UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. K, Hälso- och sjukvården. 1, Sundhetskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : P.A. Norstedt & söner, Täckningsår: = Ny följd Sundhetskollegium ersattes 1879 av Medicinalstyrelsen. Den underdåniga berättelsen innefattar särskilda redogörelser för: 1. Civila sjukvården. 8. Veterinärväsendet. 2. Besiktningar å beväringsmanskapet. 9. Understöd för vetenskapliga utrikes resor. 3. Arméns och flottans sjukvård. 10. Sundhetskollegii ämbetsverksamhet och en 4. Barnmorskeväsendet. jämförande översikt av sjukvårdspersonalen och 5. Skyddskoppympningen. anstalterna i riket. 6. Medico-legalaförrättningar. 11. Bihang: Dödsorsakerna i rikets städer enligt 7. Apoteksväsendet. intyg av läkare. Civila sjukvården beskriver topografi och endemiska sjukdomar, sammandrag av läkares ämbetsberättelser om under året gängse sjukdomar, m. m., samt väderlek, vattenstånd och skörd. Årsberättelsen 1861 innehåller: Översigt af helso- och sjukvården i Sverige under tioårsperioden , efter Kongl. Sundhets-collegiii uppdrag utarbetad af dess ledamot A. Timoleon Wistrand. Föregångare: Sundhets-collegii underdåniga berättelse om medicinalverket i riket. Stockholm : P.A. Norstedt & söner, Täckningsår: Årg. 1(1851)-10(1860). Efterföljare: Allmän hälso- och sjukvård / av Kungl. Medicinalstyrelsen. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Det civila veterinärväsendet / av Kungl. Medicinalstyrelsen. - Stockholm : P. A. Norstedt & söner, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Dödsorsaker / av Kungl. Statistiska centralbyrån. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Hälso- och sjukvård vid armén / av Kungl. Arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse. Stockholm : Palmquist, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: med titeln: Arméförvaltningens sjukvårdsstyrelses underdåniga berättelse. Hälso- och sjukvården vid marinen / av marinöverläkaren. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1911/ Översiktspublikationer: Historisk statistik för Sverige. D. 2, Väderlek, lantmäteri, jordbruk, skogsbruk, fiske t.o.m. år Stockholm : Statistiska centralbyrån, BISOS K1 digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) med stöd från Riksbankens Jubileumsfond, 2008 urn:nbn:se:scb-bi-k1-6301_

3 BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. K) HELSO- OCH SJUKVÅRDEN. I. SUNDHETS-COLLEGII UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE Ny följd. 3. året STOCKHOLM, P. A. NORSTEDT & SÖNER, KONGL. BOKTRYCKARE.

4

5 Innehållsförteckning. A. Underdånig Berättelse med tabeller. Civila sjukvården. Inledning: Topografi och endemiska sjukdomar sid. 2. Väderlek, vattenstånd och skörd» 19. Tab. itt A. Årsväxt och spanmålspriser» 19.»» B. Tyfösa och gastriska febrar» 22.»» C. Difterit» 24.»» D. Strypsjuka» 27.»» E. Kikhosta» 29.»» F. Rödsot» 31.»» G. Diarrhé» 32.»» H. Frossa» 33.»» I. Påssjuka» 35.»» K. Smittkoppor» 37.»» L. Skarlakansfeber» 39.»» M. Messling» 41.»» N. Resor för spetälska» 47.»» O. Gängse sjukdomars freqvens» 51.»» P. Uppgifne antal sjuke och döde i gängse sjukdomar» 52.»» Q. Jemförelse med sistförflutne qvinqvenniets sjukdomsförhållande» 52.»» R. Medicinalfondens utgifter för allmänna helsooch sjukvården» 53. Förbättrad läkarevård.»» S. Antal läkare och läkarebefattningar» 57.»» T. Omsättning i civila läkarebefattningar» 58. Civila sjukvårdsinrättningar.»» U. Sjukvården vid länslasaretten i förhållande till sista qvinqvenniet» 62.»» V. Å serskilde sjukhus vårdade sjuke» 63.»» X. Å barnsjukhus och barnhus vårdade sjuke...» 63.»» Y. Å länslasaretten vårdade tyfösa febrar» 63.»» Z.»»» kräftsjukdomar...» 64.»» Å.»»» sinnessjukdomar.» 64.»» Ä.»»» ögonsjukdomar...» 65.»» Ö.»»» tarmbråck» 65.»» Aa.»»» sjukdomar i ändtarmen» 66.»» Bb.»»» sjukdomar i urinverktygen» 66.»» Cc.»»» sjukdomar i manliga könsdelar.» 67.»» Dd.»» sjukdomar i qvinliga könsdelar..» 67.»» Ee.»»» sjukdomar i ledgångarne» 67.»» Ff.»»» sjukdomar i ben och benhinna...» 68.»» Gg.»»» kroniska hudsjukdomar» 68.»» Hh.»»» tumörer» 69.»» Ii. Sammandrag af rapporterna från hospitalerna» 69.»» Kk. Å allmänna Elektricitets-inrättningen vårdade sjuke och sjukdomar» 70. B. Tabellbilagor till den underdåniga Berättelsen. Civila sjukvården. Tab. N:o 1. Medeltemperatur, Medelbarometerstånd och Nederbörd sid. I.» N:o 2. Vattenhöjden i insjöarne» II.» N:o 3. Väderlekens och årsvextens allmänna beskaffenhet samt helsotillståndet» II.» N:o 4. Tillkomne och afgångne spetälske sjuke...» II.» N:o 5. Befintlige spetälske sjuke i Helsingland...» III.» N:o 6. Läkares embetsresor för sjukdomars hämmande» IV.» N:o 7. Gängse sjukdomars månadtliga till- och aftagande» V. Civila sjukvårdsinrättningar.» N:o 8. Sammandrag af revisionsberättelserna om kurhusmedlen» VI.» N:o 9. Å länslasaretten och kurhusen vårdade sjuke» VII.» N:o 10. Å länslasaretten och kurhusen vårdade sjukdomar» VIII.» N:o 11. Å offentlige sjukvårdsinrättningar vårdade veneriske sjuke» XIV.» N:o 12. Sjukdomssymptomer hos under året intagne veneriske sjuke» XVI.» N:o 13. Antal kurgäster vid helsobrunnar och badanstalter» XVII.» N:o 14. Antal vårdade sjukdomar vid helsobrunnar och badanstalter» XVIII. Besigtningar å beväringsmanskapet.» N:o 15. Sammandrag af rapporter rörande läkarebesigtning å l:sta klassens beväringsmanskap» xx.» N:o 16. Sammandrag af rapporter rörande läkarebesigtning å 2:dra 5:te klassernas beväringsmanskap» XXI.» N:o 17. Länens ordningsföljd med hänsyn till antalet antagligt och oantagligt beväringsmanskap» XXII.» N:o 18. Kassationsorsakerna hos beväringsskyldige» XXII. Arméens och flottans sjukvård.» N:o 19. Sammandrag af rapporter rörande sjukvården vid arméen och flottan» XXIII.» N:o 20. Sammandrag af rapporter rörande sjukvården under indelta arméens och beväringens vapenöfningar» XXIV.» N:o 21. Å militärsjukhusen vårdade sjukdomar...» XXVI. Barnmorskeväsendet.» N:o 22. Antal utexaminerade barnmorskor» XXVIII.» N:o 23. Barnmorskornas antal och fördelning inom länen» XXVIII.» N:o 24. Af barnmorskor verkställde instrumentalförlossningar» XXVIII.

6 IV Tab. Litt. Ll. Å Gymnastiskt-Ortopediska institutet vårdade sjuke sid. 71.»» Mm. Å barnbördshusen vårdade barnaföderskor» 71. Arméens och flottans sjukvård.»» Nn. Å Stockholms garnisons kaserner vårdade sjuke» 78.»» Oo. Å Stockholms garnisons kaserner botade sjukdomar» 79.»» Pp. Sjukdomsförhållandet inom Stockholmsgarnisonskaserner under olika månader» 79.»» Qq. Från serskilde korpser vårdade sjuke å garnisonssjukhuset» 80.»» Rr. Sjuktillförselns månadtliga till- och aftagande å garnisonssjukhuset» 80.»» Ss. Å garnisonssjukhusets medicinska afdelning utskrifne sjukdomar» 82.»» Tt. Vid garnisonerna i Skåne vårdade sjuke...» 85.»» Uu. Från flottans korpser och stater i Carlskrona vårdade sjuke» 86.»» Vv. Från Flottans korpser och stater i Stockholm vårdade sjuke» 88.»» Xx. Sjukvården under sjöexpeditioner» 92.»» Yy. Revaccination å nyvärfdt manskap» 93.»» Zz. Omsättningen vid militära läkarebefattningar» 94.»» Åå. Fältläkarekontorets inkomster och utgifter» 95. Barnmorskeväsendet.»» Ää. Antal sökande och antagne barnmorskelärlingar» 96.»» Oö. Disposition af för barnmorskeundervisningen anslagne medel» 99. Skyddskoppympningen.»» A 1. Månadtliga antalet vaccinerade vid hufvudstadens depôter» 103.»» B 1. Vaccinationsfondens utgifter» 103. Rättsmedicinska andersökningar.»» C 1. Sammandrag af uppgifter om sjelfmorden» 105.»» D 1. Uppgifne antal sjelfmord i Stockholm» 105.»» E 1. Till Sundhets-Collegium remitterade medico-legala mål» 106. Apoteksväsendet.»» F 1. Öfversigt af den farmaceutiska undervisningen» 107.»» G 1. Apotekens antal och tillstånd» 110.»» H 1. Öfversigt af priset å öfverlåtne apoteksprivilegier» 110. Veterinärväsendet.»» I 1. Å veterinärinrättningen i Stockholm vårdade sjuke husdjur» 111.»» K 1. Å veterinärinrättningen i Skara vårdade sjuke husdjur» 112.»» L 1 Springormsjukan i Helsingland» 117.»» M 1. Gängse husdjursjukdomar» 118.»» N 1. Uppgifne antal sjuke husdjur» 120.»» O 1. Stockholms veterinärinrättnings utgifter...» 120. Skyddskoppympningen. Tab. N:o 25. Antalet med framgång skyddskoppympade i hvarje län Sid. XXIX.» N:o 26. Från vaccindepôterna utlemnade vaccinportioner» XXIX. Rättsmedicinska undersökningar.» N:o 27. Sammandrag af berättelser om medicolegala förrättningar Apoteksväsendet.» N:o 28. Befintlige antal apotek och deras natur inom hvarje län Veterinärväsendet.» xxx.» XXXII.» N:o 29. Djurläkarnes antal och fördelning inom länen» XXXIII.» N:o 30. Djurläkares embetsresor för sjukdomars hämmande bland husdjuren» xxxiii.» N:o 31. Befintlige sjukvårdsanstalter inom hvarje län» N:o 32. Summarisk redogörelse för medicinalstatens tillgångar och utgifter år 1863» xxxiv.» xxxiv.»» P 1. Antalet af Sundhets-Collegium handlagde mål» 120.

