UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. K, Hälso- och sjukvården. 1, Sundhetskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : P.A. Norstedt & söner, Täckningsår: = Ny följd Sundhetskollegium ersattes 1879 av Medicinalstyrelsen. Den underdåniga berättelsen innefattar särskilda redogörelser för: 1. Civila sjukvården. 8. Veterinärväsendet. 2. Besiktningar å beväringsmanskapet. 9. Understöd för vetenskapliga utrikes resor. 3. Arméns och flottans sjukvård. 10. Sundhetskollegii ämbetsverksamhet och en 4. Barnmorskeväsendet. jämförande översikt av sjukvårdspersonalen och 5. Skyddskoppympningen. anstalterna i riket. 6. Medico-legalaförrättningar. 11. Bihang: Dödsorsakerna i rikets städer enligt 7. Apoteksväsendet. intyg av läkare. Civila sjukvården beskriver topografi och endemiska sjukdomar, sammandrag av läkares ämbetsberättelser om under året gängse sjukdomar, m. m., samt väderlek, vattenstånd och skörd. Årsberättelsen 1861 innehåller: Översigt af helso- och sjukvården i Sverige under tioårsperioden , efter Kongl. Sundhets-collegiii uppdrag utarbetad af dess ledamot A. Timoleon Wistrand. Föregångare: Sundhets-collegii underdåniga berättelse om medicinalverket i riket. Stockholm : P.A. Norstedt & söner, Täckningsår: Årg. 1(1851)-10(1860). Efterföljare: Allmän hälso- och sjukvård / av Kungl. Medicinalstyrelsen. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Det civila veterinärväsendet / av Kungl. Medicinalstyrelsen. - Stockholm : P. A. Norstedt & söner, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Dödsorsaker / av Kungl. Statistiska centralbyrån. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Hälso- och sjukvård vid armén / av Kungl. Arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse. Stockholm : Palmquist, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: med titeln: Arméförvaltningens sjukvårdsstyrelses underdåniga berättelse. Hälso- och sjukvården vid marinen / av marinöverläkaren. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1911/ Översiktspublikationer: Historisk statistik för Sverige. D. 2, Väderlek, lantmäteri, jordbruk, skogsbruk, fiske t.o.m. år Stockholm : Statistiska centralbyrån, BISOS K1 digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) med stöd från Riksbankens Jubileumsfond, 2008 urn:nbn:se:scb-bi-k1-7301_

3 BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. K) HELSO- OCH SJUKVÅRDEN. I. Ny följd 13. SUNDHETS-COLLEGII UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅR STOCKHOLM, P. A. NORSTEDT & SÖNER, KUNGL. BOKTRYCKARE.

4

5 Innehållsförteckning. A. Underdånig Berättelse med tabeller. 1. Civila sjukvården sid Topografi och endemiska sjukdomar» Sammandrag af läkarnes embetsberättelser om gängse sjukdomar under året, m. m.» 4. Väderlek, vattenstånd och skörd» 5. Tab. Litt. A. Årsväxt och spanmålspriser» 5.»» B. Tyfösa och gastriska febrar» 6.»» C. Hjernfeber» 6.»» D. Difteri» 7.»» E. Strypsjuka» 7.» F. Kikhosta» 8.» G. Rödsot» 8.»» H. Kolera, kolerin och diarrhé» 9.»» I. Frossa» 14.»» K. Påssjuka» 14.»» L. Smittkoppor» 15.»» M. Skarlakansfeber» 15.»» N. Messling» 16.»» O. Lunginflammation, katarrh, m. m.» 17.»» P. Smittosam ögonsjukdom» 17.»» Q. Sammandrag för fem år af iakttagelser om temperatur, m. m.» 19.»» R. Uppgifne antal sjuke och döde i gängse sjukdomar» 20.»» S. Jemförelse med sjukdomsförhållandet under sistförflutna tioårsperiod» 21.»» T. Medicinalfondens utgifter för allm. sjukvården m. m.» Förbättrad läkarevård» 21. Tab. Litt. U. Förbättringar i läkarevården» 22.»» V. Antal läkare och läkarebefattningar» 22.»» X. Omsättning i civila läkarebefattningar» Civila sjukvårds-inrättningar» 23. Tab. Litt. Y. Sjukvården vid länslasaretterna i förhållande till sista qvinqvenniet» 26.»» Z. Å särskilda sjukhus vårdade sjuke» 26.»» Å. Å barnsjukhus och barnhus vårdade sjuke» 27.»» Ä. Å länslasaretten vårdade tyfösa febrar» 27.»» Ö.»» kräftsjukdomar» 28.»» Aa.»» sinnessjukdomar» 28.»» Bb.»» ögonsjukdomar» 29.»» Cc.»» tarmbråck» 29.»» Dd.»» sjukdomar i ändtarmen» 30.»» Ee.»» sjukdomar i urinverktygen» 30.»» Ff.»» sjukdomar i manliga könsdelar» 31.»» Gg.»» sjukdomar i qvinliga könsdelar» 31.»» Hh.»» sjukdomar i ledgångarne» 31.»» Ii.»» sjukdomar i ben och benhinna» 32.»» Kk.»» kroniska hudsjukdomar..» 32.»» Ll.»» tumörer» 33.»» Mm. Sammandrag af rapporterna från hospitalen» 33.»» Nn. Å allmänna elektricitets-inrättningen vårdade sjuke och sjukdomar» 34.»» Oo. Å gymnastiska central-institutet behandlade sjuke» 35.»» Pp. Å medico-gymnastiska institutet i Göteborg behandlade sjuke och sjukdomar» 36.»» Qq. Å gymnastiskt-ortopediska institutet vårdade sjuke och sjukdomar» 37.»» Rr. Å Stockholms sjukhem vårdade sjuke och sjukdomar» 38.»» Ss. Å barnbördshusen vårdade barnaföderskor» 39.»» Tt. Å barnbördshusen födde barn» 39.»» Uu. Sjukdomar bland barnföderskor efter förlossningen» 40.»» Vv. Antal lärjungar vid elementarläroverken, hvilka ej deltagit i gymnastiköfningar, jemte orsakerna dertill» Helsobrunnar och badanstalter» Sjukdomsförhållandet i fängelserna» 44. B. Tabellbilagor till den underdåniga Berättelsen. Civila sjukvården. Tab. N:o 1. Medeltemperatur, medelbarometerstånd och nederbörd sid. II.»» 2. Vattenhöjd i insjöarne» III.»» 3. Väderlekens och årsväxtens allmänna beskaffenhet samt helsotillståndet» III.»» 4. Tillkomne och afgångne spetelske sjuke» III.»» 5. Befintlige spetelske sjuke i Gefleborgs m. fl. län» IV.»» 6. Läkares embetsresor och medicinalfondens utgifter för sjukdomars hämmande» V.»» 7. Gängse sjukdomars månadtliga till- och aftagande» VI.»» 8. Befintlige läkarebefattningar inom hvarje län...» VII. Civila sjukvårds-inrättningar.»» 9. Sammandrag af revisionsberättelserna om kurhusmedlen jemte öfrige sjukhusen tillhörande fonder» VIII.»» 10. Å länslasaretten och kurhusen vårdade sjuke...» IX.»» 11. Å länslasaretten och kurhusen m. fl. sjukvårdsinrättningar vårdade sjukdomar» X.»» 12. Å offentliga sjukvårdsinrättningar vårdade veneriske sjuke» XVI.»» 13. Sjukdomssymptomer hos de under året intagne veneriske sjuke» XVIII. Helsobrunnar och badanstalter.»» 14. Antal kurgäster vid helsobrunnar och badanstalter» XIX.»» 15. Antal vårdade sjukdomar vid helsobrunnar och badanstalter.» XX. Besigtningar å beväringsmanskapet.»» 16. Sammandrag af rapporter rörande läkarebesigtning å 1:sta klassens beväringsmanskap» XXII.»» 17. Sammandrag af rapporter rörande läkarebesigtning å 2:dra 5:te klassernas beväringsmanskap» XXIII.»» 18. Länens ordningsföljd med hänsyn till antalet antagligt och oantagligt beväringsmanskap...» XXIV.»» 19. Kassationsorsakerne hos beväringsskyldige» XXIV. Arméens och flottans sjukvård.»» 20. Sammandrag af rapporter rörande sjukvården vid arméen och flottan» XXV.»» 21. Sammandrag af rapporter rörande sjukvården under indelta arméens och beväringens vapenöfningar» XXVI.»» 22. Å militärsjukhusen vårdade sjukdomar» XXVIII. Barnmorskeväsendet.»» 23. Antal utexaminerade barnmorskor» XXX.»» 24. Barmorskornas antal och fördelning inom länen» XXX.» 25. Af barnmorskor verkstälde instrumental-förlossningar» XXX. Skyddskoppympningen.»» 26. Antalet med framgång skyddskoppympade i hvarje län»» 27. Ifrån vaccindepôterna utlemnade portioner vaccinämne Rättsmedicinska undersökningar.»» 28. Sammandrag af berättelser om rättsmedicinska besigtningar» XXXI.» XXXI.» XXXII. Apoteksväsendet.»» 29. Befintlige apotek och deras natur inom hvarje län» XXXIV.

