbindelse med de allmänna afloppen. Eksjö: Nämnden bar genom annons i stadens tidning förständigat vederbörande att hålla rännstenarne fria från orenlighet och om sommaren dagligen skölja dem med vatten samt minst hvar 14 dag tömma afträdesbehållare och desinfektera dem med kalk eller dylikt. Fal un: Lämplig plats här anvisats för afstjelpning af fast orenlighet i norra stadsdelen samt 3:ne afstjelpningsplatser för flytande orenlighet i olika stadsdelar. Gefle: Renhållningen kontrollerad genom omkr. 13,500 besök. Anmärkningar i 262 fall, hvaraf 3 föranledt åtal och 93 inkallande inför nämnden. Göteborg: Stadens renhållniugsstyrelse besörjde vid årets slut renhållningen i 2,340 af stadens 3,250 hus. Torfströ användes såsom tillblandningsämne i 1,213 hus, kalk i 1,762 hus. Haparanda: Afträdssämnen uppsamlas i täta tunnor; sopor och hushållsaffall i gödsellider, likaså flytande orenlighet, för att sedan med spillningen bortföras. Hedemora: Under helsopolisens kontroll sker bortforsling minst en gång i månaden. K al mar: Aflägsnandet af afträdesämnen och sopor ombesörjes af husegarne eller entreprenörer. Frågan om inskränkning i rättigheten att i rännsten utslå förbrukadt vatten bar varit under öfverläggning, men då intet tillfredsställande sätt kunnat föreslås i stället, här Nämnden f. n. inskränkt sig till att i skrifvelser till Stadsfiskalen och helsopolisens tillsyningsman anmoda dessa att hålla största möjliga tillsyn öfver att 7 af ordningsstadgan efterlefves. Karlshamn: Bortforslingen ombesörjes till största delen af 4 landtbrukare, med hvilka kontrakt äro uppgjorda om afhemtning af spillning minst hvar 14 dag, hvilket sker å ömse sidor afgiftsfritt. Karlskrona: Vid försummelse hafva gårdsegarne vid vite ålagts att på bestämda tider låta bortföra gödseln. Uppmaning att använda torfströ och torfmull såväl i afträdena som vid forsling genom gatorna här utfärdats. Anmärkning bar flera gånger förekommit mot renhållningen af urinoirer. Kristianstad: Genom stadga angående renhållningen är förordnadt, att i hvarje afträde såväl inom som utom boningshus afträdesämnena skola enligt särskilda regler behandlas med torfmull. Kungsbacka: Ombesörjes af husegarne. Bortforsling här under Juni Augusti varit förbjuden mellan kl. 7 f. m. och 9 e. m. samt under September mellan kl. 8 f. m. och 7 e. m. Köping: Aflönad entreprenör.. Lidköping: En enskild person här åtagit sig bortforsling af afträdesämnen m. m. från en större mängd tomter, i ändamål att å anvisad plats på stadsområdet bereda pudrettgödsel. Lindesberg: Bortforsling eger under den värma årstiden rum hvarje vecka under uppsigt af tillsyningsmannen. Malmö: De staden omgifvande kanalerna utgöra fortfarande hufvudafledning för stadens såväl öppna rännstenar som kloaker och tillföras dem i mån af stadens tillväxt mer och mer orenlighet. Nämnden här hos Stadsfullm. hemställt att Hamndirektionen, under hvars förvaltning kloakväsendet hor, måtte erhålla uppdrag att genom sakkunnig person företaga utredning af frågan om denna olägenhets undanrödjande. Nora: Gårdsegarne äro ålagde att inrätta slaskbrunnar och soplårar samt att regelbundet bortföra fasta och flytande ämnen. Norrköping: Ett af Löjtnant H. Holmberg uppgjordt förslag till bortforsling genom allmän försorg skall oförtöfvadt underställas Stadsfullmäktiges pröfning. Norrtelge: Bortforslingen bestridd genom entreprenör. Skellefteå: Afträdesämnen bortföras och användas såsom gödsel; sopor och affall uppläggas på särskild plats utom staden och uppbrännas. Förbrukadt vatten utslås vanligen i dikena och på gårdarne. Stockholm: Stadens renhållningsväsende här under året ytterligare utvecklats. Den tredje och sista af de i planen för verkets ordnande ingående laststationerna, den å Östermalm i närheten af Östra jernvägsstationen här fullbordats, så att all orenlighet, latrin såväl som sopor numera aflägsnas från staden på jernväg. För påskyndande af de gamla latrinkärlens af trä utbytande mot nya af stålplåt här anslagit en summa af 100,000 kronor, hvarför 20,000 sådana kärl till förut befintliga 13,500 kunna anskaffas. För en rationellare behandling af afträdesämnena hafva förslag framställts dels till en torfströpudrettfabrik, afsedd att förarbeta all från Stockholm bortförd latrinmassa, och dels till i en Podewils fekalextraktfabrik, som skulle till ett torrt pulverformigt gödningsämne omvandla samma latrinmassa. Ännu vid årets slut hade dock sistberörda kostnadsförslag icke inkommit. En omarbetning af för Stockholm gällande renhållningsföreskrifter, grundad på helsovårdsstadgan, är föremål för Nämndens bandläggning, men bann icke under året afslutas. Gardâmes renhållning här öfvervakats medelst omkring 50,000 besök, hvarvid i omkring 3,000 fall anmärkningar förekommit, hvilka uti 219 fall hatt åtal till följd. Bortforslingen. af afträdesämnen här omfattat omkring 368,000 kärl. Renhållningsverkets utgifter härför och för sopornas bortförande från staden bar uppgått i rundt tal till 420,000 kronor, således en betydlig förhöjning sedan förra året, då ännu sopor delvis afstjelptes inom stadens gränser. Inkomsterna hafva varit i rundt tal 283,000 kr. Strömstad: Nämnden här beredt stadens invånare tillfälle att dagligen under tiden 15 Juni 1 September få såväl fast som flytande hushållsaffall bortkördt till 2 utom staden anvisade afstjelpningsplatser. Under denna tid är förbjudet att utslå sopor och slaskvatten i ; rännstenar eller vid stadens kajer. Sundsvall: Bortforsling af sopor och afträdesämnen sker genom entreprenör efter på polisvaktkontoret skedd budning. Förslag att understödja ett påtänkt renhållningsbolag medelst visst ärligt anslag vann icke Stadsfullmäktiges bifall. Söderhamn: Ännu ingen förbättring i renhållningen. Den i förra berättelsen omuämnda komité både ännu icke inkommit med utlåtande. Söderköping: Nämnden här jemlikt föreskriften i 21 helsovårdsstadgan utfärdat förbud vid vite mot uppläggande eller användande såsom gödningsämne inom staden af svingödsel och latrinspillning. Flera afledningsrör till Storån och stadsdikena omlagda. En gårdsegare åtalad och bötfäld för brott mot helsovårdsstadgans 20 och 21. Flera gårdsegare ålagde att anskaffa tunnor för uppsamlande af sopor och afskräden. Sölvesborg: Den förut omnämnda olägenhet af svårighet att afleda vatten och orenlighet från dikena vid banvallen i skaktningen genom staden för Vestra Blekinges jernväg här, oaktadt flera påminnelser hos styrelsen, som här sitt säte i Karlshamn, ännu icke blifvit afhjelpt. Trelleborg: I April uppgjordes kontrakt om regelbunden bortforsling från staden af latrinspillning och affall en gång i veckan under tiden Maj September och en gång hvar 2:an vecka den öfriga tiden af året emot en godtgörelse af 200 kronor; och här denna anordning visat sig mycket lämplig. Upsala: Bortforslingen verkställes fortfarande genom entreprenörer, åt hvilka Magistraten medgifvit att under den mörka årstiden få verkställa afhemtning hvilken tid af dygnet som helst, dock under vissa vilkor. Renhållningen i gårdarne här öfvervakats af helsopolisen genom omkr. 1,500 besök. I 3 fall här åtal egt rum. Vestervik: Bortforslingen sker fortfarande genom gårdsegarnes försorg. Vesterås: Likaledes, men på Stadsfullm:s pröfning beror ett af Nämnden uppgjordt förslag till renhållningens fullständiga ordnande. Öregrund: Särskild entreprenör. Östersund: Bortforslingen sker fortfarande genom gårdsegarnes försorg. C. Begrafningsplatser. Haparanda: Begrafningsplatsen gemensam för staden och Neder-Torneå församling; då grafvarne hittills ej upptagits till föreskrifvet djup, bar Kornmunalnämnden gjorts uppmärksam på nödvändigheten att rätta detta fel. Hedemora: Den för staden och Hedemora socken gemensamma kyrkogården kommer att under närmaste framtid betydligt utvidgas. Jönköping: Atgärder vidtagna för anskaffande af en ny begrafningsplats för Vestra försaralingen, som t. v. får använda den östra kyrkogården, då den vestra efter 1890 ars ingång icke får vidare begagnas. Kalmar: Begrafningsplatsen utvidgad. Lidköping: Begrafningsplatsen här utvidgats