7 Table des matières. v A. Rapport. B. Tableaux annexés. Etat sanitaire de la population civile. Introduction pag. 2. Tab. Litt. A. Recoltes et prix de blé» 19.»» B. Fièvre typhoïde» 22.»» C. Diphtherite» 24.»» D. Croup» 27.»» E. Coqueluche» 29.»» F. Dysentérie» 31.» «G. Diarrhée» 32.»» H. Fièvre intermittente» 33.»» I. Oreillons» 35.»» K. Varioloïdes» 37.»» L. Scarlatine» 39.»» M. Rougeole» 41.»» N. Enquête officielle sur l'état et l'extension de l'eléphantiasis (Spetälska) dans la province de Helsingland» 47.»» O. l'extension relative des épidémies» 51.»» P. Nombre approximatif des malades et des décés dans les épidémies 1863» 52.»» Q. Nombre approximatif des malades et des décés dans les épidémies » 52.»» R. Dépenses extraordinaires de l'état pour les épidémies (col. 1 4), pour les épizooties (col. 5 7), pour les autopsies légales (col. 8 10)» 53. Officiers de santé.»» S. Nombre des médecins et des places d'officiers de santé (incl. ceux de l'armée et de la marine)» 57.»» T. Mouvement du personel médical civil» 58. Hôpitaux civils.»» U. Mouvement des malades dans les hôpitaux civils de préfectures» 62.»» V. Mouvement des malades dans quelques autres hôpitaux» 63.»» X. Mouvement des malades dans les maisons d'orphelins et dans les hôpitaux pour des enfants malades» 63.»» Y. Fiévres typhoïdes dans les hôpitaux civils de préfectures» 63.»» Z. Maladies cancéreuses id.» 64.»» Å. Aliénés id.» 64.»» Ä. Maladies opthalmiques id.» 65.»» Ö. Hernies id.» 65.»» Aa. Maladies du rectum id.» 66.»» Bb. Maladies du système uropoétique id.» 66.»» Cc. Maladies des organes génitaux de l'homme id.» 67.»» Dd. Maladies des organes génitaux de la femme id.» 67.»» Ee. Maladies des articulations id.» 67.»» Ff. Maladies des os id.» 68.»» Gg. Maladies de la peau id.» 68.»» Hh. Tumeurs id.» 69.»» Ii. Mouvement des malades et dépenses des établissements d'aliénés» 69.»» Kk. Mouvement des malades traités aux frais publics par l'électricité» 70.»» Ll. Mouvement des malades traités aux frais publics par la gymnastique» 71.»» Mm. Mouvement des malades dans les maisons d'accouchement» 71. Etat sanitaire de la population civile. Tab. N:o 1. Température moyenne, Hauteur moyenne du Baromètre et Hauteur moyenne de l'eau tombée pag. I.» N:o 2. Hauteur des eaux des grands lacs» II.» N:o 3. Observations météorologiques et hygiéniques» II.» N:o 4. L'éléphantiasis dans la province de Helsingland» II.» N:o 5. Nombre et mouvement des malades...» III.» N:o 6. Nombre des visites officielles des médecins cantonnaux à la campagne» IV.» N:o 7. Nombre approximatif des maladies épidémiques, par mois» V. Hôpitaux civils.» N:o 8. Recettes et dépenses des hôpitaux civils de préfectures» N:o 9. Mouvement des malades dans les hôpitaux civils» N:o 10. Mouvement des maladies dans les hôpitaux civils» N:o 11. Mouvement des malades syphilitiques dans les hôpitaux» N:o 12. Symptômes des syphilitiques admis dans les hôpitaux» N:o 13. Nombre des visiteurs des eaux minérales, des bains de mer et des établissements hydrothérapevtiques» N:o 14. Maladies des visiteurs des eaux minérales et des bains de mer Conscription.» VI.» VII.» VIII.» XIV.» XVI.» XVII.» XVIII.» No 15. Résultats des rapports des médecins» XX.» No 16. chargés d'éxaminer les conscripts de» XXI. toutes les 5 classes» N:o 17. Nombre des conscripts, par préfecture...» XXII.» N:o 18. Causes d'exemption du service de conscription» XXII. Etat et service de santé de l'armée et de la marine.» N:o 19. Mouvement des malades de l'armée et de la marine: a) dans les garnisons, b) dans les hôpitaux militaires» XXIII.» N:o 20. Mouvement des malades durant les exercises de l'armée» XXIV.» N:o 21. Mouvement des maladies dans les hôpitaux militaires» XXVI. Sages-femmes.» N:o 22. Sorties des écoles pour l'enseignement des sages-femmes» XXVIII.» N:o 23. Nombre des sages-femmes, par préfecture» XXVIII.» N:o 24. Nombre des cas d'accouchements qui ont exigé l'emploi des instruments» XXVIII. Vaccination.» N:o 25. Nombre des vaccinés, par préfecture...» XXIX.» N:o 26. Nombre des portions de vaccine expédiés par les dépôts» XXIX.

8 VI Etat et service de santé de l'armée et de la marine. Tab. Litt. Nn. Mouvement des malades de la garnison de Stockholm pag. 78.»» Oo. Maladies traitées dans les casernes de Stockholm» 79.»» Pp. Mouvement des malades par mois dans les casernes de Stockholm» 79.»» Qq. Mouvement des malades par régiment à l'hôpital militaire de Stockholm» 80.»» Rr. Mouvement des malades par mois dans l'hôpital militaire de Stockholm» 80.»» Ss. Maladies traitées au service médicale de l'hôpital militaire de Stockholm» 82.»» Tt. Mouvement des malades des garnisons de Skåne.» 85.»» Uu. Mouvement des malades de la division de la marine à Carlskrona, traités ou à l'hôpital ou à domicile» 86.»» Vv. Mouvement des malades de la division de la marine à Stockholm» 88.»» Xx. Nombre des malades pendant les expéditions maritimes» 90.»» Yy. Revaccination des recrues de l'armée» 93.»» Zz. Mouvement du personel médical militaire» 94.»» Åå. Recettes et dépenses du bureau de l'entretien du matériel des ambulances» 95. Sages-femmes.»» Ää. Nombre d'élèves des écoles pour l'enseignement des sages-femmes» 96.»» Öö. Dépenses de l'état pour les écoles de sagesfemmes» 99. Vaccination.»» A 1. Nombre des vaccinés à Stockholm, par mois» 103.»» B 1. Dépenses de l'état pour la vaccination...» 103. Autopsies légales.»» C 1. Suicides» 105.»» D 1. Nombre des suicides à Stockholm, par mois» 105.»» E 1. Consultations du Conseil supérieur de santé demandées par les Tribunaux» 106. Pharmacies.»» F 1. Etat de l'enseignement dans l'école de pharmacie» 107.»» G 1. L'acroissement des pharmacies» 110.»» H 1. Aperçu des prix payés pour des priviléges de pharmacies vendus» 110. Etablissements vétérinaires et Epizooties.»» I 1. Nombre des animaux domestiques malades traités dans l'établissement vétérinaire de Stockholm» 111.»» K 1. Nombre des animaux domestiques malades traités dans l'établissement vétérinaire de Skara» 112.»» L 1. La Morve dans la province de Helsingland» 117.»» M 1. L'extension relative des épizooties» 118.»» N 1. Nombre approximatif des animaux malades et morts dans les épizooties» 120.»» O 1. Dépenses de l'état pour l'établissement vétérinaire de Stockholm» 120. Autopsies légales. Tab. N:o 27. Résultats des rapports sur les autopsies légales 1863 Pharmacies. pag. xxx.» N:o 28. Nombre des pharmacies, par préfecture» XXXII. Médecins vétérinaires, Epizooties.» N:o 29. Nombre des médecins vétérinaires, par préfecture» XXXIII.» N:o 30. Nombre des visites officielles des médecins vétérinaires à la campagne» XXXIII.» N:o 31. Médecins, hôpitaux, pharmacies, sagesfemmes, par habitants et par préfecture» XXXIV.» N:o 32. Recettes et dépenses du Conseil supérieur de santé pendant l'année 1863.» XXXIV.»» P 1. Aperçu des travaux du Conseil supérieur de santé» 120.