6 II 2. Besigtningar å beväringsmanskapet sid Sjukvården vid arméen och flottan» 45. Tab. Litt. Xx. Å Stockholms garnisons kaserner vårdade sjuke..» 45.»» Yy. Å Stockholms garnisons kaserner botade sjukdomar» 46.»» Zz. Sjukdomsförhållandet inom Stockholms garnisons kaserner under de särskilda månaderna» 46.»» Åå. Å garnisonssjukhuset vårdade sjuke och sjukdomar» 47.»» Ää. Sjuktillförselns månadtliga till- och aftagande å garnisonssjukhuset» 49.»» Öö. Från särskilda korpser vårdade sjuke å garnisonssjukhuset» 49.»» A 1. Å garnisonssjukhusets medicinska afdelning utskrifne sjukdomars fördelning» 50.»» B 1. Å garnisonssjukhusets medicinska afdelning vårdade sjukes månadtliga omsättning» 51.»» C 1. Vid garnisonerna i Skåne vårdade sjuke» 52.»» D 1. Från flottans särskilda korpser och stater i Carlskrona vårdade sjuke» 53.»» E 1. Från flottans särskilda korpser och stater i Stockholm vårdade sjuke..» 54.»» F 1. Sjukvården under sjöexpeditioner» 54.»» G 1. Revaccination af nyvärfvadt manskap» 57.»» H 1. Omsättningen vid militära läkarebefattningar» 58.»» I 1. Fältläkarekontorets inkomster och utgifter» 58. Veterinärväsendet. Tab. N:o 30. Djurläkarnes antal och fördelning inom länen. sid. XXXV.»» 31. Djurläkarnes embetsresor för sjukdomars hämmande bland husdjuren» XXXV.»» 32. Öfversigt af befintliga sjukvårds-personalen och anstalterna m. m. i riket» XXXVI.»» 33. Summarisk redogörelse för medicinalstatens tillgångar och utgifter år 1873 XXXVI. 4. Barnmorskeväsendet» 58.»» K 1. Disposition af de för barnmorske-undervisningen anslagne medel» Skyddskoppympningen» 60.»» L 1. Månadtliga antalet vaccinerade vid hufvudstadens depôter» 61.»» M 1. Vaccinations-fondens utgifter» Rättsmedicinska undersökningar» 64.»» N 1. Sammandrag af uppgifter om sjelfmorden» 65.»» O 1. Uppgifne antal sjelfmord i Stockholm månadtligen» 66.»» P 1. Till Sundhets-Collegium remitterade rättsmedicinska mål» Apoteksväsendet» 66.»» Q 1. Öfversigt af den farmaceutiska undervisningen...» 67.»» R 1. Apotekens antal och tillstånd» 68.»» S 1. Öfversigt af priset å öfverlåtne apoteksprivilegier» Veterinärväsendet» 71.»» T 1. Å veterinär-institutet i Stockholm vårdade sjuke husdjur :» 71.»» U 1. Å veterinär-inrättningen i Skara vårdade sjuke husdjur» 72.»» V 1. Springormssjukan i Helsingland» 80.»» X 1. Springormssjukan i Westerbotten» 80.»» Y 1. Uppgifna antalet sjuke och döde i gängse kreaturs-sjukdomar» 81.»» Z 1. Stockholms veterinär-instituts inkomster och utgifter» Understöd för vetenskapliga resor» Sundhets-Collegii embetsverksamhet» 83.»» Å 1. Antalet af Sundhets-Collegium handlagda mål...» 83. Öfversigt af sjukvårdspersonal och anstalter m. m. i riket» 83.

7 Table de matières. A. Rapport. 1. État sanitaire de la population civile pag. 2. Topographie et maladies endemiques» 2. Tab. Litt. A. Recoltes et prix de blé» 5.» B. Fièvre typhoïde.» 6.»» C. Meningite cérébrospinale épidémique» 6.»» D. Diphthérite» 7.»» E. Croup» 7.»» F. Coqueluche» 8.»» G. Dysentérie» 8.»» H. Choléra et diarrhé» 9.»» I. Fièvre intermittente» 14.» K. Oreillons» 14.»» L. Varioloïdes» 15.»» M. Scarlatine» 15.»» N. Rougeole» 16.»» O. Inflammation des poumons» 17.»» P. Ophtalmie épidémique» 17.»» Q. Comparation des observations météorologiques et hygiéniques » 19.»» R. Nombre approximatif des malades et des décès dans les épidémies 1873» 20.»» S. Nombre approximatif des malades et des décès dans les épidémies » 21.»» T. Dépenses extraordinaires de l'état pour les épidémies (col. 1 4), pour les épizooties (col. 5 7), pour les autopsies légales (col. 8 10)» 21. Officiers de santé» 21. Tab. Litt. U. L'accroissement des places d'officiers de santé...» 22.»» V. Nombre des médecins et des places d'officiers de santé (incl. ceux de l'armée et de la marine)...» 22.»» X. Mouvement du personel médical civil» 23. Hôpitaux civils» 23. Tab. Litt. Y. Mouvement des malades dans les hôpitaux civils 1873 et » 26.»» Z. Mouvement des malades dans quelques autres hôpitaux» 26.»» Å. Mouvement des malades dans les maisons d'orphelins et dans les hôpitaux pour les enfans malades» 27.» Ä. Fièvre typhoïde dans les hôpitaux civils de préfectures» 27.»» Ö. Maladies cancéreuses id.» 28.» Aa. Aliénés id.» 28.»» Bb. Maladies ophthalmiques id.» 29.»» Cc. Hernies id.» 29.»» Dd. Maladies du rectum id.» 30.»» Ee. Maladies du système uropoétique id.» 30.»» Ff. Maladies des organes génitaux de l'homme id.» 31.»» Gg. Maladies des organes génitaux de la femme id...» 31.»» Hh. Maladies des articulations id.» 31.»» Ii. Maladies des os id.» 32.»» Kk. Maladies de la peau id.» 32.» Ll. Tumeurs id.» 33.»» Mm. Mouvement des malades et dépenses des établissements d'aliénés» 33.»» Nn. Mouvement des malades traités aux frais publics par l'electricité» 34.»» Oo. Enumeration des malades et des maladies traités dans l'institute central gymnastique» 35.»» Pp. Enumeration des malades et des maladies traités dans l'institute gymnastique à Göteborg» 36.»» Qq. Mouvement des malades et des maladies traités aux frais publics par la gymnastique» 37.»» Rr. Enumeration des malades et des maladies traités dans l'hôpital des incurables à Stockholm» 38.»» Ss. Mouvement des malades dans les maisons d'accouchement» 39.»» Tt. Les enfans nés dans les maisons d'accouchement» 39.»» Uu. Maladies des femmes après l'accouchement» 40.»» Vv. Nombre des élèves des écoles publiques qui à causes speciales sont exempts des exercises gymnastiques» 41. Eaux minerales, bains de mer et établissements hydrothérapeutiques» 41. Etat sanitaire dans les prisons» 44. B. Tableaux annexées. État sanitaire de la population civile. Tab. N:o 1. Température moyenne, Hauteur moyenne de baromètre et Hauteur moyenne de l'eau tombée pag. II.»» 2. Hauteur des eaux des grands lacs» III.»» 3. Observations météorologiques et hygiéniques...» III.»» 4. L'éléphantiasis dans la province de Helsingland» III.»» 5. Nombre et mouvement des malades» IV.»» 6. Nombre des visites officielles des médecins cantonnaux à la campagne» V.»» 7. Nombre approximatif des maladies épidémiques par mois» VI. Officiers de santé.»» 8. Nombre des places d'officiers civils de santé, par préfectures Hôpitaux civils.»» 9. Recettes et dépenses des hôpitaux civils de préfectures» VII.» VIII.»» 10. Mouvement des malades dans les hôpitaux civils» IX.»» 11. Mouvement des maladies dans les hôpitaux civils» X.»» 12. Mouvement des malades syphilitiques dans les hôpitaux» XVI.»» 13. Symptômes des syphilitiques admis dans les hôpitaux» XVIII. Eaux minérales, bains de mer et établissements hydrothérapeutiques.»» 14. Nombre des visiteurs des eaux minérales, des bains de mer et des établissements hydrothérapeutiques» XIX.»» 15. Maladies des visiteurs des eaux minérales et des bains de mer» XX. Conscription.»» 16. Résultats des rapports des médecins chargés d'éxa-» XXII.»» 17. miner les conscripts de toutes les 5 classes» XXIII.»» 18. Nombre des conscripts, par préfectures» XXIV.»» 19. Causes d'exemption du service de conscription» XXIV. État et service de santé de l'armée et de la marine.»» 20. Mouvement des malades de l'armée et de la marine: a) dans les garnisons, b) dans les hôpitaux militaires» XXV.»» 21. Mouvement des malades durant les exercises de l'armée» XXVI.»» 22. Mouvement des maladies dans les hôpitaux militaires» XXVIII. Sages-femmes.»» 23. Sorties des écoles pour l'enseignement des sagesfemmes» XXX.»» 24. Nombre des sages-femmes, par préfectures» XXX.»» 25. Nombre des cas d'accouchements qui ont exigé l'emploi des instruments» XXX. Vaccination.»» 26. Nombre des vaccinés, par préfectures» XXXI.»» 27. Nombre des portions de vaccine expédiés par les dépôts» XXXI. Autopsies légales.»» 28. Résultats des rapports sur les autopsies légales» XXXII. Pharmacies.»» 29. Nombre des pharmacies, par préfectures» XXXIV.

8 IV 2. Conscription pag État et service de santé de l'armée et de la marine» 45 Tab. Litt. Xx. Mouvement des malades de la garnison de Stockholm» 45.»» Yy. Maladies traitées dans les casernes de Stockholm» 46.»» Zz. Mouvement des malades par mois dans les casernes de Stockholm» 46.»» Åå. Enumeration des malades et des maladies, traités â l'hôpital militaire de Stockholm» 47.»» Ää. Mouvement des malades par mois dans l'hôpital militaire de Stockholm» 49.»» Öö. Mouvement des malades par régiment à l'hôpital militaire de Stockholm» 49.»» A 1. Maladies traitées au service médicale de l'hôpital militaire de Stockholm» 50.» B 1. Mouvement des malades par mois au service medical du dit hôpital» 51.» C 1. Mouvement de malades des garnisons de Skåne» 52.» D 1. Mouvement des malades de la division de la marine à Carlskrona, traités ou à l'hôpital ou à domicile» 53.»» E 1. Mouvement des malades de la division de la marine à Stockholm» 54.» F 1. Nombre des malades pendant les expéditions maritimes» 54.» G 1. Revaccination des recrues de l'armée» 57.»» H 1. Mouvement du personel médical militaire» 58.»» I 1. Recettes et dépenses du bureau de l'entretien du matériel des ambulances» Sages-femmes» 58.» K 1. Dépenses de l'état pour les écoles de sages-femmes» Vaccination» 60.» L 1. Nombre des vaccinés à Stockholm, par mois» 61. M 1. Dépenses de l'état pour la vaccination» Autopsies légales» 64.»» N 1. Suicides» 65.» O 1. Nombre des suicides à Stockholm, par mois «66.» P 1. Consultations du Conseil supérieur de santé, demandés par les Tribunaux» Pharmacies.» 66.» Q 1. État de l'enseignement dans l'école de pharmacie» 67.»» R 1. L'acroissement et l'état des pharmacies» 68. S 1. Aperçu des prix payés pour les priviléges de pharmacies vendus» Établissements vétérinaires et Épizooties» 71..»» T 1. Nombre des animaux domestiques malades traités dans l'institute vétérinaire de Stockholm» 71..» U 1. Nombre des animaux domestiques malades traités dans l'établissement vétérinaire de Skara» 72. V 1. Morve dans la province de Helsingland» 80.» X 1. Morve dans la préfecture de Westerbotten» 80.» Y1. Nombre approximatif des animaux malades et morts dans les épizooties» 81.»» Z 1. Dépenses de l'état pour l'institute vétérinaire de Stockholm» Soutiens pour voyages scientifiques» Travaux du Conseil supérieur de santé» 83.»» Å 1. Aperçu des travaux du Conseil supérieur» 83. Médecins vétérinaires, épizooties. Tab. N:o 30. Nombre des médecins vétérinaires, par préfectures pag. XXXV.»» 31. Nombre des visites officielles des médecins vétérinaires à la campagne» XXXV.»» 32. Médecins, hôpitaux, pharmacies, sages-femmes, par habitante et par préfectures»» 33. Recettes et dépenses du Conseil supérieur de santé pendant l'année 1873» XXXVI.» XXXVI.

