MEDICINAL-STYRELSENS

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. K, Hälso- och sjukvården. 1, Sundhetskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : P.A. Norstedt & söner, Täckningsår: = Ny följd Sundhetskollegium ersattes 1879 av Medicinalstyrelsen. Den underdåniga berättelsen innefattar särskilda redogörelser för: 1. Civila sjukvården. 8. Veterinärväsendet. 2. Besiktningar å beväringsmanskapet. 9. Understöd för vetenskapliga utrikes resor. 3. Arméns och flottans sjukvård. 10. Sundhetskollegii ämbetsverksamhet och en 4. Barnmorskeväsendet. jämförande översikt av sjukvårdspersonalen och 5. Skyddskoppympningen. anstalterna i riket. 6. Medico-legalaförrättningar. 11. Bihang: Dödsorsakerna i rikets städer enligt 7. Apoteksväsendet. intyg av läkare. Civila sjukvården beskriver topografi och endemiska sjukdomar, sammandrag av läkares ämbetsberättelser om under året gängse sjukdomar, m. m., samt väderlek, vattenstånd och skörd. Årsberättelsen 1861 innehåller: Översigt af helso- och sjukvården i Sverige under tioårsperioden , efter Kongl. Sundhets-collegiii uppdrag utarbetad af dess ledamot A. Timoleon Wistrand. Föregångare: Sundhets-collegii underdåniga berättelse om medicinalverket i riket. Stockholm : P.A. Norstedt & söner, Täckningsår: Årg. 1(1851)-10(1860). Efterföljare: Allmän hälso- och sjukvård / av Kungl. Medicinalstyrelsen. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Det civila veterinärväsendet / av Kungl. Medicinalstyrelsen. - Stockholm : P. A. Norstedt & söner, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Dödsorsaker / av Kungl. Statistiska centralbyrån. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Hälso- och sjukvård vid armén / av Kungl. Arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse. Stockholm : Palmquist, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: med titeln: Arméförvaltningens sjukvårdsstyrelses underdåniga berättelse. Hälso- och sjukvården vid marinen / av marinöverläkaren. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1911/ Översiktspublikationer: Historisk statistik för Sverige. D. 2, Väderlek, lantmäteri, jordbruk, skogsbruk, fiske t.o.m. år Stockholm : Statistiska centralbyrån, BISOS K1 digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) med stöd från Riksbankens Jubileumsfond, 2008 urn:nbn:se:scb-bi-k1-7901_

3 BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. K) HELSO- OCH SJUKVÅRDEN. I. Ny följd 19. MEDICINAL-STYRELSENS UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅR STOCKHOLM, KONGL. BOKTRYCK E R I E T. P. A. NORSTEDT & SÖNER.

4

5 Innehållsförteckning. A. Underdånig berättelse med i texten införda tabeller. 1. Civila helso- och sjukvården Sid Helsovårdsnämndernas verksamhet» 2. Tab. Lit. A. Dödsorsaker i alla rikets städer» 7.» B. i Mälarstäderna» 8.» C. i Ostkuststäderna» 8.» D. i Skånska städerna» 9.» E. i Stockholm» Sammandrag af läkares embetsberättelser om gängse sjukdomar under året» 9. Tab. Lit. F. Årsväxten under år 1878 och 1879» 10.» G. Fläcktyfus» 11.» H. Tofoidfeber» 11.» I. Gastrisk feber» 12.»» K. Hjernfeber» 12.» L. Difteri» 13.»» M. Strypsjuka» 13.» N. Kikhosta» 14.» O. Rödsot» 14.»» P. Barnsängsfeber» 15.»» Q. Diarré, tarmkatarr och kolera» 15.»» R. Frossa» 16.» S. Pås-sjuka» 16.»» T. Smittkoppor» 17.»» U. Skarlakansfeber» 17.»» V. Mäsling»» X. Lung- och lungsäcksinflammation» »»» Y. Katarrer m.» Z. Smittosam ögonsjukdom m.»» Förbättrad läkarevård» 18. Tab. Lit. Å. Öfversigt af sjukdomsförhållandet under sistförflutna 10-årsperiod» 20.»» Ä. Medicinalfondens utgifter» 20.»» Ö 1. Förbättringar i läkarevården» Civila sjukvårdsinrättningar» 20. Tab. Lit. Ö 2. Omsättning i civila läkarebefattningar» 21.»» Aa. Sjukvården vid länslasaretten under sista qvinqvenniet» 27.»» Bb. Å barnsjukhus och barnhus vårdade sjuke» 28.»» Cc. Å lasaretten vårdade medfödda sjukdomar och bildningsfel» 28.»» Dd. Å länslasaretten vårdade tyfösa febrar» 28.»» Ee.»» förgiftningssjukdomar...» 29.»» Ff.»» sjukdomar i hjerna och ryggmärg» 29.»» Gg.»» sinnessjukdomar» 30.»» Hh.»» ögonsjukdomar» 30.»» Ii.»» tarmbråck» 31.» Kk.»» sjukdomar i ändtarmen» 31.»» Ll.»» sjukdomar i urinverktygen» 31.»» Mm.»» sjukdomar i manliga könsdelar» 32.»» Nn.»» sjukdomar i qvinliga könsdelar» 32.»» Oo.»» sjukdomar i ledgångarne» 33.»» Pp.»» sjukdomar i ben och benhinna» 33.» Qq.»» kroniska hudsjukdomar» 34. Rr.»»»»»» Ss.»»» kräftsjukdomar tumörer 34.» 35.» Tt. Å allmänna elektricitets-inrättningen vårdade sjuke och sjukdomar» 36.»» Uu. Å gymnastiska central-institutet behandlade sjuke» 37.»» Vv. Å gymnastiskt-ortopediska institutet vårdade sjuke och sjukdomar» 38.»» Xx. Å barnbördshusen vårdade barnaföderskor» 39.» Yy. Å barnbördshusen födde barn» 39.» Zz. Sjukdomar bland barnaföderskor efter förlossningen» 40.»» Åå. Antal lärjungar vid elementarläroverken, hvilka ej deltagit i gymnastiköfningar, jemte orsakerna dertill» 41. B. Tabellbilagor. Civila helso- och sjukvården. Tab. N:o 1. Dödsorsakerna i hvardera af rikets städer Sid. II.»» 2. Döde i rikets stader efter ålder och kön» VI.»» 3. Öfversigt af dödsorsakerna i samtliga städer...» VIII.»» 4. Spetälske i Helsingland m. fl. provinser» IX.»» 5. Tillkomne och afgångne spetelske» X.»» 6. Läkares embetsresor» XI.»» 7. Gängse sjukdomars månatliga till- och aftagande» XII.»» 8. Befintliga läkarebefattningar inom hvarje län» XIII. Civila sjukvårdsinrättningar.»» 9. Å länslasaretten och kurhusen vårdade sjuke...» XIV.»» 10. Å andra sjukvårdsinrättningar vårdade sjuke...» XVI.»» 11. Å Stockholms sjukhem vårdade sjuke och sjukdomar» XVII.»» 12. Å länslasaretten och kurhusen vårdade sjukdomar» XVIII.»» 13. Å särskilda sjukvårdsinrättningar vårdade sjukdomar» XXIV.»» 14. Å offentliga sjukvårdsinrättningar vårdade veneriske patienter» XXX.» 15. Sjukdomssymptom hos de under året intagne veneriske sjuke» XXXII.»» 16. Sammandrag af revisionsberättelserna om kurhusmedlen och öfrige sjukhusen tillhörande fonder» XXXIV. Helsobrunnar och badanstalter.»» 17. Antal kurgäster vid helsobrunnar och badanstalter» XXXVI.»» 18. Antal vårdade sjukdomar vid helsobrunnar och badanstalter» XXXVII. Besigtningar å beväringsmanskapet.»» 19. Sammandrag af rapporter rörande läkarebesigtning å 1:a klassens beväringsmanskap» XXXVIII.»» 20. Sammandrag af rapporter rörande läkarebesigtning å 2:dra 5:te klassernas beväringsmanskap» XXXIX.»» 21. Länens ordningsföljd med hänsyn till antalet antagligt och oantagligt beväringsmanskap...» XL.»» 22. Kassationsorsakerne hos beväringsskyldige» XL. Härens och flottans sjukvård.»» 23. Sammandrag af rapporter rörande sjukvården vid hären och flottan» XLI.»» 24. Sammandrag af rapporter rörande sjukvården under indelta härens och beväringens vapenöfningar» XLII.»» 25. Å militärsjukhusen vårdade sjukdomar» XLIV. Barnmorskeväsendet.»» 26. Antal utexaminerade barnmorskor» XLVI.»» 27. Barnmorskornas länen antal och fördelning inom» XLVI.»» 28. Af barnmorskor verkstälda instrumental-förlossningar» XLVI. Skyddskoppympningen.»» 29. Antalet med framgång skyddskoppympade i hvarje län» XLVII.»» 30. Ifrån vaccindepôterna utlemnade portioner vaccinämne» XLVII. Rättsmedicinska undersökningar.»» 31. Sammandrag af berättelser om rättsmedicinska besigtningar» XLVIII. Apoteksväsendet.»» 32. Befintliga apotek och deras natur inom hvarje län» L.