9 STORMÄGTIGSTE, ALLERNÅDIGSTE KONUNG! T ill Eders Kongl. Maj:t öfverlemnas härmed den underdåniga berättelse om helso- och sjukvården i riket under år 1863, som det åligger Sundhets-Collegium att afgifva. Att densamma blifvit mer än vanligt fördröjd härrör deraf, att de ombyten af ledamöter inom Collegium, som under sednast förflutna åren egt rum, förorsakat afbrott i bearbetningen af vissa berättelsens delar, intilldess nya referenter kommit i tillfälle att densamma fullfölja. Enligt samma plan som redan tillförne blifvit angifven, innefattar denna berättelse särskild redogörelse för: 1. Civila sjukvården. 4. Barnmorskeväsendet. 8. Veterinärväsendet. 2. Besigtningar å Beväringsman- 5. Skyddskoppympningen. 9. Understöd för resor, skåpet. 6. Medico-legala förrättningar. 10. öfversigt af Sundhets-Collegii 3. Arméens och flottans sjukvård. 7. Apoteksväsendet. embetsverksamhet. Sundhels-Collegii und. bträttehe för år

10 2 Året Civila sjukvården. Topografi. Endemiska sjukdomar i Norrbotten. 1. Civila sjukvården. Följande i provincialläkames årsberättelser lemnade uppgifter om tjenstedistrikternas naturförhållanden och hos invånarne förekommande stationära sjukdomar, har Oollegium ansett sig böra, såsom tillägg till förut lemnade topografiska redogörelser, här upptaga. Norrbottens län. Haparanda provincialläkaredistrikt *).»Såsom bekant är, har årsväxten slagit feît öfver hela distriktet, dock icke totalt, ty ofruset, fröbart korn hade skördats på flere ställen der jag framreste, till och med på Kurravaara nybygge, 7 mil norr om Juckasjärvi nya kyrka, och så vidt jag kunnat förmärka hade missväxten icke framkallat hungersnöd eller menligt inverkat på folkets välbefinnande. Fjelllappen lefver godt utan spannmål, då han har fisk och kött att äta. Vill han blanda mjöl i sin köttvälling, så kan han för några renstekar eller hudar, som afyttras, till byta sig så mycket mjöl hans hushåll behöfver för året. Bröd kan han umbära, han äter det som hunden i brist på animalisk föda. För de fastboende invånarne i norra delen af distriktet, såsom bönder och nybyggare, är ett oår icke heller så olycksbringande, som på de orter, der åkerbruket utgör hufvudnäringen. Ladugården, fisksjöarna och skogen äro här deras åker, som inbringar betydliga penningeförtjenster, tillräckliga, som jag tror, att fylla spannmålsbehofvet. Smörberedningen och tjärutillverkningen äro de förnämsta inkomstkällorna. Under förliden sommar hade öfver 13,000 tunnor tjära nedkommit efter Torneå och Maonio elfvar till Haparanda och betaltes här med 15 à 17 R:dr per tunna, utom hvad som nedflottades på Tärendö och Kalix elfvar och försåldes i Neder-Kalix. Smörtillverkningen är äfven betydlig inom distriktet och lärer uppgå till 10,000 lispund per år. Laxfisket, hvilket dock hufvudsakligast bedrifves i Torneå socknar, ger äfven mycket penningar. Omkring 10 à 12,000 tunnor saltad lax anses årligen härifrån utföras till Stockholm och andra städer. Med sådana penningeresurser bör allmogen icke anses vara fattig eller lida behof. Den tjenande klassens pretentioner och daglönarens höga fordringar för ett dåligt arbete, tyda äfven härpå.» (Prov.-Läk. Wretholm.) Wester-Norrlands län. Skogs nybildade provincialläkare-distrikt med ungefär 13,000 invånare, fördelade på 7 socknar och omfattande Nordingrå, Nora och en del af Botheå tingslager,»bildas hufvudsakligen af den landsträcka, som utskjuter mellan Angermanelfvens utlopp och hafvet, sålunda omgifvet af vatten i sydvest, söder och öster. Hela distriktet &r genomdraget af temligen höga bergåsar, af hvilka dock ingen torde uppnå en höjd af 1000 fot öfver hafvet. Grupperade utan någon bestämd ordning, bilda klippmassorna på många ställen ett pittoreskt virrvarr af dalar och branter, särdeles i Nordingrå, samt äfven till en del i Wibyggerå och Nora socknar, hvilka alla stöta till hafvet, som med djupa fjärdar skär in emellan bergen. Hela distriktet är för öfrigt öfverlupet af en mängd mindre vattendrag, hvilka sällan blifva så stora att de ens kunna förtjena namnet af åar, men i stället mången gång i snabb fart uppsöka de små sjöar, som öfverallt synas vilja inkräkta det rum, som lemnas öfrigt af bergen. Landet är sålunda i sin helhet mycket kuperadt och till följe deraf otillgängligt för odling, hvartill dock hvarje aldrig så liten tjenlig bit flitigt begagnas. Något längre från kusten vidgar sig dock landskapet till något större odlade eller odlingsbara fält. Allmogen bygger gerna sina gårdar på något afstånd från hvarandra, samt, så vidt möjligt är, på någon af de talrikt uppskjutande höjderna och småkullarne, hvarigenom landskapet skulle erhålla ett obeskrifligt täckt utseende, om icke total brist på allt skönhetssinne eller tanken på en för öfrigt mycket tvifvelaktig nytta intalade dem att bortraka hvarenda buske eller träd, som finnes i granskapet af de nästan utan undantag 'omålade boningshusen. Några egentliga större myror, träsk eller dylika sumpiga trakter finnas icke, om ej möjligen längst bort i de nästan obebodda fjellskogarne, hvilka här, i parenthes nämndt, dock icke, ehuru utgörande de aflägsnaste delarne af di- *) Jemför Collegii Berättelser 1853 sid. 10 och 1858 sid. 9.

11 Året Civila sjukvården. Topografi. Endemiska sjukdomar i Ångermanland. 3 striktet, ligga längre än på sin höjd 4 mil från läkarestationen. Så väl af landets naturliga beskaffenhet som af valet vid byggnadslokaler synes man sålunda föga mer kunna fordra i sanitärt hänseende. Vid allmogens sätt att inreda sina boningshus kan anmärkas, att man här ser mera på tiden än soliditeten vid byggnaders uppförande. Några stora prydliga bondgårdar finnas här icke, men trångbodda kunna dock icke bönderna sägas vara efter allmogefolks vanliga behof, särdeles som man ofta får se ett eller annat rum stå obegagnadt och hela familjen, om den icke är desto större, inlogerad i köksrummet. Att boningsrummen äro kalla och dragiga är utom all fråga, men är det icke heller något bortklemadt slägte, som bebor dem. Härdade till det otroliga, borde de intill sena åldern kunna bevara krafter och helsa, om de icke på ett alltför påtagligt sätt slösade med denna sednare. Väder och vind, köld och regn bekymrar dem föga. Att se bonddrängen i skjortärmarne i ganska bister vinterkyla är ingenting ovanligt, och bondstintan bäfvar icke att vintern om gå till sängs i ett rum, der det aldrig funnits eldstad, endast hon får sin skinnfäll med sig. Också är allmogens lefnadssätt ganska enkelt och afmätt; vanor och bruk i detta afseende nästan pedantiska. Då jag tillämpar uttrycken enkelt och afmätt på födoämnen, gäller detta dock uteslutande qvaliteten, men ingalunda qvantiteten, ty potatis och strömming, välling och bröd af korn intagas i väldiga portioner morgon, middag och qväll, eller rättare morgon, förmiddag, eftermiddag och qväll, ty så äro måltidstimmarne här fördelade, och detta året om. Strömming utgör här det vanligaste födoämnet, men härförutom äro icke heller smör, kött, fläsk och vissa tider på året äfven mjölk så alldeles sällsynta. sommaren graflax en stående rätt i vissa socknar. Vid bröllop och högtidligheter är om Af drycker saknas naturligtvis aldrig kaffe, som förtärea i sådana qvantiteter, att det icke gerna kan vara utan allt inflytande på helsotillståndet hos dess beundrare. Karlarne gifva salt vanligt koksalt. qvinnorna föga efter i njutandet af denna dryck, hvars smak här anses betydligt förädlas af Till traktering begagnas äfven ofta körsbärsvin och»rödt vin», hvilket sednare dock ofta utgöres af någon vämjelig blandning, hvartill receptet åtminstone icke med smaken kan utransakas. Mycket allmänt är äfven svagdricka, oftast surt eller ojäst. Ganska sällsynt är deremot bränvinet, hvadan de stötestenar!, som ruset plägar lägga i vägen för den allmänna ordningen, här äro föga framstående. Allmogens sinnelag är tyst och fogligt, nästan dystert, så att sällan eller aldrig ett muntert skratt, en sång, en melodi, en folklek, några nationella öfningar eller någonting annat dylikt förråder att på insidan af det trälaktiga hvardagslifvet finnes en sträng, som kan stämmas för lifvets behag. Icke ens midsommaraftonsolen finner ungdomen samlad i ett glädtigt lag. Ett par hopvirade björkkronor öfver en stugudörr, se det är redan mycket. Deremot firas årets högtider grundligt med mat, ty det är ett nöje, som bonden känner till botten. Den egne, sjelfegande bonden trälar och arbetar till och med till öfverdrift och mången gång på bekostnad af sin framtida helsa, men innan han kommit på den punkt att han odlar sin egen jordbit, står arbetshågen icke i förhållande till pretentionerna på den, för hvars räkning han arbetar, och sällsynt är icke att tjenaren för den mest fogliga tillrättavisning säger upp tjensten. Härtill bidrager troligen ganska mycket den lätthet hvarmed den unge arbetskarlen under sommarmånaderna sättes i tillfälle att på kort tid förtjena en, relativt till behofven, ganska stor kontant penningsumma vid sågar och lastageplatser. Att det irreguliera lif som der föres dock icke är till fromma hvarken för kropp eller moral är påtagligt. I öfrigt synes mig bonden här vara en man för sig, sjelfständig, till och med envis, fast sluten till sina ståndsbröder, vidskeplig, aldrig ohöflig, men icke heller flat eller undfallande och ingalunda någon herrevän. I sedligt hänseende synes han intaga en ingalunda låg plats, åtminstone förekommer vid ytligare betraktande ingenting anstötligt. Till växt och utseende äro invånarne mycket olika till och med inom samma socken. Små och stora, präktiga och vanlottade gestalter, ljusa och mörka fysiognomier förekomma om hvarandra, dock med det uttryckliga tillägg, att epitheterna stora, präktiga och ljusa ega en vida freqventare tillämpning än deras motsatser. Hvad som dock snart faller i ögonen är qvinnornas skröpliga och åldriga utseende redan innan de hunnit 40-talet, hvartill jag endast vill antyda som möjliga orsaker: ett släpigt och mödosamt lif, missbruk af kaffe