9 STORMÄKTIGSTE ALLERNÅDIGSTE KONUNG! Den underdåniga berättelse om helso- och sjukvården i riket under år 1873, hvilken härmed till Eders Kongl. Maj:t öfverlemnas, är uppstäld hufvudsakligcn efter samma plan som förut och omfattar särskilda redogörelser för: 1. Civila sjukvården. 4. Barnmorskeväsendet. 8. Veterinärväsendet. rande öfversigt af sjukvårds- 2. Besigtningar å beväringsman- 5. Skyddskoppympningen. 9. Understöd för vetenskapliga personalen och anstalterna i skåpet. 6. Rättsmedicinska undersök- utrikes resor. riket. 3. Arméens och flottans sjuk- ningar. 10. Sundhets-Collegii Embetsvard. 7. Apoteksväsendet. verksamhet och en jemfö- Ä". Unnith.-Coll. Berättelse fur nr

10 2 Året Civila sjukvården. Topografi, m. m. Wester-Norrlands län. Såsom ett tillägg till förut i årsberättelserna lemnade topografiska redogörelser har Collegium ansett sig böra meddela följande, uti vederbörande läkares årsberättelser intagna uppgifter om folkets lefnadssätt och andra på allmänna helsotillståndet inverkande omständigheter samt hos invånarne allmännare förekommande stationära eller endemiska sjukdomar inom åtskilliga tjenstedistrikter. Wester-Norrlads län. Sundsvalls provincialläkaredistrikt. Under årets lopp har mitt distrikt icke undergått några förändringar med afseende på utsträckning; folkmängden deremot har, till följd af ej obetydliga inflyttningar på längre eller kortare tid, något ökats. Mitt i förra årsrapporten afgifna omdöme om ortens förhållanden, folklynnet ra. m. måste jag äfven nu, sedan jag kan anse mig fullt hemmastadd inom mitt distrikt, vidhålla. Staden Sundsvall med dess omkringliggande nejd kan i sanning sägas vara något högst egendomligt, och jag skulle vilja likna den vid ett ungt Amerika, sådant jag tänkt mig det. Det lugna framåtskridandet, under hvilket samhället förkofias i intellektuell och materielt afseende, finnes egentligen ej; arbetet här är rastlöst, och hvar och en söker med feberaktig ifver tillgodogöra sig de goda tiderna; under det att många snart nog förvärfva ekonomiskt oberoende, florera å andra sidan utsväfningar och elände af alla slag. Den stora penningetillgången, betingad af skogsafverkning och i allmänhet en särdeles rask omsättning, har uppjagat lifsmedlen, bostäder m. ni. till ett särdeles högt pris, och isynnerhet verkat att all arbetskraft af såväl menniskor som djur blifvit oerhördt dyr. Arbetarens stora förtjenster användas dock ofta nog till stor del på utsväfningar, hvarigenom sparpenningen ej blir större än förut, men deremot det moraliska tillståndet betydligt försämradt. De delar af distriktet, d. v. s. de från staden mera aflägsua, som gått relativt oberoende af skogsspekulationer och der åkerbruket fortfarande idkas såsom hufrudnäring, äro dock med afseende på folklynnet olika de andra. Ehuru egemiyttan hos den egentlige Norrlänningen spelar en särdeles utpreglad rol, och ehuru hans karaktär af naturen är sträf och så sjelfständig, att den urartar till envishet, finnes dock hos honom en stark känsla af och för det rätta, äfvensom han sällan torde neka sin hjelp, då den verkligen behöfves. Dessa vackra drag hos honom äro ofta parade med och till en del beroende på en sann gudsfruktan, som jag ofta nog här funnit. Jordbruket står i allmänhet efter sin tid, och orsaken härtill bör sökas dels deruti, att Norrlänningen ännu icke hunnit eller insett värdet af att tillgodogöra sig nyare tiders förbättringar i rationelt jordbruk, dels äfven deruti att timmmerkörning och varuforsling betingat så höga aflöningar, att jordbrukaren funnit sin uträkning vid, att på dem nedlägga sina och dragarnes krafter. Jag tror dock att denna del af Norrland snart i detta afseende går en annan framtid till mötes, då Sundsvalls Torphammars jernväg på sträckan genom mitt distrikt snart är färdig, och de tusentals dagsverken, som ') RL fl mit: Medicinalrådet Kullberg. 1. Civila sjukvården. 1. Topografi och endemiska sjukdomar 1 ). förut blifvit lagda på landsvägen till Jemtland, äfvensom på resor från landet till staden, ovilkorligen till stor del måste egnas jordbruket, som genom lätt afsättning af sina produkter till såväl det framåtgående Sundsvall, som de i närheten liggande folkrika sågverken, der stor brist på landtniannaprodukter nu råder, bör kunna blifva vinstgifvande. (Prov.-läkare Baggstedt.) Wifsta Varfs distrikt. Samma gynsamma konjunkturer för trädvaruexport, som under 1872, hafva äfven detta år fortfarit och stora penningsummor utdelats bland allmogen och arbetarne. Ringa välsignelse är det dock i allmänhet med denna rika penningetillgång. Misshushållningen fortfar och penningevärdet sjunker alltmera. En arbetare t. ex. med hustru och 2 små barn, som åtnjuter alla de förmåner, h vilka flertalet af sågverken nu erbjuda sina arbetare, förtjenar under hela sommaren 20 k 25 kronor i hvarje vecka, men har vid hösten, då förtjensten blir mindre, ej ett öres besparing. En bonde, som under en arbetsvecka och på en tid, då han ej har arbete hemma för sina hästar, med 2:ne dragare ej kan förtjena mera än 100 kronor, blir missbelåten och reser hem. Dessa exempel äro ej enstaka. Tvärtom tyckes misshushållningen bland arbetarne vara ganska vanlig. Då jordegaren på landsvägen och vid sågverken så lätt kan förtjena stora summor med sina hästar, torde frestelsen för honom att åsidosätta skötandet af den lilla jordtorfvan blifva mycket stor. Också hör man ej på denna trakt omtalas några odlingsföretag eller försök att på ett rationelare sätt sköta jorden. Superiet tilltager i en förfärande grad och de inånga ångbåtarne, som numera trafikera Alnösundet, äro flytande krogar, der synnerligast ungdomen, äfven qvinnor, öfverlasta sig. 01- krogarne omkring sågverken äro ock ett tillhåll för arbetarne, der de fortfarande ha ett lätt tillfälle att berusa sig och förstöra sin förtjenst. Ett försök har gjorts att till nästa sommar få inskränkt krogrörelsen å ångbåtarne. Lyckas detta, och om vi få en mera skärpt lagstiftning för ölkrogarne, kan man hoppas att det skall bli en förändring till det bättre. Sorgligt nog är det ungdomen, synnerligast den manliga mellan år, som är mest hemfallen åt superiet och dess följder. Ar detta ej någon tillfällighet, utan skall det uppvexande slägtet, såsom hittills, hängifva sig åt dryckenskapslasten, måste man befara att distriktets befolkning om ett tiotal af år bli ytterst demoraliserad. De under årets början så mycket "omtalade Ljustaspökerierna bevisa, huru mycket vidskepelse ännu finnes ej allenast bland allmogen utan äfven bland de s. k. bättre klasserna. De båda gummorna, mor och dotter,»som ansattes af djefvulen,» voro förmögna och utan arfvingar i rätt nedstigande led samt hade ett så kalladt födoråd, som var jemförelsevis stort, jemte en beqväm och rymlig bostad. Att dessa s. k. spökerier ej voro annat än förföljelser, tillstälda och listigt uttänkta af någon eller några bland gummornas omgifning, som kunde ha nytta af deras aflägsnande, är naturligt. Ledsamt nog bereddes det ej tillfälle för någon skicklig poliskarl att blotta illgerningsmännen och befordra dem till välförtjent straff. Tvärtom vunno dessa åtmin-