6 II 5. Helsobrunnar och badanstalter sid Sjukdomsförhållandet i fängelserna» Besigtningar å beväringsmanskapet» Sjukvården vid hären och flottan» 47. Tab. Lit. A 1. Å Stockholms garnisons kaserner vårdade sjuke...» 47. B 1. Å Stockholms garnisons kaserner botade sjukdomar» 48.»» C 1. Sjukdomsförhållandet inom Stockholms garnisons kaserner under de särskilda månaderna» 48.»» D 1. Å garnisonssjukhuset vårdade sjuke och sjukdomar» 49.»» E 1. Sjuktillförselns månatliga till- och aftagande å garnisonssjukhuset» 51.»» F 1. Från särskilda corpser vårdade sjuke å garnisonssjukhuset» 51.»» G 1. Å garnisonssjukhusets medicinska afdelning utskrifne sjukdomars fördelning» 52.»» H 1. Å garnisonssjukhusets medicinska afdelning vårdade sjukes månatliga ersättning» 53.»» I 1. Vid garnisonerna i Skåne vårdade sjuke» 54.»» K 1. Från flottans särskilda corpser och stater i Karlskrona vårdade sjuke» 54.»» L 1. Från flottans särskilda corpser och stater i Stockholm vårdade sjuke» 55.»» M 1. Sjukvården under sjötåg» 55.»» N 1. Revaccination af nyvärfvadt manskap» 58.»» O 1. Omsättningen i militära läkarebefattningar» 59.»» P 1. Fältläkarekontorets inkomster och utgifter» Barnmorskeväsendet» 59.»» Q 1. Disposition af de för barnmorske-undervisningen anslagna medel» Skyddskoppympningen» 61.»» R 1. Månatliga antalet vaccinerade vid hufvudstadens depôter» 62.»» S 1. Vaccinations-fondens inkomster och utgifter» Rättsmedicinska undersökningar» 63.»» T 1. Sammandrag af uppgifter om sjelfmorden» 64.»» U 1. Till Medicinalstyrelsen remitterade rättsmedicinska mål» Apoteksväsendet» 65.»» V 1. Öfversigt af den farmaceutiska undervisningen...» 65.»» X 1. Apotekens antal och tillstånd» Veterinärväsendet» 67.»» Y 1. Å veterinärinstitutet i Stockholm vårdade sjuka husdjur» 67.»» Z 1. Å veterinärinrättningen i Skara vårdade sjuka husdjur» 68.»» Å 1. Tabell öfver praktiserande veterinärer, som afgifvit årsberättelser 1879» 68.»» Ä 1. Sammandrag af veterinärernes uppgifter öfver sjuka djur» 78.» Ä 2. Sjukdomsfall bland Arméens hästar» Understöd för vetenskapliga resor» Medicinalstyrelsens embetsverksamhet» 81.»» Ö 1. Summarisk uppgift å de af Medicinalstyrelsen handlagda mål» 81. Veterinärväsendet. Tab. N:o 33. Veterinärernes antal och fördelning inom länen... sid. LI.»» 34. Veterinärernes embetsresor för sjukdomars hämmande bland husdjuren» LI.»» 35. Öfversigt af befintliga sjukvårdspersonalen och och anstalterna m. m. i riket»» 36. Summarisk redogörelse för medicinalstatens tillgångar och utgifter 1879» LII.» LII.

7 Table des Matières. A. Rapport. 1. État sanitaire de la population civile pag. 2. Hygiène publique des villes et la mortalité dans les villes» 2. Tab. Lit. A. Les causes des décès dans toutes les villes» 7.»» B.»»»» les villes du lac Mälar» 8.»» C.»»»»» du golfe bottnique» 8.»» D.»»»»» de la Scanie» 9.»» E.»»» à Stockholm» 9. Topographie et maladies endémiques» 9. Tab. Lit. F. Les récoltes de 1878 et 1879» 10.»» G. Typhus pétéchiale» 11.»» H. Fièvre typhoide» 11.»» I. Gastro-entérite catarrhale» 12.»» K. Meningite cérébrospinale» 12.»» L. Diphtérie» 13.»» M. Croup» 13.»» N. Coqueluche» 14.»» O. Dysentérie» 14.»» P. Fièvre puerpérale» 15.»» Q. Diarrhée et cholera» 15.»» R. Fièvre intermittente» 16.» S. Oreillons» 16.»» T. Varioles» 17.»» U. Scarlatine» 17.» V. Rougeole» 18.»» X. Iuflammation des poumons» 18.»» Y. Affections catarrhales» 19.»» Z. Ophthalmie épidémique» 18. Médicins dans le service de l'état» 18. Tab. Lit. Å. Nombre approximatif des malades et des décès dans les épidémies en » 20.»» Ä. Dépenses extraordinaires de l'état pour les épidémies (col. 1 4), pour les épizooties (col. 5 7), pour les autopsies légales (col. 8 10)» 20.»» Ö 1. L'accroissement des places médicales dans le service public» 20. Hôpitaux civils» 26. Tab. Lit. Ö 2. Mouvement du personel médical civil» 21.»» Aa. Mouvement des malades dans les hôpitaux civils en 1879 et en » 27.»» Bb. Mouvement des malades dans les maisons d'orphélins et dans les hôpitaux pour des enfants malades» 28.»» Cc. Maladies congénitales, déformations» 28.»» Dd. Fièvre typhoïde et Typhus dans les hôpitaux civils» 28.»» Ee. Intoxications id» 29.»» Ff. Maladies du cerveau et de la moelle» 29.» Gg. Aliénés id» 30.»» Hh. Maladies ophtalmiques id» 30.»» Ii. Hernies id» 31.»» Kk. Maladies dû rectum id» 31.»» Ll. Maladies du systèm uropoétique id» 31.»» Mm. Maladies des organes génitaux de l'homme id...» 32.»» Nn. Maladies des organes génitaux de la femme id..» 32.»» Oo. Maladies des articulations id» 33.»» Pp. Maladies des os id» 33.»» Qq. Maladies de la peau id» 34.»» Rr. Carcinomes id» 34.»» Ss. Tumeurs id» 35.» Tt. Mouvement des malades traités aux frais publics par l'électricité» 36.»» Uu. Énumération des malades et des maladies traités dans l'institution centrale gymnastique» 37.»» Vv. Mouvement des malades et des maladies traités au frais publics par la gymnastique médicale...» 38.»» Xx. Mouvement des malades dans les maisons d'accouchement» 39.»» Yy. Les enfants nés dans les maisons d'accouchement» 39.»» Zz. Maladies des femmes après l'accouchement» 40.»» Öö. Nombre des élèves des écoles publiques qui à causes speciales ont été exempts des exercices gymnastiques» 39. Sources d'eau minérale, bains de mer, établissements hydrothérapeutiques» 41. État sanitaire dans les prisons» 46. B. Tableaux annexés. État sanitaire de la population civile. Tab. N:o 1. Causes des décès dans les villes pag. II.»» 2. Décès par âge et par sexe dans les villes...» VI.»» 3. Résumé des causes des décès dans les villes» VIII.»» 4. L'èléphantiasis dans la province de Helsingland» IX.»» 5. Nombre et mouvement des malades» X.»» 6. Nombres des visites officielles des médecins cantonaux» XI.»» 7. Nombre approximatif des maladies épidémiques par mois» XII. Médicins dans le service de l'ètat.»» 8. Nombre des places des médicins civils dans le service de l'état par préfectures Hôpitaux civils.» XIII.»» 9. Mouvement des malades dans les hôpitaux civils» XIV.»» 10. Mouvement des malades dans quelques autres hôpitaux» XVI.»» 11. Énumération des malades et des maladies traites dans l'hôpital des incurables à Stockholm» XVII.»» 12. Mouvements des maladies dans les hôpitaux civils» XVIII.»» 13. Mouvement des maladies dans quelques autres hôpitaux» XXIV.»» 14. Mouvement des malades syphilitiques dans les hôpitaux» XXX.»» 15. Symptômes des syphilitiques admis dans les hôpitaux» XXXII.»» 16. Recettes et dépenses des hôpitaux civils» XXXIV. Sources d'eau minérale, bains de mer et établissements hydrothérapeutiques. Tab. N:o 17. Nombre des visiteurs des eaux minérales, des bains de mer et des établissements hydrothérapeutiques»» 18. Maladies des visiteurs des eaux minérales et des bains de mer Conscription.» XXXVI.» XXXVII.»» 19. Résultats des rapports des médecins chargés» XXXVIII.»» 20. d'éxaminer les conscripts des toutes les 5 classes» XXXIX.»» 21. Nombre des conscripts, par préfectures» XL.»» 22. Causes d'exemption du service de conscription» XL. État et service de santé de l'armée et de la marine. Tab. N:o 23. Mouvement des malades de l'armée et de la marine: a) dans les garnisons, b) dans les hôpitaux militaires» XLI.»» 24. Mouvement des malades durant les exercises de l'armée» XLII.»» 25. Mouvement des maladies dans les hôpitaux militaires Sages-femmes.» XLIV.»» 26. Nombre d'élèves examinées dans les écoles pour l'enseignement des sages-femmes» XLVI.» 27. Nombre des sages femmes, par préfectures» XLVI.»» 28. Nombre des cas d'accouchements qui ont exigé l'emploi des instruments» XLVI. Vaccination.»» 29. Nombre des vaccinés, par prefectures» XLVII.» 30. Nombre des portions de vaccin expédiés par les dépôts» XLVII.

8 IV 2. Conscription pag État sanitaire et service médical de l'armée et de la marine» 47. Tab. Lit. A 1. Mouvement des malades de la garnison de Stockholm» 47.»» B 1. Maladies traitées dans les casernes de Stockholm» 48.»» C 1. Mouvement des malades par mois dans les casernes de Stockholm» 48.»» D 1. Énumération des malades et des maladies, traités à l'hôpital militaire de Stockholm» 49.»» E 1. Mouvement des malades par mois dans l'hôpital militaire de Stockholm» 51.»» F 1. Mouvement des malades par régiments à l'hôpital militaire de Stockholm» 52.»» G 1. Maladies traitées au service médical de l'hôpital militaire de Stockholm» 52.»» H 1. Mouvement des malades par mois au service médical du même hôpital» 53.»» I 1. Mouvement des malades des garnisons de la Scanie» 54.»» K 1. Mouvement des malades de la division de la marine à Karlskrona, traités à l'hôpital on à domicile» 54.»» L 1. Mouvement des malades de la division de la marine à Stockholm» 55.» M 1. Nombre des malades pendant les expéditions maritimes» 55.»» N 1. Revaccinations des recrues de l'armée» 58.» O 1. Mouvement du personel médicale militaire» 59.»» P 1. Recettes et dépenses du bureau de l'entretien du matériel des ambulances» Sages-femmes» 59.»» Q 1. Dépences de l'état pour les écoles des sages-femmes» Vaccination» 61.»» R 1. Nombre des vaccinés à Stockholm par mois» 62.»» S 1. Dépenses de l'état pour la vaccination» Autopsies légales» 63.»» T 1. Suicides» 64.» U 1. Consultations du Conseil supérieur de santé, demandés par les Tribunaux» Pharmacies» 65.» V 1. État de l'enseignement dans l'école de pharmacie» 65.»» X 1. L'accroissement et l'état des pharmacies» Établissements vétérinaires et Épizooties...» 67.»» Y 1. Nombre des animaux domestiques malades traités dans l'école vétérinaire de Stockholm» 67.»» Z 1. Nombre des animaux domestiques malades traités dans l'école vétérinaire de Skara» 68.»» Å 1. Tableau des rapports des médecins vétérinaires» 69.»» Ä 1. Nombre approximatif des animaux malades et morts dans les épizooties» 78.»» Ä 2. Maladies des chevaux de l'armée» Voyages scientifiques» Travaux du Conseil supérieur de santé» 81.»» Ö 1. Aperçu des travaux du Conseil supériur» 81. Autopsies légales. Tab. N:o 31. Résultats des rapports sur les autopsies legales pag. XLVIII. Pharmacies.»» 32. Nombre des pharmacies, par préfectures» L. Médecins vétérinaires, épizooties.»» 33. Nombre des médecins vétérinaires, par préfectures»» 34. Nombre des visites officielles des médecins vétérinaires à la campagne» 35. Médecins, hôpitaux, pharmacies, sagesfemmes, par habitants et par préfectures»» 36. Recettes et depenses du Conseil supérieur de santé pendant l'année 1879» LI.» LI.» LII.» LII.