12 4 Året Civila sjukvården. Topografi. Endemiska sjukdomar i Gestrikland. och skarpa medikamenter, åderlåtningar samt genom öfverlastningar förstörda magar. Klädedrägten är enkel och har ingenting annat utmärkande än lappskodonen och hundskinnspelsen, hvarigenom allmogen om vintern skiljer sig från»sörlänningen». Så väl de brukliga vadmalskläderna som en mängd andra nödvändighetsartiklar äro, om icke alltid, dock ofta nog af hemortens produktion. På vissa trakter väfves, äfven till afsalu, mycket lärfter, till spånaden af hvilka äfven karlarne deltaga. För öfrigt utgöra näringsgrenarne jordbruk, fiske, skogsafverkning, timmerforsling och trädlastning.»»i fråga om helsans vårdande och sjukdomars behandling råder stor okunnighet och vidskepelse, dock icke större än på många andra orter. Aloë, Koloqvint, Arrac,»Tillerdroppar» och y»tolutongbalsam». De vanligaste kurerna åstadkommas genom åderlåtningar, Jalappa, Iglar och lavemanger äro äfven välkända och allmänt i bruk. Likaså allmänt är»slagvatten», både in- och utvärtes. Såsom allmänt förekommande sjukdom omtalas Gastralgi så väl bland män som qvinnor.» Gefleborgs län. (Prov.-Läk. Carlgren.) Gysinge distrikt*) utgöres visserligen af Fernebo, Hedesunda och Arsunda socknar, men alldenstund stationen Gysinge är belägen vid distriktets södra kant på mer än 2 mils afstånd från Arsunda socken, hvars befolkning har sin rörelse rigtad åt. Thorsåker och Gefle, så blifver Distriktläkaren endast o undantagsvis anlitad från Arsunda. Deremot påkallas hans verksamhet ofta från en del af By socken i Dalarne och norra delen af Nora socken i Westmanland, der likväl provincialläkarestationen inom Wåhla distrikt är belägen på endast 1J mils afstånd från Gysinge. Hedesunda och Fernebo socknar utgöra ett nästan fullkomligt jemnt slättland, utan någon betydligare höjd, nästan öfver allt skogbevuxet, med undantag af en del af de stora mossarne samt de jemförelsevis obetydliga ställena kring de spridda byarne. Båda socknarne bilda Dalelfvens norra strand på en sträcka af i 5 mil. Större delen af den odlade jorden och således ock den tätaste befolkningen befinner sig i grannskapet af elfven och dess tillflöden. Hvarje år stiger elfven en och ibland tvenne gånger öfver sina bräddar, och i en trakt så flack som denna, måste redan elfvens reguliera flöden öfversvämma ett vidsträckt område. rymder De tidtals återkommande strömflödena öfversvämina ofta ofantliga och synas då sträcka sina verkningar äfven till följande år, innan de vattendränkta skogsmarkerna åter hinna afrinna. Elfvens öfversvämningar utgöra derföre en af de vigtigaste faktorer som bestämma helsotillståndet inom distriktet. Bland allmännare förekommande sjukdomar inom orten nämnas kroniska magkatarrher, bleksot och frossa. (Distr.-Läk. Ljunggren.) Söderhamns distrikt*) utgöres efter Alftas frånskiljande, numera endast af sydöstra delen af Helsingland och omfattar 8 socknar med sammanlagdt omkring 16,000 invånare. Hufvudnäringarne äro boskapsskötsel och åkerbruk, isynnerhet linodling, om vintern timmerforsling från de längre uppåt landet belägna skogar och sågverk samt i kustsocknarne derjemte fiske. Folket är i allmänhet välbergadt, hvilket man äfven kan se af de ståtliga boningshusen, hvilkas inre dock, hvad ordning och renlighet beträffar, sällan är i öfverensstämmelse med det prydliga yttre. Deremot användes så mycket mera omsorg på att hålla snyggt i ladugårdarne, der äfven, i somliga trakter, familjen vistas större delen af dygnet. Folket är storväxt och kraftigt, deras lefnadssätt något öfverflödigt. Fyllerilasten har på sednare tiden mycket aftagit. 5 jernbruk och 6 större sågverk finnas inom distriktet, men arbetarne vid dessa sednare äro hufvudsakligast Dalkarlar och Wermländningar, som gå hem öfver vintern och återvända på våren. Såsom stationära sjukdomar omtalas bleksot och kroniska magkatarrher ganska allmänt, samt spetälskan. (t. f. Prov.-Läk. Beskow.) Alfta nybildade provincialläkare-distrikt omfattar förutom Bollnäs socken, som har egen distriktsläkare, socknarne Alfta, Ofvanåker och Woxna, utgörande omkring 30 qvadratmil med något öfver 9,000 invånare. Landsbygden är i allmänhet bergig, dock öppnande sig till en genom en stor del deraf gående slättmark, bildad af Woxnaelfvens floddal; bergen nästan öfverallt skogbevuxna, vanligen omkring 5 à 600 fot höga, *) Jemför Collegii Berättelse 1860 sid. 10. ") Jemför Collegii Berättelse 1851 sid. 39, 1853 sid. 18 och 1857 sid. 7.