11 Året Civila sjukvården. Topografi, m. m. Wester-Norrlands län. 3 stone indirekt sitt mal, ty gummorna flyttade, för att få vara ifred, ifrån sin beqvänia bostad, och en af dem sjuknade snart och afled i blodkoppor, antagligen smittad af någon bland de tusende, som vallfärdade till Ljusta, ej' endast för att se stället och hålen i väggarna etc, utan äfven de sorgligt ryktbara gummorna. (Distr.-läk. Svderbaum.) Skogs provincialläkare-distrikt. Distriktet, beläget pä ö2,5o' till 63, u' nordlig bredd, bildar en mellan Angermanulfven i sydvest och hafvet i öster utskjutande landtunga af circa 15 qv.-niil areal och med omkring 12,000 invånare, fördelade på 7 socknar: Wibyggerå, Nordingrå, Ullånger, Skog, Nora, Bjertrå och Styrsnäs. Landskapet är rikt på vattendrag och särdeles kuperadt. Väldiga massor af gråberg, klädda med barrskog, genomdraga det i mer eller mindre sammanhängande sträckningar från nordvest till sydost och torde sålunda böra anses som iindgrenar af fjellryggen, hvilka här uppnå en temligen ansenlig höjd, innan de stupa i hafvet. Särdeles framstår i detta hänseende Nordingrå socken, den ytterst i öster utskjutande delen af distriktet, med sina storartade bergpartier samt mellanliggande dalar och vattendrag, erbjudande perspektiver, som väcka främlingens förvåning; likaledes vissa delar af Wibyggerå och Nora socknar. I allmänhet kan man säga, att distriktet återgifver, såsom ock framgår af grannskapet, nedre Angermanelfvens beprisade naturskönhet. Jordmånen är, trots sin oländighet, ej obördig och hufvudsakligen lerbunden, tillhörande de s. k. submarina lerorna, hvadan också tallskogen, såsom företrädesvis väljande krossgruset, är sällsynt och endast förekommande på de högre bergen. Temligen rik löfskog af björk, al, asp, rönn och pilarter, bidrager att gifva omvexling åt landskapet och grannskapet af hafvet skyddar något så när från förstörande froster. Ortens hufvudsäde är korn, som ock gifver det förnämsta födoämnet; råg och hafre samt ärter odlas obetydligt; potatis fullt ut till husbehof. Betet skall vara kraftigt och gräsrika ängar samt vallar gifva ej obetydligt med hö, äfven till afsalu, meu kreatursafveln, särdeles kor och får, är jeinmerlig. I allmänhet skötes jorbruket föga rationelt och står, likasom ladugårdsskötseln, efter för den egentliga hufvudnäringen, skogsafverkningen, och kan ej uthärda konkurrens dermed. Då man tager i betraktande att endast inom distriktet snart finnas 8 ångsågar, förutom vattensågar vid snart sagdt hvarje betydligare bäck, inses lätteligen, hvilken mängd af arbetskrafter derigenom skall dragas från jordens skötsel, och att den senare skall draga kortare strået under en tid, då särdeles gynsamma konjunkturer i trädaffärer tillåta dess målsmän att gifva sina arbetare ända till 5 kronor om dagen och derutöfver. Icke mindre ogynsamt har skogsrörelsen verkat i nästan alla andra hänseenden och icke minst på befolkningen sjelf. Den har höjt priserna på alla förnödenheter till det otroliga, födt tycke för ett oregelbundet lif, smak för lyx och öfverflöd samt spridt vinningslystnad och lust för prejerier äfven ned i de djupa lederna, som, smittade af exemplet, börja handla och vandia för egen räkning. Och dock lemnar jag här alldeles åsido misshushållningen med sjelfva skogen och dess möjliga följder med afseende på klimatiska förhållanden etc, såsom förande för långt från ämnet. Öfriga näringar äro fiske, särdeles strömmingsfiske i skärgårdarne, samt linodling, hvaraf det eftersökta Norrlandslärftet beredes; men äfven denna vackra och kanske enda husslöjd härstädes är i aftagande såsom icke mera lönande. Befolkningen företer i sina fysiska egenskaper intet anmärkningsvärdt, som skiljer den från den öfriga svenska allmogen. Folklynnet, sjelfständigt men något sträft och otillgängligt, synnerligen mot främlingar och herremän, misshagar visserligen genom ett visst trots på ytan och skrytaktigt uppträdande så i..ord som låter, men gömmer ännu på djupet ganska mycket af gammal tro och heder, hvilande på en allvarsam, nästan religiös grundstämning. I handel och vandel är dock folket ej så nogräknadt Norrlandsbonden är född köpman och de medfödda anlagen hafva genom de myckna skogsköpen, hästaffärer, m. m. utvecklat sig, ej alltid i den vackraste riktningen och slugt anlagda planer att lura sin nästa eller att kringgå en gifven lag betraktas ej såsom något skamligt. Seder och bruk förete intet ovanligt och förråda föga poesi. Lefnadssättet är enkelt och afmätt, nästan torftigt samt mera hyfsadt än jag sett på något annat ställe i Norrland. Den förnämsta födan utgöres nästan uteslutande af mjölmat: gröt, välling och potatis, men som intages desto oftare och i otroliga portioner. Den animaliska födan representeras hufvudsakligen af salt strömming och mera undantagsvis af salt fläsk och kött. Magens öfverlastande samt den myckna salta födan framkalla ständig törst och till dess släckande begagnas mest surt, ojäst svagdricka; kallt vatten anses just ej helsosamt. Missbruk af spirituösa är ej allmänt och förekommer endast vid bruken och handelsbodarne, sällan i hemmet.. Bostäderna, i allmänhet ljusa och rymliga, om ock ej alltid så renliga, äro kalla och dragiga och just ej lämpliga för helsans bevarande, isynnerhet som bruket att äfven om vintern ligga i kallrum bibehåller sig synnerligen hos ungdomen. Klädedrägten är lämplig och tillräcklig, nästan luxuriös, men i sanitärt hänseende tillfredsställande. (Prov.-läk. Malmgren.} Ytter-Lännäs distrikt. Någon förändring i afseende på distriktets storlek, iuvånarnes antal, lefnadssätt och sysselsättningar har icke inträffat. Trädvaruhandteringen utgör nu, liksom under de förra åren, hufvudsakliga näringsfånget, dernäst kommer jordbruket och någon sjöfart. De uppdrifna priserna på trädvaror hafva i sin ordning här äfven uppdrifvit priserna på alla arbetslöner och svårt är för jordbrukaren att kunna få tjenare till drägliga priser. Lönen för en fullgod dräng utgör utom föda och extra förmoner 300, för en piga kronor. Att jordbruket under sådana förhållanden har svårt att höja sig är klart; men man måste dock medgifva att en och annan bonde söker taga de första stapplande stegen på det rationella landtbrukets bana. Man får se spridda försök till afdikning och torrläggning såväl genom öppna som täckta diken och äfven försök till circulationsbruk. Mejerihandteringen står på klena fötter och det är svårt att inom distriktet få köpa smör och mjölk. Saknaden af dessa varor är stor för sågverksarbetarne, som, isynnerhet de extra och dessa äro de flesta, i stället äro hänvisade, hufvudsakligen till amerikanskt fläsk. Med förstkommande ångbåtar anlända årligen till distriktet närmare 1,000 extra arbetare från Wermland, Småland och till ej ringa del från Finland. Många af dessa, i synnerhet Vermländningarne, hafva årligen sitt arbete vid ett och samma sågverk. Sämst äro finnarne, snuskiga, supiga, lata och fallna för slagsmål. Att lefnadssättet bland dessa extra arbetare ej är det ordentligaste, faller af sig sjelft och nedlägges en stor del af den rika förtjensten på lönkrogen eller på ölstugan, på hvilka ställen det serveras med öl, bränvin och flera sorters viner under

12 4 Året Civila sjukvården. Topografi, m. m. Jemtlands län. namn af»liberté»,»calabria», utgörande mer och mindre färgade spritblandningar. Äfven champagne försmås icke. Den öfriga delen af förtjensten annammas af Iandthandlare och kringresande judar. Norrland måste vara ett riktigt eldorado för profryttare och dylikt tolk. Vintertiden öfversvämmas landet af resande»grosshandlare» af alla klasser; om sommaren af en massa schackerjudar med allehanda kram. Så snart en aflöningsdag inträffat vid något sågverk, komma de som schakalerna och slå sig ned 10 ä 12 stycken, öppnande handel, derifrån flyttande till ett annat sågverk och så undan för undan under hela sommaren. De goda tiderna hafva äfven på ortens infödda, såväl lösa som fasta, jordbrukande befolkning utöfvat ett demoraliserande inflytande. Höga betalningar fordras för allt. Menuiskokärlek, gästvänlighet, redbarhet hafva lemnat rum för opålitlighet, försök att bedraga hvarandra, oginhet, hårdhet mot medmenniskor. Penningen är dagens lösen. Under de få år jag vistats här har jag tyvärr sett den moraliska känslan hos befolkningen sjunka mer och mer och tror jag, att hos största delen ej finnes tanke på annat än det rent materiella. (Distr.-läk. Kempe.) Jemtlands län. Svegs provincialläkare-distrikt. Huru stor dödligheten är bland de späda barnen inom Herjeådalen är mig icke bekant, då jag ej erhåller några utdrag ur församlingarnes dödböcker; jag tror emellertid icke att den är stor. Såsom inverkande på densamma sätter jag framför allt en förvänd vård och ans af barnet, såsom jag i mina föregående årsberättelser omnämnt. Barnen få både i tid och otid föda, ofta af otjenlig beskaffenhet. I regeln tystas de genom att inödrarne räcka dem bröstet eller lägga dem en sudd i munnen. Fullt trovärdiga qvinnor hafva försäkrat mig, att icke årsgamla barn mycket ofta få kaffe, hvarefter de sägas vara»mycket snåla», när man väl börjat gifva dem samt äfven i hus, der bränvin mera allmänt begagnas, ej så sällan dylikt. Natuiligtv : s alstras häraf rubbningar och sjukdomar i matsmältningsorganerna, och äro katarrer i dessa organer hos späda barn mycket allmänna; läkaren rådfrågas dock mindre ofta härför, emedan detta onda i allmänhet anses bero på svårighet vid tändernas framkomst och kallas ock gemenligen»ondt för tänder.» Kalla, dragiga och ofta tillföljd af osnygghet osunda bostäder inverka betydligt på de späda barnens helsa, såsom jag i föregående årsberättelser framhållit. Lappbefolkningen inom l lerjeådalen hyser stor tillgifvenhet för sina barn och vårdar dem med stor omsorg, hvilken framför allt går ut på att härda dem mot det hårda klimatet. Detta senare jemte deras sätt att härda barnen emot detsamma inverkar framför allt på dödligheten bland de späda lappbarnen. Såsnart ct-t barn är födt, svepes det numera in uti linne eller bomullstyg; och var det förr i tiden, som barnen nakna ned- lades i»jetkomen», såsom den skoformiga inrättning kallas, uti hvilken lapparne nedlägga sina späda barn. Från barnens födelse tills de äro årsgamla badas de dagligen eller»nästan dagligen» i varmt vatten;»det är nödvändigt hålla barnen rena från smuts, om de ej skola bli surögda», yttrade en gammal Iappqvinna, som sjelf födt 16 barn till verlden. Från det barnen äro årsgamla tills de bli 5 eller 6 år, badas de hvarje lördag. Dessa bad räcka vanligen 1 / t till V2 timma såsom jag sjelf varit vittne till, och äro i sanning intet narri att genomgå. I den medelmåttigt stora kopparkitteln, som alltid finnes i en lappkoja, uppvärmes vatten dock ej till så stor mängd, att det går upp till axlarne på barnet, när det sitter deruti. När kitteln blifvit så sval, att barnet kan stå uti densamma, ställes det deri, ingnides esomoftast med tvål öfver hela kroppen, som öfversköljes med vatten, så ofta qvinnan hinner med. Den allra mesta tiden står barnet upprätt i kitteln och har hela bålen öfver vattnet, midt uuder det alltid öppna rökfånget, straxt bredvid den endast med en vadmalslapp tillstängda dörröppningen. Då jag gjorde inödrarne uppmärksamma på detta förhållande och att det kunde menligt inverka på barnens helsa, svarade de mig leende:»åh de skola härdas.» Efter badet torkades de väl; det ena barnet, som var ej fullt '/ 2 år gammalt, påkläddes en slags ylleskjorta, som räckte ned till knäna, men i regeln genom barnets ständiga rörelser icke ens höljde magen; detta blef dess enda beklädnad. Så fick det ligga på moderns knä, så på renhudarne på kojans golf, så nedlades det i jetkomen. Dia få lappbarnen så ofta de skrika, men tycker modern att det sker mer än tillbörligt ofta, isynnerhet då hon på annat sätt är sysselsatt, lägger hon en»tåta» eller sudd i munnen på detsamma. Denna består för helt späda barn af eu i en linnelapp inlagd sockerbit; äro barnen äldre eller man föga socker har, begagnas i dess ställe gröt eller renost. Modern för alltid sitt späda barn med sig i jetkomen, sedan hon först med största noggrannhet rengjort barnet och iordningställt den senare, hvilket tillgår på så sätt, att hon först lägger så kalladt»lappgräs», beredt af Carexarter, på bottnen, derofvanpå ett renkalfskinn, så ett kläde och ofvanpå det renhår, hvaruti slutligen barnet lägges. Alla de späda barn jag sett i fjällen, voro ständigt klädda i ylleskjorta. För att hindra uppkomsten af hudlöshet begagna lapparne sig af barkmjöl, som de skaffa sig för hvarje gång de behöfva det, genom att med en knif skrapa på barken på en torr björkgren, ett medel, som är lika ändamålsenligt som lätt bekommet. Om dödligheten bland lapparnes späda barn är stor, är mig ej kändt. Det skulle emellertid ej förvåna mig, om så vore förhållandet. Likväl ser inan alltid många barn, när man besöker lapparne i deras hem. (Prov.-läkare C. P. Aström.) 2. Sammandrag af läkarnes embetsberättelser om gängse sjukdomar under året atom sjukhus 1 ). (Tabb. N:is 1 8). För år 1873 Iiafva till Collegiuui inkommit 303 årsberättelser, distriktsläkare 3 ), 2 grufläkare, 93 stads- 4 ), stadsdistrikts- eller nemligen från 132 provincial- och extra provincialläkare 2 ), 41 fattigläkare, 17 fängelseläkare och 18 jernvägsläkare. Af dessa berättelser, jemförde med omkring 850 rapporter angående allmän '} Referent: Medicinalrådet Kullberg. 2 ) Bland hvilka äfven från Provineialkirurgen i Stockholms län samt från Gu- 3 ) Årsberättelse har icke inkommit från Åtvidabergs och Känsö distrikt. vernements- och Carnisonsläkaren å St. Barthelemy. l 'rån Cimbrishainns 4 ) Saknas från Skara och Köping samt, i följd af tjenstinnehafvarens dödsfall, distrikt har, i följd af tjenstinnehafvarens dödsfall, årsberättelse uteblifvit. från Förste Stadsläkaren i Arboga.