9 STORMÄKTIGSTE ALLERNÅDIGSTE KONUNG! Den underdåniga berättelse om helso- och sjukvården i riket under år 1879, hvilken härmed till Eders Kungl. Maj:t öfverleranas, är uppställd hufvudsakligen efter samma plan som förut och omfattar särskilda redogörelser för: 1. Civila»helso- och sjukvården. 4. Barnmorskeväsendet. 8. Veterinärväsendet. rande öfversigt af sjukvårds- 2. Besigtningar å bevärings- 5. Skyddskoppympningen. 9. Understöd för vetenskapliga personalen och anstalterna i manskapet. 6. Rättsmedicinska undersök- utrikes resor. riket. 3. Sjukvården vid hären och ningar. 10. Medicinalstyrelsens embetsflottan. 7. Apoteksväsendet. verksamhet och en jemfö- K. Medicin.-Styrehens Berättelse för ur 1879.

10 2 År Helsovårdsnämnderna. 1. Civila helso- och sjukvården. 1. Helsovårdsnämndernas verksamhet och dödsorsakerna i rikets städer 1 ). Sedan Medicinalstyrelsen emottagit föreskrifna berättelser för år 1879 ifrån helsovårdsnämnderna i rikets samtliga städer om allmänna helsotillståndet under året samt om hvad som i afseende dera och för allmänna sjukvården blifvit under samma tid åtgjordt, får styrelsen ur dessa berättelser meddela nedanstående redogörelser. A. Vattentillgången, vattenafloppen, vattens afledande och marks torrläggning. Arboga: Täckdikningar under året verkställda. Fråga väckt om torrläggning af vattensjuk mark. Enköping: I 12 gårdar hafva brunnar blifvit borrade till djup af något öfver 90 fot, i hvilka vattnet står fot under jordytan och är utmärkt godt. Eskilstuna: Dricksvattnet dåligt. Ett vattenledningsförslag å 35,000 kronor utarbetadt. Afledning genom rännstenar, hvilka till följd af stadens läge i allmänhet hafva för ringa lutning. Falköping: Brunnsvattnet har blifvit undersökt och befunnits utan anmärkning. - Falsterbo Skanör: En ny brunn anlagd i Skanör. Gefle: Vattenledningen ytterligare utvidgad; röruätet ökadt med 841 fot; 2 nya brandposter; vatten inledt i ytterligare 36 egendomar; förbrukningen har utgjort 127,816,000 kannor eller i medeltal 19 kannor per dygn på hvarje person. Göteborg: Delsjöledningen är afsedd för en befolkning af 100,000 personer med beräkning af 35 kannor pr dygn och person. Ny ordningsstadga för vattenledningen antagen. För vattens afledning hafva följande åtgärder vidtagits: 1) en dubbel kulvert af 1,300 fots längd anlagd för den s. k. Djupedalsbäcken i den blifvande Allégatan från.terntorget till Slottskogsparken; 2) ny ledning af 18" rör i öfra Magasinsgatan; 3) vattenaflopp i 15-.de roten (Tegelbruksängen). Halmstad: Ny afloppstrumma anlagd under slottsparken för afledning och torrläggning. Haparanda: Omkring tomterna i den tätast bebygda stadsdelen äro afloppsdikena stensatta och täckta, men för öfrigt öppna; afdikning af de till staden gränsande sänka marker påbörjad. Helsingborg: Afloppen ytterligare utvidgade. Hernösand: Allmän afvägning verkställd såsom förberedande åtgärd för dränering. Hudiksvall: Dränering af den afbrända vestra stadsdelen verkställd. Jönköping: Vatten numera inledt i alla hus. I den mån de sänka stadsdelarne bebyggas, höjes marken genom påfyllning 3 fot öfver högsta vattenståndet i de omgifvande sjöarne, Karlshamn: Nämnden har hos Drätselkammaren anmält behofvet af vattenafledning från några i stadens östra del belägna tomter. Karlskrona: Nämnden har hos Varfschefsembetet gjort framställning om upprensande af ett sedan lång tid tillbaka igenfylldt aboppsdike, hvilket förr mottog och öfver varfsområdet afledde spillvatten och flytande orenlighet från södra delen af stadens 19:de qvarter, men som nu måste rinna längs yttersidan af stängselmuren till Kungl. Skeppsvarfvet. Då Varfschefsembetnt ansett sig icke ega skyldighet att låta verkställa upprensningen, har Nämnden sökt få i laga ordning utredt, hvem denna skyldighet åligger. Vattenledningens behållare hafva blifvit rengjorda och filtrerbäddarne omsedda. Karlstad: Frågan om vattenledning och dränering hvilande. Kungsbacka: Söder-å har under året blifvit uppmuddrad till stadens norra gräns. Stadsdiket, som går från 5:te genom 13:de och 14:de qvarteren samt utmynnar i Söder-å, har blifvit upprensadt, hvarigenom förstnämnda qvarter, som varit särdeles vattensjukt, blifvit torrlagdt. En afloppstrumma har nedlagts från tomterna 1 och 2, utmynnande i stadsdiket utmed Vallgatan. Köping: Rörbrunnar hafva ytterligare under året i stort antal blifvit 1 ) Referent: Medicinalrådet Pontin. upptagna och lemna godt vatten. Fullständig dräneringsplan skall uppgöras. Laholm: En brunn rensad, omsatt och öfverbygd. Lidköping: Åtgärder för fullständig kloakledning vidtagna. Lund: Vattenledningen har rik tillgång. För dagvattnets aflopp finnes godt fall från norr till söder utom i den sydöstra stadsdelen. Dräneringen är på åtskilliga ställen bristfällig dels genom svampbildning i rören, dels genom dessas i allmänhet för ringa dimensioner. Malmö: Den nya vattenledningen från Sege-ån, beräknad för en befolkning af 60,000 personer med medelförbrukning af 35 kannor för dygn och person, har med en kostnad af 600,000 kronor blifvit färdig och den 1 Oktober öppnad till begagnande. Afledningen sker dels genom öppna räunstenar, som numera sättas af tuktad granit, dels genom underjordiska ledningar af saltglacerade stenrör. Förslag till allmän kanalisering. Torrläggning af mark företagen äfvensom utfyllning af den sankt belägna Rörsjömarken och de sankare trakterna af förstäderna. Mariefred: Blott en brunn finnes, hvilken stundom har mindre godt vatten, hvarföre åtgärder vidtagits till dess förbättrande. Den för några år sedan verkställda dräneringen har haft goda följder. Mariestad: Dricksvattnet dåligt. Analys beslutad såväl af brunnarnes som af Tidans och Venerns vatten. Driksvatten hämtas af många från en, l / 4 mil aflägsen, källa. Regn- och smutsvatten afledas dels genom öppna rännstenar, dels geuom underjordiska trummor, som utmynna i ån och sjön. Läget på en kulle gör att vattnet lätt afrinner. Nora: Vattenledningsfrågan hvilar fortfarande. Nedläggning af större afloppsrör i vissa gator i mellersta och södra stadsdelarne har under året blifvit fortsatt. Norrtelge: Frågan om dränering hvilande. Ett par brunnar äfvensom diken och rännstenar hafva blifvit upprensade. Piteå: Den uppgjorda afdikningsplanen ännu icke fullständigt genomförd. En brist i densamma är, att deri icke blifvit bestämdt, huru djupt dikena på olika platser skola gräfvas, samt att den ej omfattar gårdar och tomter eller innehåller bestämmelser om vattnets fullständiga afledande. Förbud att orena vattnet i södra stadsfjärden. Undersökning af brunnarnes vatten pågår. Sala: Rik tillgång på godt vatten. Aflopp åt norra sidan genom Lillan, åt vestra och södra sidorna genom ett större afloppsdike. Bästa källan har blifvit öfverbygd och försedd med amerikansk uppfordringspump. Nämnden har föreskrifvit öfverbygnad å två andra källor. - Sigtuna: Stadens 2:ne brunnar undersökta; den ene har godt, men den andre ej användbart dricksvatten. Skellefteå: Vattenledningen ännu icke fullbordad. Sköfde: Vattenanalys pågår. Stockholm: En ny reservoir för vattenledningen, rymmande 2 millioner kannor, fullbordad på Gedersdalsberget å Norrmalm. Rörnätet har vunnit en utsträckning af 11,766 fot, hvadan dess totallängd vid 1879 års slut utgjorde 9 sv. mil 34,654 fot (= 106,4 6 kilometer). Stadsfullmäktige hafva ställt 5,000 kronor till Drätselnämndens 3:dje afdelnings disposition för att utsträcka vattenledningen i sådana trakter af staden, der obemedlade familjer till större antal hafva sina bostäder. Husegarne få annars garantera 10 % årligen å anläggningskostnaden. Vattenledning införd i 3,169 af stadens egendomar. Allmänna vattenkastare finnas till ett antal af 27 samt 6 dricksbrunnar. Förbrukningen under året uppgick till 3,118,813 kub.m. Åtgången per dag och individ var i medeltal 53 liter, högst i Aug. (66,6) lägst i December (40,6). Bland trakter af staden, som ännu sakna vattenledning och der brunnarne äro dåliga, framhåller Helsovårdsnämnden sydöstra delen af Katarina församling. Afledningen, genom trummor af granit eller glacerade tegelrör, har blifvit ytterligare utvidgad och sedan tegelrören börjat att alltmera användas i stället för de dyrbara murade trummorna, kan man hoppas att staden inom en ej allt för aflägsen tid skall blifva delaktig af den i sanitärt afseende så stora fördelen af ett ordentligt aflopp för spillvatten och flytande orenlighet. Dåligt aflopp från deras områden besvärar alla 3 kommunens sjukhus, Sab-