13 Året Helsovårdsnämnderna. 5 med ett område af 50 ar. Lindesberg: Stadens egentliga begrafningsplats ligger på vestra sluttningen af Kyrkberget. Jordmånen är en blaudning af mylla och grus. Ett dike erforderlig för dess bättre torrläggande. Landsförsamlingens nya begrafningsplats är belägen 1/2 fjerdingsväg söder om staden, utom dess område; grunden består af grus. Lund: Den i 1888 ars berättelse omnämnda nya begrafningsplatsen här under året tagits i bruk. Malmö: Den nya begrafningsplatsen o här efter invjguing tagits i bruk i Juni Norrköping: A norra kyrkogården här uppförts ett bårhus af sten, afsedt jemväl för rättsmedicinska förrättningar. Skellefteå: Begrafningsplatsen, gemensam för staden och landsförsamlingen, belägen omkring 2 kilom. från staden, är alldeles otillräklig och dertill beträffande läge och jordmån högst olämplig. Sköfde: Då den under de sista 30 åren begagnade, invid staden liggande, begrafningsplatsen i det närmaste är upptagen, hafva under de sista 2 åren flere komiterade varit utsedde för anskaffande af ny kyrkogård och af dem framlagda förslag beliandlats af kyrkostämman. Slutligen beslöt en sadau stämma i December att ny begrafningsplats skulle anläggas å en hög sandplatå af 6 1/2 tunnlands vidd norr om staden; och torde, såvida denna plats får inköpas, anläggningen påbörjas Stockholm: Stadsfullmäktige hafva godkänt ett af stadens kyrkogårdsnämnd afgifvet förslag att till ny begrafningsplats för Södermalm inköpa och anordna ett å Enskede egor utanför Skanstull, öster om störa Iandsvägen, högt beläget område af 30 tunnlands omfång, fritt från vatten på erforderligt grafdjup och för öfrigt för ändamålet fullt lämpligt. Söderhamn: Väckt förslag om anordnande af ny begrafningsplats här af Nämnden blifvit tillstyrkt, då platsen vid undersökning befunnits särdeles lämplig. Torshälla: Ny begrafningsplats under anläggning med större areal å kyrkoherdeboställets mark. Umeå: Begrafningsplatsen är belägen inuti en tätt bebyggd del af staden. Vaxholm: Nämnden aflat den 29 Sept, skrifvelse till Kyrkostämman om nödvändigheten af kyrkogårdens dränering, då isynnerhet en del deraf är mycket lidande af vatten. Dränering besluten, äfvensom att graf icke får å den vattensjuka delen öppnas, förr än dränering verkställts. D. Bostäder, luftvexling. Arboga: Förbud t. v. mot uthyrande af en bostadslägenhet. Gefle: I nio fall hafva egare af bostäder af Nämnden ålagts att afhjelpa anmärkta brister. Göteborg: Ett par lägenheter kasserade; mänga lägenheter hafva genom tillsägelse af Helsovärdsnämnden i godo utrymts eller försatts i bättre skick. För ett nytt skolhus och en tobaksfabrik här Nämnden fastställt program rörande uppvärmning och luftvexling. Karlskrona: En husegare, som under golfvet anbragt en träränna för afledande af spillvatten från gården, förelades att förändra detta vid vite, som höjdes till 100 kr., klagade hos E. K. Maj:ts Befhde, men beslutet faststäldes. Kristianstad: 1 3 fall förbud t. v. mot uthyrande af bostäder. Kungs backa: I stadshotellets väggar hafva ventiler anbringats. Luleå: Förbud mot vidare uthyrande af 2:ne lägenheter till bostad här utfärdats på grund af deras osunda läge intill afträde och slasklider. Malmö: Trenne bostadslägenheter hafva såsom härtill olämpliga blifvit till uthyrning förbjudna. Egare af nyuppförda hus förständigade att icke upplåta dessa till begagnande, förr än de af Helsovårdsnämnden blifvit afsynade och godkända. Norrköping: Såsom till bostäder olämpliga hafva tre lägenheter under året utdömts. Skellefteå: I stadens källarlokaler liksom i bönehus och goodtemplarnes hus finnes särskild anordning för ventilation; i stadens skolor åter sker den otillräckliga luftvexlingen, der sådan förekommer, genom s. k. ventilrutor. Stockholm: Under året här antalet boningsrum och kök ökats med 6,259, men genom den relativt större folkökningen här likväl proportionen mellan invånare och bostäder i någon män försämrats, i det att, i stället för 78 rum och kök på 100 invånare vid slutet af år 1888 och 77 år 1889, motsvarande siffra för 1890 nedgått till 76, Byggnadsordningen för Stockholm bar undergått omarbetning, hufvudsakligen i syfte att förekomma att boningshus tagas i bruk, innan de hunnit tillräckligt uttorka. Beträffande osunda bostäder hafva 2:ne mindre lägenheter, liggande den ena ofvan och den andra invid en större afträdeskomplex i ett bus vid Linnégatan och i hög grad besvärade utaf afträdeslukt, blifvit förbjudna såsom bostäder eller verkstadslokaler. Likaledes föreskrefs utrymmande af en lägenhet vid Dalagatan, der sanitär olägenhet uppkommit deraf, att väggarne bestrukits med arsenikhaltigt färgstoft för väggohyras förgörande, hvarjemte egaren ålades att låta bortskaffa giftet, innan bostaden åuyo uthyrdes. Af helsopolisen hafva 81 bostäder af en eller annan anledning besigtigats. Klagomål öfver osunda bostäder hafva inkommit i 39 fall, men hafva i de flesta olägenheterna afhjelpts genom bemedling af sundhetsinspektören. Vanligaste anledningen här varit fukt i husmurarue, och här med anledning deraf Helsovårdsnämnden uppdragit åt sin kemist att genom undersökning af fuktighetsförhållandena i husmurar och byggnadsmaterialier närmare utreda frågan om nybyggnaders uttorkning samt söka utarbeta en praktisk metod för bestämmandet af fuktighetsgraden i stenhusväggar. Luftundersökningar -anstälda för utrönande af verksamheten af ventilationsanordningarne i det nya och tidsenligt inrättade realläroverket vid Roslagsgatan. Resultaten voro synnerligen göda vid jemförelse med äldre, ofullständigt ventilerade skolrum. Söderköping: Nämnden här anställt besigtning af Drotbems inom Hospitalsqvarteret af staden belägna fattighus, dervid flera anmärkningar, särskildt beträffande öfverbefolkning i mmmen, till vederbörande blifvit framställa. Upsala: Undersökning af boningslägenbeter här egt rum i 16 fall. En husegare, som i nytt hus uthyrt mycket fuktiga lägenheter, hvari hyresgäster inflyttat den 1 Oktober, ålades utrymma desamma och ej upplåta dem ånyo förr än påföljande 1 Juli. Utlåtande här afgifvits angående Elementarläroverket för flickor, beträffande luftvexlingen, för erhållande af statsanslag. Testeras: Uthyrning af en bostad förbjuden, förr än den blifvit försatt i dugligt och af Nämnden godkändt skick. Örebro: På grund af 13 helsovardsstadgan hafva några mindre bostadslägenheter blifvit såsom fuktiga och osunda förbjudna att t. v. uthyras. E. Tillsyn öfver födoämnen och dryckesvaror. Alingsås: Veterinär verkställer trikinundersökniug samt besigtigar och afstämplar till slagt afsedda hästkreatur. Borgholm: Alla torgförda födoämnen besigtigas af en veterinär, som mot 150 kr. arfvode förestår matvarubyrån. Borås: Trikiner anträffade i ett helt och ett stycke amerik. fläsk. Eksjö: Veterinär undersöker på begäran saluhållet fläsk. Enköping: Skadliga födoämnen i 3 fall tågna i beslag. Mjölken undersökt medelst 6 prof a hvarderna magasinet. Falkenberg: Torgförda födoämnen i 2 fall tågna i beslag efter undersökning af veterinär. Falun: Anmärkningar mot skadliga eller otjenliga födoämnen 14 gånger. Fläskbesigtning af 279 hela, 231 halfva och 28 stycken af svin här påvisat trikiner 1 gång i amerikanskt fläsk. Gefle: A Nämndens byrå är anstäld 1 föreståndare å undersöknings- och 2 å tillsyningsafdelningen. För tillsyn öfver födoämnen hafva å torg, i bodar, mjölkmagasin, boudqvarter, fartyg, slagterier m. m. gjorts 1,578 besök, hvarvid i 231 fall gjorts anmärkningar, ledande till att i 225 fall varan oskadliggjorts och i 6 fall åtal anställts. Göteborg: Sundhetspolisen här gjort öfver 40,000 besigtningar för matvarukontroll. Utom fläsk hafva å Nämndens byrå undersökts 2,774 partiel - matvaror, hvaraf 1,275 frivilligt och 1,499 anhällna. Deraf befunnos 188 partier skämda, 2,520 partier kött härstamma från sjuka och 66 från sjelfdöda djur. Njutbara voro 1,395, onjutbara till menniskoföda 1,379. Anträffade tuberkulösa föremål 969. Af fläsk bar undersökts: svenskt: 24,104 hela, 1,113 halfva och 18,313 stycken, af hvilka 9 hela och 2 stycken trikinösa; amerikanskt: 1,173 stycken, hvaraf 4 trikinhaltiga; öfrigt utländskt: 117 stycken. Halmstad: Sjukligt förändrade, skämda eller eljest skadliga födoämnen, som torgförts, hafva vid flera tillfällen tagits i beslag och gjorts oskadliga. Å byrån hafva undersökts 2,556 stycken svenskt och 330 st. amerikanskt fläsk, hvaraf tagits i beslag 1 kropp efter af rödsjuka, 1 af tuberkulos och 4 af trikiner lidande djur. Iledemora: Tillsyn öfver torgförda födoämnen utöfvas af