13 Året Civila sjukvården. Topografi. Endemiska sjukdomar i Helsingland. 5 likväl uppstiga några till en höjd af 1,500 fot öfver hafsytan; emellan bergåsarne ligga har och der vidsträckta myrar; på skog har distriktet &nnu betydlig tillgång, synnerligen Woxna, norra delen af Ofvanåker och södra delen af Alfta socknar. De odlade delarne af landet, hvilka till en stor del utgöras af Woxnas floddal, äro ganska bördiga och producera, åtminstone inom Alfta och Ofvanåker, tillräckligt för behofvet. Välmågan bland invånarne är jemn; deras födoämnen utgöras mest af korn-ärtbröd, salt strömming, potates, sällan kött; nationaldrycken är svagdricka och kaffe; bränvin eller andra spirituösa drycker begagnas af bönderna sällan i hvardagslag, men vid högtidliga tillfällen, såsom bröllop och begrafningar, i så mycket större qvantitet. Invånarne utgöras nästan helt och hållet af allmoge; karakteriserande densamma kan man säga att den är styfsint och envis, men i allmänhet ganska redbar och i sedligt afseende ej klandervärd; deremot finnes hos densamma en främlingen i sanning frapperande råhet och okunnighet, motvilja mot undervisning och upplysning samt misstroende mot herremän, af hvilka Föröfrigt de fleste (presterna undantagne) stå på ungefär samma bildningsgrad som bönderna, Den manliga delen af befolkningen har ett friskt och starkt utseende, är till växten lång och reslig; qvinnorna tyckas deremot ej hafva männernas goda kroppskonstitution och synas här, liksom nästan öfverallt på landet, i förtid åldrade. Förutom spetähkan utgör bleksot den mest förekommande bland de endemiska sjukdomarne; få qvinnor från 12 till 30 års ålder undgå densamma; kroniska magkatarrher äro dernäst i freqvens, men synas här förekomma mindre talrikt än i flera andra delar af Sverige. Skrofulösa affektioner förekomma ej särdeles ofta. Caries i tänderna är ganska vanlig både bland män och qvinnor. Vattsot, vanligen beroende af kronisk degeneration i njurarne, tyckes ej vara så alldeles sällsynt. Kolik, sannolikt orsakad af den ej alltid så helsosamma födan, är ej heller ovanlig. (Prov.-Läk. Nordenström) Wermlands län. Dahlby nybildade provincialläkare-distrikt, som innehåller Ny och Dahlby socknar jemte Norra och Södra Finnskoga kapellförsamlingar, utgörande tillsammans öfre Elfdals härad, mäter i areal omkring 44 qvadratmil och har en folkmängd af 10,000 personer.»klarelfven, som genomskär hela distriktet från norr till söder, beledsagas på begge sidor af berg, hvilka från Norska gränsen genom Norra Finnskogen sällan lemna stränderna, hvaremot genom Dahlby och Ny socknar sjelfva dalen här och der vidgar sig, sålunda lemnande utrymme för åkerbruk och boningsplatser. Närmast bergen sträcker sig med mer eller mindre afbrott en på begge sidor om elfven lika hög terrass, hvilken äfven är delvis odlad och bebygd. Nere i dalen bor den förmögnare delen af befolkningen, då deremot de nämnde terrasserna tjena till boningsplatser för torpare och fattiga. Utom dessa, så placerade bostäder, finnas österut ända till gränsen af Dalarne inga menniskoboningar; allt är vild skogsmark. I Norra Finnskogen, der stränderna utgöras af de brådstupande bergen, har befolkningen endast undantagsvis fått något fotfäste vid sjelfva vattendraget. Här, liksom öfver hela Södra Finnskogen, blifva mermiskoboningarna allt mera glesa och spridda och naturen bär enahanda prägel vesterut ända till Norska gränsen, är bergig, skogig och dyster. Dessa så kallade Finnskogar, som i areal utgöra öfver en tredjedel af distriktet och som hysa omkring en tredjedel af distriktets befolkning, äro i många afseenden högst vanlottade. I fullkomlig saknad af farbara vägar lefva dess invånare isolerade från hvarandra, blifva slutna och dystra, som den natur, hvari de äro fostrade, och då ej någon egentlig upplysning kunnat framtränga till deras gömslen, framlefva de sitt lif utan annat sällskap än sin ärfda okunnighet och fattigdom och en deraf alstrad slöhet för både godt och ondt. De så kallade Finnarne äro sedan gammalt beryktade för sin trolldom och hafva derföre förr varit mycket fruktade då de kommit utom sina egna landamären. Den gamla respekten är likväl numera i starkt aftagande, och sjelfva börja de äfven bekänna om sig, att deras kraft i detta afseende är bruten. De bo i så kallade rökstugor utan egentligt murade eldstäder, der röken får leta sig ut genom en öppning på taket eller den glugg, som tjenar i stället för fönster. De mera välmående ha stundom derjemte en»svenskstuga», hvilken är inredd i likhet med våra vanliga bondstugor. De lefva mest af boskapsskötsel, och deras inskränkta åkerbruk är vanskligt i följd af ofta

14 6 Året Civila sjukvården. Topografi. Endemiska sjukdomar i Wermland. härjande frost. Åtskilliga hushåll, som funnit sin möda förspilld på den njugga fädernejorden, hafva på sednare åren sökt sig ett annat hem i den nya verlden. Ännu finnas många gamla bland dem, som ej kunna tala svenska; för öfrigt tala de svenska med finsk brytning, och de som bo mot Norska gränsen hafva fått sitt språk modifieradt af detta grannskap. Klädedrägten har hos Finnen ej nagot egentligt egendomligt. I jembredd med den ringa upplysningen går också en slapp sedlighetskänsla. Äktenskapets helgd blir ofta åsidosatt och många af de ogifta qvinnorna äro i god tid försedda med arfvingar till sitt elände. Befolkningen inom Dahlby socken kan i bildning och hyfsning mäta sig med den bättre delen af Sveriges allmoge. Här är äfven en mera allmän välmåga rådande, och den har i sina skogsprodukter en beqväm tillflygt för anskaffande af sina årliga behof af kontanter.., Det högst betydliga penningetilloppet, som framkallas af timmcrhandeln, har gjort att på sednare åren många landthandlare uppstått, så att inom denna socken med en folkmängd af något öfver 3,000 personer, finnas ej mindre ftn sju privilegierade handlande. Folket är i allmånhet starkt och ovanligt härdigt. Inom socknen begagnas en uniform klädedrägt, som för mankönet består nf en helskuren rock, här kallad tröja, af grått vadmal, här och der prydd med kanter af rödt kläde. Vid varmare årstid degagnas i stället för denna»tröja», som vanligen räcker nedom knäet, en armväst af svart kläde, äfvenledes utstyrd med rödt. Vidare höra till drägten kortbyxor af grått vadmal eller sämskskinn, om vintern damaskor af vadmal eller svart skinn; om sommarn hvita ullstrumpor och skor. Endast vid begrafningar anlägges svart»tröja» af ofvannämnda snitt. Hufvudbonaden utgöres både vinter och sommar af en skinnkaskett, och hvad som brister denna i värme ersattes af ett ymnigt hår, som alltid bäres långt och af de äldre sällan klippes. Qvinnornas drägt utgöres af tröja af svart kläde eller sammet, merändels hårdt åtsittande, och kjortel af hemväfdt enfärgadt ylletyg. Afvikelser från denna drägt, vare sig af man eller qvinna, väcka uppmärksamhet och tolereras ej väl. Äfven inom Ny socken är drägten uniform, ehuru seden här mindre strängt efterlefves, så att de yngre mer och mer frångå densamma. Männerna bära här, som i Dahlby, tröja, men denna af svart vadmal med kort lif och nästan fotsid; benkläderna äro lång- eller kortbyxor af gråhvitt vadmal. Qvinnorna gå klädda i kjortel och tröja, men denna så kort, att lifvet snart sagdt sitter upp under armarna, hvarigenom de ock få ett vänskapligt utseende. Befolkningen är här som i Dahlby arbetsam och ihärdig, en följd af naturens beskaffenhet; dess förnämsta sysselsättning är skogsarbete, som börjar på hösten och fortfar under hela den kalla årstiden. Hufvudsakliga näringsmedlen för flertalet är välling, som ser särdeles mörk och osmaklig ut, samt så kallad»näfgröt». hvilken kokas af kornmjöl och vatten till en sådan consistence, att den kan handteras med händerna; deraf dess benämning. Bruket af kaffe och spirituösa är här såsom annorstädes allmänt, och de många handelsbodarne äro lika många frestelser att få detta behof uppfyldt. Kaffet är numera ingen helgdagsdryck, utan färtäres dagligen äfven af de fattiga, såvida någon möjlighet är att anskaffa detsamma. Till endemiska sjukdomar för denna ort kan räknas den mycket allmänt gängse kroniska magkatarrlien, hvilken sjukdom torde saknas hos få, som hunnit öfver den egentliga ungdomsåldern, fast den i många fall kan vara af mindre besvärande beskaffenhet. Orsaken till denna sjukdoms freqvens är lätt funnen, då man känner beskaffenheten af de näringsmedel som hufvudsakligen användas. Redan ofvan är nämndt, att på allmogens matsedel den bastanta kornmjölsgröten (»näfgröten») är en stående rätt, äfvensom välling af ett eller annat slag. Dessa för magen besvärande, mjölstarka rätter förtäras naturligen äfven i betydliga qvantiteter, och man kan nästan utan öfverdrift påstå, att en person ur arbetsklassen begår lika många synder emot dietetiken som han äter mål. Vidare må såsom framkallande sjukdomsorsaker nämnas missbruket af kaffe, äfvensom i enstaka fall spirituösa. Några hufvudsakliga förändringar i den bestående lefnadsordningen kunna i flertalet fall ej åstadkommas, och derföre är äfven sjukdomens behandling utan varaktig framgång. Vidare förekommer ofta kronisk rheumatism. Männerna, som under den kallare årstiden nästan uteslutande äro sysselsatta med skogsarbete och under vårmånaderna med timmerfiottning, äro dervid naturligtvis utsatta för alla ett oblidt klimats olägenheter, men äro i saknad af goda

