UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. K, Hälso- och sjukvården. 1, Sundhetskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : P.A. Norstedt & söner, Täckningsår: = Ny följd Sundhetskollegium ersattes 1879 av Medicinalstyrelsen. Den underdåniga berättelsen innefattar särskilda redogörelser för: 1. Civila sjukvården. 8. Veterinärväsendet. 2. Besiktningar å beväringsmanskapet. 9. Understöd för vetenskapliga utrikes resor. 3. Arméns och flottans sjukvård. 10. Sundhetskollegii ämbetsverksamhet och en 4. Barnmorskeväsendet. jämförande översikt av sjukvårdspersonalen och 5. Skyddskoppympningen. anstalterna i riket. 6. Medico-legalaförrättningar. 11. Bihang: Dödsorsakerna i rikets städer enligt 7. Apoteksväsendet. intyg av läkare. Civila sjukvården beskriver topografi och endemiska sjukdomar, sammandrag av läkares ämbetsberättelser om under året gängse sjukdomar, m. m., samt väderlek, vattenstånd och skörd. Årsberättelsen 1861 innehåller: Översigt af helso- och sjukvården i Sverige under tioårsperioden , efter Kongl. Sundhets-collegiii uppdrag utarbetad af dess ledamot A. Timoleon Wistrand. Föregångare: Sundhets-collegii underdåniga berättelse om medicinalverket i riket. Stockholm : P.A. Norstedt & söner, Täckningsår: Årg. 1(1851)-10(1860). Efterföljare: Allmän hälso- och sjukvård / av Kungl. Medicinalstyrelsen. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Det civila veterinärväsendet / av Kungl. Medicinalstyrelsen. - Stockholm : P. A. Norstedt & söner, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Dödsorsaker / av Kungl. Statistiska centralbyrån. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Hälso- och sjukvård vid armén / av Kungl. Arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse. Stockholm : Palmquist, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: med titeln: Arméförvaltningens sjukvårdsstyrelses underdåniga berättelse. Hälso- och sjukvården vid marinen / av marinöverläkaren. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1911/ Översiktspublikationer: Historisk statistik för Sverige. D. 2, Väderlek, lantmäteri, jordbruk, skogsbruk, fiske t.o.m. år Stockholm : Statistiska centralbyrån, BISOS K1 digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) med stöd från Riksbankens Jubileumsfond, 2008 urn:nbn:se:scb-bi-k1-6301_

3 BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. K) HELSO- OCH SJUKVÅRDEN. I. SUNDHETS-COLLEGII UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE Ny följd. 3. året STOCKHOLM, P. A. NORSTEDT & SÖNER, KONGL. BOKTRYCKARE.

4

5 Innehållsförteckning. A. Underdånig Berättelse med tabeller. Civila sjukvården. Inledning: Topografi och endemiska sjukdomar sid. 2. Väderlek, vattenstånd och skörd» 19. Tab. itt A. Årsväxt och spanmålspriser» 19.»» B. Tyfösa och gastriska febrar» 22.»» C. Difterit» 24.»» D. Strypsjuka» 27.»» E. Kikhosta» 29.»» F. Rödsot» 31.»» G. Diarrhé» 32.»» H. Frossa» 33.»» I. Påssjuka» 35.»» K. Smittkoppor» 37.»» L. Skarlakansfeber» 39.»» M. Messling» 41.»» N. Resor för spetälska» 47.»» O. Gängse sjukdomars freqvens» 51.»» P. Uppgifne antal sjuke och döde i gängse sjukdomar» 52.»» Q. Jemförelse med sistförflutne qvinqvenniets sjukdomsförhållande» 52.»» R. Medicinalfondens utgifter för allmänna helsooch sjukvården» 53. Förbättrad läkarevård.»» S. Antal läkare och läkarebefattningar» 57.»» T. Omsättning i civila läkarebefattningar» 58. Civila sjukvårdsinrättningar.»» U. Sjukvården vid länslasaretten i förhållande till sista qvinqvenniet» 62.»» V. Å serskilde sjukhus vårdade sjuke» 63.»» X. Å barnsjukhus och barnhus vårdade sjuke...» 63.»» Y. Å länslasaretten vårdade tyfösa febrar» 63.»» Z.»»» kräftsjukdomar...» 64.»» Å.»»» sinnessjukdomar.» 64.»» Ä.»»» ögonsjukdomar...» 65.»» Ö.»»» tarmbråck» 65.»» Aa.»»» sjukdomar i ändtarmen» 66.»» Bb.»»» sjukdomar i urinverktygen» 66.»» Cc.»»» sjukdomar i manliga könsdelar.» 67.»» Dd.»» sjukdomar i qvinliga könsdelar..» 67.»» Ee.»»» sjukdomar i ledgångarne» 67.»» Ff.»»» sjukdomar i ben och benhinna...» 68.»» Gg.»»» kroniska hudsjukdomar» 68.»» Hh.»»» tumörer» 69.»» Ii. Sammandrag af rapporterna från hospitalerna» 69.»» Kk. Å allmänna Elektricitets-inrättningen vårdade sjuke och sjukdomar» 70. B. Tabellbilagor till den underdåniga Berättelsen. Civila sjukvården. Tab. N:o 1. Medeltemperatur, Medelbarometerstånd och Nederbörd sid. I.» N:o 2. Vattenhöjden i insjöarne» II.» N:o 3. Väderlekens och årsvextens allmänna beskaffenhet samt helsotillståndet» II.» N:o 4. Tillkomne och afgångne spetälske sjuke...» II.» N:o 5. Befintlige spetälske sjuke i Helsingland...» III.» N:o 6. Läkares embetsresor för sjukdomars hämmande» IV.» N:o 7. Gängse sjukdomars månadtliga till- och aftagande» V. Civila sjukvårdsinrättningar.» N:o 8. Sammandrag af revisionsberättelserna om kurhusmedlen» VI.» N:o 9. Å länslasaretten och kurhusen vårdade sjuke» VII.» N:o 10. Å länslasaretten och kurhusen vårdade sjukdomar» VIII.» N:o 11. Å offentlige sjukvårdsinrättningar vårdade veneriske sjuke» XIV.» N:o 12. Sjukdomssymptomer hos under året intagne veneriske sjuke» XVI.» N:o 13. Antal kurgäster vid helsobrunnar och badanstalter» XVII.» N:o 14. Antal vårdade sjukdomar vid helsobrunnar och badanstalter» XVIII. Besigtningar å beväringsmanskapet.» N:o 15. Sammandrag af rapporter rörande läkarebesigtning å l:sta klassens beväringsmanskap» xx.» N:o 16. Sammandrag af rapporter rörande läkarebesigtning å 2:dra 5:te klassernas beväringsmanskap» XXI.» N:o 17. Länens ordningsföljd med hänsyn till antalet antagligt och oantagligt beväringsmanskap» XXII.» N:o 18. Kassationsorsakerna hos beväringsskyldige» XXII. Arméens och flottans sjukvård.» N:o 19. Sammandrag af rapporter rörande sjukvården vid arméen och flottan» XXIII.» N:o 20. Sammandrag af rapporter rörande sjukvården under indelta arméens och beväringens vapenöfningar» XXIV.» N:o 21. Å militärsjukhusen vårdade sjukdomar...» XXVI. Barnmorskeväsendet.» N:o 22. Antal utexaminerade barnmorskor» XXVIII.» N:o 23. Barnmorskornas antal och fördelning inom länen» XXVIII.» N:o 24. Af barnmorskor verkställde instrumentalförlossningar» XXVIII.

6 IV Tab. Litt. Ll. Å Gymnastiskt-Ortopediska institutet vårdade sjuke sid. 71.»» Mm. Å barnbördshusen vårdade barnaföderskor» 71. Arméens och flottans sjukvård.»» Nn. Å Stockholms garnisons kaserner vårdade sjuke» 78.»» Oo. Å Stockholms garnisons kaserner botade sjukdomar» 79.»» Pp. Sjukdomsförhållandet inom Stockholmsgarnisonskaserner under olika månader» 79.»» Qq. Från serskilde korpser vårdade sjuke å garnisonssjukhuset» 80.»» Rr. Sjuktillförselns månadtliga till- och aftagande å garnisonssjukhuset» 80.»» Ss. Å garnisonssjukhusets medicinska afdelning utskrifne sjukdomar» 82.»» Tt. Vid garnisonerna i Skåne vårdade sjuke...» 85.»» Uu. Från flottans korpser och stater i Carlskrona vårdade sjuke» 86.»» Vv. Från Flottans korpser och stater i Stockholm vårdade sjuke» 88.»» Xx. Sjukvården under sjöexpeditioner» 92.»» Yy. Revaccination å nyvärfdt manskap» 93.»» Zz. Omsättningen vid militära läkarebefattningar» 94.»» Åå. Fältläkarekontorets inkomster och utgifter» 95. Barnmorskeväsendet.»» Ää. Antal sökande och antagne barnmorskelärlingar» 96.»» Oö. Disposition af för barnmorskeundervisningen anslagne medel» 99. Skyddskoppympningen.»» A 1. Månadtliga antalet vaccinerade vid hufvudstadens depôter» 103.»» B 1. Vaccinationsfondens utgifter» 103. Rättsmedicinska andersökningar.»» C 1. Sammandrag af uppgifter om sjelfmorden» 105.»» D 1. Uppgifne antal sjelfmord i Stockholm» 105.»» E 1. Till Sundhets-Collegium remitterade medico-legala mål» 106. Apoteksväsendet.»» F 1. Öfversigt af den farmaceutiska undervisningen» 107.»» G 1. Apotekens antal och tillstånd» 110.»» H 1. Öfversigt af priset å öfverlåtne apoteksprivilegier» 110. Veterinärväsendet.»» I 1. Å veterinärinrättningen i Stockholm vårdade sjuke husdjur» 111.»» K 1. Å veterinärinrättningen i Skara vårdade sjuke husdjur» 112.»» L 1 Springormsjukan i Helsingland» 117.»» M 1. Gängse husdjursjukdomar» 118.»» N 1. Uppgifne antal sjuke husdjur» 120.»» O 1. Stockholms veterinärinrättnings utgifter...» 120. Skyddskoppympningen. Tab. N:o 25. Antalet med framgång skyddskoppympade i hvarje län Sid. XXIX.» N:o 26. Från vaccindepôterna utlemnade vaccinportioner» XXIX. Rättsmedicinska undersökningar.» N:o 27. Sammandrag af berättelser om medicolegala förrättningar Apoteksväsendet.» N:o 28. Befintlige antal apotek och deras natur inom hvarje län Veterinärväsendet.» xxx.» XXXII.» N:o 29. Djurläkarnes antal och fördelning inom länen» XXXIII.» N:o 30. Djurläkares embetsresor för sjukdomars hämmande bland husdjuren» xxxiii.» N:o 31. Befintlige sjukvårdsanstalter inom hvarje län» N:o 32. Summarisk redogörelse för medicinalstatens tillgångar och utgifter år 1863» xxxiv.» xxxiv.»» P 1. Antalet af Sundhets-Collegium handlagde mål» 120.

7 Table des matières. v A. Rapport. B. Tableaux annexés. Etat sanitaire de la population civile. Introduction pag. 2. Tab. Litt. A. Recoltes et prix de blé» 19.»» B. Fièvre typhoïde» 22.»» C. Diphtherite» 24.»» D. Croup» 27.»» E. Coqueluche» 29.»» F. Dysentérie» 31.» «G. Diarrhée» 32.»» H. Fièvre intermittente» 33.»» I. Oreillons» 35.»» K. Varioloïdes» 37.»» L. Scarlatine» 39.»» M. Rougeole» 41.»» N. Enquête officielle sur l'état et l'extension de l'eléphantiasis (Spetälska) dans la province de Helsingland» 47.»» O. l'extension relative des épidémies» 51.»» P. Nombre approximatif des malades et des décés dans les épidémies 1863» 52.»» Q. Nombre approximatif des malades et des décés dans les épidémies » 52.»» R. Dépenses extraordinaires de l'état pour les épidémies (col. 1 4), pour les épizooties (col. 5 7), pour les autopsies légales (col. 8 10)» 53. Officiers de santé.»» S. Nombre des médecins et des places d'officiers de santé (incl. ceux de l'armée et de la marine)» 57.»» T. Mouvement du personel médical civil» 58. Hôpitaux civils.»» U. Mouvement des malades dans les hôpitaux civils de préfectures» 62.»» V. Mouvement des malades dans quelques autres hôpitaux» 63.»» X. Mouvement des malades dans les maisons d'orphelins et dans les hôpitaux pour des enfants malades» 63.»» Y. Fiévres typhoïdes dans les hôpitaux civils de préfectures» 63.»» Z. Maladies cancéreuses id.» 64.»» Å. Aliénés id.» 64.»» Ä. Maladies opthalmiques id.» 65.»» Ö. Hernies id.» 65.»» Aa. Maladies du rectum id.» 66.»» Bb. Maladies du système uropoétique id.» 66.»» Cc. Maladies des organes génitaux de l'homme id.» 67.»» Dd. Maladies des organes génitaux de la femme id.» 67.»» Ee. Maladies des articulations id.» 67.»» Ff. Maladies des os id.» 68.»» Gg. Maladies de la peau id.» 68.»» Hh. Tumeurs id.» 69.»» Ii. Mouvement des malades et dépenses des établissements d'aliénés» 69.»» Kk. Mouvement des malades traités aux frais publics par l'électricité» 70.»» Ll. Mouvement des malades traités aux frais publics par la gymnastique» 71.»» Mm. Mouvement des malades dans les maisons d'accouchement» 71. Etat sanitaire de la population civile. Tab. N:o 1. Température moyenne, Hauteur moyenne du Baromètre et Hauteur moyenne de l'eau tombée pag. I.» N:o 2. Hauteur des eaux des grands lacs» II.» N:o 3. Observations météorologiques et hygiéniques» II.» N:o 4. L'éléphantiasis dans la province de Helsingland» II.» N:o 5. Nombre et mouvement des malades...» III.» N:o 6. Nombre des visites officielles des médecins cantonnaux à la campagne» IV.» N:o 7. Nombre approximatif des maladies épidémiques, par mois» V. Hôpitaux civils.» N:o 8. Recettes et dépenses des hôpitaux civils de préfectures» N:o 9. Mouvement des malades dans les hôpitaux civils» N:o 10. Mouvement des maladies dans les hôpitaux civils» N:o 11. Mouvement des malades syphilitiques dans les hôpitaux» N:o 12. Symptômes des syphilitiques admis dans les hôpitaux» N:o 13. Nombre des visiteurs des eaux minérales, des bains de mer et des établissements hydrothérapevtiques» N:o 14. Maladies des visiteurs des eaux minérales et des bains de mer Conscription.» VI.» VII.» VIII.» XIV.» XVI.» XVII.» XVIII.» No 15. Résultats des rapports des médecins» XX.» No 16. chargés d'éxaminer les conscripts de» XXI. toutes les 5 classes» N:o 17. Nombre des conscripts, par préfecture...» XXII.» N:o 18. Causes d'exemption du service de conscription» XXII. Etat et service de santé de l'armée et de la marine.» N:o 19. Mouvement des malades de l'armée et de la marine: a) dans les garnisons, b) dans les hôpitaux militaires» XXIII.» N:o 20. Mouvement des malades durant les exercises de l'armée» XXIV.» N:o 21. Mouvement des maladies dans les hôpitaux militaires» XXVI. Sages-femmes.» N:o 22. Sorties des écoles pour l'enseignement des sages-femmes» XXVIII.» N:o 23. Nombre des sages-femmes, par préfecture» XXVIII.» N:o 24. Nombre des cas d'accouchements qui ont exigé l'emploi des instruments» XXVIII. Vaccination.» N:o 25. Nombre des vaccinés, par préfecture...» XXIX.» N:o 26. Nombre des portions de vaccine expédiés par les dépôts» XXIX.

8 VI Etat et service de santé de l'armée et de la marine. Tab. Litt. Nn. Mouvement des malades de la garnison de Stockholm pag. 78.»» Oo. Maladies traitées dans les casernes de Stockholm» 79.»» Pp. Mouvement des malades par mois dans les casernes de Stockholm» 79.»» Qq. Mouvement des malades par régiment à l'hôpital militaire de Stockholm» 80.»» Rr. Mouvement des malades par mois dans l'hôpital militaire de Stockholm» 80.»» Ss. Maladies traitées au service médicale de l'hôpital militaire de Stockholm» 82.»» Tt. Mouvement des malades des garnisons de Skåne.» 85.»» Uu. Mouvement des malades de la division de la marine à Carlskrona, traités ou à l'hôpital ou à domicile» 86.»» Vv. Mouvement des malades de la division de la marine à Stockholm» 88.»» Xx. Nombre des malades pendant les expéditions maritimes» 90.»» Yy. Revaccination des recrues de l'armée» 93.»» Zz. Mouvement du personel médical militaire» 94.»» Åå. Recettes et dépenses du bureau de l'entretien du matériel des ambulances» 95. Sages-femmes.»» Ää. Nombre d'élèves des écoles pour l'enseignement des sages-femmes» 96.»» Öö. Dépenses de l'état pour les écoles de sagesfemmes» 99. Vaccination.»» A 1. Nombre des vaccinés à Stockholm, par mois» 103.»» B 1. Dépenses de l'état pour la vaccination...» 103. Autopsies légales.»» C 1. Suicides» 105.»» D 1. Nombre des suicides à Stockholm, par mois» 105.»» E 1. Consultations du Conseil supérieur de santé demandées par les Tribunaux» 106. Pharmacies.»» F 1. Etat de l'enseignement dans l'école de pharmacie» 107.»» G 1. L'acroissement des pharmacies» 110.»» H 1. Aperçu des prix payés pour des priviléges de pharmacies vendus» 110. Etablissements vétérinaires et Epizooties.»» I 1. Nombre des animaux domestiques malades traités dans l'établissement vétérinaire de Stockholm» 111.»» K 1. Nombre des animaux domestiques malades traités dans l'établissement vétérinaire de Skara» 112.»» L 1. La Morve dans la province de Helsingland» 117.»» M 1. L'extension relative des épizooties» 118.»» N 1. Nombre approximatif des animaux malades et morts dans les épizooties» 120.»» O 1. Dépenses de l'état pour l'établissement vétérinaire de Stockholm» 120. Autopsies légales. Tab. N:o 27. Résultats des rapports sur les autopsies légales 1863 Pharmacies. pag. xxx.» N:o 28. Nombre des pharmacies, par préfecture» XXXII. Médecins vétérinaires, Epizooties.» N:o 29. Nombre des médecins vétérinaires, par préfecture» XXXIII.» N:o 30. Nombre des visites officielles des médecins vétérinaires à la campagne» XXXIII.» N:o 31. Médecins, hôpitaux, pharmacies, sagesfemmes, par habitants et par préfecture» XXXIV.» N:o 32. Recettes et dépenses du Conseil supérieur de santé pendant l'année 1863.» XXXIV.»» P 1. Aperçu des travaux du Conseil supérieur de santé» 120.

9 STORMÄGTIGSTE, ALLERNÅDIGSTE KONUNG! T ill Eders Kongl. Maj:t öfverlemnas härmed den underdåniga berättelse om helso- och sjukvården i riket under år 1863, som det åligger Sundhets-Collegium att afgifva. Att densamma blifvit mer än vanligt fördröjd härrör deraf, att de ombyten af ledamöter inom Collegium, som under sednast förflutna åren egt rum, förorsakat afbrott i bearbetningen af vissa berättelsens delar, intilldess nya referenter kommit i tillfälle att densamma fullfölja. Enligt samma plan som redan tillförne blifvit angifven, innefattar denna berättelse särskild redogörelse för: 1. Civila sjukvården. 4. Barnmorskeväsendet. 8. Veterinärväsendet. 2. Besigtningar å Beväringsman- 5. Skyddskoppympningen. 9. Understöd för resor, skåpet. 6. Medico-legala förrättningar. 10. öfversigt af Sundhets-Collegii 3. Arméens och flottans sjukvård. 7. Apoteksväsendet. embetsverksamhet. Sundhels-Collegii und. bträttehe för år

10 2 Året Civila sjukvården. Topografi. Endemiska sjukdomar i Norrbotten. 1. Civila sjukvården. Följande i provincialläkames årsberättelser lemnade uppgifter om tjenstedistrikternas naturförhållanden och hos invånarne förekommande stationära sjukdomar, har Oollegium ansett sig böra, såsom tillägg till förut lemnade topografiska redogörelser, här upptaga. Norrbottens län. Haparanda provincialläkaredistrikt *).»Såsom bekant är, har årsväxten slagit feît öfver hela distriktet, dock icke totalt, ty ofruset, fröbart korn hade skördats på flere ställen der jag framreste, till och med på Kurravaara nybygge, 7 mil norr om Juckasjärvi nya kyrka, och så vidt jag kunnat förmärka hade missväxten icke framkallat hungersnöd eller menligt inverkat på folkets välbefinnande. Fjelllappen lefver godt utan spannmål, då han har fisk och kött att äta. Vill han blanda mjöl i sin köttvälling, så kan han för några renstekar eller hudar, som afyttras, till byta sig så mycket mjöl hans hushåll behöfver för året. Bröd kan han umbära, han äter det som hunden i brist på animalisk föda. För de fastboende invånarne i norra delen af distriktet, såsom bönder och nybyggare, är ett oår icke heller så olycksbringande, som på de orter, der åkerbruket utgör hufvudnäringen. Ladugården, fisksjöarna och skogen äro här deras åker, som inbringar betydliga penningeförtjenster, tillräckliga, som jag tror, att fylla spannmålsbehofvet. Smörberedningen och tjärutillverkningen äro de förnämsta inkomstkällorna. Under förliden sommar hade öfver 13,000 tunnor tjära nedkommit efter Torneå och Maonio elfvar till Haparanda och betaltes här med 15 à 17 R:dr per tunna, utom hvad som nedflottades på Tärendö och Kalix elfvar och försåldes i Neder-Kalix. Smörtillverkningen är äfven betydlig inom distriktet och lärer uppgå till 10,000 lispund per år. Laxfisket, hvilket dock hufvudsakligast bedrifves i Torneå socknar, ger äfven mycket penningar. Omkring 10 à 12,000 tunnor saltad lax anses årligen härifrån utföras till Stockholm och andra städer. Med sådana penningeresurser bör allmogen icke anses vara fattig eller lida behof. Den tjenande klassens pretentioner och daglönarens höga fordringar för ett dåligt arbete, tyda äfven härpå.» (Prov.-Läk. Wretholm.) Wester-Norrlands län. Skogs nybildade provincialläkare-distrikt med ungefär 13,000 invånare, fördelade på 7 socknar och omfattande Nordingrå, Nora och en del af Botheå tingslager,»bildas hufvudsakligen af den landsträcka, som utskjuter mellan Angermanelfvens utlopp och hafvet, sålunda omgifvet af vatten i sydvest, söder och öster. Hela distriktet &r genomdraget af temligen höga bergåsar, af hvilka dock ingen torde uppnå en höjd af 1000 fot öfver hafvet. Grupperade utan någon bestämd ordning, bilda klippmassorna på många ställen ett pittoreskt virrvarr af dalar och branter, särdeles i Nordingrå, samt äfven till en del i Wibyggerå och Nora socknar, hvilka alla stöta till hafvet, som med djupa fjärdar skär in emellan bergen. Hela distriktet är för öfrigt öfverlupet af en mängd mindre vattendrag, hvilka sällan blifva så stora att de ens kunna förtjena namnet af åar, men i stället mången gång i snabb fart uppsöka de små sjöar, som öfverallt synas vilja inkräkta det rum, som lemnas öfrigt af bergen. Landet är sålunda i sin helhet mycket kuperadt och till följe deraf otillgängligt för odling, hvartill dock hvarje aldrig så liten tjenlig bit flitigt begagnas. Något längre från kusten vidgar sig dock landskapet till något större odlade eller odlingsbara fält. Allmogen bygger gerna sina gårdar på något afstånd från hvarandra, samt, så vidt möjligt är, på någon af de talrikt uppskjutande höjderna och småkullarne, hvarigenom landskapet skulle erhålla ett obeskrifligt täckt utseende, om icke total brist på allt skönhetssinne eller tanken på en för öfrigt mycket tvifvelaktig nytta intalade dem att bortraka hvarenda buske eller träd, som finnes i granskapet af de nästan utan undantag 'omålade boningshusen. Några egentliga större myror, träsk eller dylika sumpiga trakter finnas icke, om ej möjligen längst bort i de nästan obebodda fjellskogarne, hvilka här, i parenthes nämndt, dock icke, ehuru utgörande de aflägsnaste delarne af di- *) Jemför Collegii Berättelser 1853 sid. 10 och 1858 sid. 9.

11 Året Civila sjukvården. Topografi. Endemiska sjukdomar i Ångermanland. 3 striktet, ligga längre än på sin höjd 4 mil från läkarestationen. Så väl af landets naturliga beskaffenhet som af valet vid byggnadslokaler synes man sålunda föga mer kunna fordra i sanitärt hänseende. Vid allmogens sätt att inreda sina boningshus kan anmärkas, att man här ser mera på tiden än soliditeten vid byggnaders uppförande. Några stora prydliga bondgårdar finnas här icke, men trångbodda kunna dock icke bönderna sägas vara efter allmogefolks vanliga behof, särdeles som man ofta får se ett eller annat rum stå obegagnadt och hela familjen, om den icke är desto större, inlogerad i köksrummet. Att boningsrummen äro kalla och dragiga är utom all fråga, men är det icke heller något bortklemadt slägte, som bebor dem. Härdade till det otroliga, borde de intill sena åldern kunna bevara krafter och helsa, om de icke på ett alltför påtagligt sätt slösade med denna sednare. Väder och vind, köld och regn bekymrar dem föga. Att se bonddrängen i skjortärmarne i ganska bister vinterkyla är ingenting ovanligt, och bondstintan bäfvar icke att vintern om gå till sängs i ett rum, der det aldrig funnits eldstad, endast hon får sin skinnfäll med sig. Också är allmogens lefnadssätt ganska enkelt och afmätt; vanor och bruk i detta afseende nästan pedantiska. Då jag tillämpar uttrycken enkelt och afmätt på födoämnen, gäller detta dock uteslutande qvaliteten, men ingalunda qvantiteten, ty potatis och strömming, välling och bröd af korn intagas i väldiga portioner morgon, middag och qväll, eller rättare morgon, förmiddag, eftermiddag och qväll, ty så äro måltidstimmarne här fördelade, och detta året om. Strömming utgör här det vanligaste födoämnet, men härförutom äro icke heller smör, kött, fläsk och vissa tider på året äfven mjölk så alldeles sällsynta. sommaren graflax en stående rätt i vissa socknar. Vid bröllop och högtidligheter är om Af drycker saknas naturligtvis aldrig kaffe, som förtärea i sådana qvantiteter, att det icke gerna kan vara utan allt inflytande på helsotillståndet hos dess beundrare. Karlarne gifva salt vanligt koksalt. qvinnorna föga efter i njutandet af denna dryck, hvars smak här anses betydligt förädlas af Till traktering begagnas äfven ofta körsbärsvin och»rödt vin», hvilket sednare dock ofta utgöres af någon vämjelig blandning, hvartill receptet åtminstone icke med smaken kan utransakas. Mycket allmänt är äfven svagdricka, oftast surt eller ojäst. Ganska sällsynt är deremot bränvinet, hvadan de stötestenar!, som ruset plägar lägga i vägen för den allmänna ordningen, här äro föga framstående. Allmogens sinnelag är tyst och fogligt, nästan dystert, så att sällan eller aldrig ett muntert skratt, en sång, en melodi, en folklek, några nationella öfningar eller någonting annat dylikt förråder att på insidan af det trälaktiga hvardagslifvet finnes en sträng, som kan stämmas för lifvets behag. Icke ens midsommaraftonsolen finner ungdomen samlad i ett glädtigt lag. Ett par hopvirade björkkronor öfver en stugudörr, se det är redan mycket. Deremot firas årets högtider grundligt med mat, ty det är ett nöje, som bonden känner till botten. Den egne, sjelfegande bonden trälar och arbetar till och med till öfverdrift och mången gång på bekostnad af sin framtida helsa, men innan han kommit på den punkt att han odlar sin egen jordbit, står arbetshågen icke i förhållande till pretentionerna på den, för hvars räkning han arbetar, och sällsynt är icke att tjenaren för den mest fogliga tillrättavisning säger upp tjensten. Härtill bidrager troligen ganska mycket den lätthet hvarmed den unge arbetskarlen under sommarmånaderna sättes i tillfälle att på kort tid förtjena en, relativt till behofven, ganska stor kontant penningsumma vid sågar och lastageplatser. Att det irreguliera lif som der föres dock icke är till fromma hvarken för kropp eller moral är påtagligt. I öfrigt synes mig bonden här vara en man för sig, sjelfständig, till och med envis, fast sluten till sina ståndsbröder, vidskeplig, aldrig ohöflig, men icke heller flat eller undfallande och ingalunda någon herrevän. I sedligt hänseende synes han intaga en ingalunda låg plats, åtminstone förekommer vid ytligare betraktande ingenting anstötligt. Till växt och utseende äro invånarne mycket olika till och med inom samma socken. Små och stora, präktiga och vanlottade gestalter, ljusa och mörka fysiognomier förekomma om hvarandra, dock med det uttryckliga tillägg, att epitheterna stora, präktiga och ljusa ega en vida freqventare tillämpning än deras motsatser. Hvad som dock snart faller i ögonen är qvinnornas skröpliga och åldriga utseende redan innan de hunnit 40-talet, hvartill jag endast vill antyda som möjliga orsaker: ett släpigt och mödosamt lif, missbruk af kaffe

12 4 Året Civila sjukvården. Topografi. Endemiska sjukdomar i Gestrikland. och skarpa medikamenter, åderlåtningar samt genom öfverlastningar förstörda magar. Klädedrägten är enkel och har ingenting annat utmärkande än lappskodonen och hundskinnspelsen, hvarigenom allmogen om vintern skiljer sig från»sörlänningen». Så väl de brukliga vadmalskläderna som en mängd andra nödvändighetsartiklar äro, om icke alltid, dock ofta nog af hemortens produktion. På vissa trakter väfves, äfven till afsalu, mycket lärfter, till spånaden af hvilka äfven karlarne deltaga. För öfrigt utgöra näringsgrenarne jordbruk, fiske, skogsafverkning, timmerforsling och trädlastning.»»i fråga om helsans vårdande och sjukdomars behandling råder stor okunnighet och vidskepelse, dock icke större än på många andra orter. Aloë, Koloqvint, Arrac,»Tillerdroppar» och y»tolutongbalsam». De vanligaste kurerna åstadkommas genom åderlåtningar, Jalappa, Iglar och lavemanger äro äfven välkända och allmänt i bruk. Likaså allmänt är»slagvatten», både in- och utvärtes. Såsom allmänt förekommande sjukdom omtalas Gastralgi så väl bland män som qvinnor.» Gefleborgs län. (Prov.-Läk. Carlgren.) Gysinge distrikt*) utgöres visserligen af Fernebo, Hedesunda och Arsunda socknar, men alldenstund stationen Gysinge är belägen vid distriktets södra kant på mer än 2 mils afstånd från Arsunda socken, hvars befolkning har sin rörelse rigtad åt. Thorsåker och Gefle, så blifver Distriktläkaren endast o undantagsvis anlitad från Arsunda. Deremot påkallas hans verksamhet ofta från en del af By socken i Dalarne och norra delen af Nora socken i Westmanland, der likväl provincialläkarestationen inom Wåhla distrikt är belägen på endast 1J mils afstånd från Gysinge. Hedesunda och Fernebo socknar utgöra ett nästan fullkomligt jemnt slättland, utan någon betydligare höjd, nästan öfver allt skogbevuxet, med undantag af en del af de stora mossarne samt de jemförelsevis obetydliga ställena kring de spridda byarne. Båda socknarne bilda Dalelfvens norra strand på en sträcka af i 5 mil. Större delen af den odlade jorden och således ock den tätaste befolkningen befinner sig i grannskapet af elfven och dess tillflöden. Hvarje år stiger elfven en och ibland tvenne gånger öfver sina bräddar, och i en trakt så flack som denna, måste redan elfvens reguliera flöden öfversvämma ett vidsträckt område. rymder De tidtals återkommande strömflödena öfversvämina ofta ofantliga och synas då sträcka sina verkningar äfven till följande år, innan de vattendränkta skogsmarkerna åter hinna afrinna. Elfvens öfversvämningar utgöra derföre en af de vigtigaste faktorer som bestämma helsotillståndet inom distriktet. Bland allmännare förekommande sjukdomar inom orten nämnas kroniska magkatarrher, bleksot och frossa. (Distr.-Läk. Ljunggren.) Söderhamns distrikt*) utgöres efter Alftas frånskiljande, numera endast af sydöstra delen af Helsingland och omfattar 8 socknar med sammanlagdt omkring 16,000 invånare. Hufvudnäringarne äro boskapsskötsel och åkerbruk, isynnerhet linodling, om vintern timmerforsling från de längre uppåt landet belägna skogar och sågverk samt i kustsocknarne derjemte fiske. Folket är i allmänhet välbergadt, hvilket man äfven kan se af de ståtliga boningshusen, hvilkas inre dock, hvad ordning och renlighet beträffar, sällan är i öfverensstämmelse med det prydliga yttre. Deremot användes så mycket mera omsorg på att hålla snyggt i ladugårdarne, der äfven, i somliga trakter, familjen vistas större delen af dygnet. Folket är storväxt och kraftigt, deras lefnadssätt något öfverflödigt. Fyllerilasten har på sednare tiden mycket aftagit. 5 jernbruk och 6 större sågverk finnas inom distriktet, men arbetarne vid dessa sednare äro hufvudsakligast Dalkarlar och Wermländningar, som gå hem öfver vintern och återvända på våren. Såsom stationära sjukdomar omtalas bleksot och kroniska magkatarrher ganska allmänt, samt spetälskan. (t. f. Prov.-Läk. Beskow.) Alfta nybildade provincialläkare-distrikt omfattar förutom Bollnäs socken, som har egen distriktsläkare, socknarne Alfta, Ofvanåker och Woxna, utgörande omkring 30 qvadratmil med något öfver 9,000 invånare. Landsbygden är i allmänhet bergig, dock öppnande sig till en genom en stor del deraf gående slättmark, bildad af Woxnaelfvens floddal; bergen nästan öfverallt skogbevuxna, vanligen omkring 5 à 600 fot höga, *) Jemför Collegii Berättelse 1860 sid. 10. ") Jemför Collegii Berättelse 1851 sid. 39, 1853 sid. 18 och 1857 sid. 7.

13 Året Civila sjukvården. Topografi. Endemiska sjukdomar i Helsingland. 5 likväl uppstiga några till en höjd af 1,500 fot öfver hafsytan; emellan bergåsarne ligga har och der vidsträckta myrar; på skog har distriktet &nnu betydlig tillgång, synnerligen Woxna, norra delen af Ofvanåker och södra delen af Alfta socknar. De odlade delarne af landet, hvilka till en stor del utgöras af Woxnas floddal, äro ganska bördiga och producera, åtminstone inom Alfta och Ofvanåker, tillräckligt för behofvet. Välmågan bland invånarne är jemn; deras födoämnen utgöras mest af korn-ärtbröd, salt strömming, potates, sällan kött; nationaldrycken är svagdricka och kaffe; bränvin eller andra spirituösa drycker begagnas af bönderna sällan i hvardagslag, men vid högtidliga tillfällen, såsom bröllop och begrafningar, i så mycket större qvantitet. Invånarne utgöras nästan helt och hållet af allmoge; karakteriserande densamma kan man säga att den är styfsint och envis, men i allmänhet ganska redbar och i sedligt afseende ej klandervärd; deremot finnes hos densamma en främlingen i sanning frapperande råhet och okunnighet, motvilja mot undervisning och upplysning samt misstroende mot herremän, af hvilka Föröfrigt de fleste (presterna undantagne) stå på ungefär samma bildningsgrad som bönderna, Den manliga delen af befolkningen har ett friskt och starkt utseende, är till växten lång och reslig; qvinnorna tyckas deremot ej hafva männernas goda kroppskonstitution och synas här, liksom nästan öfverallt på landet, i förtid åldrade. Förutom spetähkan utgör bleksot den mest förekommande bland de endemiska sjukdomarne; få qvinnor från 12 till 30 års ålder undgå densamma; kroniska magkatarrher äro dernäst i freqvens, men synas här förekomma mindre talrikt än i flera andra delar af Sverige. Skrofulösa affektioner förekomma ej särdeles ofta. Caries i tänderna är ganska vanlig både bland män och qvinnor. Vattsot, vanligen beroende af kronisk degeneration i njurarne, tyckes ej vara så alldeles sällsynt. Kolik, sannolikt orsakad af den ej alltid så helsosamma födan, är ej heller ovanlig. (Prov.-Läk. Nordenström) Wermlands län. Dahlby nybildade provincialläkare-distrikt, som innehåller Ny och Dahlby socknar jemte Norra och Södra Finnskoga kapellförsamlingar, utgörande tillsammans öfre Elfdals härad, mäter i areal omkring 44 qvadratmil och har en folkmängd af 10,000 personer.»klarelfven, som genomskär hela distriktet från norr till söder, beledsagas på begge sidor af berg, hvilka från Norska gränsen genom Norra Finnskogen sällan lemna stränderna, hvaremot genom Dahlby och Ny socknar sjelfva dalen här och der vidgar sig, sålunda lemnande utrymme för åkerbruk och boningsplatser. Närmast bergen sträcker sig med mer eller mindre afbrott en på begge sidor om elfven lika hög terrass, hvilken äfven är delvis odlad och bebygd. Nere i dalen bor den förmögnare delen af befolkningen, då deremot de nämnde terrasserna tjena till boningsplatser för torpare och fattiga. Utom dessa, så placerade bostäder, finnas österut ända till gränsen af Dalarne inga menniskoboningar; allt är vild skogsmark. I Norra Finnskogen, der stränderna utgöras af de brådstupande bergen, har befolkningen endast undantagsvis fått något fotfäste vid sjelfva vattendraget. Här, liksom öfver hela Södra Finnskogen, blifva mermiskoboningarna allt mera glesa och spridda och naturen bär enahanda prägel vesterut ända till Norska gränsen, är bergig, skogig och dyster. Dessa så kallade Finnskogar, som i areal utgöra öfver en tredjedel af distriktet och som hysa omkring en tredjedel af distriktets befolkning, äro i många afseenden högst vanlottade. I fullkomlig saknad af farbara vägar lefva dess invånare isolerade från hvarandra, blifva slutna och dystra, som den natur, hvari de äro fostrade, och då ej någon egentlig upplysning kunnat framtränga till deras gömslen, framlefva de sitt lif utan annat sällskap än sin ärfda okunnighet och fattigdom och en deraf alstrad slöhet för både godt och ondt. De så kallade Finnarne äro sedan gammalt beryktade för sin trolldom och hafva derföre förr varit mycket fruktade då de kommit utom sina egna landamären. Den gamla respekten är likväl numera i starkt aftagande, och sjelfva börja de äfven bekänna om sig, att deras kraft i detta afseende är bruten. De bo i så kallade rökstugor utan egentligt murade eldstäder, der röken får leta sig ut genom en öppning på taket eller den glugg, som tjenar i stället för fönster. De mera välmående ha stundom derjemte en»svenskstuga», hvilken är inredd i likhet med våra vanliga bondstugor. De lefva mest af boskapsskötsel, och deras inskränkta åkerbruk är vanskligt i följd af ofta

14 6 Året Civila sjukvården. Topografi. Endemiska sjukdomar i Wermland. härjande frost. Åtskilliga hushåll, som funnit sin möda förspilld på den njugga fädernejorden, hafva på sednare åren sökt sig ett annat hem i den nya verlden. Ännu finnas många gamla bland dem, som ej kunna tala svenska; för öfrigt tala de svenska med finsk brytning, och de som bo mot Norska gränsen hafva fått sitt språk modifieradt af detta grannskap. Klädedrägten har hos Finnen ej nagot egentligt egendomligt. I jembredd med den ringa upplysningen går också en slapp sedlighetskänsla. Äktenskapets helgd blir ofta åsidosatt och många af de ogifta qvinnorna äro i god tid försedda med arfvingar till sitt elände. Befolkningen inom Dahlby socken kan i bildning och hyfsning mäta sig med den bättre delen af Sveriges allmoge. Här är äfven en mera allmän välmåga rådande, och den har i sina skogsprodukter en beqväm tillflygt för anskaffande af sina årliga behof af kontanter.., Det högst betydliga penningetilloppet, som framkallas af timmcrhandeln, har gjort att på sednare åren många landthandlare uppstått, så att inom denna socken med en folkmängd af något öfver 3,000 personer, finnas ej mindre ftn sju privilegierade handlande. Folket är i allmånhet starkt och ovanligt härdigt. Inom socknen begagnas en uniform klädedrägt, som för mankönet består nf en helskuren rock, här kallad tröja, af grått vadmal, här och der prydd med kanter af rödt kläde. Vid varmare årstid degagnas i stället för denna»tröja», som vanligen räcker nedom knäet, en armväst af svart kläde, äfvenledes utstyrd med rödt. Vidare höra till drägten kortbyxor af grått vadmal eller sämskskinn, om vintern damaskor af vadmal eller svart skinn; om sommarn hvita ullstrumpor och skor. Endast vid begrafningar anlägges svart»tröja» af ofvannämnda snitt. Hufvudbonaden utgöres både vinter och sommar af en skinnkaskett, och hvad som brister denna i värme ersattes af ett ymnigt hår, som alltid bäres långt och af de äldre sällan klippes. Qvinnornas drägt utgöres af tröja af svart kläde eller sammet, merändels hårdt åtsittande, och kjortel af hemväfdt enfärgadt ylletyg. Afvikelser från denna drägt, vare sig af man eller qvinna, väcka uppmärksamhet och tolereras ej väl. Äfven inom Ny socken är drägten uniform, ehuru seden här mindre strängt efterlefves, så att de yngre mer och mer frångå densamma. Männerna bära här, som i Dahlby, tröja, men denna af svart vadmal med kort lif och nästan fotsid; benkläderna äro lång- eller kortbyxor af gråhvitt vadmal. Qvinnorna gå klädda i kjortel och tröja, men denna så kort, att lifvet snart sagdt sitter upp under armarna, hvarigenom de ock få ett vänskapligt utseende. Befolkningen är här som i Dahlby arbetsam och ihärdig, en följd af naturens beskaffenhet; dess förnämsta sysselsättning är skogsarbete, som börjar på hösten och fortfar under hela den kalla årstiden. Hufvudsakliga näringsmedlen för flertalet är välling, som ser särdeles mörk och osmaklig ut, samt så kallad»näfgröt». hvilken kokas af kornmjöl och vatten till en sådan consistence, att den kan handteras med händerna; deraf dess benämning. Bruket af kaffe och spirituösa är här såsom annorstädes allmänt, och de många handelsbodarne äro lika många frestelser att få detta behof uppfyldt. Kaffet är numera ingen helgdagsdryck, utan färtäres dagligen äfven af de fattiga, såvida någon möjlighet är att anskaffa detsamma. Till endemiska sjukdomar för denna ort kan räknas den mycket allmänt gängse kroniska magkatarrlien, hvilken sjukdom torde saknas hos få, som hunnit öfver den egentliga ungdomsåldern, fast den i många fall kan vara af mindre besvärande beskaffenhet. Orsaken till denna sjukdoms freqvens är lätt funnen, då man känner beskaffenheten af de näringsmedel som hufvudsakligen användas. Redan ofvan är nämndt, att på allmogens matsedel den bastanta kornmjölsgröten (»näfgröten») är en stående rätt, äfvensom välling af ett eller annat slag. Dessa för magen besvärande, mjölstarka rätter förtäras naturligen äfven i betydliga qvantiteter, och man kan nästan utan öfverdrift påstå, att en person ur arbetsklassen begår lika många synder emot dietetiken som han äter mål. Vidare må såsom framkallande sjukdomsorsaker nämnas missbruket af kaffe, äfvensom i enstaka fall spirituösa. Några hufvudsakliga förändringar i den bestående lefnadsordningen kunna i flertalet fall ej åstadkommas, och derföre är äfven sjukdomens behandling utan varaktig framgång. Vidare förekommer ofta kronisk rheumatism. Männerna, som under den kallare årstiden nästan uteslutande äro sysselsatta med skogsarbete och under vårmånaderna med timmerfiottning, äro dervid naturligtvis utsatta för alla ett oblidt klimats olägenheter, men äro i saknad af goda

15 Året Civila sjukvården. Topografi. Endemiska sjukdomar i Upland. 7 nattqvarter, hvaraf ock täta förkylningar måste bli följden. Qvinnorna hafva äfven under vintertiden för sed att, t. ex. vid skurning och dylika hemsysslor, gå barfotade och för öfrigt lätt klädda ej allenast inom hus, utan springa äfven ute, såsom till ladugården, der det vid dylika tillfällen erforderliga vattnet kokas. Följderna af detta oförståndiga bruk visa sig snart och ofta.» (Prov.-Läk. Friberg.) Örebro län. Hellefors extra provincialläkare-distrikt *) består för det närvarande af Hellefors, Grythytte och Ljusnarsbergs socknar med en folkmängd af omkring 14,000 personer, Grythytte och Hellefors socknar äro, såsom belägna i den nordvestligaste delen af länet, skiljda ifrån Ljusnarsbergs socken af den mellanskjutande Hjulsjö socken, så att endast en liten del af Hellefors socken i öfra delen berör Ljusnarsbergs socken. Distriktet är mycket bergigt, rikt skogbevuxet och öfver allt genomskuret af, mellan höjderna belägna, dalgångar, deri än långsträckta sjöar, än skummande elfvar underlätta kommunikationerna och gifvit anledning till storartade bruksanläggningar. Folkets föda är i allmänhet god, ehuru äfven här kanske öfvervägande vegetabilisk; kaffe- och bränvinsmissbruk råder förnämligast inom Ljusnarsbergs socken. Såväl bruksarbetares som torpares boningar (åtminstone under Hellefors bruk) göra ett angenämt intryck på den besökande, ty nästan öfver allt möter blicken snygga, rentvättade barn, putsade, ordnade, stora och rymliga boningsrum eller stugukamrar, och ej sällan ser man i de fattiges kojor och uti de rikes förmak den Hel. Skrift ligga uppslagen eller bibelspråk, tryckta med stora fetstilar, upphängda i små tafvelramar på väggarne; men om man sålunda kunde hoppas att här finna det kristliga allvaret mera utveckladt, så visar dock det ej så ringa antalet af här befintliga mjeltsjuka, hysteriska qvinnor eller religiöst grubblande af begge könen, att det religiösa lifvet ännu hos de flesta bär den sjukliga prägel, som förlamar verksamhetsförmågan i denna verld, der besinningen utgör sjelfva centrum i själslifvet och, jemte kroppens helsa, vilkoret för ett nyttigt lif. (Extra Prov.-Läk. Möller.) Upsala län. Leufsta distrikt, utgörande nordösta delen af Upsala län, innefattar öster Leufsta och Hollnäs socknar, gränsar i norr till Bottniska viken med en milsbred udde, i öster till Stockholms län, i söder mot Films och Tegelsmora och i vester mot Tolfta och Wesslands socknar. Distriktets folkmängd är för närvarande 6,330 personer; häraf tillhöra 3, Leufsta socken och 2,659 Hollnäs. Landet är skogbeväxt och väl försedt med vattendrag, det ligger i allmänhet lågt och är tillfölje deraf något sumpigt, synnerligast hvad beträffar skogstrakterna. De mera odlade sträckorna äro torrare. Fiske är naturligtvis till en del invånarnes hufvudnäring, största delen kunna dock sägas vara åkerbrukare. En annan icke ovigtig inkomstkälla eger landtmannen härstädes uti kolproduktion och malmforsling, hvilka, under gynnsamma vintrar, i hufvudsaklig mån öka penningetillgången. Allmogens lefnadssätt är här såsom på de flesta andra trakter inom provinsen i allmänhet enkelt: saltad strömming och sill jemte potatis torde kunna anses såsom den hufvudsakligaste födan, naturligtvis med de förändringar en föga uppdrifven ladugårdsskötsel kan erbjuda. Bran vinssuperiet kan visst icke sägas vara drifvet till någon höjd, men det existerar i alla fall, oaktadt bränvinet, enligt nu gällande författningar, är svårare för allmogen att anskaffa. I ganska många bondgårdar finnes numera punsch, och kaffe hörer så godt som till ordningen för dagen i mera välbergade hus. Inom distriktet finnes egentligen blott ett bruk, Leufsta, der stångjernstillverkningen bedrifves med 3 hammare, ty stålsmidet vid Åkerby är numera af föga betydenhet och tackjernstillverkningen vid Hillebola skall, säges det, med nästkommande år upphöra. (Distr.-Läk. Bogstadius.) Stockholms län. Sotholms nybildade provincialläkare-distrikt består af Sotholms härad (Tyresö, öster- och Wester-Haninge, ösmo och Sorunda socknar, större öar Nämndö, Gålö, Muskö, Utö och Torö, samt omkring dessa liggande mindre öar och holmar), sammanhänger i N:0. på en sträcka af omkring 3 mil med Svartlösa härad och gränsar för öfrigt till Östersjön. Distriktets längd ungefär 7 mil, bredden,, till de yttersta *) Jemför Collegii Berättelse 1853 sid. 24.

16 8 Året Civila sjukvården. Topografi. Endemiska sjukdomar i Södermanland. öarne räknadt, något kortare. Folkmängden ungefär 12,000 personer. Jorden består till allra största delen af ej höga gråstensberg, på långa sträckor svagt, på vissa ställen mera tätt bevuxna med barrskog och till ringa del af löfskog (björk), med mellanliggande små odlade jordstycken af bördig natur, så att ej jordens dåliga beskaffenhet utan frost, inträffande de 2 sista åren under sommaren, anses hafva förorsakat stora förluster på jordbruket. Vattendragen äro små, hvarför qvarnar och sågverk under sommarmånaderna till största delen stå overksamma. Goda källor för dricksvatten anträffas blott sparsamt. Folkets lefnadssätt är enkelt och tarfligt. Födan består hufvudsakligen af potatis, rågbröd och salt strömming, till mindre del af mjölk och dess produkter, samt ytterst sparsamt af kött och fläsk. En dryck, som benämnes kaffe, och till hvars beredning kaffebönor troligtvis, åtminstone till någon del, begagnas, drickes dagligen i betydliga qvantiteter (jag vågar påstå af mången kanntals). Lusten derefter, om också drycken sjelf i anseende till sin ringa kaffehalt ej kan anses verka förderfligt, har verkligen urartat till en passion, för hvars tillfredsställande man offrar reelare fördelar och som gör fattigdomen i stugorna större än den behöfde vara. Bränvin brukas mer än tillbörligt, åtminstone vid högtider, då få karlar draga i betänkande att taga sig grundligt rus och qvinnor ej heller försmå varan. Till dagligt bruk kan det, till följe af bristande medel, ej i allmänhet anskaffas. I dess ställe begagnas maltdrycker sparsamt; oftare anträffas Svenska viner, hvilka hållas för att vara en dryck af finaste qvalitet och har liksom kaffet kommit i bruk hos fattigt folk. Klädedrägten, hvilken, utom i Sorunda, hvarest nationaldrägt begagnas, är lik stadsboarnes, snygg och skyddande för kölden. Få personer sakna fårskinnspels om vintern. Boningarne äro i allmänhet för små. Till och med hos förmögen allmoge får man se hela familjen bebo ett gemensamt rum, i hvilket äfven mat lagas, brygges och tvättas. De som nybygga önska dock mera beqvämlighet och inreda bättre. I moraliskt afseende står befolkningen högt i vissa fall. Så t. ex. begås ej ofta tjufnader i stort, oäkta barn födas sällan; i några trakter, såsom Sorunda, äro de verkliga rariteter, och deras mödrar anses med stort förakt. Landtbruk och skogshushållning utgöra distriktets hufvudnäringar. Bergsbruk idkas endast på Utön. Slöjder idkas inga af betydenhet. Af fabriker finnes endast mjöl- och sågqvarnar; alla med obetydlig tillverkning. (Prov.-Läk. Bergengren) Södermanlands län. Nyköpings provincialläkare-distrikt*)»utgöres efter sista regleringen, då Stora Malms provincialläkare-distrikt härifrån afsöndrades, af 23 landsförsamlingar och 2 stadsförsamlingar, fördelade i 13 pastorater med en folkmängd af 22,666 personer på landet och 4,740 i Nyköping. Hemmantalet i dessa socknar på landet uppgår till 728. Befolkningen utgöres till största delen af frälsebönder, torpare och statdrängar med deras hustrur och barn, hörande under de talrika härvarande säterierna, med ett mindre antal sjelfegande skattebönder. Den fattigdom, hvilken i årsrapporten för 1851 härifrån omförmäles, anser jag i allmänhet hafva förbättrats, ehuru visserligen ännu på många ställen träffas uselhet och elände, isynnerhet bland grufarbetare och Nyköpings sämsta befolkning. Begäret efter bränvin fortlefver nog lika lifligt; men möjligheten att anskaffa denna olyckliga vara har genom sednaste årens polisförfattningar åtminstone på landsbygden blifvit så försvårad, att man numera sällan der ser någon full, utom då landtmannen återkommer från staden och dess ohyggliga krognästen, der frestelsen oftast blifver den arme öfvermäktig. Ett annat medel, hvars här på orten ofantligt stora missbruk sannolikt grundlägger många sjukdomar hos det qvinliga könet, är kaffe. Förbrukningen deraf är så enorm, att knappast någon backstuga finnes, der ej kaffepannan större delen af dagen står på elden, och ofta utgör denna dryck jemte några potatisar deras enda spis. De inom distriktet på sednare åren verkställda stora sjösänkningsföretagen hafva påtagligen mycket bidragit till den stora sjuklighet, som varit rådande rundtomkring dessa stränder; men med tiden blifver väl detta förhållande alldeles omvändt. De såsom endemiska af min företrädare uppgifna tyfoid och intermittenta febrarne uppträda vanligast i de socknar, som gränsa till Östersjön, vid lågt vattenstånd i densamma och *) Jemför Collegii Berättelse 1851 sid. 28.

17 Året Civila sjukvården. Topografi. Endemiska sjukdomar i Bohuslän. 9 derjemte i de socknar, som omgifva de på sednare åren sänkta större sjöarna: Yngaren, Långhalsen och Hallbosjön. Frossor hafva likväl under detta år varit mycket sällsynta. Såsom endemiska måste jag derjemte räkna Chlorosis och Cardialgi, af hvilka sjukdomar talrika fall förekomma under alla årstider.» (Prov.-Läk. Lundqvist.) Göteborgs och Bohus län. Tanums provincialläkare-dis,trikt*), såsom Strömstads distrikt efter stationens flyttning benämnes,»består nu, sedan Qville härad tillfallit detsamma, af en folkmängd af ungefär 35,000 personer. Wette och Bullarens härader innehålla ej obetydliga skogar, Tanums och Qville härader äro till större delen skoglösa, men i stället finnas goda torfmossar. Invånarnes lefnadssätt är säkerligen klenare än i de flesta öfriga provinser i riket. Deremot existerar ej obetydlig lyx i kläder, synnerligast bland qvinnokönet. Distriktet är för läkaren tröttande och besvärligt att sköta till följe af de eländiga vågarne, om hvilkas beskaffenhet ingen som ej försökt dem kan göra sig en föreställning.» (Prov.-Läk. Ingelson.) Orousts provincialläkare-distrikt**) består af Oroust, Tjörn och ett betydligt antal större och mindre öar med en folkmängd af omkring 29,000 menniskor och en vidd af 4,74 qvadratmil.»oroust, hvars namn man velat härleda från gamla ordet orrusta = strid, fältslag och skall betyda slagtningarnas ö, är näst Gotland och Öland den största ö i Sverige, den är belägen mellan 58 5' och 58 18' nordlig bredd samt 29 9' och 29 32' vestlig längd från Ferrö. Tjörn är jemte dess skärgård belägen söder om Oroust och skiljd derifrån genom den för dess ostron berömda Stigfjorden. Den är i flera afseenden den märkvärdigaste fläck i Bohuslän. Dess areal, endast 1J qvadratmil, upptages till f af berg; det oaktadt föder den återstående sjettedelen öfver 7,000 menniskor och exporterar likväl spannmål till andra orter, ett bevis på dess dalars utomordentliga fruktbarhet. Tjörn anses i en sednare tid hafva höjt sig ur hafvet, hvilken höjning, under sednare decennier noggrannare observerad, fortgår hastigare på Vestra delen af ön. Den omständigheten, att fossila snäckor finnas öfverallt, så väl på bergshöjderna som i dalarna, gifver stöd för detta antagande, hvilket ytterligare styrkes deraf, att i en torfmosse 100 fot öfver nuvarande hafsytan påträffats fragmenter af ett hvalfiskskelett. De andra öarne äro isynnerhet kända genom deras fisklägen, Fiskebäckskil, Mollösund, Gullholmen, Grundsund, Kärringö, Rågårdsvik, Gåsö och Stocken, af hvilka några frångått deras ursprungliga natur och i stället utgöra skepparesamhällen. Hela distriktet är i allmänhet uppfyldt af nakna, mot vester branta granitklippor, som gifva det ett vildt, ödsligt utseende; endast norra delen af Oroust eger skog utöfver eget behof. Skogsbristen får till en del ersättas genom torfmossar; dock måste på en del ställen byggnadsmateriel och bränsle till högt pris hemtas från aflägsna ställen. Mellan bergen ligga bördiga, ända till bergrötterna uppodlade dalar. Folkets lynne och lefnadssätt varierar betydligt. Den större delen af allmogen eger tillgång till omvexlande födoämnen, är vanligen snyggt och väl klädd, eger prydliga och rymliga bostäder samt genom den lätta kommunikationen och umgänget med det beresta sjöfolket, en icke ringa hyfsning. Motsatt är förhållandet med fattiga backstugusittare, torpare, fiskare, hvilkas lif är i många afseenden beklagansvärdt; trånga, mörka och kalla bostäder, otillräckligt med kläder och födoämnen, de sednare bestående hufvudsakligen af potatis, någon gång andra mjölrätter och sill. Såsom orsaken till denna härstädes bland allmogen ganska allmänna fattigdom har jag hört uppgifvas alltför stor hemmansklyfning och oordentligt lefnadssätt, hvilket på sednare åren dock betydligt lärer ändrat sig, åtminstone har, genom den försvårade tillgången, bruket af bränvin mycket aftagit och skulle betydligt inskränkas genom afskaffande af den olycksaliga så kallade änklingen, hvaruti man oförskämdt funnit ett medel att öppet trotsa och håna lagen samt tillfredsställa passionen. Kaffe har numera blifvit ett behof; det lider intet tvifvel att det här missbrukas och inverkar menligt på befolkningens helsa, isynnerhet som det från spädaste åren begagnas och äfven af den fattige ej kan försakas, så att denne heldre inknappar på de nödvändiga födoämnena. Näringsfånget är ganska omvexlande. Aker- *) Jemför Collegii Berättelse 1851 sid. 89, 1855 sid. 19, 1861 sid. 74 och 1862 sid. 11. **) Jemför Collegii Berättelse 1851 sid. 89, 1853 sid. 33, 1854 sid. 19 oel 1855 sid. 10. SundkeU-Collegii und. berättelse för år

18 10 Året Civila sjukvården. Topografi. Endemiska sjukdomar i Östergötland. bruk bedrifves af många och har detta förr varit mera vinstgifvande än under sednare åren, då en allmän klagan försports öfver klena skördar och låga spannmålspriser. Fiske är af flera slag: det egentliga storfisket bedrifves hela sommaren med ett större antal fiskskutor och sjöbåtar å Norges kuster; detta har under förra året varit ovanligt vinstgifvande. Ostronfiske och hummertägt har likaledes betalts bättre än förr. Vadfiske och makrilldörjning idkas både af den egentliga skärgårdsbon och såsom binäring af den på stranden bosatte åkerbrukaren. En tredje hufvudnäring är fraktsegling å både in och utrikes orter. Båtbyggeri, brytning och utförning af qvarts och tälgsten kunna äfven räknas hit, ehuru tjenande endast enskilda menniskor till uppehälle. Ibland endemiska sjukdomar hafva isynnerhet magsyra, rheumatism och bleksot oftare förekommit, (Prov.-Läk, Högdal.) Elfsborgs län. Staden Ulricehamn *) är belägen i nordöstra delen af Elfsborgs län, vid norra ändan af sjön Asunden.»Staden, som är temligen välbyggd, har ett utmärkt vackert läge på den amfiteatraliskt sig höjande sjöstranden. Trakten omkring staden är ganska kuperad, beväxt med löfskog, omvexlande något längre från staden med barrskog, hvilken sednare dock är temligen illa åtgången. Denna markens sluttande beskaffenhet, som lemnar lätt aflopp för öfverflödig nederbörd, de för skarpa vindar staden skyddande skogbevuxna höjderna, det torra, höga läget (omkring 800 fot öfver hafsytan), den rikliga tillgången på utmärkt godt dricksvatten, allt detta gör att epidemier här äro högst sällsynta. Invånarnes antal utgör vid pass 1,400, hvaraf dock ungefär 300 s. k. gårdfarihandlande sällan vistas i staden. Största delen af befolkningen är välbergad, dock finnes äfven mycken fattigdom. Icke så obetydligt jordbruk idkas och någon spannmålshandel drifves med i grannskapet boende gårdfarihandlande, som merändels icke befatta sig med jordbruk, samt med bönder, som om torgdagarne mot spannmål utbyta sina skogsprodukter. Dessutom drifves icke så obetydlig minuthandel. Lefnadssättet är i allmänhet måttligt och nyktert, och hör det till undantagen att se någon af starka drycker öfverlastad, men då detta någongång inträffar är det oftast någon hemresande bonde, som i staden tagit sig för mycket till bästa.» (Stads-Läk. Hedlund.) Östergötlands län. Åtvidabergs distrikt **).»Uti den korta inledningen till förra årets rapport gjorde jag mig skyldig till en origtig uppgift, som jag härmed vill rätta. Jag nämnde der att bruks- och grufarbetaren lefde godt och vida öfver hvad det egentliga bondfolket består sig. Efter en närmare bekantskap med de förhållanden, i hvilka arbetspersonalen vid bruket och grufvorna härstädes lefver, finner jag dock, att detta mitt yttrande endast fått tillämpas på bruksarbetaren. Hans aflöning är god, mången månad till och med riklig, och hvar och en af dessa arbetare som vill sköta sig, kan det äfven. Anmärkningsvärd är den liknöjdhet, soin bruksarbetaren i allmänhet visar för framtiden; få äro de, som genom besparingar söka samla något för sin ålderdom och för att lemna i arf åt de sina, ehuru tillfälle till insättandet och förräntandet af dylika äfven de minsta besparingar är dem beredt genom den vid brukskontoret af nuvarande Fideikommissinnehafvaren sedan år 1859 inrättade sparbank. Troligen härleder sig denna liknöjdhet deraf, att arbetaren, när någon af hans kamrater aflider, blifvit van att se, huru den nuvarande menniskovänlige husbonden hjelper de efterlefvande, skaffande dem både husrum och arbete. Grufarbetaren deremot har det sämre; hans aflöning är mindre och går mången månad ej till hälften af hvad bruksarbetaren förtjenar; fattigdom är icke sällsynt i deras hem, och man hör bland dessa arbetare.en allmän klagan, att deras arbetslön ej står i förhållande till deras tunga och svåra arbete. Det missnöje, som häraf börjar yppas, är troligen en af anledningarne till att lusten för emigration till Nordamerika börjar få insteg vid de till Kopparverket hörande grufvorna. Den såsom endemisk förut nämnda kroniska magkatarrhen förekommer såväl hos mannen som qvinnan, ehuru hos den sednare kanske allmännast. Det har mer än en gång händt, att jag haft samma person under behandling för denna åkomma 6 à 7 gånger på året. Den viker dock temligen lätt för använd *) Jemför Collegii Berättelse 1851 sid. 95. **) Jemför Collegii Berättelse 1851 sid. 105 och 1862 sid. 16.

19 Året Civila sjukvården. Topografi. Endemiska sjukdomar i Calmar län. 11 behandling, men återkommer lika lätt; sjukdomen benämnes allmänt»ondt mellan magen och bröstet». Förutom denna sjukdom och i förra berättelsen redan nämnda bleksot och bronchialkätarrh, förekommer äfven masksjukdom hos barn allmänt. Vore barnens diet mera ordnad, är troligt, att såväl denna, som mången annan inom barnaåldern förekommande allvarsammare åkomma, ej skulle vara så allmän som nu är händelsen. Någon person lidande af Struma har icke under året presenterat sig, ej heller har någon af de 5 personer, som å förra årets tabell upptogos, konsulterat mig. Jag är nu sysselsatt att forska efter flera personer, lidande af denna åkomma, för hvilken onekligen en viss disposition här tyckes vara rådande, så att efter all anledning struma får upptagas såsom endemisk för denna ort.» (Distr.-Läk. Dandenelle.) Calmar län. Högsby provincialläkare-distrikt *) omfattar Hanbörds härad, bestående af Högsby socken med (vid årets slut) 6,767 personer, Långemåla 2,045, Fliseryd med 3,348, Fagerhult med 2,811 och Kråksmåla med 2,281, hvadan hela dess folkmängd uppgår till 17,252.»Det består till hufvudsaklig del, Fagerhult och Kråksmåla nästan uteslutande, af skogstrakter. Tillgången på mogen furuskog är likväl å mindre hemman nu obetydlig, då deremot de större egendomarne äro försedda med vidsträckta och väl vårdade sko-. gar, som årligen lemna betydligt till afsalu. Samma natur af skogstrakt har äfven Högsby, med undantag af de områden, som genomflytas af Emån, det största vattendrag i länet, hvaromkring utbreda sig temligen betydliga slätter, bestående af starrbeväxta ängsmarker, som nästan årligen öfversvämmas, och bördiga åkerfält. Fliseryd, som äfven genomflytes af nämnde å, har något mera, liksom till en del äfven Långemåla, karakter af slättland. De öfriga trakterna af distriktet förete en stenbunden och ojemn mark med stor rikedom på smärre sjöar och vattendrag, hvarvid åtskilliga såg- och mjölqvarnar drifvas. Dessutom finnes inom häradet krutbruk, pappersbruk, tvenne jernbruk, klädesfabrik och ett i år anlagdt glasbruk (Skoga), Ur flera sjöar hemtas betydliga qvantiteter myrmalm, som användes uteslutande till gjutgods. Inom distriktet finnes hvarken något bränvinsbränneri eller utskänkningsställe för spirituösa drycker, men åtskilliga supare ex professo hafva begagnat sig af den utvägen att på apotheket köpa sprit och på så sätt tillfredsställa sin lystnad. Äfven iether spirituosus användes till lika ändamål. Allmogen är i allmänhet i knappa omständigheter och lefver som oftast öfver sina tillgångar; till lynnet liflig, och i skogstrakterna stridslysten. I sedligt afseende står den ej synnerligen högt, men en återgång till ett bättre har här och der visat sig genom den religiösa rörelse (det s. k. läseriet), som på många ställen uppstått och medfört välsignelserika frukter. Bränvinssuperiet har aftagit, men deremot är bruket af kaffe mycket allmänt och personer påträffas till och med bland de fattiga, som dricka ända till fem koppar dagligen. Till läkarekonsten har allmogen i skogsbygden ej stort förtroende, hvilket, enligt min erfarenhet, har sin grund hufvudsakligast i den fatalism, som hos stora mängden af folket är rådande. Bonden tänker som så:»är tiden ute så hjelper inga läkemedel och i annat fall är det onödigt att påkosta dylika, ty ingen kan dö förr än hans lefnadstid är ute». Jag har vid mångfaldiga tillfällen sökt ådagalägga, huru stridande en sådan åsigt är både emot sundt förnuft och emot kristendomens läror samt gjort presterskapet uppmärksamt på detta förhållande. Bland endemiska sjukdomar är bleksoten den allmännast förekommande och oftast förenad med åtskilliga anomalier från digestionsorganerna och nervsystemet. Kronisk magkatarrh förekommer äfven mycket allmänt bland allmogen. Febris intermittens har förekommit hufvudsakligast under våren och varit af lindrig beskaffenhet samt alltid gifvit vika för kinasalt.» (Extra Prov.-Läk. Moberger.) Jönköpings län. Grenna stad»är belägen i en särdeles naturskön trakt på en mot sjön Wettern starkt sluttande landremsa, vid foten af en omkring 180 fot hög, nära lodrät bergvägg, som utgör en del af den vid nämnda sjös östra strand belägna bergskedja. Denna landremsa utgöres af en mycket fruktbar jord, hvilande på ett underlag af lerskiffer, hvartill i närheten af berget kommer en art kalkkonglomerat. I stadens *) Jemför Collegii Berättelse 1857 sid. 10.

20 12 Året Civila sjukvården. Topografi. Endemiska sjukdomar i Jönköpings län. grannskap äro Wetterns stränder i allmänhet höga och bilda ingenstädes sumpiga eller vattensjuka ställen. Anlagd i medio af 17:de århundradet, har denna stad länge fört ett tynande lif, hvarifrån den först på de sednare 30 åren börjat repa sig. En nyligen anlagd hamn och till följe häraf ökad utförsel af spannmål och ladugårdsprodukter från kringliggande landsbygd, tyckes dock för framtiden komma att väcka mera lif och rörelse hos samhållet. Invånarnes antal utgjorde vid årets slut 1,300 personer. Om stadens läge för dess fortgående utveckling måhända ej är det gynnsammaste, så är det i sanitärt hänseende desto fördelaktigare. Klimatet är mildt och betydligt blidare än det högre upp belägna landets. Om man en kall vinterdag passerar från det sednare till staden, är den stora olikheten i detta fall verkligen slående. Genom det närbelägna höga berget skyddas staden mot ostliga och nordostliga vindar, och är det hufvudsakligen de nordoch sydvestliga, som kunna vara mera kännbara. Genom läget på en stark sluttning, är den fördelen vunnen, att regnvattnet lätt afrinner och med detsamma bortsköljer gårdarnes afskraden. Källor och brunnar finnas i riklig mängd; deras vatten är i allmänhet rensmakande, men temligen kalkhaltigt. Husen ligga ej tätt sammanträngda, utan äro skiljda från hvarandra dels genom trädgårdar och dels genom obebyggda tomter, och öfverallt förekomma planteringar af fruktträd. Att detta förhållande bidrager både till trefnad och sundhet, är naturligt. För öfrigt idkas trädgårdsskötsel ej i någon större skala, ehuru både belägenheten och den utomordentligt fruktbara jordmånen dertill borde uppmana. Hvad byggnadssättet angår, så utgöras alla husen af trähus, de äldre försedda med små och låga rum, men de i sednare tider byggda hafva uppförts mera i enlighet med tidens fordringar på utrymme och beqvämlighet. Rörande invånarnes lefnadssätt och sedvanor, har jag ej deri funnit någonting anmärkningsvärdt, och står samhället numera i dessa hänseenden på samma ståndpunkt som landets småstäder i allmänhet. Staden har med landsförsamlingen gemensam begrafningsplats, belägen omkring kyrkan i stadens midt. Om än detta härstädes ej kan vara af så ofördelaktigt inflytande i sanitärt hänseende, som i städer med större befolkning, kan man dock ej annat än med nöje se det beslut, som nu blifvit fattadt, att förlägga begrafningsplatsen utanför staden, och, är plats härtill redan utsedd. Orten har af gammalt varit känd för sin sunda belägenhet, och epidemiska sjukdomar lära mera sällan härstädes haft någon starkare fart. Min företrädare på platsen, som i 22 år varit bosatt här, upplyser, att under denna tid ingen sjukdom uppträdt med egentligen epidemisk natur, med undantag af rödsot, som år 1857 starkt grasserade såväl i staden som kringliggande landsbygd; tyfoidfeber, skarlakansfeber och messling hafva väl tidtals förekommit, men ej varit af svårare art; af frossor skola under denna tid knappast 10 fall hafva förekommit.» (Stads-Läk. Qvennerstedt.) Kronobergs län. Ljungby provinciallåkare-distrikt*), som gränsar i vester till Halland, i söder till Skåne, i norr till östbo härad i Jönköpings län, och i öster till Albo härad i Kronobergs län, med en folkmängd af något mer än 40,000 menniskor, fördelade på 23 kyrkosocknar,»består i allmänhet af kuperad mark med en stor dalsänkning, som går midt igenom distriktet och är genomfluten af Laga å. Vester om detta vattendrag är distriktet i allmänhet skoglöst och består till största delen af ljungryar och så kallade myror. Endast i närheten af sjöarne Botessen och Widöstern träffar man på mera fruktbara ängder. öster om Laga ån utmärkes visserligen distriktet af samma ödsliga naturbeskaffenhet, som vester om samma å, men blir dock, i samma mån det närmar sig till Albo härads gräns, mera fertilt med täcka sjöar och löfskog såsom kring Möcklens stränder, hvilken sjö berörer distriktets sydöstra kant. Barrskog finnes till större mängd endast i sydligaste delen. Då jordmånen således inom distriktet i allmänhet är af en mindre god beskaffenhet, har sädesproduktionen hittills i förhållande till egorymden och folkmängden varit ringa. Invånarne måste derföre köpa säd från andra orter, och, då åkerbruket icke gifver dem utkomst, genom handel isynnerhet med väfskedar, hvilka de under kringvandrande afsätta såväl i Sverige som i Finland, och söka förskaffa sig medel *) Jemför Collegii Berättelse 1851 sid. 123.