14 6 Året 1890 Helsovårdsnämnderna. lielsopolisen. Obligatorisk besigtning af allt till salu bållet svinkött Hernösand: Besigtigade 1 helt och 480 stycken fläsk, alla fria från trikiner; 79 partier smör, hvaraf 34 fullgod vara, 29 hade inmängdt vatten % och 6 dito från %; mjölk 17 prof, af hvilka 6 göda och 11 för magra. Hudiksvall: Besigtning af födoämnen genom särskild aflönad tillsyningsman, på hvars ordres flera partier kött, fläsk, korf, konserver, fisk, sjöskadadt kaffe m. m. såsom till föda otjenliga oskadliggjorts. Jönköping: Länsveterinär och en sundhetspolis utöfva kontroll. Atskilliga partier skämda eller eljest odugliga födoämnen tågna i beslag och oskadliggjorda. Kalinar: Tillsyn utöfvas af stadsveterinären och helsopolisens tillsyningsman. Oskadliggörande af skämda eller eljest helsovådliga lifsmedel här egt rum 60 gånger. A köttbesigtningsbyrån hafva 2,230 prof af fläsk undersökts, hvarvid dynt anträffats i 18 och trikiner i 5 fall. Karlshamn: A besigtningsbyrån uudersökla 170 hela, 1,408 halfva och 254 mindre stycken fläsk, deraf 1 helt och 2 halfva haft trikiner och 9 halfva dynt. Karlskrona: Förslag till föreskrift för slagterier och matvarubandel öfverlemnade till Stadsfullm., likaså förslag om tillägg till föreskrifterna om mjölkhandeln, för att i författningsenlig ordning behandlas. A besigtningsbyrån hafva undersökts 4,423 föremål. Trikiner anträffades i 1 helt, 2 halfva och 1 stycke svenskt, och 4 halfva amerikanskt fläsk ; dynt i 1 helt, 4 halfva och 2 stycken svenskt. I mänga fall anmärkningar beträffande otjenliga födoämnen. Mjölkprof 73. En kötthandlande ålagd att rengöra sin bod på bestämda tider, en mjölkhandlande att fullständigt afskilja mjölkhandelslokalen från dermed sammanhängande serveringslokal ; ett bageri måste upphöra, till dess en afloppsledning i marken derunder blifvit lagad. Karlstad: Stadfästelse sökt å särskilda stadgar för mjölkhandel. Torghandel med charkuterivaror i öppna bodar förbjuden. Saluhall äfvensom slagthus förordas af stadsveterinären. A besigtningsbyrån hafva undersökts 1,017 hela, 123 halfva och 1,274 mindre stycken fläsk, af hvilka senare 217 amerikanskt, allt trikinfritt. Slagthästar besigtigade till antal af 61 mot 186 förra året. Kristianstad: Undersökta 654 hela, 3,103 halfva och 1,731 stycken fläsk; 2 hela, 19 halfva och 17 stycken höllo trikiner; 1 helt och 7 halfva dynt. Kungsbacka: Sillbåtar med skämd vara ett par gånger afvisade ur staden. Lidköping: Förbud utfärdadt att torgföra eller till salu utbjuda uppblåst kött. Luleå: Tre personer åtalade och bötfällde o för utbjudande af skämda eller otjenliga födoämnen. Lund: A besigtningsbyrån undersökta omkr. 6,000 föremål, deraf 7 innehållit trikiner och 4 dynt. Malinö: Undersökningen af svinkött visar, att trikiner anträffats i 18 hela och 2 stycken, alla af svenskt ursprung. Bland andra ämnen, som befunnits otjenliga till föda, hafva tillbakavisats 4 större partier tarmar och 2 större partier häst- och nötkött, hvilka ditförts från Köpenhamn. Mariestad: En matvarustadga här af Nämnden utarbetats och understfillts Stadsfullmäktiges pröfning. Norrköping: En stor mängd till menniskoföda odugliga matvaror tågna i beslag och oskadliggjorda. Försäljningslokalerna besigtigade; en del alldeles kasserade, en del efter föreläggande försätta i bättre skick. Matvaruförordning för staden af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande faststäld. Nyköping: Tillsyn utöfvas af polisen och en särskild aflönad tillsyningsman (veterinär). Oskarshamn: En besigtningsbyrå upprättad med uppgift dels att betjena allmänheten med besigtning af svinkött, dels att jemlikt Helsovårdsstadgans 15:de undersöka och kontrollera till salu hållna mat- och dryckesvän» -. Skara: Början gjord till kontroll öfver födoämnen. Förslag till stadga angående försäljning af matvaror här inom Nämndcn utarbetats. Skellefteå: Förslag väckt om inrättande af en köttbesigtningsbyrå, hvars föreståndare äfven skulle vara sundhetspolis. Skof de: Matvarustadga för staden af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande faststäld. Slagterier och korffabriker, mest belägna utom staden, besigtigade, och hafva egarne förständigats att rengöra dessa, i allmänhet i hög grad osnygga lokaler. Äfven bagerierna gåfvo anledning till anmärkning för bristande snygghet. Allt detta blef sedan till stor del förbättradt. I mjölkmagasinen hafva obligatorisk intagning af vattenledning samt sträng tillsyn åstadkommit göda förhållanden. Stadgan var af nöden och här redan medfört stort gagn. För fiskhandeln här en med stenhällar belagd plats anordnats, som dagligen efter slutad handel rengöres. Stockholm: lielsopolisen här på vanligt sätt hållit kontroll öfver födoämnen, som införas och saluhållas i staden, genom talrika besök å salutorgen, i bodar, å jernvägsstationer och s. k. bondqvarter. I omkring 1,500 fall hafva födoämnen anhållits och kasserats och i 10 fall anmälan gjorts om åtal. I afseende a trikiner hafva undersökts nära 53,000 föremål, hela och halfva svinkroppar, skinkor och fläskstycken. Af svenskt ursprung voro 39,450 hela, 1,380 halfva och 7,691 mindre stycken, af hvilka 41 hela och 6 stycken = 0-3 % voro trikinhaltiga. Af amerikanskt ursprung voro 4,376 stycken, hvaraf 16 = 0'4 % i trikinhaltiga. Det mesta trikinhaltiga fläsket förskref sig från söcknarne i Stockholms omgifning; och hafva Nämndens veterinärer besökt dessa ställen och meddelat råd angående skyddsåtgärder mot trikininfektion hos svinkreaturen. Allvarsamma brister beträffande slagterier och korftillverkningslokaler hafva i 2:ne fall beifrats. Frågan om inrättande af ett offentligt slagthus upptogs ånyo och här Helsovårdsnämnden afgifvit yttrande om och godkänt uppgjordt program i detta afseende. Mjölkhandelslokalerna hade under året ökats till ett antal af 1,126. Sundsvall: Matvaruhandeln här öfvervakats. Omkring 200 mjölkprof undersökta. Å besigtningsbyrån hafva bland undersökta 1,114 hela och 49 halfva fläsk, 110 skinkor och 95 bitar blott en gång anträffats trikiner. Söder hamn: Köttbesigtning verkställes af veterinär och trikinundersökningar å stadens apotek. Södertelge: Köttbesigtningsbyrån förestås af veterinär. Trelleborg: Särskild aflönad veterinär utöfvar uppsigt. Bland undersökta 262 hela, 36 halfva och 616 delar af svin bar trikiner anträffats endast i en hel svinkropp. Udde valla: Försäljuingen af födoämnen står under uppsigt af veterinär och sundhetspolis. På trikinbyrån hafva undersökts 243 hela, 19 halfva och 159 delar af fläsk, alla till menniskoföda dugliga. I 6 fall bar nötkreaturskött kasserats på grund af sjukdom hos djuret under lifstiden. Up sala: Handeln med födoämnen öfvervakad genom omkring 1,800 besök å saluplatser och i butiker, hvarvid anmärkning förekommit i 52 fall, af hvilka 4 föranledt åtal. Mjölkmagasinens antal 69, under året godkända 37, förklarade odugliga 2. Fläskbesigtning af 2,176 hela, 1,793 halfva