11 Året Helsovårdsnämnderna. 3 batsberg, Katarina och Maria, och Nämnden framhåller dessutom såsom i sanitärt afseende dåliga och farliga aflopp: träskdiket till Brunnsviken, stadsdiket till Liljeholmsviken, Eriksdalsdiket, som utmynnar nära vattenledningsverket i Arstaviken samt flera andra diken och trummor, som mynna dels i Hammarbysjön dels i Djurgårdsbrunnsviken, Rörstrandsviken och Klara sjö. Ifall afledningen är bristfällig eller dertill hörande brunnar otäta eller försumligt skötas, kan stor olägenhet vållas genom markens och grundvattnets förorening, såsom en i Nämndens berättelse anförd händelse visar. Strömstad: Brunnarne inom staden äro alla öfverbygda och rensas, så ofta behofvet fordrar. Sundsvall: Vattenledningen har under året blifvit färdig med nltrerbäddar på höjderna söder och reservoir på berget norr om staden. De enskilda husegarne omfatta med ifver tillfället att till sina hus och gårdsplaner anordna till- och afloppsledningar. 1 sammanhang med vattenleduingsarbetet hafva äfven allmänna dräneringsarbeten blifvit verkställda äfvensom schaktnings- eller höjningsarbeten å flera gator, som blifvit omlagda och försedda med tidsenliga rännstenar och trottoirer. Säter: Brunnarne rensade; afvägning gjord, afledningsplan utarbetas. Söderhamn: Vattentillgången god utom i stadsdelarne å s. k. norra och södra dyet. På Nämndens hemställan hafva rör blifvit nedlagda från källan på vestra berget till en vattenkastare på Stortorget. Vattenledningsplan utarbetas. Afledningsrör af glaeeradt stengods äro nedlagda i de flesta gator i den nya stadsdelen, till hvilka husegarne med berömvärdt nit gjort ledningar från sina egendomar. Torrläggning dels genom fyllning dels genom s. k.»slanledningar» i samband med rörnedläggningen. En brunn har blifvit afstäugd, de öfriga rensade och kringbygda. Söderköping: Förslag till förbättradt vattenafiopp från 4 sammanhängande gårdar har af Nämnden blifvit framställdt och beslut om undersökning fattadt. Umeå: Storgatan i östra stadsdelen har blifvit afschaktad och en djupvattensafledning anbragt genom ett stendike fråu östra ändan af Skolhusgatan förbi cellfängelset ned till elfven. Brunnsvattuet undersökt af prof. Almén och befunnet mindre godt. Fråga om vattenledning väckt. Upsala: Vattenledningen utsträckt såväl till förstaden Luthagen som till den af 1,500 personer bebodda»nya Svartbäcken.» Förslag om den senares fullständiga dränering. Warberg: Godt vatten efter år 1876 verkställd djupborrning. Waxholm: Vattentillgången har ej varit tillräcklig, sedan antalet sommargäster betydligt ökats. Wenersborg: Nämnden har gjort anmälan och påminnelse om verkställande af ett för öfver 2 år sedan af stadsfullmäktige fattadt beslut att, för beredande af tillgång på renare vatten vid stadens vattenhemtningsställen, en pumpstock skulle i sundet nedläggas för vattnets uppfordring till pumpiurättningen från djupaste delen af segelrännan, men utan påföljd. Westervik: Vattnet godt. Klädtvätt har förbjudits på ett afstånd af 100 alnar från brunnarne. Westerås: Flera rörbrunnar upptagna till djup af 50 å 70 fot. Undersökning för tilltänkt vattenledning har fortgått. Wexiö: För ordnande af vattenafloppen i vestra förstaden äro 6,000 kr. anslagna. Anläggning och utvidgning af den s. k.»pilabäcken» är nu fullbordad. Wisby: 3 allmänna brunnar anbragta. Åmål: Fortfarande stor brist på dricksvatten. Afdikning saknas; rännstenarne dåliga; många qvarter hafva vattensjuk mark. Ett afloppsdike upptaget genom qvarteret Örnen. Källan vid Örnäs öfverbygd och försedd med pump. Örebro: Vattentillgång fråu ån, 2 allmänna och 92 enskilda brunnar utom brandväsendets vattencisterner. Dräneringsplau är uppgjord, men kan endast delvis tillämpas, innan Hjelmaresänkningsarbetet blifvit fullbordadt. Vattenundersökning af alla brunnarne. Östhammar: Ränustenar och diken besigtigade och förbättrade. B. Aflägsnande af afträdesämnen, sopor, hiishållsaffall, förbrukadt vatten m. m. Endast helt få af städerna hafva ännu anordnat ett gemensamt renhållningsväsende eller på annat tillfredsställande sätt ordnat denna vigtiga angelägenhet, hvilken i allmänhet är öfverlemnad åt de enskilda husegarnes mer eller mindre noggranna omsorg. På några ställen äro renhållningsentreprenörer antagne. De i berättelserna omnämnda åtgärder inskränka sig i allmänhet till anvisning om upplagsplatser samt föreskrifter att forslingen under sommarmånaderna skall ske nattetid och att vintersamlingen inom viss tid på våren skall vara bortskaffad. Alingsås: För att underlätta bortskaffandet af sopor, affall m. m. äro anskaffade på hjul stående kärl. Eskilstuna: Entreprenör antagen mot 400 kr. lön och 50 öre per lass. Gefle: Dräneringsledningen ökad med 6,749 fot med dertill hörande 59 stengods- eller plankbrunnar. Haparanda: Afträdesämnen upptagas och bortföras i latrintunnor; sopor och affall samlas i spillningslidren, som tömmas flera gånger under året och alltid innan den varmare årstiden inträder. Halmstad, Helsingborg: Entreprenörer. Karlshamn: Nämndens försök att anordna ett gemensamt renhållningsväsende väckte ej bifall. Malmö: Renhållningen af allmänna platser, kloaker och slambrunnar samt bortforslingen af orenlighet från dessa verkställas af entreprenörer, men för öfrigt besörjes renhållningen af gator och gårdar af de enskilda husegarne enligt gällande polisstadgar. Nora: Enligt nämndens påbud skola gödselstäderna fullständigt tömmas en gång under sommaren, för att undvika för stora samlingar (!) Norrtelge: Sedan lårar numera allmänt användas för uppsamling af afträdesämnen, aflägsnas dessa vida oftare än förut. Stockholm: Benhållningsväsendet fordrar en genomgripande reform. Denna fråga, hvarmed stora svårigheter äro förknippade, har länge stått på dagordningen, utan att något resultat hitintills kunnat vinnas. Af öfverståthållaren är nedsatt en komité af 7 medlemmar, med uppdrag att utarbeta förslag till fullständigt ordnande af hufvudstadens renhållningsväsende i hela dess omfattning. Söderhamn: Förslag till ordnad hemtning är beroende på Stadsfullmäktiges pröfning. Åmål: Afträdesämnen, sopor och affall samlas i kistor och gödselgropar och afföras i vanliga gödselkärror, då utrymmet tryter. Förbrukadt vatten och flytande orenlighet uppsugas af marken eller söker sig väg till elfven. Örebro: Nämndens upprepade framställningar till Stadsfullmäktige om förbättrade anordningar hafva lemnats utau afseende. C. Begrafningsplatserna. Allt flera städer skaffa sig med hvarje år nya och tjenligt belägna begrafningsplatser eller vidtaga åtminstone förberedande åtgärder för detta ändamål. Borgholm: Ny begrafningsplats 500 fot fråu boningsplanerna. Askersund: Med 1880 års ingång flyttad utom staden. Haparanda: Begrafningsplatsen på en höjd 800 fot utom staden är rymlig, men på sina ställen vattensjuk; åtgärder för dess förbättrande pågå. Helsingborg: Beslutet om gamla kyrkogårdens utvidgande har af Kongl. Maj:t blifvit upphäfdt. Nya platsens läge är ännu icke bestämdt.' Hernösand: Ett gammalt grafkor igenfylldt. Karlshamn: Nya begrafningsplatsen norr om staden är invigd och kommer att 1880 begagnas. Karlskrona: Arbetet med den nya platsens ordnande påbörjadt. Norrköping: Utvidgning af den utom staden på sandjord belägna platsen ännu ej erforderlig. Norrtelge: Nämnden har erinrat kyrkorådet om nödvändigheten att anskaffa ny kyrkogård. Simrishamn: Utom staden; tillräckligt rymlig. Stockholm: Dränering och planering af den inköpta marken hafva under året fortgått och i det närmaste hunnit afslutas. Platsen närmast hufvudingången genom fyllning ordnad. Nämnden har fästat vederbörande kyrkoråds uppmärksamhet på och begärt rättelse af det förhållande att lik, isynnerhet barnlik, allt för länge fått qvarstå i församlingarnes grafkor eller likkällare, innan de till begrafningsplatsen iiffördes. Strömstad: Ny plats under anläggning och plantering. Upsala: Föreståndaren för metodistkyrkan förständigad att icke till beskådande i kyrkan utställa lik efter i smittosam sjukdom aflidne. Wadstena: Beslut om anskaffande af ny plats. Warberg: Ansökan till Kongl. Maj:t af få expropriera mark till ny begrafnings-