21 Året Civila sjukvården. Topografi. Endemiska sjukdomar i Kronobergs län. 13 till uppehälle. Det må dock icke lemnas oanmärkt, att sednare tiders bemödanden att upphjelpa åkerbruket äfven inom detta distrikt haft goda verkningar, så att man kan hoppas att folket skall mer och mer vända sig från handel till åkerbruk, hvaraf goda frukter både i moraliskt och fysiskt hänseende med visshet äro att vänta. Ett hufvuddrag i folklynnet är fromhet och beskedlighet; men då Sunnerbobon af en steril natur tvingats att vända sig från åkerbruk till handel, och således vant sig vid att ständigt lura på vinst, är han oaktadt sin fromhet och beskedlighet, kanske icke alltid att lita på. Den som icke är på vakt blir af honom lätt lurad. Det tyckes dock, som om äfven i detta hänseende en början till något bättre skulle hafva inträdt. Hvad man kallar allmänanda har på sista tiderna vaknat hos befolkningen mer än i nästgränsande trakter. Sedan den påräknade utsigten att fä jernväg genom Sunnerbo försvunnit, och orten, såväl i detta som andra afseenden, blifvit som det tyckes förbisedd, har det blifvit en ambitionssak för ortens invånare att se till, hvad som med egna tillgångar kan uträttas, och icke spara något, som kan bidraga till förkofran och framåtskridande, vare sig i ekonomiskt, sanitärt eller moraliskt hänseende. Hvad lefnadssättet beträffar är här som på många andra ställen i Småland, sill med potatis invånarnes hufvudsakligaste föda; brödet sparas och någon starkare animalisk föda hafva de icke råd att bestå sig. Kaffe finnes dock i hvarenda koja, till och med der, hvarest bröd är en sällsynthet. Boningshusen äro öfverallt af trä, och i allmänhet stora och ljusa, särdeles de nyss uppförda hos jordegande bönder, vanligtvis försedda med två våningar; de äro dock icke lika ändamålsenligt inredda, men de äro höga och rymliga. Klädedragten är åtminstone hos den manliga befolkningen varm. Långbyxor, jackor, eller så kallade långtröjor, som betäcka underlifvet, äro de vanligaste klädespersedlarne. Härtill kommer bruket af ytterste flår, särdeles hos den yngre generationen. Qvinnorna hafva lifklädningar samt koftor. Af endemiska sjukdomar äro kroniska magkatarrher och bleksot de, som mest förekomma bland allmogen och hafva sin grund i den magra födan som den förtärer.» (Prov.-Läk. Hjelmqvist.) Hallands län, Falkenbergs provincialläkare-distrikt är bildadt af Himble och Faurås härader, som blifvit frånskilda Kongsbacka distrikt, samt Arstads härad, som blifvit frånskildt Halmstads.»Det innefattar 18 landspastorater med 36 socknar samt 2:ne städer, Falkenberg och Warberg, med 3 landtsocknar. Afståndet från Falkenberg till distriktets gränsor varierar mellan 7 fjerdingsväg och 6 mil. Landet öfver hufvud taget är sluttande mot sydvesfc, hvilken rigtning de största vattendragen följakligen äfven hafva. För att med lätthet få en klar uppfattning af landskapets fysiska beskaffenhet torde det vara lämpligt att indela detsamma i trenne med hafskusten parallelt löpande bälten. Det första af dessa bälten, från kusten räknadt, är af en och en half mils bredd och har en jordmån af god eller utmärkt, mycket omvexlande beskaffenhet med proportionsvis litet till odling oduglig mark. Denna mark har alla de egenskaper, som fordras till ett högt drifvet jordbruk, såsom betydlig mergeltillgång, lätt afsättning, bränsle till godt pris ur torfmossar, samt genom tillgång till tång ur hafvet ett gödningsämne, som på sandjorden är af stort värde. Det enda som saknas i denna af naturen väl utrustade trakt, är skog; dock kan kustlandets behof af virke fyllas till ganska drägliga priser. Den skog, som på få ställen finnes, utgöres af ek, al och björk samt nagot barrskog som dels på kronans bekostnad blifvit sådd på flygsandsfält och dels af private uppvårdad i små partier. Boken tyckes aldrig hafva vuxit i närheten af hafvet. I kustlandets geologiska bildning har flygsanden otvifvelaktigt spelat en mycket vigtig rol. Genom dess för vattnets aflopp hinderliga uppdämningar hafva mångenstädes torfmossar bildats, der förut en grof tallskog växt, ett förhållande som ådagalägges genom mångenstädes på botten af torfmossarne stående stubbar, hvars rötter, sedan de genomträngt ett matjordslager, gå djupt ned i den underliggande sanden. På andra ställen ligga torfmossarne täckta af flygsandsfält, så att bränntorf uppgräfves under en flere alnars djup betäckning af sand. Utefter kusten får man ofta höra talas om den stora minskning af vattnet, som skall hafva egt rum i mannaminne, så att man till och med nu har åker der föräldrarne fiskat flundror o. s. v. Så vida man icke antager partiella eller periodiska höjningar af

22 14 Året Civila sjukvården. Topografi. Endemiska sjukdomar i Halland. kusten, torde detta böra skrifvas på flygsandens räkning. Ty landets höjning kan, på det hela taget, icke hafva varit betydlig sedan en mycket aflägsen forntid, alldenstund de ofvan omtalte tallrötter stå på en grund som på flera ställen icke kan vare mer än 6 alnar öfver hafsytan. Flygsandens verkningar äro numera af ganska ringa betydelse. De stora flygsandsdrifvorna, som på enstaka ställen förekomma ända till 30 alnars höjd, äfvensom fordna större flygsandslält, äro beväxte med träd och åstadkomma numera inga härjningar. I närheten af hafvet förvandlas flygsanden med tillhjelp af tången ganska lätt till åker, som gifver rätt försvarliga råg- och potatisskördar. Några öppna flygsandsfält af öfver ett eller annat tunnlands vidd finnas troligen icke inom distriktet. Men att äfven våldsammare krafter än flygsanden under en sednare period varit i verksamhet till landets ombildning, synes på flera ställen. Så t. ex. ligger på stranden af Etraån torfmosslager mellan tvenne lerlager och alltsammans täckt af ett gruslager af minst 10 alnars höjd, med inbäddade kullerstenar, och äfven på andra ställen finnes torfmossa under lerlager. Hafsvindarne äro stundom våldsamma och utöfva då ett stort inflytande på vegetationen. Isynnerhet utöfva de vestliga vindarne, som äro de rådande sommarvindarne, ett menligt inflytande på trädens växt, så att de alltid stå böjda för något vestligt väderstreck, och enstaka träd antaga stundom en lutning af nära en rät vinkel. Detta förhållande åstadkommes icke, såsom man i allmänhet antager, endast genom vindens våldsamhet utan ock genom densamma åtföljande saltpartiklar. Under en storm från hafvet utan regn (regnet nedsköljer naturligtvis saltet innan det hinner långt inåt landet), drifva nemligen saltpartiklar i betydlig mängd in öfver landet, t. o. m. flera mil, öfverdragande fönsterrutor och andra mot vinden stående föremål med en salthinna så betydlig, att man lätt genom tungan kan öfvertyga sig om dess salta beskaffenhet. Denna salthinna verkar förstörande på de späda trädskotten, så att de efter en sådan storm svartna på den mot vinden vånda sidan af trädet och få ett utseende som om de vore förbrända. Hela trädets växtsätt får härigenom en rigtning från vindsidan och ett utseende, som om det årligen öfverfores med trädgårdssaxen. De olika trädsorterna hafva en betydligt olika förmåga att motstå dessa saltstormar. Ekens och alens förmåga i detta afseende synes vara den relativt minsta, då deremot poppelarterna, päronträdet och asken resa sig ganska högt, äfven på för vinden mycket utsatta ställen. Jordbruket, som i denna bygd är hufvudnäringen, har på sednare tiden gått betydligt framåt, ehuru mycket ännu torde återstå, för att det skall kunna anses jemförligt med rikets öfriga vällottade trakter. Det drifves nästan uteslutande med hästar. Laga skiftena äro med få undantag afslutade. Fisket gifver kustboerna en icke obetydlig inkomst, men drifvet i liten skala, med små öppna båtar och otillräcklig redskap, motsvarar det blott deri närmast liggande ortens behof. Knappast någon som har \ mil till stranden deltager i detta näringsfång. Det andra bältet, som äfven kan antagas till 1 à \\ mils bredd, karakteriseras genom bokskogarne och de större vattenfallen samt följaktligen den starkaste lutningen mot hafvet. Bergen, jemförda med dalarne, hafva här en betydlig utsträckning och dalarne blifva brantare och trängre än i strandbältet. Lerjorden blifver sällsynt och jorden i allmänhet mer eller mindre grusblandad. Den skog som återstår är nästan uteslutande bokskog, hvarmed bergen i allmänhet varit fordom beklädda, samt något ekskog. Numera stå bergen merändels nakna, beklädda endast med ljung. Torfmossar och småsjöar finnas i öfverflöd. Vore skogen icke så illa ruinerad, som den i allmänhet är, så skulle denna del af distriktet innehafva såsom naturskön ett ganska framstående rum och många, onekligen vackra punkter finnas ock i verkligheten. Det är i denna trakt, som ljungbränningen egentligen florerar. Detta tillgår på så sätt, att när ljungen blifvit temligen stor, så att kreaturen icke vilja äta den, sättes om våren eld på densamma. Man får då nattetid se ganska egendomliga, låga, vidt utbredda sken, som antyda att stora sträckor af bergen stå i lågor. Orsaken till detta förfaringssätt är, att ljungen efterträdes af gräs, som visserligen är både glest och småväxt, men dock utgör ett bättre bete än den gamla ljungen. Efter några års förlopp återtager ljungen sitt herravälde, men är då ung och frisk, hvarföre den äfven af nötkreaturen, åtminstone under vintertiden, ganska begärligt fortares.

23 Året Civila sjukvården. Topografi. Endemiska sjukdomar i Halland. 15 På detta sätt kan man naturligtvis lätt skaffa sig en inkomst af en mark, som i sig sjelf är oduglig till allt annat än skogsodling; men lika naturligt är äfven att all trädväxt blifver omöjlig; ty med ljungen uppbrännas äfven alla trädplantor, hvilka annars, skyddade af den gamla ljungen, ganska lätt skulle uppväxa. Mången närbelägen skogsdunge, som af egaren med mycket besvär blifvit uppvårdad, blifver då uppbränd. Ehuru ljungbränningen är vid vite förbjuden, är det dock nästan omöjligt att få den brottslige fälld till ansvar, då förbrytelser af detta slag så lätt i hemlighet kunna utföras. Också bedrifves den numera icke så allmänt som förr. Sedan nemligen utmarken på många ställen äfven blifvit skiftad och hägnad, och hvarje jordegare således ensam begagnar äfven sina ljungfält, så kan det icke numera blifva någon fördel, att med afsigt tända på hos grannarna. Mången jordegare inser dessutom det skadliga i förfaringssättet och har upphört dermed. Att den snart helt och hållet skall upphöra, torde man dock ej kunna räkna på, ty för mången, som har svårt att draga sig fram, utgör den en inkomstkälla, som han icke kan undvara, och spelar ljungbränningen i den skoglösa orten ungefär samma rol som skogsförödelsen i skogsbygden, d. v. s. den kan icke upphöra förrän folket får någon annan inkomstkälla till fyllande af sina lefnadsbehof. Och då man icke lätt kan tänka sig att i dessa bygder någon ny industri skall uppstå, så utgör boten mot detta som mot månget annat missbruk, ett rationellare och med mera allvar skött åkerbruk. Ty först då, när kreaturen blifva försvarligt vinterfodrade, förlorar ljungen sitt värde som betesmark och blifver lemnad åt sig sjelf, då den snart nog torde förvandlas till skogsmark. Så som nu stora sträckor i denna trakt äro beskaffade utgöra de einedlertid ett förträffligt exempel på huru ett land kan förderfvas, om man med ihärdighet deråt egnar sig. Jordbruket är och torde alltid, äfven om skogsodling skulle komma till stånd, förblifva hufvudnäringen. Oaktadt jordmånens temligen klena beskaffenhet lemnar dock jordbruket spannmål till inbyggarnes eget behof. Det drifves dels med hästar och dels med oxar. Boskapsskötseln bedrifves hufvudsakligen på det sätt, att man föder så många kreatur, som man med tillhjelp af ljungbete, så ofta marken är bar, kan under vintern behålla vid lif. Dessa med stark vinterutfodring icke förklemade hjordar förmå att på ett sommarbete af långt ifrån ymnig beskaffenhet taga hull och afsättas sedan på höstmarknaderna. Som binäring kan räknas försäljning af bokved till kustlandet samt förfärdigande af tunnstafvar och bottnar dels af bok och dels af ek för export till Norge. Insjöfiske och något laxfiske i Etran och dess tillflöde Högnvallsån, torde äfven förtjena att omnämnas. Det tredje bältet, som utgöres af den återstående delen af distriktet, har sitt från de öfriga delarne mest utmärkande skaplynne, i den ännu återstående barrskogen. Landet är högre beläget än de öfriga delarne af distriktet, ligger ofvan de stora vattenfallen, är visserligen kuperadt, men icke i så hög grad som mellanbaltet och kallas i dagligt tal: skogsbygden. Jordmånens beskaffenhet är klen- Nästan all jord, som har någon bördighet, är mycket stenig, hvilket förhållande försvårar odlingen. Mossar, sjöar och kärr finnas i öfverflöd. Skogen i denna så kallade skogsbygd är mycket medtagen, på de flesta ställen gles och nästan alla äldre träd borthuggna. Endast den mera svåråtkomliga har några egentliga timmerträd. Jordbruket, som drifves nästan uteslutande med oxar och kor, utgör hufvudnäringen, men lemnar icke spannmål till ortens behof, ehuru odlingen äfven här på sednare tiden gjort märkbara framsteg. Boskapsskötseln drifves efter samma system.som i mellanbaltet, men ännu str&ngare till&mpadt. Binäring utgöres af försäljning samt någon förädling af skogsprodukter. Sommararbetet utgöres till icke ringa del af höbergning, hvartill användes ett otroligt arbete. Ängens beskaffenhet är merändels sådan (stenig och buskbeväxt), att den på andra trakter skulle anses såsom klen betesmark. Det inbergade höet består blott till mindre del af fint gräs. Den större delen utgöres af blommor, ljung och lingonris. En man torde i allmänhet icke kunna insamla Öfver 8 à 10 lispund sådant hö på dagen, dagsverket ändock räknadt till 15 à 16 timmar. Befolkningen är öfver hufvud taget af ett godmodigt lynne, med någon tillsats af lömskhet; hvarföre också knifven ar det vapen, som är mest i bruk. Den nya strafflagen, äfvensom det betydligt minskade

24 16 Året Civila sjukvården. Topografi. Endemiska sjukdomar i Skåne. bruket af bränvin har dock på sednare åren häruti åstadkommit en märkbar förändring till det bättre. En icke obetydlig skilnad i folkkarakteren förefinnes emellan Norr- och Söderhalländningen (Etraån gör gränsen). Orsaken härtill är svår att med bestämdhet uppgifva. Något inflytande torde dock det förhållandet hafva utöfvat, att Söderhalland haft och ännu har ett betydligt antal större herregods, då deremot den sjelfegande allmogens antal i Norrhalland alltid varit större. Denna olikhet har fordom alstrat en fiendskap mellan Norra och Södra Halland, som ännu någon gång framskymtar. En skilnad i folkkarakteren, som äfven förefinnes mellan kustlandets och det inres bebyggare, torde förtjena omnämnas, så mycket mer som det torde utgöra ett undantag från allmänna förhållandet i riket. Kustbon (slättbon) är nemligen här både intelligentare och redbarare än skogsbon, hvilket förhållande är så mycket mer i Ögonen fallande, som grannarne i Westergötland och Småland hafva den vanliga skogskarakteren tydligt uttalad. I religiöst afseende utmärka sig invånarne genom mycken kyrkosamhet, utan att man kan märka någon motsvarande högre grad af sedlighet. Det så kallade läseriet är mycket utbredt under Schartauanismens form, en form, hvilken genom den deprimerade sinnesbeskaffenheten som den åstadkommer hos sina anhängare, icke verkar förmånligt åtminstone på den fysiska helsan. Lefnadssättet och sysselsättningarne äro i det väsendtligaste redan vidrörda i beskrifningen öfver landets fysiska beskaffenhet. Här får blott tilläggas, att lurendrejeri af utländskt bränvin bedrifves på några ställen vid kusten och utöfvar här, likasom annorstädes, sina skadliga verkningar i moraliskt afseende, att den enda husslöjd, som förtjenar att omnämnas, är tillverkandet af väfnader, samt att befolkningen i en ovanligt hög grad saknar hvad som kallas händighet. De flera dagar fortfarande kalasen vid bröllop och begrafningar hafva på sednare tiden betydligt inskränkts. Klädedrägten har egentligen intet utmärkande från rikets allmoge i allmänhet, om man undantager kustboarnes, som närmar sig sjömansdrägten. Den förmögnare allmogen antager mer och mer den klädedrägt, som brukas af s. k. ståndspersoner.» (Prov.-Läk. Ehrengranat.) Christianstads län. Hessleholms nya provincialläkare-distrikt»utgöres af 10 pastorater med en folkmängd af öfver 30,000 menniskor, och bilda dessa pastorater jemte önnestads, som tillhör Christianstads distrikt, Vestra Göinge härad. Den södra och sydöstra delen af distriktet är mera slätt, den öfriga delen mera kuperad och skogbevuxen. Med skogen huseras illa här som på andra ställen. Södra stambanan delar distriktet i tvenne hälfter, hvaraf den största faller på vestra sidan. Jordmånen är torftig nog för att ligga i Skåne, den bästa jorden finnes å slätterna inom distriktet. Allmogen lefver i allmänhet godt här, ja öfverflödigt. Rågbröd nyttjas allmänt i form af mjukt surbröd; till såfvel nyttjas kött och fläsk. Priset å dessa förnödenhetsvaror är billigt, billigare än priserna å fisk. Bränvin konsumeras otroligt, ej så underligt, då inom länet ångbränneriernas antal under höstmånaderna öfversteg 130. Hur många af dessa belöpte sig på Vestra Göinge härad kan jag ej uppgifva. Göingeboarne beskrifvas såsom illistiga, afundsjuka och hämdgirige och såsom afkomlingar af de gamla Snapphanarne lätt böjde för slagsmål. Ännu har jag för liten bekantskap med dem, för att bilda ett eget omdöme i detta fall. Deras klädsel varierar, karlarne hafva dels långa tröjor af kläde, dels bonjourer; om vintern kappor med en stor krage, eller de förmögnare paletåer, fruntimmer i allmänhet fyrtrådsklädningar och hufvudkläden af bomull, stundom af silke, knutna i nacken. Lyxen är i allmänhet mindre än man skulle tro i trakten af en jernbana. Några fabriker eller jernbruk finnas ej i distriktet; deremot ett större kalkbruk vid Ignaberga i socken af samma namn. Bland endemiska sjukdomar är magsyran med dess alla variationer den allmännast förekommande. Utom det anlag för magsyra som finnes hos hela nationen, torde särskildt hit få räknas såsom framstående orsak det allmänt nyttjade sura brödet och det myckna fläskätandet i förening med ymnigt förtärande af bränvin och svagdricka (oftast surt). Bleksot är också så allmän, att de aldraflesta flickor, som här uppväxa, lida i mer eller mindre grad häraf. Den träffas också hos den manliga befolkningen, till och med bland äldre af dem. Skrofler är som bekant Skånes tredje endemiska sjukdom; den förekommer här än som körtelsvullnader, än som utslag

25 Året Civila sjukvården. Topografi. Endemiska sjukdomar i Skåne. 17 sårnader i näsans slemhinna äro ej ovanliga än som eonjunctiviter, hvilka i allmänhet äro ganska envisa. (Prov.-Läk. Gammelin.) Klippans distrikt»utgöres af Gråmanstorp, Wedby, Riseberga och Färingtofta socknar i Norra Åsbo härad, Qvidinge, Sönnarslöf, Björnekulla, Broby, Norra Wram och Stenestads socknar i Södra Åsbo härad, jemte de delar af Röstånga och Konga socknar, som äro belägne inom förstnämnde härad- Terrängen är i allmänhet bruten, genomskuren från öster till vester af Rönneån, som inom Färingtofta och Riseberga flyter i en smal dalgång, hvilken sedermera utvidgar sig under åns lopp inom Gråmanstorps, Sönnarslöfs och Qvidinge socknar. Här är äfven jorden bördigare och tätare bebygd. Vidsträckta odlingar hafva under de sednare 10 åren företagits, ljunghedarne och skogarne hafva minskats, de sistnämnde kanske mer än önskligt, då endast få äro de ställen, der man genom skogsplantering sökt tillgodogöra sig den oländiga marken. Mindre torfmossar finnas här och der inom Wedby, Riseberga och Färingtofta socknar. Af säd odlas de vanliga slagen, af rotfrukter företrädesvis potates, som åtgår dels till husbehof, dels brännes till bränvin, hvaremot af säd ganska stora qvantiteter afsättas till kuststäderna. Ladugårdsskötseln är föga uppdrifven, produkterna, om man undantager frän ett par större egendomar, förslå föga till afyttring. Befolkningen, som utgör vid pass 15,000 personer, är af ett lifligt och gladt lynne, idog, men temligen fallen för grannlåt. Klädedrägten är i allmänhet varm och ändamålsenlig; karlarne bära rock af kläde eller vadmal, det sednare hemma tillverkadt, samt om vintern pelsrockar af garfvade fårskinn. Qvinnorna börja likväl alltmera kläda sig i köpta tyger, och vid högtidliga tillfällen får ej gerna den moderna krinolinen saknas. Lefnadssättet är godt. Brödet, vanligen af råg. är syradt och mjukt; köttmat spisas ofta nästan dagligdags, men till dryck njuter allmogen mest dricka, hvilket oftast är surt. Bränvinssuperiet har under de sednare åren betydligt aftagit. Genom torgdagar på ett, paj- ställen inom distriktet, bar äfven den mindre bemedlade tillfälle att hvarje vecka förse sig med omvexlande och sund föda. Husen äro merändels uppförde af korsvirke med brädklädsel, och väggarne då invändigt, klädda med obränd sten eller ock äro de byggda af s. k. «båll»; golfven äro mest lagda af bräder. Vanligen äro uthusen byggde i fyrkant med boningshuset. I detta eldas oftast icke flere än ett rum, i hvilket då pigorna jemte husbondfolket ligga; den manliga tjenstepersonalen ligger i oeldadt rum, merändels beläget i fähuset.» (Distr.-Läk. Runstedt) Staden Christianstad*). Uti förra årets berättelse uppgafs origtigt att efter uttappningen af Hammarssjön frossornas antal otroligt minskats icke blott i staden, utan äfven i kringliggande ort.»detta eger sin rigtighet hvad staden beträffar, men af Herr Provincialläkaren härstädes har jag blifvit underrättad att förhållandet ingalunda var detsamma på närmaste landsbygd, utan att till en början snarare motsatsen egde rum, så att både intermittenta och remittenta febrar der grasserade. Förhållandet förändrades sedan och helsotillståndet förbättrades. Förutnämnde stora uttappningsarbete, af hvilket Hammarssjöns länsning utgjorde endast en mindre del, har tyvärr åtminstone tills vidare afstannat. Af företag, i sanitärt hänseende nyttiga, förtjenar nämnas byggandet af ytterligare tvenne badhus. Det ena fir med mycken omsorg och prydlighet inredt för ång-, svafvel-, stål- och varma bad. Fattiga sjuke erhålla här på läkares tillstyrkan bad utan afgift. Det andra för kalla bad utgör en öppen, flytande bassin och genom låg afgift (3 öre personen) afsedt att kunna begagnas af obemedlade personer. Det freqventerades särdeles af båda könen under hela sommaren. Då utom dessa badinrättningar 2:ne andra sådane för kalla bad finnas och alla flitigt begagnas, synes helsovården härigenom fått ett ganska godt handtag. Utom de egentliga s. k.»läsarne» finnas här andra sekter, såsom baptister och mormoner, hvilka sednare dock nu för tiden höra till mera sällsynta företeelser; på landsbygden lära de trifvas bättre, men öfvergifva vanligen en otacksam fosterbygd, för att söka sina själsfränder på andra sidan hafvet. Ett mindre kotteri låter gerna kalla sig Svedenborgare, om titeln är ') Jemför Collegii Berättelse 1851 sid. 134, 1855 sid. 11 och 1862 sid. 17. Sundhelt-Cvltei/ii und. berättelse for år

26 18 Året Civila sjukvården. Väderleken. Temperaturen. Nederbörden. usurperad känner jag ej säkert. Läsarepredikanter finnas dels på platsen, dels hitkomma ambulatoriska sådane, hvilka såväl genom föredrag som guitarrspel o. d. söka beveka sina åhörares bjertan och lätta deras vanligen rätt små kassor. Lyckligtvis synes den andliga jordmånen ej vara synnerligen tacksam för sådane såningsmän, och några betydligare sinnesstörelser i följd deraf hafva ej egt rum. Ibland endemiska sjukdomar förekommo under årets lopp 62 fall ai frossa..cardialgi är allmänt gängse, synnerligast bland qvinfolk, men anmäles ej alltid för, läkaren,»man dras med den» eller»botar på den sjelf»; dock hafva 57 personer blifvit af mig vårdade. Samma sak med bleksot; 30 qvinnor anmälde sig; 9 skrofulösa barn har jag haft om hand.» (Stads-Läk. Blomberg.) Sammandrag af läkarnes embetsberättelser om under året gängse sjukdomar. (Tabb. 1 7.) Från 105 provincial- och extra provincialläkare, 21 distriktsläkare och 69 stadsläkare hafva inalles 201 årsberättelser för 1863 till Collegium inkommit*), hvarförutom inemot 500 rapporter rörande verkställde embetsresor och yppad allmännare sjuklighet af vederbörande läkare blifvit afgifna. Utur dessa berättelser och rapporter hafva följande upplysningar ej mindre om väderleken och årsväxten än ock angående helsotillståndet i rikets särskilda delar och der gängse sjukdomar under detta år kunnat hemtas: Hvad först angår väderlekens och årsväxtens förhållande i allmänhet och dessas inflytande på befolkningens helsotillstånd, så inhemtas af de ingifne berättelserna, att året 1863 öfverhufvud företett en synnerligen blid väderlek, dock mer än vanligt blåsig med företrädesvis herrskande sydliga och vestliga vindar samt ymnig nederbörd. Medeltemperaturen utgjorde i Stockholm + 7,35 och summan af uppgifne nederbörden 12,?i dec.tum**). Vintern omtalas från alla delar af riket såsom ovanligt blid och snö fattig, men blåsig. Marken, som vid slutet af förra året knappast tillfrusit, blef af rnildvädret redan i årets början upptinad och sedan af regn uppblött. I Stockholmstrakten började pilarter slå ut redan i Februari manad, då ock blåsippor utbjödos på torgen och seglande fartyg inkommo till hamnen. Äfven i de nordligaste provinserna, der snö föll, var nederbörden ojemn, så att somliga orter på kustlandet hade 4 fot djup snö, under det andra hade barmark. Eljest föll i öfriga landsorter ej sällan regn, och de större vattendragen förblefvo mestadels isfria. Först i Mars månad blef väderleken något kallare, då ock marken snöbetäcktes, men efter kort tid åter blef bar. Medeltemperaturen för årets första 3:ne månader utgjorde + 1,34 och nederbörden 1,36 dect. Våren blef temligt tidig och i början med nederbörd, men under hela Maj månad kall, torr och blåsig, flerestädes med starka nattfroster, synnerligen svåra i de nordligaste provinserna. Medeltemperaturen för April Maj utgjorde + 6,70 och nederbörden 1,87 dect. Sommaren, i förstone torr med måttlig värma och derefter, för en kortare tid, betydligare värma omvexlande med regn, medförde den Juli stark frost, hvilken samtidigt bemärktes öfver hela riket, hvarefter åter följde varmare väderlek, men i de flesta orter med ihållande regn. Medeltemperaturen för Juni September utgjorde + 14,7o och nederbörden 6,41 dect Hösten blef derefter i allmänhet mild intill årets slut, i flere orter regnig endast undantagsvis frusen mark och i slutet af året med svåra stormar. Medeltemperaturen för Oktober December utgjorde + 3,99 och nederbörden 2,57 dect. Den ovanligt höga medeltemperaturen, som detta år medfört, får alltså mindre tillskrifvas någon öfverdrifven värma under den vackra årstiden, än snarare den omständighet, att ej mindre hösten än ock vintern varit ovanligt blida. *) Årsberättelser saknas för detta år från Jemtlands södra, Wemdnlens, Råneå, Torps, Askersunds, Åmåls och Wrigsta provincialläkare-distrikter i anseende till vakans i läkarebefattningen äfvensom från några nya ännu obesatte provincialläkare-distrikler samt frän Upsala stad. **) Jfr anmärkningen i förra årets berättelse sid. 23.

27 Året Civila sjukvården. Vattenståndet Årsväxten. 19 Tabellen N:o 1 utgör ett sammandrag af meteorologiska observationerna*) från vissa vid olika bredd- Tab N:o 1 grad och olika höjd öfver hafvet belägna punkter, nemligen Haparanda, Östersund, Hernösand, Fahlun, Carlstad, Upsala, Stockholm, Göteborg, Wexiö, Lund och Wisby. Under våren och början af sommaren steg vattnet i samtliga floder så att öfversvämningar följde, syn- Tab. N-.O 2. nerligen öfverklagade från Umeå elfdal {Brisman) och norra Halland {Carlsson), och i allmänhet har vattenståndet i de stora insjöarne under detta år varit något högre an under det föregående, utom i Hjelmaren, som i medeltal stått en tum lägre. Vid årets början stod nemligen denna sjö 0,2 fot under nollpunkten, steg under våren till 0,3 fot öfver samma punkt, men nedgick derefter, så att den i Oktober stod 1,5 derunder. Den befanns dock vid årets slut vara i stigande, men medelståndet för året utgjorde allenast 0,6 under vattenmärket vid Notholmen. Wenern, som vid årets början stod vid 14,4 steg sedermera med föga afbrott till 15,8 i Juni och Juli, hvarefter den under följande månader nedgick, men befanns vid årets slut åter i stigande. Dess medelstånd utgjorde 15,02 fot öfver nollpunkten vid Brinkebergskulles vattenmärke. Mälaren steg i början af året från 14,8 till 15,5, men nedgick under sednare halfåret till 14,o och befanns likaledes vid årets slut i stigande. Dess medelhöjd var 14,6 öfver nollpunkten vid Stockholms slusströskel. Tab. N:o 2 utgör ett sammandrag af observationerna å vattenståndet i låglandsbältets sjöar, anställde vid Notholmen, Brinkebergs kulle och Stockholms sluss. I afseende på årsväxten bör märkas, att oaktadt vinterns och vårens för densamma mindre fördelaktiga Tab. Litt. A. beskaffenhet, likväl både höst- och vårsäd under försommarens med värma och regn om vexlande väderlek hunnit den förkofran att de lemnade förhoppning om en ymnig skörd. Genom de samtidigt öfver hela riket i medlet af Juli (den 17 19) inträffade frostnätterna, hvilka betydligt skadade den ännu föga försigkomna vårsäden och ännu spädare potatesplantan, förminskades emellertid åter utsigten härtill, ehuruväl för växtligheten fördelaktigare väderleksförhållanden derefter följde. I nordligaste delen af Jemtland och inom ett par socknar af Kopparbergs län inträffade missväxt och inom provinsen Herjeådalen dålig skörd. Eljest blef årsväxten i allmänhet medelmåttig eller derunder, utom i Norrbottens, Skaraborgs, Malmöhus och Gotlands län, der den utföll fördelaktigare. Hvetet led af det ihållande regnet, så att rost och sot dera uppkom i 12 län och mask å ej mindre hvete än råg förekom i vissa delar af Wermland och å vårsäd inom Kopparbergs och *) Enligt Kongl Wetenskapa-Akademiens offentliggjorda Meteorologiska observationer, utom de från Stockholm, hvilka erhållits af Professor N. H. Selander. Tab. Litt A. Årsväxtens förhållande i riket samt spannmålspriserna år 1863.

28 20 Året Civila sjukvården. Årsväxten. Medelprisen å spannmål Gängse sjukdomar. Tyfoidfeber. Skaraborgs län. Bergningen af säden försvårades betydligt af ihållande regn uti Westmanlands och Kopparbergs län, der i det förra ännu den 21 Oktober och i det sednare den 6 November en del vårsäd fanns utestående å marken. Rotfrukterna och isynnerhet potatisen gaf en fördelaktigare skörd än efter nattfrosterna i Juli, deraf bladen bortfröso, kunnat förväntas, men den fanns angripen af torröta inom 12 län. Oansedt den för gräsväxten mindre tjenliga väderleken och ehuru ängarna å ett oeh annat ställe lidit af öfversvämningar, blef dock höafkastningen i det hela så gifvande, att densamma jemte halmtillgången blef tillräcklig för behofvet, utom i Calmar län, der foderbrist hotade. I Westmanlands och Gefleborgs län bemärktes mask à gräsväxten. Höbergningen försiggick under gynnsamma förhållanden oeh före regntidens början, utom i Stockholms och Christianstads län, der regnig väderlek försvårade bergningsarbetet. Från Statskontorets underdåniga berättelse om årsväxten i riket torde i öfrigt här böra upptagas: att, enligt Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes i den afgifna tredje årsväxtberättelsen uttalade omdöme, årets gröda kan hänföras till: god skörd i 2:ne län: Norrbottens och Gotlands; öfver medelmåttig skörd i 2:ne län: Skaraborgs och Malmöhus; medelmåttig skörd i 12 län: Jemtlands, Westernorrlands, Gefleborgs, Örebro, Stockholms, Göteborgs och Bohus, Elfsborgs, Östergötlands, Kronobergs, Blekinge, Hallands och Christianstads; under medelmåttig skörd i 8 län: Westerbottens, St. Kopparbergs, Wermlands, Westmanlands, Upsala, Södermanlands, Calmar oeh Jönköpings län; kunnande således med anledning häraf redovisningsårets skörd för hela riket i allmänhet anses för medelmåttig. Tab. Litt. A utvisar, enligt Stats-Kontorets berättelse, årsväxtens förhållande i hvarje län år 1863 jemte priset å spannmål, hälften råg oeh korn, enligt den vid föregående ars slut åsatta markegångstaxan. Det af Kammarkollegium efter medelprisen af hvarje lans år 1862 åsatta markegång, beräknade, för år 1863 fastställda riksmarkegångspriset å spannmål, hälften råg oeh hälften korn, har, såsom af tabellen jemväl inhemtas, utgjort 2 R:dr 27 öre kubikfoten eller för 6,3 kubikfot, motsvarande det gamla tunnemåttet, 14 R:dr 30 öre. Härvid bör märkas, att de anförda spannmålspriserna grunda sig på föregående årets (1862) skörd eller den sädestillgång, hvaraf befolkningen under redovisningsåret skall hafva sin näring intilldess att årets gröda kunnit inbergas oeh dertill blifvit användbar, hvaremot uppgifterna om årsväxten grunda sig på skördebeloppet efter årets växande gröda, sorn tillika kommer att att utgöra tillgången på näringsmedel under nästföljande år. Härigenom förklaras det eljest påfallande förhållandet, att oaktadt årsväxten 1863 utfallit mindre förmonligt än under det föregående, som medförde»mera än medelmåttig skörd», likväl priset å spannmål, 2 R:dr 27 öre foten, varit lägre än motsvarande pris under förra året, som uppgick till 2,58. Tab. N:o 6. Enligt hvad Tab. N:o 6 utvisar, har antalet af vederbörande läkare under detta år verkställde embetsresor för sjukdomars hämmande uppgått till 338 oeh alltså med 35 understigit motsvarande antal under det näst föregående. Denna minskning beror hufvudsakligen på ett mindre antal resor för tyfoidfeber, difterit och messling. Under det att resorna för dessa tre sjukdomsformer förra året uppgingo till 113, 30 och 68,. hafva de under detta år nedgått till 98, 20 och 49. Deremot hafva läkarnes embetsresor för smittkoppor ökats från 22 till 33 och för skarlakansfeber från 42 till 48. Beträffande dernäst under året gängse sjukdomar, så inhemtas af ofvan omförmälde årsberättelser och rapporter, angående provincialläkarnes verksamhet och iakttagelser i detta hänseende, hufvudsakligen följande : Tab. Litt. B. T Y f ö s a och gastriska febrar hafva förekommit i alla rikets län, måhända något talrikare än under förra året. Endast uti Wester-Norrlands, Gefleborgs, Stora Kopparbergs, Stockholms, Södermanlands samt Göteborgs och Bohus län voro de mera framstående, under det att öfriga län företedde allenast spridda sjukdomsfall. Dock hafva dessa febrar Öfverhufvud bemärkts inom mer än 226 kommuner, på satt

29 Året Civila sjukvården. Gängse sjukdomar. Tyfösa och gastriska febrar. 21 Tab Litt. B närmare antyder. Anmärkningsvärda partiela epidemier förekommo i Wemdalens, Hernösands Rättviks, Mora, Stockholms och Norrtelge, Oppunda östra, Göteborgs och Sölvesborgs distrikter. Ibland hela antalet uppgifne sjukdomsfall, 6,415, ändades 536 dödligt. Uti dessa sednare ingå dock 3,179 sjukdomsfall och 8 dödsfall, hvilka uttryckligt finnas å läkarnes tabeller upptagne såsom»febris gastrica simplex». Ibland städerna företedde Göteborg, Stockholm, Norrköping, Landskrona, Carlskrona, Carlshamn, Lund och Hernösand största antalet sjuke, och uti 39 städer, der dylika febrar i öfrigt iakttogos, antecknades tillsammans 2,920 sjukdomsfall med 102 dödsfall. Sjukdomen utgjorde i Norrbottens, Wester-Norrlands, Stora Kopparbergs, Göteborgs och Bohus, Elfsborgs och Skaraborgs län en fortsättning af den föregående året der yppade tyfoidfebern, men visade sig eljest så väl under förra hälften af året, som under den sednare, dock mest framstående under årets första och fjerde qvartal. Ibland 6,126 till tiden uppgifne sjukdomsfall med 471 dödsfall, tillhörde 1,691 sj., 139 d. årets första qvartal, 1,342 sj d. det andra. 1,379 sj., 95 d. det tredje och 1,614 sj., 125 d. det fjerde. Sjukdomen fortfor ännu vid årets slut i åtskilliga orter. Ibland 942 sjukdomsfall med 86 dödsfall, för hvilka könet blifvit uppgifvet, voro 470 män med 29 dödsfall och 472 qvinnor med 57 dödsfall och bland 923 dödsfall med 15 dödsfall, för hvilka lefnadsåldern uppgifvits, voro under 10 år 167 sj., 6 d., emellan 11 och 20 år 167 sj., 3 d., emellan 21 och 40 år 335 sj., 4 d. och öfver 40 år 254 sj., 2 d. Sjukdomsförhållandet inom de särskilda länen var följande: Norrbottens län, Haparanda distrikt: fortfor från förra året i Juckasjärfvi 1 qv.; 13 sj., 4 d. (Wretholm); Öfverluleå d.: yppades 1 qv. i åtskilliga nybyggen i Jockmock af långsamt förlopp och upphörde i Juni; 10 sj., 2 d. (Genberg); Piteå d.: enstaka fall 1 qv.; 5 sj. (Tyselius). Westerbottens län, Umeå d.: enstaka fall 2 och 3 qv.; 3 sj., 1 d. (Ilaij); i staden spridda fall; 5 sj. (Brisman); Nysätra d.: spridda fall af gastrisk feber 3 qv. (Risberg); Skellefteå d.: spridda fall 1 och 4 qv.; 8 sj., 2 d. (Lindström). Jemtlands län, Norra d.: partiel epidemi i Alanäset 2 qv.; 12 sj. (Grenholm); Underåkers d.: partielt i Offerdal 2 3 qv.; 33 sj., 4 d. (Strandberg); Wemdalens d.: partielt i Tärmäs, Ljusnedal och Hede kommuner 2 3 qv.; 29 sj. (Högdal). Wester-Norrlands län, Hernösands d.: spridda fall i Säbrå 1 qv. och i Gudmnndrå 4 qv.; 29 sj., 4 d. (Hallström); i staden epidemiskt 4 qv. Efter det oupphörliga regnandet under 3 qv. i förening med en serdeles mild temperatur började gastriska febrar visa sig, hvilka i Oktober antogo tyfuskarakter, och i början af December stod epidemien på sin höjd, hvarefter den hastigt aftog. Den höll sig nästan uteslutande inom stadens andra qvarter, som till större delen är beläget nedom en höjd utefter en kanal å sumpig grund och har nära hvarje hus af sjukdomen angripits. Sjukdomen var petechialtyfus med symptomer från bjernan och nervsystemet. Dödligheten var obetydlig, men tillfriskningen långsam. Tyfusejpidemien i Hernösand år för öfrigt af»gastrisk feber» 3 4 qv.; 36 sj. (Lenström); Skogs d.: partielt i Wibyggerå och Nora 4 qv.; 10 sj., 1 d. (Carlgren); Bodums d,: allenast enstaka fall; 2 sj., 1 d. (Sillen), Ornsköldsviks d.: fortfar från förra året 1 qv. i Själevad 15 sj. och yppades 4 qv. i Grundsanda och Araäs; 6 sj. (Håkansson); Sundsvalls d.; endast spridda fall i Liden m. fl. socknar 1 och 4 qv.; 20 sj., 5 d. (Westerberg). Gefleborgs län, Gefle d.: partiel epidemi af tyfus i Ärsunda kommun 3 qv.; 20 sj., 2 d., deribland män 7 sj., 1 d. och qvinnor 13 sj., 1 d.; för öfrigt spridda fall, inalles 77 sj., 5 d. (Backström); i staden spridda fall af tyfoidfeber 1 4 qv,; 43 sj-, 7 d., samt härförutan af»febris gastrica simplex» 1 4 qv.; 70 sj. (Sandberg, v. Sydow); Hoforss d.: spridda fall af lindrig art (Hesselgren); Gysinge d: blott spridda fall; 4 sj., 2 d. (Ljunggren); Söderhamns d.: epidemiskt i Skogs kommun; fl. sj., 11 d. (Beskow); i staden enstaka fall; 12 sj., 1 d. (ThoUander); Bollnäs d.: spridda fall 1 3 qv.; 17 sj.,

30 22 Året Civila sjukvården. Gängse sjukdomar. Tyfösa och gastriska febrar. 11 d., samt af febris gastrica simplex 26 sj. (Borgman); Jerfsö d.: partiela epidemier och spridda fall 3 4 <Jv. i Färila och Ljusdal m. fl. kommuner fl. sj., 22 d. (Hedenström); Hudiksvalls d.: spridda fall 1 4 qv.; 29 sj. (Fineman); staden 23 sj., 2 d. (Ekman). Stöta Kopparbergs län, Fahlu d.: endast spridda fall af tyfus, 8 sj., samt af febris gastrica simplex; 16 sj. (Kûsel); i staden 6 sj. af tyfus samt 26 sj., 1 d. af febris gastrica (HalUn); vid grufvan spridda fall; 7 sj., 1 d. (Beronius); i Säthertrakten af tyfoidfeber 3 sj., 1 d., af gastrisk feber 40 sj. (Dillner); Leksands d.: fortfor inom Rättvik 1 qv. i Wikarbyn, Utbyn och Stumsnäs m. fl., 46 sj., 1 d., i öfrigt blott spridda fall (Leffler); Mora d.: partiel epidemi i Noret 3 4 qv.; 22 sj., 3 d. (Blomberg); Näs d.: partiel epidemi i Lima 1 qv. och för öfrigt spridda fall, 22 sj., samt af»rémittent feber» likaledes 1 qv. spridda fall; 13 sj. (Westman): Hedemora d.: spridda fall af tyfoidfeber 1 qv., 10 sj., samt af enkel gastrisk feber 1 4 qv.; 31 sj. (Grill); Westerbergslags d.: sporadiskt; 30 sj., 4 d. (Höjer). Wermlands län, Carlstads d.: i staden spridda fall 2 och 4 qv. (Götlin); i Christinehamnstrakten spridda fall af tyfoidfeber 1 4 qv., 89 sj., 1 d., samt af enkel gastrisk feber; 43 sj. (Berg, Lagerlöf); Sunne d.: af»febris nervösa» 1 2 qv., 14 sj., 1 d., och af»febris gastrica simplex» 12 sj. (Hedberg); Filipstads d.: epidemiskt i Kroppa socken 3 4 qv. samt i öfrigt spridda fall; 87 sj., 7 d., deribland män 32 sj., 2 d. och qvinnor 48 sj. 5 d., nemligen 12 under 10 år, 18 mellan 11 och 20 och 44 mellan samt 7 öfver 50 år (Pallin); Silbodals d.: spridda fall 1 2 qv.; 10 sj., 2 d. (Örtengren); Gillberga d.: enstaka fall af tyfoidfeber, 3 sj., och af enkel gastrisk feber spridda fall, synnerligen vid Borgviks bruk; 14 sj. (Warodell); Näs d.: spridda fall af tyfoidfeber: 5 sj., 2 d. (Gra/ström); Wisnums d.: spridda fall under all månaderna (Bohm). Örebro län: i staden af febris gastrica 42 sj., 1 d. (Acharius); Nora d.: af»febris nervösa lenta» 5 sj. och af febris gastrica simplex 24 sj. (Engström); Carlskoga d.: spridda fall 4 qv.; 22 sj., 2 å.(gihl); Boo d.: spridda fall mest i 3 qv. : 53 sj., 2 d. (Lockner). Westmanlands län, Westerås stad: enstaka fall af tyfoidfeber, 8 sj., och af febris gastrica simplex 11 sj. (Altin); i Strömsholmstrakten spridda fall 1 4 qv.; 32 sj., 3 d. (Åkerman); i Arbogaträkten allenast enstaka fall af tyfoidfeber; 4 sj. (Sparrmann) samt af enkel gastrisk feber 5 sj. (Bergmanson); Ramnäs d.: spridda fall 1 2 qv.; 9 sj., 2 d. (Häggmafh); Norbergs d.: spridda fall af tyfoidfeber, 21 sj., och af gastrisk feber 14 sj. (Senell). Upsala län, i Dannemoratrakten af gastrisk feber 4 qv. 5 sj. (Hagberg); Enköpings d.: spridda fall; 11 sj. (Stiegler); i staden 6 sj., 1 d. (Barek). Stockholms län och d.: partiel epidemi af»tyfus» å Ingarön 3 4 qv., 26 sj., 3 d., samt i öfrigt spridda fall af»tyfoidfeber»; 16 sj. 2 d. (Rydberg); Botkyrka d.: partiel epidemi 1 qv.; 18 sj., 5 d. (Rydtng); Sotholms d.: enstaka fall 1 qv.; 5 sj. (Bergengren); Södertelge d.: en hustru vid Sätra egendom i Salems kommun hade i Augusti begifvit sig till Småland att taga arf efter en der»troligen i tyfus» afliden slägting, insjuknade efter hemkomsten och afled efter 3 veckors sjukdom, hvarefter den ene efter den andre i hennes omgifning sjuknade, så att intill epidemiens slut i November 25 sj. 1 d. (Mattin) ; Sigtuna d.: spridda fall af gastriska febrar (Elisson); Norrtelge d.: partiela epidemier i Kulla, Riinbo, Husby, Österåker, Boo m. fl. 1 qv., Wätö och Söderby Carls 3 qv. samt Riala och Wäddö kommuner 4 qv.; 126 sj., 24 d. (Palmgren); Östhammars d.: partiel epidemi i Hafverö socken 3 qv.: 7 sj. 2 d. (Blume). Stockholms stad: bland de fattige anmälde 128 sj., 17 d., deribland första qv. 33, andra 33, tredje 23 och fjerde 34. Ibland dessa aflordes till sjukhus 48, hvarförutom af»febris gastrica simplex» 493 sj., deraf 111 under 1 qv., 117 under 2 qv., 125 under 3 qv. och 129 under 4 qv. Ibland dessa voro 280 sj., 4 d. män, 329" sj., 13 d. qvinnor och 105 under 10 år, 109 från år, 218 från år och 173 öfver 40 år. (Carlson). Södermanlands län, Nyköpings d: partiel epidemi i Råby 4 qv., 27 sj., 4 d., i öfrigt spridda fall, hos läkaren anmälde 144 sj., deraf, enligt presterskapets uppgifter, aflidit 36 (Lundqvist); Eskilstuna d.: spridda fall af tyfus och tyfoidfeber Tab. Litt. B. Uppgifne antal sjuke och döde af tyfösa och gastriska febrar år 1863.

31 Året Civila sjukvården. Gängse sjukdomar. Tyfösa och gastriska febrar sj. 17 d., samt af enkel gastrisk feber 56 sj. (Ihrman); i staden enstaka fall af tyfoidfeber, 11 sj., 2 d., samt af enkel gastrisk feber 19 sj. (Malm); i Thorshälla 5 sj., 1 d. (Öhrman); i Stregnästrakten 2 och 4 qv. 12 sj. 3 d. (Pontén); i Mariefredstrakten 2 3 qv. 13 sj. (Lind); Daga d.: sporadiskt 1 4 qv. af tyfus och tyfoidfeber, 24 sj., 4 d., och af febris gastrica simplex 25 sj. (Klintberg); Wingåkers d.: spridda fall; 17 sj., 5 d. (Aurell); Stora Malms d.: partiel epidemi i Bettna kommun 1 qv. och Lerbo kommun; 51 sj., 6 d. (Govenius); -Trosa d.; 2 qv. 8 sj. af tyfus och 7 af febris gastrica (Bosborg); Malmköpings d.: af tyfusfeber 36 sj., 6 d. och af febris gastrica 21 sj. (Zetterstrand). Göteborgs och Bohus lån: partiel epidemi hade i November 1862 yppats på Wrångö, som fortfor till slutet af Januari månad; 60 sj., 8 d., utgörande fullt \ af hela öns befolkning 200 personer; vidare på Styrsö 2 qv. samt i öfrigt spridda fall; fl. sj., 13 d. (Montén); i staden spridde fall, mest 3 4 qv., dock under ingen tid af året med någon ovanlig utbredning; 152 sj., 22 d., deribland 40 sj., 10 d. tillhörde årets 1 qv., 28 sj., 3 d. det andra, 50 sj., 5 d. det tredje och 40 sj., 3 d. det fjerde. Af enkel gastrisk feber anmäldes 944 sj., 1 d., deribland under 1 qv. 241 sj., under det andra 219 sj., under det tredje 216 sj. och under det fjerde 253 sj. (Evert); Mölnedals d.: spridda fall; 19 sj., 1 d. (Sjöström); Uddevalla d.: spridda fall temligen talrikt alla månader; af tyfoidfeber 138 sj., 13 d. och af enkel gastrisk feber 10 sj. (AMström); i staden 11 sj.. (Lönner); Håby d.: partiel epidemi af tyfoidfeber i Askum och Fossene kommuner och i öfrig sporadiskt, 72 sj., 4 d., samt af gastrisk feber 44 sj, (Lundgren); i Strömstadstrakten 4 sj., 1 d. af tyfoidfeber samt af febris gastrica simplex 7 sj. (Cron). Oroust d.: partiel epidemi i Ståla 3 qv., 28 sj., 2 d., och i Morlanda 4 qv.; 17 sj. (Holmberg, Uögdahl). Elfsborgs län, Wenersborgs d.: partiela epidemier i Fergelanda 1 2 qv.; 27 sj., 1 d. (Kjellberg); i staden 10 sj., 2 d; (Kuylenstjerna); Åmåls d.: spridda fall i flere socknar, utan uppgifvet antal (Extra Läk. Svederas); Alingsås d.: fortfar i Algustorp 1 qv.; 15 sj., 2 d. (Berggren); Borås d.: partielt i Berghems socken 1 qv., 8 sj., 1 d., och enstaka fall i staden; 3 sj. (Elmlund); Ulricehamns d.: partiel epidemi af tyfoidfeber i Månstads socken 2 qv. och Timmelhed 4 qv., 14 sj., 4 d., samt af enkel gastrisk feber 1 4 qv.; 35 sj. (Heinrioi); Svenljunga d.: liten partiel epidemi i Redslared socken 1 qv.; 5 sj. (Friman). Skaraborgs län, Mariestads d.: partiel epidemi 4 qv. i Locketorps kommun, 7 sj., 1 d., samt för öfrigt spridda fall af gastriska febrar (Svedmborg); i staden spridda fall 3 qv.; 6 sj., 1 d. (Örbom); Lidköpings d.: spridda fall i Sunnerberg, Rackeby, Tådene, Jung, Härlunda, Råda och Säresta kommuner 1 4 qv.; 76 sj., 19 d. (Grœve); i staden 7 sj. (Sundberg); Naum d.: spridda fall 1 4 qv.; 17 sj., 1 d. (Ericsson); Hjo d.: tyfoidfeber fortfor i Kyrkefalla 1 qv. samt förekom vidare i staden, 19 sj., 2 d., samt af febris gastrica simplex; 24 sj. (Tengstrand); i Sköfde stad 13 sj. (Si/luén); Falköpings d.: spridda fall i Slöta m. fl. socknar 2 qv.; fl. sj., 2 d. (Neuman). Ostergötlands län, Linköpings d.: enstaka fall inom 6 kommuner; fl. sj., 8 d. (Arpi); i staden 4 sj., 1 d. samt af febris gastrica simplex 31 sj., 3 d. (Wallin); i Skenninge partielt inom 5 gårdar vid Fellingegatan 1 qv.; 12 sj. (Nerén); i Wadstena spridda fall 1 2 qv. (Anjou); Söderköpings d.: spridda fall 1 2 qv.; 9 sj. (Djurberg); i staden 13 sj. (Sevon); i Norrköping spridda, fall, 138 sj., 21 d., af tyfusfeber samt af enkel gastrisk feber 105 (Engelbreeht, Åberg); Reymyre d.: spridda fall 1 qv.; 4 sj. (Wester); Odeshögs d.; spridda fall (Hœffner); Boxholms d.: sporadiskt 1 4 qv.; 22 sj., 7 d. (JDrougge); Kisa d.: spridda fall, 13 sj. af tyfoidfeber samt af enkel gastrisk feber 17 sj. (Appelberg); Åtvidabergs cl.: sporadiskt 3 4 qv., 9 sj., 3 d. af tyfoidfeber samt 9 sj. af febris gastrica simplex (Dandenelle). Calmar län och d.: partiel epidemi Thorsås 4 qv. och för öfrigt spridda fall 1 4 qv.; 44 sj., 5 d, (Söderbaum); i staden 16 sj., 1 d. (Petterson); Tjust d.: enstaka fall 1 3 qv.; 8 sj., 2 d. (Haeksell); Oscarshamns d.; enstaka fall; 14 sj., 2 d. (Beckman, Björk); Högsby d.: sporadiskt af tyfoidfeber, 3 sj., 1 d., och af febris gastrica simplex 22 sj. (Moberger); Olands södra d.: enstaka fall; 2 sj. (Cronstrand). Jönköpings län och d.: spridda fall af tyfoidfeber i Ljungarum, Byarum samt i staden, 34 sj., 3 d., samt af enkel gastrisk feber 1 4 qv., 61 sj. (Engstrand, Casperson); i Grenna 3 sj. (Qoennerstedt); Wernamo d.: partiel epidemi i Anderstorp och för öfrigt spridda fall 1 qv.; 12 sj., 2 d. (Sandelin); Ekesjö d.: spridda fall i Hörda ocli Melby, fl. sj., 5 d. (Bråkenhjelm); i staden enstaka fall af tyfus, 3 sj., 1 d., och af febris gastrica 10 sj. (Miltopé); Hvetlanda d.: spridda fall i Skede och Nye och utbredde sig efter hand till Alsheda m. fl. kommuner och förekom med enstaka fall öfver hela distriktet, i många fall tydligen med personer öfverförde från gård till gård, öfver 40 sj. (Carlberg). Kronobergs län, Wexiö d.: partiel epidemi 4 qv, i Tingsås socken; 23 sj. (Wennberg); Ljungby d.: partiela epidemier i Agunnaryd och Pjetteryd kommuner 4 qv.; 10 sj., 2 d. (Iljelmqvisi); Ekeberga d.: spridda fall 3 4 qv.; 5 sj., 1 d. af tyfoidfeber ock 8 sj. af gastrisk feber (Nilsson). Hallands län, Kungsbacka d.: partiel epidemi i Tölö samt i öfrigt spridda fall; 10 sj., 1 d. (Carlson); i Halmstadstrakten spridda fall 1 4 qv.; 13 sj., 2 d. af tyfoidfeber samt 43 sj., 1 d. af»febris gastrica» (Tenggren); i Laholmstrakten spridda fall 4 qv.; 10 sj. (Flygare). Blekinge län, Carlskrona d.: spridda fall af enkel gastrisk feber; 5 sj, (Hellman); i staden spridda fall af tyfus och febris gastrica; 13 sj. (Carlson); Ronneby d.: sporadiskt 1 4 qv., 51 sj., 23 d., samt partiel epidemi af cerebraltyfus 3 qv. i byn Bokön, 13 sj., 2 d. (Rydberg); Sölvesborgs d.: spridda fall af»febris gastrica simplex» 1 qv.; 6 sj. (Norin); i Carlshamnstrakten tyfoidfeber hela året gängse, mest 4 qv., 94 sj., 11 d samt af febris gastrica simplex 104 sj. (Witt, Bergman). Christianstads län och d.: enstaka fall; 2 sj., 1 d. (Andersson); i staden af tyfus 2 sj. och af febris gastrica 5 sj. (Blomberg); Brösarps d.: spridda fall, mest 1 qv.; 21 sj., 4 d. (Åspelin); Cimbrishamns d.: i staden 1 qv. 7 sj., 1 d. oeb i Löderups socken 4 qv. 17 sj., 1 d. af tyfoidfeber samt 9 fall af febris gastrica simplex (Bratt); Broby d.: partiel epi-

32 24 Året Civila sjukvården. Gängse sjukdomar. Hjernfeber. Halsröta. demi i Glimåkra 1 qv.; 3 sj., 2 d. (Lindfors); Engelholms d.: partiela epidemier och spridda sjukdomsfall; enligt pastorernas uppgifter afledo i W. Kamp 2, Odersljunga 4, Orkeljanga 11, Qvidinge 4, Ribbelberga 1. I Stenestad 4 qv. 7 sj., ingen död; tillsammans 29 sj., 22 d. (Scholander); -Klippans d.: spridda fall af gastrisk feber under nästan hela året; 21 sj. (Rumtedt). Malmöhus län, Landskrona d.: spridda fall af tyfoidfeber, 14 sj., och af enkel gastrisk feber, 15 sj. (Virgin); i staden af»gastriska enkla och nervösa febrar» 1 4 qv.; 123 sj. (Gullstrand); Helsingborgs stad: spridda fall af tyfus, 39 sj., 1 d., och af enkel gastrisk feber 16 sj. (Netzler); Malmö d.: spridda fall i Lyngby, Gunnarp, Göddelof, Kyrkheddinge, Esserup, Lyddeköping, Borgeby, St. Peder, Hellestad och Fjelie kommuner 1 4 qv.; 31 sj., 10 d. (Wieselqvist); i staden spridda fall af tyfoidfeber, 37 sj., 2 d., och af enkel gastrisk feber 28 sj. (Falk, Bergh); i Lund spridda fall af tyfoidfeber 1 4 qv. 33 sj., 2 d., och af febris gastrica simplex 29 sj. (Samberg); Ofveds d.: sporadiskt af tyfoidfeber 1 4 qv., 42 sj., 2 d., och af febris gastrica simplex 22 sj. (Åberg); i Ystad 35 sj. (Malmgren); Anderslöfs d.: 4 sj., 2 d. (Ström); Trelleborgs d.: af tyfus endast 2 sj. och af febris gastrica simplex 16 sj. (Möller). Gotlands län, Wisby d.: partielt i Hejdeby kommun 4 qv.; 8 sj. (Kolmodin); i staden spridda fall 1 4 qv.; 17 sj., 1 d. (Neyber); Slite d.: allmännare än förra årets i Lärbro, Fleringe och Bal kommuner; 39 sj., 5 d. (Tengvall). Hjernfeber, meningitis cerebrospinalis epidemica, synes icke under detta år hafva någorsfcädes i riket förekommit som epidemi. Väl återfinnas å läkarnes ingifne tabeller öfver gängse sjukdomar under rubriken»hjernfeber», pä sätt tab. N:o 7, kol. 4 och 5 närmare utvisar, åtskilliga sjukdomsfall till ett sammanlagdt antal af 69 med 34 dödsfall; men ingen af berättelserna innehåller upplysning om dessa sjukdomsfalls beskaffenhet, så att deraf slutas kan, antingen de verkligen tillhöra den under förra åren gängse epidemiska meningiten eller utgjort tyfösa febrar med cerebralform. Ibland förenämnde sjukdomsfall förekommo i Gefleborgs lån 2 sj., 2 d. (Bceckström och v. Sydow); i Södermanlands 7 sj., 3 d. (Lundqvist); i Göteborgs och Bohus 14 sj., 2 d. (Evert och Grön); i Skaraborgs 5 sj., 3 d. (Sundberg); i Ostergötlands 3 sj 3 d. (Arpi och Dandenelle); i Jönköpings 6 sj., 2 d. (Bråkenhjelm och Miltopé); i Blekinge 4 sj., 1 d. (Hellman och Witt); i Christianstads 9 sj., 4 d. (Aspelin och Bratt) samt i Malmöhus län 19 sj., 11 d. (Netzler, Wieselqvist, Bergh och Ström). Tab. Litt. C. Halsröta, difterit, diphteria, angina diphterica, har jemväl detta ar tilltagit i freqvens och utbredning, synnerligen i norra Sverige, äfvensom i Göteborgs och Bohus samt Östergötlands och framför allt Calmar län, så att partiela epidemier och spridda fall af denna sjukdom omtalas från mer än 176 kommuner inom 21 af rikets län, såsom tab. Litt. C. närmare anvisar. Ibland hela antalet uppgifna sjukdomsfall, 3,169, ändades 1,053 dödligt. Emellertid omtalas härförutom uti flere läkares berättelser talrika fall af»strypsjuka» eller»psevdo-croup», hvilka uppenbarligen ej varit annat än difterit. Ibland städerna företedde Göteborg, Calmar, Örebro och Westerås ett mera anmärkningsvärdt sjukantal och 34 af denna sjukdom angripne städer tillsammans 748 sj., 82 d. Sjukdomen förekom på flere ställen samtidigt, och i förening med skarlakansfeber, var i många orter synnerligen dödande, isynnerhet bland barn, och medförde äfven vid lycklig utgång, Tab. Litt. C. Uppgifne antal sjuke och döde af difterit år 1863.

33 Året Civila sjukvården. Gängse sjukdomar. Halsröta. 25 ej sällan paralytiska följdsjukdomar. Den utgjorde i Westerbottens m. il. län en fortsättning af föregående årets difterit, och yppades i öfriga orter såväl på föråret, som isynnerhet under hösten. Ibland 2,556 sjukdomsfall med 755 dödsfall, för hvilka tiden blifvit uppgifven, tillhörde 649 sj. med 192 d. årets första qvartal, 495 sj. med 160 d. det andra, 527 sj. med 186 d. det tredje och 885 sj. med 217 d. det fjerde. Sjukdomen fortfor ännu vid årets slut i flere län och synnerligen i Wermlands temligen allmänt. kön uppgifne Ibland 921 till sjuke med 534 dödsfall voro 466 sj. med 264 d. män och 455 sj. qvinnor med 270 d., samt ibland 866 till lefnadsålder uppgifne sjuke med 99 dödsfall, voro 654 sj. med 73 d. under 10 år, 148 sj. med 15 d. emellan år, 62 sj. med 9 d. emellan år och allenast 2 sj., båda döde, öfver 40 år. Sjukdomsförhållandet inom de särskilda länen var följande: Norrbottens län, Haparanda d.: visade sig i norra delen af Karesuando 4 qv.,»införd från Norge med flyttlappar»; fl. sj., några döde. I nedre socknarna (kustlandet) forekommo ofta»halssvullnader oberoende af skarlakansfebern» hela året om, hvilka»icke åtföljdes af difterit» eller eljest voro elakartade, men stundom öfvergingo i bulnad (Wretholm); Ofverluleå d.: yppades 3 qv. och antog snart epidemisk beskaffenhet; 40 sj., 15 d. (Genberg); Nederkalix d.: spridda fall 3 4 qv.; 7 sj., 1 d. (Tyselius); Råneå d.: spridda fall från Maj till Augusti; 46 sj., 8 d. (Pisaator). Westerbottens län, Umeå d.: spridda fall 1 4 qv., merändels lindrig och synnerligen hos barn, 11 sj., 3 d. (Haij); i staden af»strypsjuka» 1 och 3 qv.; 22 sj., 6 d. (Brisman); Lycksele d.:»difterit» fortfor med spridda fall från förra året; 12 sj. utan dödsfall; men härförutan anföres, att»angina membranacea eller den af D:r Malmberg i Bamsberg beskrifna halssjukdomen» (se 1862 års Berättelse, sid. 31) skördat en större mängd offer än någon annan sjukdom; såsom följande öfversigt af»dödligheten i croupsjukdomen inom Lycksele socken» utvisar: (Ångström). Jemtlands läns Norra d.: spridda fall så väl å landet som i staden, der af 4 sj. 1 afled; samtidigt var angina tonsillaris temligen allmän, dock ej svårartad (Grenholm); Underåkers d.: spridda fall 1 qv. i Marby; 2 sj., 1 d. (Strandberg). Wester-Norrlands lån, Hernösands d.: spridda fall; öfver 5 sj. (Hallström); i staden spridda fall 1 och 4 qv.; 7 sj., 2 d. (Lenström); Skogs d.: spridda fall 2 3 qv. dels i förening med skarlakansfeber, dels ensam; 26 sj., 4 d. (Carlgren); Sollefteå d.: spridda fall i de iesta af distriktets kommuner 1 4 qv.; 68 sj., 3 d. (Charlier); Bodums d.: spridda fall, synnerligen 2 och 4 qv.; öfver 35 sj., 9 d. (Sillen); Sundsvalls d.: temligen talrika fall 1 2 qv.; 30 sj., 7 d. (Westerberg); i staden spridda fall, mest i förening med skarlakansfebern (Mossberg). Gefle län och d.: af»strypsjuka» spridda fall 2 4 qv.; 13 sj., 10 d. (Backström); i staden spridda fall 1 4 qv.; 37 sj., 2 d. (Sandberg, v. Sydow*]); Hoforss d.: temligen utbredd från årets början (Hesselgren); Gysinge d.: endast enstaka fall (Ljunggren); Söderhamns d.: af»strypsjuka» uppgifvas spridda fall hafva inträffat inom nästan alla kommuner, så att enligt presterskapets anteckningar 30 deraf skola aflidit (Beskow); Jerfsö d.: spridda fall i Loos kommun 3 4 qv.; fl. sj., 9 d. (Hedenström); Hudiksvalls d.: enstaka fall såväl på landet som i staden; 8 sj., 3 d. (Fineman, Ekman). Stora Kopparbergs län, Fahlu d. : partiel epidemi i Bjursås kommun, der, enligt pastors uppgift, sjukdomsfallen af»halssjuka» uppgått till 500, deribland 60 medfört dödlig utgång. Af dödsfallen voro : *1 Berättelse om difterit-epidemien i Gefle åren , observerad af v. Sydow, är tryckt i tidskriften Hygiea, Bd. XXVI, s Sundhett-Coilegii und. berålleut (år år

34 26 Året Civila sjukvården. Gängse sjukdomar. Halsröta. dock anses en del af dessa halsåkommor icke varit af difteritisk art; i öfrigt allenast spridda fall; af läkaren vårdade 44 sj. med 6 d. (Kilsel); i staden 1 4 qv., lindrigare än förra året; 38 sj., utan dödsfall (Hallin); vid grufvan 2 3 qv.; 15 sj. (Beronius); i Säthertrakten ; 9 sj., 2 d. (Dillner); Leksands d. : spridda fall 2 3 qv.; 38 sj., 8 d. (Leffler); M o r a d. : spridda fall i Hamra kapell; 40 sj., 4 d. (Blomberg); Näs d.: yppades på våren, synnerligen i Jerna socken och var då hastigt dödande, men blef sedan mildare; 17 sj.. 4 d. (Westman); Hedemora d.: spridda fall 1 4 qv.; 27 sj., ej sällan med paralytiska åkommor (Grill); Westerbergslags d.: spridda fall 4 qv.; 20 sj., 3 d. (Höjer). Wermlands län: i Christinehamnstrakten spridda fall 4 qv.; 10 sj., 1 d. (Lagerlöf); Sunne d.: enstaka fall 2 qv.; 3 sj. (Hedberg); Silbodals d.: enstaka fall, till en del i förening med skarlakansfeber; 3 sj., 1 d. (Örtengren); Arvika d.: yppades 4 qv. i Gunnarskog och fortfor ännu vid årets slut (Borgström); -Gillberga d.: spridda fall af»psevdocroup» (Warodell); Näs d.; spridda fall af lindrig art; 7 sj. (Gra/ström); Wisnums d.: enstaka fall 1 qv.; 4 sj. (Bohm). Örebro län och d.: spridda fall 1 4 qv., utan uppgift om antalet (Hammarström); i staden 1 4 qv.; 62 sj., 1 d. (Acharius); Nora d.: spridda fall 1 2 qv; 7 sj. (Engström); i Lindesbergstrakten spridda fall 1 qv.; 16 sj., 3 d. (Bartkelson); Ramsbergs d.: enstaka fall; 5 sj., alla döde (Malmberg); Carlskoga d.: spridda fall af stomatitis»ulcerationer med difteritisk beläggning» 3 4 qv.; 5 sj. (Gihl); Boo d.: gängse bland barn hela året, synnerligen 4 qv.; 150 antecknade sj., deribland»ungefär 25 proc. aflidit» (Lochner). Westmanlands län, Westerås d.: spridda fall 4 qv.; 24 sj. (Widberg); i staden spridda fall, synnerligen 4 qv.; 51 sj., 1 d. (Altin); i Arbogatrakten epidemiskt 1 4 qv.; 90 sj., 1 d. (Bergmanson, Sparrman); Ramnäs A: enstaka fall 3 qv.; 4 sj., 2 d. (Häggmark). Vpsala län, Enköpings d.: spridda fall; 6 sj., 2 d. (Stiegler); i staden 1 qv.; 4 sj., 1 d. (Barch). Stockholms län och d.: enstaka fall; 6 sj. (Rydberg); Sotholms d.: spridda fall inom alla kommuner 1 2 qv. hos läkaren antecknade från Westerhanninge, Osmö och Sorunda; 27 sj., 4 d. (Bergengren); Södertelge d.: spridda fall 1 4 qv., mest i Thuringe kommun, der flere späda barn afledo; fl. sj. (Martin); Sigtuna d.: endast spridda fall; 4 sj. (Etisson); Norrtelge d.: spridda fall 1 qv. i Wätö och i Wäddö 4 qv.; 23 sj., 12 d. (Palmgren). Stockholms stad: hos fattigläkarne anmälde 18 sj., 8 d., deribland nemligen mankön 8 sj., 3 d. och af qvinkön 10 sj., 4 d., deribland 14 under 10 års ålder (Carlson). Södermanlands län, Nyköpings d.: spridda fall i flere kommuner, men epidemiskt allenast i Nikolai och Tunabergs, 4 qv.; 49 sj., 13 d. (Lundqvist); Eskilstuna d.: spridda fall; 7 sj., 3 d. (Ihrman), samt i staden 6 sj., 1 d. (Malm); i Mariefredstrakten spridda fall 1 qv., dels ensam dels i förening med skarlakansfeber; 11 sj., 2 d, (Lind); Daga d.: spridda fall 3 4 qv.; 10 sj., 4 d. (Klintberg); Stora Malms d.: spridda fall 4 qv. (Govenius); Trosa d.: hos läkaren anmälde blott 3 fall, men flere flere dödsfall uppgifvas i orten hafva deraf inträffat (Rosborg); Malmköpings d.: spridda fall 1 4 qv., 24 sj., 11 d. (Zetterstrand). Göteborgs och Bohus län: i Göteborgs stad spridda fall, dock ej så allmänt, att den kan anses epidemisk. Ibland 114 sj. med 10 dödsfall tillhörde 23 sj. årets första qv., 36 sj., 7 d. det andra, 47 sj., 1 d. det tredje och 41 sj., 5 d. det fjerde (Evert); Mölndals d.: enstaka fall 4 qv., 5 sj. (Sjöstrand); Uddevalla d.: denna sjukdom, som i slutet af år 1860 visade sig med 3 fall, år 1861 med 5 fall och år 1862 med 49 fall, deraf 8 med dödlig utgång, iakttogs under redovisningsåret, 68 sj., deraf 8 afledo, serdeles i Solberga, Jörlanda, Ucklum, Grinnered och Ljung. Utom dessa af läkaren behandlade fall omnämdes flera andra, så att sjukantalet uppgått till minst 200. Med hänseende till tiden tillhörde 28 sj., 3 d. årets första qv., 20 sj., 5 d. det andra, 9 sj. det tredje och 10 sj. det fjerde. I afseende på kön och ålder voro: paralytiska följdsjukdomar voro ej sällsynta (Ahlström); i staden 1 och 4 qv.; 31 sj. (Lönner); i Marstrand 3 4 qv.; Il sj., 1 d. (Hörlin); Håby d.: nästan uteslutande i Lyse kommun samt några sporadiska fall i Bro och Brastad 3 qv.; 42 sj., 17 d. (Lundgren); Tanums d.: sporadiskt; 5 sj., 1 d. (Ingelson). Elfsborgs lån: i Wenersborgs stad spridda fall 2 3 qv.; 12 sj., 2 d. (Kuylenstjerna); Åmåls d.: spridda fall i ôdsköld och Tistelskogs kommuner 2 4 qv.; fl. sj., fl. d. (extra läkaren Svederus); Alingsås d.: enstaka fall 1 qv. (Berggren); Borås d.: enstaka fall 4 qv.; 4 sj., 1 d. (Elmlund); i staden endast 2 fall (Lundqvist); Ulricehamns d.: spridda fall 3 qv.; 5 sj. (Heinriei). Skaraborgs län, Mariestads d.: visade sig vid foten af Kinnekulle, 11 sj., 4 d. (Svedenborg); Hofva d.: spridda fall; 6 sj., 1 d, (Reuterman); Lidköpings à.: talrika fall; i Härened 8 sj., 2 d., i Råd» 27 sj., & d., i Oriösa 42 sj., 18 é., i Säresta 21 sj., 12 d., i Saleby 6 sj., 1 d., i Hjerpås 45 sj., 11 d., i Tådene 29 pj., 8 d., 1 4 qv.; 227 sj., 74 d. (Grmve); i staden 8 sj., 1 d. (Sundberg); Hjo d.: enstaka fall; 6 sj. (Tengstrand); Falköpings d.; endast några fall i staden; 2 d. (Neuman). Östergötlands län, Linköpings d.: partiela epidemier i Stjernarp och Wikingstads samt spridda fall inom ytterligare 10 kommuner, tillsammans 100 sj., 46 d. (Arpi); i staden 12 sj., 8 d., hos flere bland dessa med scarlatina (Wallin); i Wadstena

35 Året Civila sjukvården. Gängse sjukdomar. Halsröta qv.; 20 sj., 5 d.. (Anjou); Söderköpings d,; spridda fall 3 4 qv,; öfver 20 sj., 3 d. (Djurberg); i staden 4 sj. (Sevon); i Norrköping spridda fall; 18 sj., 5 d. (Engelbrekt, Åberg); Odeshögs d.:»flere fall af strypsjuka hafva förekommit, oftast med dödlig utgång» (Hœffner); Boxholms d.: allenast enstaka fall; 2 sj., 2 d. (Drougge); Kisa d.; epidemiskt i Wårdnäs, 8 d,, Oppeby, 19 d., Horn, 5 d., och Hyeklinge, 16 d., kommuner; I. sj., 48 d., men af läkaren behandlade allnnast 2 sj., 1 d. (Appelberg): Åtvidabergs d.: sporadiskt 2 4 qv., 39 sj,, 2 d., hvarförutom»angina membranacea» omtalas hafva förekommit epidemiskt 4 qv., 24 sj., 18 d., deribland män 13 sj., 9 d., qvinnor 11 sj., 9 d., och bland dessa under 2 år 6 sj., 5 d., från 2 3 år 3 sj., 3 d., från 3 4 år 7 sj., 5 å., från 4 5 år 3 sj., 3 d., från 5 6 år 2 sj., 1 d. och från 6 7 år 3 sj., 1 d. (Dandeneïïe). Calmar län och d,: fanns detta år utbredd jemväl till distriktets mellersta och södra delar, synnerligen sednare hälften af året, så väl hos barn som hos fullväxta; 115 sj., 57 d., deribland döde uti Söderåkra, Aug. Dec 26. Thorsås, Juli Dec 3. Halltorp, Aug. Dec 7. Dörby, Januari 1. Årby och Hagby, Okt. Dec 7. Förlösa, Febr. och April 2. Ljungby, Juni Dec 4. Calmar och andra kommuner 7. Summa 57. (Söderbaum) ; i staden spridda fall nnder första hattaret, men mot hösten stegrad till epidemi; öfver 143 sj., 16 d., deribland än förra året, enftr densamma, på sått inhemtas kan af tab. Litt. D, som utgör ett sammandrag af läkarnes ta- Hecidiver förekomrao icke sällan, ach åere personer anpepos deraf 3 gånger, ja en icke mindre än 4 gånger. Stundom kommo recidiven först 3 4 veckor efteråt, men någon gång strax efter tillfriskningen. Af följdsjukdomar förekommo icke serdeles många fall (Petersson); Tjusts d.:»strypsjuka», som nnder förra året var så allmän, har äfven under hela detta år grasserat och skördat många offer.»diphteria» har jemväl varit gängse och bortryckt många barn och yngre personer, isynnerhet i Tryaerum, Westrum, Hannas, Ukna, Odensvi, Hallingsberg. Gamleby, Lofta, Dalhem och Ed. A den berättelsen bifogade tabellen uppgifvas af»diphteria» insjuknade 12, döde 11, och af»angina membranacea» 431 insj., 30 d., dock med anmärkning, att»högst sannolikt många af dem som uppgifvas vara sjuka af angina membranacea ej haft denna sjukdom, utan diphteria (Hacksell); i Westervikstrakten spridda fall 1 4 qv.; 113 sj., 9 d. (Forling, Wester). Jönköpings län: enstaka fall i Wernamo och Hvetlanda distrikter; 6 sj. (Sandelin, Carlberg). Blekinge län, Carlskrona å.: spridda fall; 5 sj. (Hellman); i staden enstaka fall (Carlson); Ronneby d.: spridda Ml 4 qv; 9 sj., 4 d. (Rydberg). Malmöhus län, Landskrona d.: spridda fall i staden; 7 sj., 4 d. (Gulbtrand) i Helsingborg 1 2 samt 4 qv.; 46 sj., 3 d. (Netzler); Malmö d.: af»strypsjuka» spridda fall, synnerligen 1 och 4 qv. i Skabersjö, Törringe, Bjereshög, Esserup, Gusarp, Lyddeköping, Slimmmge, Hellestad, Plädje, Hastad och Hoby; 60 sj., 13 d. (Wieselqvist); i staden enstaka fall; 6 sj., 2 d. (Bergh); Ofveds d.: enstaka fall; 2 sj., 1 d, (Åberg). Gottlands län: i Wisby spridda fall 1 4 qv.; 30 jsj. (Negber). Strypsjuka, angina, memhranacea, synes hafva förekommit med större freqvens och utbredning Tab. Litt. B. Tab. Litt. D. Uppgifne antal sjuke och döde af strypsjuka år 1863.