15 Året Civila sjukvården. Topografi. Endemiska sjukdomar i Upland. 7 nattqvarter, hvaraf ock täta förkylningar måste bli följden. Qvinnorna hafva äfven under vintertiden för sed att, t. ex. vid skurning och dylika hemsysslor, gå barfotade och för öfrigt lätt klädda ej allenast inom hus, utan springa äfven ute, såsom till ladugården, der det vid dylika tillfällen erforderliga vattnet kokas. Följderna af detta oförståndiga bruk visa sig snart och ofta.» (Prov.-Läk. Friberg.) Örebro län. Hellefors extra provincialläkare-distrikt *) består för det närvarande af Hellefors, Grythytte och Ljusnarsbergs socknar med en folkmängd af omkring 14,000 personer, Grythytte och Hellefors socknar äro, såsom belägna i den nordvestligaste delen af länet, skiljda ifrån Ljusnarsbergs socken af den mellanskjutande Hjulsjö socken, så att endast en liten del af Hellefors socken i öfra delen berör Ljusnarsbergs socken. Distriktet är mycket bergigt, rikt skogbevuxet och öfver allt genomskuret af, mellan höjderna belägna, dalgångar, deri än långsträckta sjöar, än skummande elfvar underlätta kommunikationerna och gifvit anledning till storartade bruksanläggningar. Folkets föda är i allmänhet god, ehuru äfven här kanske öfvervägande vegetabilisk; kaffe- och bränvinsmissbruk råder förnämligast inom Ljusnarsbergs socken. Såväl bruksarbetares som torpares boningar (åtminstone under Hellefors bruk) göra ett angenämt intryck på den besökande, ty nästan öfver allt möter blicken snygga, rentvättade barn, putsade, ordnade, stora och rymliga boningsrum eller stugukamrar, och ej sällan ser man i de fattiges kojor och uti de rikes förmak den Hel. Skrift ligga uppslagen eller bibelspråk, tryckta med stora fetstilar, upphängda i små tafvelramar på väggarne; men om man sålunda kunde hoppas att här finna det kristliga allvaret mera utveckladt, så visar dock det ej så ringa antalet af här befintliga mjeltsjuka, hysteriska qvinnor eller religiöst grubblande af begge könen, att det religiösa lifvet ännu hos de flesta bär den sjukliga prägel, som förlamar verksamhetsförmågan i denna verld, der besinningen utgör sjelfva centrum i själslifvet och, jemte kroppens helsa, vilkoret för ett nyttigt lif. (Extra Prov.-Läk. Möller.) Upsala län. Leufsta distrikt, utgörande nordösta delen af Upsala län, innefattar öster Leufsta och Hollnäs socknar, gränsar i norr till Bottniska viken med en milsbred udde, i öster till Stockholms län, i söder mot Films och Tegelsmora och i vester mot Tolfta och Wesslands socknar. Distriktets folkmängd är för närvarande 6,330 personer; häraf tillhöra 3, Leufsta socken och 2,659 Hollnäs. Landet är skogbeväxt och väl försedt med vattendrag, det ligger i allmänhet lågt och är tillfölje deraf något sumpigt, synnerligast hvad beträffar skogstrakterna. De mera odlade sträckorna äro torrare. Fiske är naturligtvis till en del invånarnes hufvudnäring, största delen kunna dock sägas vara åkerbrukare. En annan icke ovigtig inkomstkälla eger landtmannen härstädes uti kolproduktion och malmforsling, hvilka, under gynnsamma vintrar, i hufvudsaklig mån öka penningetillgången. Allmogens lefnadssätt är här såsom på de flesta andra trakter inom provinsen i allmänhet enkelt: saltad strömming och sill jemte potatis torde kunna anses såsom den hufvudsakligaste födan, naturligtvis med de förändringar en föga uppdrifven ladugårdsskötsel kan erbjuda. Bran vinssuperiet kan visst icke sägas vara drifvet till någon höjd, men det existerar i alla fall, oaktadt bränvinet, enligt nu gällande författningar, är svårare för allmogen att anskaffa. I ganska många bondgårdar finnes numera punsch, och kaffe hörer så godt som till ordningen för dagen i mera välbergade hus. Inom distriktet finnes egentligen blott ett bruk, Leufsta, der stångjernstillverkningen bedrifves med 3 hammare, ty stålsmidet vid Åkerby är numera af föga betydenhet och tackjernstillverkningen vid Hillebola skall, säges det, med nästkommande år upphöra. (Distr.-Läk. Bogstadius.) Stockholms län. Sotholms nybildade provincialläkare-distrikt består af Sotholms härad (Tyresö, öster- och Wester-Haninge, ösmo och Sorunda socknar, större öar Nämndö, Gålö, Muskö, Utö och Torö, samt omkring dessa liggande mindre öar och holmar), sammanhänger i N:0. på en sträcka af omkring 3 mil med Svartlösa härad och gränsar för öfrigt till Östersjön. Distriktets längd ungefär 7 mil, bredden,, till de yttersta *) Jemför Collegii Berättelse 1853 sid. 24.

16 8 Året Civila sjukvården. Topografi. Endemiska sjukdomar i Södermanland. öarne räknadt, något kortare. Folkmängden ungefär 12,000 personer. Jorden består till allra största delen af ej höga gråstensberg, på långa sträckor svagt, på vissa ställen mera tätt bevuxna med barrskog och till ringa del af löfskog (björk), med mellanliggande små odlade jordstycken af bördig natur, så att ej jordens dåliga beskaffenhet utan frost, inträffande de 2 sista åren under sommaren, anses hafva förorsakat stora förluster på jordbruket. Vattendragen äro små, hvarför qvarnar och sågverk under sommarmånaderna till största delen stå overksamma. Goda källor för dricksvatten anträffas blott sparsamt. Folkets lefnadssätt är enkelt och tarfligt. Födan består hufvudsakligen af potatis, rågbröd och salt strömming, till mindre del af mjölk och dess produkter, samt ytterst sparsamt af kött och fläsk. En dryck, som benämnes kaffe, och till hvars beredning kaffebönor troligtvis, åtminstone till någon del, begagnas, drickes dagligen i betydliga qvantiteter (jag vågar påstå af mången kanntals). Lusten derefter, om också drycken sjelf i anseende till sin ringa kaffehalt ej kan anses verka förderfligt, har verkligen urartat till en passion, för hvars tillfredsställande man offrar reelare fördelar och som gör fattigdomen i stugorna större än den behöfde vara. Bränvin brukas mer än tillbörligt, åtminstone vid högtider, då få karlar draga i betänkande att taga sig grundligt rus och qvinnor ej heller försmå varan. Till dagligt bruk kan det, till följe af bristande medel, ej i allmänhet anskaffas. I dess ställe begagnas maltdrycker sparsamt; oftare anträffas Svenska viner, hvilka hållas för att vara en dryck af finaste qvalitet och har liksom kaffet kommit i bruk hos fattigt folk. Klädedrägten, hvilken, utom i Sorunda, hvarest nationaldrägt begagnas, är lik stadsboarnes, snygg och skyddande för kölden. Få personer sakna fårskinnspels om vintern. Boningarne äro i allmänhet för små. Till och med hos förmögen allmoge får man se hela familjen bebo ett gemensamt rum, i hvilket äfven mat lagas, brygges och tvättas. De som nybygga önska dock mera beqvämlighet och inreda bättre. I moraliskt afseende står befolkningen högt i vissa fall. Så t. ex. begås ej ofta tjufnader i stort, oäkta barn födas sällan; i några trakter, såsom Sorunda, äro de verkliga rariteter, och deras mödrar anses med stort förakt. Landtbruk och skogshushållning utgöra distriktets hufvudnäringar. Bergsbruk idkas endast på Utön. Slöjder idkas inga af betydenhet. Af fabriker finnes endast mjöl- och sågqvarnar; alla med obetydlig tillverkning. (Prov.-Läk. Bergengren) Södermanlands län. Nyköpings provincialläkare-distrikt*)»utgöres efter sista regleringen, då Stora Malms provincialläkare-distrikt härifrån afsöndrades, af 23 landsförsamlingar och 2 stadsförsamlingar, fördelade i 13 pastorater med en folkmängd af 22,666 personer på landet och 4,740 i Nyköping. Hemmantalet i dessa socknar på landet uppgår till 728. Befolkningen utgöres till största delen af frälsebönder, torpare och statdrängar med deras hustrur och barn, hörande under de talrika härvarande säterierna, med ett mindre antal sjelfegande skattebönder. Den fattigdom, hvilken i årsrapporten för 1851 härifrån omförmäles, anser jag i allmänhet hafva förbättrats, ehuru visserligen ännu på många ställen träffas uselhet och elände, isynnerhet bland grufarbetare och Nyköpings sämsta befolkning. Begäret efter bränvin fortlefver nog lika lifligt; men möjligheten att anskaffa denna olyckliga vara har genom sednaste årens polisförfattningar åtminstone på landsbygden blifvit så försvårad, att man numera sällan der ser någon full, utom då landtmannen återkommer från staden och dess ohyggliga krognästen, der frestelsen oftast blifver den arme öfvermäktig. Ett annat medel, hvars här på orten ofantligt stora missbruk sannolikt grundlägger många sjukdomar hos det qvinliga könet, är kaffe. Förbrukningen deraf är så enorm, att knappast någon backstuga finnes, der ej kaffepannan större delen af dagen står på elden, och ofta utgör denna dryck jemte några potatisar deras enda spis. De inom distriktet på sednare åren verkställda stora sjösänkningsföretagen hafva påtagligen mycket bidragit till den stora sjuklighet, som varit rådande rundtomkring dessa stränder; men med tiden blifver väl detta förhållande alldeles omvändt. De såsom endemiska af min företrädare uppgifna tyfoid och intermittenta febrarne uppträda vanligast i de socknar, som gränsa till Östersjön, vid lågt vattenstånd i densamma och *) Jemför Collegii Berättelse 1851 sid. 28.