12 4 Året Helsovårdsnämnderna. plats. Wexiö: En komité för denna fråga tillsatt. Åmål: Kyrkogården för gammal och trång; inköp af ny ifrågasatt. Örebro: har 2:ne utom staden belägna begrafningsplatser, tillräckligt rymliga. D. Boningslägenheter, luftvexling. Göteborg: Åtskilliga boningslägenheter förbjudna vid kr. vite med viss tid för deras utrymmande. Tvenne källarlägenheter i nybygda hus likaledes förbjudna såsom bostäder. En till undervisning af 116 lärjungar vid 3-klassiga läroverket upplåten lägenhet vid egendomen Christinelund har nämnden hos ephorus anmält vara olämplig och för lärjungarnes helsa vådlig. Halmstad: En bostadslägenhet t. v. utdömd. Haparanda: Folkskolan försedd med ventilationsapparat med kaloriferer oeh lufttrummor. Karlskrona: Ett aktiebolag har bildat sig för uppförande af sundare arbetarebostäder; 2 hus uppförde. Kristianstad, Köping: 1 bostadslägenhet i hvardera staden tills vidare förbjuden. Lund: Nämnden sökt förekomma att källarlägenheter i nybygda hus användas till bostäder. Mariefred: God luftvexling utom i de s. k.»läsarnes» samlingslokaler. Mariestad: 3 lägenheter under året förbjudna. Stockholm: Många bostäder i nybygda hus äro fuktiga och osunda, ett förhållande, som är svårt att förekomma eller att ingripa uti, så länge icke bygnadsstadgan eller Stockholms bygnadsordning innehålla föreskrifter, som betrygga mot allt för stor fukthalt i de nybygda husens väggar. Då liksom under föregående år bostadsbrist för den fattigare befolkningen varit rådande, har nämnden måst blunda för förhållanden, som annars i hög grad påkalla ändring. I två fall har nämnden ingripit, nemligen ang. N:o 40 Varfgränd, Djurgården, der uthyrande af en förfallen uthuslänga, använd till bostad, förbjöds, och N:o 40 St. Glasbruksgatan, der egaren ålades till viss tid utrymma osunda bostadslägenheter äfvensom vidtaga nödiga förbättringar inom egendomen. De sämsta bostäderna äro ofta öfverbefolkade, dels för jemnan, dels genom s. k. inneboende, hvilket både i moraliskt och hygieniskt afseende utgör ett af de mest förderfliga förhållanden iuom hufvudstaden. De af skyddsföreningen och af bolaget S:t Erik uppförda hus lemna fattiga personer goda rum till billiga pris. Beklagligen är dock innebosystemet icke främmande för dessa bostäder. Undersökningar af de hygieniska förhållandena inom teatrarne hafva visat att dessa, med undantag af Nya teatern, äro otillfredsställande. Söderköping: Luftvexlingen i folkskolan förbättrad genom trumledning till skorstenarne eller direkt upp öfver takåsen från skolrummens öfversta del. Trosa: En bostad förbjuden. Westervik: En lägenhet tills vidare förbjuden. Westerås: Likaledes förbud att bebo några lägenheter, innan de blifvit satta i bättre skick. Wexiö: Egaren af ett nybygdt hus hade låtit till trossning använda på tomten uppgräfd jord utan någon rengöring; tyfoidfeber utbröt. Trossuingen borttogs och ersattes med torr sågspån; sedan ingen vidare sjuklighet förspord. E. Tillsyn öfver födoämnen och dryckesvaror. Eksjö: Till den i förra berättelsen omnämnda köttbesigtningeu genom veterinär har stadsfullmäktige nekat att anslå medel. Att fiskhandelu skulle flyttas från Stora torget har nämnden föreslagit; frågan ej afgjord. Eskilstuna: Köttbesigtning genom veterinär. Beslag 1 gång. Gefle: 243 trikinundersökningar gjorda; trikiner anträffade i ett amerikanskt fläsk. Beslut att under vissa vilkor inlösa trikinhaltigt fläsk. Göteborg: Sex sorter öl undersökta genom prof. Almén, utan anmärkning. Helsingborg: I 4 fall förbud mot försäljning af utbjudna födoämnen. Kalmar: Stadsfullmäktige hafva afslagit nämndens begäran om arvode för en tillsyniugsman öfver utbjudna födoämnen. Karlshamn: Nämnden har begärt obligatorisk undersökning af svinkött. Kristianstad: Intet svinkött får till salu utbjudas, förr än det blifvit undersökt och stämpladt såsom trikinfritt. Kristinehamn: Stadsfullmäktige hafva lemnat anslag till en trikinbyrå; stadga i ämnet af Konungens Befallningshafvande fast ställd. Köping: Den i staden stationerade veterinär har uppsigt öfver torgförda födoämnen. Landskrona: Ett förslag om inrättande af en undersökningsbyrå är beroende på stadsfullmäktiges pröfning. Linköping: Polisen har fått i uppdrag att öfvervaka matvaruhandeln. Lund: Fråga väckt om obligatorisk svinköttbesigtning. Malmö: Torghandeln öfvervakas; i några fall äro beslag gjorda. Nora: Ett mikroskop inköpt; undersökning genom veterinär. Simrishamn: Inrättande af trikinbyra föreslaget. Skara: Torghandeln öfvervakas af polisen. Stoekholm: Analyser af vatteuledningsvattnet utförda ej mindre af prof. F. Ekman än af d:r E. Frankland i London utom de undersökningar och analyser, som verkställts af sundhetsinspektören och apotekaren Waller af vattnet i Arstaviken och flera af dess tillflöden. A besigtningsbyiåerna hafva blifvit undersökta 21,274 hela, 1,812 halfva fläsk samt 22,190 mindre stycken, hvarutaf 340 halfvor och 3,834 mindre stycken voro från Amerika. Trikinhaltiga hafva befunnits 50 hela, 15 halfva fläsk och 101 mindre stycken. Af de svenska hela fläsken voro 0,24 procent trikinhaltiga, af de halfva 0 och af skinkorna 0,0 7 proc., under det att 4,4 proc. af de amerikanska halfva fläsken och 2,3 proc. af skinkorna innehöllo trikiner. Den alltmera ökade importen från Amerika och den jemförelsevis stora procenten trikinhaltigt amerikanskt fläsk påkalla obligatorisk kontroll å denna vara inom hela landet. För att öfvervaka handeln med födoämnen halva helsopolisens tillsyningsmän dagligen inställt sig ej blott å salutorgen, men äfven å andra saluplatser, såsom i de s. k. bondqvarteren, å skutor, ångbåtar, mjölkqvarter, salubodar o. s. v. och hafva delvis betydande partier sådana ämnen genom helsopolisen blifvit oskadliggjorda. Undersökningarne hafva äfven omfattat mjölk och grädde, öl, vin och likör samt, utan att gifva anledning till väsentligare anmärkningar, ost, smör, mjöl, bröd, lagad mat och kryddor. Mjölkprofven hafva preliminärt blifvit undersökta med Quevennes mjölkprofvare samt stundom med Fesers laktoskop, men i de 11 fall, der åtal egt rum, har fullständig kemisk analys blifvit verkställd. Besigtning af mjölkmagasinen har ådagalagt mindre goda förhållanden, i det att lokalerna ofta varit osunda och för små, tillika användts till bostäder eller till handel med hökerivaror m. m. För en noggrann och verksam kontroll öfver födoämnen och dryckesvaror torde snart icke blott en större personal utan äfven mera skärpta lagbestämmelser blifva erforderliga. Säter: Tillsyn utöfvas af nämnden och polisen. Söderhamn: Häst- och svinkött skola besigtigas. Söderköping: Under sommarmånaderna har handel med fisk varit förbjuden å torgen ooh endast tillåten vid hamnarne. Uddevalla: Undersökning af svinkött. Upsala: Åtskilliga gånger har beslag gjorts å torgförda födoämnen. En handelskemist har blifvit anställd, hvilken äfven skall förestå trikinbyrån. Wexiö: Nämndens förslag om obligatorisk trikinundersökning har blifvit af stadsfullmägtige afslaget, hvaremot frivillig sådan blifvit förordad. Wisby: Fläsk- och mjölk-undersökningar anordnade. Ystad: Förslag om trikinundersökning. Åmål: Nämndens uppmaning att ej förtära oundersökt fläsk har gjort föga verkan, oaktadt att trikiner blifvit i ett amerikanskt fläsk anträffade. Örebro: Undersökning sker genom veterinär. F. Fabriker och näringar. Borgholm: Tvenne garfverier och ett färgeri förorsaka olägenhet genom att i de underjordiska kanalerna utsläppa förbrukadt vatten oeh orenlighet. Falun: Vid blåst förorsaka de vid Bergslagets extraktionsverk hopade mullhögar olägenhet; rättelse är af disponenten utlofvad. Gefle: Tvenne ansökningar att få inrätta slagterier hafva afslagits, en sådan deremot bifallits utanför det till stadstomter indelade området. Göteborg: 83 fabriker med tillsammans 4,117 arbetare, deraf 3,572 öfver och 493 under 18 år. En begäran att få anlägga ostupplag afslagen, en annan om tillverkning!;, af superfosfat bifallen. Olägenheter hafva förekommit från 2 ostupplag och ett salteri af råa hudar; de förra skulle bortföras, det senare antingen utrymmas eller försättas i sådant skick att det kunde godkännas, båda före 1 April. Halmstad: Anläggning af ett hvitgarfveri medgifven utanför den egentliga staden. Lands