36 28 Året Civila sjukvården. Gängse sjukdomar. Strypsjuka. beller öfver denna sjukdom, förekommit inom 106 kommuner uti 21 af rikets län med 798 sjukdomsfall, deribland 460 tagit dödlig utgång. Emellertid vill det synas antagligt, att en stor del af de under benämningen»strypsjuka» och»psevdocroup», ja äfven en del såsom»angina membranacea» å läkaretabellerna uppförda sjukdomsfallen i sjelfva verket varit difterit. Ibland städerna företedde Göteborg, Helsingborg, Westervik och Arboga största sjukantalet, och uti tillsammans 36 af sjukdomen angripne städer, förekommo 312 sjukdomsfall med 138 dödsfall. Ibland 773 till tiden uppgifne sjukdomsfall med 429 dödsfall tillhörde 282 sj. med 151 d. årets första qvartal, 142 sj., 83 d. det andra, 120 sj., 68 d. det tredje och 229 sj., 127 d. det fjerde. Det vida öfvervägande antalet sjukdoms- och dödsfall tillhörde barnaåldern under 10 år. sig i de särskilda länen på följande sätt: Sjukdomen visade Westerbottens lån, Umeå d.: spridda fall 1 2 och 4 qv.; 11 sj., 3 d. (Haij); Skellefteå d.: enstaka fall 1 qv.; 2 sj. (Lindström). Wester-Norrlands lån: i Hernösands stad spridda fall af»croup» 4 qv.; 8 sj., 4 d. (Lenström); Sollefteå d.: enstaka fall 2 qv.; 2 sj., 1 d. (Charlier). Gefleborgs län och d.: spridda fall; 13 sj., 10 d. (Bmckström); i staden allenast enstaka fall; 11 sj., 6 d. (Sandberg, v. Sydow); Gysinge d.: blott enstaka fall; 1 sj., 1 d. (Ljunggren); Bollnäs d.: af»angina membranacea» (?) under 3 4 qv.; 19 sj., 13 d. (Borgman); i Söderhamns stad enstaka fall 2 qv.; 3 sj., 2 d. (Thollander); Jerfsö d.: enstaka fall 2 qv.; fl. sj., 5 d. (Hedenström); Hudiksvalls d.: endast enstaka fall; 4 sj., 2 d. (Fineman, Ekman). Stora Kopparbergs lån, Fahlu d.: spridda fall 1 och 4 qv.; 6 sj., 5 d. (Kiisel); i staden 12 sj., 6 d. (Hallin); i Sätherstrakten af»angina membranacea» 1 2 qv.; 14 sj., 4 d. (Dillner); Hedemora d.: spridda fall 2 qv.; 6 sj. (Grill); Westerbergslags d.: spridda fall mest 1 qv.; 12 sj., 5 d. (Höjer). Wermlands lån: i Christinehamnstrakten spridda fall; 14 sj., 1 död (Berg, Lagerlöf): Sunne d.: enstaka fall 2 qv.; 1 sj., 1 d. (Hedberg); Filipstads d.: enstaka fall 1 och 4 qv.; 5 sj., 1 d. (Pallin); Silbodals d.: enstaka fall 3 qv.; 4 sj., 4 d. (Ortengren); -Arvika d.: spridda fall 3 4 qv. (Borgström); Gillberga d.: enstaka fall; 1 sj., 1 d. (Warodell); Näs d.: af»croup» spridda fall 1 och 4 qv.; 10 sj., 7 d. (Gra/ström). Örebro län: i staden enstaka fall 3 qv.; 4 sj., 4 d. (Acharius); Nora d.: spridda fall; 6 sj., 3 d. (Engström); Lindesbergstrakten spridda fall 1 3 qv.; 13 sj., 2 d. (Barthelson); Bo o d. : spridda fall 1 2 qv.; 8 sj., 2 d. (Lockner). Westmanlands lån: i Westerås stad spridda fall 3 4 qv.; 12 sj., 9 d. (Altin); i Arbogatrakten af»strypsjuka» spridda fall 1 och 4 qv.; 18 sj., 8 d. (Bergmansson); Ramnäs d.: 3 sj., 2 d. (Häggmark); i Salatrakten 2 qv.; 2 sj., 1 d. (Öländer). Upsala län: Dannemoratrakten enstaka fall 4 qv.; 2 sj., 2 d. (Hagberg); Enköpings d.: enstaka fall; 5 sj., 2 d. (Stiegler); i staden 2 qv.; 3 sj., 2 d. (Barck). Stockholms län, Botkyrka d.: enstaka fall 4 qv.; 2 sj., 1 d. (Ryding); Södertelge d.: spridda fall; 4 d. (Martin); Sigtuna d.: enstaka fall; 3 sj., 2 d. (Elisson); Norrtelge d.: allenast 2 sj. (Palmgren); i staden enstaka fall 1 och 4 qv.; 4 sj., 2 d. (Isander). Stockholms stad: hos fattigläkarne anmälde 24 sj., 15 d. (Carlson). Södermanlands län. Nyköpings d.:»strypsjuka hela året gängse i särskilda delar af distriktet; hos läkaren anmälde 50 sj., deribland, enligt presterskapets anteckningar, skalle hafva aflidit 46; i staden 1 4 qv.; 43 sj., 29 d. (Lundqvist); i Eskilstuna stad 2 qv.; 9 sj., 2 d. (Malm); i Strengnäs 3 sj., 2 d. (Pontén); Dagad.: endast 3 sj., 1 d. (Klintberg); Wingåkers d.: spridda fall; 14 sj., 9 d. (Aurell); Stora Malms d.: spridda fall 1 4 qv.; 17 sj. och, enligt presterskapets uppgifter, 17 d. (Govenius); Trosa d.: 4 sj., 2 d. (Rosborg); Malmköpings d.: af»strypsjuka» 1 4 qv.; 24 sj., 16 d. (Zetterstrand). Göteborgs och Bohus län, Göteborgs d.: af»strypsjuka)) spridda fall; 17 d. (Montén); i staden sporadiskt, hos läkaresällskapet anmälde 39 sj., 9 d., deribland första qv. 12 sj., 2 d., andra qv. 10 sj., 5 d., tredje qv. 2 sj. och fjerde qv. 15 sj., 2 d. (Evert); Mölndals d.: enstaka fall; 3 sj., 1 d. (Sjöström); Uddevalla d.: spridda fall; 7 sj., 3 d. (Ahlström); i staden 7 sj., 2 d. (Lönner); Håby d.: spridda fall; 4 sj., 1 d. (Lundgren). Elfsborgs län: i Wenersborgs stad enstaka fall; 3 sj., 2 d. (Kuylenstjerna); vid Trollhättan 1 qv. 3 sj., 1 d. (Rinman); Borås d.: enstaka fall i Torpa kommun 1 och 3 qv.; 4 sj., 2 d. (Elmlund); Ulricehamns d.: enstaka fall; 3 sj., 1 d. (Heinrici). Skaraborgs län, Mariestads d.: spridda fall (Svedenborg); i staden 4 qv.; 8 sj., 2 d. (Örbom); Lidköpings d.: partiel epidemi och spridda fall i 4 kommuner; 29 sj., 14 d. (Grœve); i staden 3 sj., 3 d.; i Sköfde stad 7 sj., 2 d. (Sylvén). Östergötlands län: i Linköpings stad enstaka fall; 5 sj., 4 d. (Wallin); ~ Motala d.: enstaka fall 1 qv.; 4 sj., 2 d. (Bohnsack); i Söderköpings stad enstaka fall 4 qv.; 1 sj., 1 d. (Sevon); i Norrköping 9 sj., 7 d. (Engelbrecht, Åberg); Kisa d.: enstaka fall 2 qv.; 3 sj., 1 d. (Appelberg); Åtvidabergs d.: epidemiskt 4 qv.; 24 sj., 18 d. hvilka dock snarare tyckas tillhöra difteriten, se sid. 27 (Dandenelle). Calmar län och d.: enstaka fall 1 qv. (Söderbaum); i staden 8 sj., 4 d. (Petersson); Stranda d.:»croup» uppträdde med häftighet under September månad i Mönsterås, der 8 barn föllo offer derför, och i Alems kommun, der dock en-

37 Året Civila sjukvården. Gängse sjukdomar. Kikhosta. 29 dast ett bara afledo 1 Oktober; 20 sj., 9 d. (Peterson); i Westervik 26 sj., 5 å. (Forling); Wimmerby d.. spridda fall i Frödinge 3 qv.; 16 sj., 11 d. (difterit?) (Bergenklint). Jönköpings lån och d.: enstaka fall 4 qv. i staden; 6 sj., 2 d. (Casperson); Eksjö d.: spridda fall i Wireda, Marbäck och Eksjö landsförsamling; fl. sj., 3 d. (Bråkenhjelm.); i staden enstaka fall; 2 sj., 1 d. (Miltopé); Hvetlanda d.: allenast enstaka fall; 2 sj. (Carlberg). Hallands län: i Halmstadstrakten 3 sj., 1 d. (Tenggren). Blekinge län: i Oarlskrona stad enstaka fall (Carlson); Ronneby d.: 2 sj., 2 d. (Rydberg); i Oarlshamnstrakten spridda fall 1 2 qv.; 6 sj., 4 d. (Witt, Bergman). Christianstads län, Brösarps d.: enstaka fall 4 qv.; 4 sj., 1 d. (Aspelin); Cimbrishamns d.: spridda fall 1 qv.; 7. sj., 3 d. (Bratt); Engelholms d.: spridda fall 1 och 4 qv. i Båstad, Qvidinge, Örkeljunga och Qsjö kommuner; fl. sj., 12 d. (Seholander). Malmöhus län, Landskrona d.: enstaka fall 2 qv.; 2 sj., 1 d. (Virgin); i Helsingborg spridda fall 1 4 qv.; 36 sj., 8 d. (Netzler); i staden Malmö 6 sj., 3 d. (Falk, Bergh); i Lund spridda fall; 14 sj., 3 d. (Samberg); Hörby d.: 2 sj., 1 d. (Eneroth); i Ystad 5 sj., 1 d. (Malmgren); Anderslöfs d.: 11 sj., 9 d. (Ström). Gotlands län, Wisby d.: enstaka fall (Kolmodin); i staden 12 sj., 5 d. (Neyber). Kikhosta, pertussis, har detta år visat någon minskning i jemförelse med det nästföregående, Tab. Litt. E. men dock, på sätt tab. Litt. E närmare anvisar, bemärkts inom 123 kommuner af 20 bland rikets län. Endast från Jemtlands, Kronobergs, Hallands och Gotlands omtalas ej alls denna sjukdom. Sjukdomsfreqvensen var i de norra länen ännu obetydligare än förra året, förblef i låglandsbältet ungefär lika som då och förminskades äfven i södra Sverige, med undantag för de båda skånska länen, der kikhostan detta år synes vara i tilltagande. Epidemiskt förekom den i Nyköpings distrikt samt Marks, Motala, Christianstads och Malmö distrikter. Ibland 2,522 antecknade sjukdomsfall uppgifvas 160 hafva tagit dödlig utgång. Ibland städerna företedde Nyköping, Göteborg och Malmö anmärkningsvärdt sjukantal, och 25 af sjukdomen angripne städer tillsammans 1,151 sj., 36 d. Sjukdomen var merändels af vanlig lindrig art, utom i Hernösand, der den visade svårare beskaffenhet. Den fortfor i Norrbottens, Örebro, Westmanlands, Södermanlands, Gefleborgs, Bohus samt Calmar län alltifrån föregående året, men yppades eljest i de flesta orter på sednare hälften af året. Ibland till tiden uppgifne sjuke tillhörde 573 sj. årets första qvartal, 605 det andra, 671 det tredje och 582 det fjerde. Sjukdomen fortfor ännu på flere ställen vid årets slut, men synes då vara i aftagande. Dess förhållande i de särskilda länen var följande: Norrbottens län, Haparanda d.: yppades 2 qv. temligen allmänt, aftog på sommaren, men blef på hösten åter allmännare; fl. sj., 2 d. (Wreiholrn); Ofverluleå d.: fortfor från förra året i aftagande 1 qv. (Genberg), Westerbottens län: spridda fall 1 2 och 4 qv.; 10 sj., 2 d. (Haij); Skellefteå d.: spridda fall 1 och 4 qv.; 10 sj. (Lindström). Tab. Litt. E. Uppgifne antal sjuke och döde af kikhosta år 1863.

38 30 Året Civila sjukvården. Gängse sjukdomar. Kikhosta. Wevter-Norrlands län: i Hernösand spridda fall 3 qv. af svårare art; 10 sj., 2 d. (Lenströtn.) ; Örns kölds viks å. : spridda fall 2 4 qv., särdeles i kustsocknarne; 43 sj., 5 d. (Håkansson); Skogs d.: spridda fall, jnaest på hösten; 20 sj. (Carlgren). Gefleborgs län och d.: spridda fall; 8 sj. (Backström); Söderhamns d.: temligen allmänt 2 qv. i Norrala,; fl. sj. (Beskow); Bollnäs d.: 5 sj. (Bergman); Hudiksvalls d.: endast spridda fall; 9 sj. (Fineman, Ekman). Stora Kopparbergs län, Fahlu d.: spridda fall 3 qv.; 14 sj. (Kusel); Leksands d.: spridda fall 4 qv. (Leffler); Hedemora d.: spridda fall 4 qv.; 12 sj. (Grill). Wermlands län: i Carlstad spridda fall; 5 sj. (Götlin); Sunne d.: spridda fall 2.3 qv.; 11 sj. (Hedberg); Filipstads d.: spridda fall 4 qv.; 20 sj. (Pallin); Uddeholms och Dalby d:r: spridda fall 2 qv.; (Möller, Friberg). Örebro län och d.: spridda fall 3 qv.; (Hammarström); i staden gängse 1 3 qv.; 42 sj., 1 d. (Acharius); Nora d.: fortfor från förra året 1 4 qv.; 65 sj. (Engström); i Lindesberg endast enstaka fall 1 qv.; 6 sj. (Barihelson); Carlskoga d.: spridda fall 4 qv.; 35 sj. (Gihl); i Askersundstrakten: fortfor med spridda fall 1 qv. (Thorstensson); Boo d.: spridda fall 4 qv.; 12 sj. (Lookner). Westmanlands län, Westerås d.: spridda fall 2 qv.; 10 sj. (Widberg); i staden enstaka fall; 6 sj., 1 d. (Altin); i Strömsholmstrakten 8 sj. (Åkerman); i Arbogatrakten fortfor från förra året 1 3 qv.; 105 sj., 2 d. (Bergmansson, Sparrman); Ramnäs d.: spridda fall; 11 sj. (Häggmark); i Salatrakten spridda fall; 13 sj. (Öländer). Upsala län, Enköpings d.: spridda fall; fl. sj. (Stiegler); i staden 9 sj. (Barck). Stockholms län och fi.: endast enstaka fall, synnerligen sednare hälften af året; 12 «j. (Rydberg, Klosterberg); Sotholms d.: spridda fall i Westerhanninge 1 qv.; 13 sj. (Bergengren); Norrtelge d.: i flere kommuner 1-2 qv.; 112 sj., 6 d. (Palmgren). Stockholms stad: hos fattigläkarne anmälde 91 sj., alla under 10 år, deribland 6 d. (Carlson). Södermanlands län, Nyköpings d.: yppades 2 qv. och fortfor till årets slut, så väl i staden som på landet; 206 sj., 29 d. (Lundqvist); Eskilstuna d.: spridda fall 1 2 qv.; 23 sj. (Birman); i Stregnäs: fortfor 1 qv.; 37 sj., 4 d. (Pontén); Daga d.: fortfor från förra året 1 qv.; 8 sj., 1 d. (Klintberg); Wingåkers d.: 1 2 qv. spridda fall; 8 sj., 7 d. (Aurell); Stora Malms d.: fortfor från förra året; 23 sj., 7 d. (Govenius); Malmköpings d.: spridda fall 1 och 3 qv.; 35 sj., 3 d. (Zetterstrand). Göteborgs och Bohus län, Göteborgs d.: spridda fall 1 3 qv.; 24 sj. (Montén); i staden fortfor från förra året 1 qv., upphörde på sommaren nästan alldeles, men tilltog åter på hösten; hos läkaresällskapet anmälde 350 sj., 7 d., deraf första qv. 147, under andra qv. 57, under tredje qv. 47 och under fjerde qv. 99 sj. (Evert); Mölndals d.: epidemiskt 2 3 qv.; 66 (Sjöström). Elfsborgs län, Wenersborgs d.: spridda fall; 3 sj. (Kjellberg); Borås d.: spridda fall 3 qv.; 11 sj. (Elmlund); Ulricehamns d.: spridda fall 2 3 qv.; 38 sj., 1 d. (Heinrici); i staden 10 sj., 1 d. (Hedlund); Svenljunga d.: enstaka fall 2 qv.; 2 sj. (Friman); Marks d.: utbredd till alla kommuner; öfver 22 sj., 7 d. (Friman). Skaraborgs län, Lidköpings d.: ganska allmän, synnerligen uti 6 kommuner 1 2 qv.; öfver 47 sj., 3 d. (Grarve); ^ Hjo d.: spridda fall temligen allmänt 3 4 qv.; 32 sj., 1 d. (Tengstrand); Sköfde stad: fortfor hela året med spridda fall; 18 sj. (Sylvén); - Falköpings d.: spridda fall i Kimneveds, Slöta och Sandhems kommuner 3 4 qv.; (Neuman). Östergötlands län, Linköpings d.: spridda fall i 8 kommuner; fl. sj., 6 d. (Arpi); i Wadstena spridda fall 2 qv. (Anjou); Motala d.: allmänt 4 qv.; 70 sj., 7 d. (Malmberg, Bohnsack); i Norrköping 39 sj. (Engeïbrecht, Åberg); B.eymy<r«d.: spridda fall 1 4 qv.; 16 sj. ( Wester). Calmar län och d.: fortfor från förra året allenast med enstaka fall 1 qv.; 14 sj., 1 d. (Söderbaum); Stranda d.: fortfor i aftagande 1 qv.; 32 sj., 1 d. (Peterson); Tjusts d.: spridda fall; 32 sj. (Hacksett); Hörby d.: spridda fall, mest i Fagershults kommun; öfver 9 sj., 1 d. (Moberger). Jönköpings län och d.: i staden 4 qv. 10 sj. (Casperson); Ekesjö d.: spridda fall i Solberga och Bellö 2 och 4 qv.; fl. sj., 2 d. (Bråkenhjelm). Blekinge län: i Carlshamn sporadiskt 1 qv.; 2 sj. (Witt). CJiristianstads län och d.: spridda fall under hela året i många kommuner, och under sista qv. epidemiskt i O. och W. Wram, Esphult, Djurröd, Träne, Linneröd; hos läkaren antecknade endast 19 sj., 3 d. (Andersson); i staden 4 qv. epidemisk, lindrig; 48 sj., 3 d. (Blomberg); Brösarps d.: synnerligen 1 2 qv.; 24 sj., 4 d. (Aspelin); Cimbrishamns d.: spridda fall hela året i de flesta kommuner; 53 sj., 6 d. (Bratt). Malmöhus län, Landskrona d.: spridda fall; 5 sj. (Virgin); i staden 17 sporadiska fall (Gullstrand); Höganäs d.: epidemiskt 4 qv., lindrig; 20 sj. (Fredriksson); i Helsingborg endast 6 fall (Netzler); Malmö d.: spridda fall i 8 kommuner; 50 sj., 5 d. (Wieselqvist); i staden epidemiskt 1 4 qv.; öfver 190 sj., 6 d. (Falk, Bergh); i Lund sporadiskt 3 qv; 9 sj. (Samberg); Öfveds d.: förekom hela året inom alla kommuner af Färs härad; 117 sj., 1 d. (Åberg); i Ystad 4 qv.; 23 sj. (Malmgren); Anderslöfs d.: gängse 3 4 qv.; 20 sj., 12 d. (Ström); Trelleborgs d.: spridda fall 3 qv., enligt presterskapets uppgifter 22 sj., 10 d. (Möller). Tab. Litt. F. Rödsot, Dysenteria, har detta år varit nästan lika inskränkt, som under det nästföregående året. Den omtalas allenast frän 52 kommuner inom 14 län, och har ingenstädes visat någon mera anmärknings-

39 Året Civila sjukvården. Gängse sjukdomar. Rödsot. 31 värd freqvens eller utbredning. Endast i Stora Kopparbergs, Wermlands och Östergötlands län förekomtno spridda fall deraf pä på större områden. Ibland hela antalet anteeknade sjukdomsfall, 753, medförde 72 dödlig utgång. Partiela epidemier förekotomo uti Alfta, Näs, Filipstads, Dahlby, Daga, Åmåls och Boxholms distrikten Endast 9 städer företedde sjukdomsfall af rödsot till ett sammanlagdt antal af 125 sj., 5 d. I början af året fortfora ännu några spridda fall från föregående höst, men eljest yppades sjukdomen förnämligast under tredje qv. eller högsommaren och början af hösten. tillhörde 49 årets första qv., 51 det andra, 365 det tredje och 146 det fjerde. Ibland till tiden antecknade sjukdomsfall Ibland 126 sjukdomsfall, för hvilka könet blifvit uppgifvet, voro 55 sj. med?> d. män och 71 sj. med 2 d. qvinnor, och med hänsyn till åldern, ibland 156 fall, 95 sj. med 13 d., barn under 10 år, 7 sj. emellan 11 till 20 år och 54 sj. med 2 d. fullvuxna personer, nemligen: Wester-Norrlands län, Sollefteå d.: partielt i Långsele kommun 3 qv.; 38 sj., 3 d. (Charlier); Skogs d.: 7 sj., 1 å. (Carlgren). Gefleborgs län, Bollnäs d.: spridda fall 3 4 qv.; 11 sj., 7 d. (Borgman); Alfta d.: lindrig epidemi i Woxna kommun 4 qv.; 46 sj., 3 d., deribland män 17 sj., 2 d, och qvinnor 26 sj., 1 d. samt under 10 års ålder 32 (Nordenström). Stora Kopparbergs län, Fahlu à.: endast sporadiska fall; 17 sj. (Kilset); i staden 3 qv.,; 11 sj., 2 d. (Hallin); vid grufvan 4 sj., 2 d. (Beronius); i Sätherstrakten spridda fall; 14 sj. (Dillner); Leksands d.: spridda fall; 15 sj. (Leffler); Näs d.: partielt i Flöda och Jerna kommuner af mild art 3 qv.; 38 sj., 2 d. ( Westman); Hedemora d.: spridda fall 3 qv.; 36 sj. (Grill). Wermlands län: i Christinehamnstrakten 3 qv.; 12 sj. (Lagerlöf); Sunne d,: spridda fall 3 qv.; 47 sj., 2 d. (Hedberg); Filipstads d.: partielt uti Eksliärads kommun 3 qv. samt i öfrigt spridda fall; 60 sj., 2 d. (Ballin); Uddeholms d.: endast enstaka fall (Möller); Dahlby d.: rödsotsartad diarrhé yppades 3 qv. i Finskoga församling och. visade sig äfven inom Dahlby kommun ända till arets slut i spridda fall. Sjukdomen uppträdde med rödsotens symptomer, men var i allmänhet af ett mildt förlopp, orsakande endast få dödsfall. Ibland af läkaren behandlade 30 sjukdomsfall afledo endast 2 (Friberg); Arvika d.: spridda fall 3 qv. i Brunskog och Boda kommuner (Borgström); Gillberga d.: enstaka fall å en torplägenhet i Gillbergs kommun 2 qv.; 6 sj.. 1 d. (Warodell). Örebro län, Nora d.: spridda fall 3 qv.; 22 sj. (Engström); Boo d.: spridda fall 3 qv.; 8 sj. (Loefoier). Upsala lån: i Dannemoratrakten 3 qv.; 5 sj. (Hagberg). Stockholms stad: allenast enstaka fall; hos fattigläkarne anmälde 12 sj. (Carlson). Södermanlands län, Daga d.: partiela epidemier i Björnlunda, 16 sj., och Gåsinge, 13 sj., 3 qv.; inalles 29 sj., 2 d. (Klintberg); Malmköpings d.: enstaka fall; IB sj. (Zetterstrand). Göteborgs och Bohus län: i staden Göteborg endast spridda fall; 59 sj., 3 d. (Evert); Håby d.: sporadiska fall i Askum och Krokstad kommuner; 8 sj., 2 d. (Lundgren); i Strömstad 3 sj. (Cron). Elfsborgs län, Åmåls d.: partiela epidemier och spridda fall uti Ertemark, Håbol, Torskog och Steneby kommuner 3 4 qv.; fl. sj. (extra läkaren Svederus); Borås d.: allenast enstaka fall i staden 3 qv.; 3 sj. (Elmhmd); Ulricehamns d.: endast af»diarrheea dysenterica» några spridda fall i Böne kommun 4 qv.; 7 sj. (Heinriei). Skaraborgs län, Mariestads d.: partiel epidemi i Beatebergs kommun 1 qv., 9 sj., samt i Leksbergs kommun 3 qv., 3 sj. (Svedenborg); Lidköpings d.: allenast ett och annat fall 3 qv. (Grave); N auras d. :»anmärkningsvärdt sällsynt» (Ericsson). Tab. Litt. F. Uppgifne antal sjuke och döde af rödsot år 1863.

40 32 Året Civila sjukvården. Gängse sjukdomar. Rödsot Diarrhé. Ostergötlands län: i Skenningetrakten några fall i Gärstads kommun; 9 sj., 3 d. (Nerén); i Norrköping allenast enstaka fall; 6 sj. (Engelbrecht); Reymyre d.: yppades 3 qv. i Regna och utbredde sig temligen allmänt äfven till Schedevi, synnerligen bland barn, och upphörde med Oktober månad; 54 s.,j 13 d. (Wester); Boxholms d.: yppades i Ekeby kommun 3 qv. och spridde sig med några fall till Rinna, Wäderstads och Åsby kommuner samt upphörde vid årets slut; 54 sj., 20 d. (Drougge); Kisa d.: allenast enstaka fall; 3 sj., 1 d. (Appelberg). Calmar län, Wimmerby d.: lindriga fall 3 qv. i Tuna kommun; 36 sj., 1 d. {Bergenklint). Jönköpings län och d. : spridda fall 3 4 qv. (Engstrand). Malmöhus län: i Landskrona stad 5 spridda fall (Gullstrand). Tab. Litt. G. Diarrhé och tarmkatarrh, Diarrhœa, omtalas från flera delar af riket hafva mer och mindre talrikt förekommit, till ett uppgifvet antal af 7,289 sjukdomsfall med 61 dödsfall, förnämligast under sommarmånaderna och hösten. Ibland dessa voro 225 fall uppgifne såsom Choiera nostras eller kolerin, förnämligast i Östersunds norra, Hedemora, Göteborgs och Trollhättans distrikter. Ibland till tiden uppgifne sjukdomsfall tillhörde 1,385 årets första qvartal, 1,390 det andra, 2,732 det tredje och 1,782 det fjerde. Inom de särskilda länen förhöll sig sjukdomen på följande sätt: Norrbottens län, Haparanda d.: mag- och tarmkatarrher allmänna under sednare delen af sommaren och skördetiden (Wretholm); Nederkalix och Piteå d.: spridda fall (Tyselius). Westerbottens län: i Umeå 133 sj., 2 d. (Brisman). Jemtlands lån, Norra d.: diarrhé och kolerin temligen allmänt 3 qv. (Grenholm); Undersåkers d.: 3 qv. öfver 60 sj. (Strandberg). Wester-Norrlands lån, Sollefteå d.: spridda fall (Charlier); Nätra d.: 52 sj., 4 d. (Håkansson). Gefleborgs lån: spridda fall i alla distrikter, 314 sj. Stora Kopparbergs lån, Fahlu d.: särdeles allmänt, 207 sj., 2 d.; Hedemora d.: 87 sj., deribland 16 Choiera nostras; i Westerbergsjagen 93 sj., 2 d. Wermlands län: spridda fall i alla distrikter, 287 sj. Örebro län, Boo d.: spridda fall, till en del blodblandade, 103 sj. (Lockner). Westmanlands, Upsala och Stockholms län: spridda fall. Södermanlands län, Eskilstuna d.: talrikt, öfver 148 sj. (Birman, Malm). Göteborgs och Bohus län: i Göteborgs stad talrikt, synnerligen 3 4 qv., 2,066 sj., deribland 389 tillhörde första qv., 487 det andra, 528 det tredje och 669 det fjerde. Härförutom omtalas 139 fall af kolerin under höstmånaderne. Under samma tid förekommo 2 fall, upptagna som»choiera asiatica», det ena i Augusti och det andra i Oktober; detta sistnämnda med särdeles hastigt förlopp och dödlig utgång (Evert). I öfriga distrikter spridda fall. Elfsborgs lån, Trollhättans d.: 3 fall af»kolera», ett i Mars, ett i September och ett i Oktober, hvilket sistnämnda efter 14 timmar ändades dödligt (Rinman); i öfriga distrikter spridda fall af diarrhé.' Skaraborgs län: spridda fall. Ostergötlands län, Åtvidabergs d.: temligen talrikt, 159 sj.; i öfriga distrikter spridda fall. Calmar, Jönköpings, Kronobergs, Hallands, Blekinge och Christianstads lån: spridda fall. Malmöhus län: i Malmö stad ovanligt talrikt,»antagligen gynnade af den arbetande klassens trångmål till följd af den inskränkning i arbetsförtjenst, som uppstått af den betydliga stagnation i handel, rörelse och byggnadsföretag, som detta år egt rum», öfver 159 sj. (Bergh, Falk). Gotlands lån: spridda fall (Neyber). Tab. Litt. H. Frossan, febris intermittens, har under detta år ytterligare minskats till freqvens och utbredning, så att från nästan alla delar af riket förmäles, att denna sjukdom förekommit mycket sparsammare än under något bland flere föregående år. Äfven i den eljest af frossa ansenligt hemsökta Mälaredalen, har densamma nu visat sig mindre än vanligt, och vid Göta elfs mynning förekommo detta år färre sjukdomsfall än till Tab. Litt. G. Uppgifne antal sjuke och döde af diarrhé år 1863.

41 Året Civila sjukvården. Gängse sjukdomar. Frossa. 33 förene. Emellertid bemärktes spridda fall deraf i alla rikets lan, talrikast i Södermanlands, Östergötlands, Calmar och Malmöhus lftn. Ibland 3,608 antecknade sjukdomsfall uppgifvas 14 hafva tagit dödlig utgång. Åfven detta år bemärktes enstaka fall af frossa inom de nordligaste länen: i Piteåtrakten och Nederkalix, i kustbyarne inom Skellefteå och Nysätra distrikter, i Wester-Norrlands län: förutom å kustlandet, några fall ända upp i öfre âdalen inom Bodums distrikt, och inom Jemtlands län: vid Husa bruk inom Undersåkers distrikt hos 4 nyligen från Wermland anlände arbetare. I Fahlutrakten anmäldes 15 fall och i Westerbergslagen 22 fall, mest hos sjöfolk, trafikerande Strömsholms kanal. De uti Södermanlands och Calmar län andra år bemärkta remittenta febrarne voro äfven detta år mera sällsynta. Ibland städerna företedde Stockholm, Göteborg, Malmö, Norrköping och Westervik något märkligare sjukantal, och inalles 47 städer, der sjukdomsfall af frossa äro uppgifne, ett sammanlagdt antal af 1,768. Sjukdomsfallen förekommo under alla årets månader, men företrädesvis på våren och början af sommaren. Ibland 3,391 till tiden uppgifne sjukdomsfall tillhörde 825 årets första qvartal, 1,365 det andra, 625 det tredje och 576 det fjerde. Af 258 sjukdomsfall, för hvilka typus blifvit uppgifven, voro 99 qvotidianer, 148 tertianer och 11 qvartaner. Ibland 608 sjuke, för hvilka könet är antecknadt, voro 260 män och 348 qvinnor; och med hänseende till åldern ibland 552 sjuke: 128 barn under 10 år, 89 i åldern emellan år, 196 emellan år och 107 emellan år och 32 öfver 60 år. Sjukdomens å tab. Litt. H antydda förhållande inom de särskilda länen var följande: Norrbottens län: Nederkalix d.: enstaka fall 3 qv., 1 sj., och Piteå d.: spridda fall 1 qv., 3 sj. (Tyselius). Westerbottens län, Nysätra d.: spridda fall, dock mindre allmänt än föregående år {Risberg); i Umeå stad: enstaka fall 3 qv.; 4 sj. (Brisman); Skellefteå d.: spridda fall, mest i knstbyarne och otefter elfven, 1 2 qv., dock ingenstädes till större antal; 15 sj. {Lindström). Jemtlands län, Undersåkers d.: fyra sjukdomsfall förekommo vid Husa bruk, bland dit nyligen från Wermland anlände arbetare (Strandberg). Wester-Norrlands län, Hernösands d.: spridda fall 2 qv., hos läkaren dock endast 4 sj. antecknade (Hallström); Sollefteå d.: spridda fall 3 qv.; 10 sj. (Charlier); Bodums d.: enstaka fall 2 qv.; 4 sj., deribland 3 fall utgjorde larverad frossa (Sillen); Ornsköldsviks d.: enstaka fall 2 3 qv.; 3 sj. (Håkansson); Sundsvalls d.: allenast enstaka fall 2 qv.; 4 sj. (Westerberg); i staden några få fall, mest bland sjöfolk (Mossberg). Gefleborgs län och d.: spridda fall, såväl på landet som i staden, synnerligast 2 qv.; 49 sj. (Bceekström, Sandberg, v. Sydow); Gysinge d.: spridda fall, mindre talrikt än andra år; 16 sj. (Ljunggren); Bollnäs d.: spridda fal] 2 qv.; 10 sj. (Borgman); i Söderhamns stad enstaka fall 3 qv.; 8 sj. (Thollander). Hudiksvalls d.: spridda fall 1 4 qv.; 22 sj.; i staden 43 sj. (Fineman, Ekman). Stora Kopparbergs län, Fahlu d.: enstaka fall 2 qv.; 8 sj. (Kwsel); i staden 5 sj. (Hallin); vid grufvan 2 sj. (Beronius); i Säthertrakten 11 sj. (Dillner); Leksands d.: allenast enstaka fall (Leffler);- Hedemora d.: endast få fall 2 3 qv., 20 sj., och desse mestadels gamla frossor som återkommit. Beträffande frossoma yttras i anledning häraf:»jag anser det här vara stället att i min mon fästa uppmärksamhet vid den bekräftelse som från denna ort kan hemtas för den framställda åsigten, "att man af det underjordiska vattnets större eller mindre afstånd från jordytan, mätbart genom vattenståndet i brun- Tab. Litt H. Uppgifne antal sjuke och döde af frossa år Sundhels-Collegiî und. berättelse {år år 1863.

42 34 Året Civila sjukvården. Gängse sjukdomar. Frossa. narne, kan hemta ledning för hvad man af epidemier kan hafva att vänta under den närmast kommande tiden, eller med andra ord, att ju närmare det underjordiska vattnet står till jordytan, desto tunnare lager af ytans organiska ämnen är underkastad förvandling och derigenom i tillfälle att genom sina exhalationer bilda miasmer, hvilket vid ett lägre vattenstånd i vida högre grad blir fallet, och i särdeles hög grad om lager, som ytterst sällan blifva torra, någon gång och för någon tid blifva det. Det inses lätt huru ofantligt mycket mera utdunstningar härigenom måste bildas, än af de för ögat synliga uttorkade sjöstränder och kärrytor, hvilka såväl af mig som andra anförts såsom sannolikt bidragande orsak till frossornas utbredning och freqvens under de föregående frossåren. Såsom kändt är och uti rapporterna för 1855 och 1856 blifvit berättadt, fanns frossa här i orten endast såsom en ytterst sällsynt undantagssjukdom ända till 1855, då temligen talrika, dock ännu spridda fall inträffade; men först 1856 utbröt, och då med mycken häftighet, ortens första frossepidemi. Dessa och närmast föregående år voro utmärkta för sin ovanliga torka; vattenståndet i sjöarne var lägre än någon kunde minnas, brunnar och källor sinade ut. Då kom året 1860 med sina snömassor och sina öfversvämningar på våren. Enligt tillförlitliga anteckningar hade ej Dalelfvens vattenstånd på 96 år eller sedan 1764 varit så högt. Ett märkbart aftagande i frossornas freqvens märktes genast och har sedan fortgått. Jag har velat anföra detta, då möjligen liknande observationer äro gjorda eller kunna göras af andra» (Grill). Westerbergslags d.: ringare freqvens än under något föregående år under sednaste decennium; de flesta fallen hos sjöfolk, trafikerande Strömsholms kanal; 22 sj. (Höjer). Wermlands län, Garlstads d.: i staden detta år högst sällsynta, endast på våren 16 fall och på hösten 6; orsaken måhända att söka i det jemna och temligen höga vattenståndet i sjön samt den ihållande, kyliga temperatur, som herrskade. (Götlin); i Christinehamnstrakten spridda fall, mest 2 qv.; 20 sj. (Berg, Lagerlöf); Sunne d.: spridda fall 1 2 qv.; 14 sj. (Hedberg); Filipstads d.: spridda fall 2 qv.; 21 sj. (Pallin); Uddeholms d.: spridda fall 2 qv.; 6 sj. (Möller); Silbodals d.: af den här sällsynta frossan 4 fall 1 3 qv. (Örtengren); Arvika d.: under hela året mycket sällsynt (Borgström); Gillberga d.: spridda fall 2 3 qv. i ringa freqvens; 19 sj. (Warodett); Näs d.: mindre allmänt än förra året, antagligen i följd af att vattenståndet varit mindre vexlande; 12 sj. (Grafström); Wisnums d.: sällsyntare än vanligt (Bohm). Örebro län och d.: spridda fall 2 qv,, utan uppgift på antalet (Hammarström); i staden spridda fall 2 3 qv.; 14 sj. (Acharius); Nora d.: spridda fall 1 2 qv.; 18 sj. (Engström); i Lindesbergstrakten spridda fall; 20 sj. (Barthelsson); Bo o d.: ganska sparsamt, endast 9 sj. (Lockner). Westmanlands län, Westerås d.: endast enstaka fall; 3 sj. (Widberg); i staden 2 3 qv. 22 sj. (Altin); i Strömsholmstrakten mindre talrikt än föregående år; 62 sj. (Åkerman); i Arbogatrakten spridda fall; 74 sj. (Bergmansson, Sparrman); Ramnäs d.: spridda fall, i aftagande; 15 sj. (Häggmarh); i Salatrakten spridda fall 2 3 qv.; 15 sj. (Öländer). Upsala län: i Dannemoratrakten mera sparsamt än förra året; endast 14 sj. (Hagberg); i Enköpings stad enstaka fall 1 2 qv.; 8 sj. (Barck). Stockholms län och d.: betydligt minskade emot förra åren; 15 sj. Såsom anmärkningsvärdt anföres, att sedan, i sammanhang med Brunnsvikens sänkning, kanalerna vid Haga Kongl. lustslott blifvit urtappade från det stagnerande, illaluktande, dyiga vattnet, med stor hast igenfyllda och saltsjövatten från Edsviken vid Ålkistan insläppt i Brunnsviken, har ej förekommit någon enda frossa bland personalen vid Haga, der denna sjukdom under föregående år ganska talrikt förekommit (Rydberg); Botkyrka d.: spridda fall 1 2 qv.; 35 sj. (Ryding); Sotholms d.: ovanligt ringa antal 2 qv.; 11 sj. (Bergengren); Sigtuna d.: i jemförelse med föregående åren sällan förekommande (Elisson); Norrtelge d.:»hafva så betydligt i freqvens aftagit, att de under årets sednare hälft voro sällsynta»; 97 sj. (Palmgren); i staden ovanligt sparsamt; 5 sj. (Isander); Östhammars d.: endast få fall; 11 sj. (Blume). Stockholms stad: spridda fall, hos fattigläkarne anmälde: 475 sj., deribland under första qv. 126, under det andra 123, nnder det tredje 89 och under det fjerde 102, deribland 194 män och 280 qvinnor och 107 under 10 år, 83 i ålder från år, 179 från år, 95 från år och 32 öfver 60 år (Carlson). Södermanlands län, Nyköpings d.: enstaka fall 2 qv., såväl i staden som på landet sparsamt; 17 sj. (Lundqvist); Eskilstuna d.: spridda fall 1 4 qv.; 81 sj. (Birman); i staden 10 sj. (Malm); i Thorshälla 5 sj. (Öhrman); i Stregnäs 6 sj. (Pontén); Daga d.: endast få fall; 20 sj. (Klintberg); Wingåkers d.: fortfor i spridda fall 1 qv.; 24 sj. (Aurell); Stora Malms d.: mindre allmänt än andra år; 57 sj. (Govenius); Trosa d.: frossorna»lysa genom sin ovanliga fåtalighet»; endast 5 anmälda fall (Rosborg); Malmköpings d.: spridda fall; 62 sj. (Zetterstrand). Göteborgs och Bohus län: i Göteborgs stad förekommo frossor detta år ännu mindre än under det förra; ibland anmälde 549 sj. tillhörde>97 årets första qv., 218 det andra, 99 det tredje och 135 det fjerde (Evert); Mölndals d.: enstaka fall 2 qv.; 13 sj. (Sjöström); Uddevalla d.: enstaka fall; 10 sj. (Ahlström); i Strömstad spridda fall; 8 sj., deraf 3 d., alla 3 ytterst svaga och anœmiska, så att det icke lyckades hafva frossan för mer än högst 3 4 anfall (Cron). Elfsborgs län: i Wenersborgs stad 1 2 qv. 23 sj. (Kuylenstjerna). Åmåls d.: i staden 2 3 qv.; 7 sj. (Ekelund); Borås d.: allenast enstaka fall 2 och 4 qv.; 5 sj. (Elmlund); i staden 3 sj. (Lindqvist); Ulricehamns d.: endast enstaka fall; 1 sj. (Heinrici). Skaraborgs län, Mariestads d.: spridda fall (Svedenborg); Hofva d.: spridda fall 2 3 qv.; 6 sj. (Reuterrnan); Lidköpings d.: endast spridda fall till ringa antal i kustlandet vid Wenern (Grœve); i staden 1 4 qv.; 10 sj. (Sundberg); i Skara stad sporadiskt; 8 sj. (Lundberger); Naums d.: enstaka fall; 5 sj. (Ericsson); Hjo d.: enstaka fall; 8 sj. (Tengtttrand); i Sköfde stad allenast 1 fall (Sylvén).

43 Året Civila sjukvården. Gängse sjukdomar. Frossa. Påssjuka. 35 Östergötlands län, Linköpings d.: spridda fall, mera sällsynt än andra år (Arpi); i staden 15 sj. (Wallin); i Skenninge ett enda fall af perniciös frossa; 1 sj., 1 d. (Nerén); i Wadstena spridda fall 2 och 4 qv. (Anjou)', i Söderköpings stad enstaka fall 1 2 qv.; 5 sj. (Sevon); i Norrköping spridda fall; 31 sj. (Engelbreeht, Åberg); Reymyre d.: spridda fall 1 2 qv.; 12 sj. (Wester); Boxholms d.: spridda fall 2 qv.; 34 sj. (Drougge); Kisa d.: spridda fall 1 2 qv.; 22 sj. (AppeUberg); Åtvidabergs d.: spridda fall kela året, dock ej särdeles talrikt; 63 sj., deribland 35 qvotidianer, 21 tertianer, 1 qvartan och 6 med irregulier typ (Dandenellç). Calmar län och d.: spridda fall; 15 sj. (Söderbaum); i staden 4 sj. (Petersson); Stranda d.: liksom förra året hafva de»remittenta febrarna, äfvensom höstfrossorna» i år förekommit temligen sparsamt; 117 sj., 5 d. (Peterson); Tjusts d.: spridda fall 1 2 och 4 qv.; 85 sj. (HackseU); i Westervik 45 sj. (Forling, Wester); Oscarshamns d.: enstaka fall; öfver 12 sj. (Darin, Beckman, Björck); Hörby d.: spridda fall 1 3 qv.; 46 sj. (Moberger); Borgholms d.: spridda fall 2 qv.; 7 sj. (Holmberg); Olands södra d.: enstaka fall (Cronstrand). Jönköpings län och d.: ytterst sparsamt (Engstrand); i staden 7 sj. (Casperaon); Wernamo d.: spridda fall 1 3 qv.; 12 sj. (Sandelin); Ekesjö d.: spridda fall i Linderås, Säby och Hults kommuner; fl. sj., 3 4 (Bråkenhjelm). Kronobergs län, Wexiö d.: enstaka fall (Wennberg); Ljungby d.: enstaka fall; 2 sj, (Hjelmqvist); EkebergacL: spridda fall, mest 1 qv.; 12 sj. (Nilsson). Hallands län: i Halmstad spridda fall 1 4 qv.: 13 sj. (Tenggren). Blekinge län, Carlskrona d.: spridda fall 1 2 qv.; 12 sj. (Hellman); i staden spridda fall (Carlson); Sölvesborgs d.: spridda fall 2 qv.; 7 sj. (Norin). Christianstads län: endast sporadiskt och vida sparsammare än något af de 10 sista åren. Dock hafva kommuner vid Helgeå företett det öfvervägande antalet. Ännu torde vara för tidigt att bestämma om den tillförene omnämnda uttappningen af träsken vid Helgeå eller andra förhållanden orsakat sjukdomens aftagande, helst detta aftagande lika mycket visat sig i de kommuner, som icke af nämnde aftappning kunnat i detta hänseende draga någon fördel; 49 sj., 1 d. (Andersson); i staden 23 sj. (Blomberg); Brösarps d.: spridda fall i Widtsköfle, Magiehems, Raflanda, Hvitaby och Mellby kommuner, som gränsa intill hafvet, hafva låga, ofta öfversvämmade stränder, 1 2 och 4 qv.; 118 sj. (Aspelin); Cimbrishamns d.: allenast 3 sjukdomsfall (Bratt); Engelholms d.: enstaka fall 2 qv., 6 sj. (Seholander); Klippans d.: spridda fall 2 qv.; 10 sj. (RunsteäCy. Malmöhus län, Landskrona d.: spridda fall temligen talrikt; öfver 39 sj. (Virgin); i staden endast 30 sporadiska fall (Gullstrand); Höganäs d.: spridda fall 2 qv.: 8 sj. (Fredriksson); i Helsingborg endast spridda fall; 20 sj. (Netzler); Malmö d.: spridda fall 1 2 och 4 qv.; 89 sj. (Wieselqvist); i staden spridda fall; 105 sj. (Falck, Bergh); i Lund spridda fall 2 3 qv.; 10 sj. (Samberg); Hörby d.: spridda fall; 122 sj., deribland 22 qvotidianer, 87 tertianer och 4 qvartianer (Eneroth); Ofveds d.: spridda fall 1 2 qv.; 36 sj.. (Åberg); i Ystad 19 sj. (Malmgren); Anderslöfs d.: spridda fall (Ström); Trelleborgs d.: sporadiskt; 14 sj., 1 d. (Möller). Gotlands län: spridda fall i staden; 15 sj. (Neyber); Slite d.: mindre allmänt än andra år (TengvaU). Påssjukan, Parotitis, har detta år åter visat något större freqvens och utbredning än under näst- Tab. Litt. L föregående och förekommit i mer än 60 kommuner inom 19 lan; allmännare i Göteborgs och Bohus, Skaraborgs och Malmöhus län, samt i öfriga partielt eller med spridda sjukdomsfall. Från de tre nordligaste länen samt Upsala och Kronobergs län omtalas den icke alls, såsom tab. Litt. I anvisar. denna sjukdom förekommo i Christinehamnstråkten, Göteborgs, Mölndals och Uddevalla distrikter. Partiela epidemier af Ibland städerna företedde endast Göteborg, Gefle och Christinehamn något anmärkningsvärdt antal sjuke och inom 21 Tab. Litt. I. Uppgifne antal sjuke och döde af påssjuka, år 1863.

44 36 Året Civila sjukvården. Gängse sjukdomar. Påssjuka. städer förekommo sammanlagdt 884 sjukdomsfall. Ibland hela antalet antecknade sjukdomsfall, 1,429, nämnas allenast 3 hafva tagit dödlig utgång. Sjukdomen fortfor i Göteborg från förra året, men förekom eljest förnämligast i början och slutet af året. Ibland 1,425 till tiden uppgifna sjukdomsfall tillhörde 554 årets första qvartal, 326 det andra, 191 det tredje och 354 det fjerde. Endast för 96 sjukdomsfall är könet uppgifvet, och ibland dessa voro 37 män och 59 qvinnor. Med hänseende till åldern voro ibland 59 sjuke, de enda, för hvilka uppgift härom blifvit meddelad, 17 under 10 år, 15 i åldern emellan år, 22_i åldern emellan år och 5 derutöfver. I de särskilda länen förhöll sig sjukdomen på följande sätt: Wester-Norrlands län, Ornsköldsviks d.: gängse bland barn i kustbyarne 2 qv.; 17 sj. (Håkansson). Gefleborgs län: i staden talrika fall, synnerligen 1 2 qv.; 72 sj. (Sandberg,». Sydow). Stora Kopparbergs län: i Fahlu stad enstaka fall 1 4 qv.; 15 sj. (Hallin); vid grufvan 5 sj. (Beronius); Näs d.: enstaka fall 3 qv.; 4 sj. (Westman); Hedemora d.: spridda fall 1 qv.; 8 sj. (Grill). Wermlands län: i Christinehamnstrakten allmänt 3 4 qv.; 107 sj. (Berg, Lagerlöf); Sunne d.: enstaka fall; 7 sj. (Hedberg); Filipstads d.: spridda fall 1 4 qv.; 10 sj. (Pattin). Örebro län och d.: i staden 3 4 qv.; 40 sj. (Acharius). Nora d.: enstaka fall; 6 sj. (Engström). Westmanlands län: i Strömsholmstrakten enstaka fall; 6 sj. (Åkerman); i Arboga 3 sj. (Bergmansson). Stockholms län och d.: spridda fall 4 qv.; 7 sj. (Rydberg); Botkyrka d.: spridda fall 1 qv.; 8 sj. (Ryding); Norrtelge d.: enstaka fall 4 qv.; 4 sj. (Palmgren). Stockholms stad: enstaka fall; hos fattigläkarne anmälde 18 sj. (Carlson). Södermanlands län, Nyköpings d,: spridda fall, 6 sj., och i staden 8 sj. (Lundqvist); Eskilstuna d.: enstaka fall; 9 sj. (Ihrman) samt i staden 5 sj. (Malm); Daga d.: 4:de qv. 8 sj. (Klintberg); Stora Malms d.: spridda fall; 8 sj. (Govenius); Trosa d.: spridda fall 1 qv.; 6 sj. (Rosborg), Göteborgs och Bohus län: Göteborgs d.: spridda fall 2 qv. (Montén); i staden: fortfor från förra året, hade i Januari nått sin höjd och aftog derefter; 492 sj., deribland 369 tillhörde första qv., 99 det andra, 11 det tredje och 13 det fjerde (Evert); Mölndals d.: epidemiskt 1 2 qv.; 39 sj. (Sjöström); Uddevalla d.: epidemiskt 2 qv., lindrig; 89 sj. (Ahlström); i staden 7 sj. (Lönner); Håby d.: spridda fall; 14 sj. (Lundgren). Elfsborgs län: Wenersborgs stad 2 qv.; 18 sj. (Kuylenstjerna); Trollhättans d.: spridda fall 2 3 qv.; 21 sj. (Rinman); Borås d.: spridda fall i Toarps kommun 1 och 4 qv.; 5 sj. (Elrnlund). Skaraborgs län, Hofva d.: enstaka fall; 3 sj. (Reuterman); Lidköpings d.: sporadiskt i Tådene kommun 1 qv. (Grœve); Naums d.: enstaka fall; 5 sj. (Ericsson); Hjo d.: spridda fall, synnerligen i staden, 1 2 qv.; 60 sj., 3 d. (Tengstrand); i Sköfde stad ovanligt talrikt, lindrig 3 4 qv.; öfver 22 sj. (Sylvén); Falköpings d.: allmänt hos barn i staden och närmaste trakten, lindrig (Neuman). Ostergötlands län: i Norrköping enstaka fall; 3 sj. (Engelbrecht); Kisa d.: spridda fall 1 qv. i Kisa kommun; 3 sj. (Appelberg). Calmar län: i Westervik enstaka fall; 5 sj. (Forling). Jönköpings län och d.: i staden spridda fall 2 qv.; 27 sj. (Casperson); i Eksjötrakten temligen allmänt 4 qv.; 17 sj. (Miltopé); Hvetlanda d.: spridda fall 1 qv.; 12 sj. (Carlberg). Hallands län: i Warbergstrakten talrika fall 2 qv. (Brunstedt); i Halmstad 3 sj. (Tenggren). Blekinge län, Sölvesborgs d.: spridda fall 3 qv.; 12 sj. (Norin). Christianstads län, Brösarps d.: spridda fall 2 qv. 7 sj. (Aspelin); Cimbrishamns d.: spridda fall 2 och 4 qv.; 8 sj. (Bratt); Klippans d.: spridda fall 1 qv.; 4 sj. (Runstedt). Malmöhus län: i Helsingborg spridda fall 1 3 qv.; 24 sj. (Netzler); Malmö d.: talrika fall i 3:ne kommuner 4 qv.; 94 sj. ( Wieselqvist); i staden spridda fall 1 4 qv.; 28 sj. (Falck, Bergh); i Lund 3 4 qv.; 12 sj. (Samberg); i Ystad 11 sj. (Malmgren). Gotlands län: i staden enstaka fall; 3 sj. (Neyber). Tab. Litt. K. Smittkoppor, Variolce, varioloides, hafva detta år åter börjat tilltaga i freqvens och utbredning. Efter det att den koppfarsot, som yppades år 1856, och under derpå följande 7 år hemsökt ansenliga delar af riket under åren 1861 och 1862, så aftagit, att densamma med sistnämnde år kan anses hafva upphört, började smittkopporna, som redan under sednare delen af sistnämnde år å några punkter af Småland och Westergötland visat en oförväntad stegring, att ånyo märkbart tilltaga i freqvens och utbredning, så att en ny flerårig koppfarsot tvifvelsutan nu åter är att förvänta. Under det att 1856 års epidemi hade sin egentliga utgångspunkt från östra kusten och förnämligast Stockholm, synes å ena sidan Östergötland och å den andra Bohuslän och förnämligast Göteborgs stad hafva utgjort de områden, hvarifrån den nu ifrågavarande

45 Året Civila sjukvården. Gängse sjukdomar. Smittkoppor. 37 farsoten utgått. Emellertid hafva kopporna redan under detta år visat sig inom inemot 100 kommuner af 18 län, likväl i flere bland dessa allenast med enstaka fall. Endast i Göteborgs och Bohus, Elfsborgs samt isynnerhet Skaraborgs och Östergötlands län förekom sjukdomen med mera anmärkningsvärd freqvens. Med undantag för en kommun i Westerbottens län, har hela norra Sverige äfven detta år förblifvit fritt från koppor, liksom ock Södermanlands och Gotlands län. A de flesta ställen var sjukdomen af lindrig art, s. k. modifierade koppor. Ibland 1,364 antecknade sjukdomsfall uppgifvas emellertid 163 dödsfall. Partiela epidemier förekommo i Skellefteå, Lidköpings, Nauras, Linköpings, Kisa, Calmar, Wrigsta och Carlskrona distrikter. Ibland städerna företedde Göteborg och Linköping mera anmärkningsvärdt sjukantal och inalles af koppor angripna städer tillsammans 713 sjukdomsfall med 90 dödsfall. Sjukdomen utgjorde i Skaraborgs och Östergötlands län en fortsättning från föregående årets epidemi, men yppades eljest i de flesta orter under sednare halfåret och visade sig i öpsala m. fl. ställen vid årets slut i tilltagande. Ibland 1,050 sjukdomsfall med 136 dödsfall, for hvilka tiden blifvit uppgifven, tillhörde 159 sjukdomsfall med 19 dödsfall årets första qvartal, 279 sj. med 36 d. det andra, 297 sj. med 29 dödsfall det tredje och 315 sj. med 52 d. det fjerde. Med hänsyn till könet voro ibland 571 fall, de enda, för hvilka sådant finnes uppgifvit, 285 sj. med 35 d. män och 286 sj., 35 d. qvinnor; och med hänseende till lefnadsåldern, ibland 612 sj. med 51 dödsfall: 217" sj. med 32 d. i åldern under 10 år, 153 sj., 8 d. i åldern emellan år, 201 sj., 9 d. emellan samt 41 sj., 2 d. öfver 40 år. Sjukdomens à tab. Litt. K antydda förhållande i de särskilda länen var följande : Westerbottens län, Skellefteå d.: yppades i Ursviks by i slutet af förra året bos Norska sjömän i hamnen och spridde sig inom 9 byar af kommunen 1 2 qv. temligen talrikt; 48 sj., 2 å. (Lindström). Gefleborgs lån, Söderhamns d.: ett dödsfall 2 qv. {Beskow). Örebro län: i staden enstaka fall 3 qv. ; 2 sj. (Acharius); Carlskoga d.: yppades 3 qv. utan känd anledning och fortfor till Oktober; 8 sj., 2 d. (GihlJ, Westmanlands län, i Westerås stad: enstaka fall 1 qv.; 1 sj. (Aliin); i Arbogatrakten 4 qv.; 1 sj. (Bergmanson). Upsala län och d. : yppades i staden 4 qv. och fortfor vid årets slut; 21 sj., 3 d. (Landshöfd. rapport). Stockholms län och d.: spridda fall 3 4 qv., 8 sjukdomsfall af godartad beskaffenhet (Klosterberg); Sigtuna d.: enstaka fall i Haga kommun 4 qv.; 3 sj., 1 d. (Elisson). ~ Stockholms stad: spridda fall; hos fattigläkarne anmälde 32 sj., 1 d., deribland under första qv. 6, under andra 4, under tredje 3 och under fjerde 18 (Carlson); k provisoriska sjukhuset intogos första qv. 1, änder det andra 6, under det tredje 32 och under det fjerde 46, tillsammans 85 sj., deribland voro 61 män och 24 qvinnor, och 10 under 10 år, 7 i åldern från år, 60 emellan år och 8 emellan år. Af hela antalet afledo 9 (Ljunggren). Göteborgs och Bohus län, Göteborgs d.: spridda fall 3 qv. i Frölunda kommun; 3 sj-, 2 d. (Montén); i staden yppades kopporna i April, tilltogo i freqvens och fortforo ännu vid årets slut; 311 sj., 44 d., deribland 4 tillhörde första qv., 67 sj., 6 d. det andra, 75 sj., 8 d. det tredje och 168 sj., 30 d. det fjerde. Af dessa vårdades 131 å kopphuset och ibland dem voro 49 vaccinerade, deraf 9 dogo, och 33 ovaccinerade, deraf 15 dogo. För öfriga saknas uppgift om vaccinationen. Af hela antalet voro 48 sj., 15 d. under 2 år och 82 sj., 17 d. från 2 10 år samt alla öfriga öfver 10 år, nemligen: Tab. Litt. K. Uppgifne antal sjuke och döde af smittkoppor år 1863.

46 38 Året Civila sjukvården. Gängse sjukdomar. Smittkoppor. Koppepidemien i Göteborg (Evert); Mölndals d.: spridda fall 3 qv.; 5 sj., 2 d. (Sjöström); Orousts d.: infördes med en från Göteborg anländ yngling 4 qv.; 6 sj., 1 d. (Högdal). Elfsborgs län: i Wenersborgs stad enstaka fall 3 qv.; I sj. (Kuylenstjerna); Alingsås d.: spridda fall i Siene kommun 2 qv.; 2 sj., 1 d. (Berggren) samt i Björkö kommun 3 qv.; 45 sj., 7 d. (Högselius); Borås d.: infördes med jernvägsarbetare till Fristads kommun 2 qv. och utbreddes derifrån till några angränsande ställen; 23 sj., 3 d. (Elmlund); i staden 4 qv.; 4 sj., 1 d. (Lundqvist); Ulricehamns d.: enstaka fall 2 qv.; 4 sj. (Heinrici); Marks d.: partiel epidemi, införd från Halland till Carl Johans, Kongsäters och Istorps kommuner 4 qv.; 13 sj., 2 d. (Friman). Skaraborgs län, Mariestads d.: yppades på Bromön hos en från Göteborg anländ person och spridde sig bland glasbrukets personal 3 4 qv.; 6 sj. (Svedenborg); E.ofva, d.: enstaka fall; 2 sj. (Reuterman);- Lidköpings d.: spridda fall i Saleby, Jung, Winköl och Kjellby kommuner; 62 sj., 17 d. (Grasve); i Skara stad: fortforo från förra året 1 qv.; 12 sj., 3 d. (Lundberger); Naums d.: spridda fall i Trefva, Jungs, Lengjums, Sparlösa och Skärstads kommuner af lindrig art; 10 sj. (Ericson); Hjo d.: spridda fall i flere kommuner 1 4 qv.; öfver 44 sj., 3 d. (Tengstrand); i Sköfde stad spridda fall 3 qv; 5 sj., 2 d. (Sylvén); Falköpings d.: sporadiskt i Broddetorps, Segerstads, Thorbjörntorps, Friggeåkers, Falköpings, Luttna, Wårkumla och Kinneveds kommuner 1 4 qv.; öfver 17 sj., 5 d. (Neuman). Östergötlands lån, Linköpings d.: spridda fall inom 15 kommuner 1 4 qv.; omkring 140 sj., 9 d. (Arpi); i staden fortforo hela året, allmännast med 2 qv., aftogo derefter, så att vid årets slut qvarlågo allenast 6 sjuke; 271 sj., 30 d., deribland 41 sj., 1 d. tillhörde första qv., 129 sj., 17 d. det andra, 71 sj., 10 d. det tredje och 29 sj., 2 d. det fjerde. Ibland dessa voro 65 sj., 7 d. män och 71 sj., 8 d. qvinnor, samt 35 under 10 år, 26 från år, 48 från år och 21 öfver 40 år (Wallin); i Skenninge enstaka fall 1 qv.; 3 sj. (Nerén); Motala d.: 3 qv. 3 sj. (Bohnsack); i Söderköpings stad: infördes med en badgäst från Linköpingstrakten 3 qv.; 7 sj. (Sevon); i Norrköping spridda fall 2 3 qv.; 18 sj. (Åberg); Odeshögs d.: spridda fall i Ödeshögs och Åby kommuner (Hceffner); Boxholms d.: några fall i Norra Wi 2 qv.; 8 sj., 1 d. (Drougge); Kisa d.: partiel epidemi och spridda fall i Wårdnäs, Horns och Kisa kommuner 3 4 qv.; 42 sj., 2 d. (Appelberg); Åtvidabergs d.: yppades i Juli i Kettilstad, införda med en vandrande yngling, samt spridde sig till Åtvid och Wårdnäs; 15 sj. (Dandenelle). Calmar län och d.: visade sig på sommaren ganska allmänt i Wissefjerda af modifierad art; vidare i Söderåkra 4 qv. af svårare art; 26 sj., 7 d. (Söderbaum). Jönköpings län och d.: i staden spridda fall 2 qv.; 3 sj., 1 d. (Casperson); i Grenna: infördes med en från Eksjö anländ person 1 qv., som insjuknade och utbredde sjukdomen till tvenne personer i samma hus; 3 sj. (Qvennerstedt); Wernamo d.: enstaka fall 1 qv.; 2 sj. (Sandelin); i Eksjötrakten spridda fall 1 2 qv.; 14 sj., 6 d. (Miltopé); Hvetlanda d.: yppades 4 qv. i Ôkne kommun; 24 sj. (Carlberg); Wrigsta d.: partiel epidemi i Sandsjö och "Wallsjö kommuner 2 3 qv.; öfver 19 sj. (Lindskog). Kronobergs län, Ekeberga d.: spridda fall 2 qv. i Långasjö och Nottebäcks kommuner; 6 sj. (Nilsson). Hallands lån, Kongsbacka d.: spridda fall 3 qv. i Wärö och Ahs kommuner; 11 sj. (Carlsson); i Warbergstrakten spridda fall, införde från Elfsborgs län (Brunstedt); Falkenbergs d.: partiel epidemi i Ullared 4 qv.; 4 sj. (Ehrengranat). Blekinge län, Carlskrona d.: partiel epidemi och spridda fall 1 4 qv. i Tvings och Sillhöfda kommuner, mest hos fullvuxne personer; öfver 33 sj., 4 d. (Hellman); i staden ensta fall 2 qv. (Carlson); Ronneby d.: enstaka fall 2 qv.; 1 sj., 1 d. (Rydberg). Christianstads län, Hessleholms d.: spridda fall i Mellby kommun i slutet af året; 5 sj. (Gammelin). Malmöhus län, Höganäs d.: enstaka fall 3 qv.; 3 sj. (Fredriksson); i Helsingborg enstaka fall 3 qv.; 5 sj. (Netzler); Hörby d.:»epidemiskt», särdeles lindriga; utan uppgift om antalet (Eneroth). Vattenkoppor, Varicellœ, förekommo i spridda fall inom 17 län, nemligen: Jemtlands län: spridda fall i Norra d. (Grenholm) och i tjndersåker d.: 1 qv.; 8 sj. (Strandberg). Gefleborgs län: i staden spridda fall 2 4 qv.; 16 sj. (Sandberg, v. Sydow); Hudiksvalls stad: spridda fall 4 qv.; 11 sj. (Ekman). Stora Kopparbergs län, Fahlu d.: 5 s. (Kûsel), _ Wermlands län: i Carlstad 4 sj. (Götlin); Filipstads d.: spridda fall 9sj. (Pallin); Gillberga d.: spridda fall, temligen talrikt, 3 qv. (Warodell). Örebro stad 1 2 qv.; 9 sj. (Åcharius). Westmanlands lån: Arbogatrakten 3 sj. (Bergmansson). Stockholms län och d.: spridda fall 1 2 qv.; 7 sj. (Rydberg); Botkyrka d.: spridda fall 3 qv.; 23 sj. (Ryding); Sotholms d.: 4 sj. (Bergengren). Stockholms stad: enstaka fall; hos fattigläkarne anmälde 8 sj. (Carlson). Söder-

47 Året Civila sjukvården. Gängse sjukdomar. Skarlakansfeber. 39 manlands län, Eskilstuna d.: i staden 2 fall (Malm)', i Thorshälla 8 sj. (Öhrman); Daga d.: 7 sj. (Slinteberg). Göteborg» och Bohus län: i staden Göteborg talrikare än förra året; samtidigt med smittkopporna 190 sj. (Evert); Mölndals d.: spridda fall 6 sj. (Sjöström); i Strömstadstrakten 6 sj. (Cron). Elfsborgs län; i Wennersborgs stad 5 sj. (Kuylenstjema). Skaraborgs län, Norra d.: 7 fall samtidigt med skarlakansfeber (Ericson). Jönköpings län, Wernamo d.: gängse 4:de qv.;21sj. (Sundelin). Hallands län, i Halmstad 4 sj. (Tenggren). Christianstads län och d.; mycket allmänt 2 qv., så att nästan alla barn i somliga kommuner angrepos (Anderson). - Malmöhus län: i Helsingborg spridda fall 8 sj. (Netzler); i Malmö stad spridda fall 13 sj. (Falck, Bergh); i Lund 6 sj. (Samberg). Gotlands lån: i Wisby stad spridda fall 8 sj. (Neyber). Skarlakansfeber, Scarlatina, har detta år företett ungefär enahanda freqvens och utbredning tab.. Litt. L. som förra årets, eller måhända snarare något tilltagande, och bemärkts uti mer än 142 kommuner inom 21 af rikets län på sätt tab. Litt. L anvisar. I flere bland dessa har dock sjukdomen, likasom under det föregående året, visat sig allenast med enstaka fall. Den redan år 1862 omnämda epidemien ï Norrbottens län fortfor äfven en del af detta år, hvaremot Westerbotten och Jemtland voro nästan alldeles fria från denna sjukdom, som deremot i Westernorrlands och Gefleborgs län betydligt tilltagit, och vidare uti Södermanlands, Elfsborgs och Östergötlands samt de båda skånska länen äfvensom Gotland varit mest framstående. Deremot har densamma aftagit i Göteborgs och Bohus, Skaraborgs och Hallands län. Från Upsala och Calmar län omtalas den alldeles icke. Betydligare partiela epidemier förekommo i Haparanda, Hernösands, Örnsköldsviks, Sundsvalls, Hudiksvalls, Trollhättans, Brösarps och Broby distrikter. Sjukdomen var i somliga orter svårartad, såsom i Hernösands Örnsköldsvik, Sundsvall och Hudiksvall samt Trollhättan, komplicerad med difteristiska affektioner, konvulsioner, bulnande halssvulster och hydropiska åkommor. Ibland 3,021 antecknade sjukdomsfall uppgifvas 592 hafva tagit dödlig utgång. Ibland städerna företedde Sundsvall, Hudiksvall, Lund och Wisby anmärkningsvärdare antal sjukdomsfall, och 16 af sjukdomen angripne städer tillsamman 778 sj. 135 d. Sjukdomen fortfor i Norrbottens, Wester-Norrlands, Södermanlands, Bohus, Elfsborgs, Christianstads och Malmöhus län från förra året; men förekom i de flesta orter eljest förnämligast under sednare halfåret. Ibland till tiden uppgifne sjukdomsfall tillhörde 558 sj. med 109 d. årets första qvartal, 338 sj. med 85 d. det andra, 587 sj. med 127 d. det tredje och 928 sj. med 214 d. det fjerde. Sjukdomen fortfor vid årets slut ännu å Gotland samt i flere orter å fastlandet. Med hänsyn till kön voro ibland 780 sj. med 179 d. 393 sj. män med 87 dödsfall och 387 qvinnor med 92 dödsfall samt ibland 299 för hvilka åldern ftr uppgifven: 211 i åldern under 10 år, 85 emellan år, 3 emellan år. Inom de serskilda länen var sjukdomens förhållande följande: Norrbottens lån, Haparanda d.: fortfor ganska allmänt, 1 2 qv. i flere delar af distriktet ända upp till Karesuando. Samtidigt förekom messling, så att i ett hus träffades den ena, i ett annat den andra sjukdomen fl. sj. 3 d. (Wretholm). Råneå och Neder-Kalix d.: spridda fall 1 qv.; öfver 4 sj. (Tyselius, Bernheim). Tab. Litt. L. Uppgifne antal sjuke och döde af skarlakansfeber år 1863.