17 Året Civila sjukvården. Topografi. Endemiska sjukdomar i Bohuslän. 9 derjemte i de socknar, som omgifva de på sednare åren sänkta större sjöarna: Yngaren, Långhalsen och Hallbosjön. Frossor hafva likväl under detta år varit mycket sällsynta. Såsom endemiska måste jag derjemte räkna Chlorosis och Cardialgi, af hvilka sjukdomar talrika fall förekomma under alla årstider.» (Prov.-Läk. Lundqvist.) Göteborgs och Bohus län. Tanums provincialläkare-dis,trikt*), såsom Strömstads distrikt efter stationens flyttning benämnes,»består nu, sedan Qville härad tillfallit detsamma, af en folkmängd af ungefär 35,000 personer. Wette och Bullarens härader innehålla ej obetydliga skogar, Tanums och Qville härader äro till större delen skoglösa, men i stället finnas goda torfmossar. Invånarnes lefnadssätt är säkerligen klenare än i de flesta öfriga provinser i riket. Deremot existerar ej obetydlig lyx i kläder, synnerligast bland qvinnokönet. Distriktet är för läkaren tröttande och besvärligt att sköta till följe af de eländiga vågarne, om hvilkas beskaffenhet ingen som ej försökt dem kan göra sig en föreställning.» (Prov.-Läk. Ingelson.) Orousts provincialläkare-distrikt**) består af Oroust, Tjörn och ett betydligt antal större och mindre öar med en folkmängd af omkring 29,000 menniskor och en vidd af 4,74 qvadratmil.»oroust, hvars namn man velat härleda från gamla ordet orrusta = strid, fältslag och skall betyda slagtningarnas ö, är näst Gotland och Öland den största ö i Sverige, den är belägen mellan 58 5' och 58 18' nordlig bredd samt 29 9' och 29 32' vestlig längd från Ferrö. Tjörn är jemte dess skärgård belägen söder om Oroust och skiljd derifrån genom den för dess ostron berömda Stigfjorden. Den är i flera afseenden den märkvärdigaste fläck i Bohuslän. Dess areal, endast 1J qvadratmil, upptages till f af berg; det oaktadt föder den återstående sjettedelen öfver 7,000 menniskor och exporterar likväl spannmål till andra orter, ett bevis på dess dalars utomordentliga fruktbarhet. Tjörn anses i en sednare tid hafva höjt sig ur hafvet, hvilken höjning, under sednare decennier noggrannare observerad, fortgår hastigare på Vestra delen af ön. Den omständigheten, att fossila snäckor finnas öfverallt, så väl på bergshöjderna som i dalarna, gifver stöd för detta antagande, hvilket ytterligare styrkes deraf, att i en torfmosse 100 fot öfver nuvarande hafsytan påträffats fragmenter af ett hvalfiskskelett. De andra öarne äro isynnerhet kända genom deras fisklägen, Fiskebäckskil, Mollösund, Gullholmen, Grundsund, Kärringö, Rågårdsvik, Gåsö och Stocken, af hvilka några frångått deras ursprungliga natur och i stället utgöra skepparesamhällen. Hela distriktet är i allmänhet uppfyldt af nakna, mot vester branta granitklippor, som gifva det ett vildt, ödsligt utseende; endast norra delen af Oroust eger skog utöfver eget behof. Skogsbristen får till en del ersättas genom torfmossar; dock måste på en del ställen byggnadsmateriel och bränsle till högt pris hemtas från aflägsna ställen. Mellan bergen ligga bördiga, ända till bergrötterna uppodlade dalar. Folkets lynne och lefnadssätt varierar betydligt. Den större delen af allmogen eger tillgång till omvexlande födoämnen, är vanligen snyggt och väl klädd, eger prydliga och rymliga bostäder samt genom den lätta kommunikationen och umgänget med det beresta sjöfolket, en icke ringa hyfsning. Motsatt är förhållandet med fattiga backstugusittare, torpare, fiskare, hvilkas lif är i många afseenden beklagansvärdt; trånga, mörka och kalla bostäder, otillräckligt med kläder och födoämnen, de sednare bestående hufvudsakligen af potatis, någon gång andra mjölrätter och sill. Såsom orsaken till denna härstädes bland allmogen ganska allmänna fattigdom har jag hört uppgifvas alltför stor hemmansklyfning och oordentligt lefnadssätt, hvilket på sednare åren dock betydligt lärer ändrat sig, åtminstone har, genom den försvårade tillgången, bruket af bränvin mycket aftagit och skulle betydligt inskränkas genom afskaffande af den olycksaliga så kallade änklingen, hvaruti man oförskämdt funnit ett medel att öppet trotsa och håna lagen samt tillfredsställa passionen. Kaffe har numera blifvit ett behof; det lider intet tvifvel att det här missbrukas och inverkar menligt på befolkningens helsa, isynnerhet som det från spädaste åren begagnas och äfven af den fattige ej kan försakas, så att denne heldre inknappar på de nödvändiga födoämnena. Näringsfånget är ganska omvexlande. Aker- *) Jemför Collegii Berättelse 1851 sid. 89, 1855 sid. 19, 1861 sid. 74 och 1862 sid. 11. **) Jemför Collegii Berättelse 1851 sid. 89, 1853 sid. 33, 1854 sid. 19 oel 1855 sid. 10. SundkeU-Collegii und. berättelse för år

18 10 Året Civila sjukvården. Topografi. Endemiska sjukdomar i Östergötland. bruk bedrifves af många och har detta förr varit mera vinstgifvande än under sednare åren, då en allmän klagan försports öfver klena skördar och låga spannmålspriser. Fiske är af flera slag: det egentliga storfisket bedrifves hela sommaren med ett större antal fiskskutor och sjöbåtar å Norges kuster; detta har under förra året varit ovanligt vinstgifvande. Ostronfiske och hummertägt har likaledes betalts bättre än förr. Vadfiske och makrilldörjning idkas både af den egentliga skärgårdsbon och såsom binäring af den på stranden bosatte åkerbrukaren. En tredje hufvudnäring är fraktsegling å både in och utrikes orter. Båtbyggeri, brytning och utförning af qvarts och tälgsten kunna äfven räknas hit, ehuru tjenande endast enskilda menniskor till uppehälle. Ibland endemiska sjukdomar hafva isynnerhet magsyra, rheumatism och bleksot oftare förekommit, (Prov.-Läk, Högdal.) Elfsborgs län. Staden Ulricehamn *) är belägen i nordöstra delen af Elfsborgs län, vid norra ändan af sjön Asunden.»Staden, som är temligen välbyggd, har ett utmärkt vackert läge på den amfiteatraliskt sig höjande sjöstranden. Trakten omkring staden är ganska kuperad, beväxt med löfskog, omvexlande något längre från staden med barrskog, hvilken sednare dock är temligen illa åtgången. Denna markens sluttande beskaffenhet, som lemnar lätt aflopp för öfverflödig nederbörd, de för skarpa vindar staden skyddande skogbevuxna höjderna, det torra, höga läget (omkring 800 fot öfver hafsytan), den rikliga tillgången på utmärkt godt dricksvatten, allt detta gör att epidemier här äro högst sällsynta. Invånarnes antal utgör vid pass 1,400, hvaraf dock ungefär 300 s. k. gårdfarihandlande sällan vistas i staden. Största delen af befolkningen är välbergad, dock finnes äfven mycken fattigdom. Icke så obetydligt jordbruk idkas och någon spannmålshandel drifves med i grannskapet boende gårdfarihandlande, som merändels icke befatta sig med jordbruk, samt med bönder, som om torgdagarne mot spannmål utbyta sina skogsprodukter. Dessutom drifves icke så obetydlig minuthandel. Lefnadssättet är i allmänhet måttligt och nyktert, och hör det till undantagen att se någon af starka drycker öfverlastad, men då detta någongång inträffar är det oftast någon hemresande bonde, som i staden tagit sig för mycket till bästa.» (Stads-Läk. Hedlund.) Östergötlands län. Åtvidabergs distrikt **).»Uti den korta inledningen till förra årets rapport gjorde jag mig skyldig till en origtig uppgift, som jag härmed vill rätta. Jag nämnde der att bruks- och grufarbetaren lefde godt och vida öfver hvad det egentliga bondfolket består sig. Efter en närmare bekantskap med de förhållanden, i hvilka arbetspersonalen vid bruket och grufvorna härstädes lefver, finner jag dock, att detta mitt yttrande endast fått tillämpas på bruksarbetaren. Hans aflöning är god, mången månad till och med riklig, och hvar och en af dessa arbetare som vill sköta sig, kan det äfven. Anmärkningsvärd är den liknöjdhet, soin bruksarbetaren i allmänhet visar för framtiden; få äro de, som genom besparingar söka samla något för sin ålderdom och för att lemna i arf åt de sina, ehuru tillfälle till insättandet och förräntandet af dylika äfven de minsta besparingar är dem beredt genom den vid brukskontoret af nuvarande Fideikommissinnehafvaren sedan år 1859 inrättade sparbank. Troligen härleder sig denna liknöjdhet deraf, att arbetaren, när någon af hans kamrater aflider, blifvit van att se, huru den nuvarande menniskovänlige husbonden hjelper de efterlefvande, skaffande dem både husrum och arbete. Grufarbetaren deremot har det sämre; hans aflöning är mindre och går mången månad ej till hälften af hvad bruksarbetaren förtjenar; fattigdom är icke sällsynt i deras hem, och man hör bland dessa arbetare.en allmän klagan, att deras arbetslön ej står i förhållande till deras tunga och svåra arbete. Det missnöje, som häraf börjar yppas, är troligen en af anledningarne till att lusten för emigration till Nordamerika börjar få insteg vid de till Kopparverket hörande grufvorna. Den såsom endemisk förut nämnda kroniska magkatarrhen förekommer såväl hos mannen som qvinnan, ehuru hos den sednare kanske allmännast. Det har mer än en gång händt, att jag haft samma person under behandling för denna åkomma 6 à 7 gånger på året. Den viker dock temligen lätt för använd *) Jemför Collegii Berättelse 1851 sid. 95. **) Jemför Collegii Berättelse 1851 sid. 105 och 1862 sid. 16.