13 Året Helsovårdsnämnderna. 5 krona: Ett ånggarfveri har tillkommit. Mariestad: De i föregående berättelse omnämnda olägenheter hafva nu upphört, sedan lump- och benupplagen flyttats utanför staden. Stockholm: Under 1879 voro 325 fabriker i gäng. Till nämnden inkoramo endast 3 ansökningar om inrättande at' slagterier, af hvilka 2:ne biföllos och en afslogs; vidare af en fabrik för kemiskt-tekniska preparater och ett hudupplag, båda bifallna. Af de 8,020 arbetarne voro 7,135 öfver och 885 under 18 år. Trelleborg: Nämnden har medgifvit inrättande af ett nytt färgeri och ett garfveri. Ystad: Anläggning af ett hästslagteri medgifveu. Åmål: De många garfverierna äro fortfarande menliga. Anläggning af ett nytt sådant blef på enskild väg förekommen. Örebro: Tveune garfverier i stadens medelpunkt förorsaka olägenhet geuom elak lukt. G. Afträden och deras inrättning, stallar, fähus, svinhållning m. m. Ehuru redan vid 1877 års slut dessa skulle, såvidt utan allt för stor svårighet kunde ske, hafva anordnats i enlighet med gällande helsovårdsstadgas föreskrifter, har dock reformen uti många städer ännu icke blifvit fullständigt genomförd. Pa många ställen möta oöfvervinnerliga svårigheter, i anseende till det ringa utrymmet å gårdstomterna, att iakttaga de föreskrifna afstånden, men äfven beträffande isynnerhet afträdenas inrättning återstår mycket att önska och helsovårdsnämnderna hafva måst åtnöja sig med småningom skeende förbättringar, efter att gång efter annan hafva medgifvit uppskof och utsatt nya terminer, inom hvilka förändringarne skulle varit verkställda. Ur berättelserna anföres: Alingsås: 7 personer bötfällda för felaktiga afträden eller bristande renhållning. Eksjö: Nämnden har förelagt husegarne att före den 1 Aug hafva satt afträden, fähus och stall i tillbörligt skick samt åt stadsfiskalen uppdragit att åklaga dem, som icke ställt sig stadgan till efterrättelse eller som kringgått densamma genom att väl anskaffa lätt flyttbara kärl, men ej använda dem, utan låta afträdesämnena samlas i gropar. Falun: Största delen af stadens 70 qvarter under året genomgången och föreskrifter lemnade i afseende på 496 gårdar och lägenheter. G ef le: Åtskilliga husegare förständigade att ombygga äldre afträden. Göteborg: Endast helt få fall hafva erfordrat polisåtgärd. Halmstad: Östra förstadens afträden skola under året inrättas enligt helsovårdsstadgan. Jönköping: Nämnden anmäler sig vänta många förvecklingar, obehag, lagföringar och klagomål till följd af Konungens Befallningshafvandes på grund af Medicinalstyrelsens anmärkning gifna påbud om afträdenas förändring och de af nämnden förordade murade större behållarnes utdömande och anser sig nämnden böra med hofsamhet och öfverseende tillämpa en lag,»hvars anda är vida bättre än dess bokstaf.» Kalmar: Svinhållning förbjuden å den s. k. Qvarnholmen med dervid gjorda utfyllningar. Karlshamn: Nämnden har uppgjort»normalritning till svinstia». Karlskrona: Största delen afträden förändrade. Karlstad: Några åtal anställda, hvarefter rättelse följt. Kristianstad: I tre fall hafva afträden efter anmälan blifvit satta i tillbörligt skick. Kungsbacka: Ett vid gatan beläget fähus inflyttadt på behörigt afstånd. Lidköping: En mängd afträden hafva under året blifvit ändrade enligt författningen, likaså fähus och stall. Lund: Viten förelagda, der afträden, fähus och stall icke varit inrättade enligt stadgan. Mariestad: Svinhållning i regeln förbjuden. Nora: Vid besigtning anmärkta olägenheter undanröjda. Norrköping: Afträdena numera enligt stadgans föreskrift; detsammn anföres från Piteå, Simrishamn, Strömstad, Upsala, Warberg, Wexiö, Ystad och Örebro. Norrtelge: Efter förra årets åtal och syner äro förhållandena väsentligen förbättrade. Oskarshamn: Flera afträden äfvensom svinhus dels flyttade eller borttagna dels satta i lagligt skick. Sala: Den förra uppgiften om»latrinlårar under afträdeshusen» återfinnes äfven i årets berättelse. Skara: För att hindra urinens nedträngande nyttjas»täta lårar, der orenligheten blandas med osläckt kalk.» Vid fähus och stallar stensatta gödselstäder; svinhusen försedda med täta golf. Sundsvall: 18 personer vid vite af kronor ålagde att iakttaga större snygghet i afseende på deras afträden. Två sådana utdömda att totalt ombyggas. Stockholm: Latrinrenhållningssystemet detsamma som förut. Helsopoliseu har egnat ständig tillsyn åt afträdena och verkställt 14,490 besigtningar. Antalet afträdeskävl var vid slutet af år 1879: 33,099, af hvilka 6,005 hade sin plats inom och 27,094 utom boningshus. Inom 214 egendomar hafva afträdena flyttats längre från gatan. Anmärkningar mot underlaget för afträdeskärlen hafva skett inom 590 egendomar. Ventilation har ofta saknats eller varit illa inrättad. Vårdslöshet vid skötseln och för sällan skeende tömning har ofta anmärkts; så hade inträffat att familjer, som för sommarmånaderna lemnat sina våningar, försummat att låta tömma latrinkärlen, hvaraf följden blifvit en förpestande stank, som ledt till förhållandets upptäckt. De använda kärlen äro af 3 slag a) renhållningsverkets, b) kloscttfabrikants och v) s. k. egna kärl. Renhållningsverkets kärl tvättas, förrän de till begagnande utlemnas, endast under den blidare årstiden, Under den kallare åter föras ur gård till gård otvättade och alldeles otillräckligt desinfekterade latrinkärl, hvilka, om deruti förut uppsamlats exkrementer efter t. ex. uervfebersjuke, lätt kunna sprida smitta och död. De vid stadsgårdshamnen, ladugårdslandet etc. förtöjda latrinpråmarna sprida ofta en vida omkring märkbar stank och bidraga vid pumpning på betänkligt sätt äfven till vattnets orenande. Afträden utan kärl funnos vid 1879 års slut till ett antal af 60, deribland 8, der»grop» ännu begagnades. Pissoirerna motsvara hvarken till antal, läge eller beskaffenhet hygienens fordringar. Renhållningen af gårdar och bakgårdar lemnar äfven åtskilligt öfrigt att önska så i afseende på slask och spillvatten som sopor och afskräden. 23,485 besigtningar verkställda; felaktigheter anmärkta i 3,641 fall, hvaraf 249 blifvit anmälda till allmänna polisen. Ej heller hafva afstjelpuingsplatserna eller de för samma ändamål utlagda pråmar visat sig tillfredsställande. Den å de förra hopade mängden orena ämnen är enorm och har framkallat starka klagomål öfver stank, flugsvärmar m. fl. obehag, som alstras å denna mer och mer förgiftade mark, hvarifrån afflödena dessutom orena angränsande vatten. Ladugårdarnas antal 107. På 38 ställen förbättringar vidtagna genom läggandet af täta golf, lufttrummors upptagande, gödselkistors anskaffande o. s. v. I allmänhet äro de dock låga, trånga och öfverfyllda, hvilka omständigheter jemte utfordring med mäsk och dränk menligt inverka på mjölkens beskaffenhet. En ladugård utdömd; i ett annat fall förbud mot inrättande af en ny. Stallens antal 833; förbättringar vidtagna på 234 ställen genom inläggning af täta, stundom asfalterade golf, anskaffande af gödselkistor och gödselkärror, ordnande af aflopp o. s. v. Svinhus hafva tillkommit på 26 och upphört på 24 ställen. Bättre snygghet i och omkring desamma. Hela antalet vid årets slut 63. Söderköping: En del latriner omordnade och försumlige gårdsegare bötfällde; likaså i afseende på svinhus, fähus och stall. Svinhållning i ett par fall förbjuden. Ulricehamn: Afträdena numera med tunnor. Weuersborg: Nämnden har hos magistraten gjort anmälan om behofvet af en stallbyggnads borttagande från dess plats invid gatan eller åtminstone undanrödjande af derifrån härflytande olägenheter. Westervik: 18 afträden hafva ansetts behöfva förändras och 1 nybyggas. 3 svinhus förändrade. I 2 fall förbud mot svinhållning. En person ålagd att förändra sitt fähus och en att inrätta särskild behållare för kreatursspillningen. Wisby: Svinhållning i 2 fall förbjuden; i flera andra förbättring föreskrifven. Olägenheter af afträden efter föreskrift afhjelpta. Åmål: Afträdena äro i allmänhet försedda med täta behållare, men på många ställen belägna för nära! intill gatan. Ännu finnas 9 ladugårdar inom staden; gödselstäderna numera i lagligt skick. Osthammar: Åtskilliga afträden flyttade. Angående svinhållning äro uppgifterna fortfarande och af samma skäl som förut föga upplysande. Största antalet svinhållare finnes i Wisby nemligen 439, vidare i Falun, Nyköping, Falsterbo och Skanör, Lidköping, Landskrona, Oskarshamn, Sölvesborg, Trelleborg. Westervik etc. I 8 städer är denna näring fortfarande förbjuden och i några andra inom vissa områden.