48 40 Året Civila sjukvården. Gängse sjukdomar. Skarlakansfeber. Jemtlands län, TJndersåkers d.: enstaka fall i Ähre kommun, 2 d. (Strandberg). Wester-Norrlands län, Hernösands d.: epidemiskt i Säbrå och några byar af Stigsjö samt Gudmundsrå och Hemö kommuner; 177 sj., 33 d.; uppträdde i samma mån som messlingen aftog, nemligen: var ofta förenad med difterit eller hydropiska följdsjukdomar, så att ibland 177 antecknade sjukdomsfall förekommo 41 med hydrops (Hallström); i staden från Februari till årets slut ej sällan med yrsel och svårare angina samt i några fall komplicerad med difteristiska beläggningar och svår näsflytning, i hvilka sistnämnde fall den alltid slutats med döden; 45 sj. 4d. (Lenström); Skogs d.: spridda fall 2 qv. i Nora m. fl. kommuner 16 sj. 4 d. (Carlgren); Sollefteå d.: spridda fall 4 qv. 18 sj. 3 d. (Cliarlier); Ornsköldsviks d.: fortfor med spridda fall hela året här och der inom Nätra, Sidensjö, Själevad, Arnäs, Gideå och Grundsunda kommuner, i hvilken sistnämnda kommun den ännu vid årets slut fortfor, öfverhufvud malign och med konvulsioner, yrsel, bulnande halssvulster och hydrops m. m.; hos läkaren antecknade 130 sj. 62 d., men sjukdomsfallens antal anses uppgått till 3 à 400 (Håkanson); Sundsvalls d.: epidemisk 4 qv., ofta elakartad med svår angina och difterit samt hydropiska följdsjukdomar, synnerligen i kustsocknarna Alnö, Skön och Timrå, 72 sj. 31 d. (Westerberg); i staden 4 qv. 66 sj. 19 d., mest hos barn och i de flesta dödsfallen komplicerad med difterit (Mossberg). Gefleborgs lån, Hudiksvalls d.: i staden epidemiskt 4 qv. af svårare art med komplikation af angina, otiter och körtelinflammationer, som ofta öfvergingo i suppuration samt hydropiska följdsjukdomar; 176 sj., 27 d. (Ekman); på landsbygden antecknade 13 sj., 2 d. (Fineman). Kopparbergs län, Leksands d.: allenast enstaka fall (Lejjîer). Wermlands län, Silbodals d.: endast få spridda fall 2 qv.; 11 sj., 6 d., de flesta dödsfallen i förening med difterit (Ortengren). Örebro län: i staden enstaka fall 2 qv. 2 sj. (Acharius); Ramsbergs d.: spridda fall, endast 2 sj. (Malmberg). ^Vestmanlands län: i Strömsholmstrakten enstaka fall; 6 sj. (Åkerman); i Westerås stad 1 sj., 1 d. (Altin). Stockholms län och d.: spridda fall 3 och 4 qv.; 10 sj. (Klosterberg); Sotholms d.: spridda fall 1 3 qv.; 32 sj., 3 d. (Bergengren); Södertelge d.: talrika fall 1 qv. af mild art; fl. sj. (Martin). Stockholms stad: spridda fall; hos fattigläkarne anmälde 41 sj., deraf under förra hälften af året 15 och under den sednare 26 (Carlson). Södermanlands län, Nyköpings d.: spridda fall 1 qv-.; 22 sj., 5 d. (Lundqvist); i Mariefredstrakten spridda fall 1 qv.; 6 sj. (Lind); Daga d.: partiela epidemier i Frustuna och Katrinenäs kommuner 2 4 qv.; ofta åtföljd af difterit;-37 sj., 15 d. (Klinteberg); Wingåkers d.: spridda fall 8 sj. (Aurell); Stora Malms d.: fortfor epidemiskt 1 2 qv.; 102 sj., 17 d. (Govenius); Malmköpings d.: epidemiskt 1 2 qv.; 107 sj., 15 d. (Zetterstrand). Göteborgs och Bohus län: Göteborgs d.: spridda fall i Frölunda och Askims kommuner 2 qv.; fl. sj., 10 d. (Montén); i staden enstaka fall under förra hälften af året, som under den sednare blefvo talrikare; 75 sj., 14 d., deraf 7 under l:staqv., 9 sj., 2 d. under det 2:dra, 31 sj. 6 d. under det 3:dje, och 28 sj. 6 d. under det 4:de (Evert); Uddevalla d.: epidemiskt 3 qv.; 10 sj., 4 d. (Ahlström); Håby d.: partiel epidemi i Lysekil 4:e qv.; 9 sj., 2 d. (Lundgren). Elfsborgs län, Wennersborgs d.: spridda fall 4 qv.; 2 sj., 2 d. (Kjellberg); i staden 7 sj. 2 d. (Kuylenstjerna); Trollhättans d.: synnerligt utbredd och svår 3 4 qv.; 138 sj., 15 d. (Rinman); Alingsås d.: fortfor i Härened kommun 1 2 qv.; fl. insj. några döde (Berggren); Borås d.: enstaka fall 2 qv., 5 sj. 2 d. (Elmlund); Marks d.: spridda fall 3 4 qv.; 20 sj. (Friman). Skaraborgs län, Mariestads d.: partielt i Säter kommun 1 qv.; 8 sj., 3 d. (Svedenborg); Lidköpings d.: spridda fall inom 10 kommuner 1 4 qv.; 86 sj., 29 d. (Grceve); Naums d.: epidemiskt 1 3 qv.; öfver 23 sj., fl. döde (Ericsson); i Sköfde stad spridda fall 2 3 qv.; 9 sj., 3 d. (Sylvén). Östergötlands län, Linköpings d.: spridda fall i 13 kommuner hufvudsakligen 3:de 4:de qv.; af läkaren vårdade20 sj., 2 d.; men enligt pastorernas uppgifter afledo 20, och de insjuknades antal antages approximativt till 200 (Arpi); i staden spridda fall temligen talrikt 2 4 qv.; öfver 48 sj., 8 d.; i somliga fall komplicerad med difterit (Wallin); i Wadstena några fall (Anjou); Motala d.: spridda fall 1 2 qv.; 11 sj. (Bohnsack); i Norrköping spridda fall 1 4 qv.; 47 sj., 7 d. (Engelhrecht); Reijmyre d.: yppades 3 4 qv. i Schedvi allmänt, lindrig; 44 sj., 3 d. (Wester); Ödeshögs d.: allmänt, synnerligen Åby kommun (Hœffner). Jönköpings län och d.: i staden spridda fall 4 qv.; 5 sj. 1 d. (Casperson); i Grenna enstaka fall 5 sj. (Qvennerstedt.) Kronobergs län, Ekeberga d.: spridda fall 3 4 qv. i Algutsboda, Ekeberga och Lenhpfda kommuner; 21 sj., 12 d. (Nilsson). Hallands län, Kongsbacka d.: spridda fall i Lindome kommun 3 qv.; 3 sj. (Carlsson); Falkenbergs d.: gängse i Morup m. fl. kommuner, öfver 14 sj., 1 d. (Ehrengranat). Blekinge län, Ronneby d.: spridda fall 4 qv.; 5 sj., 4 d. (Rydberg); i Carlshamn af»rubeola» enstaka fall 1 qv.; 3 sj. (Witt).

49 Året Civila sjukvården. Gängse sjukdomar. Messling. 41 Christianstqds lån, Brösarps d.: epidemiskt 1 2 qv. i Andrarum, Elgaröd,Bredarp,Eaftnnda, Fogeltofta, Hörröd, Magiehem och Degeberga kommuner; hos läkaren antecknade 104 sj., 26 d. (ÅBpelin); Cimbrishamns d.: fortfor från förra året epidemiskt, dock med mindre talrika sjukdomsfall 1 qv.; samt derefter enstaka fall 49 sj., 6 d. (Bratt); Broby d.: epidemiskt från April till årets slut i Ôrkened, Glimåkra och Emitslöf kommuner; 300 sj., 79 d. (Ltndforss); Engelholms d.: enstaka fall i Barkåkra kommun; 2 sj. (Seholander). Malmöhus län: i Helsingborg enstaka fall 1 qv.; 6 sj. (Netzler); Malmö å,t spridda fall i 10 kommuner 1 4 qv.; 129 sj., 29 d. (Wieselqvist); i Lund epidemisk 3 4 qv.; 84 sj., 14d. (Samberg); Håby d.: enstaka fall (Eneroth); Öfveds d.: fortfor från förra året 1 2 qv. och yppades åter 4 qv. i Ofved, Skartofta, Asum, Ôstarby, Westerstad och Söfde kommuner; hos läkaren anmälde allenast 79 sj., 8 d. (Åberg); Anderslöfs d.: fortfor från förra året 1 2 qv.; â. sj. (Ström); Trelleborgs d.: gängse 4 qv.; 21 sj., 5 d. (MöUer). Gotlands län: gängse 3 4 qv. fortfarande vid årets slut (KolmoMn); i staden yppades vid messlingens aftagande 3 4 qv., och fortfor vid årets slut; 200 sj., 36 d. (Neyber); Slite d.: spridda fall 4 qv.; i Rnthe och Bähls kommuner 19 sj., 5 d. (Tengvall). Messling, Morbilli, som under förra året stegrats till en öfver hela riket utbredd farsot, fortfor Tab.Litt.M. ännu i de flesta rikets lan under första delen af detta år. I somliga, der farsoten redan under förra året uppnått sin höjd, aftog densamma, så att endast spridda sjukdomsfall deraf förekommo. I andra, der densamma sednare utvecklat sig, uppnådde den först i början af detta år sin kulmination och aftog först inemot sommaren. Allmännast voro Wester-Norrlands, Kopparbergs, Örebro, Stockholms, Skaraborgs, Östergötlands, Calmar, Jönköpings och Gotlands län detta år hemsökte af messling. sjukdomen alldeles icke. Endast från Hallands och Blekinge län omtalas Inalles antecknades inom mer än 210 kommuner af 21 län 7,527 sjukdomsfall, ibland hvilka 649 togo dödlig utgång, såsom tab. Litt. M utvisar. Märkligare partiela epidemier förekommo i Hernösands, Sollefteå, örnsköldsviks, Smedjebackens, Nora, Bamnäs, Sigtuna, Norrtelge, Lidköpings, Åtvidabergs och Westerviks distrikter. I somliga orter förekom sjukdomen samtidigt med skarlakansfebern, i andra uppträdde sistnämnda sjukdom först vid messlingens upphörande. Ibland städerna företedde Hernösand och Westervik öfvervägande sjukantal, och från 30 af sjukdomen angripne städer äro tillsammans uppgifne 937 sjukdomsfall med 56 dödsfall, en obetydlighet emot förra årets motsvarande antal (11,300 sj., 681 d.). Den herrskade förnämligast Sjukdomen var i allmänhet af lindrig art. under första balfåret och hade vid dess slut öfver allt upphört såsom epidemi. Ibland 5,419 till tiden uppgifne sjukdomsfall med 616 dödsfall, tillhörde 3,523 sj. med 414 d. årets första qvartal, 1,446 sj. med 143 d. det andra, 288 sj. med 34 d. det tredje och 162 sj. med 25 d. det fjerde. Ibland 1,622 till könet uppgifne sjukdomsfall med 74 dödsfall voro 814 sj., 33 d. män och 808 sj. med 41 d. qvinnor; och ibland 1,432 till åldern antecknade voro 997 sj. med 33 d. barn under 10 år, 368 med 3 d. i åldern emellan år, 65 med 1 d. emellan år och allenast 2 sj. med 1 d. öfver denna ålder. Tab. Litt. M. Uppgifne antal sjuke och döde af messling år Sundhels-Collegii und. berättelse för år

50 42 Året Civila sjukvården. Gängse sjukdomar. Messling. Förhållandet i de båda samtidigt gängse farsoterna messlingens och skarlakansfeberns ömsesidiga stigande och fallande inhemtas af följande månadtliga öfversigt af dessa båda sjukdomar. Norrbottens lån, Haparanda d.: fortfor från förra året 1 2 qv. samtidigt med skarlakansfeber i flere delar af distriktet från Neder-Torneå ända upp till Karesuando; fl. sj. (Wretholm); Ofver-Luleå d.: fortfor från förra året i aftagande 1 qv. (Genberg); Neder-Kalix, Råneå och Piteå d.: fortfor med spridda fall 1 qv.; öfver 7 sj. (Tyselius, Landgren, Bernheim). Westerbottens län, Umeå och Nysättra d.: spridda fall fortforo från förra årets 1 qv. (Haij och Risberg); Lycksele d.: fortfor från förra året och utbredde sig hastigt till alla kommuner, utom Dorothea, i allmänhet lindrig; upphörde med den varma årstidens inträdande (Ångström); Skellefteå d.: fortfor 1 2 qv.; öfver 48 sj., 2 d. (Lindström). Jemtlands län, Norra d.: allmänt nog inom staden, men mera på landet och af lindrig beskaffenhet (Grenholm); Södra d.: temligt gängse i Sunne och sjökommunerna 1 qv.; öfver 22 sj. (Afzelius). Wester-Norrlands län, Hernösands d.: fortfor alltifrån Augusti månad 1862 till Juli månad i flere kommuner, såsom inhemtas af följande öfversigt af Messlingsepidemien i Hernösands distrikt Den började i Häggdånger i Augusti 1862, utbredde sig efterhand och slutade i Säbrå och Stigsjö i Juli 1863, då skarlakansfeber började samtidigt visa sig. Antagligen hafva sjukdoms- och dödsfallen varit långt flere än de här angifne. Ibland de aflidne voro 24 under 10 år, 3 emellan 11 och 20 år, en qvinna 32 år och en 52 år gammal (Hallström); fortfor i staden såsom serdeles utbredd epidemi 1 qv. i allmänhet lindrig; 114 sj., 3 d. (Lenström); Skogs d.: spridda fall 2 qv.; 8 sj. (Carlgren). Sollefteå d.: epidemiskt 1 2 qv.; öfver 164 sj., 12 d. (Charlier); Bodums d.: spridda fall i Ramsele 3 qv.; 8 sj., 2 d. (Sillen); Ornsköldsviks d.: föregick skarlakansfebern, men förekom ock samtidigt dermed 1 2 qv. Började i Grundsunda, der allenast vid Husoms sågverk angrepos 122 äldre och yngre personer, och utbredde sig efterhand till alla kustkommunerna, under det att höglandet eller s. k. fjelltrakterna sluppo undan lindrigare; 149 sj., 16 d. (Håkanson); Sundsvalls d.: i staden fortfor 1 qv. uteslutande hos barn; 40 sj., 10 d. (Mossberg); Torps d.: gängse 1 qv.; fl. sj. (Strömbäck). Gefleborgs län, Gefle d.: fortfor med spridda fall i Januari; 18 sj., 7 d. (Bceckström); Söderhamns d.: temligen allmänt 2 qv. i Norrala kommun; fl. sj., 2 d. (Beskow); i staden fortfor i aftagande 1 qv.; 27 sj., 2 d. (Thollander); Bollnäs d.: spridda fall 1 2 qv.; 24 sj., 17 d. (Borgman); Jerfsö d.: epidemiskt 1 qv. i de flesta kommuner, synnerligen i Undersvik; fl. sj., 9 d. (Hedenström); Hudiksvalls d.: spridda fall 1 2 qv; 38 sj. (Fineman); i staden endast några lemningar efter förra årets epidemi 1 qv.; 9 sj., 1 d. (Ekman). Stora Kopparbergs lån, Fahlu d.: fortfor 1 qv. i Fahlun, Wika, Tuna, Kopparbergs, Svärdsjö och Sundborns kommuner, ej sällan komplicerad med difterit; 66 sj. (Kusel); i staden 1 qv.; 14 sj. 2 d. (Hallin); vid grufvan endast 5 sj. (Beronius); i Säthertrakten fortfor 1 qv.; 47 sj., 2 d. (Dillner); Leksands d.: i början af året epidemiskt i Al och Rättviks kommuner (Leffier); Nås d.: fortfor från förra årets 1 qv.; 82 sj., 4 d. (Westman); Hedemora d.: fortfor spridda fall 1 qv.: 34 sj. (Grill); Westerbergslags d.: hade yppats i slutet af föregående året och fortfor i tilltagande, nådde sin kulmination i April och aftog derefter, så att den med 3:dje qv. upphört; 471 sj., 50 d. (Höjer). Wermlands lån, Filipstads d.: fortfor med spridda fall 1 qv.; 24 sj., 1 d. (Pallin); Dalby d.: visade sig i södra delen 2 qv. (Friberg). Örebro län och d.: spridda fall 3 qv.; utan uppgifvet antal (Hammarström); Nora d.: fortfor från förra året 1 3 qv.; 75 sj., 5 d. (Engström); i Lindesbergstrakten serdeles allmänt 1 3 qv.; 111 sj., 3 d. (Barthelson); Ramsbergs d.:

51 År Civila sjukvården. Gängse sjukdomar. Messling. 43 vidt utbredd epidemi 1 3 qv.; öfver 100 sj., mest barn; bland äldre anmäldes endast 15 fall, % d.: äfven 1 angränsande Ljusnarsbergs kommun flere 100:de sj. (Malmberg). Westmanlands län: i Strömsholmstrakten spridda fall 1 qv., såsom fortsättning af förra årets epidemi; 10 sj. {Åkerman); i Arbogatrakten temligen allmänt, 51 sj.. 1 d.; men i sjelfva staden endast få fall (Sparrman); Ramnäs d.: fortfor från förra året temligen vidsträckt 1 2 qv.; 233 sj., 1 d. (Häggmark); Norbergs d.: fortfor I 2 qv. allmänt; hos läkaren anmälde 94 sj. (Seneli); i Salatrakten fortfor lindrigt 1 2 qv.; öfver 11 aj. (Öländer), Upsala län, Enköpings d.: fortfor från förra året 1 2 qv. lindrig (Stiegler). Stockholms län och d.: endast några få fall (Klosterberg); Sigtuna d.: fortfor från förra året synnerligen i Husseby kommun, mera elakartad 1 qv.; 101 sj., 6 d. (Elisson); Norrtelge d.: allmän uti flere kommuner 1 3 qv.; 289 sj., 59 d. (Palmgren); Östhammars d.: fortfor från förra året ännu 1 qv.; 25 sj. (Blume). Stockholms stad: allenast enstaka fall hos fattigläkarne anmälda, nemligen under l:sta qv. 22, under det 2:dra 3, under det 3:dje och 4:de hvardera 2; tillsammans 36 sj., 1 d. (Carlson). Södermanlands län, Nyköpings d.: fortfor med spridda fall 1 qv.; 77 sj., 6 d., deribland 22 sjukdomsfall tillhörde staden (Lundqvist); Eskilstuna d.: fortfor 1 qv.; 35 sj. (Ihrman); samt i staden 16 sj., 1 d. (Malm); i Thorshälla fortforo enstaka fall 1 qv.; 5 sj. (Ohrman): i Strengnäs fortfor 1 qv,; 22 sj., 1 d. (Pontén); Daga d.: fortfor med få fall 1 qv.; 13 sj., 1 d. (Klintberg); Wingåkers d.: spridda fall; 11 sj. (Aureiï). Göteborgs och Bohus län, Göteborgs d.: gängse; fl. sj., 10 d. (Montén); i staden allenast enstaka fall; 14 sj. (Evert); Håby d.: epidemiskt i Qville, Böttnaoch Svenneby kommuner 1 3 qv.; 82 sj., 4 d., deribland 43 män och39 qvinnor samt 56 under 10 år, 22 från år samt 4 öfver 20 (Lundgren); Tanums d.: partielt 2 3 qv.; 55 sj., 5 d. (Ingehon). Elfsborgs län, Wennersborgs d.: spridda fall 3 4 qv.; 76 sj., 19 d. (Kjellberg). Skaraborgs län, Mariestads d.: epidemiskt 1 3 qv. vid foten af Kinneknlle m. fl. kommuner samt Thorsö; öfver 34 sj., 1 d. (Svedenborg); i staden fortfor från förra året 1 qv.; 30 sj. 2 d. (Örbom); Hofva d.: fortfor med spridda fall 1 2 qv.; fl. sj. (Reuterman); Lidköpings d.: fortfor temligen freqvent i 10 kommuner 1 2 qv.; 205 sj., 60 d. (Grœve); Naums d.: spridda fall, ej sällan omvexlande med skarlakansfeber (Ericsson); Falköpings d.: fortfor allmänt så väl i staden som på landet i 8 kommuner, 1 3 qv.; fl. sj.. 11 d. (Neuman). Ostergötlands län, Linköpings d.: gängse inom 22 kommuner, hufvudsakligast under förra hälften af året; af läkaren vårdade 30 sj., 3 d., men dödsfallen uppgifvas af presterskapet hafva utgjort 45 oeh de sjukes antal anses approximativt kunna upptagas till 600 (Årpi); i staden hade ej sedan förra årets slut af hörts, då i Maj månad den yppades i 2:ne familjer, sannolikt införd från landsbygden; 8 sj., 1 d. (Wallin); i Skenninge fortfor från förra året med spridda fall 1 qv.; 6 sj. (Norin); i Wadstena enstaka fall från förra årets epidemi; 3 sj. (Anjou); Motala d.: spridda fall 1 qv.; 15 sj., 5 d. (Bohnsaek); i Söderköping enstaka fall från förra årets epidemi 1 qv.; 3 sj. (Sevon); i Norrköping allenast enstaka fall 1 qv; 5 sj., 1 d. (Engelbrecht); Reijmyre d.: några fall af förra årets epidemi 1 qv.; 12 sj. (Westman); Boxholms d.: fortfor i aftagande till April månad; 97 sj., 35 d. (Drougge): Kisa d.: fortfor från förra året allmänt i Tirserum samt spridda fall inom ett par andra kommuner 1 2 qv,; öfver 31 sj., 1 d. (Appelberg); Atvids d.: uppträdde i December 1862 och var vid årets början i rakt stigande och upphörde med Maj månad i Åtvid 255, Wärna 42, samt i Björsäter m. fl. kommuner; öfver 297 sj., 1 d., deribland 144 män och 153 qvinnor samt 242 under 10 år, 43 i åldern från och 12 öfver 20 år (Bandenelle). Calmar län och d.: fortfor från förra året 1 2 qv., i aftagande; öfver 93 sj., 52 d. (Söderbaum); i staden 7 sj. (Bettersson); Stranda d.: fortfor från förra året 1 qv.; fl. sj., 18 d. (Peterson); Tjusts d.: fortfor i aftagande 1 qv; 55 sj., 22 d. (Hacksett); i Westervik allmänt 1 2 qv., mild; 582 sj., 13 d. (Forling, Wester); Oscarshamus d.: fortfor 1 2 qv.; talrika fall, men lindrig; fl. sj., 15 d. (Darin, Björck); Wimmerby d.: fortfor från förra året 1 2 qv. i Hvena och Rumskulla kommuner; öfver 72 sj., 2 d. (Engström, Bergenkltut); Högsby d.: fortfor i Fagerhult m. fl. kommuner 1 qv.; öfver 40 sj. (Moberger). Borgholms d.: spridda fall 1 qv. (Holmberg); Olands södra d.: fortfor från förra året 1 qv. i Hulterstad, Wîckleby, Thorslunda och Resmo, Kastlösa och Möckleby kommuner; 182 sj., 19 d., deribland 152 under 10 år och 30 från års ålder, och af manligt kön 98 sj., 10 d. samt af qvinligt kön 84 sj., 9 d. (Cronstrand). Jönköpings län och d.: i staden spridda fall 4 qv.; 12 sj. (Caspersson) ; Eke sjö d.: i Adelöf, Ingatorp, Hult, Bellö, Hörda, Mellby, Linderås och Wireda kommuner 1 2 qv.; öfver 100 sj., 19 d. (Bråkenhjelm); Hvetlanda d.: synnerligen gängse under första halfåret och derefter blott spridda fall; 315 sj. (Carlberg). Kronobergs län, Ekeberga d.: gängse 1 qv., men lindrig; öfver 9 sj. (Nilson). Cliristianstads län, Brösarps d.: endast spridda fall l qv.; 5 sj. (Aspelin); Cimbrishamns d.: spridda fall; 8 sj. (Bratt); Engelholms d.: spridda fall i Munka-Ljungby, Orkeljunga, Höja, Össjö, Förslöf och Barkåkra kommuner; fl. sj., 24 d. (Scholander). Malmöhus län: i Landskrona stad 7 sporadiska fall 2 qv. (Giillstrand); i Helsingborg enstaka fall 1 qv.; 9 sj., 1 d. (Netzler); Malmö d.: spridda fall; synnerligen 2 3 qv., i 12 kommuner; 62 sj., 2 d. (Wieselqvist); i Lund spridda fall 4 qv.; 13 sj. (Samberg); Hörby d.: enstaka fall (Eneroth); Anderslöfs d.: fortfor 1 2 qv.; fl. sj. (Ström); Trelleborgs d.: fortfor 1 qv.; 62 sj., 10 d. (Möller). Gotlands län, Wisby d.: gängse i Kräcklingbo, Garde och Eskelhem m. fl. kommuner 1 qv; öfver 21 sj., 2 d. (Kolmodin); i staden fortfor från förra året 1 2 qv.; 37 sj., 6 d. (Neyber); Slite d.: utbredde sig från 2 3 qv. till alla kommunerna, mest i Hellevi, Ruthe, Fleringe, Bunge, Hangvar, Halls, Lärbro och Othem; öfver 260 sj., 1 d. (Tengvall).

52 44 Året Civila sjukvården. Gängse sjukdomar. Lunginflammation. Katarrhalfeber. Inflammatoriska och katarrhala febrar hafva likasom alla föregående år visat sig mer och mindre allmänt i alla delar af riket: Lunginflammation, pnevmonia et plevritis, med större freqvens i vissa delar af ^Vesterbottens, Wester-Norrlands, Gefleborgs, Stora Kopparbergs, Wermlands, Stockholms, Södermanlands, Göteborgs och Bohus, Östergötlands, Jönköpings, Malmöhus och Gotlands län; Angina tonsillaris synnerligen ifrån Wester-Norrlands, Stora Kopparbergs, Örebro, Upsala, Södermanlands, Göteborgs och Bohus, Elfsborgs, Östergötlands och Malmöhus län samt katarrhala febrar och andra katarrhalåkommor, catarrhus bronchiorum acutus m. m. från Gefleborgs, Stora Kopparbergs, Wermlands, Göteborgs och Bohus, Östergötlands, Christianstads och Malmöhus län. I flere orter inom låglandsbältet yppades vid årets slut epidemisk katarrhalfeber, Influenza. Ibland hela antalet till tiden uppgifne sjukdomsfall af lunginflammation, 7,808 med 1,093 dödsfall, tillhörde 2,577 sj. med 390 d. årets första qvartal, 2,732 sj. med 349 d. det andra, 984 sj. med 139 d. det tredje och 1,515 sj. med 215 d. det fjerde. Ibland hela uppgifna antalet katarrher, 14,113, utgjorde 2,420 angina tonsillaris. Med hänsyn till årstiden tillhörde 5,138 årets första qvartal, 3,464 det andra, 1,724 det tredje och 3,696 det fjerde. Lunginflammationer omtalas från Norrbottens län, Piteå d.: synnerligen under vintern spridda fall; 24 sj., 3 d. (Tyselius); Westerbottens län, Umeå och Lycksele d.: 19 sj., 1 d. (Haij och Ångström); i Umeå stad»epidemiskt» 2 qv. (Brisman); Jemtlands län, Undersåkers d.: spridda fall (Strandberg); Wester-Norrlands län, alla d.; 234 sj.; Gefleborgs län: i Gefle stad 115 sj., 16 d. (v. Sydow, Sandberg); Hudiksvalls d.: 102 sj., 5 d. (Fineman); Stora Kopparbergs län: i Westerbergslags d.: talrikare än något föregående år, synnerligen 1 2 qv.: 239 sj., 31 d. (Höjer); Wermlands län: i Christinehamnstrakten allmänt hela året; 149 sj., 13 d. (Berg, Lagerlöf); i Filipstads d.: 143 sj., 9 d. (Pallin); Örebro län: talrikt i Boo d.; 104 sj., 9 d.; Westmanlands län, i Norbergs d.: synnerligen på våren; 94 sj. (Senell); i Arbogatrakten 129 sj., 14 d. (Bergmansson, Sparrman); Stockholms stad: hos fattigläkarne anmälde 518 sj., 84 d., deribland (Carlson); Stockholms län, i Norrtelge d.: synnerligen på vintern och våren; 181 sj., 60 d. (Palmgren); Södermanlands län, Eskilstuna d.: 108 sj., 16 d. (Birman); Nyköpings d.: 153 sj., 71 d. (Lundqvist); Stora Malms d.: 164 sj., 40 d. (Govenius); Göteborgs och Bohus län: i Göteborgs stad hos läkaresällskapet anmälde 781 sj., 59 d., deribland (Evert); Skaraborgs län, Falköpings d.: 80 sj. (Neuman); Ostergötlands län: i Norrköpings stad 172 sj., 28 d. (Engelbrecht, Åberg); i Linköpings stad 278 sj. (Wallin); Åtvidabergs d.: ibland 70 sj. hade 36 högersidig, 27 venstersidig och 6 bilateral lunginflammation (Dandenelle); Calmar län: i alla distrikterna 494 sj., 9 d.; Jönköpings län, Hvetlanda d.: 107 sj. (Carlberg); Malmöhus län: i Helsingborg 89 sj., 7 d. (Netzler); i Lund 102 sj., 12 d. (Samberg) och i Gotlands län: i Wisby stad 56 sj., 10 d. (Neyler). Influenza omtalas från Jemtlands län, Undersåkers d.: allmän 2 qv. (Strandberg); Wermlands län: i Christinehamnstrakten»liten epidemi» 4 qv. (Berg); Örebro län, Nora d.: allmän i början af året (Engström) och i Lindesbergstrakten mot årets slut tilltagande (Barthelson); Stockholms län, Norrtelge d.: uppträdde vid årets slut (Palmgren); Södermanlands lån, Stora Malms d.: yppades hastigt 4 qv. (Govenius); Göteborgs och Bohus län: i Uddevalla stad angreps en stor del af stadens befolkning 4 qv. (Lönner); Elfsborgs län: i Wenersborgs stad förekom likaledes 4 qv. (Kuylenstjerna); Skaraborgs län: yppades i Mariestad 4 qv.; öfver 200 sj. (Örbom); Lidköpings d.: allmän vid årets utgång (Grœve). Katarrhalfebrar omtalas synnerligen från Norrbottens län, Haparanda d.: ganska allmänt 1 2 qv. (Wretholm) och Nederkalix d.: der synnerligen halsfluss var gängse (Tyselius); Jemtlands län, Norra d.: angina tonsillaris temligen allmänt (Grenholm); Wester-Norrlands län, Hernösands d.: allmänt 4 qv. (Lenström); Ornsköldsviks d.: anginösa åkommor allmänt på våren; 86 sj. (Håkansson);»Stora Kopparbergs län, Fahlu d.: allmänt i staden och vid grufvan såväl angina tonsillaris, 181 sj., som andra katarrhalåkommor, 263 sj. (Kiisel, Beronius), äfvensom i Westerbergslagen, 128 sj. (Höjer); Wermlands län: i Christinehamnstrakten spridda fall; 170 sj. (Berg, Lagerlöf); Örebro län, Nora d.: af angina tonsillaris 119 sj. och af öfriga katarrher antecknade 222 sj. (Engström, Barthelson); Stockholms län: i Norrtelgetrakten allmänt 1 4 qv.; 107 sj. (Palmgren); Göteborgs och Bohus län: temligen talrikt i Göteborg och öfriga distrikter; Skaraborgs län, Fal-

53 Året Civila sjukvården. Gängse sjukdomar. Sjukdom i ögonen. 45 köpings d.: bronchiter allmänt 2 qv.; 134 sj. (Neuman); Christianslada lun: särdeles allmänt 1 2 qv. (Andersson); Malmöhus lån: i Landskrona, Lund, Ofred oeh Tstad angina tonsillaris, 172 sj., oeh i öfrigt andra katarrhalåkommor i alla distrikter, 1,147 sj. Sjukdom i ögonen har dels under form af enkel inflammation i bindväfshinnan, conjunctivitis catarrhalis, med anmärkningsvärd freqvens visat sig inom Blekinge län, oeh dels såsom»smittosam ögonsjuka», conjunctivitis granulosa et trachomatosa, fortfarande förekommit i rikets södra län samt jemväl visat sig uti några bland de mellersta länen, nemligen: Stora Kopparbergs län: i Sätherstrakten bemärktes af»conjunetivitis trachomatosa et granulosa» spridda fall under alla månader, isynnerhet bland de året förut af messling angripne; 25 sj. (Dillner); Wermlands lån: i Garlstad spridda fall af Ophthalmia granulosa; 7 sj. (Götlin); Silbodals d.: af conjunctivitis granulosa 2 3 qv.; 4 fall (Ortengren); å länslasarettet i Carlstad *) vårdades 22 sj. (Engholm); Westmanlands län: i Westerås stad spridda fall af»conjuntivitis trachomatosa» 2 4 qv. 82 sj., deribland 69 träffades bland skolungdomen (Altin); i Arbogatrakten 9 fall af conjunctivitis trachomatosa (Bergmanson); Stockholms län, Norrtelge d.: spridda fall 2 3 qv. af»conjunctivitis granulosa», dock af lindrig art; 28 sj. (Palmgren); Stockholms stad: spridda fall af»conjunctivitis trachomatosa et granulosa»; hos fattigläkarne anmälde 8 sj. (Carlson); Södermanlands län: i Eskilstuna stad enstaka fall; 6 sj. (Malm); Calmar län oeh d.: spridda fall; 12 sj.; vid besigtningar å båtsmanskommenderingar: den 8 Januari å 120 man, den 17 Mars å 267 man, den 14 April å 163 man, den 12 Maj å 12 man oeh den 15 December å 262, befunnos den 17 Mars en, den 14 April tre oeh den 15 December tvä, eller tillsammans fem personer behäftade med denna sjukdom, så att de, enligt föreskriften i Kongl. Brefvet den 17 December 1861, qvarhöllos hemma (Söderbaum); vid Olands båtsmanskompanier befunnos, vid besigtningar anställde den 16 April oeh den 11 Maj, ingen af sjukdomen angripen (Holmberg, Cronstrand); i Wimmerby d.:»icke så få fall» (Engström); Jönköpings län och d.:»trachom» har förekommit temligen allmänt under Juni och Juli månader, men ingalunda af svar beskaffenhet (Engstrand); Wernamo d.:»granulös oftalmi» talrika fall från början af året och förekom äfven vid Jönköpings regemente talrikt under regementsmötet; 66 sj. (Sandelin); å länslasarettet i Jönköping*) vårdades 2 sj,; Kronobergs län, Ljungby d.: en»trachomatös ögonsjukdom» har förekommit alla årstider, men allmogen har blifvit så van vid sjukdomen, att de deraf angripne högst sällan rådfråga läkaren utom i de svåraste fall; 15 sj. (Hjelmqvisi); Ekeberga d.:»smittosam ögonsjukdom» har förekommit inom de flesta kommuner, synnerligen de östra, Elghult oeh Algutsboda, oeh företrädesvis under hösten; öfver 8 sj. (Nilson); å Wexiö lasarett*) vårdades 5 sj.; Elekinge län: i Carlskrona spridda fall (Carlson); Ronneby d.: spridda fall af»conjunctivitis trachomatosa»; 6 sj. (Rydberg); vid särskilde besigtningar i Augusti å 201 båtsmän oeh i September å 269, uppbådade till årstjenst, förmärktes ingen sjuk (Norin); Sölvesborgs d.: en partiel epidemi af»conjunctivitis catarrhalis» herrskade 4 qv. i Mellby kommun, i allmänhet lindrig, men hos en oeh annan af svårare beskaffenhet, yttrade sig med stark rodnad oeh svullnad, isynnerhet af nedre ögonlockets bindhinna jemte afsöndring af en skarp tunn, frätande vätska samt ljusskygghet, men i intet fall qvarlemnande några svårare följder för synen; 23 sj. (Norin); i Carlshamns stad enstaka fall af»conjunctivitis granulosa» oeh»trachomatosa»; 4 sj. (Witt, Bergman); å länslasarettet i Carlskrona*) vårdades 2 sj.; Christianstads län oeh d.: spridda fall i hela distriktet; hos läkaren anmälde från 26 kommuner 53 sj., deribland 24 män, 29 qvinnor, oeh under 10 år 9, från år 9, från år 33 oeh öfver 50 år 2 (Anderson); å länslasarettet uti Christianstad vårdades under året af»conjunctivitis trachomatosa» 24 och af»conjunctivitis granulosa» 25, deribland 2 voro från förra året qvarliggande, nemligen: Med hänsyn till årstiden inkommo 9 under årets första qvartal, 16 under det andra, 16 under det tredje oeh 6 under det fjerde (Holmer); Malmöhus län, Ofveds d.: af»conjunctivitis trachomatosa» 10 sj. (Åberg); i Malmö stad bland fångbevakningen å eitadellet utur Kronobergs regemente 10 sj. af»granulös ögonsjukdom» af lindrig beskaffenhet. Vid manskapets besigtning före uppbrottet från hemorten befanns ingen angripen af ögonsjukdom, hvadan sjukdomen anses hafva uppkommit under tåget till tjenstgöringsorten (Falck, Witilock); vid Södra Skånska infanteri-regementet 2:ne fall af»conjunctivitis granulosa» (Hartelius). *) Se tab. N:o 10, kol. 16.

54 46 Året Civila sjukvården. Gängse sjukdomar. Halsknöl Spetälska. Halsknöl, struma, har, enligt några läkares berättelser, förekommit i uti vissa delar af riket, dock förnämligast uti Stora Kopparbergs län, nemligen: Jemtlands län, Norra d.: icke så sällan förekommande (Grenholm); Wester-Norrlands län, Sollefteå d.: 3 fall (Charlier); Gefleborgs län: i staden 3 fall (Sandberg) oeh i Hudiksvallstrakten 3 sj. (Fineman); Stora Kopparbergs län, F a hin d.: 2 sj. (Kûsel); Hedemora d.: 1 sj. (Grill); i Sätherstrakten»flere fall bland den inom staden oeh kommunen uppväxande ungdomen» (Dillner); Leksands d.:»en mängd exemplar» af struma träffas i denna ort (Leffler); Mora d., hos 4 qvinnor i Orsa, Mora, Elfdal oeh Venjans kommuner (Blomberg); Örebro län, Nora d.: ett fall (Engström); Elfsborgs län: i Åmål 2 fall (Ekelund); Calmar län: i Westervikstrakten 2 fall (Forling). I ändamål att tillvägabringa tillförlitliga upplysningar om denna sjukdoms freqvens och utbredning m. m., har Collegium låtit uppmana läkarne uti nämnde orter att med uppmärksamhet följa densamma och i framtida årsberättelser, enligt lemnadt formulär, meddela möjligast fullständiga upplysningar om antalet af struma angripne personer, deras kön, ålder, civilstånd, yrke, vanligaste tiden för sjukdomens uppkomst och utveckling, de kommuner och byar, der den förnämligast visat sig, och dessas belägenhet med hänseende till vattendrag och jordbeskaffenhet, med det mera, sorn till kännedom om sjukdomen och dess orsaker lända kan. Spetälska, Lepra nodosa, Elephantiasis grcecorum, har under detta år fortfarit i Gefleborgs län oeh vidare såsom enstaka fall bemärkts jemväl i Wester-Norrlands, Stora Kopparbergs oeh Blekinge län. I afse- Tab. N:o 5. Tab. N:o 4. ende på sjukdomens till- eller aftagande i Gefleborgs län, visar sig af tab. N:o 4 att under året 12 spetälske med döden afgått, hvaremot 6 nya eller förut ej antecknade fall af denna sjukdom iakttagits, så att hela antalet kände sjuke vid detta års slut utgöra 80, fördeladt inom 16 af provinsens kommuner. Af tab. N:o 5, som innefattar ett sammandrag af Prov.-Läk. Hedenströms, i dess egenskap af tillsyningsman öfver spetälskesjukvården i Helsingland ingifne rapporter oeh förteckningar öfver dervarande spetälske sjuke, inhemtas: att ibland förut nämnde 80 sjuke voro 47 män oeh 33 qvinnor, alla tillhörande allmogen. De fleste sjuke voro i åldern emellan år, endast 2 äro under 20 år oeh 3 öfver 70 år. 50 hafva varit eller äro gifte, nemligen 46 med icke spetälsk oeh 4 med spetälsk maka samt 30 ogifte. 33 hafva eller hafva haft spetälske slägtingar, nemligen i följande särskilda led: fadren allena 2. modren allena 2. mor och syskon 4. mor och moders syskon 1. faders syskon 3. fader, faders syskon och syskon 2. moders syskon 1. morfar och moders syskon 1. moders syskon och syskonbarn syskon allena 7. syskon och brors barn 1. syskon och kusiner 2. systerbarn 2. barn 4. Sjukdomen uppgifves hos 15 vara knölig, 28 glatt oeh 37 af blandad form. Hos 39 sjuke har sjukdomen varat mindre än 5 år, hos 28 från 6 10 år, hos 11 från år oeh hos 2 öfver 20 år; 42 äro ännu mer eller mindre arbetsföre, men 38 till arbete oförmögne eller för det mesta sängliggande. 42 ibland de spetälske hafva barn, deribland 13 hvardera 1 barn, 9 hvardera 2 barn, 11 hvardera 3 barn, 3 hvardera 4 barn, 5 hvardera 5 barn oeh 1 har 7 barn, eller tillsammans 108 barn, ibland hvilka endast 4 äro spetälske; alla öfrige friska. Ibland dessa äro 25 i åldern under 10 år, 31 i åldern emellan år, 35 i åldern emellan år, 10 emellan år oeh 3 emellan år. De spetälske innehafva 21, 26, 34 oeh 36 års ålder. De flesta sjuke förefmnas i Ljusdal, företrädesvis i byarne Snäre, Hybo, Holänna, Råggärde oeh Morvall; dernäst i Jerfsö (Nor) oeh Färila, der Hofva, Föne oeh Stocksbo förete de flesta sjukdomsfallen. Tab. Litt. N. För tillsynen af ortens spetälske sjuke har D:r Hedenström under året verkställt 17 embetsresor, dervid, på satt tab. Litt. N närmare anvisar, inom 17 kommuner 99 spetälske sjuke blifvit undersökte, oeh har bemälde läkare, förutom särskilde redogörelser om förhållandet med hvar oeh en af de härvid besökte sjuke, angående sin verksamhet under året i detta hänseende afgifvit följande berättelse:»under året har tid efter annan insändts rapporter i korthet om de sjukes tillstånd. En del af dessa sjuke hafva, i mon af ledighet från öfriga embetsgöromål, blifvit tvenne gånger besökte. Under dessa besök har jag meddelat råd oeh före- 33.

55 Året Civila sjukvården. Gängse sjukdomar. Spetälska. 47 skrifter såväl mot för handen varande tillståndet, som mot tidtals uppträdande mer än vanligt besvärande, oeh på arbetsförheten inverkande symptomer, såsom ledgångssvnllnader med värk, till Aphonie pänsande heshet, hndklåda oeh större sår i svalg eller extremiteter, samt Bronehitis m. m.; äfven har jag efterforskat för sjukdomen misstänkte personer oeh dem undersökt, samt meddelat föreskrifter. De sjukes antal var vid årets sint 80. Under året 1863 hafva aflidit 12 oeh tillkommit 6. En af de på förteckningen upptagne under N:o 48*), Jonas Olsson i LöfVik, befanns äfven vid mitt sista besök fri från alla märkbara tecken till sjukdomen, så att sjukdomen efter 2:ne års förlopp ej recidiverat. Han har begagnat lösning af Sulphus Qvinicns, decoct på Lignum Guajaci med Stip. Dulcamara jemte ljumma bad. N:o 33 Kersti Persdotter i Stocksbo har efter flitigt begagnande af dekokt på Ledum palustre jemte bad med samma ört tillfrisknat, så att några sjukdomstecken ej vidare märkas. N:o 66 Hans Mårtensson i Jernblästen, sorn varit nära tillfrisknad, har genom uraktlåtenhet en längre tid att begagna sin vanliga dekokt på Lignum Guajaci med Stipites Dulcamara åter försämrats. N:o 7 Kersti Pehrsdotter i Sjövästa har, sedan hon flyttat från ett fähus i Wïk, der hon flera år varit sängliggande, till sin dotter i Sjövästa, hvarest hon fått en sund boning, blifvit utan medicin så förbättrad, att hon lemnat sängen oeh blifvit ganska arbetsför. N:o 8 Kersti Andersdotter i Snäre, 23 år oeh ogift, har sistlidne November framfödt ett lefvande oeh fullgånget flickebarn. Hon har under året endast 2:ne gånger varit menstruerad. För öfrigt befnnnos en del sjuke förbättrade, andra åter, isynnerhet äldre, försämrade; största delen i ungefär samma tillstånd. En glädjande företeelse är, att de sjuke allt mer fatta förtroende for medel mot deras lidande i samma mon de finna att sådana förmå åtminstone lindra deras plågsamma belägenhet, oeh de sjelfva kunna ntan någon kännbar kostnad anskaffa dylika. De medel, som mot sjukdomen föreskrifvit», hafva varit de samma som förut, nemligen hufvudsakligast dekokt på Ledum palustre, med eller utan tillsats af Turion, Pini, Trifolium aqvatieuni eller Millefolium, dekokt på Lignum Guajaci med Stipit. Dulcamara, tjärvatten. svafvelblomma, JBthiops antimonialis, Sulphas dviniens, Oleum Jecoris Aselli oeh någon gång Jodetum Kalicum. Mercurialia oeh opiater bekomma i allmänhet icke väl. Till yttre bruk: tjärvatten, lenande salvor för såren oeh ljumma bad med Ledum palustre, aska eller svafvellefver. Dessutom Lapis infemalis såväl till gurgling sorn bestrykning. För dessa bad, som utgöra en vigtig del af behandlingen, äro de sjuke ännu ganska obenägna, liksom för hudens skötsel i allmänhet, men denna obenägenhet börjar allt mer gifva vika genom erfarenhet af deras gagn.» {Hedenström.) Wester-Norrlands lån: I Hernösands stad har spetälska bemärkts hos 2:ne personer, nemligen: en sjömansenka, 42 år oeh född i staden, sjuk sedan mer an 20 år, hvars aflidne fader uppgifves hafva varit spetälsk, oeh sorn är moder till 3:ne icke spetälske barn, samt en man, 53 år gammal, handtverkare, född i Njurunda kommun, sjuk sedan 44 år, hvars far oeh bror varit spetälske {Lenström). Stora Kopparbergs län: sedan Collegium låtit fästa den i öfre Osterdalarne anställde Provincialläkarens uppmärksamhet deruppå, att somlige spetälske sjuke i Helsingland uppgifvits vara födde inom provinsen Dalarne, hvaraf kunde förmodas, att samma sjukdom jemväl der vore gängse, oeh lemnat provincialläkaren uppdrag att inom de till Helsingland angränsande soeknarne anställa undersökningar i detta hänseende, har bemälde läkare anmält, det han inom Wåmhus kapellförsamling an- *) Uti tidskriften Hygiea, Bd. XXIV, sid. 129, Om spetäukan i HeUinghmd oeh i anledning deraf mdtagne åtgärder, upptages särskild sjukdomsbeskrifning â hvarje af D:r Hedenström besigtigad spetälsk sjuk. Tab. Litt. N. Resor för spetälskes undersökning i Helsingland, år 1863.

56 48 Året Civila sjukvården. Gängse sjukdomar. Dragsjuka. Veneriska sjukdomen. träffat 4 af spetälska angripne personer, nemligen i Linbäcks by en 69 år gammal enka, sjuk sedan 5 år, med frisk dotter och dotterbarn, i Indor en hustru, 42 år och sjuk sedan 12 år, hvars båda föräldrar anses hafva dött i samma sjukdom, men som har 2 friska barn, i Bäck en hustru, 50 år gammal, sjuk sedan flere år, hvars mor anses hafva dött i samma sjukdom, och som haft en dotter död (i Upsala) af spetälska, samt 3 lefvande friska barn, och slutligen i Storbyn en enka, 22 år gammal, sjuk sedan barndomen, hvars fader anses hafva dött i samma sjukdom. Sjukdomen hade i denna ort icke varit känd såsom spetälska, utan ansetts liktydig med syphilis, i följd hvaraf ock alla förfrågningar hos presterskap och sockennämnder om spetälska der fanns, mött nekande svar (Blomberg). Blekinge län: å flottans sjukhus i Carlskrona har under året vårdats en med spetälska behäftad liftidsfånge, 57 år gammal, född i Jerfsö kommun (Helsingland), sjuk sedan 11 år (Furst). Sedan fråga blifvit väckt att på någon lämplig plats inom provinsen tillvägabringa ett sjukhem till emottagande af sådane af spetälska angripne personer, hvilka saknade utväg att uti sina hemvist erhålla den omvårdnad, som deras tillstånd kräfver, och ortens riksdagsmäns vid sednaste riksmöte framställda begäran om anslag för sådant ändamål vunnit bifall, har Kongl. Maj:t uti nådigt Bref den 11 December gifvit Collegium tillkänna, att Rikets sednast församlade Ständer till Kongl. Maj:ts disposition anvisat 9,000 R:dr att såsom reservationsanslag, under de villkor i afseende på kommunernas bidrag Kongl. Maj:t må finna lämpligt bestämma, med i årligen under nästa statsregleringsperiod användas såsom understöd för vård och skötsel af de i provinsen Helsingland befintlige personer, hvilka af sjukdomen spetälska äro angripne, samt anbefallt Sundhets-Collegium att, efter Konungens Befallningshafvandes hörande, afgifva underdånigt förslag rörande de af Rikets Ständer afsedda villkor för anslagets utbetalande. Dragsjuka, Raphania, ergotism, omtalas från Elfsborgs län, Svenljunga d.: några fall yppades i Juni månad inom samma familj efter att, såsom det sades, dessa personer endast i 4 dagar ätit af det bröd, som ansågs hafva orsakat förgiftningen.»sjukdomen visade sig under den lindrigaste formen med kramp i extremiteternas muskler och gaf temligen lätt vika för använd behandling hos 2 patienter, som voro barn. Hos den tredje, en gumma, var krampen särdeles envis, men äfven denna blef omsider återställd till helsan» (Friman). Veneriska sjukdomen, Syphilis, har, enligt hvad som härom kunnat hemtas utur från läkarne inkomne reserapporter, under detta år påkallat mer eller mindre vidsträckta sundhetsbesigtningar uti 19 län, nemligen : Norrbottens län: Nederkalix kommun; Westerbottens lån: Bjurholms kommun; Jemtlands län: Ljusnedals kommun; Wester-Norrlands län: Ullångers, Själevads, Ramsele, Hässjö och Säbrå kommuner; Wermlands län: Silleruds, Eskilsäters och Tveta kommuner; Örebro län: Mosas kommun; Stockholms län: Ossebygarns kommun; Södermanlands län: Bettna kommun; Göteborgs och Bohus län: Qville och Grundsunds kommuner; Elfsborgs län: Hackviks, Nössemarks, Steneby, Gunnarsnäs, Ors, Skeppshults och Warnumi kommuner; Skaraborgs län: Flo, Larfs, Wättocks, Jettened och Brunds kommuner; Östergötlands län: Slaka, Nykils, Wreta klosters, Normlösa, Röks, Ekeby och Tjärstads kommuner; Calmar län: Förlösa, Thorsås, Dörby, Mönsterås, Södra Wi, Blackestads, Fliseryds och Mörranda kommuner; Jönköpings län: Hullaryds, Lommaryds, Adelöfs, Säby och Ökna kommuner; Kronobergs län: Nottebäcks och Elghults kommuner; Hallands län: Hirshults kommun; Blekinge län: Hjortsberga och Hoby kommuner; Christianstads län: Hoof och Roneberga kommuner; Malmöhus län: Glumslöfs kommun samt Gotlands län: Stenkumla kommun; inalles 57 kommuner; och hafva till följd häraf åtskilliga personer blifvit till kurhusen afsände, hvarom vidare framdeles *). Af Provincialläkarne verkställdes under detta år följande antal embetsresor för besigtningar af veneriske sjuke, nemligen: Ä besigtningsbyrån i hufvudstaden blefvo, enligt Förste Stadsläkarens berättelse, under årets lopp 20,523 besigtningar anställde å qvinnor, misstänkte för venerisk smitta. Ibland dessa föranledde 541 till den besigtigades afsändande till kurhuset för att undergå läkarebehandling. *) I redogörelsen för lasaretter oeh kurhus, tab. N:o 10.

57 Året Civila sjukvården. Gängse sjukdomar. Predikosjuka. Allmän återblick. 49 Mjeltbrand, Pustida maligna, omtalas från Stockholms län, Östhammars distrikt, hafva bemärkts hos 2:ne qvinnor, nemligen :»Efter slagtandet af en kalf, som hade mjeltbrand, uppkom hos 2:ne qvinnor, hemma i ett torp under Forssmarks bruk, efter feberrysningar, mörkblå bläsor å armarne med stark svullnad, ömhet i körtlarna, i armhålan oeh i sidan, torr tunga oeh stor mattighet. (»Carbunculus contagiosus») (Blume). Både tillfrisknade efter 8 14 dagar» Af den i förra årets berättelse omtalade Epidemiska sinnessjukdomen, s. k. Predikosjukan, Exstasis religiösa, har jemväl detta år några fall förekommit inom Westmanlands län, nemligen: I Möklinta kommun yppades redan i slutet af förra året åtskilliga fall, hvarefter sjukdomen efterhand i början af detta år så utbredde sig, att intill Mars månad 20 personer deraf funnos angripne, alla af allmogen, de iesta af qvinkön oeh emellan års ålder. Hos de flesta var sjukdomen snart öfvergående. Den ansågs införd från någon af grannsoekname i Kopparbergs län. Sjukdomen hade stundom förebud i allmänt illamående, minskad matlust oeh minskad håg för arbete; dess utbrott utmärktes med häftiga vridningar oeh kastningar, så våldsamma, att de sjuke knappt kunde hållas qvar i sängen.»efter omkring en timmas dylika vräkningar falla de i en slags dvala, hvarunder de en lång stund hålla sig fullkomligt stilla; från denna dvala liksom uppvaknade ur en dröm, berätta de hvilka öfverjordiska syner de haft; predikandet, som derefter vidtager, utgöres hufvudsakligen af uppmaning till bättring, att vakta sig för de falska profeter, lärare oeh kolportörer, straffdomar emot oenighet, sedeslöshet, grannlåt i klädsel m. m. Paroxysmerna inträifa i allmänhet utan ordning; de sjuka bestämma gerna förut när de nästa gång skola predika, utan att det alltid så noga inträffa» ( Widéerg). En allmän återblick på den nu lemnade redogörelsen för sjukdomsförhållandet i riket under år 1863, utvisar att detta icke varit synnerligen olika med det näst föregående årets, ehuruväl dessa bada år i andra hänseenden förete väsendtliga skiljaktigheter. Sjukligheten har varit betydlig, men likasom under år 1862 har detta hufvudsakligen berott af den långt in på året fortfarande messlingsepidemien och af den alltmera sig utbredande difteriten, hvarförutom tyfösa oeh gastriska febrar varit i någon tillväxt. Deremot förekommo med undantag för dessa epidemier, öfriga fluktuerande sjukdomar Öfverhufvud taget endast sporadiskt. olikartade. I afseende på väderleks- oeh temperaturförhållandet flro deremot bada åren anmärkningsvärdt Tab. N.-O I. Under det att året 1862 företedde*) jemn ihållande vinter, serdeles varm vår, kylig oeh regnig sommar oeh höst, medförde det nu ifrägarande året, pä satt ofvan (sid. 18) redan anfördt blifvit, en ovanligt snöfattig vinter med barmark oeh nästan oafbrutet öppna sjöar, hvarpå följde en temligt tidig, foga varm vår samt måttligt varm, men regnig sommar, under hvilken, midt i Juli månad, inträffade stark frost öfver hela riket. Hösten förblef emellertid mild anda till årets slut, med täta stormar och ofta regn. Enligt hvad tab. N:o 1 närmare utvisar**), uppgick medeltemperaturen, sorn under förra året befanns vara + 4,48 (å Stockholms observatorium), detta år anda till + 6 n,44; utgörande densamma för 6 vinter- och höstmånader + 2,16 (år ,65) oeh för 6 vår- oeh sommarmånader + 1Ö 9,70 (år ,63). Detta årets ovanligt höga medeltemperatur beror, på satt redan här ofvan blifvit anmärkt, hufvudsakligen af höstens oeh vinterns blida temperatur. Nederbörden, utgörande under vintern 1,36 dee.t., under våren 1,87, under sommaren 6,41 oeh under hösten 2,57 dec.t., har för hela året uppgått till 12,21 dee.t... hvadan sommarmånadernas nederbörd alltså varit mer än dubbelt så stor som hela det öfriga årets. Vattenståndet i insjöarna befanns också, tab. N:o 2, något högre än under förra året. Årsväxten, sorn år 1862 för hela riket i medeltal antogs såsom mer Tab.N:O2. än medelmåttig, utföll detta år icke alldeles så förmånligt, utan uppgifves allenast hafva varit medelmåttig; men priset å spannmål, hälften råg oeh korn, enligt riksmarkegång, nästföregående året utgörande 16 R:dr 25 öre tunnan eller 2 R:dr 58 öre kubikfoten, nedgick likväl detta ar till 2 R:dr 27 öre per fot eller 14 R:dr 30 öre tunnan. Att provincialläkarnes embetsresor för sjukvård (tab, N:o 6) detta år varit mindre tal- ') Jfr Collega Berättelse 1862, tab. N:o 3. **) Den för Stockholm å tab. N-.o 1 utförda temperaturen bör rättas till hvarefter ock de sid. 18 uppgifua medeltemperaturer böra rättas till: vinterns +0,56, vårens 5,83, sommarens 13,i3 och höstens 3,7 6. Sundhels-Collegii unä. berättelse för år

58 50 Året Civila sjukvården. Gängse sjukdomar. Allmän återblick. rika än förra året, nemligen 338 mot 373, beror hufvudsakligen af messlingens aftagande. Också understiger detta antal betydligt årliga medeltalet (623) af provincialläkarnes embetsresor under nästförflutne decennium. Tab. N:o 3. Tab. N:o 3 utgör en sammanställning af väderlekens allmänna förhållande, medeltemperaturen, barometerståndet, nederbörden, vattenhöjden, årsväxten, spannmålsprisen oeh sjukligheten under redovisningsåret. I epidemiologiskt hänseende märkes under detta år, att såväl kikhosta som frossa förekommit mindre talrikt än förut samt hjernfebern så godt som upphört. Ungefär lika sorn förra året hafva rödsot oeh diarrhé varit foga framstående, skarlakansfebern förblifvit temligen freqvent samt inflammatoriska oeh katarrhala febrar förekommit någorlunda likformigt utbredda, hvaremot tyfösa oeh gastriska febrar, äfvensom strypsjuka oeh påssjuka visat något ökad freqvens oeh utbredning. Någon kolera, förutom spridda fall af inhemsk kolera, s. k. kolerin, förekom ej heller nu. Såsom eget för detta år kan förnämligast framhållas, att den alltifrån år 1861 tilltagande messlingen, sorn under derpå följande året (1862) vuxit ut till en hela riket omfattande farsot, efter då uppnådd kulmination, under 1863 aftagit, så att den efter första hälften af året kan anses hafva sorn farsot upphört, hvaremot halsröta (difterit) allt, fortfarande tilltagit i freqvens oeh utbredning samt kopporna börjat ökas, så att denna sjukdoms förhållande låter förvänta en sakta tilltagande koppepidemi. Ibland efter årstidernas vexlingar fluktuerande sjukdomar hafva lunginflammationer oeh katarrher samt påssjuka, äfvensom de få fallen af hjernfeber, förekommit under förra hälften af året, hvaremot halsrötan oeh oeh kikhostan mest visat sig under det sednare samt tyfösa oeh gastriska febrar äfvensom strypsjukan såväl under förra sorn sednare halfåret, dock förnämligast i början oeh slutet af året, uppträdt såsom verkliga vintersjukdomar. Deremot hafva såsom sommarsjukdomar frossor företrädesvis förekommit under förra hälften af året, hvaremot rödsot oeh diarrhé, såsom vanligt plägar vara, förnämligast bemärkts under det sednare, synnerligen i slutet af högsommaren oeh hösten, till hvilken årstid jemväl de bemärkta fallen af inhemsk kolera eller s. k. kolerin hora. Att frossa oeh rödsot under ett år med så hög medeltemperatur sorn det nu ifrågavarande förblifvit så obetydligt framstående, som ofvan meddelade skildring af dessa sjukdomars utbredning anvisar, förklaras af det redan anmärkta förhållandet, att årets höga temperatur mindre beror af en hög värma under sommarmånaderna, än deraf att hösten oeh vintern varit ovanligt blida, äfvensom deraf att sommaren medfört ansenlig nederbörd. Ibland interkurrenta sjukdomar förekom messlingen hufvudsakligast under förra hälften af året, derefter den skyndsamt aftog i freqvens oeh utbredning, hvaremot skarlakansfebern förnämligast förekom under sednare hälften, tilltande mot årets slut, samt kopporna såväl under förra sorn sednare halfåret, dock likaledes mest tilltagande mot årets slut. I nosogeografiskt hänseende kan för detta år förtjena att bemärkas huruledes tyfösa febrar, sorn fortfarande herrskat uti östra Dalelfvens floddal, eljest varit något mera framstående i Wester-Norrlands, Gefleborgs samt mindre områden af Stockholms, Södermanlands oeh Bohus län, men i öfrigt visat en temligt jemn oeh måttlig utbredning; att difteriten, som alltifrån förra året fortfarit i de nordligaste*) provinserna, vidare förnämligst förekommit å spridda ställen af låglandsbältet*) samt så väl östra sorn vestra kuststräckan, Göteborgs oeh Bohus, Östergötlands oeh framför allt Calmar län, men eljest endast i mindre grad visat sig å särskilda punkter af rikets öfriga delar; att kikhostan, sorn i de nordligaste länen nu varit vida obetydligare än under förra året, företrädesvis förekommit uti de bada Skånska länen samt på inskränktare områden af Södermanlands, Göteborgs oeh Bohus samt Östergötlands län, men i öfriga delar af riket icke varit anmärk- ") Jfr öfversigten af Sverige jemte höjdkarta i Gollegii Berättelse 1861, sid. 2.

59 Året Civila sjukvården Allmän återblick. Gängse sjukdomars freqvens. 51 ningsvärdt framstående; att rödsot bemärkts endast å små spridda områden af mellersta Sverige oeh nästan helt oeh hållet uteblifvit såväl i de norra sora södra provinserna; att frossan företrädesvis förekommit å östra kuststräckan Södermanland, Östergötland oeh Calmar äfvensom i Malmöhus län, dock i jemförelse med andra ar Öfverhufvud sparsamt; några få fall af denna sjukdom bemärktes äfven detta år å vissa punkter af norra Sveriges kustland; att påssjukan, sorn i det närmaste uteblifvit inom de nordligaste provinserna, mera anmärkningsvärdt förekommit i Göteborgs oeh Bohus samt något mindre i Skaraborgs oeh Malmöhus län; att kopporna förnämligast utbredt sig inom rikets mellersta delar, synnerligen Göteborgs oeh Bohus, Elfsborgs samt Skaraborgs oeh Östergötlands län, hvaremot hela norra Sverige, äfvensom största delen af det södra, ännu förblifvit i det närmaste fria från denna sjukdom; att deremot skarlakansfebern, liksom förra året, förblifva mest framstående i norra Sverige, synnerligen Wester-Norrlands oeh Gefleborgs län, äfvensom i Skåne, oeh vidare mera talrikt visat sig i några af de mellersta provinserna: Södermanlands, Elfsborgs oeh Östergötlands län samt å ön Gotland; oeh slutligen att messlingen, sorn alltifrån förra året fortfarit att utbreda sig, allmännast förekommit i Wester-Norrlands oeh Stora Kopparbergs län samt några delar af mellersta Sverige, synnerligen tillhörande östra kuststräckan, äfvensom å Gotland, men i öfriga delar af riket redan vid ingången af detta år befunnits vara i aftagande. Messling, difterit oeh tyfovlfebev hafva alltså ibland folksjukdomarne detta år varit mest framstående, hvarförutom skarlakansfeber varit temligen utbredd samt kopporna visat ett sakta tilltagande. A den bifogade kartan antydes difteritens äfvensom rödsotens geografiska utbredning under detta år. Sjukdomsförhållandet inom hvarje särskildt län torde i någon man kunna inhemtas af tab. Litt. O, Tab. Lin. o. sorn antyder ofvan omförmälde sjukdomars förhållande under detta år, med anvisning huruvida de visat sig Tab. Litt. O. Gängse sjukdomars freqvens och utbredning år 1863.

60 52 Året Civila sjukvården. Gängse sjukdomar. Tab. Litt. P. allmänt, mindre allmänt, i partiel epidemi, spridda fall eller enstaka, samt af tab. Litt. P, sorn utgör ett sammandrag af läkarnes i berättelser oeh rapporter lemnade uppgifter om antalet insjuknade oeh döde i gängse folksjukdomar. Af lätt insedda skal kunna emellertid de här anförda talen icke uttrycka verkliga an- Tab. Litt. P. Sammandrag af vederbörande läkares uppgifter om antalet insjuknade och döde i nedannämnde sjukdomar, år Tab. Litt. Q. Jemförelse emellan årligen uppgifne antal sjukdoms- och dödsfall af gängse folksjukdomar under sednast förflutne femårsperiod,

61 Året Civila sjukvården. Allmän återblick- Medicinalfondens utgifter. 53 talet insjuknade, emedan ofantligt många fall förekomma, synnerligen af mildare sjukdomsformer, der läkare icke tillkallas oeh följaktligen ej heller någon anteckning sker. Dödsantalet uppgifves af somliga läkare vara anfördt efter presterskapets anteckningar i dödsboken. À tab. Litt. Q meddelas en jemförelse emellan år- Tab. Litt. Q. ligen uppgifne antal sjukdoms- oeh dödsfall af folksjukdomar under sednast förflutna femårs-perioden I afseende på medicinalfondens utgifter för denna del af den allmanna helsovården, inhemtas af Tab. N:o 6. tab. N:o 6. att kostnaden för läkares rese- oeh traktamentsersättning för biträde i provincialläkaresjukvården, kol. 19, utgörande 9,943 R:dr 33 öre, oeh kol. 21, utgörande 7,565 R:dr fl öre, hvarför sig endast obetydligt, den förstnämnde kostnaden med 155 R:dr 74 öre, oeh den sistnämnda med 454 R:dr 62 öre, öfverstigit motsvarande utgifter under föregående år, oeh att kostnaden för fria medikamenter åt fattige sjuke, kol. 20, utgörande 6,597 R:dr 62 öre, med 92 R:dr 97 öre understiger utgifterna för samma ändamål förra året. följd häraf blifva ock sammanlagda kostnaderna, kol. 22, uppgående till 24,106 R:dr 66 öre, så nära lika summan af motsvarande utgifter under föregående år, att differensen utgör allenast 318 R:dr 61 öre. Till Detta förhållande förklaras deraf, att under år 1863, likasom under förra aret, besigtningsresor för spetälskan i Helsingland fortgått oeh att vakanser i provineialläkaresysslor äfvensom allmän sjuklighet inom några här nedan nämnda distrikter påkallat anställandet af extra läkare inom åtskilliga län. Erinras bör dock, att uti dessa summor ingå åtskilliga kostnader, som rätteligen tillhöra föregående året, ehuru de mast i detta års redovisning upptagas emedan räkningarna å en del kostnader för läkares embetsresor oeh medikamenter till fattige sjuke, hvilka rätteligen tillhöra nästföregående år, icke blifvit hos Collegium till liqvid anmälde förr än under redovisningsåret. Om till nu omförmälde utgiftstitlar lägges kostnaden för djurläkares resor för sjukdomars hämmande bland husdjuren 9,201 R:dr 94 öre, så uppgår medicinalfondens sammanlagda utgifter för farsoters oeh smittoo samma sjukdomars hämmande bland menniskor oeh husdjur under detta år till 33,308 R:dr 60 öre. A tab. Litt. R anvisas sammanlagda beloppet af medicinalfondens utgifter under året, ej mindre för sjukvården Tab. Litt. K. bland rikets inbyggare, kol. 1 4, oeh husdjur-sjukvården, kol. 5 7, än ock för medieolegala förrättningar, kol Återblick på koppfarsoten Uti Collegii Berättelse för året 1855 sid. 135, lemnades en kort öfversigt af den koppepidemi, som från 1847 till år 1855 herrskade i Sverge oeh med sistnämnde år upphörde. Efter ett uppehåll af knappast ett år, började kopporna år 1856 att ånyo visa sig i tilltagande oeh utvecklades snart till epidemi, hvilken efter att år 1859 i afseende på freqvens oeh utbred- Tab. Litt. R. Af medicinalfonden bestridde utgifter för allmänna sjukvården och rättsmedicinska undersökningar, år ') Häraf för apoteksvisitationer: 749,56.