och 373 fjerdedelar. Trikiner anträffades 3 gånger. Varberg: Af Nämnden uppgjordt förslag till inrättande af trikinbyrå afslogs af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande på formella skäl. Venersborg: Stadga innefattande föreskrifter för försäljning af köttvaror inom staden samt afgift för besigtning af fläsk eller kött af svin, när sådan påfordrades, här af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande blifvit faststäld och genast tillämpats. Ansökan om inrättande af en margarinfabrik bifallen. Vester vik: TilK syn utöfvas af veterinär. Köttet efter 3 nötkreatur här tagits i beslag och oskadliggjorts. Vesterås: Tillsyn genom veterinär och helsopolis. A besigtningsbyrån hafva undersökts 236 hela, 283 halfva och 34 stycken, allt fritt från trikiner. Vexiö: Atskilliga partier matvaror hafva tagits i beslag och oskadliggjorts. A trikiner hafva undersökts 1,805 hela, 323 halfva och 223 stycken fläsk, alla derifrån fria. Yimmerby: Saluhållande af uppblåst kalfkött förbjudet vid 5 kr. vite. A mål: Tillsyn öfver torghandeln utöfvas af stadsfiskalen. Genom beslut af Nämnden här försäljning af uppblåst kött förbjudits. F. Fabriker och näringar, upplag. Uppgifterna från många städer lika med föreslående år, hvarföre sådana här uteslutas. Eksjö: En garfveriidkare här ålagts att borttaga de i an för sköljning af hudar utlagda spänger. Plats i stället anvisad vid Stadsqvarnen, söder om staden. En slagtare vid vite ålagd att borttaga den slagtställning och de slagtredskap, han haft nedanför sin baktomt, samt att ej vidare der slagta kreatur. Eskilstuna: Tre nya fabriker anmälda och af Nämnden godkända. Falun: Fortfarande olägenhet af vidriga gaser från nya metallextraktionsverket, ehuru i mindre grad än förut. Synes ej endast bero på gasernas ofullständiga förbränning. Gefle: Ansökan att anlägga ett garfveri här på vissa vilkor bifallits. Sju slagterier finnas; egarne vid vite ålagdc att inom viss tid hafva försatt dem i bättre

15 Året Helsovårdsnämnderna. 7 skick. För tillsyn hafva gjorts 160 besök i 16 fabriker, hos 28 handtverks- och 7 näringsidkare, hvarvid 2 anmärkningar hos Nämnden anmälts. Göteborg: Nämnden här tillstyrkt uppförandet af en tobaksfabrik, ett färgeri och en kaffetillsatsfabrik. En spritfabrik och stadens gamla gasverk hafva vid ett par tillfällen spridt stank. Mölndalsån tillför staden fortfarande ett mycket förorenadt vatten. I enlighet med Stadsfullmäktiges beslut här en inspektör blifvit af Nämnden tillsatt för öfvervakande af fabrikerna långs Mölndalsån. Alla de föreskrifter, som för minskande af åvattnets förorening intagits i den af Kongl. Maj-.ts Befallningshafvande stadfästade och af Kongl. Maj:t återremitterade stadgan för fabrikerna utmed an, äro nu vidtagna. Tillsynen omfattar alla de fabriker, som erhålla vatten från stadens vattenledningar, alltså nästan alla fabriker med affallsvatten, som äro belägna nedanför Mölndals by. Helsingborg: En fabrik för gummigaloscher medgifveu, hvaremot beslut angående utvidgning af Svafvelsyrefabriken uppskjutits till nästa år. Hjo: En jernmanufakturfabrik på stadens grund. Förbud utfärdadt mot sillkomposters uppläggande på mindre afstånd från boningshus än 600 meter och närmare allmän landsväg än 90 meter. Kalmar: Ingå nya fabriker anlagda. En ansökan att få idka slagterirörelse här af Nämnden afslagits på grund af gårdens belägenhet i tätt bebyggd del af staden. Karlshamn: Genom införlifvande med staden af vissa angränsande delar af Asarums socken här antalet fabriker ökats med 3, nemligen 1 ångbryggeri, 1 vattenfabrik och 1 garfveri. Upplag af saltad sill hafva flera gånger under sommaren mast flyttas till packbodar utanför staden. Karlskrona: 22 fabriker och 6 upplag.af hudar, ben och lump. En ansökan om tillstånd till gödselupplag å gård i staden under vintern afslagen. Af arbetarne voro 513 öfver och 49 under 18 år. Tio arbetsgifvare anmälde till åtal. En fabrikant, som salt sodalut på vanliga ölbuteljer, deraf olycka vållats, ålagd att använda flaskor af särskild form och med tydlig etikett. Uppmaning i samma syfte här ställts till stadens apotekare beträffande lifsfarliga ämnen, såsom svafvelsyra. Lund: Fabrikernas antal 37, arbetarnes: under 14 år: 4 med 6 titnmars arbetstid, år: 102 med 10 timmars och öfver 18 år: 593 med timmars arbetstid. Malmö: Nämnden här medgifvit anläggandet af 2 nya margarinfabriker och fortsatt verksamhet af 1 förut befintlig. Tvenne på Tegelgårds- och Hjulhamnsgatoma befintliga upplag af råa hudar förbjudna. Mariestad: Ett gasverk, 1 pappersfabrik, 1 tändsticksfabrik, 1 mejeri. Norrköping: Fabrikernas antal 67. Procenten af i lungsot döde för året 20. Se föreg. berättelse äng. textilindustriens inflytande. Ett större illa skott garfveri här Nämnden vid äfventyr af förbud mot vidare tillverkning ålagt egaren att låta förbättra. Ronneby: En slagtare åtalad för försummad anmälan af ett nytt slagteri, derjemte här han ålagts vidtaga vissa förändringar, innan det tages i bruk. Skellefteå: Stadens garfverier, färgerier, bryggerier och slagterier besigtigade af Nämnden, dervid egarne ålades att vidtaga vissa förändringar. Stockholm: Tillstånd meddeladt att anlägga en fabrik vid Hornsberg på Kungsholmen för stärkelseberedning af potatis, dervid fästades såsom vilkor, bland annat, att fabrikation ej bedrefves mellan 1 maj och 15 September; att afloppsvattiiet genom täckt ledning utledes i Ulfsundasjön, mynnande under vattenytan och långt från vattenhemtningsställe, samt att genom muddring af sjöbotten och rensning af stranden den orenlighet eller osunda vegetation bortskaffades, som kunde uppstå genom affallsvattnet. Bagerierna i staden hafva underkastats en detaljerad undersökning, hvarvid anmärkningar gjorts dels mot storleken af arbetarnes bostäder, dels mot snyggheten i desamma och särskildt det otillräckliga tillfälle, som var arbetarne beredt att tvätta sig, dels mot bostädernas läge intill bagerilokalerna, deras uppvärmning, dager, beqvämligheter, sängplatsernas anordning m. m. och dels mot mat- och arbetsordning samt slutligen äfven beträffande snygghet och renlighet inom sjelfva bagerilokalerna. Helsovårdsnämnden säges emellertid ännu icke vid årets slut hafva medhunnit att vidtaga några atgärder med anledning af de missförhållanden, som genom undersökningen kommit i dagen. Strömstad: Anläggande af 3 sillsalterier här af Nämnden medgifvits. Söderköping: Magasin för upplag af Thomasfosfat, källsalt och benmjöl besigtigade och föreskrifter meddelade till förekommande af elak lukt. Erinran till en arbetsgifvare äng. minderårigs användande. Torshälla: 1 mek. verkstad, 1 mek. snickerifabrik, 2 fabriker för tillverkning af sågblad m. ra. och 2 för manufaktursmiden, 1 vaddfabrik. En mekanisk verkstad anmäld och medgifven. Arbetstiden från 6 à 7 till 7 à 8 med 2 timmars rast, fördelad på 3 måltidsstunder. Trelleborg: 11 fabriker och 1 mejeri. Då röken från det sistnämnda, som drifves med ångmaskin, besvärade såväl salntorget som öfriga grannskapet, ålades egaren först vid 50 kr. och, då detta ej verkade, vid 200 kronors vite att inom Maj månad hafva höjt skorstenen tillräckligt. Udde v alla: 19 fabriksinrättningar med 338 manliga och 292 qvinliga arbetare, af hvilka 15 af ars ålder och 169 af år. Arbetstiden 10 timmar utom vid mek. verkstaden, der den utgör 11 timmar öfriga dagar och 10 timmar lördagar; för barn 6 timmar. Ulricehamn: Ett pudrettupplag, som medförde olägenhet, förflyttades enligt Nämndens förständigande utom staden. Upsala: 27 fabriker med 612 arbetare, af hvilka 27 under 18 år. Ansökan om återupptagande af ett gammalt färgeri i trångt bebyggd stadsdel afslagen. Slagteriernas antal 30, hvaraf 16 inom planlagda området och 14 i förstäderna, alla numera i tillfredsställande skick. Ett garfveri vid an i Svartbäcken här af Stadsfullmäktige blifvit