14 6 Året Helsovårdsnämnderna. H. Anordningar och åtgärder i afseende på smittosamma sjukdomar. Särskilda epidemisjukhus enligt föreskrifterna i helsovårdsstadgaus 21 och 23 för vård af personer, som insjukna i kolera, smittkoppor, tyfus, tyfoidfeber, skarlakansfeber, difteri och rödsot, finnas såsom i föregående berättelser blifvit nämndt uti en stor del af städerna, eller hafva dessa provisoriskt dertill inredt förhyrda lokaler. Under 1879 hafva nya dylika sjukhus blifvit fullbordade uti Hudiksvall, Luleå och Malmö. I Eksjö och Östersund har man beslutat att dertill förändra de gamla fattighusen. De åtgärder, hvilka till förhindrande af smittans spridning vid inträffande fall af ofvannämnda sjukdomar blifvit vidtagna, hafva gått ut på de sjukes afskiljande från de friske samt desinfektion af de sjukes uttömningar och kläder samt af de ruin, hvaruti de vårdats. Äfven har skolgången dels blifvit alldeles inställd, dels barn från familjer, der smittosam sjukdom varit gängse, förbjudits att under viss tid besöka skolorna. Försigtighetsmått vid begrafningar hafva äfven blifvit påbjudna. Göteborg: 96 vårdade, deraf 56 i skarlakansfeber. Desinfektion i 62 fall utförd genom nämndens försorg. Hudiksvall: Nybygda sjukhuset har 8 sjukrum, 16 sängar, 2 rum för sköterska, badrum och kök, är fritt beläget utom stadens reglerade område. Karlskrona: Ritning och kostnadsförslag uppgjorda till ett nytt sjukhus för 32 sängar. Köping: 86 vårdade. Desinfektioner utförda i hemmen. Luleå: Nya sjukhuset, på fri och afskildt belägen plats i sydöstra hörnet af staden, är bygdt af timmer på stenfot. Det har ett rum för sköterska, kök, ett större sjukrum för 4 och två mindre, hvardera för 2 sängar; derjemte en rymlig vind, der om sommaren platser ytterligare kunna beredas. Lufttrummor under golfven. På hvarje plats beräknas 1,380 kub.fot luftrymd. Lund: Vårdade 137 fall af smittkoppor. Desinfektion verkställd i hemmen. Malmö: Nya sjukhuset, på fri plats öster om staden, afsedt för platser, med en kostnad af 30,000 kronor, blir färdigt till begagnande Särskild sjuktransportvagn anskaffad. Mariestad: 7 fall af tyfoidfeber vårdade i särskild förhyrd lokal. Desinfektioner flitigt använda. Norrtelge: En person åtalad för öfverträdelse af föreskrifterna om försigtighet vid liks jordande. Instäld skolgång från Oktober till årets slut. Nyköping: Under årets början, då ångfartyget Express underhöll förbindelse emellan Hangö och det i stadens granskap belägna Brevik, vidtogos med anledning af den i Ryssland utbrutna pestartade sjukdom följande åtgärder: 1) utverkades förordnande för provincialläkaren att, hvarje gång Express ankom, dera anställa besigtning och vidtaga erforderliga åtgärder; 2) inrättades på ön Femören i granskapet af Brevik å afskiljd plats en sjukstuga, som försågs med erforderlig utredning. Piteå: Beslut om uppförande af nytt sjukhus norr om staden. Provisorisk lokal förhyrd i Pitholms by. Skara: En sjukstuga uppföres genom enskild donation. Stockholm: Epidemisjukhuset 74 Hornsgatan har med längre eller kortare afbrott hela året varit i verksamhet. Antalet vårdade 42, hvaribland 28 för smittkoppor och 5 för fläcktyfus. Hos nämnden hafva anmälts 494 fall af sådana smittosamma sjukdomar, som enligt helsovårdsstadgans g 20 äro föremål för sådan anmälan. De anmälda hushållen flitigt besökta af helsopolisen, i första rummet af sundhetsinspektören, i ändamål att utforska sjukdomens källa och utbredningssätt, föreskrifva eller utföra desinfektion, öfvervaka snygghet och isolering af de sjuke samt hindra skolgång af barn från dessa ställen. Sundsvall: Sjukhuset undergått reparation. Säter: Småbarnsskolan stängd i anledning af difteri. Ulricehamn: Nämnden låtit afspärra och desinfektera en gård i anledning af difteri. Upsala: Vårdade 86, deraf 66 för tyfoidfeber. Vesterås: Vårdade 89 för difteri och 10 för scarlatina. Visby: Nämnden har utfärdat en kungörelse, att vid begrafning af i smittosamma sjukdomar aflidne ej flere personer böra hopkallas, än som är nödvändigt för förrättningen. I. Dödsorsakerna i rikets städer. Enligt de å tabellerna 1 3 lemnade sammandrag af hälsovårdsnämndernas öfversigter af dödsorsaker utgjorde sammanlagda antalet under år 1879 i städerna timade dödsfall 13,384. Enligt den af Statistiska Centralbyrån lemnade uppgift har detsamma åter varit 14,016. Sistnämnda siffra angifver summau af dödsfall bland samtliga städernas kyrkskrifna befolkning; vid hopräknandet af den förstnämnda summan har man liksom under föregående år fråndragit antalet af de stadsinnevånare, hvilka å annan ort aflidit, men tillagt främmande, som dött i staden. Dödlighetsförhållandet har å tab. 2 blifvit beräknadt efter den rättsliga medelfolkmängden, eller medeltalet emellan den rättsliga folkmängden den 31 December 1878 och samma dag Denna rättsliga medelfolkmängd utgjorde för 1879 i samtliga städerna 681,121 personer och då 14,016 derutaf aflidit, visar sig en dödlighet af 20,6 på 1,000 hafva egt rum. Ar 1878 afledo 14,579 personer, hvilket på en medelfolkmängd af 663,204 i städerna utgjorde 22 per mille. I jemförelse med de föregående åren har dödlighetsförhållandet i städerna varit ringa. Högst har det varit i Säter med 36,1 på 1,000; vidare i Norrtelge 33,4, Haparanda 32,6, Köping 32,1, Vesterås 29,2, Åmål 27,7, Falsterbo Skanör 27,6, Vadstena 27,3, Varberg 27,n, Falun 26,/,, Eskilstuna 26,i; lägst i Skellefteå 8,6. Såsom förr blifvit anmärkt, äro dock dessa siffror för de mindre städerna föga bevisande, enär vid de små tal desamma erbjuda, några få dödsfall mer eller mindre utöfva ett stort inflytande på dödlighetsprocenten. I afseende på dödligheten inom olika stadsdelar m. m. anföres ur berättelserna följande: 1) Gefle: Dödligheten har från 1875 varit i ständigt aftagande, sä att den 1879 understiger 1875 års summa med 14 på 1,000. 2) Göteborg är i helsovårdsafseende indeladt uti 9 distrikter, neml.: 1 norra, 2 södra staden, 3 Otterhällan, 4 Masthugget och Majornas kustdistrikt, 5 Majornas bergsdistrikt, 6 Haga, 7 Hagaheden, Albostaden och Annedal, 8 Stampen, 9 Redberget, Gamlestaden m. m. Förhållandet har varit följande: Den större dödligheten i 5:te, 6:te och 7:de distrikten är icke något ovanligt för detta år, utan förekommer hvarje år och torde kunna förklaras deraf, att i dessa distrikt företrädesvis bor den mindre bemtdlade och under ogynnsammare förhållanden lefvande befolkningen. Lund: Härifrån meddelas följande uppgifter: Sydöstra distriktet 20,4 p. m., nordöstra 14, sydvestra 14,5 och nordvestra

15 Året Helsovårdsnämnderna. 7 11,3 P- m. Malmö: I egentliga staden 19,1, Rörsjöstaden 24, Lugnet 22,8, Södra förstaden 28,i och Östra förstaden 22,5 p- m. Orsaken till den större dödligheten i dessa stadsdelar tillskrifves dels mäslings- och skarlakansfeberepidemi, dels den talrika och fattiga befolkningen i dessa stadsdelar. Norrtelge: skarlakansfeber. Köping: difteri. Högsta såväl absoluta som relativa dödligheten har förekommit inom 6:te distriktet. Kungsholms vestra, 33,5; lägsta inom l:a distriktet, Nikolai vestra, 11,6. Venersborg: Dödligheten störst i nordöstra delen at staden, qvarteret Rosen, der de flesta fattiga bo. Liksom de föregående åren hafva särskilda tabeller blifvit utarbetade, innefattande sammandrag af dödsorsakerna efter ålders- och sjukdomsgrupper såväl för samtliga städerna som för Stockholm, de öfriga mälarstäderna, de norr om Stockholm belägna kuststäderna samt de skånska städerna. Af dessa tabeller synes att 1879 liksom förut dödligheten varit störst uti mälarstäderna (23,s), Stockholm 21,8, vidare i de norra kust- ') Nämnden har för att icke alltför länge fördröja statistikens offentliggörande beräknat folkmängden enligt 1879 års mantalslängder, hvarigenom samma siffror ang. invånareantalet anföres som i förra årets berättelse. städerna 21,i, samt minst i de skånska städerna (20,3). Nativiteten, som har varit störst i de norra kuststäderna 38,3, dernäst i de skånska städerna 34,2, visar i mälarstäderna 32,2 och i Stockholm 30,s under det att för samtliga städerna förhållandet varit 32,1. Relationen mellan födde och döde, som för samtliga städerna var 156 : 100, visar för de skånska städerna 167 : 100, för norra kuststäderna 181 : 100, för Stockholm 141 och för de öfriga mälarstäderna 137 : 100. Högst för året står i detta afseende Skellefteå med 285, vidare Kristinehamn 280, Oskarshamn 246, Halmstad 213, Söderhamn 211, Falkenberg med 210 : 100 o. s. v. Dödligheten i första lefnadsåret har i rikets samtliga städer uppgått till 3,289 fall = 24,6 procent af alla dödsfallen och 16 procent af antalet födde; i Stockholm resp. 29,9 och 19,7; i de öfriga mälarstäderna 21,5 och 15,6; i norra kustens 28,9 och 15,4 samt uti de skånska städerna 23,4 proc. af samtliga dödsfall och 13,2 proc. af antalet födde. Såsom vanligt har äfven 1879 dödligheten varit störst uti första lefnadsåret och dernäst under åldersperioden bland mankön samt i åldern öfver 60 bland qvinkön. Utaf den rättsliga folkmängden, 681,121 personer, utgjorde mankönet 312,106 och qvinkönet 369,015. Då antalet döde mankön uppgick till 7,086, var dödligheten bland detta kön således = 22,7 på 1,000, under det att antalet döda qvinnor utgjorde 6,930, hvaribland dödligheten således uppgick blott till 18,8 på 1,000. Tabellerna 1 3 utvisa dels antalet dödsfall uti hvarje af de å formuläret upptagna rubriker samt fördelningen på olika ålder och kön, dels äfven antalet dödsfall i hvarje sjukdom uti hvardera af rikets städer. Dödsfallen uti infektionssjukdomar Tab. 1, kol hafva uti samtliga städerna uppgått till 1,733 mot 2,123 år 1878, utgörande i procent 12,9 af samtliga dödsfallen mot 15,3 året förut. Tillökning visa smittkoppor (47 mot 26); alla de Tab. Lit. A. Sammandrag af dödsorsakerna i alla rikets städer (efter Tab. N:o 3) utvisande dödsfallen 1879 efter ålder och sjukdomsgrupper. Döde i samtliga rikets städer 14,016 eller 20,6 på 1,000 invånare.»'ödde i»»» 21,901» 32,1»»» Döde under 1 år 16,0 proc. af de födde. De födde förhålla sig till de döde såsom 156 till 100.

16 8 Året Helsovårdsnämnderna. öfriga antingen ungefär samma antal eller förminskning, så t. ex. fläektylus 15 mot 12, skarlakansfeber 570 mot 754, tyfoidfeber 27fi mot 424, barnsängsfeber 84 mot 63, difteri 392 mot 453, kikhosta 149 mot 173 förra året. Smittkopporna hafva skördat offer företrädesvis uti Lund, mäsling i Malmö och Helsingborg, skarlakansfeber i Göteborg, Norrköping, Malmö, Stockholm, Norrtelge, Åmål och Venersborg, fläcktyfus i Karlskrona och Göteborg, tyfoidfeber i Stockholm, Karlskrona och Upsala, kikhosta i Göteborg, Stockholm och Jönköping samt difteri i Vesterås, Falun, Köping, Gefle, Söderhamn och Visby. Bland öfriga å tabellerna upptagna dödsorsaker intaga akuta och kroniska sjukdomsprocesser i lungorna främsta rummet med tillsammans 4,351 fall (= 32,5 %), af hvilka 2,118 uti lungsot (15,8 % af samtliga dödsfall) och 1,372 (10,;>5 %) uti akut lungoch lungsäcksinflammation. Är 1878 var förhållandet resp. 4,353 (31,4 %), 1,998 (14,4 %) och 1,293 (9,32 %) Dernäst komma matsmältningsorganens sjukdomar med 1,987 dödsfall = 14,8 %. Rubriken»sjelfmord» räknar 112 fall mot 99 och»mord och dråp» 18 mot 24 år K. Helsovårdsstadgans tillämpning i enlighet med 26 på andra orter än städer. Genom särskilda nåd. bref har blifvit föreskrifvet att, hvad i helsovårdsstadgan för riket är anbefalldt i fråga om stad, skall i lämpliga delar gälla äfven för köpingarna Mörbylånga, K. Br. d. 1 Sept. och Vernamo K. Br. d. 21 Nov. Enahanda föreskrifter hafva förut blifvit lemnade angående Eslöf, Höganäs, Ronneby, Råå, Gamleby, Mönsterås, Figeholm, Nybro och Malmköping. Tab. Lit. B. Sammandrag af dödsorsakerna uti städerna kring Mälaren (utom Stockholm). Tab. Lit. C. Sammandrag af dödsorsakerna uti de utefter östra kusten belägna städerna från Haparanda till och med Vaxholm år 1879 efter ålder och sjukdomsgrupper. Rättslig medelfolkmängd 58,675. Döde enligt Statistiska Centralbyrån 1,241 eller 21,1 på 1,000 invånare. Födde»»» 2,253» 38.3» Döde under 1 års ålder 15,4 proc. af de födde. De födde förhålla sig till de döde såsom 181 till 100.