62 54 Året Civila sjukvården. Återblick på koppfarsoten ning hafva natt sin kulmination, under derpå följande 3:ne år successivt aftog oeh med år 1862 ändades. En återblick på denna koppepidemi torde derför här vara på sin plats*). Sedan kopporna år 1855 så utgått, att allenast spridda fall deraf till obetydligt antal bemärkts å några punkter af de norra länen, men hela mellersta oeh södra Sverige voro fråu denna sjukdom fria oeh i början af året 1856 syntes hafva alldeles upphört, yppades under sednare hälften af år 1856 i Stockholm oförmodadt nya sjukdomsfall af koppor smittan, sorn det vill synas, införd från Åland hvilka efterhand utvecklades till epidemi, som snart utbredde sig till landsbygden, oeh inom kort jemväl till aflägsna provinser. Dock bemärktes koppor under detta år ännu allenast inom 10 kommuner af 5 rikets län; provincialläkarnes embetsresor för denna sjukdom utgjorde blott 9, oeh de antecknade sjukdomsfallens antal uppgick allenast till 303 med 44 dödsfall, af hvilka största delen tillhörde ensamt hufvudstaden. Under följande året 1857 hade sjukdomen redan så tilltagit, att omkring 100 kommuner i 20 af rikets län, alltifrån Norrbotten anda till Skåne, företedde partiela epidemier och spridda fall af koppor. De voro nu allmännast i Stockholmstrakten, Jemtlands, Wester-Norrlands, Jönköpings och Malmöhus län. Från de flesta orterna anföres uttryckligt, att de första sjukdomsfallen yppats hos personer, sorn nyligen anländt från Stockholm eller annan af sjukdomen redan angripen ort. Provincialläkarne verkställde detta år 55 resor för koppor, och de antecknade sjukdomsfallen uppgå redan till 2,839 med 461 dödsfall. Under farsotens tredje år befanns den i skyndsam tillväxt och hade redan hunnit utbreda sig, så att inemot 300 kommuner af alla rikets län deraf voro angripna. Allmännast förekom densamma nu i Wester-Norrlands län, der 27 kommuner företedde mer än 1,000 sjukdomsfall; men höll sig eljest företrädesvis inom de mellersta och södra provinserna, der Stockholms, Södermanlands, Bohus, Elfsborgs, Skaraborgs, Kalmar, Jönköpings samt Christianstads ocli Malmöhus län förnämligast deraf hemsöktes. Provincialläkarnes embetsresor för koppors hämmande uppgingo detta år till ett antal af 180, och de antecknade sjukdomsfallen till 5,206 med 659 dödsfall. Under fjerde året, 1859, hade sjukdomen uppnått sin kulmination med utbredning till inemot 400 kommuner, förnämligast af södra Sverige, der den allmännast förekom i Christianstads, Malmöhus, Calmar och Kronobergs län samt en del af de mellersta provinserna, såsom Södermanlands och Skaraborgs län, hvaremot farsoten i norra Sverige jemförelsevis förblef mindre framstående, och i den ursprungligen först angripna Stockholmstrakten visade någon minskning. Provincialläkarnes embetsresor för smittkoppors hämmande uppgingo detta år till helt nära 200, och de antecknade sjukdomsfallens antal till 7,627, med 930 dödsfall. Under farsotens femte är, 1860, började densamma märkbart aftaga, men likväl företedde ännu 200 kommuner inom 22 län sjukdomsfall af koppor. De bada nordligaste länen voro redan derifrån alldeles fria ; i de mellersta provinserna bemärkes sjukdomen allmänt minskats, hvaremot den med oförändrad häftighet fortfor i sydligaste ändan af riket, företrädesvis Malmöhus, Blekinge och Christianstads län, äfvensom i Södermanland. Provincialläkarne verkställde detta år allenast 108 resor för smittkoppors hämmande; men de antecknade sjukdomsfallens antal uppgick ännu till öfver 3,185, med 413 dödsfall. Under sjette året af farsotens duration, ar 1861, minskades densamma, sa att allenast 44 kommuner inom 17 län företedde spridda fall af koppor. Med undantag för några enstaka sjukdomsfall, förblef hela norra Sverige fritt från sjukdomen; i mellersta provinserna förekommo några spridda fall, oeh endast i Blekinge län qvarstod ännu en mera anmärkningsvärd lokalepideini. Provincialläkarnes embetsresor minskades till 21, oeh de antecknade sjukdomsfallens antal till 702, med 78 dödsfall. Under nästföljande aret 1862, epidemiens 7:de år, förblefvo kopporna lika litet eller ännu mindre framstående än förra året. Uti 9 län hade sjukdomen redan alldeles upphört, oeh i de öfriga med första halfårets förlopp nedgått till enstaka sjukdomsfall. Emellertid förmärktes under sednare hälften af detta år koppsjukdomen oförväntadt tilltaga å åtskilliga punkter af Westergötland oeh Småland, så att ännu 54 kommuner inom 15 län deraf företedde mer eller mindre talrika fall. Ibland dessa tillhörde 11 Jönköpings län, 8 Blekinge oeh 6 Kronobergs, der sjukdomens förnyade tillväxt synes antyda hvad sorn ock sedermera vunnit bekräftelse, att en ny koppepidemi redan vore i antagande. Ehuru alltså sjukdomsfallens antal detta ar Öfverhufvud eller för hela riket icke så minskats, att gränsen emellan den med är 1862 ändade oeh den år 1863 började nya koppepidemien icke blifver så tydligt betecknad som mellan nästföregående koppepidemier, ådagalägger dock koppsjukdomens successiva tilltagande från 1856 till 1859, dess aftagande från sistnämnde år till oeh med 1862 samt dess med är 1863 åter började stegring, att den år 1856 började farsoten gatt till anda med förra hälften af året *) Serskild redogörelse för denna epidemi tinnes upptagen i Sv. Läk.-Sällsk. nya Handl, Ser. II. Del. 1, sid. 331.

63 Året Civila sjukvården. Återblick på koppfarsoten Föregående tabell, sorn uti första oeh andra kolumnen utvisar antalet af koppor angripne län oeh kommuner, i dess 3:dje antalet för koppors hämmande af provineialläkare verkställde embetsresor, oeh i 4:de oeh B:te kol. antalet årligen uppgifne sjukdoms- oeh dödsfall af koppor, antyder farsotens stigande oeh fallande under dess 7-åriga duration. Under den tid af tillhopa 7 år, sorn farsoten herrskat, har densamma hemsökt hvart oeh ett af rikets län, dock i olika grad. Lindrigast träffades deraf Norrbottens, Westerbottens, Wermlands, Stora Kopparbergs, Westmanlands, Östergötlands, Hallands oeh Gotlands, der ungefär blott 1 ibland hvarje 1,000 af invånarne deraf angreps, hvaremot svårast af koppor angrepos Stockholms stad, der 25, Christianstads län 14, Wester-Norrlands 12, Malmöhus 8 oeh Blekinge 7 personer ibland hvarje 1,000 af befolkningen angrepos af koppor. Följande tabell angifver farsotens duration inom hvarje länsområde, sammanlagda antalet der insjuknade oeh döde, enligt läkarnes berättelser, samt förhållandet emellan antalet insjuknade oeh länets folkmängd, äfvensom mortalitetsprocenten inom hvarje serskildt län. Öfversigt af koppsjukdomens duration i länen, de insjuknades och dödes antal enligt läkarnes rapporter*) och dettas förhållande till folkmängden, äfvensom mortalitetsprocenten från år 1856 till år I afseende på orsaken till sjukdomens uppkomst har bemärkts, att å de fleste orter de första sjukdomsfallen yppats hos personer, sorn nyss dit anländt från koppsjuk ort eller emottagit qvarlåtenskap efter koppsjuka personer. I allmänhet företedde farsoten iiksom i hela riket, äfven inom de serskilda deraf angripne länen, ett suecessivt till- oeh aftagande. Dess duration blef dock ganska olika, så att uti 4 län varade densamma allenast 3 år, uti fem län 4 år, uti sju län 5 år; uti fyra län 6 år oeh endast uti 3 län, nemligen Stockholms hufvudstadens territorium deruti inberäknadt, samt Södermanlands oeh Malmöhus län varade densamma 7 år. A ön Gotland, der farsoten tid efter annan inträngde, men efter vidtagne cerneringsåtgärder snart åter upphörde, företedde densamma icke sådant regelmässigt förlopp, som i fastlandslänen. 1 afseende på sjukdomsfreqvensens till- oeh aftagande, har farsoten inom de serskilda länsområdena jemväl företett betydlig olikhet. Sålunda hade densamma uti 9 län, nemligen Norr- oeh Westerbottens, Kopparbergs, Westmanlands, Bohus, Elfsborgs, Calmar, Jönköpings oeh Christianstads redan på 2:dra året från sjukdomens utbrott natt sin höjd, oeh derefter successivt aftagit, hvaremot sjukdomsfreqvensens kulmination uti 10 län, nemligen Jemtlands, Wester-Norrlands, Wermlands, Örebro, Upsala, Stockholms, Skaraborgs, Östergötlands, Kronobergs oeh Hallands, inträffade först på 3:dje året samt uti 4 län: Gefleborgs, Södermanlands, Blekinge oeh Malmöhus först på det fjerde. I afseende på farsotens förhållande under olika årstider, märkes att densamma merendels tilltagit under vintern oeh våren, eller öfver hufvud förra delen af året, men aftagit under sednare halfåret, så att sjukdomsfreqvensen varit något minskad under sommaren oeh hösten. Ett undantag från denna regel företer invasionsåret 1856, då sjukdomsfallens antal alltmera ökades emot årets slut samt året 1862, då enahanda förhållande egde rum, till följd af den under årets sednare hälft yppade nya koppfarsoten. Beträffande de koppsjukes kön, befinnes ibland 3,961 sjukdomsfall med 512 dödsfall, de enda för hvilka sådan anteckning gjorts, att 2,226 sjukdomsfall motsvarande 56,i proc. med 290 dödsfall tillhört män. oeh 1,735 sjukdomsfall motsvarande 43,8 proc. med 222 dödsfall qvinnor. Ibland de till lefnadsåldern uppgifne sjuke, tillhörde 300 sjukdomsfall motsvarande 10,2 proc. med 56 dödsfall barnåldern under 10 år, 507 sjukdomsfall motsvarande 17,4 proc. med 29 dödsfall åldern frän år, 1,979 sjukdomsfall motsvarande 67,9 proc. med 229 dödsfall åldern emellan år och 127 sjukdomsfall motsvarande 4,4 proc. med 26 dödsfall åldern öfver 50 år. Ä flere ställen bemärktes serskildt att sjukdomen företrädesvis angrep halfvuxne och fullvuxne personer. Att sluta af de undersökningar, som å kopphusen i Stockholm oeh Göteborg blifvit anställde för att utröna huruvida der emottagne koppsjuke förut varit med skyddskoppor ympade eller icke, skulle mortaliteten ibland sådane koppsjuke, hvilka varit med skyddskoppor ympade, utgjort 11,36 proc. af de insjuknade, ibland dem som icke varit vaccinerade åter 37,07 proc. I de flesta af farsoten angripne orterna var sjukdomen Öfverhufvud lindrig och utgjorde s. k. modifierade koppor, och endast å några få ställen, såsom i Hernösand och Näs år 1856, Botkyrka oeh Göteborg år 1857, Sollefteå, Färentuna, Lidingö, Motala och Carlskrona ') Enligt tabellverkets, för de dödes antal 4,378 personer. utan tvifvel mera tillförlitliga uppgifter afledo frän i koppor icke mindre än

64 56 Året Civila sjukvården. Förbättrad läkarevård. Upplåtne läkareboställen. 1858, Göteborg, Lerbäck, Calmar oeh Landskrona 1859, Ryssby 1860, Blekinge 1861 och Hvetlanda 1862 befanns den mera svårartad. I medeltal afledo likväl 12,9 af hvarje 100 ibland uppgifne antalet insjuknade. I motsats till det förhållande, sorn under nästföregående koppfarsot blifvit anmärkt, hafva de norra länen under nu ifrågavarande epidemi varit lika tidigt af sjukdomen angripne som andra delar af riket, nemligen 2:ne bland dem, Jemtland och Wester-Norrland redan l:sta året och Norr- samt Westerbotten det derpå följande. Deremot har sjukdomen i dessa län tidigare upphört än i flertalet af rikets öfriga län. Förbättringar i läkarevården. Sedan det vid 1859 års Riksdag till nya provincialläkares aflönande beviljade anslag af tillsamman 30,000 R:dr, i enlighet med det år 1859 afgifna förslaget, till den civila sjukvårdens ordnande blifvit disponerade till 20 nya provincialläkarebefattningar, på satt uti Coll. föregående und. Berättelser*) finnes anfördt, har provincialläkareregleringen under innevarande år förblifvit hvilande. Men sedan Rikets sednast församlade Ständer uppå nåd. proposition om medel till dess fortsättande, anvisat ytterligare 12,000 R:dr, att under enahanda vilkor, som vid föregående riksdagar stadgats, användas till löner, hvardera à 1,500 R:dr åt 8 nya provincialläkare inom de distrikter oeh vid de stationer, Kongl. Maj:t kunde finna skäligt bestämma, har Sundhets-Collegium genom nåd. Brefvet den 11 December 1863 erhållit befallning att uppgöra förslag för bestämmandet af de orter, inom hvilka anställandet af de nya provincialläkare, för hvilka aflöningsanslag blifvit beviljadt, må anses vara af behofvet mest påkalladt, samt efter det vederbörande hörde blifvit i fråga om det vid aflöningsanslaget fastade vilkoret, att kommunerne skola anskaffa läkarebostad, med berörde förslag oeh und. utlåtande i ämnet till Kongl. Maj:t inkomma. Oeh kommer alltså till följd häraf ifrågavarande reglering att under nästkommande år åter fortsättas i den mån kommunerna hunnit träffa öfverenskommelse uti boställs-frågan. Uti förutvarande förhållande med läkaredistrikter och stationer samt läkares befordringsrätt**), hafva emellertid under året följande förändringar föregått, nemligen: Sedan kommunerna inom Tanums oeh Bullarens äfvensom Qville härader åtagit sig fullgöra det för flyttning af provincialläkarestationen inom Strömstads distrikt från staden Strömstad till närheten af Tanums kyrka, redan förut stadgade vilkoret, har nämnde häradsboers den 15, 16 och 25 Mars 1860 fattade beslut att upplåta oeh underhålla kostnadsfri läkarebostad vid den nya stationen genom Kongl. Brefvet den 21 Augusti blifvit fastställdt, hvadan provincialläkaren för nordligaste delen af Göteborgs oeh Bohus län hädanefter kommer att hafva sin station vid Tanums kyrka, och dess tjenstedistrikt innefattar jemväl Qville härad. Efter det kommunerna inom Tjust härader åtagit sig att upplåta oeh underhålla kostnadsfri läkarebostad i Gammelby köping, har genom Kongl. Brefvet den 23 Oktober, med fastställelse å distriktsinvånarnes den 28 April härutinnan träffade öfverenskommelse, nåd. tillåtelse lemnats att sedan nämnde bostad blifvit färdig att af läkaren tillträdas samt af Kon:s Befallningshafvande gillad oeh godkänd, provicialläkarestationen må från öfverums bruk återflyttas till Gammelby. Kostnadsfria boställen hafva sålunda under året blifvit bestämda för provincialläkaretjensterna uti Norra eller Tanums distrikt af Bohus län (den 21 Aug.) oeh Tjusts distrikt af Calmar län (den 23 Okt). Genom nåd. resolution den 4 December har Kongl. Maj:t, uppå de vilkor, som Kongl. Kungörelsen den 17 Okt bestämma, beviljat tjenstearsberäknirig lika med civile läkare i statens tjenst för läkaren vid Ljusnarsberg, med station i Ljusnarsbergs kyrkoby oeh tjenstedistrikt af Nya Kopparbergs bergslags härad ( Ljusnarsbergs socken) af Örebro län, dock utan att derigenom någon rubbning må ega rum i skyldigheten för ortens provincialläkare, att vid uppkommen ledighet i distriktsläkarebefattningen eller vid distriktsläkarens *) Coll. Berättelse 1861, sid. 114 oeh 1862, sid. 67. ") Jfr Coll. Berättelse 1861, sid. 30, uoten, samt 1862, sid. 68, der förutvarande förhållande inom hvarje län finnes anfördt.

65 Året Civila sjukvården. Förbättrad läkarevård. Vikarierande provincialläkare. 57 förfall, fortfarande ombesörja den allmänna helso- oeh sjukvården jemväl i den afsöndrade delen af provincialläkaredistriktet. förra Under det att provincialläkaretjensternas! antal detta år alltså förblifvit oförändradt lika med det uti årets berättelse angifna, har distriktläkarebefattningarnes antal härigenom ökats från 46 till 47, ibland hvilka likväl ett stort antal äro oeh förblifva obesatte*) eller förenade med nya provincialläkarebefattningar, som uti samma ort blifvit inrättade. Uppå derom gjord framställning, har Kongl. Maj:t uti nåd. Resolution den 3 Mars medgifvit den förändring af hittills gällande föreskrifter angående stadsläkaretjensterna i Carlskrona: att för Carlskrona stad må antagas blott en stadsläkare med lön af 2,250 E:dr oeh förbindelse att med tjensten icke förena annan läkarebefattning; att i afseende på läkarens kompetens oeh pröfningen deraf, de uti Kongl. Brefvet den 2 Mars 1836 meddelade bestämmelser skola tillämpas oeh att antagningen, efter det ledigheten blifvit kungjord oeh Sundhets-Collegium meddelat yttrande öfver de sökandes kompetens, må ske af stadsfullmäktige samt fullmakt för den sålunda utsedde utfärdas af magistraten, men instruktion, dertill magistraten eger uppgöra förslag, sorn bör till stadsfullmäktiges granskning oeh godkännande öfverlemnas, af Kon. Befallningshafvande fastställas. Af hvad nu anfördt blifvit följer att den i Collegii und. Berättelse för år 1862 å tab. N:o 9 meddelade öfversigt af befintlige civile läkarebefattningars antal inom hvarje län, gäller äfven för år 1863, endast med den jemkning, att i kol. 4 inom Örebro län tillagges en distriktsläkarebefattning i Ljusnarsberg, oeh i kol. 5 inom Blekinge län utgår den ena stadsläkarebefattningen i Carlskrona. Under loppet af år 1863 hafva 10 läkare dels i, dels utom tjenst med döden afgått, hvaremot från läroverken utexaminerade läkare, så vidt anmälan derom hos Collegium blifvit gjord, tillkommit till ett antal af 17, deribland 12 från Upsala, 1 ifrån Lund oeh 4 från Carolinska Institutet i Stockholm. Tjugu läkare hafva under detta år, i enlighet med föreskriften i Kongl. Brefvet den 26 April 1861, blifvit hos Collegium såsom legitimerade läkare inskrifne, oeh alltså förvärfvat kompetens till läkarebefattningar i statens tjenst. I likhet med hvad som uti föregående und. berättelser egt rum, meddelas å tab. Litt S en jern fö- Tab. Litt. s. relse emellan befintliga antalet läkare oeh läkarebefattningar år 1863, hvaraf inhemtas, att under det de offentliga eller halfoffentliga läkarebefattningarnas antal ökats med allenast 3, har läkarepersonalens antal detta år ökats med 7. Vikarierande provinciallakare hafva under provincialläkares sjukdomsförfall eller yppade vakanser i provincialläkarebefattningar, då Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande anmält behofvet af serskildt läkare till ") Skellefteå, Ockelbo, Arvika, Nas, Ferna, Norberg, Riddarhyttan, Hâbo ocli Bro, Qiino, Wesaland, Orbyhua, Harg, Utö, Flöda, Forssjö, Nordal, Finspång, Norra Tjust, Abus, Jerrestad. Tab. Litt. S. Jemförelse emellan befintliga antalet läkare och läkarebefattningar år ') Tillkommer: Ljusnarsberg. s ) Stadsläkarebefattningarne i Carlsksona sammanslagne till en. ') Tillkommer 3:ne vid Gotlands nationalbeväring, Sundhels-Collegii und, berattelse for år

66 58 Året Civila sjukvården. Biträdande läkare. Omsättning i civila läkarebefattningar. tjenstens upprätthållande, för kortare eller längre tid af året varit anställde uti Jemtlands 1 ), Wester-Norrlands 8 ) oeh Gefleborgs län 3 ). Biträdande läkare hafva i anseende till yppad sjuklighet, uppå Eders Maj:ts Befallningshafvandes anmälan om behofvet af ökadt antal läkare, under detta år varit anställde uti Norrbottens 4 ), Göteborgs oeh Bohus 5 ), Calmar 6 ) oeh Kronobergs län 7 )- Genom K. Bref d. 10 April, har uppå derom gjord framställning, medgifvits att för ytterligare ett år må af allmänna besparingarne â riksstatens 8:de hufvudtitel utgå. 500 R:dr såsom understöd åt den läkare, sorn af Collegium förordnas att uppehålla sjukvården i Bodums extra provincialläkaredistrikt. Genom K. Bref d. 22 December har Kongl. Maj:t förordnat, att åt hvardera af provincialläkarne i Wisby, Slite oeh Hemse må tilldelas 500 R:dr, mot skyldighet för dem att, hvar inom sitt distrikt, under Beväringens årliga möten, besörja sjukvården, i den mon de derom anlitas, samt alltså i egenskap af bataljonsläkare vid Nationalbeväringen, ställa sig 1812 års fältläkarereglemente oeh 1858 års tjenstgöringsreglemente i tilllämpliga delar till efterrättelse; oeh att vid de tillfällen, då provincialläkare i sin egenskap af bataljonsläkare till följd af derom erhållna ordres måste till någon Beväringens mötesplats förlägga sin station, honom bestås inqvartering under den tid, han sig der uppehåller, samt anbefallt Sundhets-Collegium att hora nuvarande provincialläkare, huruvida de äro benägne att mot de bestämda förmånerna åtaga sig ifrågavarande bataljonsläkaretjenstgöring, hvilken för framdeles blifvande provincialläkare på ön skall, mot samma förmåners åtnjutande, vara ett deras tjensteåliggande. Sedan Kongl. Maj:t godkändt Rikets sednast församlade Ständers beslut att till förbättrande af provincialläkarebefattningarna anvisa dels ett reservationsanslag af 11,000 R:dr till lönetillökning à 500 R:dr åt hvarje extra provincialläkare, sorn icke innehar annan tjenst, dels ett reservationsanslag af 6,000 R:dr att användas till löneförbättring under namn af tjenstgörirespenningar åt provincialläkare vid sådane stationer, der tillfälle till biförtjenst af praktik saknas oeh der tjensten ej kunnat i brist på sökande tillsättas, oeh dels slutligen en anslagstillökning af 10,000 R:dr årligen, att användas till löneförbättring åt 20 ordinarie provincialläkare, hvilka längst innehaft ordinarie eller extra provincialläkarebefattning; har Sundhets-Collegium genom Kongl. Brefvet d. 11 Dec erhållit befallning att: 1) till Kongl. Maj:t inkomma med uppgifter å de provincialläkare, hvilka äro berättigade att af serskilda anslaget till förbättring af extra provincialläkares löner komma i åtnjutande; 2) afgifva förslag till dispositionen af det till tjenstgöringspengar anvisade anslag; oeh 3) till Kongl. Maj:t inkomma med uppgifter å de provincialläkare, hvilka äro berättigade att komma i åtnjutande af den åt 20 äldste provincialläkare beviljade löneförbättring. Tab. Litt. T. Omsättningen ibland civila läkarebefattningarnes innehafvare under detta år antydes af tab. Litt. T. >) J. A. Piseator, N. Högdahl oeh C. Th. Sjögréen. berg. 5 ) C. O. Holmberg. 6 ) A. Beckman. 2 ) L. N. Carlgren. 7 ) J. Lindwall. 3 ) J. Beskow. 4 ) A. Bemheim, S. Landgren oeh O. Gen- Tab. Litt. T. Omsättningen i civila läkarebefattningar år ') Wåhla. 2 ) Neder-Kalix, Skog, Alfta, Carlstad, Askersund, Helleforss, Wåhla, Norberg, Upsala, Malmköping, Nyköping, Oronst, Åmål, Mark, Svenljnnga, Linköping, Wimmerby, Gislaved, Wrigsta, Hessleholm, Hemse. 3 ) Carlskrona 2:dra, enl. K. Sesol. 3 Mars ') Uddevalla och Norrköping. ') Luleå, Haparanda, Östersund, Norrtelge.

67 Året Civila sjukvården. Länslasarett. Sjukhusbyggnads beskaffenhet. 59 Civila sjukvårdsinrättningar 1 ) (Tabb. N:ris 8 12). Sedan Collegium uti Cirkulär den 13 April detta fir meddelat vederbörande lasarettsläkare serskilda anvisningar om framtida årsberättelsers form oeh innehåll, hafva fullständigare berättelser för år 1863 frän de fleste lasarett oeh kurhus till Collegium inkommit 2 ), oeh från en del af dessa jemväl varit åtföljde af planritningar öfver lasarettsbyggnaderna oeh dem omgifvande tomter 3 ). Af dessa berättelser inhämtas att, ibland befintlige 43 lasaretts- oeh kurhusinrättningar, 2:ne, nemligen lasaretten i Haparanda oeh Christianstad, äro under nybyggnad, oeh 2:ne, nemligen i Umeå och Östersund, blifvit tillbyggde i så måtto, att de förutvarande envåningshusen blifvit tillökade med en öfvervåning. De flesta sjukhusbyggnaderna eller mindre stora planteringar till promenadplatser för konvalescenter. äro belägna på fria, torra oeh högländta ställen, vanligen omgifna af mer Undantag härifrån utgöra det under byggnad varande lasarettet i Haparanda, som uppgifves vara förlagdt på en frostlåndt, fuktig plats samt, så väl med afseende på sjukhusens belägenhet, som ock deras serskilda beskaffenhet i öfrigt, lasaretten i Fahlun, Örebro, Westerås, Nyköping, Eskilstuna, Wenersborg, Kalmar, Wexiö, Halmstad samt Göteborgs stads kurhus, af hvilka en del äro belägne på platser, sorn i ett eller flera afseenden anses otjenliga, en del hafva, till följd af olämpligt byggnadsmateriel, osunda oeh fuktiga sjuksalar, andra slutligen kunna, på grund af deras mindre goda inredning, ej betraktas fullt, motsvara fordringarne på en ändamålsenlig sjukhusinrättning. Nybyggnad uppgifves dock redan vara beslutad för lasaretten i Westerås, Wexiö och Halmstad. Fullständig fördelning emellan in- och utvärtes sjuke eger rum endast vid lasaretten i Gefle och Upsala. Uti flera berättelser anföras såsom skal emot en sådan fördelning: att in- oeh utvärtes patienters vårdande i gemensamma rum visat fördelaktigare «resultater med afseende pfl yttre åkommors läkning, oeh således bidrager att inom sjukhuset underhålla en bättre konstitution, än hvad som befunnits ega rum då med yttre åkommor behäftade sjuke i serskilda rum sammanhopas. För kurhuspatienter, hvilka på alla ställen vårdas afskiljda från andra sjuke, finnas vid en del lasarett, Carlstad, Jönköping, Caiiskrona oeh Christianstad särskilde byggnader, vid andra åter serskilde rum, hvilka antingen uteslutande äro upplåtne för emottagande af veneriska sjuke, eller ock, såsom på några ställen, då dessa rum stått lediga, oeh behofvet sådant kraft, äfven tidtals upplåtits åt lasaretts-patienter. I Stockholm och Göteborg finnas serskilde kurhus; i Norrtelge och Carlshamn lasarett utan kurhusafdelning. I Linköping är ny kurhusafdelning under året öppnad. Uppvärmning och luftvexling ske, med undantag för 2:ne lasarett, Östersund oeh Borgholm, der äfven kaloriferer finnas, genom kakelugnar samt dragluckor, vare sig i fönster, väggar eller eldstäder. För belysningen användes i allmänhet olja, fotogen eller ljus, utom vid lasaretten i Nyköping, Mariestad oeh Linköping, hvilka uppgifvas vara försedda med gasledning. Matlagnings- och expeditionsrum finnas på alla ställen; deremot saknas flerstädes operationssal, hvartill då något af sjukrummen för tillfället måste upplåtas; ett förhållande, som i flera hänseenden kan medo fora stora oliigenheter. A alla lasaretten finnas mer eller mindre fullständiga badlokaler, på flera ställen i så stor skala, att bad äfven lemnas åt personer utom inrättningen. I Borås är en fullständig kallvattenkuranstalt med 2:ne bassiner ställd i förening med lasarettet. Läkaren eger endast å 8 ställen bostad inom lasarettet, nemligen i Umeå, Östersund, Söderhamn, Örebro, Linköping, Kalmar, Wexiö oeh Christianstad. öfriga ställen är han boende mer eller mindre aflägset från inrättningen, oeh kan under sådant förhållande icke egna sjukinrättningen den trägna tillsyn honom, såsom dess ansvarige styresman, åligger, eller, så ofta vara tillstädes, sorn behofvet, åtminstone vid de större sjukhusen, ovilkorligen fordrar. På Det vore följaktligen i flere hänseenden önskligt, att vederbörande beredde tillfälle för läkaren att bo inom sjukvårdsanstalten. Med blott några få undantag finnes allestädes vattentillgång inom sjukhusen, så väl till dryck, sorn öfrige behof. 1) Referent: Med.-Eåd. Hallin. 2 ) Mista ndiga årsberättelser saknas från lasaretten i Uddevalla, Norrköping oeh Lund. 3 ) Nemligen i Östersund, Gefle, Söderhamn, Fahlun, Filipstad, Carlstad, Örebro, Eskilstuna, Borås, Wadstena, Calmar, Jönköping, Wexiö, Warberg, Halmstad, Carlskrona, Wisby.

68 60 Året Civila sjukvården. Länslasarett Mathållning. Beklädnad. Betjening. Sjuksängarnes antal har under året ökats å 11 lasaretter, nemligen: Umeå med 18 sängar, Sundsvall med 1, Filipstad med 4, Upsala med 6, Norrtelge med 18, Linköping (kurhuset) med 10, Jönköping med 8, Warberg med 6, Halmstad med 1, Carlskrona (kurhuset) med 6 samt Wisby med 3, hvaremot dessas antal minskats å 9 lasaretter, nemligen: Hernösand med 2, Nyköping med 3, Wenersborg med 2, Borås med 30, Mariestad med 17, Wadstena med 10, Norrköping med 3, Calmar med 6 samt Christianstad med 6. Vid samtlige lasarett och kurhus har antalet sjukplatser således under året blifvit ökadt med endast tvenne. Antalet sjuksängar uppgifves, serdeles vintertiden, ej motsvara antalet inträdessökande i Fahlun, Westerås, Wennersborg, Linköping, Kalmar, Wexiö oeh Christianstad, hvaraf följer att öfverfyllnad med dess menliga inverkan lätt uppstår, så mycket kännbarare, sorn rummen, i förhållande till der upptagne sängar, i några af dessa sjukhus redan hafva alldeles otillräckligt kubikinnehåll. Mathållningen verkställes i allmänhet genom entreprenör mot visst pris för portionen. Genom eget, eller på entreprenadauktion gjordt uppköp, samt i förening med egen hushållning handhafves mathållningen å lasaretten i Hernösand, Fahlun, Carlstad, Wennersborg oeh Carlskrona samt å kurhuset i Göteborg. Maten fördelas i hela, halfva, fjerdedels, noll, extra samt dietportioner. På de flesta ställen äro blott 2:ne måltider, nemligen middag oeh afton. Frukost utdelas endast i Hernösand, Upsala, Norrtelge, Göteborg, Wennersborg, Mariestad, Falköping, Linköping, Jönköping, Carlskrona, Carlshamn oeh Christianstad, oeh består dels i bröd oeh mjölk, dels i bröd med smör, eller någon gång med kött. Helportion till middag innehåller på de flesta ställen dagligen: kubiktum köttsoppa eller ärtsoppa, kokt på 50 ort färskt oxkött, jemte korngryn, potatis, grönsaker etc. Till afton består den af ort gryn- eller mjölgröt med kubiktum mjölk; för dagen 1 skålpund osyradt rågbröd. På några ställen varierar maten oeh består vissa dagfer i veckan af fisk, strömming, sill, pannkaka med välling. Extra oeh dietportion är på skiljda ställen af olika beskaffenhet. I allmänhet anses maten så väl i qvantitativt sorn qvalitativt hänseende motsvara behofvet, helst läkaren vid förekommande anledningar eger att reqvirera extra portioner. Såsom anmärkningsvärdt torde dock böra anföras: att helportionen till middagen i Borås endast utgöres af 37,5 ort kött med soppa, i Wexiö af blott 34,4 ort kött med soppa, samt 2:ne dagar i veckan utspisning af grynvälling med smör, att i Christianstad, der frukost med kött väl utdelas, middagsportionen dock endast består af 15,6 ort kött, samt brödportionen för hela dagen af endast 81,25 ort. Vid Warbergs lasarett är från och med 1864 en ny spisordning införd, hvilken anses vara ändamålsenligare än den förut der iakttagne. Beklädnadspersedlar och inventarier uppgifvas vara till det mesta af god beskaffenhet. På Eskilstuna lasarett sakna patienterna sjukhuskläder och nödgas begagna egna; vid Göteborgs kurhus samt Falköpings och Warbergs lasarett äro beklädnadspersedlarne ej tillräcklige för behofvet. Den kirurgiska instrumentsamlingen har vid de flesta lasaretter på sednare tider blifvit tillökad och försatt i ett skick motsvarande behofvet och tidens fordringar. Endast Carlshamns lasarett saknar instrumentsamling fullständigt, och vid Halmstads lasarett uppgifves den vara i mindre godt skick. Förhållandet emellan antalet sjukplatser oeh för sjukvården anställd betjening synes icke öfverallt vara tillfredsställande. Antages som regel, att 25 à 30 sängar är det högsta antal, som en sköterska kan hinna att vårda, blifver missförhållandet i detta hänseende serdeles stort på nedanstående ställen, nemligen på Örebro lasarett med en sköterska för 60 sängar, Göteborgs kurhus med en sköterska för 50 sängar, Jönköpings lasarett med en sköterska för 88 sängar samt Carlskrona lasarett med en sköterska för 60 sängar. Då det är omöjligt att hvarje sjuk på sådant satt kan komma i åtnjutande af den noggranna omvårdnad oeh tillsyn, hvaraf han är i behof, vore önskligt att detta mindre fördelaktiga förhållande kunde blifva förbättradt. Betjeningen så väl för sjukskötseln som för ekonomien eger vanligen ej utspisning från sjukhusets kök, men har på sednare tider i allmänhet erhållit förbättrade vilkor och åtnjuter en mot deras ansvarsfulla oeh mödosam-

69 Året Civila sjukvården. Länslasarett, Vilkor för sjukes intagning. Kurhusafgifter. 61 ma kall någorlunda svarande aflöning. för den ordning, sorn bör iakttagas inom sjukvårdsinrättningen. Ehuru lasarettsläkarnes löner*) På nästan alla ställen finnas stadgar för betjeningens åligganden och vid några lasarett på sednare tiden blifvit förbättrade, motsvara de i allmänhet icke det trägna arbete och den skicklighet, som denna tjenst tager i anspråk; ej heller eger lasarettsläkaren den andra tjensteman redan beredda rättigheten att vid äldre är erhålla pension. förhållanden har blifvit, att några lasarettsläkarebefattningar, En följd af dessa oaktadt årligen förnyad kungörelse om ledigheten, af brist på sökande icke kunnat i behörig ordning tillsättas, utan mast uppehållas af tillförordnade, sorn, upptagne af sina ordinarie tjenstegöromål, icke kunnat egna uteslutande verksamhet åt lasarettsvården. Vid de flesta lasarett äro anställde predikanter, hvilka dels förrätta gudstjenst vissa söndagar, dels hålla bönestunder på de tider, som af vederbörande direktioner blifvit föreskrifne. Vilkoren för sjukes intagning äro mycket olika på skiljda ställen, men öfverensstämma deruti, att en bestämd högre afgift erlägges för enskildt rum, samt en lägre för allmänt; denna sednare, på de flesta lasarett bestämd till ett visst belopp lika för alla, varierar på några efter de inträdessökandes olika formögenhetsvilkor, såsom i Gefle, Linköping, Kalmar, Jönköping, Wexiö oeh Halmstad. å lasarettet i Östersund anslagne 6 sängar, i Hernösand 2 sängar, i Westervik 12 sängar. För fri vard åt fattige sjuke äro A Eskilstuna lasarett erhålla tjenstefolk och torpare från Öster- och Wester-Rekarne fri vard, å Christianstads lasarett fattige från de socknar, sorn erlägga den s. k. kyrkoinspektorstunnan, å Carlskrona oeh Carlshamns lasarett till ett visst antal underhållsdagar per år; å lasaretten i Piteå, Sundsvall, Gefle, Fahlun, Wennersborg, Wadstena, Linköping, Jönköping, Wexiö, Warberg och Halmstad erhålla fattige sjuke fri vard, då deras medellöshet är styrkt med vederbörande pastorers betyg. På öfrige lasarett erlägges legosängsafgiften för den vårdade fattige sjuke af respektive församlingars fattigmedel. Tab. N:o 8, som innefattar ett sammandrag af till Sundhets-Collegium från Eders Maj:ts Befallnings- Tab. N : O 8. hafvande i länen inkomne berättelser om verkställd granskning af räkenskaperna öfver kurhusmedlen för året, antyder (kol. 6 8) beloppet af de inkomster, som för underhållet af lasaretts- och kurhusinrättningarne i hvarje län under detta år varit att påräkna, samt vidare kurhusdistrikternas antal (kol. 3), kurhusafgiftens belopp (kol. 5), antalet kurhus och lasarett i hvarje län, jemte antalet der tillgänglige sjuksängar (kol. 13) samt utgifterna- Af tab. N:o 9, innefattande sammandrag af läkarnes berättelser om å länslasaretten oeh kurhusen Tab. N:o 9. vårdade sjuke, inhemtas, att dessas antal å ifrågavarande inrättningar under redovisningsåret utgjort å lasaretten 8,546 och å kurhusen 4,935 eller tillsammans 13,481, ibland hvilka voro qvarliggande från år 1862 å lasaretten 881 och å kurhusen 474, eller tillsammans 1,355. Af hela antalet vårdade utskrefvos under o året från lasaretten 7,140 och från kurhusen 4,344 eller tillsammans 11,484. A lasaretten afledo 580 oeh å kurhusen 34, eller tillsammans 614, så att vid årets slut qvarlågo å lasaretten 826 oeh å kurhusen 557. Mortaliteten har, i procent beräknad, alltså utgjort å lasaretterna 6,7 och å kurhusen 0,68. Underhållsdagarne hafva å lasaretten utgjort 312,818 oeh å kurhusen 192,860, eller tillsammans 505,678, i följd hvaraf medeltalet underhållsdagar för hvarje sjuk utgjorde å lasaretten 36,6 oeh å kurhusen 39. Detta medeltal har varit störst å Luleå lasarett 73,0 och dernäst å Umeå 61,6 samt minst å Falköpings 19,7, och ibland kurhusen högst i Mariestads 70,7, och lägst å Söderhamns 23,0. Utgifterna för sjukvården vid samtliga länslasaretten oeh kurhusen hafva, enligt hvad som i läkarnes berättelser härom funnits meddeladt, uppgått till 432,620 R:dr 3 öre, tab. N:o 9 (kol. 20), deraf för rnedikamenter 42,351 R:dr 86 öre (kol, 18). Medium af kostnaden för hvarje sjuk dagligen (kol. 19 oeh 21) har varit ') Be utgörs nemligen från 1,200 1,600 Rdr i FaMurt, Filipstad, Carlstad, Westerâs, Wennersborg, Wadstena, Calmar, Jönköping, Wexiö, Warberg, Christianstad; från E:dr i Piteå, Östersund, Hernösand, Hudiksvall, Gefle, Norrtelje, Nyköping. Göteborg, Borås, Linköping, Westervik, Borgholm, Halmstad, Carlskrona; 500 B;dr i Sundsvall, Carlshnrnn oeh Wisby, samt 350 E-.dr i Haparanda. Uppgift på läkarnes lönevmkor saknas från Luleå, Söderhamn, Upsala, Eskilstuna, Uddevalla, Norrköping oeh Lund.

70 Tab. Lia. u. Tab. Litt. v. Tab. Litt, x. 62 Året Civila sjukvården. Å länslasaretten och kurhusen samt särskilda sjukhus vårdade sjuke. störst å Haparanda lasarett för totalkostnaden, nemligen 1 R:dr 73,9 öre, å Söderhamns lasarett för läkemedel, nemligen 17 öre, samt minst å Borås för totalkostnaden, nemligen 53,8 öre, å Christianstads lasarett för läkemedel, nemligen 3,2 öre. Fördelas summan totalkostnaden (kol. 20) på hela antalet underhållsdagar (kol. 8 oeh 16), så befinnes medelkostnaden för hvarje sjuk dagligen å ifrågavarande sjukvårdsinrättningar hafva uppgått till 85,5 öre. Hvarje hela året upptagen sjuksäng har således kostat i medeltal 312 R:dr 36 öre. Att sammanlagda totalkostnaden (kol. 20) understiger den å tab. N:o 8, kol. 14 angifna, förklaras af samma orsak som i förra berättelsen finnes anförd. Vid jemförelse emellan antalet â länslasaretten oeh kurhusen vårdade m. m. år 1863 oeh under nästförflutne femårsperiod, visar sig, tab. Litt. U, bland annat (kol. 2) att detta antal med 2,292 öfverstiger årliga medeltalet af under nämnde tid vårdade sjuke, men att dödsprocenten minskats. Tab. Litt. V utvisar antalet vårdade sjuke å öfrige, af kurhusmedlen oberoende oeh förmedelst andra fonder underhållne, sjukhus. Dessa äro, i likhet med föregående år: Akademiska sjukhuset i Upsala med 44 sängar, Löwenströmska lasarettet med 16, Serafimerorderis-lasarettet med 277, Provisoriska sjukhuset med 220, Diakoniss-sjukhuset med 28, oeh Fabrikssjukhuset i Stockholm, Allmänna oeh Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg med 219, stadssjukhusen i Malmö oeh Ystad med 30, samt sjukhusen i Säther med 10, oeh Åtvidaberg, med 32 sjuksängar. Sammanlagda antalet vårdade â dessa sjukhus utgjorde 6,895, deraf 683 voro vid årets början qvarliggande oeh 6,212 intagne under året. Af dessa utskrefvos 5,552 friska eller förbättrade oeh afledo 699, så att 644 voro vid årets slut qvarliggande. Tab. Litt. X innefattar en dylik öfversigt af antalet å barnsjukhusen oeh barnhusen under redovisningsåret vårdade sjuke barn, hvaraf synes, att antalet af å dessa inrättningar vårdade sjuke har uppgått till 1,148, af hvilka 107 voro vid årets början qvarliggande oeh 1,041 intagne under året. Af dessa utskrefvos 795 oeh afledo 218, så att 135 voro vid årets slut qvarliggande. o A tab. N:o 11 meddelas en öfversigt af de sjukdomar, som å länens sjukvårdsinrättningar äfvensom å nyssnämnde särskilda sjukhus under redovisningsåret blifvit vårdade. Angående de särskilda sjukdomsgrupper, öfver hvilka äro i föregående års underdåniga berättelser meddelade specialtabeller, torde här böra anföras följande : Tab. Litt. Y. Enligt hvad tab. Litt. Y närmare utvisar, har antalet af å samtlige länslaretterna vårdade tyfösa oeh tyfoidfebrar under redovisningsåret varit 207, under 1862 var dessas antal 142. Endast 8 hafva haft den petechiala formen, 199 den tyfoida. Af de under året intagne hade 113 åldern emellan år, således 59,78 proc. Lägsta antalet insjuknade var under årets första qvartal, det högsta under det fjerde. Uti den petechiala formen hafva 4 aflidit, d. ä. hälften af de insjuknade, uti den tyfoida 31, d. ä. 15,57 proc. vårdade voro 133 männer, 74 qvinnor. Tab. Litt. U. Öfversigt af sjukvården vid länslasaretten och kurhusen år 1863, i förhållande till qvinqvenniet Af de

71 Året Civila sjukvården. Å länslasaretten vårdade sjukdomar. Kräfta, sinnes- och ögonsjukdomar. 63 Tab. Litt. Z utvisar, att kräftsjukes antal varit 167, under 1862 var det 194. Af de intagne tillhörde Tab. Litt z. 76 åldern emellan år, d. a. 49,03 proc. Af de vårdade voro 44,3i proc. män, 55,69 proc. qvinnor. Sjukdomens sate har uti 26 fall varit magen, d. ä. 15,57 proc. af alla vårdade, i 24 fall lifmodern oeh moderslidan, d. ä. 25,80 proc. af vårdade qvinnor, i 19 fall qvinliga brösten, d. ä. 20,43 proc, i ansigtet hos 36, d. ä. 21,55 proc. af alla vårdade. Mannen sjnes hafva öfvervägande benägenhet framför qvinnan för kräfta i ansigte, mage oeh tarmar. Tab. Litt. A visar att antalet sinnessjuke*), som erhållit vard å länslasaretten, hafva varit 354, mot Tab. Litt. Å. 347 under Sjukdomsformen har af vederbörande läkare blifvit specificerad i 231 fall, hvaraf 99 haft mani (ursinne), 86 melankoli (tungsinne). 187, d. ä. 60,51 proc. af de inkomne hafva varit mellan år, högsta antalet hafva blifvit intagne under tredje qvartalet, lägsta under det första. Af de vårdade hafva 5, d. ä. 2,82 proc. aflidit. Vid årets början voro 45 qvarliggande från 1862, samt vid årets slut 30 qvarliggande till 1864, de öfrige utskrifne antingen tillfrisknade eller förflyttade till hospitalen. Tab. Litt. A visar att antalet vårdade med sjukdomar uti synorganet under året varit 642; under Tab. Litt. I vårdades 705; denna minskning beror till stor del derpå, att den trachomatösa conjunctiviten under året varit mindre gängse än under föregående år. Största antalet intagne, 166, vore af åldern emellan *) Utförligare redogörelse härom finnes i Hospitals-öfverstyrelsens berättelse, sid. 3. Tab. Litt. V. Å särskilde sjukvårdsinrättningar sjuke år vårdade Tab. Litt. X. Å barnsjukhus och barnhus vårdade sjuke barn, år Tab. Litt. Y. Å länslasaretten vårdade tyfösa febrar, år 1863.

72 38 Året Civila sjukvården. Å länslasaretten vårdade sjukdomar. Tarmbråck. år, dernäst kom åldern med 123, så att 48,32 proc. af de inkomne voro emellan år. Antalet män och qvinnor hafva varit nästan lika. De talrikaste fallen hafva tillhört akuta och kroniska keratiter samt katarrhaliska samt trachomatösa konjunktiviter; tillsamman af dessa former voro 419, d. ä. 65,42 proc. af alla vårdade. Af grå starr vårdades 42 mot 39 under sistlidne år. Tab. Litt. ö. Tab. Litt. Ö anvisar, att af 67 med tarmbrâck vårdade, hafva 37, d. ä. 55,22 proc, varit män och 30, d. ä. 44,78 proc, qvinnor. Under 1862 vårdades 71, hvaraf 47 männer, 27 qvinnor. 53,73 proc. af de vårdade hafva haft ljumskbråck; 13 hafva aflidit, d. ä. en dödlighet af 19,40 proc, 18,92 proc. af vårdade män, 16,21 proc. af vårdade qvinnor. Högsta antalet, 38, har haft åldern emellan år, d. ä. 56,71 proc. af de vårdade. Tab. Litt. Z. Å länslasaretten vårdade kräftsjukdomar, år Tab. Litt. Å. Å länslasaretten vårdade sinnessjukdomar, år 1863.

73 Året Civila sjukvården. Å länslasaretten vårdade sjukdomar i ändtarm och urinblåsa. 65 Tab. Litt. Aa angifver 33 vårdade med sjukdom i ändtarmen, 21 man, 12 qvinnor, d. ä. 63,64 proc. Tab. Litt. Aa. af de förra, 36,36 proc. af de sednare; under 1862 vårdades uti hithörande sjukdomsformer 28, eller 20 män män, 8 qvinnor. Fallen af kräfta i ändtarmen återfinnes å tab. Litt. Z. Äfven detta år visar att mannen har öfvervägande benägenhet framför qvinnan till sjukdom i ändtarmen. Enligt tab. Litt. Bb hafva 84 med sjukdom i urinblåsa oeh blåskörtel blifvit vårdade under året, emot Tab, litt. Bb. 74 under år Af dessa tillhöra 79 den förra kategorien oeh endast 5 den sednare. Katarrh oeh inflammationstillstånd i urinblåsan har varit den talrikaste sjukdomsformen f nemligen hos 33 män samt 18 qvinnor; 5 hafva till följd af dessa åkommor aflidit. Tab. Litt. Ä. Å länslasaretten vårdade sjukdomar i ögonlock, ögonglob och dess muskler, år Tab. Litt. Ö. Å länslasaretten vårdade tarmbråck, år Sundhels-Collegii und. berättelse för år

74 66 Året Civila sjukvården. Å länslasaretten vårdade sjukdomar i manliga och qvinliga könsorganerna. Tab. Litt. Cc Af sjukdomar i manliga könsorganerna (hit hora hvarken syfilitiska eller syfiloida) har, såsom tab. Litt. Cc visar, vårdats ett antal af 115, mot 118 under sistlidet år. De talrikaste fallen tillhöra Hydrocele med 37, dernäst Orchitis (Epididymitis) oeh Striktur; 48, d. ä. 44,03 proc, af de intagne hafva varit mellan år. Tab.Litt.Dd. Lidande inom de qvinliga könsorganerna (med undantag af de kräftartade) hafva, enligt tab. Litt. Dd, vårdats 142; under år 1862 vårdades 107 hithörande sjukdomsfall. Tillökningen beror hufvudsakligen på under detta år vårdade flera fall af metrit än under nästföregående år, samt derpå att dessa sjukdomsformer mer oeh mer blifva föremål för lasarettsvård. Af akut oeh kronisk metrit hafva förekommit 44 fall, d. ä. 30,98 proc. af alla vårdade, närmast i freqvens förekommer levcorrhé, äggstockssjukdomar samt felaktig menstruation. Af de inkomne hafva 86, d. ä. 65,14 proc, varit mellan år. Tab.Litt.Ee. Med sjukdomar i ledgångarne, tab. Litt. Ee, hafva 361 blifvit vårdade, emot 313, som vårdades 1862: 248 voro män, 113 qvinnor, de förre således mer än dubbelt talrikare än de sednare. Af dessa sjukdomsformer tillhörde de talrikaste fallen luxatio och distorsio med 83, dernäst coxarthrocace med 65, samt synovitis acuta oeh chronica med 64; de hafva förekommit allmännast under åldern mellan samt år, coxarthrocace betydligt öfvervägande under förra åldersperioden; sammanläggas alla med olika former af Tab. Litt. Aa. Å länslasaretten vårdade sjukdomar i ändtarmen, år Tab. Litt. Bb. Å länslasaretten vårdade sjukdomar i urinblåsa och blåskörtel, år 1863.

75 Året Civila sjukvården. Å länslasaretten vårdade sjukdomar i ben och benhinna. 67 arthrocace vårdade, utgöra de 134, d. ä. 37,12 proc. af alla vårdade, 24,38 proc. af vårdade män, 12,74 proc. af vårdade qvinnor; i nämnde sjukdomsformer hafva 8 aflidit, d. ä. 5,97 proc. af de vårdade. Af sjukdomar i ben oeh benhinna hafva, såsom tab. Litt. Ff anvisar, ej mindre an 683 under året Tab. Litt. Ff. blifvit vårdade; under 1862 vårdades 605. Förhållandet mellan män oeh qvinnor hafva varit 546:137, d. ä. Tab. Litt. Cc. Å länslasaretten, vårdade sjukdomar manliga könsorganerna, år i Tab. Litt. Dd. Å länslasaretten vårdade sjukdomar i qvinliga könsorganerna, år Tab. Litt. Ee. Å länslasaretten vårdade sjukdomar i ledgångarne, år 1863.

76 68 Året Civila sjukvården. Å länslasaretten vårdade kroniska hudsjukdomar. 79,94 proc. af förre oeh 20,06 proc. af de sednare, i det närmaste öfverensstämmande med det relativa antalet vårdade under nästföregående år. Dessa sjukdomar hafva förekommit under alla åldrar, talrikast mellan oeh år. Benbrottens antal har uppgått till 447; af dessa voro 81,43 proc. män, proc. qvinnor. Af de inkomne voro 6,62 proc. under 10 år, 19,59 proc. mellan år, 37,66 proc. mellan år, 25,95 proc. mellan år, 10,17 proc. öfver 60 år. Af de med benbrott vårdade hafva 21 aflidit, d. ä. en dödlighet af 4,67 proc; dödligheten bland män har varit 4,67 proc, bland qvinnor 4,82 proc. Med caries oeh necrosis hafva 194 blifvit vårdade, hvaraf 77,83 proc. män, 22,17 proc. qvinnor. Dessa sjukdomsformer hafva förekommit talrikast mellan år, dernäst mellan år, dödligheten har varit 11, d. ä. 5,67 proc. af de vårdade. Tab. Litt. Gg. Enligt tab. Litt. Gg hafva kroniska hudsjukdomar (de syfilitiske undantagne) blifvit vårdade till ett antal af 356, 201 män, 155 qvinnor; under 1862 vårdades 338. De hafva äfven detta år förekommit talrikast före det 40:de året, så att, bland de under året inkomne, hafva 81,94 proc. varit under 40 år, 18,06 öf- Tab. Litt. Ff. A länslasaretten vårdade sjukdomar i ben och benhinna, år Tab. Litt. Gg. A länslasaretten behandlade kroniska hudsjukdomar, år 1863.

77 Året Civila sjukvården. Å kurhusen vårdade veneriske sjuke och sjukdomar. 69 ver denna ålder. Med eczem hafva 103 blifvit vårdade, med scabies 67, med ondskorf 66, med psoriasis 39 o. s. v. Af lupus hafva 14 fall förekommit. Med tumörer, tab. Litt. Hh, hafva vårdats 91; under 1862 vårdades 89. I likhet med föregående år Tab. Litt. Hh. förekommo dessa åkommor talrikast bland qvinnor eller till 63,74 proc. af alla vårdade. Talrikast hafva de varit mellan år, men för öfrigt förekommit under alla åldrar. Den förherrskande formen har varit fibrösa oeh cysta-artade tumörer. Tab. N:o 11 utgör ett sammandrag af inkomne rapporter om de för venerisk sjukdom vårdade sjuke, Tab.NO11. ej mindre vid kurhusen (kol. 2-42), än ock å de större militärsjukhusen (kol ), hvaraf inhemtas att hela antalet vårdade å de förstnämnde utgjort 4,935 oeh å de sednare 546, eller tillsammans 5,481, ibland hvilka 504 voro från förra året qvarliggande och 4,967 under året intagne. Af hela antalet å kurhusen intagne voro 434 récidiver och å militärsjukhusen 106. Ibland 4,806 botade hade 2,335 å kurhusen oeh 405 å militärsjukhusen blifvit behandlade utan qvicksilfver, och 1,627 å de förstnämnde samt 84 å de sistnämnde med qvicksilfverbehandling samt 365 med jod. À kurhusen afledo 34, och vid årets slut qvarlågo å samtlige kurhusinrättningar 617. Samma tabell anvisar ock antalet underhällsdagar för med olika kurmethoder behandlade. Tab. Litt. Hh. Å länslasaretten behandlade tumörer, år Tab. Litt. Ii. Sammandrag af rapporterna från hospitalen i riket för år 1863.

78 70 Året Civila sjukvården. Hospitalen. Elektricitets-inrättningen. Gymnastiskt-ortopediska Institutet. Af tab. inhemtas äfven, att bland de med konstitutionell syfilis smittade 146 varit behäftade med ärftlig syfilis, samt 1,887 med förvärfvad. Af dessa sednare var smittan hos 1,444 ådragen genom samlag, hos 64 bibringad genom digifning, samt hos 379 bibringad på andra vägar från sekundära symptomer. Tab. N:o 12. Af tab. N:o 12 anvisas sjukdomssymptomerna hos de under året å rikets offentliga sjukvårdsinrättningar intagne veneriske sjuke, nemligen i kol för kurhusen oeh i kol för de större militärsjukhusen. Tab. Litt. ii. A hospitalen eller sinnessjukhusen, hvarom öfverstyrelsens und. årsberättelse redan är offentliggjord, har, enligt det sammandrag af hospitalläkarnes rapporter, sorn å tab. Litt. Ii meddelas, antalet vårdade sjuke uppgått till 1,360, hvaraf 1,046 voro qvarliggande från år 1862, oeh 314 under året intogos. Af hela antalet vårdade utskrefvos friska oeh förbättrade 161 oeh obotade 33, eller tillsammans 194. Under året afledo 71. Till år 1864 qvarlågo 1,095, eller 49 mer än vid årets början. Af hela antalet vårdade blefvo således 11,8 procent under året utskrifne såsom förbättrade eller friske, oeh mortalitetsprocenten har utgjort 5,2. Antalet underhållsdagar å samtliga hospitalen har utgjort 393,838, oeh således medeltalet af dagligen vårdade utgjort 1,079. Totalsumman utgifter i oeh för sjukvården vid samtliga hospitalen har uppgått till 347,172 R:dr 68 öre, hvilken summa, fördelad på underhållsdagarne, visar en medelkostnad för hvarje sjuk dagligen af 88,15 öre oeh för hvarje under hela året vårdad sjuk af 321 R:dr 75 öre. Af inkomne berättelser från öfrige sjukvårds- oeh välgörenhetsinrättningar inhemtas följande: Tab. Litt. Kk. A allmänna Elektricitetsinrättningen voro från förra året qvarstående under behandling 18, oeh anmäldes under året, enligt hvad tab. Litt. Kk anvisar, 87, så att hela antalet vårdade uppgår till 105. Af dessa afgingo 43 friske eller förbättrade, 22 oförbättrade samt 23 med afbruten kur, så att 17 vid årets slut ännu voro under behandling (Edling). Tab. Litt. Ll. Vid Gymnastiskt-ortopediska institutet vårdades, tab. Litt. Ll, under året inalles 406, deribland 71 på statens bekostnad, 33 på institutets fattigfond oeh öfrige 302 betalande och gratister. Ibland de förstnämnde Tab. Litt. Kk. Å allmänna Elektricitetsinrättningen vårdade sjuke och sjukdomar, år 1863.

79 Året Å barnbördshusen vårdade barnaföderskor. Ammeanskaffningskontoret. Helsobrunnar. 71 voro 20 qvarvarande under behandling från förra året, oeh emottogos 51. Under året afgingo 52, så att vid dess slut qvarstodo 19. Af hela antalet vårdade voro 13 mån oeh 58 qvinnor (Sätherberg). Å Barnbördshusen i riket intogos 1,220 barnaföderskor, deribland 1,052 å barnbördshusen i Stockholm,Tab. Litt.Mm. Göteborg oeh Lund, der barnmorske-elever undervisas. Af dessa voro 17 qvarliggande från förra året, så att hela antalet vårdade uppgår till 1,237, deribland 74 afledo. Ibland framfödde 1,231 barn voro 90 dödfödde. Vid ammeanskaffningshontoret i Stockholm hafva 434 qvinnor uttagit ammebetyg. Af dessa hafva 152 emottagits till ammetjenst å allmanna barnhuset oeh de öfriga antagits i enskilda hus. Med hänsyn till åldern voro 14 under 20 år, 327 mellan år, 89 mellan oeh 4 öfver 40 år (Andersson). De Helsobrunnar och badanstalter*), från hvilka serskilda berättelser inkommit eller som Tat. N:o 13. eljest finnas omtalade uti provincialläkarnes årsberättelser, äro å tab. N:o 13 Hänsordning uppförde under tvenne skilida kategorier, så att uti kol. 1 4 äro sådane brunns- oeh badanstalter upptagne, sorn stå under serskild läkares inseende, utvisande kol. 3 antalet vid hvardera af dessa anstalter under året antecknade kurgäster, oeh uti Referent: Medicinal-Rådet Sondén. Tab. Litt. Ll. Å Gymnastiskt-ortopediska Institutet vårdade sjuke, år Tab. Litt. Mm. A barnbördshusen vårdade barnaföderskor, år ) 324 försiföderskor; 353 omföderskor; 10 tnllingbörder. 85 omföderskor, 1 triffingsörd. 5) Berättelse ej inkommen. 2) 41 förstföderskor, 18 omföderskor. 3) Bn sfförd till «juklma. 4) 91 förstföderskor,

80 72 Året Civila sjukvården. Helsobrunnar. Badorter. Kallvattenkuranstalter. kol. 5 7 sådane mindre bad- eller brunnsorter, som af allmänheten begagnas, men blott hafva en tillfällig eller alldeles ingen tillsyn af läkare; utvisande kol. 5 ortens eller anstaltens namn, kol. 6 de besökandes antal, och kol. 7 det provincialläkaredistrikt, hvarinom hvar och en bland desse är belägen. Sammanlagda antalet kurgäster vid förstnämnde, eller de större brunns- och badorterna, utgjorde under redovisningsåret 12,998, deraf omkring 8,102 hufvudsakligen begagnat brunnsdrickning, 1,400 saltsjöbad och 2,576 kallvattenkur. Uppgifna antalet besökande vid de mindre utgör 2,945. Uppgift saknas dock om närvarande antalet brunnsgäster från 5 till första kategorien hörande anstalter och från 16 tillhörande den andra. Hela antalet kurgäster vid brunns- och badanstalterna i riket under detta år kan således anses uppgå till åtminstone 16,000 personer. Rörande under året verkställde nybyggnader och förbättringar vid brunns- och badanstalterna samt mera väsendtliga anmärkningar, äfvensom i afseende på andra anmärkningsvärda förhållanden vid dessa inrättningar, torde utur läkarnes ingångna berättelser här böra anföras följande: Stora Kopparbergs län: Ortens provincialläkare anmärker att ingenting blifvit gjordt för brunnsgästers beqvämlighet vid Tofta brunn, oeh att följden häraf blifvit att denna brunn, som förut varit besökt af ett icke obetydligt antal kurgäster, numera icke sökes af ståndspersoner, oeh att de besökandes antal år efter år aftager (Kilsel). Lassbo, eljest ratt goda oeh ej obetydligt besökta brunn, har genom ombyte af egare nästan råkat i lägervall, så att antalet brunnsgäster, tillförne vanligen omkring 100, nu minskats till 48, deraf 2 ledo af engelska sjukan, 9 bleksot, 1 gikt, 1 fallandesot, 1 lamhet, 10 kronisk magkatarrh, oeh 24 kronisk rheumatism (Grill); Wermlands län: Vid Backa i Silbodals socken finnes en jernhaltig källa, som besöktes af 40 personer, oeh sannolikt hädanefter kommer att ännu mer besökas, enär egaren der låtit uppföra ett badhus för såväl varma sorn kalla bad oeh dusch (Ortengren). Gillberga brunn besöktes af ett ringa antal personer oeh öfvergifves i samma mån, som Torps nyupptagna brunn, en half mil ifrån den förra, blifvit synnerligen af allmogen tillitad. Torps källa, i hvars grannskap äfven finnes tillgång på god gyttja, har blifvit undersökt af apotekaren Lokrantz, sorn i dess vatten funnit utom extraktivämnen, chlornatrium, svafvelsyrad talk oeh högst obetydligt spår af jernoxid oeh oxidul, hvilka sistnämnde beståndsdelar deremot innehållas i gyttjan i stora qvantiteter, jemte kiselsyra oeh något litet talksalter. Såsom en egenhet hos detta vatten namnes dess fullkomliga brist på kolsyra eller denna syras föreningar med baser (Warodell); Örebro län: Loka. Bland 408 anmälde gäster voro 212 betalande oeh 196 gratister. Deraf affördes 274 friska, 100 förbättrade oeh 32 med okänd utgång. Tab. N:o 14 anvisar de sjukdomar, hvarmed desse varit behäftade. Bland gratisterne hafva endast 42 erlagt inträdes-afgift oeh derföre erhållit utspisning, likasom tvenne, hvilka af en äldre donation åtnjutit fritt underhåll, hvaremot öfrige 142, hvilka sjelfve bekostat sitt uppehälle, varit frikallade från alla afgifter till brunnen. 3,819 gyttjebad hafva blifvit serverade, deraf 1,624 åt gratister (Engström). Porla: Bland 717 brunnsgäster, hvilkas sjukdomar ses af tab. N:o 14, voro 583 betalande oeh 134 gratister, deraf 319 friske, 384 förbättrade oeh 19 med obekant utgång afgingo från brunnen (Hallberg). Adolfsbergs b.: Af 73 brunnsgäster voro 64 betalande, 9 gratister, hvarförutom 10 fattiga fingo fritt dricka vatten, oeh 100 gratisbad utdelades. Friska afgingo 39, förbättrade 17, och 17 med okänd verkan (Hammarström); Westmanlands län: Sätra brunn begagnades af 1,185 personer, deraf 399 män och 786 qvinnor, hvilkas sjukdomar ses å tab. N:o 14. I afseende på tiden för menstruationens inträdande och upphörande meddelas ytterligare följande observationer, nemligen: Ibland 611 qvinnor, sorn derom kunnat lemna upp- oeh bland 96, sorn derom kunnat lemna besked, har menlysning, har menstruationen inställt sig första gången struationen upphört Upsala län: Hummelstad brunnsinrättning är ställd på aktier, oeh provincialläkaren utöfvar tillsyn derstädes emot en afgift af 1 R:dr för hvarje kurgäst. Lika stor är afgiften till brunnen för allmoge. De fattige betala ingenting, oeh ståndspersoner, som dock sparsamt anlita den, 3 R:dr. Förutom en större brunnssalong finnas här 2 badrum för kalla oeh varma bad samt dessutom 2 rum. Under de 14 sednaste åren hafva i medeltal 91 personer årligen besökt brunnen, första oeh sista året 50, oeh högsta antalet 126. Inrättningen har genom sednast verkställda laga skifte lidit afbräck, i det att en vrångsint bonde kommit i besittning af brunnsplatsen oeh åverkat mark, stängsel oeh plantering, så att rättegång härom mast öppnas oeh ännu fortgår (Stiegler). Vid Dannemora brunn voro bland 106 gäster 91 betalande oeh 15 gratister. Af desse ledo 25 af chloros, 7 af cardialgi, 36 af kronisk rheumatism, 13 af gikt, 2 af lamhet, 15 magkatarrh, 5 skrofler, 1 frossa, 1 blaskatarrh oeh en bukvattusot. Ibland desse afgingo 11 friske, 44 förbättrade, 5 oförbättrade oeh 46 med okänd utgång (Hagberg); Stockholms

81 Året Civila sjukvården. Helsobrunnar. Badorter. Kallvattenkuranstalter. 73 län: Sabbathsberg. Bland 205 knrgäster voro 106 betalande oeh 99 gratister, deribland 44 voro intagne a brunnslasarettet. Friske afgingo 116, förbättrade 33 samt med okänd verkan 56. Här förekommande sjukdomar voro: skrofler 13, chioros oeh inenstruationsbesvär 14, lamhet 9, kronisk rheumatism 91, gikt 19, kardialgi oeh magkatarrh 36, bröstlidanden 3, fallandesot oeh konvulsioner 5, allmän nervsvaghet 9, lifmoderlidanden 3, samt gammal frossa 1 (Björhnan). Norrtelge bad begagnades af 153 badgäster med de å tab. N:o 14 angifne sjukdomsformer, deraf 139 betalande oeh 14 gratister. Bland dessa afgingo friske 9, förbättrade 80, oförbättrade 3, oeh med okänd utgång 61 (Palmgren). Södertelge kallvattenkuranstalt besöktes af 450 personer, deraf 317 begagnade kallvattenkuren (Martin); Södermanlands län: Vid Bie eller Augustenbads kallvattenkuranstalt var kurgästernas antal 280, deribland 218 afgingo friska eller förbättrade, 35 oförbättrade oeh 27 med obekant verkan (Levin); Göteborgs oeh Bohus lån: Gustafsbergs saltsjöbad besöktes af nära 300 personer. I tab. N:o 13 redogöres för 117 badgäster, deraf 48 voro betalande oeh 69 gratister. 36 afgingo friska, 50 förbättrade, 14 oförbättrade, 1 afled (i lamhet) oeh 16 med obekant utgång. Enligt hvad räkenskaperna utvisa, hafva 8,471 bad tagits uti badhuset oeh 1,758 uti bassinerna, hvarjemte 60 fattige åtnjutit 1,800 bad utan afgift, summa 12,029 bad. Helsokällan begagnades af 26 betalande oeh 13 icke betalande. Väderleken var, med undantag af tre veckor vid midsommarstiden, kylig samt serdeles blåsig, ofta stormig. I medio Juli inträffade ett par starka frostnätter. Hafsvattnet var klart oeh ovanligt salt under hela sommaren. Lägsta temperaturen i vattnet var +14, den högsta +21. Högsta lufttemperaturen +27 (Lönner). Vid Marstrands saltsjöbad anställdes meteorologiska observationer, hvaraf inhemtas att högsta värme hos luft var 25 oeh i sjön 21 ; lägsta hos luft 10" oeh sjö Temperaturförhållanden i Marstrand Temperaturförhållanden i Marstrand Medium af högsta ihållande värme hos luft 9 11 Juli 2], oeh hos sjö Juli 20. Medium af lägsta ihållande värme hos luft September 13,5, hos sjö 1 3 Juni 13,2. Temperaturvexlingen på dag hos luften var högst 7, oeh öfversteg 3 i Juni 16 dagar, i Juli 16 dagar, i Augusti 20 dagar oeh i September 6; d. ä. 58 dagar under sommaren. Sjön hade under 42 dagar ingen, under 13 dagar 2 oeh under 52 dagar 1 temperaturväxling. Enligt iakttagelser vid Winga, gjorde 3 gånger dagligen under Juni Augusti månader, blåst i S.V. i förhållande till sommarens 276 observationer som 1 :2,4; N.V. som 1:4,3; N.O. som 1:15,3 oeh O. som 1:69. S.V.-vindens medeitryek var 1,94 skalp., oeh N.O. 1,61. Vindens medeltryck under sommaren 1,so..Klar luft inträffade i Juni 9, i Juli 12, i Augusti 4, d. ä: 25 hela dagar under sommaren. På 100 observationstider var klart 48,2, strömoln 31,i, mulet 5,i, regn 11,t, dimma l,o, disigt 1,8, solrök 1,7. Allmänt omdöme om sommaren grundadt på en jemförelse med nedanstående tio-åriga iakttagelser: värmen hos luft oeh vatten lägre oeh temperaturvexlingen större än vanligt; klar luft oeh nederbörd förekommo oftare, disig luft oeh dimma mere sällan an vanligt. Vestliga vinden mer än vanligt öfvervägande; vindens medeltryck ej obetydligt mindre än vanligt. Enligt iakttagelser vid Winga l:o Väderleken: klart af observationstiden 48 %, strömoln 28 %, mulet 6 %, regn 11 %, dimma 1 %, disigt 9 g, solrök 5%. 2:o Vindtryek: N. 1,4 ff, N.O. 1,8, O. 0,8, S.O 1,7, S. 1,5, S.V. 2,3, V. 2,5, N.V. 1,8. 3:o Vindens riktningr N. förekom i % af observationer 2, N.O. 8, O. 1, S.O. 11, S. 5, S.V. 37, V. 8, N.V. 19, oeh stiltje 9. Marstrands klimat oeh bad hafva från 1 Juni till 30 September begagnats af omkring 1,900 personer, inberäknade dem sorn bott på Koön. Af dessa äro i journal upptagne 208 män, 366 qvinnor, tillsammans 574. Bland dessa finnas antecknade för flere än 6 år 3, för 6:te året 3, 5:te 5, 4:de 20, 3:dje 47, 2:dra 96 oeh de öfrige för första gången. Antalet varma bad 11,051, sjöbad 17,891 oeh sittbad 484, summa 29,426, utom ett betydligt antal fribad. Förekommande sjukdomar ses å tab. N:o 14. Angående sjukgymnastiken har föreståndaren, D:r Hartelius, meddelat, att de behandlades antal utgjort 82 af mankön, 73 af qvinkön, tillsammans 155, oeh att deras sjukdomar varit: spinalretning 7, nevralgier 4, kramp oeh danssjuka 5, muskelsvaghet efter rheumatism 3; de bada förstnämnda hafva ofta icke blifvit förbättrade, hvilket alltid inträffat med danssjuka oeh ofta med muskelsvagheter; bleksot 25, blodbrist 12, hjertfel 6, hemorrhoider oeh åderbråck 8; bleksot oeh blodbrist gaf oftast fullt tillfredsställande resultat; i hjertfel känner sig pat. bättre; hœmorrhoider förbättras alltid; tuberkulos 12, kronisk katarrh 8, empliysema 2; följder af pnevmoni 4, plöresi 3, cardialgi 16, obstruktion 12, diarrhe 4, lefverlidande 2, uterinlidande 6, menstruationsfel 10, hvit fluss 6, med i allmänhet goda resultater (Hörlin). Strömstad: Af Crusellska understödsfonden, som genom årliga frivilliga bidrag af badgäster stigit till 11,000 R:dr, bekostas årligen omkring 1,000 bad, hvarför erlägges 37y 2 öre st., äfvensom kontanta understöd uppgående till omkring 150 E:dr. Af pensionsfonden för baderskor, som nu uppgår till 3,100 R:dr, utgår sedan Juli månad en pension till en åldrig baderska, sorn tagit afsked.. Denna sommar serverades 16,171 varma oeh 3,136 kalla bad, eller tillsammans 19,307; eller 3,247 flere bad än den föregående sommaren. Under sommaren var högsta temperatur i luft 24, i vatten 22 ; lägsta i luft 10, i vattnet 13 ; medeltemperaturen ses af nästföljande tabell. Badgästernas antal steg till 384, deraf 334 voro betalande oeh 50 gratister. Af dessa afgingo 55 friska, 155 förbättrade, 33 oförbättrade samt 141 med okänd verkan (Cron). Sandåkra kallvattenkuranstalt i Krokstad kornmun, Håby distrikt, grundar sig på aktieteckning oeh har 1863 vunnit Sundhelt-Collegii und. berättelse för år