13 Året Civila sjukvården. Meteorologiska observationer. Vattenståndet. Årsväxten. Medelprisen å spanmål. 5 sjuklighet och farsoter samt vederbörande läkares deraf föranledda embetsresor, hafva bland annat inhemtats följande upplysningar om väderleken under de särskilda årstiderna, årsväxten och helsotillståndet i rikets olika delar samt de sjukdomar, som der förekommit. Detta sammandrag redogör dock hufvudsakligen för de s. k. folksjukdomarnes och i allmänhet hetsiga sjukdomars freqvens och utbredning, hvilka företrädesvis påkalla vederbörande provincial- och distriktläkares embetsverksamliet, men redogörelsen för länslasaretter och kurhus och andra civila sjukvårdsinrättningar omfattar derjemte öfriga sjukdomar, hvilka på dessa inrättningar varit föremål för behandling. Beträffande väderlekens och årsväxtens förhållande, så vidt detsamma kan hafva utöfvat något inflytande på helsotillståndet hos rikets invånare, har år 1873, enligt hvad de inkomna årsberättelserna utvisa, öfverhufvud varit varmt och nederbörden ganska betydlig. Efter en blid och snöfattig vinter inträdde en kylig vår. Sommarens förra del var varm och torr; dess senare mera regnig och hösten åtföljd af ihållande regn. Medeltemperaturen för året utgjorde för Stockholm + 6,4l (emot + 6,80 år 1872); den var under det första eller vinterqvartalet 0, >7, under våren (April Maj) + 4,ir>, under sommaren (Juni September) + 15,i och under höstqvartalet + 3,n, eller sammanräknadt för 6 vinter- och höstmånader + l,:s(i samt för 6 våroch sommarmånader + ll,i. Nederbörden utgjorde i Stockholm under vinterqvartalet 2,08 svenska decimaltum, under våren (April Maj) 2,00, under sommaren (Juni September) 6,i9 och under höstqvartalet 4,23, samt uppgick för hela året till 16,(ifi dec.tum (emot 14,74 under år 1872). Tab. N:o 1. Tab. N:o 1 innefattar ett sammandrag af meteorologiska observationer '), anstälda uti städer, belägna vid olika breddgrad och höjd öfver hafvet, nemligen Haparanda, Ilernösand och Stockholm vid hafvet på östra kuststräckan, Göteborg vid hafvet på vestra kusten, Östersund, Falun och Vexiö på norra och södra landhöjden, Carlstad vid landets största insjö, Upsala och Lund på mellersta och södra låglandet samt Wisby från öklimat. Tab. N:o 2. Tab. N:o 2 innefattar ett sammandrag af iakttagelser å vattenståndet uti tre bland låglandsbältets största sjöar, Mä- ') Enligt meddelande från Meteorologiska Centralanstalten i Stockholm. låren, Hjelmaren och Wenern, anstälda vid Stockholms sluss, Notholmen vid lljelmare kanal och vid Wenerborgs kanalkontor. Den utvisar, att Mälaren, som under 1872 hade en medelhöjd af 14,3 fot öfver Stockholms slusströskel, steg i Februari till 16,5, föll åter i Augusti och September till 13,8 men steg ånyo i November och December till 14,9 fot; dess medelhöjd för året var 14,7. Hjelmaren, hvars medelvattenhöjd för år 1872 var 1,1 fot under nollpunkten å vattenmärket vid Notholmen (beläget 79 fot öfver hafvet), hade i Februari 1873 sitt högsta vattenstånd under året, nemligen 0,8 fot öfver samt i September och Oktober sitt lägsta, nemligen, 1,2 fot nnder nollpunkten; dess medelhöjd för året var 0,3 fot under nollpunkten. Wenern hade år 1872 en medelhöjd af 13,4 fot, stod under 1873 lägst i Augusti, 16,{, och högst i November, 18,2 fot; dess medelhöjd för året var 17,0 fot. Ur Statskontorets underdåniga berättelse om årsväxten Tab. lätt. A. inom riket framgår att, enligt de af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande afgifna rapporter, årets gröda varit gud i 2 län: Calmar och Elfsborgs; öfver medelmåttan i 13 län: Upsala, Södermanlands, Östergötlands, Kronobergs, Blekinge, Hallands, Göteborgs och Bohus, Wermlands, Örebro, Westmanlands, Stora Kopparbergs, Gefleborgs och Jemtlands, samt medelmåttig i 9 län: Stockholms, Jönköpings, Gotlands, Christianstads, Malmöhus, Skaraborgs, Wester-Norrlands, Westerbottens och Norrbottens, eller för hela riket öfver medelmåttan. Tab. Litt. A. utvisar, enligt Statskontorets berättelse, årsväxtens förhållande i hvarje särskildt län samt priset på spanmål, hälften råg och hälften korn, efter de vid slutet af det föregående året upprättade markegångstaxorna. Det af Kammar-Collegium efter medelprisen af hvarje läns år 1872 åsatta markegång beräknade och för 1873 faststälda riksmarkegångspriset å spanmål, hälften råg och hälften korn, har, såsom af Tab. Litt. A synes, utgjort 2 R:dr 38 öre R:mt för kubikfoten eller 14 R:dr 99 öre för 6,3 kubikfot, motsvarande det gamla tunnmåttet. De embetsresor, som vederbörande läkare under året Tab. N:r 6. verkstält med anledning af farsoter, smittosamma sjukdomar och i öfrigt allmännare sjuklighet, hafva, enligt hvad Tab. N:o 6 Tab. Litt. A. Årsväxtens förhållande i riket samt spanmålspriserna år 1873.

14 6 Året Civila sjukvården. Läkares embetsresor. Gängse sjukdomar. Tyfösa och gastriska febrar. utvisar, varit tillsamman 748 (bland hvilka likväl ingå 67 resor tor venerisk sjukdom, som icke betalas af medicinalfonden), hvilket antal obetydligt öfverstiger det under nästföregående år (706). Medicinalfondens utgifter för berörde ändamål hafva uppgått till 51,932 R:dr 60 öre eller 7,274 R:dr 73 öre mera än under år Vid jemförelse med detta år visar sig, att smittkoppor föranledt 151 embetsresor emot 47 uuder år 1872, diarrhé och kolera 15 emot 2, difteri 11 emot 3, skarlakansfeber 38 emot 79, veneriska sjukdomar 67 emot 96, kikhosta 9 emot 19, och rödsot 2 emot 18, men att resorna för öfriga sjukdomar varit ungefär lika många under dessa båda år. Angående freqvensen och utbredningen af de under året yiinyse sjukdomarne inhemtas af läkares årsberättelser och rapporter hufvudsakligen följande: Tab. Litt. B. Tyfösa och Gastriska febrar, under hvilken benämning så väl typhus och febris typhoides som äfven febris yastrica simplex blifvit sammanförda uti flera af de inkomna berättelserna, hafva visat sig uti rikets samtlige län och något mindre freqventa än under nästföregående år. Endast inom Örebro, Stora Kopparbergs och Gefleborgs län förekommer någon anmärkningsvärd tillökning emot år Såsom Tab. Litt. B. närmare visar, hafva tillsamman anmälts 14,097 sjukdoms- och 1,125 dödsfall, bland hvilka 5,226 sjukdoms- och 30 dödsfall af febris yastrica simplex. Ett större antal sjukdomsfall har isynnerhet förekommit uti Norrtelge, Nyköpings, Linköpings, Tjusts, Göteborgs, Smedjebackens, Hudiksvalls och Söderhamns distrikt. Ibland städerna företedde isynnerhet Stockholm, Norrköping, Malmö, Helsingborg, Göteborg, Lindesberg, Säter, Gefle och Hudiksvall ett större antal sjukdomsfall, och uti 61 städer, från hvilka dessa febrar omtalas, hafva tillsamman antecknats 6,050 sjukdoms- med 479 dödsfall, bland hvilka 2,878 sjukdoms- med 14 dödsfall af enkel gastrisk feber. Bland 13,858 till årstiden uppgifne sjukdoms- med 1,105 dödsfall tillhörde 3,715 sjukdomsmed 304 dödsfall det första qvartalet, 3,263 sjukdoms- med 255 dödsfall det andra, 3,420 sjukdoms- med 248 dödsfall det tredje samt 3,460 sjukdoms- med 298 dödsfall årets sista qvartal. Bland 2,566 till könet uppgifne sjukdoms- med 416 dödsfall voro 1,059 sjuke, 257 döde män och 1,507 sjuka, 159 döda qvinnor, och bland 1,990 till åldern uppgifne sjuke med 312 döde voro 357 sjuke, 16 döde under 10 år, 452 sjuke, 27 döde emellan 10 och 20 år, 439 sjuke, 90 döde emellan 20 och 30 år, 345 sjuke, 80 döde emellan 30 och 40 år, 169 sjuke, 46 döde emellan 40 och 50 år, 169 sjuke, 40 döde emellan 50 och 60 år samt 59 sjuke, 13 döde öfver 60 år. Beträffande dessa sjukdomars förhållande i några af de län, der de företrädesvis varit gängse, må anföras följande: Stockholms stad: De vid Svenska Läkaresällskapets sammankomster anmälde sjukdomsfall och de enligt Förste Stadsläkarens statistiska öfversigt af dödsorsakerna inträffade dödsfall visas af efterföljande sammanställning: Tab. Litt. B. Uppgifne sjukdoms- och dödsfall af tyfösa och gastriska febrar år Tab. Litt. C. Uppgifne sjukdoms- och dödsfall af hjernfeber år 1873.