inlöst, för att få det nedlagdt. Visby: Cementfabrik, gjuteri, 2 stenhuggerier, 4 garfverier och 3 färgerier. Y stad: 25 fabriker, 2 lumpupplag. Örebro: Vid 5 fabriker användas 284 personer, deraf 60 under 18 år. Arbetstiden är för de äldre 10 1/2 à 11 1 /2 timmar, för de yngre 6 à 7 timmar för dag. G. Afträden och deras inrättning, stallar, fähus, svinhållning m. m. Alingsås: En person bötfälld för olagligt afträde och en för orenlighets utsläppande i rännsten. Svinhållning förbjuden. Borgholm: Stor svårighet att få till stånd lagliga svinhus. Svinhållning är under Juli Augusti månader förbjuden i den egentliga staden. Eksjö: Fähus, svinhus och stall besigtigade. Der de ej varit författningsenlig! inrättade, hafva egarne åtalats. Enköping: En person bötfälld för försumlighet i afseende å afträde och en i afseende å svinhus samt att sätta ett fähus i lagligt skick. Falköping: Afträdenas beskaffenhet här förbättrats, men Nämnden här dock mast anställa flera åtal för bristfälliga såväl afträden som svinhus, hvilka senare äro sämre. Falun: En af Nämnden den 4 Januari utfärdad kungörelse ålägger vederbörande gårdsegare vid äfventyr af vite att före den 1 November hafva förändrat afträden samt ordnat uppsamling och bortforsling af kreaturs- och menniskospillning, flytande orenlighet ra. ni. i öfverensstämmelse med helsovårdsstadgan. En egare af svinhus och flere egare af fähus lagförde för försumlighet. Gefle: Inom staden finnas 2,197 afträden utom boningshus med 2,366 kärl, 120 cementbehållare och 267 latringropar samt 48 latrinlårar, fördelade på 992 egendomar. Kärlens antal ökadt med 235 genom förändring inom 83 egendomar från grop- till tunnsystem, hvartill egarne af Nämnden förelagts vid vite; samt genom nybyggnad afträdenas antal ökadt med 58 och kärlens med 96. Närmare gata än stadgan tillåter finnas 101 afträden och 53 gropar, fördelade på 82 egendomar. Täta underlag finnes för 2,285 kärl, hvaremot 81 sådana ännu sakna underlag. Inom 44 boningshus finnas 93 klosetter. Endast i hemmet för obotlige sjuke finnas vattenklosetter till antal af 5, men latrinen derifrån utsläppes icke i dräneringen eller an, utan bortföres. Under året här stadfästats förbud mot inledande af vattenklosetter inom staden utan Stadsfullmäktiges hörande och samtycke. Antalet stallar 233, deraf 14 med cement- och 219 med trägolf; 31 ligga för nära gata. Fähusens antal 69, hvaraf 2 med cement- 67 med trägolf; 8 äro belägna för nära gata. Svinhuseiis antal 317, fördelade på 264 egendomar; 63 hafva cement- och 254 trägolf; 7 ligga för nära gata. Svinhållning här för alltid förbjudits i 6 egendomar och i 2 till dess stiorna blifvit försätta i bättre skick. Grenna: Husegarne " förständigade att före 1890 ars slut utbyta de störa lårarne för latrinspillning mot författningsenliga kärl, anskaffa täta och lätt flyttbara sopkärl, äfvensom före den 1 Juni 1891 förse

16 8 Året Helsovårdsnämnderna. alla svinhus med täta golf och behållare, hvarjemte förbjudits att använda svinspillning till gödning i trädgårdarne. Hjo: Svinhållning inom stadens tomter förbjuden under månaderna Maj September. Svårighet här mott för befolkningens fattigdoms skull att bringa svinhusen i lagligt skick. Kalmar: Sedan qvarvarande gropar borttagits, hafva ingå andra förändringar vidtagits, än att äldre lårar i mån af behof utbytas mot tunnor. Karlshamn: I åtskilliga gårdar uppsamlas ännu afträdesämnena i större trä- eller cementkistor, hvilka dock i den mån skäl förefinnas utbytas mot tunnor. Ännu torde dock ett eller annat år förgå, innan samtliga dessa behållare, för hvilkas begagnande särskildt medgifvande en gång lemnats, blifvit ersätta med lagenliga kärl. Svinhållningen i aftagande genom försvarande föreskrifter och sträng tillsyn. Karlskrona: Ett afträde flyttadt till lämpligare plats. Tio afträden anmälda för osnygphet, likaså 5 urinoirer; ett stall förbättradt. Karl stad: Besigtning af afträden här fortsatts till delarne utom stadsplanen och äfven der nästan öfver allt påkallat särskilda föreskrifter. I 2 fall, der viten förelagts, hafva målen dragits inför Kong]. Maj:ts Befallningshafvandes, det ena äfven under Kongl. Maj:ts pröfning, men utan att Nämndens beslut ändrats. Kristianstad: En gårsdsegare här förständigats ändra afträdets plats och inredning, en annan att igenfylla en grop, deri orenlighet samlades, en här åtalats för osnygghet beträffande afträdet, en beträffande osnygg gödselbehållare vid ett stall. Kungsbacka: Husegare, hvilka låtit orenlighet från stallar och fähus utrinna på gatan, anmälde till laga åtgärder. Lidköping: I allmänhet är ännu icke tunnsystemet infördt, utan begagnas fortfarande på de flesta ställen lårar eller murade behållare. Nämnden här sökt motarbeta olägenheterna häraf genom att förorda inblandning af torfströ samt genom trägen eftersyn af polisen för åstadkommande af tömning och rengöring af behållarne tillräckligt ofta. Lindesberg: Endast helt få afträden äro inrättade efter ett regelrätt tunnsystem. De flesta hafva högt belägna sitsar och sakna kärl för spillningen, som får nedfalla i gödselrummet. Nämndens väsentliga sträfvan med afseende på snyggheten i uthusen här gatt ut på att göra dessa gödselrum ändamålsenliga, täta och så vidt möjligt Iuktfria. Golfven äro af cement, ligga något öfver marken och äro svagt konkava. Äfven väggarne äro vanligen cementerade till 1 à 2 fots höjd. Torfmull eller kolstybb, hvarpå är rik tillgång, tillblandas och rutnmen tömmas, då torfmullen eller stybbet genomdränkts, då nytt sådant inlägges. Ladugårdar och stallar ligga vägg om vägg med gödselruramen, dit en lucka leder. Dessas golf äro af cement eller spontad plank. Ärlig tillsyn öfver tätheten ntöfvas af Nämnden. Urinrännan lutar åt och inmynnar i gödselrummet. Ingå gödselupplag tillåtas. Golfven i svinhusen äro i de flesta fall af cement. Linköping: De flesta gårdsegare hafva ställt sig till efterrättelse helsovårdsstadgans och renhållningsstadgans för staden föreskrifter i fråga om afträden. Vid sammanträde i Augusti beslöt Nämnden att tillsvidare bibehålla åtskilliga fasta behållare öfver markens yta samt.dessutom äfven tillsvidare åtskilliga gropar (reservation af ordf. och 2:dre stadsläkaren). Luleå: Efter gjord besigtning hafva en stor del gårdsegare vid vite blifvit förelagde att inrätta afträdena enligt Nämndens föreskrifter; och hafva anmärkta brister i afseende å afträdestunnornas och rännledningarnas täthet och anordning samt underlagens beskaffenhet och läge nu rättats. Äfven beträffande fähus och stall hafva olämpliga anordningar rättats. Malmö: Alla på stadens område befintliga svinstior och svinhus äro nu mera inrättade enligt gällande helsovårdsstadgas föreskrifter. Kora: Efter trägna föreskrifter och upprepade af Nämnden företagna hussyner äro numera högst få afträden qvar, hvilka icke äro lagligt inrättade Norrköping: Befintliga olägenheter torde blifva afhjelpta, derest Stadsfullm. gilla upprättadt förslag till renhållningsväsendets ordnande, vare sig enligt vattenklosett- eller torfströ-systemet. Svinhållning kan nu sägas hafva upphört inom staden. Efter besigtningar och förelägganden äro samtliga fähus och stall nu i godt skick. Nyköping: Såväl afträden som fähus och stall inrättade enligt föreskrift, undantagande att en del afträden sakna tätt underlag. Noggrann tillsyn. Ronneby: Afträdena författningsenliga. Svinhållning förbjuden. Mindre brister vid fähus och stall beifrade. Skellefteå:»Oaktadt påminnelser i stadens tidningar» äro afträdena ännu icke författningsenligt inrättade. Skenninge: Egare af fähus och stall förständigade att inom viss tid anbringa murade underlag under gödselstäderna och vidtaga sådana åtgärder att flytande orenlighet från dessa ej må uttränga å omgifvande mark. Sköfde: På klagomål öfver stank från afträden i en gård anbragtes en lufttrumma 2 fot i qvadrat