82 74 Året Civila sjukvården. Helsobrunnar. Badorter. Kallvattenkuranstalter. nådig stadfästelse, samt är ställd under provincialläkarens uppsigt och Temperaturförhållanden i Strömstad. kontroll, och ledes af en badmästare. Badhuset, beläget vid foten af en sandås, har 30 alnars längd, 8 och 12 alnars bredd. Från dess midt utgår en utbyggnad, som innehåller ångapparaten. Vattnet fås från 2 i nämnde sandås belägna källor, med en vattentillgång af omkring 40 kannor i minuten. Vattnet, som flyter genom dubbla rörledningar, är kristallklart, 6 à 7 Cels. temperatur. Den ena af nämnde källor är öfverbyggd med en mindre salongsbyggnad af trä, den andra täckt med ett enkelt tak. Hufvudbyggnaden afdelas i 2 likformiga delar, den ena för män, den andra för qvinnor. I midten af byggnaden finnes å hvardera sidan ett rum för servering af varma bad och duscher, dernäst ett rum för bassinbad, så ett rum för packning och ångskåp, samt ytterst på hvarje gafvel ett à två afklädningsrum. A byggnadens tak finnes ett större kar, dit vattnet ledes från bada källorna, och från hvilket till hvardera afdelningen leda 3 duschapparater, stril- och regn- samt en uppstigande dusch. Af badmästaren inhämtas att gästernas antal var 114; deraf 29 afgått friske, 67 mer och mindre förbättrade samt 7 oförbättrade. 10 synas vid rapportens afgifvande ännu hafva varit under behandling (Lundgren). Vid Grebbestad utgjorde badgästernas antal 96, deraf 17 afgingo friske, 55 förbättrade, 12 oförbättrade, 1 död och 11 med obekant verkan. Sjukdomar: bleksot 11, kronisk rheumatism 25, allmän svaghet 11, skrofler 17, hemorrhoider 1, magkatarrh 5, hjerncongestion 1, danssjuka 2, lamhet 1, nervsmärta 8, hjertfel 3, gonorhoe 2, frossa 2 (Ingelson). Vid Ljungskihle finnas tvenne mindre badhus oeh två bassiner; vid Stenungsö har under året ett nytt badhus blifvit uppfördt (Ahlström). Vid Lysekil är nytt badhus under anläggning, sorn anses kunna öppnas nästa år (Lundgren). Elfsborgs län: Vid Gudhem i Högsäters kommun har en fältskär och klockare Olsson låtit uppföra en ny badanstalt för kalla och varma bad, ångbad, dusch, stört-, sil- och uppstigande dusch samt sitt- och fotbad. Badhuset, med vackert läge i en löfrik dal, är 30 alnar långt, 13 bredt och 6 alnar högt samt innehåller 8 badrum, 6 afklädningsrum, 1 större och 1 mindre väntningsrum med en korridor längs hela huset. Vattnet rent och klart, 6$ grad. Cels., rinner från 7 källor till en större reservoir, derifrån trädrör inleda vattnet i badhuset. Ängapparat om 2 hästkrafter. Anläggning af park äfven påbörjad (Kjellberg; Skaraborgs län: Vid Lunds brunn voro 458 besökande, deraf 150 ståndspersoner, 237 allmoge och 71 lasarettshjon. Så kallad Gräfenbergerkur begagnades af 114. Under första terminen öppnades ett nybyggdt allmänt lasarett, uppfördt på egen plats, skänkt af Grefve H. Hamilton på Mariedal. Det håller 32 alnar i längd och 18 i bredd, har 4 salar och kök på nedra botten samt 2:ne större vindsrum ofvanpå. Det är beräknadt kunna rymma 60 personer på en gång; för hvilket antal jemväl finnas så många nya oeh snygga inventarier. Omkostnaderna för byggnad och inventarier hafva blifvit betäckta, dels genom insamlingar gjorda vid brunnen under de sednare åren, dels genom ett amorteringslån, på hvilket dock ännu finnes en skuld af omkring 1,600 R:dr. Brunnen hålles i godt skick, och kan såsom bevis på dess framåtgående anföras, att på de sednare åren 6 nya byggnader, 2 badhus, 1 lasarett, 2 boningshus och 1 sällskapspavillon blifvit uppförda, och 6 dylika i dess närmaste grannskap beräknade på uthyrande åt brunnsgäster (Kalén); Östergötlands län: St. Ragnhilds kallvattenkur-anstalt i Söderköping besöktes af 923 kurgäster, deribland 587 betalande och 336 gratister, deraf 87 å lasarettet. De sjukdomar, hvarmed desse voro behäftade, äro å tab. N:o 14 utförde. Bland dessa afgingo 268 friske, 582 förbättrade, 73 oförbättrade, 1 död och 2 qvarliggande till nästa år. Bland kurgästerna voro 26 utländningar, 25 från Finland och 1 från Danmark. Af de 336 gratis vårdade voro 16 från Stockholm, 1 från Göteborg, 35 från Småland, 12 från Södermanland, 4 från "Westergötland, 2 från hvardera af Dalarne oeh Upland, 1 från landskaperna Wermland, Helsingland, Nerike och Bohus län, 31 från Söderköping, 48 från Norrköping, 5 från Linköping, samt de återstående 176 från 66 olika kommuner i Östergötland. Den aflidne var en 44-årig torpareson, lidande af ägghvitesjukdom. Genom ett sammanskott af kurgästerna af 210 R:dr, erhöllo 8 pauvres honteux understöd, äfvensom utspisningen å lasarettet dermed erhöll någon tillökning (Bottiger). Himmelstalund besöktes af 161 kurgäster, deraf 118 betalande och 43 gratister. Parken har under de två sednaste åren blifvit mycket förskönad. Förekommande sjukdomar voro: dyspepsi 78, stenpassion 3, blodbrist 11, hvit fluss 8, obstruktion 21, hemorrhoider 3, gikt och rheumatism 15, plethora 2, lungkatarrh 8, hysteri 3, skrofler 6 samt gulsot 3 (Åberg). Medevi brunn förestods detta år, under ordinarie intendentens tjenstledighet, af Med. Lie. Heyman, som ock uppgjort rapporten om sjukdomarna, hvilka å tab. N:o 14 finnas utförde. Som chloros, kronisk rheumatism och magkatarrh utgöra omkring af hela antalet sjukdomar, torde dessa förtjena här serskildt sammanställas. Sammanläggas de siffror, hvilka komma på hvardera af dessa sjukdomar, så utgör detta tal 942. Beträffande utgångna af kuren, så lemna siffrorna icke fullt pålitliga upplysningar, alldenstund mången bland allmogen icke lemnar besked derom vid sin afgång från brunnen. Här sammanföres derföre i nedanstående tab. endast de, sorn redogjort för kurens resultat, hvaraf synes att 85 proc. lemnat brunnen förbättrade. Gymnastik har begagnats af 35 personer, mest chlorotiska flickor. Brunnsgästernas antal var 1,581, deraf 838 betalande samt 741 gratister, af hvilka 546 å lasarettet och 197 utom detsamma (v. Diiben); Calmar län: Södra "Wi brunn besöktes af 400 brunnsgäster, deraf 358 betalande och 42 gratister, för de

83 Året Civila sjukvården. Helsobrunnar. Badorter. Kallvattenkuranstalter. 75 sjukdomar, som å tab. N:o 14 angifvas. Deraf afgingo friske 6, förbättrade 372, oförbättrade 3, med okänd utgång 14 (Bergenklini); Jönköpings län: Lannaskede besöktes af 621 personer, deraf 542 betalande oeh 79 gratister, bland hvilka 32 å brunnslasarettet intagne, 127 afgingo friska, 333 förbättrade, 69 oförbättrade, 1 död samt 91 med okänd utgång (Miltopé); Kronobergs län: Ljunga brunn är betydligt forfallen. Vid qvalitatif analys å vattnet har det funnits innehålla kolsyrad jernoxidul, men nästan inga andra salter. En liten här befintlig kallvattenkuranstalt är ock i bristfälligt skick. Nybyggnad lärer tillernas (ffjelmqvist); Hallands län: Warbergs bad besöktes af 892 främlingar, deribland 512 ståndspersoner, 154 barn och 135 tjenare, ibland hvilka blott 284 anlitat badläkaren oeh således blifvit uti tab. N:o 14 uppförde. 8,543 varma bad, hvaribland 451 gratis för fattige sjuke, oeh 9,880 kalla, hafva denna badsejour blifvit serverade (Brnnstedt); Blekinge län: Ronneby brunn förestods detta år under ordinarie brunnsintendentens tjenstledighet, enligt Collegii förordnande, af Akad. Adj. Doct. Trädgårdh, som också derom afgifvit berättelsen, hvaraf inhämtas: att, ehuru anledning finnes att antaga att de besökandes antal öfverstigit 1,400, likväl endast 1,352 blifvit hos läkaren anmälde; att brunnslasarettet i åtskilliga punkter tarfvar förbättringar; att många sjuke hellre vända sig till en här beintlig privatanstalt, emedan baden der lemnas till billigare pris; att försäljning af Ronneby vatten nu idkas af enskildt person, då den borde ske för brunnens egen rakning. Af hela nyssnämnde antal kurgäster tillhörde 1,014 den betalande oeh 278 den obemedlade klassen. Häraf afgingo friska 88, förbättrade 242, oförbättrade 55, 2 afledo och 965 afiägsnade sig utan att lemna upplysning om resultatet af kuren (Trädgårdh). Malmöhus län: Helsingborg såsom badort är i stigande oeh antalet badbesökande anses hafva utgjort omkring 400. Ett stort badhus enligt nutidens fordringar är tillernadt att under nästkommande sommar uppbyggas. Ramlösa brunn besöktes af 920 personer, ibland hvilka 142 begagnat barr-, jerntorfmosse- och mineralbad. Egentliga antalet brunnsdrickande var alltså 788, deribland 271 betalt högsta afgiften (5 R:dr), 143 andra klassens afgift (3 R:dr) samt 116 tredje klassens afgift (1 R:dr 50 öre). De, som gratis begagnat brunnen, voro 218. På brunnslasarettet intagna, sorn betalt sin brunnskur, voro 79, oeh de sorn blott betalt halfva afgiften oeh i öfrigt underhållit sig sjelfva, men haft vatten, medikamenter oeh bad fria, voro 11. På lasarettet hafva åt fattige blifvit utdelade 2,150 matportioner, hvarföre Direktionen utbetalt 935 R:dr 25 öre. Medikamentsräkningen för en månad uppgick till 89 R:dr 87 öre. Till lasarettet har deremot influtit för fattighjonen 1,172 R:dr; frivilliga bidrag af brunnsgäster 212 R:dr 50 öre; kollekter vid gudstjensten 44 R:dr 33 öre, samt räntemedel för Carl Johans-fonden 2,868. Yarma bad gifna åt fattiga voro 550 stycken. Det nyligen anlagda badhuset visar sig för brunnen mer oeh mer fördelaktigt, oeh snart synes Ramlösa brunn blifva förvandlad till badort. Barrkuren oeh öfrige nyssnämnde anstalter hafva äfven blifvit så starkt anlitade, att man ansett nödigt tillbygga ytterligare 4 badrum. Barr- oeh slammbadens välgörande verkan uppgifves vara öfver förväntan (Netzler). I Anderslöfs distrikt W. Wimmerhögs by, finnes en kalla, hvars vatten vid af Dokt. Högdahl anställd qvalitatif analys befunnits innehålla kolsyra, jern, mycket kalk, svafvelsyra, fosforsyra oeh något talk (Högdahl). Tab. N:o 14 angifver sjukdomsformema hos de personer, som begagnat de förnämligaste bland Tab. N:o14. brunns- och badanstalterna. Deraf visar sig att de talrikaste sjukdomsfall, hvarföre dessa anstalter blifvit anlitade, tillhöra rubriken kronisk-rheumatism, neml. 2,714, bleksot och blodbrist 1,497, samt kronisk magkatarrh 1,390; dernäst förekommer allmän nervsvaghet 496, skrofelsjukdomar 464, hypochondri oeh hysteri 346, lamhet 272, sjukdomar i lifmodren 255, ledgångsröfa 237, nervsmärta 215, samt öfver 100 fall af hvardera af rubrikerna frossa, tuberkelsjukdom, gikt, venerisk sjukdom, ryggmärgsretning, hjertsjukdomar, lungkatarrh, obstruktion, menstruationsbesvär, ledgångsinflammation, hvilka också några akuta hudaffektioner blifvit uppförde.. benröta och kroniska hudsjukdomar, bland Såsom allmänna resultater af brunns- och badkurernas verkan kunna ur berättelserna inhämtas, att af 9,365 kurgäster, 1,026 eller 10,9 procent blifvit afförde såsom friska; 4,353 eller 46,5 procent såsom förbättrade, 835 eller 8,8 procent oförbättrade, obekant. 8 aflidne; för öfrige 3,143 eller 33,5 procent är verkan af kuren Anmärkas bör likväl, att bestämningen af hvilka som varit fullt friska eller i mer eller mindre grad förbättrade synes ganska vacklande, allt efter läkarnes satt att se. Emellertid synes det otvifvelaktigt, att åtminstone 5,379 eller 57,4 procent af de besökande kurgisterna med fördel begagnat dessa kurer. Sätra, Södertelge, Himmelstalund oeh Warberg, omfattande tillsammans 2,688 kurgäster, hafva inga uppgifter om kurens verkan blifvit meddelade. Från Vid Fängelserna har under detta år ingen anmärkningsvärd epidemi förekommit, förutom en vid straffoch arbetsfängelset samt kronohäktet Långholmen yppad skörbjugg, deraf 218 personer angrepos. Ibland folksjukdomar bemärktes 45 sj. 8 d. af tyfus och tyfoidfeber samt 284 sj. 2 d. af gastrieism oeh enkel gastrisk feber, 316 sj. 6 d. af diarrhe, 351 sjukdomsfall af frossa oeh 2 af koppor. I öfrigt förekommo 157 sjukdoms-

84 76 Året Besigtningar å beväringsmanskapet. fall ined 29 dödsfall af langinflammation, 480 sjukdomsfall med 8 dödsfall af luftrörskotarrh och 65 sj. 10 d. af tuberkelsjukdom. Af Fångvårdsstyrelsens redan offentliggjorda berättelse inhemtas, att hela antalet i straffoch arbetsfängelser samt vid kronoarbetskompanierna samt lans- oeh kronofängelserna under detta år vårdade sjuke uppgår till 4, Besigtningar å beväringsmanskapet*) (tabb. N:ris 15-18). Tab. N:o 15. Af vederbörande läkares rapporter rörande besigtningarne å beväringsmanskapet under detta år inhemtas, på satt Tab. 15 utvisar, att ynglingar tillhörande detta års beväringsmanskaps l:sta klass (födde år 1842) varit i rullorna uppförde till ett antal af 34,000, motsvarande 66,7 procent af de i riket, med undantag af Gotlands län, nämnde år af mankön födde 50,904, hvilket med nära 2 procent öfverskjuter nästföregående 10 års medelprocent af dem sorn upplefvat beväringsålderns inträde. Till besigtning hafva å utsatte mönstringsdagar sig inställt 29,997 af beväringens l:sta klass, hvaremot såsom frånvarande antecknats 4,003, af hvilka 308 anmälts antingen vara sjuka eller "efter förteckningarnes upprättande hafva aflidit, under det att 3,695 underlåtit att sig vid mönstringen inställa. Bland dessa sistnämnda innefattas emellertid, jemte andra, dels de sorn antagit tjenst vid arméen eller flottan, eller ock innehafva yrken, hvilka från beväringspligt befria, dels ock de sorn äro anställde i sjötjenst i handelsflottan. De närvarandes förhållande till de frånvarande inom denna klass, som under nästföregående år var som 90,3 till 9,7, är för innevarande år såsom 88,2 till 11,8. Af de besigtigade hafva 21,618 eller 72,2 procent förklarats vara till krigstjenst duglige. Antalet godkände af beväringens lista klass, hvilket under decenniet i medeltal utgjort 63,5, samt åren uppgått till 64,28 procent af de besigtigade, visar sig således betydligt stegradt, sedan de förändrade föreskrifterna angående omedelbar approbation eller kassation ined 1861 års ingång blifvit tillämpade; hvarjemte en annan vigtig förändring i så måtto inträdt, att förhållandet mellan krigsduglige oeh kasserade, sorn förut företett en skillnad af 30 procent oeh derutöfver, då ett län Tab. N:oi7. jeinförts med ett annat, numera befinnes vara mera utjeranadt, enligt hvad som kan inhemtas af tab. N:o 17, der de särskilta länen för åskådliggörandet häraf äro ställda bredvid hvarandra. Tab. X:o 16. Beträffande beväriiigsmanskapet tillhörande årets fyra äldre klasser, hafva, jemlikt hvad tab. N:o 16 utvisar, bland 4,114, sorn vid föregående mönstringar uteblifvit, 1,510 innevarande år iakttagit inställelse, hvaremot 2,604 åter uteblifvit. Af de tillstädeskoinna oeh besigtigade blefvo 1,192 eller 79 procent förklarade vara till krigstjenst dugliga, men 318, motsvarande 21 procent, vara oantagliga. Tab. X:o 18. I afseende på de olika lyten oeh sjukdomar, hvilka vid läkarebesigtningarne anteeknats såsom betingande de besigtigades oduglighet till krigstjenst, hänvisas dels till tabb. N:ris 15 oeh 16, hvilka i detalj härföre redogöra, upptagande huru inånga sorn blifvit för hvarje angifven sjukdom underkände, dels till tab. N:o 18, sorn för hvarje sjukdom angifver förhållandet mellan de för denna sjukdom kasserade oeh samfälta summan oantagliga. Af sistnämnde tabell, hvilken särskildt redovisar för förhållandet med de kasserade som tillhöra l:sta klassen oeh särskildt för dem, som tillhöra 2:dra till oeh med 5:te klasserna, inhemtas, att den allmännast förekommande kassationsorsaken utgjorts af ofärdighet, vare sig såsom följd af yttre skador eller af sjukdom i rörelse-organerna. Så beskaffad ofärdighet till följd af yttre skador har nemligen förekommit hos 14,8 procent af lista klassens oeh hos 15 proc. af 2:dra till 5:te klassernas alla kasserade; h varförutan sjukdomar i ledgångar oeh muskler, senförkortning eller ofärdighet af andra orsaker, oberäknadt missbildningar, förekommit hos 10 proc. af *) Referent: Medicinal-Rådet Liljewalch.

85 Året Besigtningar å beväringsmanskapet. Sjukvården vid arméen och flottan. 77 l:sta klassens oeh hos 10 proc. af öfriga klassers kasserade. Sjukdomar i lungorna hafva hos 11,1 proc. af de kasserade bland l:sta klassens manskap betingat oantaglighet, oeh bland de öfriga klassernas hos 9,4 procent. Lungsot särskildt har framträdt såsom kassationsorsak hos 6,9 proc. bland lista klassens oeh hos 4,7 bland öfriga klassernas underkände. Bråekskador hafva antecknats inom l:sta klassen hos 5 procent oeh inom de öfrige klasserna hos 6,2 procent; fel på synen hos 6,1 procent inom lista klassen oeh 7,5 procent inom öfriga klasserna; samt dofhet hos 5,2 procent i lista oeh 5,0 proc. hos de öfriga klassernas kontingent af kasserade. Rötsår å benen upptages såsom kassationsorsak bland lista klassens kasserade hos 4,8 proc, men bland de öfrige klasserna hos icke mindre än 11 procent. Slutligen torde böra erinras, att dvergvext oeh allmän svaghet angifvits såsom kassationsorsak inom lista klassen hos 14,1 proc. oeh inom öfriga klasserna hos 5,9 procent, under det att partiela missbildningar uti särskilta kroppsdelar antecknats hos 7,7 procent inom lista oeh hos 4,1 procent inom de öfriga klassernas till krigstjenst oantagliga. 3. Sjukvården vid arméen och flottan*) (tabb. N:ris 19-21). Redogörelsen för arméens oeh flottans sjukvård sönderfaller i trenne afdelningar, nemligen i a) Redovisning för sjukvården i kaserner oeh qvarter vid den i garnisonsorter ständigt tjensrgörande styrkan af arméen och flottan; b) Redovisning för sjukvården å de ständiga sjukhusen, så väl vid arméen som vid flottans stationer; ch c) Redovisning för sjukvården under den icke garnisonerande arméens samt beväringsmanskapets öfningsuiöten. I enlighet härmed äro de bifogade tabellerna uppställde, deribland Nio 19 utvisar antalet sjuka, som blifvit vårdade: a) å garnisonerande truppers kaserner oeh flottans stationer; samt b) å garnisonssjukhusen och flottans sjukhus. Nio 21 utvisar å militärsjukhusen vårdade sjukdomar, och N:o 20 utvisar den icke garnisonerande arméens och beväringsmanskapets sjukvård under deras vapenöfningar. Af tab. Nio 19 a kol. 2 inhemtas, att den garnisonerande truppstyrkan vid så väl arméen sorn flottan uppgår till nära 13,000 man, af hvilka omkring 4,000 äro förlagde i Stockholm och 5,700 i Carlskrona, under det att återstoden är fördelad mellan öfriga garnisonsorter: Göteborg, Malmö, Christianstad, Helsingborg, Landskrona, Ystad, Engelholm, Hernösand, Wisby, Långholmen oeh Grisslehamn, samt rikets fästningar Carlsborg, Carlsten oeh Waxholm. Vid Malmö citadell, Långholmens fängelse och Grisslehamns gränspostering bestrides garnisonstjensten af koinmenderingar utur indelta arméen, sorn äfven lemnar garnisonsförstärkning till Carlsborgs och Carlstens fästningar. De insjuknades antal inom förenämnde garnisonstrupper (kol, 4) har under året uppgått till 9,503, Tat. N:ol9a. deri inberäknade de 109 sjuka, sorn från föregående år lågo under behandling. Af dem tillfrisknade 5,358, oeh 3,981 blefvo till sjukhus afsända. De aflidnas antal uppgick till 19. Vid årets slut qvarlågo 145 under behandling. Till ständiga sjukhus kunna egentligen icke räknas flera än allmänna garnisonssjukhuset i Stockholm, som icke allenast är hufvudsjukhus för Stockholms garnison oeh derstädes stationerad del af flottan, utan jemväl mottager sjukt befäl, underbefäl oeh manskap från för garnisonen främmande korpser, samt har en egen fullkomligt sjelfständig organisation med särskildt af Kongl. Majit faststäldt reglemente, samt flottans sjukhus i Carlskrona, som jemväl eger sin särskilta organisation. A öfrige garnisonsorter finnas endast mindre sjukhus eller sjukrum, lämpade efter den der förlagda garnisonsstyrkans behof. Emellertid oeh då dessa afse samma ändamål, sorn de större sjukhusen, hafva de i tab. Nio 19 b blifvit med dem sammanställde. *) Referent: Medicinal-Rådet Liljewalch.

86 78 Året Sjukvården vid arméen och flottan. Garnisonstrupper i Stockholm. Tab. N:o l9 b. Å samtliga förenämnde sjukhus qvarlågo, enligt tab. N:o 19 b, vid årets början 238; under årets lopp intogos 4,140, hvadan hela antalet å militärsjukhus vårdade uppgår till 4,378. Af dessa utgingo 3,965 såsom friska eller förbättrade, 108 afledo oeh 305 qvarblefvo vid årets slut under behandling. Underhållsdagarnes antal, med tillägg af 9,799 för sjukhuset i Göteborg, sorn å tabellen ej finnes utfördt, utgjorde 96,194, eller i medeltal 21,9 för hvarje vårdad. Inom Stockholms garnison vårdades å kasernserviserna 3,212 sjuka, af hvilka 43 voro från föregående år qvarliggande, 3,169 hafva under året insjuknat, 1,954 tillfrisknat, 1,186 afpolletterats till sjukhus, samt 6 aflidit; till följe hvaraf 66 vid årets slut voro qvarliggande under behandling. De vårdades antal uppgick Tab. Litt. Nn. (tab. Litt. Nn) vid Svea lifgardet till 1,397, vid 2:dra lifgardet till 717, vid Svea artilleri till 537, vid lifgardet till hast till 310, samt vid sappörkompagniet till 251. Inom svea lifgardets kasern hafva 971 blifvit till helsan återställde, inom andra lifgardets 472, inom lifgardets till hast 236, inom sappörkompagniets 201, men inom svea artilleriregementes sju spridda batterikaserner, der särskilta sjuklokaler icke finnas, endast 74. Af de 6 aflidna tillhöra 2 svea lifgarde (en död af pneumoni, en af lungapoplexi) och 4 lifgardet till hast (2 döda i lungsot, en i lunginflammation och en i lungsäcksinflammation). Såsom från kasernerna till allmänna garnisonssjukhuset afpolletterade upptaga rapporterna inalles 1,186 man, af hvilka 462 tillhöra Svea artilleri, 391 Svea lifgardet, 227 andra lifgardet, 59 lifgardet till hast och 47 sappörkompaniet. Den skiljaktighet, sorn förekommer emellan antalet från garnisonsregementenas kaserner till sjukhuset afpolletterade sjuka oeh antalet på sjukhuset mottagna sjuka af samma regemente, härleder sig dels derifrån, att å sjukhuset stundom intagas sjuka, som icke förut upptagits i sjuknummer vid kasernen, dels ock derifrån att sjuka, som årets sista dag till sjukhuset afpolletteras, först påföljande dag, d. v. s. i nästa års redogörelse, kunna upptagas. Jemväl inträffar, att den sorn ena dagen från sjukhuset utskrifves såsom frisk, för att dagen derpå afgå till tjenstgöring vid kasernen, innan afgångstimman inträdt ånyo insjuknar oeh af sådan anledning å sjukhuset qvarstannar, i hvars rullor han då såsom nyinkommen sjuk måste införas, utan ätt den i kasernen tjenstgörande läkaren kan honom såsom från kasernen afpolletterad i sin redogörelse upptaga: omständigheter, hvilka förklara den bristande öfverensstämmelse i siffra, som vid truppsammandragningar, der sjukhus med sjelfständig förvaltning förefinnas, eger rum mellan truppläkarnes uppgift på för dagen till sjukhuset afpolletterade sjuka, oeh sjukhusrapportens uppgift på antalet under samma dag å sjukhuset inkomne. Tab. Litt. Oo. Redogörelse för de sjukdomar, sorn i kasernserviserna inom Stockholms garnison blifvit behandlade, återfinnes å tab. Litt. Oo, hvarest för hvarje garnisonskorps upptages antalet sjuka, sorn å dessa serviser blifvit till helsan återställde. Af denna tabell upplyses, att tyfoidfeber förekommit hos 19 personer, af hvilka 3 tillhörde Andra lifgardet och 16 Lifgardet till hast, hvilket sistnämnde regemente har till sitt förfogande den ändamålsenligaste och rymligaste kasernservisen, af hvilken anledning i dess kasern vårdas ett jemförelse- Tab. Litt. Nn. Å Stockholms garnisons kaserner vårdade sjuke, år 1863.

87 Året Sjukvården vid arméen och flottan. Garnisonstrupper i Stockholm. 79 vis vida större antal sjuka än i de öfriga garnisonskorpsernas; att diphtheritis förekommit oeh botats i fyra fall, alla tillhörande sistnämnde regemente; att inalles 297 fall af frossa blifvit botade, nemligen 153 vid Svea lifgarde, 81 vid Andra lifgardet, 32 vid Lifgardet till hast, 20 vid Svea artilleri samt 11 vid Sappörkompagniet; att akut katarrh botats hos 290, nemligen 173 vid Svea lifgardet, 61 vid Andra lifgardet, 25 vid Sappörkompagniet, 18 vid Lifgardet till hast oeh 13 vid Svea artilleriregemente; att akut oeh kronisk rheumatism botats hos 110, af dem 88 tillhörande Svea lifgardet, 15 Andra lifgardet oeh de återstående 7 Svea artilleri oeh Sappörkompagniet. Att yttre åkommor, i de flesta fall af mindre betydenhet, utgöra flertalet af de sjukdomar, sorn i kasernen behandlas, är lätt förklarligt. Också hafva icke mindre än 537 bulnader oeh kontusioner, samt derförutan 116 friska sår blifvit i Stockholms kasernserviser behandlade oeh botade. Af tab. Litt. Pp, som utgör en sammanställning af de månatliga sjukförslagen, inhemtas att Tab. Litt. p P - största antalet sjukdomsfall detta år, liksom de föregående, inträffat i Maj månad, nemligen 418, oeh det Tab. Litt. Oo. Å Stockholms garnisons kaserner botade sjukdomar, år Tab. Litt. Pp. Sjukdomsförhållandet inom Stockholms garnisons kaserner under årets olika månader, år 1863.

88 80 Året Sjukvården vid arméen och flottan. Garnisonssjukhuset i Stockholm. minsta i Augusti oeh September, nemligen 198. Endast vid Lifgardet till hast och Sappörkompagniet har sjukligheten varit störst i Februari oeh Juni (Liljevalch). Å allmänna garnisonssjul-huset qvarlågo vid årets början 160 och iutogos under året 1,615, så att hela antalet vårdade uppgått till 1,775. Ibland dessa utskrefvos 1,507, deribland 26 såsom obotlige afskedade; 74 afledo oeh 194 voro vid årets slut qvarliggande. Med hänsyn till lefnadsåldern voro ibland de intagne 170 under 20 års ålder, 1,017 i åldern från år, 355 i åldern från år oeh endast 73 öfver 40 år. Tab. Litt. Qq. Tab. Litt. Qq anvisar i hvad mån hvarje regemente eller korps lemnat bidrag till förstnämnde sjukantal. Tab. Litt. Er. Af tab. Litt. Rr inhemtas sjuktillförselns månatliga till- och aftagande, hvaraf visar sig (kol. 3) att största sjuktillförseln egt rum i Maj och Juni samt den minsta i Juli och November {Liljevalch). På medicinska afdelningen hafva vårdats 1,032 sjukdomsfall, af hvilka 853 botats, förbättrats eller föranledt sjukhusafsked. Sådant afsked har meddelats 21 personer; 70 af de sjuka hafva aflidit; 109 sjukdomsfall qvarlågo till år Mortalitetsprocenten blir således för denna afdelning 6,78. Ibland sjukdomar hafva lunginflammationer talrikt förekommit, inalles 249, till hvilken stora summa månaderna Maj och Juni mest bidragit, hvardera med ungefär 50 fall, nemligen: Tab. Litt. Qq. Från särskilda korpser vårdade sjuke å allmänna garnisonssjukhuset, år ) Tillhörande Svea lifgarde 4» Lifgardet till häst 6, Andra lifgardet 3, Svea artilleri 7, Sappörkorapagniet 2, Norska gardet 1, Flottan 13 och främmande korpser 4. Tab. Litt. Rr. Sjuktillförselns månadtliga till- och aftagande vid allmänna garnisonssjukhuset, år 1863.

89 Året Sjukvården vid arméen och flottan. Garnisonssjukhuset i Stockholm. 81 Mortalitetsproeenten 8,43. Af dessa 249 hafva 141 (56,62 proc.) varit högersidiga, 91 (36,54 proc.) venstersidiga, 17 (6,82 proc.) dubbelsidiga. Till mortalitetssumman, 21=8,43 proc, har den högersidiga pneumonien bidragit med 10 eller 4,oi proc, den venstersidiga med 3 eller 1,20 proc. och den dubbelsidiga med 8 eller 3,21 proc. Dödsprocenten inom de särskilda slagen lunginflammation blir för den högersidiga 7,09 proc, den venstersidiga 3,29 proc. och den dubbelsidiga 47,05 proc. Talrika komplikationer hafva förekommit, mest med delirium tremens. Frossorna, som under de föregående fem åren så talrikt förekommit, att de uppgått till 20 à 30 proc. af sjukaiitalet på afdelningen, hafva under året så aftagit i freqvens, att inalles endast 53 fall inkommit eller ungefär 5 proc. af alla inkomne invärtes sjuka. Från förra året qvarlågo 5 och under året intogos följande antal under hvarje månad: Denna märkliga minskning i antalet af frossor bland garnisonstrupperna tog redan sin början under sednare hälften af år Under de nästföregående fem åren med en totalsumma vårdade sjuke obetydligt skiljaktig från den närvarande -har antalet af på sjukhuset vårdade frossor varit: år fall, fall, fall, fall oeh fall. År 1857 var antalet här vårdade frossor endast 80 (A. E. Lundberger). Af tab. Litt. Ss inhemtas i hvilket förhållande garnisonens olika regementen oeh korpser bidragit Tab. Litt. s s. till de å medicinska afdelningen utskrifne sjukdomarnes antal, äfvensom redogörelse för underhållsdagarnes antal oeh underhållstiden i medeltal för hvarje sjuk. A den kirurgiska afdelningen hafva under året varit vårdade 810 sjukdoms fall, deribland 66 voro qvarliggande från 1862 oeh 744 intagne under år Af detta antal afledo 4, utskrefvos 720 oeh qvarlågo till De under året intagna benbrotten voro följande: å hufvudskålen 2. å radius 2. å tibia 1.» underkäken 1.» refben 1.» fibula 1.» nyckelbenet 2.» bäckenet 1.» malleoli 4.» öfverarmen 1.» underbenet 3. Summa 19. Ibland parasitiska hudsjukdomar hafva af skabb 40 fall förekommit, hvilka inom de olika korpserna varit på följande satt fördelade: Svea artilleri 23, Andra lifgardet 11, Flottan 6. Af favus har endast 1 fall förekommit. Af kroniska hudsjukdomar förekommo 38 fall. nemligen: eethyma 5, eczéma 12, psoriasis 6, impétigo 11, acne 3, seborrhœa 1. Af rötsåren tillkommo 21 Svea artilleri, 10 Svea lifgarde, 3 Andra lifgardet, 2 Lifgardet till hast, 2 Sappörkompagniet och 2 Flottan, ögonsjukdomarne utgjordes af 16 fall af conjunctivitis simplex, 4 fall af kerato-conjunctivitis och enstaka fall af sclero-eonjunctivitis, conjunetivitis trachomatosa, chemosis, uleus eornese, leucoma, irido-keratitis+hypopyon, irido-keratitis, iritis traumatiea, hyperœmia retinae och Blepharoadenitis. öronsjukdomarne utgjordes hufvudsakligen af katarrher och yttre otiter. Tvenne patienter hafva till följe af benbrott aflidit, nemligen: 1) Gardisten af Kongl. Andra lifgardet, Kapten Åbergs kompagni, N:o 95 Söderberg, hvilken jemte andra skador äfven företedde ett hufvudskålsbrott, allt ifrån intagandet befann sig i soporöst tillstånd oeh afled efter tre dagars vistelse å sjukhuset. Vid obduktionen befanns, sedan benhinnan blifvit aflossad oeh den derunder belägna blodutådringen aflägsnad, att en fissur förekom, med utgångspunkt från det ställe, der det yttre våldet drabbat, nemligen å högra hjessbenet, hvarifrån Sundheti-Collegii und. bträlleue far år

90 82 Året Sjukvården vid arméen och flottan. Garnisonssjukhuset i Stockholm. bensprickan öfver nackbenet oeh venstra nackbenssömmen löpte in i venstra tinningbenets pars petrosa, förlorande sig i samma bens fjälldel. 2) Båtsmannen vid l:sta Norrlands l:sta kompagni N:o 104 Lyman, sorn i 3 månader vårdats å sjukhuset för hypokondri, kastade sig ut från fönstret i tredje våningens korridor med den påföljd att han några timmar derefter afled med symptomer af inre blödning, efter hvad obduktionen utvisade härledande sig från bäckenbensbrott. I stelkramp och munläsa afled en man af Kongl. Andra lifgardet, till följe af kylskada å bada fötterna. En man af Svea artilleri N:o 83 Carlsson af första tjugofyrapundiga batteriet finnes i sjukförslaget upptagen såsom död i Erysipelas. Den egentliga dödsorsaken bestod i en utbredd med ros förenad phlegmone öfver hela högra sidan af bålen jemte lungsäcksinflammation med betydligt exsudât (Edw. Edholm). Hela antalet underhållsdagar å sjukhusets bada afdelningar har utgjort 59,644 eller i medeltal för hvarje sjuk 33,6 oeh läkemedelskostnaden 3,244 R:dr 12 öre eller 5,4 öre för hvarje sjuk dagligen. Tab. Litt. Ss. Å garnisonssjukhusets medicinska afdelning utskrifne sjukdomars fördelning mellan de särskilda korpserna och deras underhållsdagar, år 1863.

91 Året Sjukvården vid arméen och flottan. Garnisonstrupper i Göteborg, Christianstad, Landskrona och Malmö. 83 Göteborgs garnison, bestående af Göta artilleri-regemente och ett detachement af Hussarregementet Carl XV, har under året haft 640 insjuknade. Då befintlige kaserner icke medgifva någon mera vidsträckt sjukvård inom sjelfva kasernen, komma der endast sådana åkommor under behandling sorn till följd af sin obetydlighet icke väsendtligen hindra tjenstbarheten; alla andra sjuka öfverflyttas omedelbart till sjukhuset. Sorn artilleriet likväl har en invalidkorps oeh utaf manskapet ett mindre antal bor utom kasernen, så hafva 74 man blifvit af regementets läkare vårdade utom sjukhuset och till helsan återställde. A sjukhuset, sorn är gemensamt för både artilleriet oeh hussardetachementet, voro vid årets början 17 qvarliggande och intogos under året 566, nemligen 538 från artilleriregementet, 16 från hussardetasehementet, 8 från artilleriets invalidkorps och 4 från dess beväringsmanskap. Ibland desse tillfrisknade 548, afledo 4 och qvarlågo vid årets slut 31. Förutnämnde dödsfall härrörde hos 1 af tyfoidfeber, hos 2 af tuberkelsjukdom och hos 1 af inflammation i luftrören. Ibland sjukdomame förekom tyfoidfeber blott hos 1, frossa hos 4, påssjuka hos 35, smittkoppor hos 5, tuberkulos hos 7, fyllerigalenskap hos 5 och kronisk alkoholism hos 5, syfilis och syfiloider hos 134, katarrh hos 51, lunginflammation och lungsäcksinflammation hos 23, fraktur hos 4 oeh scabies hos 12. Med hänsyn till årstiden tillhörde 113 sjuka årets första qvartal, 183 det andra, 109 det tredje och 161 det fjerde. Underhållsdagarnes antal utgjorde 9,799, eller i medeltal 16,8 för hvarje vårdad. Läkemedelskostnaden, sorn för artilleriregementet, enligt öfverenskommelse med apothekaren, liqvideras med 1,600 R:dr årligen, uppgick enligt gällande taxa till 1,658 R:dr 33 öre (Brinck). Garnisonen i Christianstad, utgörande 600 man af Wendes artilleriregemente, har haft 80 insjuknade, af hvilka 5 tillhörde regementets beväringsmanskap, alla intagna å sjukhuset, der vid årets början en man af artilleriet qvarlåg. Ibland hela antalet utskrefvos 77 friske eller förbättrade oeh voro vid årets slut 4 qvarliggande; ingen afled. Sjukdomarne voro förnämligast: frossa hos 5, lunginflammation hos 5, tyfus hos 1, påssjuka hos 1, gastricism hos 1, syfilis hos 12 samt yttre åkommor hos 28, deribland blott ett enda benbrott. Ibland hela sjukantalet tillhörde 17 årets första qvartal, 28 det andra, 16 det tredje oeh 19 det fjerde. Underhållsdagarnes antal uppgick till 2,068, eller i medeltal till 25,5 för hvarje sjuk, oeh läkemedelskostnaden till 621 R:dr 33 öre (Collin). Garnisonen i Landskrona, utgörande 180 man af nyssnämnde artilleriregemente, har haft 49 insjuknade, alla, likasom å förutnämnde garnisonsort, intagne à sjukhuset. Ibland hela antalet utskrefvos 42 oeh voro vid årets slut qvarliggande 7; ingen afled. Frossa förekom hos 7, gastrisk feber hos 5, difterit hos 1, andra halssjukdomar hos 3, lunginflammation hos 2, gastricism hos 2, syfilis hos 11 samt yttre åkommor hos 14, deribland icke mindre än 7 benbrott. Underhållsdagarnes antal uppgick till 1,550, eller i medeltal till 31,0 för hvarje sjuk, och läkemedelskostnaden till 192 E:dr 50 öre (O. Bruzelius). Garnisonen 4 Malmö utgöres af 3 sqvadroner af Hussarregementet Konung Carl XV, som jemväl har en sqvadron förlagd i hvardera af städerna Ystad, Helsingborg och Engelholm samt ett från samtlige sqvadronerna beordradt detachement af 25 man förlagdt i Göteborg. Hela regementets i Skåne befintliga styrka, sorn en månad sammandrages till gemensamma öfningar på Bonarpshed och enligt stat utgör 575 man, har under året haft inalles 514 sjuka, af hvilka 267 tillhört Malmö garnison, 71 Ystads, 102 Helsingborgs och 74 Engelholms. För Malmö stads garnison finnes ett sjukhus med plats för 18 sjuka. I de öfriga garnisonsorterna endast sjukrum med 6 sängar å hvardera stället. Förutom nyssnämnde 3 sqvadroner, utgörande sjelfva stadens garnison, finnes garnisonsförstärkning å Malmö citadell, hvilken under året utgjorts af kommenderingar utur Södra och Norra Skånska infanteri- samt Kronobergs regementen. À garnisonens samfälta sjukvårdsinrättningar qvarlågo vid årets början 8; å dem intogos under årets lopp 291, så att hela antalet vårdade utgör 299, af hvilka 32 tillhörde garnisonsförstärkningen, nemligen;

92 84 Året Sjukvården vid arméen och flottan. Garnisonstrupper i Ystad, Helsingborg oeh Engelholm. Ibland hela antalet utskrefvos friske eller förbättrade 275 oeh afpolletterades till kurhus 4 med syfilis behäftade samt till stadens sjukhus 12 med smittosam ögonsjukdom, alla de sistnämnde tillhörande Kronobergs regemente *), samt afled 1 (af laryngitis), så att 7, alla tillhörande Regementet Carl XV, voro vid årets slut qvarliggande. Ibland de sjuke var blott en angripen af tyfoidfeber, 13 af enkel gastrisk feber, 4 af frossa, 1 af tuberkulos, 30 af katarrhalfeber och katarrh, 19 af lunginflammation, 4 af cardialgi, 18 af syfilis, 12 af ögonsjukdom; ibland yttre åkommor förekom fraktur hos 3 och skabb hos 10. Oaktadt gemensam tjenstgöring egt rum emellan stadens och citadellets garnison, har den granulösa ögonsjukdomen icke spridt sig utom sin ursprungliga härd. Visserligen hafva 6 fall af ögoninflammation förekommit bland hussarerna, men dessa saknade helt och hållet den granulösa karakteren och öfvergingo snart i helsa. Af hela antalet insjuknade tillhörde 66 årets första qvartal, 130 det andra, 38 det tredje och 57 det fjerde. Underhållsdagarnas antal utgjorde för utom sjukhus vårdade 848 oeh för å sjukhus vårdade 2,777, eller tillsammans 3,617. Läkemedelskostnaden för garnisonsförstärkningen uppgick blott till 29 R:dr 44 öre (Muttern, Falck). Garnisonen i Ystad, utgörande 100 man af förutnämnde hussarregemente, hade vid årets början 7 qvarliggande sjuke och under dess lopp insjuknade 64, så att hela antalet utgjort 71, deribland 65 utgått friske eller förbättrade, 1 aflidit i tuberkulos och 5 vid årets slut voro qvarliggande. Under årets första qvartal insjuknade 21, under det andra 29, under det tredje blott 3 oeh under det fjerde 11. Ibland sjukdomarna förekom tyfoidfeber hos 1, frossa hos 3, fyllerigalenskap hos 1, katarrhalfeber hos 5, lunginflammation hos 1, gastritis och cardialgi hos 3 samt syfilis hos 2. Underhållsdagarnes antal uppgick för dem som vårdades utom sjukhus till 245 och å sjukhuset till 513, tillsammans 758, eller i medeltal blott 10,6 för hvarje vårdad; läkemedelskostnaden utgjorde 85 R:dr (Anderson). Garnisonen i Helsingborg, likaledes utgörande 100 man hussarer, har haft 102 insjuknade, deribland 96 utskrefvos friske eller förbättrade och 6 med syfilis behäftade afpolletterades till kurhuset. Sjukdomarne voro hos 2:ne tyfoidfeber, hos 3 frossa, hos 1 tuberkelsjukdom, hos 1 fyllerigalenskap, hos 19 katarrhalfeber, hos 6 lunginflammation, hos 7 syfilis ch hos 5 skabb. Under årets första qvartal insjuknade 34, under det andra 38, under det tredje 11 och under det fjerde 19. Underhållsdagarne för utom sjukhus vårdade utgjorde 328 oeh för dem å sjukhus vårdade 251, tillsammans 579 eller i medeltal blott 5,0 för hvar vårdad sjuk. Läkemedelskostnaden uppgick till 127 R:dr 67 öre (Appelgren). Garnisonen i Engelholm, utgörande i likhet med de föregående en sqvadron hussarer, likasom dessa vexlande i antal under olika månader af året, har haft 74 sjuka, alla tillfrisknade. Ibland dessa voro 4 angripne af frossa, 13 af katarrhalfeber, 1 af pneumoni, 8 af enkel gastrisk feber, 8 af catarrhus gastro-intestinalis och pyrosis samt 3 af skabb. Under årets första qvartal insjuknade 22, under det andra 27, under det tredje 6 och under det fjerde 19. Underhållsdagarne för utom sjukhuset vårdade utgjorde 195 oeh å sjukhuset 388, tillsammans 583 eller i medeltal 7,8 för hvarje vårdad sjuk (Kjellman). l ) Syfilitiska till kurhus. 2) Med smittosam ögonsjukdom behäftade till stadens sjukhus. 3 ) Bekostas af Sqvadronscheferne enligt passevolanskontrakter. ') Se ofvan, sid. 45.

93 Året Sjukvården vid arméen och flottan. Garnisonstrupper å Carlsborgs m. fl. fästningar. 85 Tab. Litt. Tt innefattar en sammandragen öfversigt af sjukdomsförhållandet vid samtlige garnisons- Tab. Litt Tt. trupperna i Skåne. Garnisonen å Carlsborgs fästning utgöres af 74 man tillhörande Göta artilleri, hvilket antal under en månad varit till 90 man förökadt, samt 64 mans garnisonsförstärkning från indelta arméen; vidare tillkommer för en tid af tvenne månader 40 man, utgörande besättning på ångkanonslupen Motala, sorn blifvit beordrad till Carlsborg för prof skjutning på jernplåt. Fästningen har dessutom 100 privata arbetare. Af dessa korpser insjuknade 38 man, hvilka alla intogos å fästningens sjukhus, der 2 från förra året voro qvarliggande. Ibland sjukdomar förekom tyfoidfeber i 7 fall, af hvilka 2 voro de begge nyssnämnde qvarliggande, oeh lunginflammation i 6 fall. Af hela antalet utskrefvos 36, en afled i lunginflammation oeh 3 voro vid årets utgång qvarliggande. TJnderhållsdagarnes antal uppgick till 730 oeh läkemedelskostnaden till 340 R:dr 40 öre. Diseipîinkompagnict å Borghamn (150 man) samt kronoarbetskorpsen (646 man) hafva företett en daglig sjuknummer af 20 man oeh för året ett sjukantal af 503 man, af hvilka 4 aflidit. Frossor hafva förekommit hos 65, diarrhe hos 55, lungsot hos 20. Då emellertid dessa sjuka icke tillhörde arméen utan fångvården, så inskränkes meddelandet till det ofvanstående (Goldkuhl). A Carlstens fästning, med garnison från Göta artilleri (107 man) och garnisonsförstårkning från Skaraborgs, Wermlands, Westgötadals oeh Elfsborgs regementen (63 man), hafva 248 man insjuknat, hvilka alla tillfrisknat; 23 hafva till fästningens sjukhus afpolletterats. Ingen har aflidit. Influenza har förekommit i 38 fall, halsfluss 17 gånger, lunginflammation 6 gånger. Af hela antalet tillhörde 73 årets första qvartal, 65 det andra, 46 det tredje oeh 64 det fjerde. Ibland å sjukhuset intagne 23, voro 3 fall af luftrörsinflammation och 5 af lunginflammation alla tillfrisknade. Underhållsdagarne för hela sjukantalet utgjorde 2,861, deribland 369 tillhörde dem å sjukhuset vårdade (Hörlin), Waxholms fästning har en garnison af 2:ne depôtkompagnier från Svea artilleri, hvartdera af 75 man, samt privata arbetare omkring 25 dagligen. Af de 245 afpolletterade till sjukhus blef en afpolletterad till Serafimerordens-lasarettet; de öfrige till fästningens sjukhus, nemligen 202 artillerister och 42 private arbetare. Ingen egentlig epidemi har under året visat sig, hvarken bland garnisonen eller arbetsmanskapet. Spridda fall af gastriska och katarrhala febrar hafva dock tidtals förekommit. Endast en man har på sjukhuset aflidit: en artillerist, som dog af lunginflammation (Zettergrén). Garnisonen i Hernösand (14:de 6-öiga batteriet af Svea artilleriregemente) utgöres af 43 man, hvartill komma qvinnor oeh barn. Under året hafva 47 insjuknat, af hvilka 13 afpolletterats till sjukhuset, 16 botats i kasernen oeh 18 i qvarteren, de sednare mest qvinnor oeh barn. Typhus har förekommit i fem fall (Lenström). Tab. Litt. Tt. Vid garnisonerna i Skåne vårdade sjuke, år ') Fyra syslitïska tilî länets kurhus och 12 ëg<majuka till stadens sjukhus,! ) T0Î länets kurhus. 3 ) Des till 1,471 man uppgifna samfälta garnisonsstyrkan ar endast en IB anad till hela sitt autal sammandrages. I garnisôusurteu. Både af Husarregementet Konung Carl XV oca artilleriet permitteras mellan exercismåbaderna proc. af uumerärea.

94 86 Året Sjukvården vid arméen och flottan. Wisby garnison. Flottans station i Carlskrona. Wisby garnison utgöres af 30 man stamtrupp för Gotlands beväringsartilleri. Under exercistiden ökas denna styrka till 75. Under året hafva inalles 20 sjukdomsfall inträffat, deribland en petechial-typhus, sex typhoidfebrar och fem fall af syphilis, hvilka alla till Wisby länslasarett blefvo afpolletterade Grisslehamns gränspostering utgöres af 21 man, sorn hvar fjerde månad aflösas. {Leyer). Uplands, Westmanlands och Nerikes regementen hafva under året dertill afgifvit stadgad kontingent. Uplands kommendering, sorn hade en mycket svar marsch till stationen, angreps af häftiga bronkial-katarrher. samt 2:ne nervfebrar hafva förekommit. Ingen man har aflidit (Isander). Äfven kroniska gastriter Långholmens garnison har under året utgjorts af kommenderingar från Uplands, lista Lifgrenadierregementet samt Westmanlands, Södermanlands och Dalregementet. Under årets första hälft herrskade diarrhéer, under den öfriga tiden gastricismer. Hela antalet insjuknade uppgick till 291, hvilka alla tillfrisknade med undantag af 8, sorn vid årets slut qvarlågo under behandling; 2:ne afpouetterades till sjukhus, en för syphilis och en för rheumatism (Klosterberg). Kadettkorpsen vid krigsakademien på Carlberg, utgörande ett antal af 208, har haft 214 sjuke. Allmännast förekommande sjukdomsformer voro gastricism (44 fall), halsfluss (25 fall), katarrh (25 fall), messling (14 fall), frossa (10 fall). Tyfus förekom i ett falk hvilket hade dödlig utgång. Underhållsdagarnes antal utgjorde 2,407 och läkemedelskostnaden 869 R:dr 84 öre (Stål). Tab. Litt. Uu. Sjukvården vid flottans station i Carlskrona är sålunda ordnad, att i qvarteren, distriktvis fördelade, handhafves densamma af en regementsläkare och tvenne förste bataljonsläkare, under det att sjukvården i kaserner äfvensom å skeppsvarfvets reservsjukrum och allmänna sjukhuset besörjes af en regementsläkare med biträde af en förste och tre andre bataljonsläkare. Antalet sjuka af flottans serskilda korpser och stater, som blifvit under detta år vårdade i qvarteren äfvensom å skeppsvarfvets reservsjukrum inhemtas af tab. Litt. Uu, kol o Tab. Litt. Uu. A stationens sjukhus hafva, på satt tab. Litt. Uu närmare anvisar i kol. 2 7, under året vårdats 1,021 personer, hvaraf 37 varit från 1862 qvarliggande, 984 under året inkommit, 952 utskrifvits friske eller förbättrade, 25 aflidit och 44 vid årets slut voro under fortsatt behandling. Underhållsdagarne hafva uppgått till 16,826, hvilka, fördelade på månaderna, gifva följande medeltal: Tab. Litt. Uu. Från flottans särskilda korpser och stater i Carlskrona vårdade sjuke, år 1863.

95 Året Sjukvården vid arméen och flottan. Carlskrona station. 87 fjerde. Ibland hela sjukantalet tillhörde 188 årets första qvartal, 356 det andra, 256 det tredje och 184 det Största sjuktillförseln skedde under Maj och Juni, nemligen under den förra månaden 149, under den sednare 124. Medeltalet sjuke för dag under hela året har utgjort 46,1, mortalitetsprocenten 2,«. Sjukdomsformerna hos dem, som å sjukhuset blifvit vårdade, inhemtas af tab. N:o 21. I qvarteren förekom typhoidfeber i 9 fall, enkel gastrisk feber i 118 fall, katarrhalfeber i 116 fall, diarrhé i 146 fall, halsfluss i 63 fall; men frossa endast i fem. fall. Lungsot har förekommit hos 18, lunginflammation hos 21; kronisk alkoholsjukdom hos 15, fyllerigalenskap hos 2, fallandesot hos 14; enkel conjunctivitis hos 39 och granulös hos 2. De i qvarteren aflidnes sjukdomar ha utgjorts af lungsot hos 4, lungemphysema hos 1, lunginflammation hos 2, vattusot hos 1, Brigths njursjukdom hos 1, diarrhé hos 1, eller tillsammans 10. A skeppsvarfvets reservsjukrum förekommo allmännast följande sjukdomar, nemligen:»remittentfeber» 71, katarrhalfeber 131, frossa 10, kronisk katarrh 28, lungsot 34, kolik 126, diarrhé 238, conjunctivitis 130. I öfrigt en mängd åkommor, förnämligast härledande sig från yttre våld (Mörck). De aflidne voro inkomne för följande sjukdomar: Cirrhosis hepatis. Lifstidsfånge 47 år. LefVern befans Viten med betydligt utvecklad capsula glissoni. Fractura cranii. Båtsman. Inkom i soporöst tillstånd och dog efter 18 timmar. Obduktionen visade fractur och depression af hjessbenet samt kärlbristning inom kraniet. Pericarditis. Privatarbetare vid vattenledningen. Hade legat sjuk flere dagar före ankomsten till sjukhuset. Dog följande dag. Hjertat befanns helt och hållet betäckt af ett fast exsudât, 2 linier tjockt och temligen lätt aflossbart. Congestio cerebri et pulm. Båtsman. Hade ramlat i sjön och blifvit till sjukhuset afförd ännu vid lif, men dog under afklädningen, hvarefter försök fåfängt gjordes att åter uppväcka lifvet. Vitium organ, eordis. Skeppsgosse 13 år. Hade förut en längre tid vårdats för articulär rheumatism. Hjertat var i betydlig grad hypertrofiskt; såväl aortas som mitralvalvlerna förtjockade i ränderna. Högra lungan betäckt med ett geléartadt exsudât; venstra adhserent till bröstkorgen. Volvulm. Juugman. Död efter 3 dagar. Utbredd peritonit och gangreen i tarmen. Tuberoulosis. 2:ne häraf döda; en lifstidsfånge saint en kronoarbetskarl; hos den sednare förekom derjemte venstersidig pnenmoni. Pneumonia. Af 61 vårdade hafva 8 aflidit, 5 i Maj, 2 i Juni samt 1 i Juli. 2:ne hafva dött samma dag eller till och med blott få timmar efter inträdet i sjukhuset. Hos en förekom komplikation af pericarditis ; en annan hade komplikation af acut morbus Brighti. Dysenteria. Marinsoldat. Död efter 10 dagar. Fractura basis cranii. Marinsoldat. Hade 8 dagar före inträdet slagit sig å hufvudet. Var uppe, fullkomligt redig och klagade endast öfver ringa hufvudvärk. En mängd var uttömdes genom incision, hvarefter vid sondering hjessbenet befanns fractureradt. Hjernsymptomer tillstötte efter 13 dagar, hvarunder han afled. Det fracturerade benet var cariöst angripet och sangvinolent var fanns utbredt öfver hela ena hemisferen ned på basis cranii; lilla hjernan äfven kringspolad af var. Morbus Brighti. En lifstidsfånge och en båtsman. Pericarditis + trombosis venœ jugul. intern. Marinsoldat, 53 år. Mottogs i ett högst eländigt tillstånd med uppsvälldt, mörkblått ansigte samt svåra qväfningsanfall. Hjertljudea hastiga och otydliga. Oaktadt åderlåtning, lavemang, inandning af varma vattenångor m. m. tilltogo svullnaden och cyanosen i ansigtet och utbredde sig vidare nedåt; synen försvagades äfven, men medvetandet bibehölls, tills döden inträffade efter 15 timmars vård. Högra vena jugularis interna, som af gammalt var varicöst utvidgad, befanns till hela sitt lumen sluten af ett fast, affärgadt coagulum, som sträckte sig från venens utgångspunkt ur kraniet till dess delningsställe för subclavia och anonyma, der det befanns ridande på tvärbalken. Hjertat var helt och hållet fastklistradt vid pericardinm och kunde endast med svårighet skiljas derifrån; å dess endocardium funnos äfven afsättningar. Hcemorrhagia pulmonum. Båtsman, 42 år. Dog 5 timmar efter ankomsten under ständigt påkommande profusa blodupphostningar. Perityphlitis med ruptur af processus vermiformis. Peritonealhålan innehöll en stor mängd illaluktande purulent exsudât, som fastlödde tarmarne sinsemellan. Process, venniform. svart till fårgen, genombruten nära ändan; ett stycke af coecum derintill svartgrå och af ytterligt skör consistens, företedde ärtstora ulcerationer på flera ställen. En Commotio cerebri samt en Catarrhus bronch. acut, den sednare i förening med marasmus senilis hafva varit de återstående dödsorsakerna. Följande operationer hafva blifvit utförda: amputatio penis 1, strax bakom glans för epithelial cancer; amputatio digitorum 4, dilatatio stricturae uret. 3, excisio staphylom. corneae 2, exstirpatio tumoris, cyst. & lipom. 4, exartieulatio digitorum 2, operatio phimoseos 6, operatio entropii 1, punctio hydroceles 2, intagne för annan åkomma; repositio herniœ 2, repositio humeri luxati 2, fingo fortsatt vård i qvarteren; repositio antibrachii luxati 1, tracheotomia I. Af fracturer äro behandlade: fractura alveolar. 1, efter oskicklig tanduttagning; fractura femoris 2, fractura malleoli ext. 1, fractura tibiee & fibulse Z, fractura pollicis 1, fractura patell» 2; å begga kändes en solutio co&tinui af patella till 2 tvär-

96 88 Året Sjukvården vid arméen och flottan. Stockholms station. Å militärsjukhusen vårdade sjukdomar. fingers bredd; å begge anlades gipskapsel; hos den ene kommo benändarne i fullkomlig kontakt och läkningen blef fullständig (Furst). Tab. Litt. VV. Sjukvården vid Stockholms station af Flottan, hvars hufvudsjukhus är allmänna garnisonssjukhuset, är så ordnad, att de sjuka i qvarteren å Skeppsholmen behandlas af den bland stationens läkare, som är förpligtad att der vara boende, under det att sjuka i qvarter utom Skeppsholmen behandlas af stationens i staden bosatte bataljonsläkare. Sjukvården å Skeppsholmen i öfrigt, vare sig i kasernen eller å dervarande sjukrum, ombesörjes vexelvis under trenne månader i sender af stationens begge bataljonsläkare; allt under regementsläkarens inseende. Antalet sjuke af flottans serskilda korpser och stater, som vid denna station under året blifvit i qvarteren vårdade, inhemtas af tab. Litt. Vv. Den allmännast förekomna sjukdomsformen har utgjorts af akuta bronchial-katarrher 640, af hvilka en haft dödlig utgång, 25 afpolletterats till garnisonssjukhuset och 603 botats; de återstående 11 qvarligga under behandling. Dernäst hafva diarrhéer företett högsta antalet, eller 362. Enkel gastrisk feber har förekommit hos 205; kronisk rheumatism hos 139 och frossor hos 106. Lunginflammation har förekommit i 37 fall, af hvilka ett haft dödlig utgång, 27 afpolletterats till garnisonssjukhuset, 8 botats, så att en qvarligger under behandling. voro de flesta kanonierer För syphilis hafva 20 oeh för gonorrhoe 22 afpolletterats till garnisonssjukhuset; af dem (Lilljebjörn). Flottans depot i Göteborg innefattar en numerär af omkring 80 man, och har under året haft 38 sjuka, af hvilka en aflidit i, såsom det uppgifves,»asiatisk cholera». (Tranœus). I öfrigt ingen anmärkningsvärd sjukdomsform Tab. N:o 21. Tab. N:o 21 innefattar ett sammandrag af till Collegium inkomna berättelser om å här ofvan omförmälde garnisonstruppers sjukhus vårdade sjukdomar, hvaraf inhemtas, att ibland epidemiska eller folksjukdomar vårdades å dessa sjukhus förnämligast frossor till ett antal af 111, deribland mer än hälften, 58 å garnisonssjukhuset i Stockholm, tyfoidfeber 88 med 12 dödsfall, likaledes största delen 54 med 11 dödsfall i Stockholm, påssjuka 49, största antalet 35 i Göteborg, rödsot 12, uteslutande i Carlskrona, smittkoppor 8, deraf 5 i Göteborg och 2 i Stockholm samt smittosam ögonsjukdom 59, uteslutande i Carlskrona. Ibland konstitutionella och lokala sjukdomar förekommo 117 fall af tuberkelsjukdom med 26 dödsfall, deraf öfvervägande antalet i Stockholm, 42 fall af fyllerigalenskap, med 5 dödsfall och 27 fall af kronisk alkoholsjukdom, af bada öfvervägande antalet i Stockholm, 624 af venerisk sjukdom, i tab. N:o 11 redovisade, 402 fall af inflammation i luftrören, 437 fall inflammation i lungor och lungsäckar med 31 dödsfall samt 182 fallafenkel gastrisk feber. Af rapporterna rörande sjukvården vid indelta samt icke garnisonerande arméens och beväringsmanskapets öfningsmöten, har Collegium inhemtat, att vederbörande regements- och bataljonsläkare under detta år vid samma regementen och korpser varit till tjenstgöring påkallade dels under 10 dagars befälsmöten, vid Wermlands fältjägareregimente endast 8 dagar och vid Gotlands nationalbeväring blott 4, dels under 90 Tab. Litt. Vv. Från flottans särskilda korpser och stater i Stockholms station vårdade sjuke, år 1863.

97 Året Sjukvården vid arméen och flottan. Indelta arméens befäls-, rekryt-, regements- och beväringsmöten. 89 dagars eœercissqvadroner vid kavaleriet oeh 42 dagars rekrytmöten vid infanteriet, vid Wermlands fältjägareregemente endast 26 dagar, liktidigt hvarmed äfven korporalskolor egt rum för bada skånska kavaleriregementena under 90 dagar, för bada skånska infanteriregementena samt Calmar regemente oeh Norrbottens fiiltjägarekorps under 42 dagar oeh för Wermlands fältjägareregemente endast under 30 dagar, oeh dels under 12 à 20 dagars regemente- oeh öfningsmöten, vid Gotlands nationalbeväring endast 6 dagar, samt slutligen under de sedvanliga beväringsmötena, som egt rum under 15 dagar med hvardera af årets bada yngsta klasser af beväringsmanskapet. Af tab. N:o 20, som utgör ett sammandrag af rapporter rörande sjukvården under dessa vapenöfningar, Tab. N:o 20. inhemtas: att under befälsmötena, kol. 2 10, med en sammandragen personal af 6,555 man under det antal dagar kol. 3 utvisar för serskilde regementen oeh korpser, de sjukrapporterades antal utgjort 380 eller 5,8 proc. af hela styrkan, ibland hvilka 18, motsvarande 0,27 proc., blifvit å regementssjukhusen (kol. 5) vårdade. Under mötestiden hafva 361 blifvit till helsan återställde, 5, alla af Gotlands beväring, afpolletterats till länslasarett oeh 9 vid mötenas slut varit qvar till fortsatt vard under påföljande möte (kol ). Endast 2 hafva aflidit, den ene af lunginflammation, den andre af hjernkongestion. Antalet sjukunderhållsdagar har utgjort 1,664, som, fördelade på sjukantalet, motsvara 4,3 dagar för hvarje sjuk. Vid samtlige regementens och korpsers hvar för sig å egen mötesplats hållna rekrytmöten, eœercissqvadroner och korporalskolor, kol , med en truppstyrka af tillsammans 2,730 man under det för hvarje regemente oeh korps i kol. 12 utsatta antal mötesdagar, hafva 1,156 man, motsvarande 42,3 proc. af hela styrkan, varit under läkarebehandling (kol ), deraf 61, motsvarande 2,2 proc, å regementssjukhusen varit intagne. Af hela antalet hafva 1,109 blifvit till helsan återställde, 3 aflidit, nemligen en af tyfus, en af maginflammation och en af lunginflammation, och 44 under fortfarande vard qvarlegat till påföljande möte. Hela antalet sjukunderhållsdagar, Helsinge regemente oräknadt, utgjorde 6,135, som, fördelade på hela sjukantalet, motsvara 5,6 dagar på hvarje sjuk. Under regements- och öfningsmöten, kol , hvartill samtelige regementen oeh korpser likaledes hvar för sig å mötesplatsen varit sammandragne, under det antal dagar sorn kol. 21 anvisar, med en sammanräknad styrka af 26,852 man, insjuknade (kol ) 3,310 man, motsvarande 12,3 proc. af hela personalen; af dessa blefvo 123 eller 0,4 proc. å mötesplatsens sjukhus intagne. Till helsan återställdes 3,215; 2:ne afledo, den ene af apoplexi oeh den andre af emboli*); 45 blefvo till allmänna sjukinrättningar afpolletterade oeh 49 qvarblefvo ännu vid mötets slut under vard. Antalet sjukunderhållsdagar, med undantag för Helsinge regemente, utgjorde 14,144, sorn, fördelade på personalen, motsvara 4,5 dagar för hvarje vårdad. Medikamentskostnaden (kol ) för samteliga förutnämnda möten, uppgående till 3,595 R:dr 26 öre, fördelad på underhållsdagarnes hela antal, gifver i medeltal omkring 16 öre per dag. För sjukvården under beväringsmötena saknas i kol uppgifter för 4 kavaleriregementen och korpser, hvilkas beväringsmanskap, som har gemensam mötesplats och mötestid med Uplands, Nerikes och Norra Skånska infanteriregementet, njuter läkarevård från desse korpser. Af den öfriga å sina mötesplatser sammandragna beväringsstyrkan, utgörande af första klassen (kol. 31) 21,265 man, och af den andra (kol. 32) 19,799 man, eller tillsammans 41,064 man, hafva 5,216 man, motsvarande 12,7 proc. af hela styrkan, varit sjukrapporterade, och deribland 186, motsvarande 0,4 proc, varit å sjukhus vårdade (kol. 35). Till helsan hafva under mötestiden 5,122 blifvit återställde, 45 afpolletterats till allmän sjukvårdsinrättning, 3 aflidit, alla i lunginflammation, och 46 efter mötenas slut qvarlegat under fortfarande vard oeh full konvalescens. Antalet sjukunderhållsdagar (kol. 36), utgör, med undantag för Helsinge regemente, 19,034, hvilka, fördelade på *) En vid Södra Skånska infanteriregementet i denna sjukdom afliden har genom förbiseende å tab. N:o 20 blifvit upptagen bland qvarliggande. Sundheis-Collegii und. berättelse för år

98 90 Året Sjukvården vid arméen och flottan. Indelta arméens rekryt-, regements- och beväringsmöten. hela sjukantalet, motsvara 3,8 dagar för hvarje vårdad. Medikamentskostnaden (kol. 41) 2,776 R:dr 61 öre, gifver i medeltal omkring 14 öre för hvarje sjukdag. Sjukdomstillståndet inom de särskildta korpserna under deras olika öfningsmöten nedanstående: inhemtas i korthet af Lifregementets dragonkorps: Helsotillståndet i allmänhet ovanligt godt. Till garnisonssjukhuset afpolletterades fyra man för lunginflammation, en för ansigtsros oeh en i följd af ryggmärgsskakning, föranledd af kullridning. Alla dessa återställdes till helsan, med undantag af en, som led af lunginflammation, hvilken afled å allmänna garnisonssjukhuset. Trenne nya bråckskador uppkommo under ridning, till följd af stöt mot sadelknappen. Korpsens beväringsmanskap vårdas ej af korpsens läkare, utan af Uplands regementes, med hvilket det har gemensam mötesplats. Någon redovisning för dess sjuka har således icke från dragonkorpsens läkare ingått (Hegardt). Lifregementets hussarkorps: Sjukligheten ringa. Ingen framstående sjukdomsform. Beväringsmanskapet vårdas af Nerikes regementes läkare, med hvars beväringsmanskap det har samfäld mötesplats. Särskild redogörelse för beväringsmanskapets styrka vid hussarkorpsen eller uppgift på antalet af dess sjuka är af sådan anledning icke meddelad (Örbom). Smålands hussarregemente: Ringa sjuklighet. Trenne fall af conjunctivitis trachomatosa förekommo under regementsmötet, äfvensom ett fall af messling; alla öfvergingo i helsa (Asehan). Skånska dragonregementet: Under regementets första exereissqvadronsmöte, som började den 2 Mars oeh slutade den 1 Juni, förekommo bland truppen (100 man) icke mindre än 8 fall af trachomatös ögonsjukdom, hvilka alla qvarlågo under behandling till regementsmötet, vid hvars slut de, jemte 14 under sistnämnde möte i samma sjukdom insjuknade, den 20 Juni afpolletterades till Christianstads länslasarett, hvilket jemväl var fallet med ytterligare en dragon, som vid inryckningen till regementets andra exereissqvadronsmöte den 20 November befanns lida af samma sjukdom. I öfrigt ingen framstående sjukdomsform eller mera utbredd sjuklighet under regementsmötet, af hvars 984 man 132 insjuknat, bland dem 6 i bröstinflammation. Regementets beväringsmanskap vårdas af- Norra Skånska regementets läkare oeh äro således icke i dragonregementets rullor upptagna (Åberg). Inom Skånska hussarregementet hafva trenne fall af trachomatös ögonsjukdom förekommit under regementsmötet, hvilka alla öfvergingo i helsa, utan att till annan sjukvårdsanstalt behöfva öfversändas. Enkel conjunctivitis förekom dessutom i 19 fall. Trenne fall af diphtheritis, alla öfvergående i helsa. Norra Skånska infanteriregementets läkare bestrida jemväl vid Skånska hussarerna sjukvården för beväringsmanskapet, öfver hvars sjuka således saknas särskild redogörelse (Nolleroth). Vid den gemensamma korporalskola, som egde rum från oeh med den 20 Juni till oeh med den 16 September för de begge Skånska kavaleriema, förekommo trenne fall af difterit, alla öfvergående i helsa. Sjukligheten temmeligen betydlig, i följd af det ovana stillasittandet oeh den i synnerhet under den sednare hälften af kommenderingen rådande regniga väderleken samt kasernens fuktighet. Ingen epidemi (Runstedt). Jemtlands hästjägarekorps: Ingen framstående sjukdomsform; ingen utbredd sjuklighet (Afzelius). Lifregementets grenadierkorps: Det ökade antalet bråckskador omförmäles hafva uppkommit under ansträngande fältmanövrer, marcher oeh gymnastik. Tio grenadierer erhöllo, på grund af sådan i tjensten ådragen åkomma, vid generalmönstring afsked. I öfrigt ingenting anmärkningsvärdt i afseende på truppens helsotillstånd (Åkerman). Första Ufgrenadierregementet: Inga ovanliga sjukdomsfall. Smittkoppor gängse i lägerplatsens omgifning gjorde nödigt, att från den öfriga truppen afskilja alla dem, som kommo till mötet såsom konvalescenter efter denna sjukdom; hvilken anordning hade till påföljd, att endast ett sjukdomsfall af koppor under mötet vid regementet inträffade, dervid den sjuke genast från lägerplatsen aflägsnades. Åderbråck omförmälas hafva betydligt tilltagit på de sednare åren; äfvensom bråckskador. Under alla mötena förekommo inalles 10 lunginflammationer, af hvilka 3 afpolletterades till länslasarettet : de öfrige öfvergingo i helsa. Vid lägerplatsen har ett nytt latrinsystem blifvit infördt, hvilket visat sig ändamålsenligt. Under de heta dagarne användes här med mycken framgång jernvitriol till exkrementernas desinficiering (Wetterbergh). Andra Ufgrenadierregementet: Äfven här omförmäles, att både åderbråck oeh tarmbråck på senare åren mycket ökats. Ingen utbredd sjuklighet bland stamtruppen, men svåra bröstinflammationer mot slutet af första beväringsmötet. En korporal samt 4 beväringsynglingar afledo i denna sjukdom; dessutom afled en bevaringsyngling i tyfus. Derförutan afpolletterades trenne beväringsynglingar för förstnämnda sjukdom till länslasarettet. De i lunginflammation insjuknades antal uppgick inalles till 32 (Ilcitfeldt). Westgöta regemente: Oaktadt omvexling mellan stark värme oeh kall blåst med häftiga regnbyar herrskade, egde dock ringa sjuklighet rum. Ett fall af smittkoppor, flera fall af lunginflammation, alla med lycklig utgång (Edgren). Smålands grenadierbataljon: Tio fall af påssjuka; i öfrigt ingen framstående sjukdomsform. Sjukligheten ringa (Sjöbeck). Uplands regemente: Obetydlig sjuklighet. Åderbråck omförmälas hafva på senare tiden blifvit mera allmänna; äfvenså bråckskador, hvilket antages vara en följd af det förändrade satt, hvarpå öfningarne nu försiggå, i så måtto att alla rörelser ske raskare oeh häftigare, sedan tiraljörskicklighet fordras af hvarje soldat. Icke mindre äe 50 man funnos vid före regementets uppbrott anställd besigtning lida af åderbråck. Fem dubbla oeh sex enkla bråckband utdelades bland stamtruppen; ett enkelt sådant till en bevaringsyngling. Skaraborgs regemente: Sjukligheten under årets alla möten ytterst ringa. De vanliga sjukdomsformerna, frossor, diarrhéer oeh bröstsjukdomar ytterst sparsamma. Rekryterna hafva jemförelsevis haft mest sjuka, men sjukdomarne hafva förnämligast utgjorts af bölder oeh yttre åkommor, hvilka de medfört från roten. Endast 8 fall af frossa oeh tre fall af lunginflammation under alla mötena. Ett fall af smittkoppor uppkom under andra beväringsmötet; den sjuke qvarlemnades vid mötets slut å regementets sjukhus, för att afvakta fullkomlig affallning. Fyra bråckskador uppkommo, en under befälsmötet oeh tre under regementsmötet (König). Södermanlands regemente: Sjukligheten ringa; men bråckskador allmänna. Vid regementets uppbrott från mötesplatsen funnos icke mindre än 29 sådana, nemligen 16 högersidiga, 11 venstersidiga oeh 2 dubbla. I afseende på uppkomsten angifves åkomman hafva framträdt hos 2 under gymnastik, hos 14 under marsch