17 Året Meteorologiska observationer Sammandrag af läkares embetsberättelser om gängse sjukdomar under året 1879 utom sjukhus. Embetsberättelser för 1879 hafva blifvit insända från alla de läkare, som haft skyldighet att sådana afgifva, dock från Gunnarsnäs provincialläkaredistrikt af Elfsborgs län, oaktadt förständiganden och viten, så sent, att dess innehåll icke kunnat i styrelsens årsberättelse inflyta. De aflemnade berättelserna redogöra för helsoförhållandena inom 133 provincialläkaredistrikt, 76 städer, 46 enskilda distrikt samt 2 gruf- och bergslagsområden. På grund af dessa berättelser äro enligt samma plan som föregående år sammandrag upprättade öfver infektionssjukdomarnes utbredning och fördelning på olika årstider, hvarjemte tabeller, innefattande likartad redogörelse jemväl för de vigtigaste inflammatoriska och katarrala sjukdomarne i andedrägtsoch matsmältningsorganen, blifvit utarbetade. A. Väderlekens och årsväxtens förhållande. Arets medeltemperatur har för Stockholm varit + 4,o C. mot 6,i3 förra året. Högsta temperaturen -f 26,5 förekom i Juli och lägsta 21 i Februari. Vinterqvartalets medeltemperatur var 4,8 mot 1,2 ; våren April Maj visade ett medium af + 4,8 mot + 6,9. Sommaren Juni September + 14,7 mot + 13,9 samt sista qvartalet en medeltemperatur af + 0,i mot 4-2, Högsta barometerståndet förekom under November med 776,4, lägsta 726,o under Januari månad; medium för året var 754,1. Den förherrskande vinden var den sydvestliga under 64 dagar, dernäst den nordliga och och nordostliga, hv-vrdera under 53 dagar, den vestliga under 51, den sydliga och nordvestliga under hvardera 37, den ostliga Tab. Lit. D. Sammandrag af dödsorsakerna uti de skånska städerna år 1879 efter ålder och sjukdomsgrupper. Tab. Lit. E. Sammandrag af dödsorsakerna i Stockholm år 1879 efter ålder och sjukdomsgrupper. Rättslig medelfolkmängd: 171,431- Döde enligt Statistiska Centralbyrån 3,744 eller 21,8 på 1,000 invånare. Födde»»» 5,297» 30,8» Döde under 1 års ålder 19,7 proc. af de födde. De födde förhålla sig till de döde såsom 141 till 100. K. Medicin.-Styrelsens Berättelse för år 1879.

18 10 Året Årsväxten. 23 och minst den sydostliga under 14. Lugna voro 33 dagar. Summan af årets nederbörd, beräknad i millimeter, utgjorde 436,7; största mängden föll i Juli, 70,7, minsta i Mars, 7,2. Vattenståndet i Mälaren har i medeltal varit 14,8 fot öfver slusströskeln, högst i Juni 15,9, lägst i December 14,o. Saltsjöns i medeltal 13,?, högst under Juli, Oktober och November med 13,7 lägst i April med 12,4. Det af Statistiska Centralbyrån uppgjorda sammandrag af årsväxtberättelserna visar att 1879 års skörd varit fullt medelmåttig, såsom totalomdöme för hela riket. Deu har varit ovanligt god och rik i ett län, Jemtlands; god i 5 län: Kronobergs, Kristianstads, Gefleborgs, Vesternorrlands och Vesterbottens; nära god i Norrbottens; öfver medelmåttan eller medelmåttig i 12 län: Stockholms, Upsala, Kalmar, Blekinge, Malmöhus, Hallands, Göteborgs och Bohus, Elfsborgs, Skaraborgs, Vermlands, Vestmanlands och Kopparbergs; nära medelmåttig i Jönköpings; under medelmåttan i Södermanlands och Östergötlands samt mycket under medelmåttan i Gotlands och Örebro län. Tab. Lit. F. Tab. Lit. F visar skördens förhållande i hvardera af rikets län under åren 1878 och B. Embetsresor. Tab. N:o 6. Tab. N:o 6 visar att under 1879 af vederbörande läkare blifvit ^verkställda 921 embetsresor med anledning af smittosamma sjukdomar, allmännare utbredd sjuklighet eller till följd af den vissa kommuner medgifna rättighet att vissa gånger om året erhålla besök af vederbörande läkare för enskild sjukvård. Bland det anförda antalet ingå 18 resor för venerisk sjukdom, hvilka icke bekostats af medicinalfonden. Ar 1878 utgjorde embetsresornas^antal 898, hvaribland 14 för venerisk sjukdom. De flesta resorna hafva föranledts af skarlakansfeber, 365, mest inom Kalmar, Bohus, Skaraborgs, Elfsborgs och Gotlauds län, dernäst af tyfoidfeber, 271, mest inom Elfsborgs, Bohus- och och Kronoborgs län, vidare af difteri, mest inom Kopparbergs och Vestmanlands, samt smittkoppor, mest inom Kopparbergs och Kristianstads län. Inom Bohus län har det största antalet resor egt rum med 100, dernäst inom Elfsborgs 98, Kalmar 93 och Kopparbergs 90. Utgifterna för ifrågavarande resor hafva uppgått till 32,752 kr. 29 öre, för medikamenter åt fattige sjuke till 9,456 kr. 60 öre samt för biträde i provincialläkare-sjukvården 31,310 kr. 62 öre. C. Öfversigt af freqvensen och utbredningen af infektionsm. fl. sjukdomar. Fläcktyfus, Typhus eicanthematicus, har under året Tab. Lit. G. förekommit i 94 fall, hvaraf 59 inom Blekinge, med 25 dödsfall mot resp. 44 och 14 år Tyfoidfeber, Typhus abdominalis, liar uppträdt med Tab. Lit. H. 5,178 sjukdoms och 646 dödsfall mot resp. 8,282 och 960 förra året. De flesta fallen hafva inträffat under vinter- och höstmånaderna samt inom Malmöhus län, Stockholms stad, Örebro, Bohus, Elfsborgs, Östergötlands och Blekinge län. Enkel gastrisk feber, okut mag- och tarmkatarr, Tab. Lit. I. 7,920 fall mot 8,638 f. å. Af Hjernfeber, Meningitis cerebrospinalis (epide- Tab. Lit. K. mica), endast 27 fall, med 17 dödsfall, anmälda mot 47 förra året. Difteri, elakartad halssjuka, visar något ökad fre- Tab. Lit. L. qvens. 5,383 sjukdoms- och 1,516 dödsfall äro anmälda mot resp. 5,051 med 1,562 dödsfall Största antalet förekom under sista och dernäst under första qvartalet och talrikast inom Kopparbergs (939), Vestmanlands (736), Gefleborgs (386), Malmöhus och Södermanlands län, således till stor del inom samma trakter som de båda föregående åren. Intet landskap har blifvit alldeles oberördt, ehuru i Jemtlands endast några få fall förekommit. Strypsjuka, Laryngitis pseudomembranacea, Croup, Tab. Lit. M. visar ungefär samma freqvens som förra året neml. 418 mot 441 med resp, 221 och 235 dödstall. Kikhosta, Pertussis, visar minskning, 5,682 mot Tab. Lit. N. 7,612. Största antalet kommer fortfarande på Bohus län, dernäst på Östergötlands, Vermlands, Örebro och Kalmar län. Rödsot, Dysenteria, äfven minskad, i det endast 245 Tab. Lit. O. fall med 17 döde blifvit anmälde mot resp. 587 och 106 under förra året. Mest har den förekommit i Vermland. Tab. Lit. F. Årsväxtens förhållande i riket åren 1878 och 1879.

19 Året Barnsängsfeber. Diarré. Frossa. 11 Tab. liit. P. Barnsängsfeber har till ett antal af 259, hvaraf 142 dödsfall, förekommit spridd i alla länen utom Gotlands och Vestmanlands, 1878 var förhållandet: 257: 119. Tab. Lit. Q. Af Diarré, Tarmkatarr och Inhemsk kolera, hafva anmälts 20,770 fall mot 25,007 föregående året. Stockholms stad, Göteborgs och Bohus, Upsala, Blekinge, Gefleborgs och Örebro län visa de högsta siffrorna, och har det öfvervägande antalet fall inträffat under Augusti månad, samt dernäst dels i Juli och dels i September. Döde: 906. Frossa. Febris interrnittens, visar fortfarande min.sk- Tab. Lit. R. ning. Anmälda äro 3,353 fall mot 3,911 år 1878 och 8,619 år Största antalet kommer på qvartalet April Juni samt Tab. Lit. G. Uppgifne sjukdoms- och dödsfall uti Fläcktyfus år Tab. Lit. H. Uppgifne sjukdoms- och dödsfall uti Tyfoidfeber år 1879.

20 12 Året Påssjuka. Smittkoppor. på Stockholms stad och län och dernäst Kalmar, Södermanlands och Gefleborgs län. Tab. Lit. S. Af Påssjuka, Parotitis epidemica, rapporteras 1,482 fall mot 2,850; de flesta från Göteborgs och Bohus samt dernäst Elfsborgs, Blekinge och Kalmar län. Tab. lit. T. Smittkoppor, Variolce, Varioloides, hafva ytterligare något litet minskats till 833 med 89 dödsfall från 894, 1,199, 2,355, 7,248 och 16,606 åren Ett betydligt öfvervägande antal har förekommit i Malmöhus och Kopparbergs län. Alldeles fria hafva varit Stockholms, Södermanlands, Östergötlands, Kronobergs, Gotlands, Hallands, Vermlands, Vesterbottens och Norrbottens län. Skarlakansfeber, Scarlatina, har äfven under 1879 Tab. Lit. U. hemsökt hela Sverige med undantag af Jemtlands län. Antalet Tab. Lit. I. Uppgifne sjukdoms- och dödsfall uti Enkel Gastrisk Feber år Tab. Lit. K. Uppgifne sjukdoms- och dödsfall uti Epidemisk Hjernfeber år 1879.