15 Året Civila sjukvården. Gängse sjukdomar. Hjernfeber. Difteri. 7 Stockholms lån: Norrtelge distrikt (221 sj. 25. d.). Södermanlands län: Nyköpings distrikt (134 sj. 20 d.), Eskilstuna distrikt (176 sj. 15 d.). Östergötlands län: Linköpings distrikt (160 sj. 21 d.), Norrköpings stad (360 sj). Ualmar län: Tjnsts distrikt (138 sj 26 d.) Malmöhus län: Malmö stad (114 sj. 15 d.), Helsingborgs stad (198 sj. 13 d.), Helsingborgs distrikt (113 sj. 14 d.). Göteborgs och Bohus län: Göteborgs stad (308 sj. 21 d.), Göteborgs distrikt (172 sj. 7 d.). Örebro län: Lindesbergs stad (186 sj. 14 d.). - Stora Kopparbergs län: Smedjebackens distrikt (331 sj. 39 d.), Leksands distrikt (197 sj. 19 d.), Säters stad (156 sj. 13 d.), Qefteborgs län: Gefle stad (274 sj. 19 d.), Hudiksvalls distrikt (166 sj.), Hudiksvalls stad (173 sj. 1 d.), Söderhamns distrikt (114 sj. 11 d.). Tab. Litt. C. Hfernfeber meningitis cerebro-spinalis, har under detta, liksom föregående år, endast förekommit i spridda fall, tillsamman 106 sjukdoms- och 48 dödsfall uti 13 län, såsom Tab. Litt. C. närmare utvisar. Difteri, diphteria, angina diplderica, har visat sig Tab. Litt. D. inom rikets samtlige län, med undantag af Gotlands, men ingenstädes vunnit någon större utbredning. Antalet anmälde fall uppgår under året till 880 sjukdoms- och 179 dödsfall, af hvilka 309 sjukdoms- med 89 dödsfall tillhöra Göteborgs och Bohus och 136 sjukdoms- med 12 dödsfall Elfsborgs län. (Tab. Litt. D). Bland städerna företedde Stockholm 97 sjukdoms-med 21 dödsfall, Göteborg 70 sjukdoms- med 34 dödsfall, Wenersborg 64 och Uddevalla 47 sjukdomsfall, och i 28 städer, från hvilka sjukdomen omtalas, antecknades tillsamman 379 sjukdoms- med 77 dödsfall. Sjukdomen förekom med något större freqvens under senare hälften af året och särskildt under sista qvartalet, så att, bland 874 till årstiden uppgifne sjukdoms- med 162 dödsfall, 195 sjukdoms- med 37 dödsfall inträffade under första qvartalet, 210 sjukdoms- med 42 dödsfall under andra, 168 sjukdoms- med 33 dödsfall under tredje och 301 sjukdomsmed 50 dödsfall under årets sista qvartal. Vid årets slut fortfor den med enstaka fall, hufvudsakligen inom Stockholms stad samt Göteborgs och Bohus äfvensom Elfsborgs län. Strypsjuka, angina membranacea, croup, omtalas icke Tab. Litt. E. Tab. Litt. D. Uppgifne sjukdoms- och dödsfall af difteri år Tib. Litt. E. Uppgifne sjukdoms- och dödsfall af strypsjuka år 1873.

16 8 Året Civila sjukvården. Gängse sjukdomar. Strypsjuka. Kikhosta. Rödsot. från Kronobergs, Gotlands och Jemtlands län, men med spridda fall från alla de öfriga, så att, enligt hvad Tab. Litt. E. närmare utvisar, under året antecknats 527 sjukdoms- och 348 dödsfall. Liksom år 1872 har det öfvervägande antalet sjukdoms- och dödsfall anmälts från Göteborgs och Bohus samt Södermanlands län, nemligen från det förra 181 sjukdoms- med 156 dödsfall, af hvilka ensamt från Göteborgs stad 114 sjukdoms- med 112 dödsfall, och från det senare 93 sjukdoms- med 38 dödsfall. Bland till årstiden uppgifne 488 sjukdoms- och 316 dödsfall inträffade 154 sjukdoms- med 97 dödsfall under första qvartalet, 112 sjukdoms- med 70 dödsfall under andra, 56 sjukdoms-med 36 dödsfall under tredje och 166 sjukdoms- ined 113 dödsfall under fjerde qvartalet. Tab. Litt. F. Kikhosta, perhissis, tussis convulsiva, har anmälts från alla rikets län, med undantag af Gotlands, och till större antal fall än under något annat år af sista decenniet, nemligen 12,215 sjukdoms- och 695 dödsfall (Tab. Litt. F). De betydligaste epidemierna omtalas från städerna Stockholm, Malmö och Göteborg, och uti 45 städer, der sjukdomen uppgifves hafva förekommit, antecknades tillsamman 4,895 sjukdoms- och 240 dödsfall. Till freqvensen var den betydligt öfvervägande under senare halfåret, så att, bland 12,067 till årstiden uppgifne sjukdoms- och 638 dödsfall, tillhörde 2,219 sjukdoms- med 111 dödsfall första qvartalet, 2,753 sjukdoms- med 141 dödsfall det andra, 3,819 sjukdoms- med 182 dödsfall det tredje samt 3,276 sjukdomsmed 204 dödsfall det fjerde qvartalet. Bland 2,015 sjuke och 101 döde, för hvilka uppgift om könet meddelats, voro 924 sjuke, 41 döde af mankön och 1,091 sjuka, 60 döda af qvinkön, och bland 1,966 sjuke, 59 döde, för hvilka åldern antecknats, voro 1,792 sjuke, 57 döde under 10 år, 162 sjuke, 2 döde emellan 10 och 20 år, 7 sjuke emellan 20 och 30 år, 1 sjuk emellan 30 och 40 år samt 4 sjuke emellan 40 och 50 år. De flesta sjukdomsfallen förekommo i följande städer och distrikter: Stockholms stad: (1,561 sj. 50 d.). Upsala län: Upsala stad (144 sj.), Dannemora distrikt (177 sj. 3 d ). 'Östergötlands län: Motala östra distrikt (226 sj 22 d.), Norrköpings stad (174 sj. 3 d.). Calmar län: Tjusts distrikt (254 sj. 22 d.). Malmöhus län: Malmö stad (622 sj. 44 d.). Hallands län: Kongsbacka distrikt (268 sj. 8 d ). Göteborgs och Bohus län: Göteborgs stad (516 sj. 68 d.) Örebro län: Boo distrikt (189 sj. 9 d.), Ammebergs distrikt (158 sj.) Gefteborgs län: Söderhamns stad (174 sj. 9 d.). Norrbottens län: Piteå distrikt (247 sj. 10 d.). Rödsot, dysenteria, har under 1873 förekommit mindre Tab. Litt. G freqvent än under närmast föregående år, men visat sig inom alla län, med undantag af Gotlands, Blekinge, Hallands och Jemtlands. Enligt livad Tab. Litt. G. närmare utvisar hafva Tab. Litt. F. Uppgifne sjukdoms- och dödsfall af kikhosta år Tab. Litt. G. Uppgifne sjukdoms- och dödsfall af rödsot år 1873.

17 Aret Civila sjukvården. Gängse sjukdomar. Diarrhé. Kolera. 9 tillsamman anmälts 499 sjukdoms- och 31 dödsfall. Med afseende på årstiden äro dessa så fördelade, att på årets första qvartal komma 66 sjukdoms- med 9 dödsfall, på det andra 63 sjukdoms- med 5 dödsfall, på det tredje 288 sjukdoms- med 13 dödsfall och på det fjerde 82 sjukdoms- med 4 dödsfall. Beträffande sjukdomsförhållandet inom de län, der de talrikaste fallen inträffade, må nämnas: Stockholms stad: (50 sj. 4 d.). Stockholms län: Porsmarks distrikt (26 sj. 3 d.). Upsala län: Dannemora distrikt (30 sj. 2 d.). Jönköpings län: Wernamo distrikt (16 sj.). Wermlands län: Filipstads distrikt (10 sj.), Uddeholms distrikt (11 sj. 2 d.), Christinehamns stad (11 sj.). Örebro län: Boo distrikt (11 sj. 1 d.), Ramsbergs distrikt (15 sj.). Gefteborgs län: Hudiksvalls stad (12 sj. 2 &.). Westerbottens län: Skellefteå distrikt (73 sj.). Tab. Litt. H. Diarrhé, tarmkatarrh, kolerin och kolera, diarrhoea, cholera nostras, cholera hafva under året uppträdt med ungefär lika stort antal sjukdomsfall som år 1872, hvaremot dödsfallen varit betydligt talrikare än under sistnämnde år, beroende på den under 1873 på några ställen gängse koleran. Hela antalet fall uppgår, såsom af Tab. Litt. H. synes, till 18,427 sjukdoms- och 509 dödsfall, af hvilka 17,243 sjukdoms- med 203 dödsfall äro diarrhé och tarmkatarrh, 609 sjukdoms- med 20 dödsfall kolerin samt 575 sjukdoms- med 286 dödsfall kolera. De till årstiden uppgifne 18,187 sjukdoms- och 507 dödsfallen voro fördelade på följande sätt: Kolerans utbredning i Sverige år Malmöhus län. Helsingborgs stad. Sedan från Juli månads början barometerståndet vexlat mellan 760 och 769 mm. och thermometerståndet mellan 20 och 27 Cels., med förlierrskande vestliga vindar, till och med storm, samt regn nästan hvarje dag till den 20:de och flera tätt på hvarandra följande åskväder, visade sig, med den under månadens senare del inträdande torra väderleken och heta, tryckande luften, diarrheéer, hvilka tilltogo i frequens och intensitet. Det första fallet af kolera inträffade natten mellan den 19 och 20 Juli hos en utom staden, i närheten af Helsans brunn, i s. k. Stampen boende brunsgäst, hvilken döende affördes till hemorten. Den 20 Juli insjuknade tvenne andra brunsgäster, en nioårig flicka, som bodde i qvarteret Muraren N:o 9 samt en 34 år gammal man, boende i qv. Långvinkeln N:o 36, hvilka båda qvarter äro belägna vid stadens nordöstra gräns. Flickan afled följande dagen och mannen den 24 Juli. I en annan del af staden, qv. Ruth N:o 5 insjuknade den 21 på morgonen ytterligare en brunsgäst från landet, en nioårig flicka, som afled samma dag, samt på aftonen i qv. Långvinkeln N:o 36 skräddaren E., och följande dagen dennes 16 år gamla dotter, hvilka båda afledo. Sistnämnde dag inträffade ännu ett kolerafall i qv. Långvinkeln N:o 36 hos en sedan flera år sjuk, 77 år gammal enka, hvilken afled efter ett dygn, och i det midt ernot liggande qv. Tornet N:o 24 ett annat fall hos en 67 års jungfru, som dog efter halftannat dygn. Den 23 insjuknade ofvannämnde skräddare E:s 10 år gamla son och dog efter 20 timmar, samt tvenne döttrar af 8 och 18 års ålder, hvilka jemte modren och husets egarinna flyttades till en i närheten befintlig, till sjukhus upplåten folkskola (östra). Den 24 på natten insjuknade i qv. Unionen N:o 9 i sjelfva staden en 39 år gammal piga, hvilken efter ett dygn afled på sjukhuset, dit hon blifvit förflyttad. Dit fördes ock den 25 en hustru, som vårdat den i s. k. Stampen boende, först insjuknade brunsgästen, äfvensom en annan hustru från qv. Långvinkeln N:o 36 och en arbetare från samma qv. N:o 37, hvilka tvenne sistnämnde afledo inom dygnet. Då sjukdomen allt mera utbredde sig utflyttades till Elementarläroverkets lokaler de friske från de smittade husen, hvarefter dessa desiufekterades. För samma ändamål användes sedan södra folkskolan. Sundhetsbyrå inrättades i Rådhuset, der läkare ständigt var att träffa samt medikamenter, vin och sodavatten gratis utdelades, äfvensom desinfektionsmedel jemte anvisning öfver deras användande. Från kokinrättningen pä fattighuset utlemnades mat så väl till sjukhusets patienter och betjening, som ock till alla från bostäderna utflyttade personer. Sjuksköterskor anskaffades, hvilkas verksamhet anvisades Tab. Litt. H. Uppgifne sjukdoms- och dödsfall af kolera, kolerin, diarrhé och tarmkatarrh år 1875.