99 År Sjukvården vid arméen och flottan. Indelta arméens rekryt, regements- och beväringsmöten. 91 eller manöver oeh hos 10 under arbete hemma på roten eller under kommendering; hos de återstående hade bråcket uppkommit så småningom, utan att någon bestämd orsak till dess framträdande kunde angifvas (Egerström). Kronobergs regemente: Sjuknummern lägre än vanligt; sjukdomarne milda; allt såsom följd af den blida väderleken. Sjutton fall af ögoninflammation förekommo under rekryt-, regements- oeh andra beväringsmötet, dock af mild form, så att endast 3 behöfde å regementssjukhuset intagas (Selldén). Jönköpings regemente: Ingen epidemisk sjukdom med undantag af conjunctivitis granulosa, som förekom i 9 fall under regements-, i 5 fall under första samt i 4 fall under andra beväringsmötet; således 18 fall af denna sjukdom. Sjukdomen i allmänhet af lindrig beskaffenhet. Flertalet af de sjuka tillhörde 2:dra bataljonen, som till största delen är roterad inom Östbo oeh Westbo härader, der denna ögonsjukdom förmäles vara allmänt utbredd bland befolkningen. Under mötenas fortgång undersöktes manskapets ögon tid efter annan, för att utröna, huruvida sjukdomen hade spridt sig; oeh vid mötenas slut skedde en allmän besigtning, då ytterligare några man befunnos vara angripne, åt hvilka lemnades föreskrifter för ändamålsenlig behandling i hemmet. En enda afpolletterades till länslasarettet. Han led liktidigt af iritis oeh hade dessutom tillförene skadat ena ögat vid stensprängning. Alla de öfriga botades (Mobeeh). Dalregementet: Sjukligheten i följd af den gynnsamma väderleken mindre an vanligt. Ingen framstående sjukdomsform med undantag af diarrheer, sorn likväl icke uppgingo till iere än 20 under regementsmötet, 15 under första oeh 21 under andra beväringsmötet. En man dog under befälsmötet af hjernkongestion, oeh en man afpolletterades under regementsmötet till länslasarettet för akut rheumatism (Wettergren). Helsinge regemente: Den öfvervägande sjnkdomsformen utgjordes af akuta oeh kroniska katarrher samt rheumatism (Varenius). Elfsborgs regemente: Ringa sjuklighet; ingen framstående sjukdomsform, "Vid regementsmötets slut afpolletterades 2:ne man till länslasarettet, en för typhoidfeber, en för vådaskott. Vid beväringsmötenas slut qvarlågo 32 oeh vid regementsmötets slut 37 sjuka, hvilka likväl alla voro så återställde, att de kunde till hemorten afföras (Svedmarh). Westgöta-Dals regemente: Spridda fall af påssjuka, så väl bland stamtrupp, som beväring (Boustedt). Bohuslåns regemente: Väderleken under rekrytmötet regnig och kall; sjukligheten, då yttre åkommor afräknas, obetydlig. Under första beväringsmötet var det mera varmt oeh mindre nederbörd, då frossor, halsflusser och katarrher blefvo de förherrskande, så vida man afräknar kardialgier, som äro allmänna i orten och således förekomma på alla möten, utan att likväl derföre belasta sjuknummern, emedan sjukdomen sällan förhindrar den sjuke från att i vapenöfningarne deltaga. Under andra beväringsmötet samt regementsmötet, hvilka höllos liktidigt, voro diarrheer oeh katarrher öfvervägande. Af lunginflammation förekommo endast två fall. Ingen brackskada har under de gymnastiska öfningarne uppkommit. Vid hållen generalmönstring afskedades 63 man, nemligen 48 i följd af framskriden ålder, 7 för invertes oeh 3 för utvertes åkommor samt 5 för allmän svaghet (Appeltojjrt). Westmanlands regemente: Under befälsmötet diarrheer oeh katarrher; under regementsmötet derjemte lunginflammationer samt fall af akut oeh kronisk rheumatism. Under beväringsmötet två fall af meningitis eerebro-spinalis, som begge öfvergingo i helsa. Frossor nästan inga. En man afpolletterades till länskurhnset för gonorrhoe. Vid mötenas slut hemsändes alla konvalescenter (Höjer). Norrbottens fältjägarekorps: Ingen epidemisk sjukdom. Frossorna fåtaliga emot föregående år; diarrheer herrskade i följd af den förändrade matordningen, förnämligast bland beväringsmanskapet, som i hemmet förtär nästan endast fisk oeh sur mjölk. En man under regementsmötet död af apoplexi (Almqvist). Westerbottens fältjägare/corps: Väderleken under Maj oeh första veckan af Juni kall oeh regnig; några gånger snöfall; värmen på dagen aldrig öfverstigande +12 C. Under återstående delen af mötestiden var vädret angenämt med lagom värme, men utan en droppa regn. Nätterna fortfarande kalla. Sjukligheten stor, inalles 335 rapporterade sjuka, förutom en mängd, som för åkommornas mindre betydiighets skull, ej i sjuknummer upptagits. Sjukdomarne emellertid jemväl i öfrigt af lindrig beskaffenhet; blott 23 fall hafva erfordrat intagning på sjukhus. Ingen epidemi. Kolikplågor (63 fall), magkatarrh (37 fall), framkallade af ovana vid ärtorna oeh det mjuka brödet. Skoskaf oeh andra smärre utvertes åkommor såsom följd af illa passande oeh jemväl i öfrigt olämpliga skodon. Den långa marschen till mötesplatsen, hvilken för vissa af beväringsmanskapet uppgår anda till 25 mil oeh eger rum vid den tidpunkt af året, då vägarne påfyllas med grus, gör att flere redan innan ankomsten äro urståndsatte att gå oeh således måste forslas på åkdon (Waldenström). Calmar regemente: Frossorna, hvilkas antal betydligt minskats mot föregående år, förekommo endast hos 26 under samtliga mötena; år 1861 uppgingo de till 154 oeh 1862 till 114. Deremot hafva andra feberformer i stället framträdt, så att gastrisk feber förekommit hos 11 under Kulltorps beväringsmöte, samt 2 fall af typhoid-feber uppkommit under beväringsmötet på Hultsfred, der 3 fall af messling dessutom inträffat. Diarrheer har förekommit hos 62. Lunginflammationerna, 14 till antalet, hafva i allmänhet varit af svar beskaffenhet. Trenne bland de deraf lidande qvarlemnades å mötesplatsen vid vapenöfningarnes slut, af hvilka en, enligt sedermera meddelad underrättelse, dagen efter regementets uppbrott afled. Af den granulosa ögonsjukdomen förekommo 14 fall; föregående året uppgick de af denna sjukdom angripnes antal till 20. Ingen af de innevarande år insjuknade behöfde till allmän sjukvårdsanstalt afsändas (Björck). Nerikes regemente: Under alla mötena ovanligt friskt. Frossor, under föregående år allmänna, hafva under detta endast förekommit i 3:ne fall. Af diarrheer hafva 35 fall förekommit, bland dem några få blodiga, dock snart öfvergående till helsa. Endast fem fall af lunginflammation, alla med lycklig utgång (Cnattingius). Wermlands regemente: Sjukligheten obetydlig. Lunginflammation förekom i 11 fall, alla öfvergående i helsa. Inalles 35 fall af frossa, nemligen 20 under första oeh 9 under andra beväringsmötet, samt 3 under regements- oeh ett lika antal under befälsmötet. Trenne sjuka blefvo till länets knranstalt afpolletterade för primär syphilis (Engholm). Jemtlands fåltjägarekorps: De allmännast förekommande sjukdomarne voro vid s(a»i!iif>i: katarrh (26), diarrhe (22), rheumatism oeh gikt (25) oeh kardialgi (18); vid beväringen: gastricism (22), katarrh oeh rheumatism (15), samt bulnader, bölder oeh smärre sårnader (65). En fältjägare fick brack under fältmanövern (Afzelius). Norra Skånska infanteriregementet: Under regementsmötet insjuknade i frossa endast fem man oeh under första beväringsmötet endast fyra man i denna

100 92 Året Sjukvården vid arméen och flottan. Indelta arméens rekryt-, regements- och beväringsmöten. Tab. sjukdom, men deremot under andra beväringsmötet icke mindre än 24. Conjunctivitis trachomatosa förekom hos tre beväringsynglingar tillhörande första klassen och conjunctivitis simplex hos 12 af andra klassen. Under regementets alla möten förekommo 9 lunginflammationer. En med hänseende till orsaken egenartad åkomma omförmäles, nemligen brott af nyckelbenet, föranledt af stöt vid aflossandet af ett bland de nya målskjutningsgevären (Stenkula). Södra Skånska infanteriregementet: De till vapenöfning sammandragna trupperna utgjorde samfäldt för alla mötena 5,211 man, af hvilka 261 voro i sjuknummer upptagne. Af de sjuke vårdades 133 i sjelfva lägret, 13 i qvarter och 115 på regementets sjukhus. Sjukligheten under detta år något mindre än under det näst föregående. Väderleken under mötestiden, hvilken började den 23 April och slutade den 6 Juli, i allmänhet blid. I slutet af Maj emellertid betydlig nederbörd med stark blåst oeh en middagstemperatur vexlande mellan +7 oeh +13 C. Under nämnde tidrymd egde de fleste sjukdomsfallen rum. Sjukautalet uppgick då till 52 pr dag, af hvilka 27 intogos på sjukhus, hvilket då blef så öfverfyldt, att endast 300 kubikfot luft kom på hvarje sjuk. Frossorna, fåtaligare än föregående år, voro endast 11. Lunginflammationerna voro inalles 16, af hvilka 7 uppkommo på samma dag under en af de ofvanomförmälta regniga och blåsiga Majdagarne. Tvenne fall af conjunctivitis trachomatosa förekommo, det ena hos en trumslagarpojke från Malmö, som haft sjukdomen i 6 månader; det andra hos en bevaringsyngling, hvilken uppgaf att sjukdomen hade uppkommit några veckor före mötets början. Med hänseende till denna sjukdoms befarade spridning, vidtogs under regementsmötet den åtgärden, att alla de soldater, som förut varit af denna sjukdom angripna (de flesta i Malmö 1861) förlades i särskilta tält, men deltogo i vapenöfningarne. Oaktadt dessa öfningar egde rum på ett sandigt exercisfält, vållades icke af den oafbrutna tjenstgöringen någon olägenhet för dem, hvilka alla förblefvo friska (Hartelius). Wermlands fältjägareregemente: Ringa sjuklighet. Spridda fall af diarrhé och gastricism. En fältjägare med conjunctivitis trachomatosa tillfrisknade (Ekelund). Gotlands nationalbeväring: Sjukligheten ringa. Spridda fall af frossa och kardialgi (Leyer). Hallands infanteribataljon: Af bataljonens 253 sjuka hade icke mindre än 137 skoskaf och andra smärre yttre åkommor; 21 hade rheumatism oeh 6 frossa. Bataljonen saknar instrumentalattiralj (Sjöstrand). Wester-Norrlands bevaring: Ingen epidemisk sjukdom. Kardialgi förekom hos 23. De flesta sjuka företedde skoskaf oeh andra yttre åkommor af ringa betydenhet (Åkerblom). Blekinge lans beväring: Obetydlig sjuklighet. Nästan endast smärre yttre åkommor. Utöfver de i sjuknnmmer upptagne anmälte sig dagligen 30 till 40 lidande af snart öfvergående katarrher och diarrhéer. Den 27 Juni anmälte sig efter en särdeles kall natt nära 80 man med kräkning oeh diarrhe. De tillfrisknade nästan alla under loppet af dagen (Lindberg). Lifgardesregementenas oeh Svea artilleriregementes beväring i Stockholm, som eger gemensam mötesplats å Ladugårdsgärdet, hade under begge beväringsmötena 139 sjuka, af hvilka 26 affördes till garnisonssjukhuset, hvarest en bland dem afled. Bröstinflammation var den mest framstående sjukdomsformen (Karlberg, Lindvall oeh Westergren). Svea artilleriregementes beväring i Hernösand hade inalles 10 sjuka, af hvilka halfva antalet led af diarrhé. Den åt hussarregementet Konung Carl XV anslagna beväringsstyrkan är inbegripen i Södra Skånska infanteriregementets beväring, med hvilken den har gemensam mötesplats oeh af hvars läkare den åtnjuter vard. Göta artilleriregementes beväring har i inkommande rapporter ej blifvit afskild från stamtruppen, hvilket jemväl är förhållandet med Vendes artilleri-regementes beväring, så väl vid hufvudstyrkan i Christianstad, som vid de begge till Landskrona förlagde batterierna. Litt. Xx. Under loppet af år 1863 hafva sjöexpeditioner egt rum från Carlskrona station med följande 8 fartyg, för det ändamål oeh under den tid, som tab. Litt. Xx närmare anvisar, nemligen med: i) korvetten Lagerbjelke oeh 2) Najaden; 3) briggen Nordenskjöld; 4) fregatten Eugénie; 5) korvetten af Chapman oeh 6) Svalan; 7) ångkorvetten Orädd samt 8) fregatten Norrköping; oeh från Stockholms station med en bataljon kanonjollar oeh en division kanonångslupar. Af de anställde läkarnes afgifne rapporter inhemtas följande: Tab. Litt. Xx. Sammandrag af rapporter rörande sjukvården under sjöexpeditioner, år ) Häribland: tyfoidfeber 2, diarrhé 3, frossa, syfilis 1, katarrhalfeber, lunginflammation 1, gastricism, enkel gastrisk feber 1. 2)»»,» 9,» 4,» 2,» 3,» 4, ",» 4. 3)»»,»,»,»,» 3,» 1,» 2,» 4)»» 2,»,» 1,»,» 3,» 3,»,» 5)»»,»,» 2,» 1,»,» 8,»,» 2. 6)»»,» 1,»,»,» 1,»,» 1,»> 1. 7)»» 2.» 1,».»,» 1,»,»,» 6. 8)»»,» 2,»,»,» Ï0,» 4,» -,» 9.

101 Året Sjukvården vid arméen och flottan. Sjöexpeditioner. Revaccination å rekryter Korvetten Lagerbjelke inmönstrade den 15 September 1862 för tio månaders expedition och afmönstrade den 13 Juni 1863, efter att hafva besökt Madeira, Eio de Janeiro, Montevideo, Cap och S:t Helena. Besättningens styrka: 138 man. De rapporterade sjukes antal 32; de orapporterades omkring 410. Underhållsdagarnes antal 784. Medeltal sjnka på dag 5,83. Medikamentskostnad 196 R:dr 81 öre. Ingen död under expeditionen. Fyra afpolletterade till sjukhus; en för tyfoidfeber, en för kongestion till hjernan och två för yttre skador. Bland sjukdomar anmärkas 3 fall af dysenterier, ett af skörbjugg, ett af lungsot, ett af bröstinflammation, ett af syphilis, ett af fallandesot; i öfrigt nästan endast yttre åkommor (Ericsson). 2. Korvetten Najaden inmönstrade den 15 September 1862 för tio månaders expedition och afmönstrade den 30 Maj 1863, efter att hafva besökt Algier in. fl. Medelhafshamnar. Besättningens styrka 137 man. De rapporterade sjukes antal 51; de orapporterades omkring 180. Underhållsdagarnes antal 722. Medeltal sjuka på dag 2,7 5. Medikamentskostnad 274 R:dr 13 öre, deraf 120 R:dr för på utrikes ort inköpte läkemedel. En död under expeditionen af commotio eerebri. Tre afpolletterade sjuke. Bland sjukdomar anmärkas: 4 fall af frossa, ett af dysenteri, ett af langsot, två af syphilis, 2 af eonjunctivitis, 3 af pleuritis, 4 af gastrisk feber, 8 af enteroeolitis (Schram). 3. Briggen Nordensköld inmönstrade den 30 Maj 1863 för fyra månaders expedition i Östersjön och Nordsjön oeh afmönstrade den 16 September s. å. Besättningens styrka 96 man. De rapporterade sjukes antal 20, förutom en betydlig mängd sora erhållit vard för åkommor, som icke betingade frihet från tjenstgöring. Underhållsdagarnes antal 289. Medeltag sjuka på dag 2,6 9. Medikamentskostnad 79 R:dr 28 öre. Ingen död under expeditionen; men en afpolletterad till sjukhus för yttre skada. Bland sjukdomar anmärkas ett fall af lunginflammation, två af akut rheumatism, ett af eonjunctivitis (Westring). 4. Fregatten Eugénie inmönstrade den 30 Maj 1863 för expedition i Östersjön oeh Nordsjön oeh afmönstrade den 18 September s. å. Besättningens styrka 340 man. De rapporterade sjukes antal 27. Underhållsdagarnes antal 521. Medeltal rapporterade sjuke på dag 4,4. Medikamentskostnad 228 R:dr 47 öre. Under resan afled ingen; men vid hemkomsten afpolletterades sex till stationens sjukhus, nemligen en för tyfoidfeber, en för lungsäcksinflammation, 2 för bulnad, en för bensår oeh en för orehitis. Utom de nu nämnde ingen anmärkningsvärd sjukdomsform (Setterwali). 5. Korvetten af Chapman inmönstrade den 30 Maj för expedition till Island oeh afmönstrade den 18 September s. å. Besättningens styrka 251 man. De rapporterade sjukes antal 31. Underhållsdagarnes antal 439. Medeltal rapporterade sjuka på dag 3,?: Medikamentskostnad 173 R:dr 14 öre. Ingen afliden under expeditionen, men 11 vid återkomsten afpolletterade till stationens sjukhus; nemligen 3 för bröstinflammation, en för gastrisk feber, en för frossa, två för inflammation i knäleden, en för gonorrhoe, en för tarmbråck oeh eu för beiisår. Bröstinflammation har inalles förekommit i 8 fall oeh trachomatös ögonsjukdom i två. I öfrigt ingen anmärkningsvärd sjukdomsform (Wiedberg). Korvetten Svalan inmönstrade den 30 Maj för sommarexpedition i Östersjön oeh afmönstrade den 16 September s. å. Besättningens styrka 66 man. De rapporterade sjukes antal 9, af hvilka 5 vid återkomsten afpolletterades till sjukhus; en af dessa hade gastrisk feber. I öfrigt ingen anmärkningsvärd sjukdomsform. Underhållsdagarnes antal 32. Medeltal sjuke på dag 0,28. Medikamentskostnad 90 R:dr 45 öre (Törnqvist). Angkorvetten Orädd in- Tab. Litt. Yy. Sammandrag af inkomne rapporter om revaccination af nyanvärfvadt manskap vid arméen och flottan, år ) Omfattande åren 1862 oeh 1863 samfäldt, nemligen år 1862; 75 revaecineraåe, af hvilka 32 erhöllo akta vaecinpustlar, men 13 företedde osäkert oeh 30 intet resultat; år 1863: 143 revaeeinerade, af hvilka hos 34 erhölles akta vaecinpustlar, hos 37 osäkert resultat, under det att hos 72 intet resultat af revaccineringen egde rum.

102 Tab Tab. 94 Året Sjukvården vid arméen och flottan. Läkarepersonal. Fältläkarekontorets utgifter. mönstrade den 16 Juni till Gottland, för att derifrån öfverföra den dit väderdrifna polska volontärlegionen till England. Den afmönstrade den 4 Juli vid stationen. Besättningens styrka 90 man samt 100 polska volontärer. De sjukas antal 32, af dem 7 polska volontärer. Ingen framstående sjukdomsform (Brovall). 8. Fregatten Norrköping inmönstrade den 1 Juli för expedition i Nord- och Östersjön och afmönstrade den 19 Oktober. Besättningens styrka 340 man. De rapporterade sjukes antal 39, oberäknadt 5 till 10 orapporterade sjuka dagligen. Underhållsdagarnes antal 250. Medeltal sjuka per dag 0,32. Medikamentskostnad 191 R:dr 89 öre. Under resan afled en man i lunginflammation; vid hemkomsten afpolletterades 10 till stationens sjukhus, nemligen 5 för gastrisk feber, 1 för gonorrhœ, 1 för lunginflammation, 1 för katarrh och 2 för konvulsioner (Christiernsson). 1. En bataljon kanonjollar utgick i medlet af Maj månad på öfningsexpedition i skärgården. Den återkom till stationen den 30 Juni. Besättningens styrka 535 man. De sjukrapporterades antal uppgick till 54, af hvilka 23 ledo af gastricism, 10 af katarrh, 3 af lunginflammation, 3 af ögoninflammation, 2 af frossa; de öfriga af yttre åkommor. Medikamentskostnad 42 R:dr 55 öre. (Björkman). 2. En division kanon-ångslupar utgick i medlet af Juli på öfningsexpedition i skärgården oeh återkom till stationen i början af September. Besättningens styrka 160 man. De sjukrapporterades antal under denna expedition var 29, af hvilka 6 ledo af diarrhe, 8 af gastricism, 1 af lunginflammation, 1 af katarrh, 2 af gonorrhœ oeh 1 af syfilis. Medikamentskostnad 7 R:dr 6 öre. (Björkman). Litt. Yy. Antalet detta år revaccineradt nyvärfdt manskap har, såsom af tab. Litt. Yy inhemtas, utgjort 1,921, deraf 1,804 af arméen och 117 af flottan. Hos 741 eller 38,5 procent har reaktion af ympningen följt, nemligen hos 474 eller 24,6 procent akta skyddskoppor, hvaremot ympningen hos 267 lemnat osäkert resultat och hos 1,180 hade revaccinationen blifvit utan all påföljd. Litt. Zz. Omsättningen vid militära läkarebefattningar och ibland pensionärer och stipendiater i fältläkarekorpsen oeh flottan inhemtas af tab. Litt. Zz. Under årets lopp hafva fältläkarekorpsens pensionärer och stipendiater, äfvensom stipendiaterna i flottan samt tillfälligtvis antagne extra läkare varit af Sundhhets-Collegium beordrade att längre eller kortare tid bestrida följande läkarebefattningar, nemligen: Provincialläkaretjenst 12 Biträde vid provincialläkaresjukvården 4. Vid statens jernvägsbyggnader 4. Lasarettsläkaretjenst 2. Brunnsläkaretjenst 1. Bataljonsläkaretjenst 22. Medelst nådigt Bref Transport 45. Transport 45. Regementsläkaretjenst 1. Sjukhusläkaretjenst vid allmänna garnisonssjukhuset 3. Uppbörd slakarebefattning vid flottan 9. Biträdande läkarebefattning vid flottan 2. Summa 60. den 15 December anvisade Kongl. Maj:t en summa af 58,395 R:dr att användas, dels till anskaffande af fullständig chirurgisk instrumentalutredning för 16 stående oeh 30 flyttande sjukhus samt för 11 reservförbinderivagnar, dels för fyllande af förhandenvarande brist på vissa chirurgiska instrumenter i arméens bataljonsförbinderivagnar, oeh till bildande af ett reservförråd af inventarie-sjukvårds- Tab. Litt. Zz. Omsättningar vid militära läkarebefattningar samt ibland pensionärer och stipendiater, år 1863.

103 Året Barnmorskeväsendet. Undervisningsanstalterna. Antal utexaminerade elever. 95 persedlar för den speciela sjukskötseln jemte istånds&ttande oeh förändring af befintlige äldre instrumentalkistor. Genom nådig Resolution den 22 December har lakarevården vid Gotlands nationalbeväring blifvit ytterligare ordnad på det satt, att denna korps, i stället för sin ende förutvarande sjukhusläkare, erhållit på stat en regementsläkare, hvilken, jemte regementsläkarebefattningen, skall bestrida sjukhusläkaretjenst vid Wisby sjukhus och bataljonsläkarebefattningen vid den stamtrupp, som är förlagd såsom ständig garnison uti residensstaden, samt under mötestiden derjemte förrätta bataljonsläkaretjenstgöring vid Wisby bataljon, och 3:ne bataljonsläkare, nemligen öns provincialläkare i Wisby, Slite oeh Hemsö, hvilka mot ett årligt arfvode af 500 R:dr blifvit ålagde att under mötestiden ombesörja sjukvården för beväringens olika bataljoner. Genom Kongl. Bref den 22 December har den vid Ingeniörkorpsens sappörtrupp anställde bataljonsläkaren förklarats vara Förste bataljonsläkare. Genom nådiga Generalordres den 17 och 23 Mars har ett visst antal manskap från arméen och flottan blifvit till militärsjukhusen i Stockholm, Carlsborg och Carlskrona inkalladt, att under tvenne terminer, hvardera à 3 månader, undervisas i de för sjukvårdsmanskap föreskrifne kunskaper. Fältläkarekontorets inkomster och utgifter under detta år för underhåll af arméens medicinal och Tab. Litt..U. instrumentalutredning hafva uti tab. Litt. Aa blifvit antydde. 4. Barnmorskeväsendet *) (Tabb. N:is 22-24). Vid undervisningsanstalterna i Stockholm, Göteborg oeh Lund hafva, jemlikt hvad tab. N:o 22 utvi- Tab. N :U 22. sar, inalles 84 lärlingar blifvit till barnmorskor utexaminerade, nemligen 41 i Stockholm, 39 i Göteborg oeh 4 i Lund. Dessutom hafva 50 barnmorskor, sorn gjort sig väl kända för pålitlighet och ett i allo hedrande uppförande samt ådagalagt berömlig insigt i yrkets utöfning, blifvit i den instrumentala förlossningskonsten underviste, nemligen 26 i Stockholm och 24 i Göteborg. Af de 41, hvilka från Stockholms undervisningsverk såsom barnmorskor utgått, hafva 24 erhållit vitsordet berömlig oeh 17 vitsordet godhänd; och af de 39, som utexaminerades från Göteborgs undervisningsverk erhöllo 37 betyget berömlig oeh 2 betyget godkänd. Af dem, sorn i Stockholm undervistes oeh examinerades uti den instrumentala förlossningskonsten erhöllo 8 premium. Utrymmet inom undervisningsverken är alltjemt för inskränkt i jemförelse med det stora antal, Tab. Litt. As. sorn söka inträde. Af tab. Litt. Ää inhemtas, att antalet af dem, som under året sökt inträde såsom barnmorske-elever, uppgått till 165, nemligen 62 under första terminen oeh 103 under den andra. Af dem hafva *) Referent: Medicinalrådet Liljevalch. Tab. Litt. Åå. Fältläkarekontorets inkomster och utgifter, år ) Från Kongl. Krigskollegium, för levererade diverse förbrukningspersedlar under föregående årets vapenöfniagar med indelta arméen oeh länens bevaringsmanskap 801,19; för felande inventariepersedlar uti åtskilliga regeînentess medieidal-attiralj 10 R:dr; samt för från Fältläkarekontoret utlemnade kiststommar 190 B:dr. 2) Diverse förbrukningspersedlar 754.8S; inventariepersedlar 247,50; bråckband 74» R:dr; slitet linne 157,18; instrumentalkistor oeh instrumenter 976,50; skrifmaterialier 58,42; ljus åt Fältläkarekoatoret 48,50; medikamestskostsad It gränsposteringen vid Grisslehama 100,17: reparationer 87,52; packlådor 12 K:dr oeh diverse 68,58.

104 96 Året Barnmorskeväsendet. Barnmorskornas antal och fördelning i länen. endast 107 kunnat antagas, nemligen 46 under första och 61 under andra terminen, till följe hvaraf 58 blifvit afvisade. Tab. N.-o 23. I afseende på barnmorskornas antal i hela riket samt deras fördelning på de olika länen, inhemtas af tab. N:o 23, att detta antal uppgår till 1,658, hvilket utgör en tillökning af 19 mot föregående år. Tillökning har egt rum inom 16 län, men deremot förminskning inom 9, under det att antalet förblifvit oförändradt i ett län, nemligen Wermlands. Tillökningen har varit störst, nemligen 19, inom Stockholms, och minskningen betydligast i Jönköpings län, der den uppgått till samma siffra. Erinras bör emellertid, att denna minskning icke härrör endast ifrån dödsfall, utan har äfven orsakats af bortflyttning till annat län, samt att den i viss mån torde vara endast skenbar och beroende af uraktlåten anmälan hos vederbörande provincialläkare, hvilka således sakna bestämd kännedom om verkliga antalet barnmorskor, som äro tjenstgörande inom distriktet. Hufvudstaden är rikligt försedd med barnmorskor, nemligen med icke mindre än 121. Stockholms län har 103 och Göteborg, rikets andra stad, har 44. Malmöhus län eger af alla länen det högsta antalet eller 281 och dernäst Christianstads län, som har 158, så att provinsen Skåne ensam har 439 barnmorskor, af hvilka endast 4 under året tillkommit. Norrbottens län har minsta antalet eller 15. I Öfver-Luleå distrikt finnes icke mera än en barnmorska, hvilken brist är så mycket mer känbar, som distriktets omfång är vidsträckt, kommunikationerna besvärliga och förlossningarne svåra, till följd hvaraf barnmorskan stundom hela månader nödsakas vara borta från sin egen bostad {Genberg). I Piteå och Nederkalix provincialläkaredistrikt finnas 5 barnmorskor, sedan en aflidit {Tyselius och Håkansson). I ^Vesterbottens län, Umeå distrikt hafva alla kommuner barnmorskor (Haj/). Inom Lycksele distrikt finnes deremot ingen barnmorska i Sorsele, Tärna och Fredrika församlingar; men i de öfriga kommunerna finnas 5 barnmorskor, af hvilka 4 ega rätt att använda instrumenter (Ångström). I Skellefteå och Norsjö kommuner jemte Jörns kapell, med en folkmängd af 20,777 invånare, förmäles barnmorskeväsendet vara i godt skick. Barnmorskornas antal är 7, af hvilka tvenne äro berättigade att använda instrumenter (Lindström). Nysätra distrikt har 8 barnmorskor, af hvilka 4 ega rätt begagna instrumenter (-Risberg). Jemtlands län har endast 17 barnmorskor. Norra provincialläkaredistriktet har 14 barnmorskor, af hvilka 10 äro berättigade att använda instrumenter och 2 i följd af ålder otjenstbara (Grenholm). I Undersåkers distrikt vitsordas barnmorskorna med nit och skicklighet utöfva sitt yrke (Strandberg). Wester-Norrlands län har 52 barnmorskor. Inom Hernösands distrikt har ingen anmärkningsvärd förändring egt rum sedan sista redogörelsen afgafs (Hallström). I Skogs distrikt finnas 6 barnmorskor, af hvilka 5 använda instrumenter; alla äro aflönte (Carlgren). I Sollefteå distrikt anlitas barnmorskorna mycket af allmogen; deras antal 5, sedan en blifvit entledigad för osedlighet (Charlier). I Bodums distrikt uppgifves barnmorskeväsendet vara i godt skick; inalles 5 barnmorskor, af hvilka 4 äro underviste i instrumenters bruk (Sillen). Nätra distrikt: barnmorskeväsendet i godt skick; barnmorskorna unga och dugliga; med ett enda undantag finnes en Tab. Litt. Ää. Jemförelse emellan antalet sökande och antagne lärlingar vid undervisningsanstalterna barnmorskor, år för

105 År Barnmorskeväsendet. Barnmorskornas antal och fördelning i länen. 97 för hvarje socken {Håkansson). Torps distrikt har 3 barnmorskor. I Sundsvall har en barnmorska tillkommit {Bagge). Gefleborgs län har 53 barnmorskor. Gefle distrikt: barnmorskeväsendet i godt skick. I Gefle stad finnas 6 barnmorskor, af hvilka 4 äro berättigade att använda instrumenter. I Gysinge distrikt finnas i alla kommunerna barnmorskor med rätt att använda instrumenter {Ljunggren). I Söderhamns stad 4 barnmorskor, af hvilka 3 äro berättigade att använda instrumenter {Thollander). Alfta distrikt är temligen väl försedt med barnmorskor, hvilka dock icke så ofta anlitas af allmogen som önskligt vore, hvartill de långa afstånden i väsendtlig mon bidraga {Nordenström). Jerfsö distrikt har 5 barnmorskor {Hedenström) och Hudiksvalls 12; bland de sistnämnda äro 8 underviste i instrumenters bruk {Fineman). Hudiksvalls stad har 3 barnmorskor, af hvilka en likväl har sin egentliga verksamhet på landsbygden. Två af dem äro berättigade att använda instrumenter {Ekman). Stora Kopparbergs län har 48 barnmorskor. I Fahlu distrikt saknas barnmorska endast i en kommun. Af 9 barnmorskor äro 4 underviste i instrumenters bruk {Kilset). I Fahlu stad finnas 5 barnmorskor {Hallin). Leksands distrikt har 5 barnmorskor {Lejjter); i Mora distrikt anlitas barnmorskorna sällan utan i förtviflade fall {Blomberg). I Nås distrikt finnes barnmorska inom hvarje församling. De sköta sina befattningar i allmänhet bra och anlitas af befolkningen ( Westman). I Hedemora stad finnes en barnmorska med rättighet att begagna instrumenter {Grill). Wermlands län har 54 barnmorskor. I Carlstads distrikt synes barnmorskeväsendet vara i godt skick. I staden Carlstad äro 4 barnmorskor, af dem 2 med rättighet att använda instrumenter. Från landet uppgifvas 8 församlingar ega 7 barnmorskor. Christinehamns stad har 3 barnmorskor, af hvilka 2 ega använda instrumenter (Lagerlöf). I Fryksdals distrikt 4 barnmorskor {Hedberg), men i Filipstads 14, af hvilka 10 äro berättigade att använda instrumenter; 2:ne äro i staden bosatte {Pallin). I Dahlby distrikt har efter mycken svårighet en barnmorska förmåtts nedsätta sig, men anlitas nästan aldrig {Friberg). I Silbodals distrikt är barnmorskeväsendet i ett bedröfligt skick. Endast inom Holmedals kommun finnes barnmorska; hon eger rätt begagna instrumenter {örtengren). Arvika distrikt har 4 barnmorskor med rätt att använda instrumenter. I Gillberga distrikt är barnmorsketillgången bättre än förra året, men»kloka gummor» användas mest {Warodell). Näs distrikt har en barnmorska med rätt att begagna instrumenter {Grafström). Örebro län har 62 barnmorskor. I Örebro provincialläkaredistrikt finnes god tillgång på barnmorskor, nemligen 23 (förutom tvenne s. k. hjelperskor); af dem äro 14 berättigade att använda instrumenter. I Nora distrikt finnes äfven god tillgång och i öfriga distrikter är antalet tillräckligt för behofvet. ^Vestmanlands län har 62 barnmorskor. Barnmorskeväsendet i godt skick; endast 3:ne kommuner sakna barnmorska, ehuru på vissa orter en barnmorska betjenar 2 kommuner eller ock hemtas barnmorska från närbelägen stad. I Upsala län är barnmorskeväsendet i godt skick. Barnmorskornas antal är 66. Äfven i Södermanlands län är barnmorskeväsendet godt. Antalet barnmorskor uppgår till 74. I Nyköpings distrikt hafva alla kommuner barnmorskor. Af hela antalet (18) hafva 8 rätt att begagna instrumenter; 5 bo i staden; en har tillika undergått badare-examen. Eskilstuna distrikt har 25 barnmorskor; af dem bo 2 i Eskilstuna stad, 3 i Thorshälla, 1 i Strengnäs oeh 1 i Mariefred. Göteborgs och Bohus län har 83 barnmorskor, af hvilka likväl 44 äro bosatte i Göteborg. Göteborgs provincialläkare-distrikt, med 18 församlingar, har 14 barnmorskor, af hvilka 5 äro bosatte i Göteborg, Carl Johans församling, så att egentligen 9 församlingar sakna barnmorska. Med anställandet af barnmorskor i landsförsamlingarne går trögt. Endast en barnmorska har tillkommit. I Uddevalla distrikt finnas 12 barnmorskor, af hvilka 3 äro bosatte i Uddevalla, en i Kongelf och en i Marstrand, samt 7 på landet för 26 kommuner. Af hela antalet äro 5 underviste i instrumenters bruk; af dem bo 3 på landet. Folkets förtroende till barnmorskor tyckes ökas; dock anlitas ännu hjelphustrur, der examinerad barnmorska finnes {Ahlström). I Tanums distrikt är barnmorskeväsendet icke i behörigt skick. För 12 kommuner finnas endast 3 examinerade barnmorskor, af hvilka 2 äro berättigade att nyttja instrumenter. Församlingarne vägra att. anslå lön åt dem, och äfven der examinerad barnmorska finnes tillitas»hjelpgummor» {Ingelson). Elfsborgs län har endast 28 barnmorskor. Wenersborgs SundheU-Collegii und. berättelte för år

106 98 Året Barnmorskeväsendet. Barnmorskornas antal och fördelning i länen. provincialläkaredistrikt, utgörande 6 härader oeh Wenersborgs stad, med en befolkning af 72,000 menniskor, har 13 barnmorskor, af hvilka 4 äro i staden bosatte. Sju af dem äro underviste i bruket af instrumenter {Kjellberg). Skaraborgs län har inalles 52 barnmorskor, af hvilka ett icke ringa antal äro i stad bosatte t. ex. i Mariestad 6, i Lidköping 7, i Skara 2, i Hjo 2, i Sköfde 2 oeh i Fahlköping 2. östergötands län har 73 barnmorskor. Linköpings distrikt består af 44 församlingar, af hvilka 20 ega tillsammans 13 barnmorskor. Linköpings stad har 9 oeh Skenninge 3 barnmorskor. Under de sista 5 åren hafva icke mindre än 10 af distriktets 13 tillkommit. Af dessa 13 befintlige hafva 11 ratt att använda instrumenter. Barnmorskorna hafva stort förtroende. I Söderköpings distrikt finnas 40 barnmorskor oeh i Norrköpings stad 13. Inom Kisa distrikt finnas 3 barnmorskor, men de anlitas icke så allmänt sorn önskligt vore. Bland o 591 förlossningar hafva de tillkallats endast vid 108 {Appelberg). Inom Åtvidabergs distrikt, fortfar obenägenheten att antaga barnmorskor. Fyra församlingar sakna sådana. Calmar län har 45 barnmorskor. I Calmar provincialläkaredistrikt finnas 13, af hvilka 5 äro bosatta i staden; 10 af dem äro berättigade att begagna instrumenter. I Stranda distrikt finnas 3 barnmorskor, af hvilka likväl en pensionerad. I Tjusts distrikt, med 15 kommuner, finnes barnmorska endast i 6; 3:ne äro bosatta i Westervik. Oscarshamns distrikt har 7 barnmorskor, af hvilka 3 äro bosatta i Oscarshamns stad. Wimmerby distrikt har 4 barnmorskor, af hvilka 2 bosatta i staden. Inom Högsby distrikt, sorn har tvenne examinerade barnmorskor, fortfar allmänheten att heldre anlita»kloka gummor». Ölands Norra distrikt bar 3 barnmorskor. För Södra distriktets 18 socknar finnas endast 5 barnmorskor, af hvilka 4 ega ratt att använda instrumenter. Jönköpings län har inalles 32 barnmorskor. i»samma bedröfliga skick» som förut (Engstrand). I Jönköpings stad deremot finnas 7 barnmorskor, alla berättigade att begagna instrumenter {Caspersson). Inom landtförsamlingarne i Jönköpings distrikt är barnmorskeväsendet Äfven inom Wernamo distrikt är ifrågavarande del af allmänna sjukvården i bedröfligt skick. I hela distriktet finnas endast 2 barnmorskor, af hvilka en är undervist i instrumenters bruk. I öfrigt anlitas»kloka gummor», som på ett barbariskt satt behandla de sjuke; varande det en trosartikel, sorn är hos allmogen svar att rubba, att hvarje barnsängsqvinna skall förtära en större eller mindre qvantitet bränvin. misslyckats {Sandelin). Alla försök att förmå församlingarne att antaga examinerade barnmorskor hafva I Gislaveds distrikt finnas 2 barnmorskor, begge med ratt att använda instrumenter. I Ekesjö distrikt anlitas barnmorskor nästan endast af s. k. ståndspersoner; tvenne barnmorskor äro bosatte i Ekesjö stad. I Hvetlanda distrikt hafva tvenne barnmorskor under året tillkommit, så att antalet numera är 4, af hvilka 2 begagna instrumenter {Carlberg). Kronobergs län har 31 barnmorskor. I Wexiö distrikt finnas 18, af hvilka 6 äro bosatte i Wexiö stad, 4 i Konga, 4 i Albo oeh 3 i Kinnevalds härader. I Ljungby distrikt finnas 5 barnmorskor, af hvilka 4 äro berättigade att använda instrumenter, den femte af ålder otjenstbar. Ekeberga distrikt har 8 barnmorskor i 11 kommuner; af dem äro 7 underviste i instrumenters bruk. Hallands län har 42 barnmorskor. Kongsbacka distrikt har 9 barnmorskor för 9 pastorater; en har erhållit undervisning i instrumenters bruk {Carlsson). I Falkenbergs distrikt finnas barnmorskor för de flesta kommunerne {Ehrengranat). I Halmstads distrikt finnas inalles 20 {Sjöstrand). I staden Halmstad äro 3 bosatta, af hvilka 2 begagna instrumenter; i Warberg 2, af hvilka 1 begagnar sådana, oeh i Kongsbacka 1. Blekinge län har 35 barnmorskor, af hvilka 9 äro bosatta i Carlskrona, 2 i Carlshamn, 1 i Ronneby oeh 1 i Sölvesborg {Hellman). Christianstads staden {Andersson). län (158 barnmorskor). Christianstads distrikt har 48, bland hvilka 4 bo i Inom Brösarps distrikt är barnmorskeväsendet i bästa skick; hvarje kommun har sin barnmorska; ingen af dessa är likväl berättigad att använda instrumenter {Aspelin). I Cimbrishamns distrikt hafva de större kommunerne 2 till 3 barnmorskor, hvaremot tvenne af de mindre stundom förenat sig om en gemensam. Inalles finnas 30 barnmorskor inom distriktet {Bratt). I Broby distrikt är barnmorskeväsendet i godt skick. För distriktets 11 kommuner finnas 12 barnmorskor; bland dem likväl icke mer än en sorn är berättigad att begagna instrumenter {Lindfors). I Hessleholms distrikt finnas 17 barnmorskor, ingen undervist i

107 Året Barnmorskeväsendet. Af barnmorskorna verkställda instrumentalförlossningar. Utgifter för barnmorskeskolorna. 99 instrumenters bruk (Gammelin). Engelholms distrikt har inalles 37 barnmorskor. Intet pastorat är i saknad af sådan. En af dem är bosatt i staden Engelholm oeh 3 hafva rfttt att begagna instrumenter (Seholander). Klippans distrikt har i hvarje kommun en till två barnmorskor, af hvilka likväl ingen är undervist i bruket af instrumenter. En i Christiania undervist barnmorska har bosatt sig i Åby (Bimstedt). - Malmöhus län (281 barnmorskor). Malmö distrikt har i alla församlingar, allt efter deras storlek, 1, 2 till 3 barnmorskor (Wieselqvist). I Malmö stad finnas 13, bland hvilka 3:ne äro berättigade att använda instrumenter (Falck). I Lunds stad finnas 7 barnmorskor, af hvilka 1 är förestånderska vid dervarande barnmorske-undervisningsanstalt. Inom Landskrona distrikt är barnmorskeantalet visserligen stort, men åtskilliga af dem äro utlefvade och för den mödosamma tjenstgöringen föga lämpliga. I distriktet finnas inalles 66 barnmorskor, af hvilka 4 äro bosatta i Helsingborg och 4 i Landskrona. Endast tvenne hafva blifvit i instrumenters användande underviste (Virgin). I Höganäs distrikt finnas 10 kommuner oeh 13 barnmorskor. Ingen af dem &r berättigad att använda instrumenter (Fredriksson). Hörby distrikt har 23 barnmorskor för 24 kommuner (Eneroth) och öfveds klosters 32 för 39 ; en är bosatt i Ystad (Åberg). Anderslöfs distrikt har 47 kommuner och 49 barnmorskor. Gotlands län har 41 barnmorskor. I Wisby distrikt har hvarje kommun minst en barnmorska; i Wisby stad finnas 3:ne. Inom Slite distrikt finnas 10 barnmorskor, af hvilka 2 ega rätt begagna instrumenter. I afseende på barnmorskornas verksamhet och sättet huru de utfört de operationer de till räddande af Tab. N:o 24. barnaföderskans och fostrets lif ansett nödiga att tillgripa, hafva provincialläkarne, hvilka granskningen af berättelserna i främsta rummet åligger, i allmänhet afgifvit fördelaktiga vitsord. För resultatet af de verkställda operationerna redovisas å tab. N:o 24, af hvilken inhemtas, att till Oollegium hafva under året inkommit 192 berättelser öfver af barnmorskor med instrumenter verkställde förlossningar, bland hvilka 174 blifvit verkställda med trubbiga och 18 med skarpa instrumenter. Af de förlösta qvinnorna voro 116 förstföderskor och 76 omföderskor. I afseende på åldern voro 36 under 25 år, 53 emellan 25 och 30 samt 81 mellan 30 och 40 och 20 öfver 40 år; för tvenne har åldern icke blifvit uppgifven. Af de opererade hafva 181 tillfrisknat och 11 aflidit. Af barnen hafva 131 lefvande framkommit, och 61 voro vid framkomsten döda, nemligen 43 då förlossningstång användts och 18 då barnmorskan nödgats tillgripa skarpa instrumenter. Till någon väsentlig anmärkning öfver det operativa förfarandet hafva de inkomna berättelserna icke gifvit anledning. Af tab. Litt. Öö inhemtas huru de till barnmorskeundervisningen och barnbördshusen på stat upp- Tab. Litt, ös förda, å tab. N:o 32, kol. 8, 9, 13 och 15 upptagne, anslagssummor blifvit för ändamålet använde. Tab. Litt. Öö. Summarisk öfversigt af till barnbördshusen och barnmorskeundervisningen anslagne medels disposition, år 1863.

108 100 Året Skyddskoppympningen. Antal med framgång ympade i hvarje län. 5. Skyddskoppympningen *) (Tabb. N:is 25 26). Tab. N:o 25. Under år 1863 har skyddskoppympningen öfver hela riket blifvit behörigen verkställd oeh vaecinatörernes journaler, jemte provincialläkarnes deröfver sammanfattade summariska rapporter, i föreskrifven tid oeh ordning till Collegium inkommit, så att dylika journaler endast uteblifvit ifrån 19 kommuner. Af tab. N:o 25, som utgör ett sammandrag af samtlige dessa journaler oeh rapporter länsvis, inhemtas, att antalet med framgång ympade barn i hela riket år 1863 steg till 100,480 eller 6,731 mer än under föregående år. jemförelse mellan vaccinerade oeh födda barn befinnes att 100 proc. endast i Westerbottens län, 93 i Wermlands, 89 i Blekinge, 87 i Westmanlands, 86 i Kronobergs, 85 i Södermanlar. Is samt Jönköpings, 84 i Jemtlands, 83 i Malmöhus, 82 i Calmar, 80 i Elfsborgs, 79 i Gefleborgs, 78 i Skaraborgs, 75 i Göteborgs oeh Bohus, 74 i Norrbottens, 73 i Upsala, 70 i Östergötlands, 60 i Stora Kopparbergs, 59 i Christianstads, 58 i Wester-Norrlands, 57 i Örebro, 53 i Hallands, 51 i Stockholms, 50 i Stockholms stad samt endast 42 proc. i Gotlands län, eller i medeltal öfver hela riket 76 blifvit vaccinerade bland 100 födde. Vid De kommuner, från hvilka vaccinationsjournaler, utan anmäldt förhinder, icke till Collegium inkommit äro, i Wester-Norrlands län: Styrnäs kommun, der vaccinatören säges hafva under året aflidit; i Jemtlands län: Hallen oeh Marby, enligt föregifvande af vaccinatörerne, i anseende till dåligt vaccinärnne, enligt provincialläkarnes uppgift, emedan desse vaccinatörer städse varit försumlige; i Wermlands län: Jernskog oeh Skillingsmark; i Östergötlands län: Tirserum; i Calmar län: Fagerhult, Kråksmåla, Egby, Ryssby oeh Tuna; i Jönköpings län: Angjerdshestra oeh 2:ne kommuner i Gisslaveds distrikt; i Malmöhus lån: Norra Wram oeh Svaluf; i Gotlands län: Mästerby, Bottle oeh Lojstad. En oeh annan vaccinationsjournal innehålla anmärkningar, hvilka i denna angelägenhets intresse förtjena antecknas eller från Sundhets-Collegii sida påkallat erinringar om rättelser. I Norrbottens län, Piteå distrikt, funnos flere öfverårige barn oeh äldre personer o vaccinerade, hvarom anmälan till Konungens Befallningshafvande skett {Håkansson, C. A). I Haparanda distrikt ha ifrån Jukkasjervi oeh Karesuando lappmark hvarken vaccinationsjournaler eller uppgifter på ovaccinerade kommit provincialläkaren tillhanda ifrån presterskapet;»i dess ställe hafva pastorerna i bada dessa församlingar till Konungens Befallningshafvande ingifvit hvar sin skrift, deri, såsom orsak till skyddskoppympningens försummande, anföres brist på ympämne oeh uraktlåtenhet å vaccinatörernes sida att göra sina reqvisitioner på tider, då ympmaterien, utan att lida skada af kölden, kan tillsändas dem. Rätta orsaken är dock ingen annan än liknöjdhet både hos vaccinatörerne oeh öfrige vederbörande deruppe, som med saken hafva befattning. Vaccin fås såväl från Haparanda som från depôten i Luleå, när den reqvireras, men underhålles icke sedermera, så som sig borde. Detta har jag erfarit i Lappmarken, antingen jag sjelf satt ympningen i gång eller lapparne fått den att gå till» (Wretholm). Från Råneå distrikt anmärkes, att de vaccinerades antal var i Gellivari kommun betydligt större än under nästföregående åren (Piscator). Westerbottens län, Nysätra distrikt: för under året förekommande koppor hos kor har provincialläkaren Risberg i sin årsberättelse lemnat en kortare redogörelse. Angående Lycksele distrikt skrifver provincialläkaren:»klagomål fortgå öfver vaccinationens handhafvande i Terna, der endast 8 barn blifvit ympade af ordinarie vaccinatören samt 22 af en lapp, som icke lemnat journal. Som ett ganska stort antal ovaccinerade ännu återstår i de kommuner, der de flesta personer under året blifvit vaccinerade, o t. ex. i Lycksele oeh Wilhelmina, kan jag icke heller i år anmäla någon till belöning» {Ångström). Sistnämnde provincialläkäre, har äfven i år, enligt Konungens Befallningshafvandes förordnande, företagit särskilta resor för att tillse vaccinationens utöfning i följande kommuner, nemligen Asele, Wilhelmina, Dorothea, Fredrika, Öhrträsk, Sorsele oeh Stensele. Inom Skellefteå distrikt har försumlighet oeh tredskande i afseende på de vaccinerades uppvisande till afsyning blifvit anmärkt hos åtskilliga föräldrar, äfvensom provincialläkaren funnit *) Referent: Medicinalrådet Sondén.

109 Året Skyddskoppympningen. Vaccinatörernes verksamhet i länen. 101 sig befogad att förständiga åtskilliga vaccinatörer att vid journalernas upprättande ställa sig det gifna formuläret till efterrättelse. Enligt uppgift af pastor skola i Skellefteå stads- och Iandtförsamlingar, ined en befolkning af nära 17,000 invånare, finnas omkring 400 ovaecinerade personer. Med anledning af inom sistnämnde kommun gängse smittkoppor hafva, på uppmaning af provineialläkaren, vaccinatörerne derstädes med särdeles nit bestridt såväl den preventiva som förnyade ympningen; så att här 5,907 blifvit revaccinerade (Lindström)-Jemtlands län. Om det Norra distriktet heter det: Ifrån Aspås och Frostvikens kapell har upplyst blifvit, att, oaktadt erhållet vaccinämne, det ej lyckats få vaccinen i gång. Om någon ympning blifvit verksälld inom Fölinge lappmark är icke bekant. I allmänhet hafva vaccinatörerna visat nit i sin befattning, men i de mera aflägsna kommunerna, såsom Hammerdal och Fölinge, vill det synas af det stora antal ovaccinerade, som der förekomma, på förra stället 154, på det sednare 173, som skulle vaccinationen icke iakttagas med tillbörlig noggrannhet, hvartill orsaken likväl snarare får sökas i föräldrarnes liknöjdhet och de stora afstånden byarne emellan samt de obanade vägarna, än i vaccinatörernes försumlighet (Grenholm). Wester-Norrlands län, Bodums distrikt. Vaccinatören i Bodums kommun har såväl detta som nästföregående år visat stor försumlighet, och har derföre, äfvensom för sitt osedliga lefverne, nu blifvit afsatt (Sillen), öfver tröghet hos allmogen att befordra sina barn till ympning klagas från Skogs distrikt (Carlgren). På Alnön i Sundsvalls distrikt säges vaccination ej blifvit verkställd i anseende till vaccinatrisens afflyttning från orten (Westerberg). Gefleborgs län: Inom åtskilliga kommuner finnas familjer, der intet af barnen äro vaccinerade och föräldrarne nekat barnens ympning, hvilket icke synnerligen talar för vaccinföreståndarnes eller kommunalnämndernas nit om denna angelägenhet. Provineialläkaren har derom gjort anmälan till Konungens Befallningshafvande (Bceckström). I Bollnäs kommun, Alfta distrikt, hafva genom försummelse endast 5 barn blifvit vaccinerade (Nordenström)- Stora Kopparbergs län: uti Gagnef kommun har utslagssjukdom lagt hinder i vägen för ympningens utöfning; likaså uti Wermlands län, Silleruds kommun. I Ny kommun ett större antal ovaccinerade genom vaccinatörens försumlighet (Örtengren). Göteborgs och Bohus län, Uddevalla distrikt: flere vaccinatörer hafva anmärkt, att många försumma uppvisa sina barn till afsyning; och i några församlingar uppgifves tredska eller likgiltighet för saken vara rådande (Åhlström). Håby distrikt: i Lysekil och Lyse kommuner säges sjukdom hindrat ympningen (Lundgren). Göteborgs stad: å 27 journaler upptagas 994 vaccinerade och 105 revaccinerade, således flere än något af de 10 nästföregående åren, och 200 mer än 1857 som förut haft det högsta antalet. Orsaken härtill är väl den här gängse smittkoppsepidemien, samt den omständigheten, att så mänga barnmorskor sysselsatt sig med ympning. En annan anmärkningsvärd omständighet är, att under pågående epidemi vaccinen slagit lättare och säkrare an samt haft ett hastigare förlopp än vanligt, och tillika visat särdeles fulla och vackra pustler (Evert). Elfsborgs län. Marks distrikt: af vissa journaler finner man, att vaccinationen under de närmast föregående åren der och hvar blifvit försummad, enär en mängd 2 3 års barn nu först blifvit ympade. Isynnerhet har detta förhållande egt rum inom Thorestorps pastorat (Friman). Inom Alingsås distrikt, der smittkoppor förekommit, har mer än en vaccinatör, för att förmå allmogen till revaceination, betjenat dem utan betalning. I Odhs pastorat tinnes ett temligen stort antal öfverårige ovaccinerade, och flere, som försummat lemna underrättelse om ovaccinerade, hafva derom erhållit förständigande (Berggren). I Wenersborgs distrikt har i Eåggerds kommun en man måst föreläggas vite, för att förmås att låta ympa sitt femåriga barn. Vid Trollhättan funnos 8 ovaccinerade öfverårige barn, 5, enligt uppgift, till följe af sjukdom, 3 genom försummelse (Kjellberg). Calmar län, Ölands norra Mot: i Löth och Alböke voro endast fem vaccinerade, deröfver förklaring af vederbörande blifvit infordrad (Holmberg). I Loftahaminar voro likaledes, genom vaccinatörens försummelse, blott 8 barn vaccinerade (Hacksell). Kronobergs län: i Ekeberga distrikt säges utslagssjukdomar bland barnen på några ställen hafva förhindrat vaccinationens verkställande. Hallands län: provineialläkaren i Halmstads distrikt, Sjöstrand, har anmärkt, att i Karups kommun flera personer finnas, som icke äro vaccinerade, och derom erinrat vederbörande. Ble-

110 102 Året Skyddskoppympningen. Revaccination. Vaccindepôternas verksamhet. kinge län: i Lösens och Augerums kommuner finnas åtskilliga öfverårige ovaccinerade, och har anmälan derom skett till Konungens Befallningshafvande (Heliman). I Christianstads län, Broby distrikt, har samma förhållande blifvit anmärkt och samma åtgärd vidtagen (Lindfors). Malmöhus län, Hörby distrikt: till alla i Gudmundtorp vaccinerade barn är vaccinämnet taget ifrån koppor å kospenar, och hafva de uppkomna kopporna visat sig särdeles vackra (Eneroth). Gotlands län: här anmärkes misstag och ofullständigbet från flere kommuner i journalförandet, hvilket säges bero för det mesta af bristande skrifkunnighet hos vaccinatörerna (J. Kolmodin). Revaccination af äldre personer har, såsom vanligen plägar ske, när smittkoppor alldeles icke eller blott i spridda fall visat sig, varit nästan helt och hållet åsidosatt. Ett enda anmärkningsvärdt undantag härifrån har egt rum i Skellefteå kommun, Westerbottens län, der kommunens trenne vaccinatörer oinympat ej mindre än 5,907 personer; hvarföre ock Collegium ansett bemälte vaccinnatörers nit förtjent af särskilt erkännande och uppfört dem på sitt underdåniga förslag till belöningar för vaccinationens befrämjande; och hafva de alltså jemväl med Eders Kongl. Maj:ts nådiga bifall erhållit lämpliga penningebelöningar. I öfrigt innehålla vaccinationsjournalerna endast följande sparsamma uppgifter rörande revaccinationen, nemligen i Upsala län 39, i Stockholms 121, i Göteborgs och Bohus 105, i Skaraborgs 82 samt i Jönköpings 121, ehuruväl det är Collegium bekant, att omympning egt rum å ännu flera ställen, om än, såsom i de anförda fallen, endast i mindre omfång, t, ex. i Stockholm. Det föregående år anmärkta missförhållandet (enligt uppgifterna) mellan födde och vaccinerade i Stockholms stad fortfar i hufvudsaken lika, dock har det såvida förändrat sig, att då procenten vaccinerade de 2 sednaste åren var 45, den nu höjt sig till 50. Tab. N:o 26. Tab. N:o 26 utvisar resultaterna af vaccindepôtemas verksamhet, hvilken synes i någon mon ökad i det att 4,178 portioner ympämne, således 610 mer än nästföregående år, blifvit expedierade. Af hela antalet utlemnade portioner, 4,178, äro 1,370, eller nära 33 proc. utgångne ifrån Stockholms dépoter eller Collegii vaccinationskontor och 1,277, eller 30 proc, från Göteborgs dépôt. Största antalet utlemnades i Juni månad, dernäst i Maj, Juli, April och Augusti. De från Collegii vaccinationskontor utlemnade portioner ympämne, hafva blifvit expedierade till följande vaccindepôt-distrikter, nemligen till Luleå vaccindepôt-distrikt 16. Transport 1,212. Hernösands» 20. Norrköpings vaccindepôt-distrikt 84. Gefleborgs» 46. Carlskrona» 68. Stockholms» 1,024. Malmö» 6. Göteborgs» 106. Wisby» Transport 1,212. Summa 1,370. Tab. i.itt. A. 1. Tab. Litt. A 1 utvisar antalet för hvarje månad uti hufvudstaden vaccinerade barn. De vid depôterna i landsorten ympade äro icke här särskilt redovisade, men ingå hvar på sitt ställe i summorna för de särskilta länen. Endast från depôterna i Gefle och Göteborg uppgifves huru många som blifvit ympade särskilt vid depôten, nemligen 287 vid den förra och 246 vid den sednare. Uti vaccindepotföreståndarnes rapporter förekomma endast följande anmärkningar: Gefle dépôt: i början af Maj månad ympades 6 barn en kall och blåsig dag af den vanliga vaccinatören och på öfligt sätt, utan att ympningen slog an på någotdera. Ny vaccin från Stockholm, hvarmed 3 barn sedermera ympades, slog an endast på ett barn, ifrån hvilket ympningen sedan med framgång fortsattes. Med tillhjelp af vaccinatörerne i Fahlun, Thorsåker och Hamrånge har det under sednare halfåret varit ganska god tillgång på vaccinämne. Oaktadt pålysning i kyrkorna har ingen revaccination egt rum, men smittkoppor hafva icke heller visat sig (Bceckström). Från Göteborgs dépôt äro de utlemnade portionernas antal större än något föregående år, eller öfverstigande det nästföregående årets med

111 Året Skyddskoppympningen. Vaccindepôternas verksamhet. Vaccinationsbelöningar. Vaccinationsfonden. 103 mera än 100, hvartill orsaken utan tvifvel ftr att söka deri att smittkoppor här varit städse gängse såväl i staden sorn å kringliggande landsbygd (Evert). Malmö depot: inga smittkoppor hafva veterligen visat sig inom distriktet; inga sjukdomar bland barnen i år lagt hinder i vägen för vaccinationen. Icke heller har revaccination blifvit verkställd. I Malmö stad äro 712 barn ympade (Wiesélqvist). Wisby depot: öns samtlige vaccinatörer hafva', oeh åtskilliga bland dem 2 3 gånger, under året blifvit försedda med vaccinämne, oeh har jag anledning antaga att vaecinationsangel&genheten på Gotland detta år blifvit med flit oeh drift besörjd (J. Kolmodin). Med Eders Kongl. Maj:ts nådiga tillåtelse hafva följande belöningar för vaccinationens nitiska befrämjande, i enlighet med Collega underdåniga förslag, blifvit utdelade, nemligen: vaccinationsmedaljen till 15 vaccinatörer *), deraf en i guld åt en, som 55 år oafbrutet och på tillfredsställande satt verkställt ympning inom samma församling; ympinstrumenter åt 47 och penningebelöningar åt 74, tillsammans till ett belopp 1,435 R:dr**), eller i medeltal 20 R:dr åt hvardera. Det till understöd för ålderstegne, behöfvande och välförtjente vaccinatörer genom Kongl. Brefvet den 15 Juli 1859 bestämda särskilta anslaget, 150 R:dr, har för innevarande år blifvit fördeladt sålunda: till Fru Gustafva Hœger i Norrköping 25 R:dr, till vaecinatören J. Gasslander i Boda, Calmar län, Ölands norra Mot 50 R:dr, till Carin Ekholm i Borgholm 25 R:dr och till vaccinatören Pramberg i Trelleborg 50 R:dr. år Tab. Litt. B 1 upptager en summarisk redogörelse för de till skyddskoppympningen anslagne medel Tab. Litt. B 1. *) Nemligen i Gefleborgs län: vaecinatören P. Grubb i Ljusdals kommun; i Örebro län: vaecinatören Carl Malmsten, i Askersund; i Elfsborgs län: J. W. Molander i Lengbem; G. Ström i Blidberg oeh G. Torén i Hossna; i Skaraborgs: J. Otlendal i Nykyrka; i Östergötlands län: J. P. Qvemerstedt i Klockrike, C. A. Bengtsson i Westerlösa, A. Höglund i Normlösa, E. Tollén i Ostra Eneby (i guld) oeh /. P. Frisk i Westra Byd; i Calmar län: J. Gasslander i Boda; i Blekinge län: N. P. Svensson i Christianopel oeh A. Holmberg i Listerby samt i Christianstads lun: J. O. Lindblad i Fagerhult **) Enär belöningar för vaccinationens befrämjande icke knnna utdelas förrän journaler inkommit oeh blifvit granskade, måste beloppet af dessa belöningar uppföras i nästföljande ars redogörelse för vaceinationsfondens utgifter. Tab. Litt. A 1. Månadtliga antalet vaccinerade vid hufvudstadens depôter, år Tab. Litt. B 1. Summarisk redogörelse för vaccinationsfondens utgifter, år 1863.

112 104 Året Rättsmedicinska undersökningar. Antal sjelfmord i hvarje län. 6. Rättsmedicinska undersökningar*) (Tab. N:o 27). Tab. N:o 27. Af tab. N:o 27, som utgör ett sammandrag af från Marne i riket till Collegium inkomna embetsberättelser rörande medico-legala förrättningar och tillika innefattar en summarisk öfversigt af de för samma förrättningar af medicinalfonden utbetalde förskotter, inhemtas hufvudsakligen följande. Hela antalet dylika förrättningar under år 1863 utgjorde 647, deribland (kol. 44) 612 undersökningar å lik, (kol. 49) 27 undersökningar å lefvande personer, samt (kol ) 8 undersökningar å lemningar efter döde. Antalet undersökningar å lik understiger med 66 det nästföregående årets och det för decenniet beräknade medeltalet med 62, motsvarande alltså i det närmaste 96 procent af samma medeltal. I de serskilta länen var förhållandet med liköppningar i jemförelse med år 1862 sådant, att antalet ökats i 8 län med tillsammans 62 samt minskats uti 17 län med 128. Tillökning har egt rum i Stockholms stad med 28, i Göteborgs och Bohus län med 14, i Östergötlands med 10, i Westmanlands och Skaraborgs, hvardera med 5, Wester-Norrlands med 3 samt Westerbottens och Stora Kopparbergs, hvardera med 1; minskning deremot har egt rum i Kronobergs län med 24, Hallands med 21, Upsala med 13, Christianstads med 11, Malmöhus med 10, Jemtlands och Blekinge med 7 hvardera, Gefleborgs med 6, Gotlands med 5, Södermanlands, Elfsborgs och Jönköpings med 4 hvardera, Norrbottens, Örebro och Stockholms med 3, Wermlands med 2, samt Calmar län med 1. Sjelfmorden, så vidt dessa blifvit föremål för rättsmedicinsk undersökning och berättelse derom till Collegium inkommit, utgjorde år 1863 ett antal af 159, understigande med 36 motsvarande antal under år Enligt från statistiska centralbyrån inhemtad uppgift, har dock Sjelfmordens antal i hela riket uppgått till 284. Vid jemförelse af Sjelfmordens antal inom de serskilta länen, befinnes detta hafva ökats inom 7 län med 16 och minskats inom 14 län med 52, samt varit lika uti 3 län. Uti 1 län, nemligen Westerbottens, har i likhet med år 1862 intet fall af sjelfmord förekommit. Tillökning egde rum i Göteborgs och Bohus läd med 4, i Calmar med 4, i Westmanlands med 2, i Skaraborgs med 2, i Jönköpings 2, i Wester-Norrlands med 1, Örebro med 1; minskning deremot med 9 uti Stockholms stad och i Kronobergs län, 5 i Gefle, 4 i Elfsborgs, Christianstads och Malmöhus län, 3 i Upsala, Stockholms, Södermanlands och Hallands län, med 2 i Jemtlands samt med 1 i Wermlands, Blekinge och Gotlands län. De län, der antalet sjelfmord står lika för både åren 1862 och 1863, äro Norrbottens med 1, Stora Kopparbergs län med 2 och Östergötlands med 15. Af ifrågavarande 159 sjelfmord tillhöra 119 mans- och 40 qvinkönet, så att i nära likhet med nästföregående år mankönet afgaf 66,4 proc. och qvinnokönet 33,6 proc. af hela antalet. T afseende på årstiden begingos 88 sjelfmord eller 55,4 proc. under sommarhälften och 71 eller 44,6 proc. under vinterhalfåret. Under årets serskilta månader förekommo nemligen sjelfmorden sålunda: Tab. Litt. C. Rörande sjelfmördares civilstånd hafva uppgifter blifvit meddelade för 143. Deraf tillhörde, enligt tab. Litt. C 1, 21 den tjenande klassen, 21 handtverks-, 58 torpare- och bondeklassen, 12 militärståndet; 2 voro sjömän, 12 fria arbetare, 6 handlande, 4 fattighjon, 3 ståndspersoner och 4 fångar. Beträffande sjelfmördarnes lefnadsålder, så är den uppgifven för 118, och voro deribland 16 under 25 år, 76 i en ålder mellan år, 16 mellan 51 60, 5 mellan och 5 öfver 70 år. Angående de *) Referent: Medicinal-Eådet Sanden.

113 Året Rättsmedicinska undersökningar. Antal sjelfmord i hvarje län och i Stockholms stad. 105 förmodade bevekelsegrunderna till sjelfmord äro uppgifterna naturligtvis både ofullständiga oeh otillförlitliga. Af 109, för hvilka sådane blifvit lemnade, utgjorde sinnessjukdom oeh bränvinsmissbruk hvardera ungefär 33 procent. Hvad beträffar dödssättet, så utvisar tab. N:o 27 att deras antal, som med skjutvapen afdagatagit sig, utgjorde 14 eller 8,8 proc., med skärande verktyg 13, genom dränkning 39 eller 24,5 proc, genom hängning 73 eller 45,9 proc, genom förgift 19 eller 12,5 proc. samt genom fosterfördrifvande medel 1 eller 0,6 procent. Beträffande Stockholms stad serskildt, var, enligt andre stadsläkarens, D:r Blachet, derom meddelade Tab. Litt. D 1. rapport, sjelfmördarnes antal (tab. Litt. D 1 ) härstädes 23, således 3 mindre ftn år Bland desse sjelf- Tab. Litt. C 1. Sammandrag af uppgifter om sjelfmorden i riket, år a) angående sjelfmördares civilstånd och lefnadsålder. b) angående sjelfmördares lefnadsyrken och föranledande orsakerna till sjelfmorden. Tab. Litt. D 1. Uppgifne antal sjelfmord i Stockholm månadtligen, år Sundhets-Collegii und. berättclte för dr

114 106 Året Rättsmedicinska undersökningar. Olyckshändelser. Barnamord. Remitterade mål. mördare voro 21 man och 2 qvinnor; således nära samma förhållande könen emellan som sistnämnde år; deribland hafva 3 eller 16 proe. tagit sig afdaga med skjutvapen, 3 eller 16 proc. genom skärande verktyg, 12 eller 52 proc. genom hängning, 5 eller 21,3 proc. genom drankning. Häraf koramo på Januari 1, Februari 1, Mars 1, April 3, Maj 1, Juni 2, Juli 2, Augusti 2, September 4, Oktober 1, November 2 och December 3. I afseende pä civilstånd voro 15 män, 1 qvinna ogifte; 2 män gifte; 4 män 1 qvinna af enklingsstånd. I afseende på ålder voro 2 mellan 16 och 25 år, 15 mellan 26 50, 1 mellan 51 60, de öfriges ålder är obekant. I afseende på lefnadsyrken tillhörde 1 handelsklassen, 7 handtverks-, 5 tjenstehjons- och 7 arbetsklassen. Yrket är okändt beträffande 3. Bland de angifna, antagliga bevekelsegrunderna tillhöra 11 missbruk af spirituösa drycker, 2 fel eller begångna brott, 1 kärleksgriller, 2 ekonomiska bekymmer; om de öfriga 7 saknas all ledning för ett omdöme i detta hänseende. Dödsfall genom annor persons vållande äro, enl. tab. N:o 27 (kol ), 57 eller 20 mindre än 1862, deribland 42 män och 15 qvinnor; 4 män 2 qvinnor af skottskador, 31 män 7 qvinnor genom grof misshandel, 3 män 2 qvinnor genom drankning, 3 män 1 qvinna genom förgiftning, 1 man genom vanvård, 2 qvinnor genom qvacksalfveri och 1 qvinna genom fosterfördrifvande medel. Hastiga dödsfall genom olyckshändelser {kol ) voro 166; nemligen 133 män och 33 qvinnor; af yttre skador 31, genom drunkning 108, qväfning 3, kolos 3, förfrysning 13, förbränning 1, förgift 5, svårt förlossningsarbete 2. Hastiga dödsfall af starka drycker 28, alla män. Dylika voro 1861 till antalet 34, år 1862 voro de 35. Af naturliga sjukdomar döde upptager tab. 27 (kol. 30) 53 personer. Barnamord förekommo år 1863, enl. tab. N:o 27 (kol ) 100, deraf genom yttre vald 10, genom våldsam qväfning 33, genom drankning 12, utsättande i köld 9, af bristande omvårdnad 14, af förgiftning 3, på obestämdt satt 19. döde 8. Undersökningar å lefvande personer föreföllo (tab. N:o 27, kol ) 27, och å qvarlefvor efter Af medicinalfonden förskjutne kostnader (kol. 52) för rättsmedicinska undersökningar år 1863 uppgå till ett belopp af 13,529 R:dr 85 öre. Tab. Litt. E'. Antalet remitterade mal*) som från vederbörande domstolar till Sundhets-Collegium inkommit för afgifvandet af utlåtande i medico-legala frågor, har på satt tab. Litt E 1 närmare anvisar, detta år uppgått till 4L Ibland dessa hafva 2 inkommit från Eders Maj:ts Högsta Domstol, 8 från Hofrätterna, 23 frän Häradsrätterna, 7 från Rådhusrätterna och 1 från Krigsrätt; hvartill kommer 2 remisser ifrån Serafimerordensgillet samt 4 *) Referent : Medicinal-Eådet Wistrand. år Tab. Litt. E 1. Till Sundhets-Collegium för afgifvande af rättsmedicinskt utlåtande remitterade mål, år 1863.