19 Året Civila sjukvården. Topografi. Endemiska sjukdomar i Calmar län. 11 behandling, men återkommer lika lätt; sjukdomen benämnes allmänt»ondt mellan magen och bröstet». Förutom denna sjukdom och i förra berättelsen redan nämnda bleksot och bronchialkätarrh, förekommer äfven masksjukdom hos barn allmänt. Vore barnens diet mera ordnad, är troligt, att såväl denna, som mången annan inom barnaåldern förekommande allvarsammare åkomma, ej skulle vara så allmän som nu är händelsen. Någon person lidande af Struma har icke under året presenterat sig, ej heller har någon af de 5 personer, som å förra årets tabell upptogos, konsulterat mig. Jag är nu sysselsatt att forska efter flera personer, lidande af denna åkomma, för hvilken onekligen en viss disposition här tyckes vara rådande, så att efter all anledning struma får upptagas såsom endemisk för denna ort.» (Distr.-Läk. Dandenelle.) Calmar län. Högsby provincialläkare-distrikt *) omfattar Hanbörds härad, bestående af Högsby socken med (vid årets slut) 6,767 personer, Långemåla 2,045, Fliseryd med 3,348, Fagerhult med 2,811 och Kråksmåla med 2,281, hvadan hela dess folkmängd uppgår till 17,252.»Det består till hufvudsaklig del, Fagerhult och Kråksmåla nästan uteslutande, af skogstrakter. Tillgången på mogen furuskog är likväl å mindre hemman nu obetydlig, då deremot de större egendomarne äro försedda med vidsträckta och väl vårdade sko-. gar, som årligen lemna betydligt till afsalu. Samma natur af skogstrakt har äfven Högsby, med undantag af de områden, som genomflytas af Emån, det största vattendrag i länet, hvaromkring utbreda sig temligen betydliga slätter, bestående af starrbeväxta ängsmarker, som nästan årligen öfversvämmas, och bördiga åkerfält. Fliseryd, som äfven genomflytes af nämnde å, har något mera, liksom till en del äfven Långemåla, karakter af slättland. De öfriga trakterna af distriktet förete en stenbunden och ojemn mark med stor rikedom på smärre sjöar och vattendrag, hvarvid åtskilliga såg- och mjölqvarnar drifvas. Dessutom finnes inom häradet krutbruk, pappersbruk, tvenne jernbruk, klädesfabrik och ett i år anlagdt glasbruk (Skoga), Ur flera sjöar hemtas betydliga qvantiteter myrmalm, som användes uteslutande till gjutgods. Inom distriktet finnes hvarken något bränvinsbränneri eller utskänkningsställe för spirituösa drycker, men åtskilliga supare ex professo hafva begagnat sig af den utvägen att på apotheket köpa sprit och på så sätt tillfredsställa sin lystnad. Äfven iether spirituosus användes till lika ändamål. Allmogen är i allmänhet i knappa omständigheter och lefver som oftast öfver sina tillgångar; till lynnet liflig, och i skogstrakterna stridslysten. I sedligt afseende står den ej synnerligen högt, men en återgång till ett bättre har här och der visat sig genom den religiösa rörelse (det s. k. läseriet), som på många ställen uppstått och medfört välsignelserika frukter. Bränvinssuperiet har aftagit, men deremot är bruket af kaffe mycket allmänt och personer påträffas till och med bland de fattiga, som dricka ända till fem koppar dagligen. Till läkarekonsten har allmogen i skogsbygden ej stort förtroende, hvilket, enligt min erfarenhet, har sin grund hufvudsakligast i den fatalism, som hos stora mängden af folket är rådande. Bonden tänker som så:»är tiden ute så hjelper inga läkemedel och i annat fall är det onödigt att påkosta dylika, ty ingen kan dö förr än hans lefnadstid är ute». Jag har vid mångfaldiga tillfällen sökt ådagalägga, huru stridande en sådan åsigt är både emot sundt förnuft och emot kristendomens läror samt gjort presterskapet uppmärksamt på detta förhållande. Bland endemiska sjukdomar är bleksoten den allmännast förekommande och oftast förenad med åtskilliga anomalier från digestionsorganerna och nervsystemet. Kronisk magkatarrh förekommer äfven mycket allmänt bland allmogen. Febris intermittens har förekommit hufvudsakligast under våren och varit af lindrig beskaffenhet samt alltid gifvit vika för kinasalt.» (Extra Prov.-Läk. Moberger.) Jönköpings län. Grenna stad»är belägen i en särdeles naturskön trakt på en mot sjön Wettern starkt sluttande landremsa, vid foten af en omkring 180 fot hög, nära lodrät bergvägg, som utgör en del af den vid nämnda sjös östra strand belägna bergskedja. Denna landremsa utgöres af en mycket fruktbar jord, hvilande på ett underlag af lerskiffer, hvartill i närheten af berget kommer en art kalkkonglomerat. I stadens *) Jemför Collegii Berättelse 1857 sid. 10.

20 12 Året Civila sjukvården. Topografi. Endemiska sjukdomar i Jönköpings län. grannskap äro Wetterns stränder i allmänhet höga och bilda ingenstädes sumpiga eller vattensjuka ställen. Anlagd i medio af 17:de århundradet, har denna stad länge fört ett tynande lif, hvarifrån den först på de sednare 30 åren börjat repa sig. En nyligen anlagd hamn och till följe häraf ökad utförsel af spannmål och ladugårdsprodukter från kringliggande landsbygd, tyckes dock för framtiden komma att väcka mera lif och rörelse hos samhållet. Invånarnes antal utgjorde vid årets slut 1,300 personer. Om stadens läge för dess fortgående utveckling måhända ej är det gynnsammaste, så är det i sanitärt hänseende desto fördelaktigare. Klimatet är mildt och betydligt blidare än det högre upp belägna landets. Om man en kall vinterdag passerar från det sednare till staden, är den stora olikheten i detta fall verkligen slående. Genom det närbelägna höga berget skyddas staden mot ostliga och nordostliga vindar, och är det hufvudsakligen de nordoch sydvestliga, som kunna vara mera kännbara. Genom läget på en stark sluttning, är den fördelen vunnen, att regnvattnet lätt afrinner och med detsamma bortsköljer gårdarnes afskraden. Källor och brunnar finnas i riklig mängd; deras vatten är i allmänhet rensmakande, men temligen kalkhaltigt. Husen ligga ej tätt sammanträngda, utan äro skiljda från hvarandra dels genom trädgårdar och dels genom obebyggda tomter, och öfverallt förekomma planteringar af fruktträd. Att detta förhållande bidrager både till trefnad och sundhet, är naturligt. För öfrigt idkas trädgårdsskötsel ej i någon större skala, ehuru både belägenheten och den utomordentligt fruktbara jordmånen dertill borde uppmana. Hvad byggnadssättet angår, så utgöras alla husen af trähus, de äldre försedda med små och låga rum, men de i sednare tider byggda hafva uppförts mera i enlighet med tidens fordringar på utrymme och beqvämlighet. Rörande invånarnes lefnadssätt och sedvanor, har jag ej deri funnit någonting anmärkningsvärdt, och står samhället numera i dessa hänseenden på samma ståndpunkt som landets småstäder i allmänhet. Staden har med landsförsamlingen gemensam begrafningsplats, belägen omkring kyrkan i stadens midt. Om än detta härstädes ej kan vara af så ofördelaktigt inflytande i sanitärt hänseende, som i städer med större befolkning, kan man dock ej annat än med nöje se det beslut, som nu blifvit fattadt, att förlägga begrafningsplatsen utanför staden, och, är plats härtill redan utsedd. Orten har af gammalt varit känd för sin sunda belägenhet, och epidemiska sjukdomar lära mera sällan härstädes haft någon starkare fart. Min företrädare på platsen, som i 22 år varit bosatt här, upplyser, att under denna tid ingen sjukdom uppträdt med egentligen epidemisk natur, med undantag af rödsot, som år 1857 starkt grasserade såväl i staden som kringliggande landsbygd; tyfoidfeber, skarlakansfeber och messling hafva väl tidtals förekommit, men ej varit af svårare art; af frossor skola under denna tid knappast 10 fall hafva förekommit.» (Stads-Läk. Qvennerstedt.) Kronobergs län. Ljungby provinciallåkare-distrikt*), som gränsar i vester till Halland, i söder till Skåne, i norr till östbo härad i Jönköpings län, och i öster till Albo härad i Kronobergs län, med en folkmängd af något mer än 40,000 menniskor, fördelade på 23 kyrkosocknar,»består i allmänhet af kuperad mark med en stor dalsänkning, som går midt igenom distriktet och är genomfluten af Laga å. Vester om detta vattendrag är distriktet i allmänhet skoglöst och består till största delen af ljungryar och så kallade myror. Endast i närheten af sjöarne Botessen och Widöstern träffar man på mera fruktbara ängder. öster om Laga ån utmärkes visserligen distriktet af samma ödsliga naturbeskaffenhet, som vester om samma å, men blir dock, i samma mån det närmar sig till Albo härads gräns, mera fertilt med täcka sjöar och löfskog såsom kring Möcklens stränder, hvilken sjö berörer distriktets sydöstra kant. Barrskog finnes till större mängd endast i sydligaste delen. Då jordmånen således inom distriktet i allmänhet är af en mindre god beskaffenhet, har sädesproduktionen hittills i förhållande till egorymden och folkmängden varit ringa. Invånarne måste derföre köpa säd från andra orter, och, då åkerbruket icke gifver dem utkomst, genom handel isynnerhet med väfskedar, hvilka de under kringvandrande afsätta såväl i Sverige som i Finland, och söka förskaffa sig medel *) Jemför Collegii Berättelse 1851 sid. 123.