18 10 Året Civila sjukvården. Gängse sjukdomar. Kolera. från byrån. Ett särskildt bärarelag inrättades, af hvars medlemmar en del hade att transportera de döda till grafven på de derför bestämda tiderna, klockan 7 10 på aftonen och 5 6 på morgonen, en annan del att verkställa desinfektion i kolerasmittade hus i staden. Renlighet i gårdar öfvervakades noga; gator och torg begjötos flera gånger om dagen med vatten. Från Sundhets-Collegium beordrades trenne extra läkare att biträda i sjukvården. Hela antalet sjukdomsfall under epidemien, som upphörde den 24 September, då sista fallet inträffade, har uppgått till 140 och dödsfall till 64, hvilket utgör en dödlighetsprocent af 45,7. Af de 140 insjuknade vårdades 115 på sjukhus. Sjukdoms- och dödsfallen hafva under de olika månaderna varit fördelade på följande sätt: Sjukdoms- och dödsfallens fördelning efter ålder utvisas af följande sammanställning: Om sjukdomens uppkomst hafva, oaktadt noggranna undersökningar, inga bestämda upplysningar kunnat vinnas. Såsom nämndt uppträdde den först hos några utom och vid stadens griins boende personer, hvilka en längre tid vistats på platsen för att dricka brunn; nästan liktidigt utbröt den på flera olika ställen och i olika långt från livarandra liggande qvarter. Personer, som bevisligen på lång tid icke varit i beröring med de insjuknade och döde, uppgifvas hafva insjuknat lika häftigt som på de mest ogynsamma platserna. Att osnygghet förekommit på flera ställen, isynnerhet der sjukdomen uppträdde starkast i början, är obestridligt, men många lika osnygga ställen gingo alldeles fria. (Stadsläk. Netzler.~) Helsingborgs Provincialläkare-distrikt. Farsoten förekom nästan uteslutande i de fattigas hem, bland osnygghet och usel föda eller superi; sålunda på landsbygden företrädesvis i socknarnes fattigstugor.»att farsoten från staden l lifvit spridd till de sedan angripne socknarne är öfverallt bevisligt.» (Prov.-läk. Appelgren.) Höganäs distrikt. (Se bifogade karta). Höganäs bruksförsamling består af tre skilda delar: Ryd, Bruket och Höganäs. Den förstnämnda platsen, som är nära Vs mil aflägsen från hafvet, öfver hvilket den har en höjd af endast 10 fot, är säte för stenkolsverkets hufvudkontor, postkontor och telegraf samt har dessutom bostäder för disponenten och de flesta af verkets öfrige tjenstemän. Bostäderna äro uppförda i rader intill hvarandra, så att regelbundna gator bildas. Arbetarebostäderna utgöras till största delen af kaserner, några med två våningar. Hvarje bostad består af 2:ne rum, af hvilka det yttre, mindre, äfven är inredt till kök. Då familjen, såsom ofta är fallet, är talrik, äro dessa bostäder väl små och trånga. Beträffande renligheten inom hus finnes i allmänhet ingenting att anmärka, men, såsom vanligt inom arbetsklassen, råder stor obenägenhet att hålla frisk luft i boningsrummen. Tillgången på godt dricksvatten är ringa; så väl till dryck som till matlagning begagnas af de fleste arbetare det vatten, som pumpas upp från schakten och medelst en genom Ryd gräfd kanal ledes till hafvet. Detta vatten är temligen rikt på salter och har derföre en ingalunda behaglig smak; det är dessutom, isynnerhet vid kanalens nedre delar, ganska mycket uppblandadt med hvarjehanda oreirligheter, för hvilka kanalen tjenar till aflopp. Bland de förmåner, som tillkomma arbetarne, är äfven rättighet att hålla svin, för hvilka bodar äro af verket uppförda. En större svingård är visserligen uppförd af tegel, men belägen omedelbart inpå bostäderna, och de flesta af svinbodarne utgöras af gamla träruckel, hvilka endast en gång om året rengöras, nemligen om våren, då arbetarne begagna den samlade spillningen till gödsling af sina potatistäppor. Till utfodring af svinen samlas under vintern affall och lemningar från hushållen. En del af denna stinkande och vämjeliga smörja har, blandad med orenlighet från svinen och afträdena, år efter annat blifvit af regn utsköljd och uppsupits af jorden, som sålunda öfverallt är impregnerad med i förruttnelse stadda ämnen. Vid Bruket, som, ehuru närmare hafvet, ligger något högre, äro de lokala förhållandena i någon mån bättre, i det att bostäderna äro mera spridda och i allmänhet bebos af få familjer. Ett undantag härifrån utgör dock ett stort 2-våningars stenhus med 3 våningar på gaflar och midtelparti, hvilken byggnad bebos af ej mindre än 32 hushåll. De särskilda lokalerna inom densamma äro visserligen höga och rymliga, men derigenom att förstugor och korridorer äro gemensamma för många hushåll, lemna renligheten och luftvexlingen mycket öfrigt att önska. Första kolerafallet vid Bruket (d. 21 Aug.) inträffade i detta hus, der farsoten sedan hade ett tacksamt fält för sin härjning. Dricksvattnet är något bättre vid bruket, men beträffande svinbodar och andra källor till orenlighet eger samma förhållande rum som vid Ryd. Höganäs är belägen påen längs sjöstranden gående sandås samt på dennas mot sjön vända sluttning. Denna plats har sålunda högsta belägenheten eller omkring 20 fot öfver hafvet. Vid sandåsens fot äro de s. k. Sjölängorna, 4 längs sjöstranden belägna, med små och trånga bostäder försedda hus, som ligga så lågt att vid starkt regn vattnet hotar att strömma in i rummen. Ursprungligen fanns framför dessa