115 Året Apoteksväsendet. Undervisningen. Apotekens antal. Visitationer. 107 i fråga om fallandesot hos personer, sona åstundat att träda i äktenskap, enl. K. Förordningen den 25 No v från vederbörande presterskap oeh läkare till Oollegii pröfning hänskjutna mål. Ibland domstolsremisserna angingo 10 utredandet af dödande misshandel, 8 barnamord. 1 fosterfördrifning, 1 förgiftning, 21 för brott tilltalade personers sinnesbeskaffenhet. Den farmaceutiska undervisningen redovisa» summariskt i tab. Litt. F 1, som anvisar, att bland 195 Tah.Litt.F 1. elever som tjenstgjort å rikets apotek, 30, efter genomgången lärotid, aflagt farmacie-studiosi-examen. Enligt af inspektor vid Farmaceutiska institutet afgifven årsberättelse hafva 62 farmacie studerande under läseåret begagnat undervisningen och 18 endast höstterminen. vid detta läroverk, af hvilka 37 både vår- och höstterminen, 7 endast vårterrnincn Ibland dessa voro 33 nyinskrifhe; 2 bland instituteta lärjungar voro utlänningar (från Finland). Efter fullbordad Iftrokurs hafva 10 af dessa lärjungar inför Collegium aflagt provisors- och apotekare-exaraen samt tjenste-ed och erhållit diplom såsom edsvurne provisorer. I afseende på apotekens antal och tillstånd märkes, att sedan de förut beviljade nya personela apote- Tab. N:o 28. ken i Mora, Näs (Seffle), Boo, Nyköping, Boxholm och Ånderslöf under året blifvit fullbordade och afsynade, utgör apotekens antal numera 173. Genom tillkomsten af nyssnämnde 6 apotek och sedan apotekshållningen i Leksand i enlighet med Kongl. Resolution den 25 April nästlidet år personligt innehafves af den som inlöst förutvarande filialapoteket derstädes, hafva de personela apotekens antal ökats från 28 till 35, hvaremot filial inrättningarnes antal genom sistnämnde förändring af Leksands apotek, nedgått från 17 till 16, på sätt tab. N:o 28 närmare utvisar. Sedan innehafvaren af Torpa apotek erhållit transport till Boxholm, här apotekarebeställningen å förstnämnde plats ståtfc obesatt i anseende dertill att dervarande läkarebefattning är vakant. Förutom nyssnämnda personela apoteket i Leksand hafva ock de till personel natur jemväl förändrade apoteken uti Torp och Wisby under året blifvit såsom sådana afsynade. De årliga apoteksvisitationerna hafva i behörig ordning blifvit verkställde, så att endast 8 apotek förblifvit detta år ovisiterade, deraf Piteå, Hernösands, Torpas, Ålingsås, Åm als och Trosa, i anseende till vakanser vid respektive provincialläkarebefattningarne eller för annat anmält förhinder skull, och endast örebro och Carlskoga utan uppgifven anledning. Härförutom här Collegium med stöd af Kongl. Brefvet den 30 Maj 1855 låtit genom Prof. Å. T. Ålmén verkställa serskildta inspektioner i Hudiksvall, Jerfsö, Bollnäs, Söderhamn, o Gefle 2:ne, Fahlun, Leksand, Mora, Smedjebacken, Filipstad, Christinehamn, Sunne, Carlstad, Arvika, Amäl, Uddevalla, Håby, Oroust, Strömstad, Marstrand, Usthammar och Norrtelge, eller tillsammans 23 apotek. härom till Collegium afgifna berättelsen yttras det allmänna omdöme:»att de flesta bland de inspekterade *) Referent: Medicinal-Rådet Sonden. 7. Apoteksväsendet *) (tab. N:o 28). I den Tab. Litt. F 1. Öfversigt af den farmaceutiska undervisningen år 1863.

116 108 Året Apoteksväsendet. Inspektioner. Tid visitationer gjorda anmärkningar. apoteken befunnits i godt oeh försvarligt skick, ehuru läkemedlen på olika ställen genom långvarigt, ej alltid godt förvaringssätt äro af mycket olika godhet»;»att apotekarne öfverallt visat sig mycket villiga att verkställa nödiga förändringar, oeh att på många af apoteken under sednaste år betydliga förbättringar blifvit verkställde.» De rättelser, som Collegium i anledning af gjorda anmärkningar funnit nödigt att anbefalla, hafva enligt provincialläkarnes derom sedermera afgifne anmälanden, blifvit verkställde. Af till Collegium inkomne protokoller öfver årsvisitationerna inhemtas hufvudsakligen följande: att 7 äldre apoteksinrättningar öfvergått till nye egare, nemligen Luleå, Haparanda med filialapoteket i Neder-Calix, Umeå med filialapoteket i Nysätra, Leksands, Lindesbergs, Waxholms, Wadstena oeh Landskrona; att elfva stamapotek, nemligen Luleå, Haparanda, Umeå, Lycksele, Christinehamn, Falköping, Linköping, Norrköping (Lejonet), Wimmerby, Carlskrona (3 Kronor) oeh Helsingborg samt samtliga filialapoteken skötas af föreståndare, hvilka alla äro behörigen examinerade provisorer, förutom den vid Daga, hvilken endast är farmacie studiosus, men har Collegii förordnande att under serskilt uppsigt af provincialläkaren apoteket förestå. Medhjelparejoersonalen k rikets samtlige apotek utgjordes af i Stockholm 13 provisorer, 24 studiosi, 36 elever, i landsorten, 55» 108» 159» Summa 68 provisorer, 132 studiosi, 195 elever; tillsammans 395. Vid 26 landsortsapotek funnos inga biträden. Författningssamlingen befanns i allmänhet fullständig. Såsom binäring idkas tillverkning oeh försäljning af luktvatten å 31 apotek i landsorten oeh å de flesta Stockholms apotek, oeh af artificiella mineralvatten å 26. Någon anmärkningsvärd droghandel idkas endast af 5 (den betydligaste å apoteken Gripen oeh Svan i Stockholm), växtinsamling utöfver eget behof af 4, landthandel af 18, bokhandel af 5, fröhandel af 5, kemiskt teknisk fabrikation 7. En apotekare är postexpeditör, en fotograf. Medicinalväxter odlas i någon anmärkningsvärd mån endast vid 13 apotek: Östersunds, Hedemora, Atorp, Askersuud, Enköping, Warberg, Kungsbacka, Carlshamn, Malmö bada, Landskrona, Ystad, Trelleborg oeh Malmö, Fläckta örnen, den betydligaste, sorn under året försedt 43 svenska apotek med droger. Ingen binäring idkas enligt uppgift vid 75 apotek. Apotekslokalerna hafva på många ställen undergått större eller mindre förbättringar, oeh äro å Enhörningen i Göteborg oeh Kronan i Norrköping nybyggda oeh på ändamålsenligt vis inredda samt i Torp under nybyggnad. Tillbyggnad har egt rum vid Sköfde. Mer eller mindre fullständig ny inredning har egt rum i afseende på a) apoteksrummet vid Enhörningen i Stockholm, Arboga, Wadstena, Westervik, Wernamo, Uddevalla, Mönsterås, Landskrona; gasinledning är verkställd vid Carlstads, Mariestads, och vattenledning vid Enhörningen i Stockholm, Kronan i Upsala och Carlskrona bada apotek. Mindre väsendtliga förbättringar, såsom nymålning, nya signaturer in. m. äro verkställda vid 27 apotek. Nya karl, lådfack, innanlock i lådorna va. m. dyl. äro anskaffade vid 16. Nytt giftskåp i Hvetlanda. Mot förvaringssättet af läkemedel hafva anmärkningar förekommit vid Hjorten i Lund, Ekeberga, Sundsvalls, Bollnäs och Trosa. Den å apoteket Gripen i Stockholm ett par år begagnade kalorikmachin har, såsom befunnen mindre motsvarande sitt ändamål, blifvit försåld; b) laboratorium nybyggd t vid Naum, Göteborg Enhörningen, Sköfde, Norrköping Kronan, Oskarshamn, Borgholm; är under ombyggnad i Örnsköldsvik, Söderhamn, Svenljunga, Boxholm; har blifvit repareradt vid Halmstad och Christianstad; behöfver ändras och förbättras i Christinehamn, Uddevalla, Åmål, Båstad oeh Cimbritshamn; vid östhammar äro flere brister deruti anmärkte; klent säges det vara i Haparanda, Sunne, Wernamo och Falkenberg. Ny stötkammare har tillkommit vid Säther och Arvika, ny torkapparat vid Grenna och Fläckta Örnen i Malmö; samt åtskilliga nya instrumenter, redskap och karl vid Hvetlanda, Wingåker, Wadstena m. fl. c) förvaringsrummen. Ny materialkammare vid Eskilstuna; under reparation vid Ronneby och Lejonet i Malmö; anmärktes vara fuktig vid Haparanda; nya förvaringskärl till större eller mindre mängd anskaffade vid Alingsås, Linköping oeh Malmö Fläckta Örnen. Innanlock i bingar oeh lådor hafva saknats vid Mariestad, Gamlebyn m. fl.; hafva blifvit anskaffade vid Linköping oeh Jönköping;

117 Året Apoteksväsendet. Arsenikhandeln. Nya apotek. 109 nya hyllor och lådfack tillkommit vid Kisa och Oscarshamn. Anmärkt ftr ock, att utrikes ifrån införskrifne droger eller preparater behöfva noggrannare pröfvas innan de begagnas an som skedt vid Oscarshamn, Kongsbacka, Norberg in. fl. Gräsvinden ny vid Hjo, Landskrona och Ljungby. Reparerad vid Oscarshamn, Carlshamn ; under nyinredning vid Nysätra och Warberg. En del nya förvaringskärl äro anskaffade vid Eskilstuna, Ljungby, Carlskrona bada, Malmö Lejon, Landskrona, Finnspång, Lund Svanen, Svenljunga och Carlshamn; innanlock i lådorna tillkommit å Hvita Björn, Stockholm; otjenliga karl äro anmärkte å Hjorten Lund. Några förlegade droger bortkastades vid Cimbritshamn m. fl.; källaren nybyggd vid Köping, Wadstena, Kisa; nyinredd vid Skenninge; förbättringar gjorda vid Kronan Upsala, Marstrand och Åmål. Nya karl vid Alingsås, Wadstena, Lejonet Malmö, och Tre Kronor Carlskrona. Blodig elförrddet utgjorde å samtlige rikets apotek omkring 56,000 stycken. I Stockholm var priset å en blodigel hela året om 37 öre; i landsorten har priset varierat ifrån öre stycket; på de flesta apotek är priset högre under vinter- an under sommarmånaderna; å 25 apotek kostade stycket 25 à 37 öre; å 116 var priset och å 12 steg det till Billigast säljas iglar i Calmar, Östergötlands, Hallands, Skånes och Gottlands lan, dyrast äro de i Jemtlands, Wester-Norrlands och en del af Westergötlands län. Handeln med arsenik (egentligen arseniksyrlighet), som vid apoteksvisitationerna serskildt redovisas, inhemtas i allmänhet af följande summariska öfversigt: Behållning vid 1862 års slut 2,777 skålpund 88 ort 82 korn. Tillkommet år ,561» 26» 48» Summa 9,339 skålpund 15 ort 30 korn. Utlemnadt år ,875» 87» 74» Återstod till år ,463 skålpund 27 ort 56 korn. De största under året inkomna portioner arsenik tillhörde apoteket. Svan i Stockholm 3,612 skålpund 50 ort; Uplands vapen i Upsala 124 skalp.; Östgöta Lejon i Norrköping 2,758 skalp, och Jönköping 11 skalp. Största utlemnade portioner voro nyssnämnde qvantjteter 3,612 skalp. 50 ort från apoteken Svan i Stockholm till glasbruk, 2,503 skalp, från Östgöta Lejon i Norrköping, samt 124 skalp, frän Uplands vapen i Upsala. Största qvarliggande qvantiteten finnes å Östgöta Lejon 275 skalp.; å Lejonet i Gefle 149 skalp.; Gripen i Stockholm" 167 skalp.; Korpen i Stockholm 121 skalp.; å Uplands vapen 131 skalp, samt â Örebro 54 skålpund. Nya apoteksanläggningar äro under året beviljade, d. 21 Augusti vid Tanums provincialläkarestation i Göteborgs och Bohus län; d. 13 November vid Neder-Calix i Norrbottens län samt d. 20 November vid Sillbodal (Arjeng) i Wermlands län. En af apotekaren i Söderhamn framställd begäran att få förflytta filialapoteket i Bollnäs till provmcialläkarestationen i Atfta, har genom nåd. resolution d. 23 Januari blifvit afslagen, hvaremot en af Trosa apoteks innehafvare framställd begäran om befrielse från skyldigheten att i bemälte stad hålla apotek genom nåd. resolution d. 20 Mars blifvit bifallen. Personlig besittningsrätt till beslutade apoteksanläggningår har genom serskilja nåd. privilegier blifvit meddelad d. 9 Januari åt Johan Barek å apoteket i Boo; d. 8 Maj åt F. G. Lundgren å Ödeshög; d. 19 Juni åt A. L. Petterson â Näs'; s. d. åt A. M. Cederoth å Gisslaveds; d. 14 Augusti åt H. Ii. Lundberg å Dahlby; ti 9 Oktober åt C. J. Horneij å Skogs samt d. 30 December åt F. Lilja â Hemse apotek. Enahanda besittningsrätt har ock d. 14 Augusti meddelats åt M. W. Gyllenhammar a Leksands apotek, sedan dervarande filialapoteket, blifvit i enlighet med k. resolution d. 23 April nästlidne år, af honom inlöst samt d. 16 Oktober åt E. Luhr å det genom förre innehafvarens afskedstagande ledigblifna apoteket i Trosa. Stadfästelse a besittningsrätten till öfverlätne apoteksprivilegier har, uppä anmälan af Collegium, blifvit Tab.iut. G' genom serskilte nåd. resolutioner beviljad för 14 apotek, nemligen i landsorten d. 20 Februari för C. Hornberg å apoteket i Enköping; d. 13 Mars för E. E. Segerman å Skara, d. 17 April för S. R. öhman å Waxholms; d. 4 September för C. Falck å Wadstenas; d. 30 Oktober för G. E. Bergh å Landskrona, och den 20 November för G. Barkman å apoteket Lejonet i Malmö; samt i hufvudstaden: d. 17 April för J. A. Kullgren

118 110 Året Apoteksväsendet. Stadfästade apoteksöfverlåtelser. Priset å apoteksprivilegier. a apoteket Markattan, d. 24 April för W. Anderberg å Ugglan; den 29 Maj för O. L. Björkbom å Enhörningen; d. 21 Augusti för G. R. Nordgren å Hjorten; d. 29 September för R. Norselius å Hjorten ; samma dag för G. R. Nordgren å Morian; d. 2 Oktober för E. Söderman å Kronan, samt d. 23 Oktober för R. Weström â apoteket Markattan. Tab. Litt. G 1 innehåller en allmän öfversigt af under året timade förändringar i apoteksväsendet. Tab. Litt. H'. Enligt de upplysningar, som kunnat hemtas af till Collegium inkomne handlingar angående bfverlåtelser af apoteksprivilegier, hafva priserna å under året försålda apotek, såsom af tab. Litt. H 1 närmare inhemtas, varierat från 12,000 till 100,000. De upptagna siffrorna innefatta dock merendels, förutom priset å det öfverlåtna privilegiet, jemväl lösen för apotekskärl och instrumenter samt i somliga fall äfven varulagret. Den årliga granskningen af medicinal-taaan har i vanlig ordning skett, dervid 20 droger befunnits hafva sedan föregående årets revision stigit och 19 fallit öfver 12i proc. i pris, och hafva dessa drogers priser derefter blifvit med Kongl. Maj:ts nåd. tillåtelse i Kongl. Br. d. Il Sept, omreglerade, och kungörelse af Collegium härom utfärdad d. 31 December, för att nästfoljande år lända till efterrättelse. Antalet af till Collega granskning inkomna medikamentsråkning ar voro till antalet 1,032, med ett bruttobelopp af 130,094 R:dr 75 öre. sammanlagda belopp 131 R:dr 5 öre rmt. Anmärknmgsposternas antal var 222 och de anmärkte öfvertaxeringarnes Tab. Litt. G 1. Timade förändringar i apotekens antal och tillstånd år ) Leksand. 2 ) Mora, Näs, Boo, Nyköping, Bosholm oeh Anderslöf. Härförutom apoteken i Torp, Leksand oeh Wisby med förändrad natur jemväl afsynats. 3 ) Räneå, Lyksele, Undersåker, Wemdal, Torp, Gefle. Mora, Leksand, Näs, Atorp, Carlskoga, Boo, Trosa, Wingäker, Nyköping, Oroust, Håby, Carl Johan, Svenljunga, Trollhättan, Namn, Carlsborg, Hofva, Motala, Torpa, Boxholm, Ekeberga, Broby, Brösarp, Aby, Lund, Hörby, Anderslöf, Wisby, Slite; ibland hvilka Torpa ar obesatt. 4 ) Neder-Kalix, Ny^ätra, Jerfsö, Bollnäs, Sunne, Strömsholm, Kamnäs, Daga, Sten sjö, Thorshälla, Atvid, Waldemarsvik, Finspång, Of verum, Wrigsta oeh Höganäs. 5) Drottningholm oeh Nybro. 6) Trosa. 7) Leksand. 8 ) Skog, Dalby, Näs, Boo, Ödes>hög, Gisslaved, Hemse. 9) Enköping, Waxholm, Stockholm Markattan 2;ue gånger, Ugglan, Enhörningen, Hjorten 2-.ne gånger, Morian, Kronan, Skara, Wadstena, Landskrona, Malmö. 10) Skog, Alfta, Dalby, Ljusnarsberg, Wåhla, Sotholm, Marks, Ödeshög, Gisslaved, Hessleholm oeh Hemse. 11) Neder-Kalix personela, Tanuin oeh Silbodal. Tab. Litt. H 1. Öfversigt af priset å öfverlåtne apoteksprivilegier år 1863.

119 Året Veterinärväsendet. Undervisningen. Veterinärinrättningarne Veterinärväsendet*) (tabb. N:ris 29-30). Beträffande undervisningen, så har, enligt till Collegium inkommen berättelse om undervisningen vid Veterinärinrättningen i Stockholm, djurläkare-elevernas antal vid årets början uppgått till 24, och under året antagits 9, så att hela antalet elever utgjort 33, hvaraf 29 voro från Sverige och 4 från Finland. Härförutom hafva 4 hofslagaregesäller, 6 artillerister, samt 2 man af Kongl. Sappörkorpsen genomgått en kurs i hofbeslagskonsten, så att inalles 45 personer åtnjutit undervisning vid inrättningen Under året hafva 5 elever, efter undergången examen, afgått såsom utexaminerade djurläkare, 4 hafva valt annat vitae genus, så att elevantalet vid årets slut var 24. Af tab. Litt. I 1, som utvisar inrättningens verksamhet såsom sjukvårdsanstalt under detta år, in- Tab. Litt. i'. hemtas, att å inrättningens sjukstallar qvarstodo från förra året 3 oeh intogos under året 667, hvarförutom å polikliniken anmäldes 1,515, så att hela antalet vårdade eller besigtigade djur uppgår till 2,185. Antalet utom inrättningen af dess lärare eller elever vårdade eller besigtigade djur uppgår till 429. De sjukdomar, som härvid förnämligast bemärktes, voro, enligt hvad tab. Litt. K 1 utvisar: hos hästar kolikartade sjukdomsformer, nemligen 355 fall, utaf hvilka 24 dött, utgörande en förlust af 6,76 procent, qvarka 52 fall, oeh mugg 33 fall, samt bland hundar valpsjuka 76 fall oeh skabb hos 55. Af årsberättelsen från Veterinärinrättningen i Skara inhemtas, att vid detta läroverk under året vistats 26 lärjungar, af hvilka 17 varit veterinärelever oeh 8 för att bildas till smeder. Af djurläkareeleverna hafva 7 åtnjutit understöd af Hernqvistska donationen samt 5 af statsmedel; hvarjemte till 7 utdelats af inrättningens genom serskilda donationer tillkomna premiefond, så att i penningeunderstöd sammanlagdt utdelats 1,189 R:dr 11 öre. Ibland eleverna hafva 4 under året afgått till Veterinårinrättningen i Stockholm och 3 för val af annat vita genus, så att vid årets slut qvarvoro 19 elever. Af tab. Litt. K 1, sorn antyder inrättningens verksamhet såsom sjukvårdsanstalt, inhemtas, att å in- Tab. Litt. K'. rättningens sjukstallar voro från år 1862 qvarstående 9, och intogos under året 317, hvarförutom å polikliniken anmäldes 850, så att hela antalet vårdade eller besigtigade djur uppgår till 1,176. De härvid förnämligast förekommande sjukdomarne voro enligt tab. Litt. K 1 hos hästar qvarka 7 sj., kolik 30 sj., bindhinneinflammation 13 sj.; hos nötkreaturrn jufverinflamination samt 1 fall af klöfsjuka. Något fall af mjeltbrand har ej förekommit. Vid inrättningens smedja hafva under året blifvit underlagde normalbeslag 1,439, sjukbeslag 140, eller tillsammans 1,579 hofbeslag (Forsell). *) Eeferent: Medicinal-Bådet Hallin. Tab. Litt. I 1. Å veterinärinrättningen i Stockholm vårdade eller besigtigade sjuke husdjur, år 1863.

120 112 Året Veterinärväsendet. Djurläkarnes verksamhet. Husdjursskötseln i Stora Kopparbergs m. fl. län. Tab. N:o 29. Hvad angår djurläkames antal och verksamhet under detta år, så har, enligt till Collegium inkomne uppgifter om i riket befintlige djurläkare, desses antal år 1863, såsom tab. N:o 29 närmare utvisar, uppgått till 157, deribland 24 äro Länsdjurläkare, 93 af kommuner eller enskilde anställde Djurläkare, hvartill kommer 40 Hästläkare vid regementen och korpser, som icke med innehafvande tjenst förena någon af förutnämnde befattningar. Till Collegium hafva årsberättelser, upprättade enligt Cirkuläret d. 26 September 1859, från 47 djurläkare inkommit. Af dessa inhemtas beträffande husdjursskötseln och lokala på helsotillståndet hos husdjuren inverkande förhållanden hufvudsakligen följande: Stora Kopparbergs län. Hedemora distrikt: Sjukligheten bland husdjuren har varit mindre än förlidet år, så mycket mer anmärkningsvärdt, som både hö- och hafreskörden varit knappare än under flera föregående år. Husdjursskötseln bar under året ej gjort stora framsteg, ehuru den vaknade hågen för dess förbättrande uträtta. här och der, isynnerhet bland de större egendomsegarne, visat hvad god vilja i detta fall kan Så bar vid Presthytte bruk, Hedemora socken, en rationelt ordnad ladugårdsskötsel blifvit införd, som, ehuru dervarande kor till större delen utgöras af s. k.»jemtkor», dock lemnat en relativt god afkastning. Vid Bom i Grytnäs socken har ett ayshirestamholländeri blifvit stationerad! Det är svårt att få allmogen inse nyttan af en rationelt ordnad ladugårdsskötsel. Bonden vill ögonblickligen ha reveny för de uppoffringar han för sådant ändamål gör, men som detta ej later sig göra, står han fast vid sina gamla åsigter om ladugårdsskötseln, hvars hufvudprincip är: många kor och svag utfodring. Visserligen är det ett ledsamt faktum, att svårigheten härstädes för en fördelaktig afsättning af ladugårdsprodukter utöfvar en paralyserande verkan på hågen för en förbättrad ladugårdsskötsel, men äfven i detta fall visar sig verkningarne af en förnuftigt inrättad ladugårdsekonomi, såsom t. ex. vid Nåsgård i Husby kommun, Presthyttan och Thurbo i Hedemora kommun, från hvilka egendomar hvarje månad större eller mindre qvantiteter smör afsättes på Fahlun till ganska högt pris. Inom distriktet uppfödes endast ett mindre antal hästar, och väl är det, ty under nuvarande förhållanden vore det att försämra ortens ännu ratt goda hästar. Med undantag af vid Stjernsund finnes nemligen icke inom hela distriktet någon enda till beskällare duglig hingst {Morell). Wermlands län. Uddeholms distrikt: Största delen af befolkningen här i trakten äro underhafvande, nemligen Röda, Sunnemo och Gustaf Adolfs kommuner, samt till någon del Fernebo, Ransäter, Ny och Dalby kommuner. Jordbruket och husdjursskötseln är mycket undertryckt af jern- och skogshandteringen, som är hufvudnäringarne. Alla underhafvande, till och med sjelfegande bönder, äro fullt sysselsatta härmed. Hast och karl vistas på vägen och i skogen nästan hela året om, hans lilla torpställe blir följaktligen nästan utan både skötsel och gödsel, hvarföre det ock ger foga gröda. Råg och hafre sås väl, om bonden får tid dermed, men ger sällan mer än 2:a à 3:e kornet; äfven sättes något potatis. Klöfver och timotej sås på Tab. Litt. K 1. Å veterinärinrättningen i Skara vårdade eller besigtigade sjuke husdjur, år 1863.

121 Året Veterinärväsendet. Husdjursskötseln i Örebro m. fl. län. 113 vallarne, men blir i allmänhet, i följd af jordens utmagrade beskaffenhet, icke det man önskar få skörda, utan i stället ogräs af flerehanda slag, såsom Ranunculus, Equisetum, Chrysanthemum, Aehillea, Pyrethrum m. fl., som således kommer att utgöra hastens foder tillika med starr och myrhö, hvilket ihopskrapas från mossar och bäckstränder; halm och något hafre får för det mesta användas till utfodring. Hafre, hö och halm köpes upp af inspektörerna från södra och vestra Wermland och lemnas ut på räkning åt folket., Här finnes en och annan sjelfständig, som sköter jorden någorlunda och får vacker ersättning för sin möda, hvaraf det synes att fattigdomen icke är jordens fel. Hornboskapen får äta råg och hafrekorn, så vida sådan kan förskaffas; men ofta händer att, i brist häraf, den får lifnäras med björk- och granris, renmossa, ljung och björkmossa. En annan svårighet är, att flera ställen äro utsatta för frost under sommaren och eftersommaren, så att det som skulle vexa I jorden till föda åt folk och kreatur, går förloradt. Detta torde till stor del kunna förekommas, om mossar och kallkälldrag utdikades och en efter omständigheterna lämpad skogsomvårdnad företoges. Ladugårdarne äro i allmänhet för trånga, laga, fuktiga och utan fenster. I hvarje bås (spilt) lägges på hösten en badd af mossa, granris eller torf, hvad som bast kan fås, på hvilken badd kon står fastbunden vintern öfver; i många ladugårdar får äfven gödseln ligga qvar under hela vintern. Hästens visthus, stallet, ser vanligen litet bättre ut, men väggarne äro ofta obonade, så att temperaturen blir densamma der som ute, hvilket dock kan vara nästan likgiltigt, alldenstund hästen kanske får vistas derinne sammanlagdt 20 à 30 dygn om året. Hästen är dock icke ofta behäftad med invärtes sjukdomar, hvilket torde vara beroende deraf, att han är afkomling af den friska och uthålliga bergsrace, som sedan uråldriga tider funnits här och på andra sidan gränsen (J. Erikson). Örebro län. Lindes och Ramsbergs bergslager. Då med undantag af södra delen af Lindes kommun samt en och annan egendom utefter vattendragen, förenämnde bergslagers befolkning nästan uteslutande sysselsätta sig med skogs- och bergshandtering, hvartill de genom sjelfva landets beskaffenhet tvingas, så är en naturlig följd att de anse hästen som sitt dyrbaraste och förnämsta husdjur, vid hvilket förhållande hornboskapsskötseln allt för mycket måste stå tillbaka, ehuru väl en och annan större jordegare med berömlig omsorg vinnlagt sig om ladugårdsskötseln, samt till förädling af förut befintliga inhemska racer förskaffat sig boskap af Ayshire- och holländsk race, hvilket synts medföra goda resultater, serdeles hvad den förstnämnda racen beträffar. Att väcka allmogens uppmärksamhet och håg för en större omsorg om husdjursskötseln, hafva flera i orten aktade män, med ospardt nit, länge arbetat, samt för detta ändamål vid de årliga landtbruksmötena utdelat belöningar åt dem af allmogen, som uppvisat de bästa och vackraste kreaturen. En annan orsak till boskapsskötselns mindre omhuldande är ock, att landtbrukarne inom distriktet försälja stora qvantiteter foder till Nya Kopparbergs bergslag, der invånarne hufvudsakligen sysselsätta sig med körslor för bergsbruket. Af hästar uppköpas helst norska, hvilka äfven befinnas lämpligast för de tunga malm- och kolkörningarne. Får och svin köpas från sydligare orter (Åkerman). Elfsborgs län. Den under nästlidne sommar ständigt kalla och regniga väderleken har menligt inverkat på beteskreaturen, så att de i allmänhet visat magerhet och mindre trefnad. Några svårare sjukdomsfall hafva icke uppstått, utom hos fårkreaturen, hvilka, till följd af fuktigheten, i förening med mindre noggrann skötsel, flerestädes varit behäftade med iefverlidanden, vattusot och rötartade sjukdomar. De utländska kreatursracerna hafva hvarken vid stamholländerier eller annorstädes visat någon öfverlägsenhet i mjölkafkastning framför ortens inhemska, oaktadt de blifvit både bättre utfodrade och vårdade; då de likväl genom stark utfodring få ett bättre utseende, erhålla de vid landtbruksmötena prisbelöningar, till förfång för den inhemska racen, hvarigenom allmogen ej uppmuntras att, genom sorgfällig vard och utfodring, af denna sednare söka få en förbättrad afvel (Mordström). Skabb ibland fåren är allmän i Kinds och Marks härader, der de sumpiga betesmarkerna och vanskötseln bidraga till sjukdomens näring och underhåll (Grönstedt). Sttndhett-CoUegii und. berätteue för dr

122 114 Året Veterinärväsendet. Gängse sjukdomar bland husdjuren. Mjeltbrand. Östergötlands län. Åtvidabergs distrikt: Kreatursskötseln går småningom framåt medelst bättre utfodring och skötsel, hvilket på helsotillståndet frambringar ett godt inflytande. Angående urval af påläggsdjur återstår dock mycket att önska. af den kalla och torra våren (Ringheim). Så väl höskörden som vårsäden har utfallit mindre fördelaktigt, till följd Jönköpings län. För hästafvelns befrämjande har ingenting af vigt blifvit gjordt; inga af Kronans hästar hafva under året varit stationerade inom distriktet. Hästarne hafva blifvit ansträngde öfver sina krafter, till följd af arbete vid jernbanans anläggande, hvarföre en stor mängd utmärglade hästkreatur varit synlige. Stamholländeriet, förut stationeradt å Drättinge (Lyckas), samt i förening med en, ett serskildt bolag tillhörig, uppsättning af Ayshire-djur, har blifvit förflyttadt till ännu okänd ort utom länet {Hedvall). Blekinge län. Carls hamns distrikt: Ladugårdarne hafva på många ställen under förlidet år blifvit ombyggda och ganska ändamålsenligt inredda. Hästracen är mycket förbättrad genom croisering med norska racen, och till än ytterligare förädling har Kongl. Hushållningssällskapet stationerat här i trakten 2:ne hingstar och 2:ne ston af Helsinge- eller Norrlands-race. Hornboskapsracen är mycket förbättrad genom croisering med Ayrshire-race, och finnas många vackra och goda mjölkgifvande kor inom de större ladugårdarne (Sjöbeck). Gottlands län. Bristande nederbörd under vår och försommar har förorsakat högst obetydlig afkastning af gräs- och foderväxter, hvaraf utfodringen, isynnerhet för nötkreaturen, varit knapp och usel, så mycket mer, som ett större antal kreatur uppfödes, än hvad fodertillgången äfven under mera gynnsamma år tilllåter. Ladugårdsbyggnaderna äro på de flesta ställen ombyggda, fastän ej så ljusa och rymliga, som fordrats. Vattningen sker vanligen uti en, utanför ladugårdshusen befintlig, ho; på högst få ställen äro foderbord med vattenrännor inredda. Utfodringen för hästarne är om sommaren bete, om vintern något hö med halm till nattfoder samt till dagfoder skuren halm med påströ af gröpt hafre, korn- eller rågmjöl, hvilket sednare förorsakar kolik och digestionslidanden. Nötkreaturens utfodring är af den ringa gräs- och fodertillgången, men kanske ännu mer genom landtbrukarens njugghet att tillsläppa säd, så dålig, att kanske ej inom något län sådan vanskötsel och svältfodring eger rum som inom detta. Till följe häraf är benskörhet och sleksot allmänt gängse. Hästafveln är genom uppblandning af norsk race betydligt förbättrad. Unghästens knappa utfodring och förtidiga användande har hämmat dess utveckling, och dessutom gifvit anledning till de här vanligt förekommande sjukliga förändringarne i hasleden, nemligen exostos-bildningar och synovitis. Nötkreatursafveln Tab. N:o 30. har på sednare tider ådragit sig uppmärksamhet, då till förbättrande af denna afvel införskrifvits tjurar af Ayshire-race ; men huruvida något godt resultat kan väntas är tvifvelaktigt, då, såsom förut blifvit nämndt, utfodringen är klen. Getter finnas i stort antal. Svin förekomma af blandade racer; dödligheten bland dem är stor, hvartill förnämligast vattenbristen och de trånga husen äro orsaken (Schoug). Antalet af djurläkare under året verkställde embetsresor till hämmande och botande af bland husdjuren yppade sjukdomar, har, enligt hvad tab. N:o 30 närmare upplyser, uppgått till 258, och för inedicinalfonden medfört en utgift af 9,201 R:dr 94 öre. Beträffande sjukdomsförhållandet bland husdjuren under detta år inhemtas af djurläkarnes förutnämnde årsberättelser och reserapporter samt veterinärinrättningarnes sjukdomsredogörelser hufvudsakligen följande: Mjeltbrand, Anthrax, har förekommit hos hornboskap inom 5 län, hos svin inom 7 län, hos får inom 1 län, än såsom brandig halsfluss, än som elakartad rosfeber eller rödsjuka, nemligen: Uti Westerbotten utbröt sjukdomen i Bydeå kommun bland nötkreaturen mot slutet af November månad, hvarest alla sjuke, 4 till antalet, dödades {Lundin). Stora Kopparbergs län: spridda fall bland svinen; insjuknade 5, döde 3 (Löthner). Stockholms län : under Augusti månad insjuknade i Södra Roslags distrikt 14 nötkreatur, hvaraf 3 döde (Nordenson). Södermanlands lån: bland svin; insjuknade 26, döde 20 (Tyselius, Norin). Elfsborgs län: insjuknade 3 svin, hvaraf 2 döde (Nordström). Östergötlands län: sjukdomen har förekommit på olika tider af året bland svin; i Åtvidabergs distrikt insj. 21, döde 6 (Ringheim),

123 Året Veterinärväsendet. Katarrhalfeber. Lungröta. Valpsjuka. Rödsot. Qvarka. 115 i Linköpings distrikt 17 sjuke, 16 döde (Söderberg), Calmar län : bland nötkreaturen i Calmar landsförsamling, Söderåkra, Ryssby, Åby, Bäckebo och Wentlinge kommuner; insj. 29, döde 25; bland får 2 sj., 2 d. (Ådén). Kronobergs län: af nötkreatur 1 sj., 1 d. (Fahlström); bland svin under sommaren insj. 15, antalet döde ej uppgifvet. - Hallands län: sjukdomen utbröt bland nötkreaturen i medio af November i Abilds kommun, 7 sj., 5 d., samt bland svin under September månad i Getinge kommun, 8 sj., 6 d. (Erikson). Blekinge län: bland svin insj. 7, döde 4 (Sjöbeek). Elakartad katarrhalfeber, Febris catarrhalis typhosû, har förekommit bland bastår endast i 1 län, bland hornboskapen mer och mindre utbredd i 11 län, nemligen: Wester-Norrlands län: bland hornboskapen; insj. 3, d. 2 (Anderson), Gefleborgs län: bland hornboskapen under Joli månad; insj. 1, d. 1 (Lundin).- Stora Kopparbergs län: sjukdomen utbröt bland nötkreaturen medio af Juui månad i By och Folkerna kommuner; insj. 29, d. 4 (Morell); i Jerna, Svärdsjö under vårmånaderna; antal insjuknade ej uppgifvet (Löthner). Werm~ lands lån: förekom bland hornboskapen under våren och försommaren i trakten omkring Carlstad och sjön Fryken; insj. 13, d. 4 (Sundberg); i Uddeholms distrikt 2 sj., 1 d. (Erikson).- Örebro län: bland hornboskapen under våren; insj. 10, d. 4 (Aström). Göteborgs och Bohus lån: bland hornboskapen under Augusti och September; insj. 3, d. 3 (Sehedin), Skaraborgs län: under Augusti November bland hornboskapen; insj. 15, d. 9 (Bafling, Wennerblom), Östergötlands län; sjukdomen utbröt onder December månad bland hornboskapen vid Hättorp; insj. 4, d. 4 (Söderberg), Calmar län: insjuknade bland hästar 15, bland hornboskap epizootisk under Juni och Juli, insjuknade 229, antalet döde ej uppgifvet (Adén). Hallands län: bland hornboskapen i Fjärås härad; 1 sj., 1 d. (G. Erikson). Malmöhus län: bland hornboskapen; 2 sj., 2 d. (Ohlson). Lungröta, Plevropnevmonia typkosa, bar under detta är förekommit endast i 2:ne län, nemligen: Westmanlands län: på Riddar- Örebro län: bland hästar på olika tider och af lindrig beskaffenhet; insj. 4 (Aström). hyttan insjuknade och aied 1 hast i denna sjukdom under December månad (Klintman). Valpsjuka, Febris catarrhalis epizootiea canum, har förekommit i 14 län, hvaraf i 2:ne epizootisk och mer svårartad, i de öfriga sporadisk och mer godartad, nemligen: Jemtlands lån: sjukdomen uppträdde sporadiskt under Juli Augusti; insj. 17, d. 4 (Andersson, Hedvall), Gefleborgs län: under Augusti och September insj. 15, d. 3 (Lundin)- Wermlands län: spridda fall, ej svårartad; insj. 6, d, 1 (Sundberg). Örebro län: sporadisk, under olika tider på året, ej svårartad; insj. 9, d. 1 (Aström, Staberg). Westmanlands län: godartad; insj. 6, d. 1 (Engström). Stockholms lån: sporadisk och godartad; insj. 5 (Femström, Carlsiröm). Elfsborgs län: sparsam och godartad; insj. 2 (Nordström). Östergötlands län: sporadisk under April och Maj månader; insj. 6, d. 1 (Söderberg). Calmar lån: insj. 2 (Adén). Jönköpings län: insj. 7, d. 1 (Hedvall). Kronobergs län: mer svårartad, under höstmånaderna; insj. 9, d. 6 (Fahlström). Hallands län: insj. 3, d. 1 (Billman). Christianstads lån: epizootisk under Mars Juni månader; insj. 27, d. 2 (Pettersson). Malmöhus lån: förekom epizootisk under Juli December, elakartad; 18 sj,, 11 d. (Ohlson). Rödsot, DysmUria, har förekommit bland hornboskapen, får och renar, såväl epizootiskt som sporadiskt i 9 län, nemligen: Jemtlands län: bland redar i Tännäs fjell nnder Juni månad, epizootisk och svårartad; d. W (Andersson). Gefleborgs lån: bland hornboskapen sporadisk; 2 sj., 1 d. (Högström). Wermlands län: bland nötkreaturen i Hvitsands kommun i O. Frykdals härad under Juni och Juli; insj. 19, d. 3 (Sundberg). Örebro län: Lindes distrikt, sporadisk under våren; af nötkreatur 4 sj., 2 d., bland får 1 sj., 1 d. (Åkerman). Upsala län: under April månad bland nötkreaturen i Löths, Hacksta, Kungshusby och Lillkyrke kommuner; insj. 16, d. 3 (Cederberg). Stockholms län: sporadisk; insj. nötkreatur 7, får 1 (Fernström); i S. Roslags distrikt: bland nötkreaturen under Augusti månad sj, 6, d. 1 (Nordenson) samt i Norrtelge d, : bland nötkreatur insj. 8 (Carlström). Göteborgs län: epizootisk bland hornboskapen under sommarmånaderna; insj. 14 (Sehedin), Elf'sborgs län: sporadisk bland hornboskapen; sj. 7 (Grönstedt). Jönköpings län: insj. nötkreatur 3 (Hedvall). Qvarka, Scrophula equonim, har förekommit i alla lan, med undantag af Upsala; på de flesta ställen sporadisk och godartad, har den på några ställen uppträdt såsom epizooti och af allvarsammare natur. Uti Norrbottens län förekom sjukdomen inom N. Luleå kommun under April, Maj, September och Oktober månader af lindrig natur; insj. 51 (Jacobsson), Westerbottens län: sj. 30 (Lundin). Jemtlands län: synnerligast under Mars och April; sj. 44 (Andersson, Hedvall). Wester-Norrlands län: sporadisk; insj. 23 (Andersson). Gefleborgs län: sparsam, under Augusti September; sj. 2 (Lundin). Stora Kopparbergs län: sporadisk i staden Fahlun och dess omkrets samt i några kommuner af öfre Dalarne; sj. 17, d. 1 (Löthner). Wermlands lån: temligen allmän, under olika tider af året; sj. 54 (Sundberg, Eriksson). Örebro län: sjukdomen bar under året förekommit i alla distrikterna mer allmänt spridd; insj. 71, d. 1 (Aström, Åkerman, Stafaqfö, Westmanlands län: i "Westerås distrikt visade sig sjukdomen svårartad, isynnerhet bland föl; insj. 23, d. 1 (Engström,)?;

124 116 Året Veterinärväsendet. Mugg. Epizootisk mun-, mul-, klöf- och ögonsjuka. Koppor. bergs och Köpings distrikter: under vinter- och vårmånaderna ganska allmän; insj. 49, d. 1 (Hammarström, Klintman). Stockholms län: allmän öfver hela länet, mest under April, Maj, November och December månader, ibland af svårartad natur; insj. 269, d. 1 (Fernström, Nordenson, Carlström). Södermanlands län: på våren och eftersommaren; sj. 49 (Tyselius, Norin). Göteborgs och Bohus län: temligen allmän, godartad; sj. 61 (Schedin). Elfsborgs län: allmän under olika tider af året; sj. 69, d. 1 (Grönstedt, Nordström). Skaraborgs län: i de skilda distrikterna mer och mindre allmänt spridd, synnerligast under Maj månad; insj. 93 (Hofling, Floberg, Wennerblom). Östergötlands län: under våren, hösten och vintern epizootisk i Åtvidabergs distrikt; insj. 132 (Ringheim); i öfrige distrikter af länet förekom sjukdomen, mest under April och Maj månader, mest sporadiskt; insj. 41, d. 1 (Möller, Söderberg). Calmar län: spridda fall under våren; sj. 15 (Adén). Jönköpings län: under första halfåret temligen allmän; sj. 69 (Hedvall). Kronobergs län: på spridda ställen ganska allmän, af godartad natur; sj. 60 (Fahlström, Appelqvist). Hallands län: ganska allmän, synnerligast vid hafskusten, under var- och höstmånaderna, i länets alla distrikter, till sin natur vanligen godartad; insj. 218, d. 2 (A. Eriksson, G. Eriksson, Billman). Blekinge län: under våren och hösten temligen allmän och mer svårartad; insj. 34, d. 1 (Sjöbeck). Christianstads län: har visat sig öfver hela länet som epizooti, synnerligeu gängse under Mars Juni månader, på några ställen af mer svårartad natur; insj. 514, d. 4 (Bergqvist, Pettersson, Kullberg). Malmöhus lån: fortgående epizooti sedan förliden höst; sj. 26, d. 1 (Ohlson). Gotlands län: sparsamt förekommande, blott 1 fall antecknadt. Mugg, Erysipelas miasmaticum, har bemärkts bland hästar inom 19 län samt hos nötkreatur inom 3 län, nemligen: Jemtlands län: bland hästar i Oviken under April månad; insj. 26 (Hedvall). Wester-Norrlands län: under våren och hösten; hästar insj. 15 (Andersson). Gefleborgs län: hästar insj. 12 (Lundin). Stora Kopparbergs län: under Mars och April månader inom Hedemora och Folkerna kommuner insj. 16 hästar (Morell). Werrnlands län: spridda fall; hästar insj. 11 (Sundberg, Eriksson). Örebro län: bland hästar insj. 15, bland hornboskap 1 (Aström, Åkerman). Westmanlands län: på flera ställen; insj. hästar 15 (Engström). Stockholms lan: spridda fall på flere ställen under hösten; hästar sj. 26 (Fernström, Carlström). Södermanlands län: under försommaren, godartad; hästar sj. 10 (Tyselius, Norin). Göteborgs och Bohus län: bland hästar 7 sj. (Schedin). Elfsborgs län: hästar insj. 30 (Grönstedt, Nordström). Östergötlands län: under olika tider af året; hästar sj. 17, hornboskap sj. 7 (Möller, Söderberg). Calmar län: bland hästar sj. 9, bland hornboskap sj. 3, d. 1 (Adén). Jönköpings län: godartad; af hästar sj. 4 (Hedvall). Kronobergs län: på spridda ställen inom Norrvidinge distrikt; hästar sj. 15 (Appelqvist). Hallands län: spridd i alla distrikterna inom länet; hästar sj. 42 (A. Eriksson, G. Eriksson, Billman). Christianstads län: sporadisk på flera ställen af länet, mest gängse under våren; hästar sj. 15 (Bergqvist, Petersson, Kullberg). Malmöhus län: sparsam, godartad; hästar sj. 4 (Ohlson). Gotlands län: hästar sj. 3 (Schoug). Epizootisk munsjuka, Stomatitis vesciculosa epizootica, s. k. tungröta visade sig hos hästar inom 2:ne län samt hos nötkreatur i 3 län, nemligen: Stockholms län: Södra Roslags distrikt: bland nötkreaturen i lilla Mällösa kommun, af godartad natur; sj. 9 (Nordenson). Calmar län: sporadisk bland hästar, sj. 9; bland nötkreatur sj. 6 (Adén). Blekinge län: hästar sj. 2; bland hornboskapen allmän, af lindrig natur; sj. 47 (Sjöbeck). Epizootisk mul- och klöfsjuka, Aphtœ epizooticœ, har förekommit hos nötkreatur i 7 län, hos får i ett län samt hos renar i 1 län, nemligen: Norrbottens län: uppträder hos renar vanligen hvarje år under det hjorden vistas på fjellen, detta år under Augusti månad inom Gellivare och Jockmocks lappmarker; insj. renar 400, d. 190 (Jacobsson). Örebro län: hos nötkreaturen; sj. 11 (Aström). Westmanlands län: under sommaren på spridda ställen af Westerås distrikt hos nötkreatur; insj. 22 (Engström); i Köpings distrikt under April Juni månader hos nötkreatur; sj. 7, d. 1 (Klintman). Stockholms län: i Norrtelge distrikt hos får; sj. 75 (Carlström). Södermanlands lån: ganska allmän och svårartad hos nötkreaturen, gängse under hela året; insj: 260, d. 35 (Tyselius, Norin). Skaraborgs län: spridda fall bland nötkreaturen under Maj månad; insj. 7 (Hofling). Östergötlands län: i Åtvidaberg under December månad hos nötkreatur; sj. 21 (Ringheim). Calmar län: nötkreatur; sj. 17 (Adén). Blekinge län : spridda fall bland nötkreatur; sj. 12 (Sjöbeck). Epizootisk ögonsjuka, Conjunctivitis epizootica, hafva detta år visat sig endast inom 1 län, nemligen: Östergötlands län: bland nötkreaturen i Wånga samt Ledbergs kommuner under Augusti månad; insj. 30, hvaraf de fleste återställdes (Möller, Söderberg). Koppor, Variolœ, hafva visat sig hos nötkreaturen i 3 län och hos svin i 1 län, nemligen: Westerbottens län: i Skellefteå kommun under Augusti månad mycket allmän bland kokreaturen; insj. 112 (Lundin). Stora Kopparbergs län: i Svärdsjö kommun under Juli månad hos kokreaturen; insj. 80 (Löthner). Werrnlands län: under Augusti och September månader hos svin; insj. 16, d. 3 (Sundberg). Elfsborgs län: kokreatur; sj. 7 (Nordström).

125 Året Veterinärväsendet. Messling. Rots och springorm. Tuberkelsjukdom. Sleksot och benskörhet. 117 Messling, Morblli, har under detta är bemärkts hos svin i 4 län, nemligen: Gefleborgs lån: under Juli och Augusti månader; sj. 9 (Lundin). Skaraborgs län: som epizooti under Juli och Augusti månader; insj. 25, alla hafva dödt (Hofling), Calmar län: på Ottenhy stuteri förekom 17 sj., hvaribland 7 dogo. Gotlands län: började i Augusti och fortfor till slutet af Oktober inom Bangwahr och Lärbro kommuner; insj. 19, d. 3 (Schoug), Rots och springorm, Mallens humidus et mallens fardminosus, hafva förekommit hos hästar inom 11 län, deribland, i likhet med föregående är, de nordligaste lönen företrädesvis varit af springormssjuka angripne, nemligen: Norrbottens län: inom Arvidsjaur, Piteå, Råneå, Gellivara, Ô. Kalk, Ô. Toroeå och PaijaJa lommaner; insj. 20, d. 6 (Jacobsson). Westerbottens län: springorm förekom med spridda fall inom de flesta kommuner, men lindrigare än föregående år; insj. 97 hästar, dödade 11 (Lundin). Jemtlands län: inom Bergs och Sunne kommuner under Augusti månad; insj. 6 hästar, dödade, i rots 5 sj., 1 dödad (Andersson). Wester-Norrlands län: springorna bar förekommit hela året; insj. 68, dödade 14, i rots 3 sj., 2 dödade (Andersson). Gefleborgs län: af springorin förekom några fall omkring Gefle stad (Lundin). Inom provinsen Helsingland, der extra djurläkaren Lindqvist äfven detta år varit stationerad, fortfor springormssjukan, ehuru betydligt mindre till antal än förlidet år. Af tab. Litt. L 1, utgörande ett sammandrag af bemälde djurläkares rapporter, visar sig, att ibland 27 inom Tab. lit. L 11 kommuner anmälde sjuke hästar återställdes 2], dödades 3 och qvarstodo ännu vid årets slut under behandling 3 (Lindqvist). Stora Kopparbergs län: springorna har varit gängse inom de flesta kommuner af Öster- och Wester-Dalarne, äfvensom i Svärdsjö och Bjursås kommuner samt Fahlu stad, förekom under alla tider af året; insj. 138, dödade 14. Af rots några fall (L.öthner). I Hedemora distrikt insjuknade under Januari månad 5 hästar i springorna, hvaraf 2 dödades (Morell). Wermlands län: i Norra Finskoga kapellslag förekom 2 fall af springorm, hvaraf 1 dödades (Sundberg). Stockholms län: inom Norrtelge distrikt insjuknade i Oktober månad 7 hästar af springorm (Carlström). Skaraborgs län: under September månad anmälde 2 sjuke af rots, bada dödades (Hofling). Hallands län: rots förekom under hösten; 3 sj., hvaraf 2 dödades, 1 dog. Christianstads län: rots förekom hos 10 hästar, hvaraf 2 dogo, 7 dödades (Petersson, Kullberg). Tuberkelsjukdom, Tuberculosis, har blifvit bemärkt bland nötkreatur i 10 län, nemligen: Wester-Norrlands lån: hos B kor af Ayshire-raee (Andersson). Stora Kopparbergs lån: hos 1 ko i Fahlu stad (Löthner). Wermlands län: hos nötkreatur på ställen, der betet utgöres af öfversvämmadt gräs; sj. 5, dödade 4 (Sundberg). Örebro län: bemärkts hos 4 kor, hvilka alla dödades (Staberg). Westmanlands lån: i Westerås distrikt hos 9 kor, alla dödades (Engström). Södermanlands lån: tuberkelsjukdom observerad hos 12 kor, hvaraf 9 dödades (Tyseliits, Norin). Göteborgs och Bohus län: hos 18 st. nötkreatur, af hvilka 6 dödades (Sehedin). Elfsborgs län: hos 1 hjort samt 1 ko, bada dödade (Nordström). Skaraborgs län: bemärkts hos 10 st. slagtade nötkreatur (Hofling). Calmar län: förekommit hos 16 nötkreatur (Adén). Sleksot och benskörhet, 12 län och hos far inom 1, nemligen: Cachexia ossifraga, har under detta år förekommit hos nötkreatur inom Jemtlands län: under Mars Juni uti Oviken; insj. 47, d. 2 (Edvall). Stora Kopparbergs län: inom Hedemora distrikt under Maj och Juni månader; antalet sj. ej uppgifvet, dödade 13 (Morell). Wermlands lån: enstaka fall; insj, 4, d. 2. Örebro län: spridda fall på flera ställen; insj. 21, d. 4 (Aström, Åkerman, Staberg). Stockholms län: på få ställen; insj. 8 (Fernström). Skaraborgs län: temligen allmänt förekommande; insj. 61, d, 19. I Lidköpings distrikt bemärktes sjukdomen äfven bland får, hvaraf 68 insjuknade blifvit uppgifne (Wennerblom). Östergötlands län: särdeles gängse bland hästkreaturen under sommaren, särdeles i Hof kommun; insj. 22, d. 2 (Carlberg, Söderberg). Calmar län: mycket allmän under Augusti månad i Bäckebo ni. fl. Tab. Litt. L 1. Uppgifne antal springormsjuke hästar inom Helsingland, år 1863.

126 118 Året Veterinärväsendet. Gängse sjukdomar bland husdjuren. Blodstallning. Skabb. kommuner; insj. 115, d. 1 (Adén). Jönköpings län: insj. 6 (Hedvall). Hallands län: visade sig under försommaren; insj. 5 (Eriksson). Malmöhus län: på spridda ställen och under alla tider af året; insj. 21, d. 2 (Ohlson). Gotlands Zon: allmän bland nötkreaturen; insj. 55, d. 5 (Schoug, Petersson). Blodstallning, Hœmaturia, omtalas från 9 lan hos nötkreatur och från 3 län hos hästar, nemligen: Gtfleborgs län: under sommaren hos nötkreaturen; insj. 10, d. 2 (Lundin). Stora Kopparbergs län: inom Hedemora kommun temligen allmän under Juni och Juli bland nötkreaturen; insj. 21 (Morell). Örebro län: i början af Juli inom Nora distrikt; insj. 52, d. 2 (Staberg). Södermanlands län: af hästar 2 fall, af nötkreatur 58 insj., 2 d. (Tyselius, Norin). Östergötlands län: hufvudsakligast förekommande från Juni till Augusti månad hos nötkreaturen; insj. 24, d. 7 (Möller, Söderberg). På Ottenby 7 nötkreatur sjuka. Kronobergs lån: 12 nötkreatur insj., 1 d. (Fahlström). Hallands län: under sommaren spridda fall på flera ställen; insj. 19, d. 1 af nötkreatur, insj. 2, d. 1 af hästar (Eriksson). Blekinge län: insj. nötkreatur 9, d. 1 (Sjöbeck). Christianstads län: temligen allmänt förekommande bland nötkreaturen från Juli till Oktober; insj. 17, d. 2, af hästar insj. 2 (Kullberg). Skabb, Scabies, mindre allmänt utbredd än under förlidet år, har bemärkts hos hastar inom o län, hos nötkreatur inom 8 lan, hos svin inom 2 län, hos far inom 3 län och hos hundar inom 4 län, nemligen: Jemtlands län: hos nötkreaturen i Kalls kommun under Oktober månad; insj. 121 (Andersson). Stockholms län: af nötkreatur insj. 6, af svin 1 (Fernström). Göteborgs län: nötkreatur 14, hundar 2 (Schedin). Elfsborgs län: hästar 20, nötkreatur 15, får 50, hvaraf uppgifvas 10 döde (Grönstedt). Skaraborgs län: hästar 2, nötkreatur 9 (Floberg). Östergötlands län: bland Tab. Litt. M 1. Gängse husdjurssjukdomars fre-

127 Året Veterinärväsendet. Gängse sjukdomar bland husdjuren. Resestipendiater. 119 nötkreaturen 65 sj. (Möller). Jönköpings län: hästar 2, svin 1, hundar 4 (Hedvall). Kronobergs län: far o sj. (Appelqvist). Hallands län: bland får 23 sj., bland hästar 4 sj. (Eriksson, Billman). Blekinge län: af nötkreatur 11 sj., hundar 7, 1 d. (Sjöbeck). Gotlands län : sjuk 1 hast oeh 1 hund (Schoug). Sjukdomsförhållandet hos husdjuren inom hvarje särskildt lan torde i öfrigt kunna inhemtas af tab. Tab.Litt.M 1. Litt. M 1,. som antyder de oinförmälde sjukdomarnes utbredning i den mån de visat sig allmänt, mindre allmänt, i partiel epizooti eller i spridda fall, samt af tab. Litt. N 1, som utgör ett sammandrag af djurlä- Tab.Litt.N 1. karnes i reserapporter oeh årsberättelser lemnade uppgifter om antalet insjuknade husdjur, så vidt dessa blifvit föremål för djurläkarnes uppmärksamhet. Tab. Litt. O 1 innefattar en summarisk öfversigt af Stockholms veterinärinrättnings inkomster oeh Tab.Litt.O 1. utgifter år 1863, grundad på den utaf föreståndaren för berörde inrättning afgifne årsberättelse. För vetenskapliga utrikes resor har detta år understöd af l:o anslaget å 4:de hufvudtiteln för militårläkare åtnjutits af Andre bataljonsläkaren vid Nerikes regemente D:r M. A. Edling, som föreskrifven rapport qvens och utbredning, år 1863.

128 120 Året I Collegium handlagde ärenden. om resan afgifvit, oeh 2:o af anslaget å 8:de hufvudtiteln: af Distriktläkaren G. A. Hesselgren till ett belopp af 1,800 R:dr, i ändamål att vid läroverken i Tyskland oeh Frankrike studera barn- oeh qvinnosjukdomar, Tab. Litt. N 1. Sammandrag af vederbörande djurläkares uppgifter om antalet sjuke djur i nedannämnde sjukdomar, år ) Finnes ingen specificerad uppgift om sjukdomarne. Tab. Litt. O 1. Summarisk uppgift å Kongl. veterinärinrättningens i Stockholm inkomster och utgifter, år Tab. Litt. P 1. Summarisk uppgift å de af Sundhets-Collegium handlagde mål, år 1863.

129 Året I Collegium handlagde ärenden. Tillgång på sjukvårdsanstalter inom hvarje län. 121 samt af Lasarettsläkaren Fr. Clarœus till belopp af 1,200 R:dr för att vid de kliniska anstalterna i Berlin och Paris idka studium af syfilislära, chirurgi och Ögonsjukdomar. Föreskrifna reseberättelser hafva till Collegium inkommit från resestipendiaten Hesselgren, äfvensom från N. P. Hamberg, men saknas ännu för Fr. Clarœus och N. M. Asplund. Antalet af Sundhets-Collegium under detta år handlagde ärenden *) voro, på satt tab. Litt. P 1 när- Tat. lat P 1. mare utvisar, 128 Kongl. Bref, General-Ordres m. m. från Statsdepartementen, 45 Kongl. Remisser och 5,218 allmänna mal innefattande skrifvelser från Kongl. Maj:ts Befallningshafvande eller andra myndigheter, domstolsremisser, rapporter och berättelser från vederbörande läkare och veterinärer m. m. eller tillsammans 5,391. Utgångne expeditioner utgjorde 131 till Kongl. Maj:t afgifne utlåtanden och framställningar i administrativa ärenden, 44 till Högsta domstolen samt öfver- och underrätter afgifne utlåtanden uti derifrån till Collega yttrande remitterade medicolegala mål, 2,887 till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande och andra allmänna myndigheter uti allmänna mål aflåtne skrifvelser, 6 kungörelser och cirkulärer, deribland: cirkulär den 13 April till vid lasarett och sjukhus anställde läkare, angående formen af ingifvande årsberättelser; den 18 Maj till veterinärer, angående husdjurssjukdomars benämning och uppställning; den 28 Augusti vetermärfarmakopé, andra upplagan, och kungörelse den 7 December, angående den från trycket utgifna veterinärfarmakopéen samt kungörelse den 31 December, angående förändringar i medicinal taxan. Den allmänna öfversigt af sjukvårdsanstaltema i riket, som å tab. N:o 31 finnes meddelad, medgifver Tab. N:o 31. en jemförelse mellan folkmängden inom hvarje län, kol. 3, och antalet der befintlige läkare, kol. 4 9, sjukhus, kol , apotek, kol , och barnmorskor, kol Denna jemförelse anvisar, att för hela rikets folkmängd, uppgående till 3,965,899, finnas 471 läkare eller i medeltal en läkare för hvarje 8,420 invånare. Efter afdrag af 101 läkare, hvilka tillhöra hufvudstaden ensam, blifver tillgången på läkare i medeltal endast en läkare för 10,396 personer. Betraktas läkaretillgången endast med afseende på befintlige provincial- och extra provincialläkare, kol. 4 5, så blifver densamma i medeltal en provincialläkare för 32,876 personer. Derigenom att läkarnes antal under året ökats med 7, under det att folkmängden på ett år stigit med 48,560, har förhållandet emellan befintliga antalet läkare och invånare förblifvit nära nog detsamma som under nästföregående år. Att ej nämna de bada län som hysa medicinska fakulteter, nemligen Upsala, som eger en läkare för ungefår 4,000 personer, och Malmöhus, med en för 8,000, samt Blekinge, som genom det större antalet flottans läkare i Carlskrona, eger en för hvarje 7,000, samt Bohuslän der, genom läkareantalet i Göteborg, tillgången utgör en på 6,000, äro Westmanlands och Stockholms län, hvardera med en för 7,000, samt Södermanlands och Wester-Norrlands, hvardera med en för 8,000, äfvensom Östergötlands, med 1 för 9,000, bast försedde med läkare. I alla öfriga län understiger tillgången på läkare medeltillgången för hela riket och är knappast i Kronobergs län, som eger allenast en läkare för hvarje 22,000 personer. Tillgången på sjukhus, äfvensom sjuksängarnes antal i länslaretten och kurhusen, kol. Il, har ej anmärkningsvärdt förändrats och utgör i medeltal för hela riket en sjuksäng för hvarje 1,779 invånare. I Stockholm, der antalet apotek, kol , förblifvit oförändradt, under det att folkmängden tillväxt med mera än 3,000 personer, har förhållandet emellan apotekens antal och befolkningens blifvit något förminskadt, nemligen från 1:8,321, som det utgjorde förra året, till 1: 8,523. Men i riket för öfrigt, hufvudstaden frånräknad, har genom de 6 under året i åtskilliga landsorter öppnade apoteksinrättningarne, tillgån- *) Härvid bor märkas att från och med dea 1 Oktober 1863 alla inkomae handlingar, som angått förut inkommet mal, blifvit i Diarium antecknade under målets nummer, och att genom denna förändring samt dä sålunda ieke hvarje till Collegium inkommen handling framgent erhåller ny diariinummer, summan af inkomne mal väsendtligen minskas. Sundhets-Coliegii und. berättelse (or år

130 122 Året Tillgång på sjukvårdsanstalter. Medicinalstatens tillgångar och utgifter. gen pä apotek i någon man ökats, sa att den i stället för förutvarande förhållandet 1: 24,842 nu befinnes vara ett apotek för 24,192 invånare. Endast uti Södermanlands län, med ett apotek för 11,000 invånare, i Westmanlands, med ett för 13,000, Norrbottens, med ett för 14,000, oeh Stockholms, Östergötlands oeh Calmar, hvardera med ett för 20,000, äfvensom i Westerbottens och Jemtlands, hvardera med ett för 21,000, samt Göteborgs och Bohus, med ett för 22,000 invånare, är tillgången på apotek större än det å tabellen angifna medeltalet för hela riket; men i alla öfriga län mindre oeh minst uti Kronobergs län, som eger allenast ett apotek för 52,000 invånare. Tillgängen på barnmorskor, kol , har i hufvudstaden ökats i jembredd med den qvinliga folkmängdens tillväxt, så att förhållandet der är oförändradt 1:534. Men i landet, utom hufvudstaden betraktadt, har tillgången snarare något minskats, dock endast från 1: 1,272 till 1: 1,282. För hela riket, hufvudstaden inberäknad, utgör den en barnmorska för 1,235 qvinnor. Bast försedde med barnmorskor äro Malmöhus län, der förhållandet utgör 1: 500, Stockholms och Gotlands, med hvardera 1 : 600, Christianstads oeh Upsala, hvardera med 1 : 700, samt Westmanlands oeh Södermanlands, hvardera med inemot 1 : 900; varande uti alla dessa, äfvensom uti Wester-Norrlands län, med 1:1,200, tillgången på barnmorskor bättre,än det å tabellen angifna medeltalet för hela riket, men i alla öfriga län sämre och sämst uti Elfsborgs län, der blott en barnmorska finnes för hvarje 5,000 personer af den qvinliga befolkningen. Tab. N:o32. Tab. N:o 32 innefattar en summarisk redogörelse för medicinatetatens tillgångar oeh. utgifter oeh utvisar att af de till Collegii disposition ställda medlen, behållningen vid 1863 års ingång utgjort 7,245 R:dr 62 öre och inkomsterna under året 315,580 R:dr 76 öre, så att sammanlagda tillgången för året, kol. 1 5, utgjort 322,826 R:dr 38 öre; att sedan årets utgifter, kol. 6 28, härmed blifvit bestridde till belopp af 305,996 R:dr 45 öre oeh till Räntekammaren levererats 1,893 R:dr 94 öre samt 8,000 R:dr af anslaget till farsoters och smittosamma sjukdomars botande förblifvit outtaget, behållningen till nästa år utgjort 6,935 R:dr 99 öre R:mt. Collegium framhärdar med djupaste vördnad, trohet oeh nit, Stormägtigste Allernådigste Konung! Eders Kongl. Maj:ts tropligtigste tjenare oeh undersäter N. J. BEELIN. C. U. SONDÉN. A. TIMOL. WISTRAND. P. O. LILJEVALCH. O. F. HALLIN. J. Ljungberg. Stockholm den 31 December 1865.

131 Tab. N:o 1. Tab. N:o 1. SAMMANDRAG AF METEOROLOGISKA OBSERVATIONER ÅR I Bil. till K. Sundh.-Coll. Berättelse får år

132 II Tab. N:ris 2, 3, 4. Tab. N:o 2. VATTENSTÅNDET I INSJÖARNE ÅR Tab. N:o 3. ÖFVERSIGT AF VÄDERLEKENS OCH ÅRSVÄXTENS ALLMÄNNA BESKAFFENHET SAMT HELSO- TILLSTÅNDET OCH MEST FRAMSTÅENDE SJUKDOMAR ÅR Tab. N:O 4. TILLKOMNE OCH AFGÅNGNE SPETÄLSKE ÅR 1863.

133 III Tab. N:o 5. SAMMANDRAG AF FÖRTECKNINGARNA Å BEFINTLIGE SPETÄLSKE I GEFLEBORGS OCH ST. KOPPARBERGS M. FL. LÄN ÅR Tab. N:o 5.

134 IV Tab. N:o 6. Tab. N:o 6. AF VEDERBÖRANDE LÄKARE VERKSTÄLLDE EMBETSRESOR FÖR FARSOTERS OCH SMITTO- SAMMA SJUKDOMARS HÄMMANDE, SAMT MEDICINALFONDENS UTGIFTER FÖR SJUKES VÅRD, ÅR 1863.

135 Tab.N:o 7. SAMMANDRAG AF PROVINCIAL- M. FL. LÄKARES UPPGIFTER OM GÄNGSE SJUKDOMARS MÅNADTLIGA TILL- OCH AFTAGANDE ÅR Tab. N:o 7. v

136 SAMMANDRAG AF TILL Tab. N:o 8. SUNDHETS-COLLEGIUM INKOMNE BERÄTTELSER OM VERKSTÄLLD GRANSKNING AF RÄKENSKAPERNA ÖFVER KURHUSMEDLEN ÅR VI Tab. N:o 8.

137 Tab. N:o 9. Å LÄNSLASARETTEN OCH KURHUSEN VÅRDADE SJUKE ÅR Bil. N:o 9. VII

138 VIII Bil. N:o 10. Tab. Å LÄNSLASARETTEN OCH KURHUSEN M. FL. SJUK-

139 N:o 10. Tab. N:o 10. VÅRDSINRÄTTNINGAR VÅRDADE SJUKDOMAR, ÅR IX Bil. till K. Sundh.-Coll. Berättelse far år

140 x Tab. N:o 10. Fortsättning af A LÄNSLASARETTEN OCH KURHUSEN M. FL. SJUK-

141 Tab.N:o10. Tab. N:o 10. VÅRDSINRÄTTNINGAR VÅRDADE SJUKDOMAR, ÅR XI

142 XII Tab. N:o 10. Fortsättning af Å LÄNSLASARETTEN OCH KURHUSEN M. FL. SJUK-

143 Tab. N:o10. Tab. N:o 10. VÅRDSINRÄTTNINGAR VÅRDADE SJUKDOMAR ÅR XIII

144 XIV Tab. N:o 11. Tab. SAMMANDRAG AF RAPPORTER ÖFVER DE MED VENERISK SJUKDOM BEHÄFTADE SJUKE,

145 N:o 11. Tab. N:o 11. HVILKA BLIFVIT VÅRDADE Å RIKETS OFFENTLIGA SJUKVÅRDSINRÄTTNINGAR, ÅR xv

146 Tab. N:o 12. UPPGIFNE SJUKDOMSSYMPTOMER HOS DE UNDER ÅR 1863 Å RIKETS OFFENTLIGA SJUKVÅRDSINRÄTTNINGAR INTAGNE VENERISKE SJUKE. XVI Tab. N:o 12.

147 Tab. N:o 13. XVII Tab. N:o 13. UPPGIFNE ANTAL KURGÄSTER VID HELSOBRUNNAR, BAD- OCH KALLVATTENKUR- ANSTALTER I RIKET, ÅR Bil. till K. Sundh.-Coll. Berättelse för är

148 XVIII Tab. N:o 14. Tab. VID HELSOBRUNNAR OCH BAD- SAMT KALLVATTENKUR- ') Antagligen utgör en del af liar upptagne fall blodâdersvulst.

149 Tab. N:o 14. XIX N:o 14. ANSTALTER I RIKET BEHANDLADE SJUKDOMAR, ÅR 1863.

150 Tab. N:o 15. SAMMANDRAG AF RAPPORTERNA ANGÅENDE LÄKAREBESIGTNINGARNE Å BEVÄRINGSMANSKAPET AF 1863 ÅRS 1:STA KLASS. XX Tab. N:o 15.

151 Tab. N:o 16. SAMMANDRAG AF RAPPORTERNA ANGÅENDE LÄKAREBESIGTNINGARNE Å BEVÄRINGSMANSKAPET AF 1863 ÅRS 2:DRA MED 5:TE KLASS. Tab. N:o.16 XXI

152 XXII Tab.N:is17, 18- Tab. N:o 17. LÄNENS ORDNINGSFÖLJD MED HÄNSYN TILL ANTALET ANTAGLIGE OCH OANTAGLIGE BEVÄRINGSYNGLINGAR, ÅR Tab. N:o 18. KASSATIONS-ORSAKERNA HOS BEVÄRINGSSKYLDIGE ÅR 1863.

153 Tab.N:o19. XXIII Tab. N:o 19. SAMMANDRAG AF RAPPORTER RÖRANDE SJUKVÅRDEN VID ARMÉEN OCH FLOTTAN, ÅR a) Å garnisonerande truppers kaserner eller qvarter och flottans stationer vårdade sjuke.

154 XXIV Tab. N.o 20. Tab. SAMMANDRAG AF RAPPORTER RÖRANDE SJUKVÅRDEN UNDER INDELTA 1) I lunginflammation. 2 ) I hjernkongestion. 3) I typhus. 4) I kronisk magiuflammation. 5) I lunginflammation.

155 Tab. N:o 20. XXV N:o 20. ARMÉENS OCH BEVÄRINGSMANSKAPETS VAPENÖFNINGAR, ÅR ) I apoplexi. 7) I lunginflammation. 8) I Inngiallanimatioa. Bil. Ull K. Sundh.-Coll. Beråttelte för år

156 XXVI Tab. N:o 21. Tab. Å MILITÄRSJUKHUSEN VÅR-

157 Tab.N:o21. XXVII N:o 21. DADE SJUKDOMAR, AR 1863.

158 XXVIII Tab.N:is22, 23, 24. Tab. N:o 22. BARNMORSKEUNDERVISNINGEN I RIKET, ÅR Tab. N.o 23. BARNMORSKORNAS ANTAL OCH FÖRDELNING INOM LÄNEN, ÅR Tab. N:o 24. SAMMANDRAG AF INKOMNE BERÄTTELSER OM AF BARNMORSKOR VERKSTÄLLDE INSTRUMENTAL-FÖRLOSSNINGAR, ÅR 1863.

159 Tab.N:is25, 26. XXIX Tab. N:o 25. SKYDDSKOPPYMPNINGEN I RIKET, ÅR Tab. N:o 26. IFRÅN VACCINDEPOTERNA UTLEMNADE PORTIONER VACCINÄMNE, ÅR 1863.

160 XXX Tab. N:o 27. Tab. SAMMANDRAG AF DE TILL SUNDHETSKOLLEGIUM FRÅN LÄKARNE I RIKET

161 Tab. N:o 27. XXXI N:o 27. INKOMNA EMBETSBERÄTTELSER OM MEDICOLEGALA FÖRRÄTTNINGAR, ÅR 1863.

162 XXXII Tab. N:o 28. Tab. N:o 28. ÖFVERSIGT AF BEFINTLIGE APOTEKS ANTAL OCH NATUR INOM HVARJE LÄN, ÅR 1863.

163 Tab. N:is 29, 30. Tab. N:o 29. DJURLÄKARNES ANTAL OCH FÖRDELNING INOM LÄNEN, ÅR XXXIII Tab. N:O 30. AF DJURLÄKARE VERKSTÄLLDE EMBETSRESOR FÖR SJUKDOMARS HÄMMANDE BLAND HUS- DJUREN, SAMT MEDICINALFONDENS UTGIFTER DERFÖR, ÅR Bil. till S. Sundh.-Coil. Berättelse för år

164 XXXIV Tab.N:is31, 32. Tab. ÖFVERSIGT AF LÄNENS VIDD OCH FOLKMÄNGD SAMT BEFINTLIGE LÄKARE, Tab. SUMMARISK REDOGÖRELSE FÖR DE TILL KONGL. SUNDHETS-

165 Tab. N:is 31, 32. N:o 31. SJUKVÅRDSINRÄTTNINGAR, APOTEK OCH BARNMORSKOR, ÅR xxxv N:o 32. COLLEGII DISPOSITION STÄLLDE MEDEL, ÅR 1863.

166

167