ut genom taket på det rum der tunnorna stå. På stadens vestra gräns befinnes 44 fot från V. Staketgatan en gammal ladugård, hvars arrendator anordnat en mängd små svinhus! på det mest primitiva sätt och uthyrt dessa, så att der höllos svin. För att råda bot mot häraf vållade olägenheter här Nämnden föreslagit och Kongl. Maj:ts Befallningshafvande fastställt, att \ i helsovårdsstadgan, i hvad den afser stad, skall tillämpas på de bebyggda platserna vester om Vestra Staketgatan till en bredd af 50 meter från gatans vestra kant. Detta beslut öfverklagades, men faststäldes. I en tomt, der gödselbehållarens botten var belägen under markens nivå, och hvaruti såväl stallgödsel som latrinspillning uppsamlades, här enligt föreläggande bottnen rengjorts, fyllts och cementerats samt derpå anbragts tunnor för latrin, hvarjemte å särskildt ställe å tomten anbragts soplår och gödselkista för hästspillning. Stockholm: Afträdeskärlens antal här under året ökats med 1,902 från 64,418 till 66,320. Utom boningshus funnos 47,688, inom boningshus 18,632. S. k. klosetter funnos 21,498. En mängd bristfälliga eller olagligt anordnade afträden hafva blifvit förbättrade och ändrade, utan att Nämnden i mer än 11 fall af detta slag behöft ingripa. S. k. underjordiska afträden i källare eller under gård finnas numera inom 134 egendomar med tillsammans 866, kärl. Ännu finnas inom 125 egendomar afträden, som äro förlagda invid gata eller annan allmän plats. Kärlens antal inom dessa uppgick till 727 mot 851 förra året. Svinhusens antal här minskats från 37 till 36 i det att 1 tillkommit mot 2, som upphört. Ladugårdar funnos 63 förra året, men 7 hafva indragits under 1890, så att endast 56 återstå. Stallens antal vid 1889 ars slut 1,292, af hvilka 69 försvunnit, hvaremot 33 nya tillkommit, så att antalet vid 1890 ars slut utgjorde 1,256. Af de gamla ladugårdarne hafva 8 och af stallen 125 genom reparationer förbättrats. Strengnäs: I åtskilliga trångt bebyggda gårdar, der gamla anordningar för spillningens uppsamling mast bibehållas, äro de stensätta gropame cementerade i fogarne å sidorna och botten, till förekommande af orenlighetens nedträngande i marken, och här påfyllning med jord och torfströ eller karbolsvre- och jernvitriollösning i blandning föreskrifvits för hvarje gång kistan begagnas, till förekommande af afdunstning och lukt. Fähus 44, stall 49, cementerade stenkistor inbyggda i husen 39, utanför husen 31, deraf 3 ofvan marken. Af de cementerade kistorna upptaga 24 jemväl kreatursspillning. Tre st. behållare finnas, för öfrigt täta lårar eller tunnor för sopor och slaskvatten. Strömstad: Anmärkningar gjorda mot afträdena i 12 gårdar, hvarest tunnor saknades och stor osnygghet rådde. Tunnor eller baljor sedermera anskaffade. Anmärkning mot 7 fähus och stallar med tillhörande gödselupplag, hvilka lågo till en del alldeles invid gata, endast genom ett otätt plank derifrån skiljda, och på bara marken. Då en stor del gårdsegare hafva fäkreatur eller hästar, men knappt något fähus eller stall är lagenligt inrättadt, skulle medverkan af högre sanitär myndighet vara mycket nyttig. Sundsvall: Tillsyn å afträden medelst 1,330 besök. Kärlens antal 2,240, hvaraf 1,204 modellkärl, 820 diverse kärl, 31 torfmullsklosetter och 24 vattenklosetter. Af 43 anmärkningar ledde 5 till åtal. Sopkärl 352. Ingen svinhållning i den egentliga staden, endast å Stenhammaren och den vestra stadsdelen, 59 personer med 142 djur. Inom staden finnas 40 cementerade gödselkamrar och 58 gödselkistor. Söderhamn: Tunnor, uppstälda på otäta underlag till en del utan uppstående kant och för långt från sittbrädet, hafva föranledt 59 förelägganden. I 47 fall var vid årets slut rättelse verkstäld. Svinhållningen är fortfarande stor. I några gårdar här sådan förbjudits. Husens beskaffenhet bar föranledt endast ett par förelägganden, hvilka efterkommits. I staden 109 svinhållare, i Stugsund 5. Åtskilliga gödselgropar ersätta af lös kista; 7 sådana förelägganden vid årets slut ännu ofullgjorda, da tiden för verkställandet icke utgått. Söder köping: Flera afträden efter föreläggande ombyggda eller förbättrade, hvarvid föreskrifvits täta

17 Året Helsovårdsnämnderna. 9 underlag af asfalt eller cement samt lufttrummor. Torfmull förordad. Svinhållning förbjuden i en och inskränkt i en annan gård. I ett svinhus här cementgolf påbjudits. Nämnden här beslutat utöfva tillsyn äfven å i stadens närhet uppförda svinhus. I några fähus och stall hafva anbragts nya golf och urinledningar och nya gödsellårar anskaffats. En gårdsegare bötfälld för olaglig urinledning från kostallet, en annan vid vite förbjuden att till stall använda ett i detta afseende olagligt uthus. Sölvesborg: Afträdena allmänt försedda med murade cementbottnar. Gödselbehållare vid fähus och stall murade af sten och cement. De flesta arbetarefamiljer hålla svin. Trelleborg: Efter det bortforslingen ställts på entreprenad, förbjöds gödsling i trädgårdar med latrin och påbjöds att alla afträden skulle inrättas med spann. Helsopolisen ålagd att strängt öfvervaka renligheten i svinhus, fähus och stall. Uddevalla: Tunnsystemet här icke kunnat allmänt införas, då gårdsegarne för några år sedan ålagts att anbringa lårar i stället för de förut befintliga groparna. I den mån dessa lårar blifva obrukbara, insättas tunnor. I 2 gårdar, der gropar funnits, hvilka stått i samband med ladugårdsgropar, hafva dessa igenfyllts. Svinhållning förbjuden sedan årets början. Påbud utfärdadt om iordningställande i fullt lagligt skick af inalles 53 stallar och 10 fähus, der behållare för den flytande spillningen saknats. Vid 7 af fähusen funnos gropar, hvilkas igenfyllande påbjudits. Påbuden hafva allmänhet ledt till åsyftadt resultat. Upsala: Afträdenas antal 641 med 523 normalkärl, omkr. 2,500 fotogenkärl och 7 lårar på skenor. Underlagen i omkr. 490 fall af cement och 140 af trä. Inom planlagda staden hafva gjorts anmärkningar i 11 fall mot kärlens beskaffenhet, i 30 mot underlagens och i 19 mot saknad af urinafledning. Alla dessa brister befunnos vid efterbesigtning afhjelpta. I förstäderna, der 1889, då Helsovårdsstadgans bestämmelser för stad der gjordes gällande, intet enda afträde var i lagligt skick, hafva de i allmänhet obemedlade gårdsegarne med berömvärdt tillmötesgåeude vidtagit de föreskrifna förändringarna, så att i Sept endast qvarstodo 12 anmärkningar mot kärlens beskaffenhet och 10 mot underlagens täthet. Svinhållning eger rum i 14 gårdar inom stadsplanen och i 60 inom förstäderna. I stiorna voro på alla ställen, utom ett, vid årets slut anbragta väggar och golf af cement samt behållare för den flytande spillningen. Stallen 257 och fähusen 36. I 35 fall anmärkningar mot brist på behållare eller afledning, olämplig gödselkista eller otätt golf. I förstäderna återstodo vid årets slut dylika missförhållanden på 10 ställen. Torfmull äfvensom latrinkärl af lämplig modell tillhandahållas genom Nämnden till billigt pris. Vestervik: Föreskrift meddelad om flyttning af svinhus och fyllning af 2:ne gropar, hvari orenlighet utslagits. Vimmerby: En gårdsegare bötfälld för olagliga afträdeskärl ; svinhållning förbjuden inom stadens planlagda område. Ystad: Personer, - som under den källare årstiden upplagt samlingar af latrinspillning å åkrar, förständigade att genom täckning göra dessa oskadliga och ej för framtiden göra dylika upplag. Svin få icke uppfödas inom staden. Åm ål: Svinhållning förbjuden. Örebro: Renhållningsföreskrifter för staden af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande fastställda. Bland städer, der ett större antal svinhållare förekomma, anföras: Visby, Malmö, Falun, Söderhamn, Enköping, Hudiksvall, Trelleborg ni. fl. H. Anordningar och åtgärder i afseende på smittosamma sjukdomar. Liksom i föregående berättelser omförmälts, hafva åtgärderna i detta afseende gatt ut