19 Året Civila sjukvården. Gängse sjukdomar. Kolera. 11 hus en sluttning mot sjön, men af aska och sopor, som under årtal blifvit hopade framför bostäderna, har småningom bildats en vall, som fullständigt hindrar allt vattenafflöde och tvärtom tvingar vattnet att rinna mot bostäderna. På denna vall utslås dessutom ofta hvarjehanda orenlighet. Hvad beträffar de geologiska förhållandena, så utgöres grundmassan af Skånes stenkolsförande formation, bestående öfvervägande af lösa, af sprickor genomfårade sandstensmassor, hvilka ej lägga synnerligen stort hinder för vattnets genomgång. Denna saudstenshäll träder på några ställen inom bruksområdet nästan i dagen, men är i allmänhet öfvertäckt af lerblandadt grus och sand, fet lera eller mergel ända till 30 a 40 fots djup. Sedan från midten af Juli, då temperaturen var temligen hög, talrika fall af diarrhé med och utan kräkningar förekommit, insjuknade den 22 samma månad i Höganäs en flicka i fullt utbildad kolera. Hon hade dagen förut hemkommit från Helsinborg, der hon varit på besök i skräddare E:s familj, inom hvilken kolerafall redan inträffat. Den 30:de afled hon i koleratyfoid. Den 1 Augusti inträffade i Sjölängorna det andra kolera-' fallet, en 70 år gammal qvinna, som dog inom 12 timmar. Då något nytt sjukdomsfall icke visade sig under en hel vecka började man hoppas att blifva förskonad från vidare besök af den hemska gästen, en förhoppning, som dock inom kort skulle grymt gäckas. Den 9 Augusti inträffade nemligen ett nytt sjukdomsfall af kolera, den 10 två och den 11 tre sådana, alla på Ryd,- och från denna tid kan sjukdomen anses epidemisk. I början nästan uteslutande inskränkt till Ryd och dess närmaste omgifning, syntes den efter omkring en veckas förlopp företrädesvis vilja hålla sig till en emellan Ryd och Höganäs belägen husgrupp, den s. k. Brorsbacke, som utgöres af en rektangulär gårdsplats, på alla sidor omgifven af trånga arbetarebostäder och försedd med dåliga svinbodar och afträdeshus, från hvilka utrann stinkande orenlighet. Att dessa lokaler skulle erbjuda ett tacksamt fält för sjukdomen var att vänta; också insjuknade inom få dagar en stor del af dervarande befolkning. Så fort sig göra lät blef denna plats af de friska utrymd, men sjukdomen spred sig med förökad styrka till andra qvarter, hvilka äfven i sin ordning blefvo utrymda. Vid denna tid var sjukdomens karaktär synnerligen svår, så att de flesta insjuknade dogo. Största antalet på en dag insjuknade på Ryd var 17, hvilket inträffade den 27 Augusti och största antalet döde 10, nemligen den 29 Augusti. Efter denna tid minskades dagligen fallens så väl antal som intensitet och inträffade sista sjukdomsfallet på Ryd den 16 September. Om man undantager de båda första, enstaka stående, fallen vid Höganäs inträffade första kolerafallet derstädes den 15 och vid Bruket den 21 Augusti. Vid Bruket hvarken antog farsoten så stor utbredning eller visade den sig så elakartad som på Ryd. Det största antalet vid Bruket insjuknade för dag, eller 12, inträffade den 3 September och största antalet döde, eller 5, samma dag, äfvensom den 31 Augusti. Afven der har sjukdomen förekommit inom alla qvarter, men företrädesvis hafva den stora kasernens nedre våning, de s. k. Tyskhusen och Sandflyget varit hemsökta. Vid Höganäs har inom Sjölängorna knappast någon familj varit förskonad från besök af koleran. Oaktadt det nära granskapet till dessa starkt hemsökta hus och oaktadt de lokala förhållandena ej synas vara bättre än vid bruksförsamlingen och ganska många tätt hoppackade och trånga bostäder förefinnas, hafva dock inom den till Wäsby socken hörande delen af Höganäs jemförelsevis få kolerafall inträffat. Hela antalet sjukdomsfall inom Höganäs bruksförsamlings olika delar utgjorde, såsom af bifogade öfversigt synes, 356 och dödsfall 177, eller nära 50 procent. Sista sjukdomsfallet inträffade den 29 September. Högsta antalet på en dag insjuknade var 23, hvilket inträffade den 27 Augusti och döde 11, hvilket förekom samma dag, äfvensom den 29 och 31 Augusti. I afseende på de insjuknades och dödes ålder och kön äro förhållandena följande: För tvenne af de på Bruket och Höganäs insjuknade saknas uppgift om åldern. Af 216 på Ryd insjuknade, dogo 112 = 51,8 proc.» 140» Bruket o. Höganäs insjukn.» 65 = 46,4» Folkmängden uppgick vid sjukdomens början till 2,300 personer, af hvilka 1,100 tillhörde Ryd och 1,200 Bruket och Höganäs. På Ryd har således insjuknat 19,o proc, vid Bruket 11,7 af befolkningen; vid Ryd har öfver 10 proc. aflidit, vid Bruket 5,4 proc. På sjukhusen hafva vårdats 101 personer, af hvilka dogo 65, eller 64,35 proc. Antal familjer, der man och hustru dött i kolera 12.»»» mannen»» 37.»».» hustrun»» 26.» fader- och moderlösa barn 28.» faderlösa barn 48. Genast vid farsotens utbrott i Helsingborg vidtogos på Höganäs åtgärder för befordrande af sundhet och renlighet inom och utom hus. Församlingen indelades i 7 distrikt med hvardma

20 12 Året Civila sjukvården. Gängse sjukdomar. Kolera. sin ordningsman, hvilken det ålåg att öfvervaka att snygghet och renlighet öfverallt iakttogs. Desinfektion af afträdena med jernvitriol-lösning företogs en gång om dagen och all gammal svinmat togs i beslag och nedgräfdes, en åtgärd, som väckte stor ovilja, isynnerhet bland qvinnorna, oaktadt ersättning efter värdering erhölls af stenkolsverket. De sjukdomsfall, som yppade sig den 9 Augusti och följande dagar, blefvo genast afskilda på ett i Tivolisalen inrättadt sundt och välbeläget kolerasjukhus med 12 sängar, hvarefter bostäderna utrymdes och underkastades desinfektion genom klorrökning, utan att det lyckades hämma sjukdomens spridning. Till sjukhus vid Bruket användes en för extra arbetare nybyggd, med värmeledning sedermera försedd, barack med 10 rum, hvardera inrymmande 4 sängar. Från kronans förråder å Herrevadskloster erhöllos, utom 60 sängar med fullständig utredning, 100 tält, till hvilka invånarne i de qvarter, der sjukdomen företrädesvis höll sig, blefvo förflyttade, hvarefter deras bostäder desinfekterades och vädrades. Denna åtgärd visade så till vida god verkan, att af de sålunda utflyttade endast ett fåtal insjuknade, men då hela befolkningen ej på en gång kunde utflyttas, fortfor sjukdomen att härja bland de hemmavarande. PJfter hand blefvo dock samtliga bostäderna vid Kyd utrymda och renade. Afven vid Bruket vidtogs sedermera samma åtgärd med en del bostäder, der sjukdomen mest hållit sig. Då med September månads ingång den dittills rådande varma och vackra väderleken ombyttes till regn och kyla, blef Tivolisalen ej längre användbar till sjukhus, enär densamma ej var försedd med eldstad. Den utrymdes derföre och tvenne nya kolerasjukhus, hvardera med 10 sängar, inrättades, det ena i kyrkan, det andra i en skolsal, som förut varit använd till konvalescent-sjukhus. Afven vid Bruket anordnades, utom kolerasjukhuset, tvenne konvalescent-sjukhus. Redan vid sjukdomens början öppnades tvenne sundhetsbyråer, der inträffade sjukdomsfall natt och dag kunde anmälas. Af Sundbets-Collegium beordrades 7 extra läkare att biträda i sjukvården. Från Helsingborg erhöllos 20 sjuksköterskor, af hvilka dock en del snart måste åter hemsändas; dessutom från Stockholm 4, af hvilka 2 diakonissor. Kokinrättningar iordningstäldes, från hvilka under den svaraste tiden öfver 1,000 portioner sund och god föda 2:ne gånger om dagen utlemnades. Medikamentsräkningarne uppgingo för Augusti och September månader till 2,748 kronor och stenkolsverkets utgifter för koleran till 22,800 kronor. I afseende på sjukdomens olika intensitet inom olika delar af bruksförsamlingen torde böra nämnas: På H;/d hafva i Brorsbacke insjuknat 26, aflidit 16,6 proc. af befolkningen i ('ramla längorna» 17,» 12»»» i Fiskaregatan» 31,» 11»»» i Nya längorna» 16,i,» 9,6»»» vid Stallet» 17,» 6,6»»» Dessa platser äro uppstälda i den ordning de ligga från vester till öster och utvisa äfven huru sjukdomen spred sig efter att hafva vunnit fast fot på Brorsbacke. Att antalet insjuknade, i förhållande till folkmängden, varit något mindre på Brorsbacke än i Fiskaregatan torde få tillskrifvas den hastiga utflyttning af friske, som från förstnämde ställe kunde verkställas, hvilket ej lika fort lät sig göra med Fiskaregatans invånare, enär tälten, de enda utrymningslokaler, som vid tiden för kolerans härjningar derstädes stodo till buds, till största delen voro upptagna och väderleken dessutom då började lägga hinder i vägen för deras begagnande. Man kan derföre säga att sjukdomens intensitet varit störst på Brorsbacke, hvars ogynsamma belägenhet förut är beskrifven. Fiskaregatans ena sida upptages af tvenne envåningshus, af hvilka det ena har en ganska betydlig längd och beboddes af 24 hushåll med tillsamman 107 personer inom små, låga och trånga lokaler. Motsatta sidan af gatan har några mindre, isolerade hus. Längs denna sida går en mindre kanal, som är afsedd att leda kondenseringsvattnet från ett schaktuppfodringsverk, äfvensom vattnet från angränsande åkrar till stora kanalen, men som, i följd af högst obetydligt fall, ständigt innehåller stillastående vatten af ej synnerligen stor renhet. De båda stora husen voro isynnerhet hemsökta af koleran; i de små inträffade endast ett fåtal kolerafall. Trångboddhet synes här hafva bidragit till farsotens stora intensitet. Vid Bruket hafva i Tre Kronor insjuknat 14,8, aflidit 6,7 proc. af befolkningen i Hultabo med Tyskhusen» 17,» 7,7»»» i Norra Sandflyget» 10,6,» 4,3»»» i Grufgården» 3,o,» 1,»»» Så väl morbilitets- som mortalitets-procenten synes häraf hafva varit störst vid Hultabo, men om man endast tager i beräkning nedre våningen af Tre Kronor blifver förhållandet olika. Denna våning beboddes nemligen af 74 personer, af hvilka 15 insjuknade och 8 dogo, således en morbilitets-procent af 20,? och mortalitets-procent af 10,8. De båda öfre våningarne beboddes af 88 personer, af hvilka 10 insjuknade och 3 dogo. I närheten af denna kasern finnes en större svingård och afträdeshus för befolkningen. I omedelbara grannskapet af Tyskhusen fanns ända till sommaren 1872, då den igenfyldes,' en temligen stor utgräfning, som ständigt innehöll stinkande gasvatten. Grufgården utmärker sig genom en särdeles låg morbilitets-procent, oaktadt dess belägenhet tyckes vara synnerligen gynsam för en kolera-epidemis utbredning, då den ej saknar någon af de faktorer, som i allmänhet anses disponera dertill. Sålunda är dess läge ej högre än det öfriga Bruket; bostäderna, små och låga, äro uppförda så, att en instängd gårdsplats bildas; i omedelbara grannskapet finnas svinbodar, hvilka äro belägna högre än boningshusen; befolkningen är lika mycket sammanträngd som t. ex. i Sjölängorna eller Brorsbacke, renligheten ej större än annorstädes, och dock insjuknade af 110 invånare endast 4, ajied 1, då deremot i grannskapet åtskilliga fall inträffade inom mera isolerade och rymligare lokaler. Alla fyra fallen voro dessutom arbetare, hvilka således kunnat ådraga sig smittan under sitt arbete vid Bruket; de insjuknade på olika dagar, under det farsoten svårast härjade på det öfriga bruket, nemligen den 3, 6, 9 och 22 September; de hade sina bostäder i olika lokaler, och likväl angreps ingen af deras omgifning och ingen epidemi uppstod på denna, som det synes, derför så gynsamma plats, oaktadt smittämnet 4 särskilda gånger blef dit infördt. Den enda antagliga förklaringen härtill torde ligga i olikheten i den geologiska formationen. Det finnes nemligen, just der landsvägen går fram, en kastning, så att sandstenshällen på östra sidan af vägen, der Grufgården är belägen, ligger nästan i öppen dager, under det att den på motsatta sidan, vid Sandflyget, har en omkring 30 fot hög betäckning af lerblandadt grus eller sand. Dessutom finnes under Grufgården och andra på samma sida om landsvägen belägna hus, i hvilka, med ett undantag, intet