på de sjukes isolering, desinfektion, inställande af skolgång, försigtighetsmått vid begrafningar o. s. v. Särskildt för ändamålet inrättade epidemisjukhus saknas fortfarande i flera af de mindre städerna, omkring 20. Askersund: Epidemisjukhus finnes ej, men upplåtes vid behof lokal i ett staden tillhörigt (fattigi)hus. Borås: Epidemisjukhuset i utmärkt skick; 10 personer vårdade för tyfoid, scarlatina och difteri. Engelholm: Epidemisjukhus saknas. Enköping: Väckt fråga om anskaffande af bättre lokal för sjukhuset Kongl. Medicinahtyrehena berättehe för år uppskjuten till nästa år. Falköping: Epidemisjukhus finnes ej. Skolgång instäld under ett par veckor i Februari och Mars i en privat flickskola på grund af difteri samt i folkskolan under några dagar, emedan ett par lärarinnor, boende i skollokalen, insjukna t i tyfoidfeber. Falun: Skarlakans- och tyfoidfeber hafva förekommit; 39 patienter vårdade å epidemisjukhuset. Gefle: 65 sjuke vårdade, de flesta för tyfoid- och skarlakansfeber. Ett från kolerasmittad ort i hamnen inlupet fartyg hänvisades till Känsö karantänsplats. Grennå: Ett nytt epidemisjukhus i 2 våningar är uppfördt i ena utkanten af staden och skall under 1891 ställas i ordning. Göteborg: A epidemisjukhuset hafva vårdats 417 personer, 189 för skarlakansfeber, 130 för tyfoid, 57 för difteri; sängantalet 110. Halmstad: Å epidemisjukhuset hafva vårdats 9 patienter för cerebro-spinalmeningit och 4 för scarlatina. Haparanda: Epidemisjukhus för 12 sängar jemte utredning. Hernösand: Såväl vid allmänna läroverket som elementarläroverket för flickor och folkskolan instäldes skolgången omkr. 1 vecka vid vårterminens början till följd af den då rådande influenzaepidemien. H jo: Epidemisjukhus saknas, men anslag är stäldt till Nämndcns förfogande för att vid behof anordna sjuklokal och utredning till 4 sängar. Hudiksvall: En extra andre stadsläkare anstäld från 15 Januari till 15 Mars på grund af då rådande stor sjuklighet af skarlakansfeber och difteri. Jönköping: Skolgång instäld i stadens vestra folkskolor under några veckor af våren för difteri, 119 fall. Desinfektioner medelst svafvelrökning och tvättningar med karbolsyre- och sublimatlösningar. Bårar och särskild droska finnas för sjukes transport. Kalmar: Då tyfoidsmitta ansågs införd med mjölk från ett mejeri vid Smedby jernvägsstation, der en dylik mindre epidemi varit gängse, anmälde Nämnden förhållandet hos Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, som förordnade provinsialläkaren att der förrätta inspektion, hvarefter vederbörande kommunalnämnd och länsman förständigades ombesörja undanrödjande af sanitära missförhållanden vid Smedby. Karlshamn: Skolgång instäld i folkskolan och privata småbarnskolan under 9 dagar för scarlatina. Karlskrona: A stadens epidemisjukhus äro afslutningsarbetena fullbordade i paviljongen N:o 1. Kongl. flottans epidemisjukhus å Laboratoriiholmen här plats för 8 sjuka. En isoleringslokal anordnad. Bestämmelser ntfärdade äng. desinfektion i hemmen; 63 bostäder desinfekterade. A stadens desinfektionsinrättning hafva 40 extra desinfektioner utförts. Instruktion för desinfektören utfärdad. Hos pastorerna i Amiralitetsförsamlingen bar erinran gjorts mot jordfästning i kyrka eller sakristia af personer, aflidna i smittosam sjukdom, och här Nämnden, till förekommande af att sådana lik föras från epidemisjukhuset till staden, beslutat tillhandahålla pastorerna åkdon till kyrkogården. Skolgång instäld under Januari månad i alla skolor med anledning af skarlakansfeber, 143 sjuke. Kungsbacka: Epidemisjukhus saknas. Nervfebersjuke hafva undantagsvis mottagits å sjukstugan. Till följd af rådande influenza öppnades skolorna för vårterminen först den 1 Februari. Laholm: Förslag inom Nämnden väckt om inrättande af epidemisjukhus. Lindesberg: Epidemisjukhus med 2 rum och 4 sängar. En lägenhet, der flera personer aflidit i lungsot, här undergått grundlig desinfektion och reparation. Nora: Epidemisjukhus saknas. Norrköping: Stadsfullmäktige hafva anslagit 19,000 kronor till uppförande af en sjukpaviljong, innehållande 2 från hvarandra skiljda afdelningar med 2 sjuksalar i hvardera för 11 sängar samt 4 mindre rum med tillhopa 6 sängar. Femtio desinfektioner verkstälda. Norrtelge: Ytterligare en byggnad anordnad för epidemiskt sjuke. Oskarshamn: Det år 1888 till epidemisjukhus förändrade gamla fattighuset här 12 platser jemte sköterska. Piteå här epidemisjukhus med 5, Sala med 10, Simrishamn med 16, Skara med 14 platser. Till följd af talrika sjukdomsfall i skarlakansfeber och difteri instäldes i Skara skolgången för sådana friska barn, som ej kunde nöjaktigt isoleras. Skellefteå: Ett mindre epidemisjukhus med 10 platser, beläget omring 1/2 kilometer utom stadens område. Flickskolan stängd under Januari i anledning af influenza. Stockholm: Det gamla provisoriska sjukhuset vid Hornsgatan här fortfarande varit egnadt åt vården af difterisjuke, hvarjemte de få fall af fläckfeber, som yppats, der intagits. För skarlakansfeber här ä Katarina sjukhus dels en större afdelning, dels tidtals hela 2

18 10 Året Helsovårdsnämnderna. sjakhuset varit upplåtet, men då slutligen sjukdomsfallens antal så ökades, att ej ens detta förslog, måste i December ett provisorisk sjukhus om 50 platser upplåtas i Sievertska kasernen, hvilket användes såsom konvalescentsjukhus för skarlakansfeber. Till det i förra berättelsen omnämnda nya epidemisjukhuset anslogo Stadsfullra. i Mars 680,000 kronor. Grundläggningsarbetena påbörjades under sommaren. Desinfektionsherberget här under 126 dagar varit användt af 139 personer. I desinfektionsugnen hafva, utom epidemisjukhusets persedlar, omkr. 14,500 effekter renats från smittoämnen. Ugnen här derföre varit i bruk 176 dagar med sammanlagt 900 desinfektioner. Af helsopolisen hafva tillsammans 480 bostadsrum och kök renats från smittämnen. Särskilda drägter hafva anskaffats åt tillsyningsmännen för att användas under desinfektionen af bostäder. För odling af animal vaccin hafva Nämndens veterinärer ympat 21 kalfvar, af hvilka 20 lemnade god skörd med bättre resultat än förra året, i det 1,645 glasplattor, 146 rör eller småflaskor och 37 kapillärrör uppsamlades. På hvarje kalf komrao i medeltal 49 smitt- och 46 utvecklade koppor. Stadens 4 vaccinatörer samt de 2 vaccindepotföreståndare, som icke tillika äro i stadens tjenst, hafva tillsammans ympat 3,937 barn. Då härtill läggas 991 af enskilde vaccinatörer, läkare och barnmorskor, utfärda ympningar, uppgår hela antalet i Stockholm 1890 ympade barn till 4,928. Af dessa hafva 4,398 ympats med animal och 530 med humaniserad lymfa. Procenten lyckade ympningar med animal vaccin ntgjorde 99 och med humaniserad 98. Strömstad: Epideraisjukhus saknas, men finnas sängar och utredning för 6 sjuke. Sundsvall: A s. k. kopphuset hafva vårdats 19 och för isolering varit intagne 13 personer. Desinfektioner verkstälda af kläder 24 och af rum 38 gånger. Säter: Epidemisjukhus finnes icke. Söderhamn: I epidemisjukhuset hafva tvenne sjuksalar tudelats, hvarigenom erhållits 2 enskilda rum, expeditionsrum och rum för sköterska. Väggar och tak panelade och oljemålade. Golfven oljedränkta och en murad lufttrumma anlagd för sommar- och vinterventilering. Genom upptagande af en dörr å husets gafvel här särskild ingång beredts till dessa rum. Badrum här anordnats med vattencistern och kamin. En mindre pump anskaffad till badrumrummet, hvarigenom vattnet hemtas från gårdsbrunnen genom underjordisk ledning. Golfvet cementeradt. Barn från familjer, der fall af skarlakansfeber och difteri förekommit, förbjudna skolgång under 6 veckor; respektive skolföreståndare underrättade om hvarje fall af sådan sjukdom. Sölvesborg: Ett inom staden, hufvudsakligen för af sparbanken anslagna medel, uppfördt sjukhus med platser uppgifves äfven vara afsedt att begagnas till epidemisjukhus vid inträffande behof. Torshälla: Intet epidemisjukhus, men här staden ett rum för mottagande af fattige sjuke. Trelleborg: Något epidemisjukhus finnes icke, men utredning till 6 sängar, hvilka förut förvarats på en vind, men nu förflyttats till 2;ne gafvelrum i stadens fattighus, som på Nämndens begäran enligt beslut af Stadsfullmäktige skola användas till eventuela sjukrum, en högst olämplig anordning. T rosa: Epidemisjukhus saknas, men kan vid behof lätt anskaffas! Uddevalla: Ett epidemisjukhus finnes utanför söder tull. I detta finnas 15 jernsängar med nödig utredning af madrasser och filtar samt dessutom ett antal träsängar, så att plats vid behof kan beredas för omkr. 40 sjuke. Till följd af under April och Maj inträffade nervfeberfall, hvilka med största sannolikhet ledde sitt ursprung från länderiet Solbacken utanför staden och spreds genom derifrån utlemnad mjölk, förbjöds egaren all rajölkutlemning, till dess han under Helsovårdsnämndens kontroll desinfekterat mjölkkammaren och i ladugården inlagt nytt golf och fyllning, och förbjöds han derjemte att idka slagterirörelse, så länge i hans hem funnes smittosam sjukdom, mot hvars spridning icke vidtagits betryggande åtgärder. Ulricehamn: Såväl epidemisjukhus som utredning saknas. Möjlighet torde finnas att straxt utanför staden få hyra lokal för ändamålet. Ett fall af difteri förekom. Efter dess isolering och företagen desinfektion medelst svafvelrökning, sublimattvättning, kokning af derför lämpliga kläder och de öfriges desinfektion i sanatoriets ugn, yppades inget vidare fall. Umeå: Epidemisjukhus finnes, ehuru i flera afseenden bristfälligt, beläget inuti n. v. staden, med plats för 6 patienter. Under året hafva der vårdats 27 fall af difteri. Vadstena: Epidemisjukhus saknas. Vesterås: 126 patienter vårdade, de flesta för skarlakansfeber. En sjuktransportvagn finnes. Desinfektion medelst svafvelrökning samt af kläder i Recks ugn. Öregrund: Epidemisjukhus finnes ej, men hafva 2:ne sängar med kuddar och filtar för ändamålet inköpts. Östersund: Epidemisjukhuset, som inneoåller 4 rum och 6 sängar med tillbehör, badrum och bostad för vårdare, här ej anlitats under året. Anstalten här blifvit försedd med en desinfektionsapparat af Wimans & C:o patent N:o 3, hvilken med fullständig armatur och insättning kostat 926 kronor. Badrummet samt en del dörrar och trösklar ommålade. I. Dödsorsakerna i rikets städer. Af de redogörelser för dödsorsakerna i rikets städer, som af Helsovardsnämnderna blifvit meddelade och hvaraf sammandrag blifvit uppgjorda, hvilka meddelas a tabellerna N:is 1 3, finner man att sammanlagda antalet af de under år 1890 i Sveriges städer inträffade dödsfall ntgjort 16,478. Den rättsliga raedelfolkmängden, efter hvilken dödlighetsförhållandet såsom vanligt beräknats, utgjorde år 1890, enligt Statistiska Centralbyråns uppgift, för samtliga städerna 891,720 personer. Då härmed jemföres antalet dödsfall 16,478, visar sig en dödlighet af 18-4 på 1,000 hafva egt rum. År 1889 vardödligheten bland städernas befolkning 18-5 per mille, och per mille. Enligt Stat. Centralbyrån uppgingo dödsfallen bland städernas kyrkskrifna befolkning till 16,976 och dödligheten till 19o p. m. Beträffande större eller olika stor dödlighet inom olika stadsdelar, anföres ur Helsovårdsnämndernas berättelser:

19 Året Helsovårdsnämnderna. 11 Dessa enligt Helsovårdsnämndernas redogörelser meddelade uppgifter angifva en något lägre dödlighet än Statistiska Centralbyråns uppgifter. Särskilda tabeller hafva äfven för år 1890 hlifvit upprättade, innefattande sammandrag af dödsorsakerna efter åldersoch sjukdomsgrupper, dels för rikets samtliga städer, dels särskildt för Stockholm, för de öfriga städerna vid Mälaren, för de norr om Stockholm belägna kuststäderna samt för de skånska städerna. En jemförelse mellan dessa tabeller utvisar för samtliga städerna en dödlighet af 19.0 p. m.; för Stockholm 21-3, för de öfriga Mälarstäderna 21.4, för de norra kuststäderna 19'5 och för de skånska städerna 18o p. m. Nativiteten här för samtliga städerna varit 29-2 p. m.; för Stockholm 30'1, för de öfriga Mälarstäderna 29 9, för de norra kuststäderna 32-5 och för de skånska städerna Förhållandet mellan födde och döde, som för samtliga städerna varit = 153 :100, visar sig för Stockholm = 148 : 100, för de öfriga Mälarstäderna = 139:100, för de norra kuststäderna = 167 :100 och för de skånska städerna = 166:100. Dödligheten i förstå lefnadsåret här i samtliga städerna i riket uppgått till 3,419 == 20-7 procent af samtliga dödsfallen och 13 - o procent af antalet födde. I Stockholm här detta förhållande med 1,169 dödsfall utgjort 24-9 procent af samtliga dödsfallen och 15-8 procent af de födde; i de öfriga Mälarstäderna resp och 13-6; i de norra kuststädena 23.1 och 135 samt i de skånska städerna 21-5 procent af samtliga dödsfallen och 12-6 procent af antalet födde. Dödligheten bland mankön här såsom vanligt varit störst under förstå lefnadsåret och dernäst under perioden öfver 60 år; bland qvinnor här största dödligheten egt rum i åldersperioden öfver 60 år och dernäst under det förstå lefnadsåret. Tab. Lit. A. Sammandrag af dödsorsakerna i alla rikets städer (efter Tab. N:o 3) utvisande dödsfallen år 1890 efter ålder och sjukdomsgrupper. Rättslig inedelfolkmängd 891,720. Döde saligt Statistisk^ Centralbyråu 16,976 eller 19o på 1,000 intåoare. Födde»» > 26,124» 29.2 > > > Döde under 1 ars ålder 13'0 proc. af de födde. De födde förhålla sig till de döde enligt Statistista Centralbjrån som 153 till 100.

20 12 Året Helsovårdsnämnderna. Tabellerna 1 3 redovisa för antalet dödsfall uti hvarje af de å forrauläret upptagna sjukdomsrubriker samt fördelningen på olika kön och ålder, äfvensom för antalet dödsfall uti hvar och en af rikets städer uti hvarje sjukdom m. m. Dödsfallen uti infektionssjukdomar, Tab. 1 kol. 5 19, hafva uti samtliga städerna uppgått till 2,414 mot 1,503 år 1889, utgörande 15"8 procent af samtliga dödsfallen mot 9-7 procent det sistnämnda året. Skarlakansfeber här förorsakat de flesta dödsfallen 806, dernäst difteri 393, kikhosta 308 och mäsling 234. Alla dessa visa ett ökadt antal dödsfall mot förra året; tyfoidfeber deremot ett något rainskadt från 200 till 162. Förutom i Stockholm och Göteborg här skarlakausfebern kraft ue flesta offren i Upsala, Karlskrona och Gefle; difterien i Jönköping, Landskrona och Hudiksvall; kikhostan i Malmö, Upsala och Helsingborg; mäslingen i Oskarshamn; tyfoidfebern i Norrköping och Sundsvall. Af smittkoppor här blott ett enda dödsfall förorsakats, nemligen i Kalmar. Bland öfriga dödsorsaker äro antecknade 5,637 dödsfall af sjukdomar i andedrägtsorganen, hvaribland af lungsot 2,544 fall = 15-4 procent af samtliga dödsfall, och af aknta lung- och lungsäcksinflaminationer 1,638 fall = 9'9 procent. Af sjukdomar i matsmältningsorganen hafva förorsakats 1,744 dödsfall. Af olyckshäudelser äro antecknade 359 dödsfall, af sjelfmord 192 fall mot 157 förra året och af»mord och dråp» 25 fall mot 13 år 1889 och 17 år Tab. Lit. B. Sammandrag af dödsorsakerna uti städerna kring Mälaren utom Stockholm år 1890 efter ålder och sjukdomsgrupper. Rättslig medelfolkmängd 57,232. Döde enligt Statistisk» Centralbyrån 1,226 eller 21'4 på 1,000 invånare. Födde > >» 1,712 > 29-9 > >. Döde under 1 ars ålder 13 6 proc. af de födde. De födde förhålla sig till de döde enligt Statistisk» Centralbyrån som 139 till 100. Tab. Lit. C. Sammandrag af dödsorsakerna uti de utefter östra kusten belägna städerna från Haparanda till och med Vaxholm efter ålder och sjukdomsgrupper år Kâttslig medeliolkmängd 75,283. Döde enligt Statistiika CeDtralbyrån 1,466 eller 19 6 på 1,000 invånare. Födde > i > 2,450» 325»» > Döde under 1 1rs ålder 13'5 proc. af de födde. De födde förhålla»ig till de döde enligt Statistiska Centralbvran som 167 till 100.