UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Sundhets-collegii underdåniga berättelse om medicinalverket i riket. Stockholm : P.A. Norstedt & söner, Täckningsår: Årg. 1(1851)-10(1860). I serien ingår två bihang: 1851 bihang: Inledning till och återblick öfver 3:dje afdelningen Om allmänna hälsotillståndet i riket af Fr. Th. Berg 1853 bihang: Sundhets-Collegii underdåniga berättelse om Kolerafarsoten i Sverge år 1853 efter uppdrag af Collegium utarbetad av dess ledamot D:r A. Timoleon Wistrand Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik. K, Hälso- och sjukvården. 1, Sundhetskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : P.A. Norstedt & söner, Täckningsår: = Ny följd 1-50 Sundhets-collegii underdåniga berättelse om medicinalverket i riket digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) med stöd från Riksbankens Jubileumsfond, 2009 urn:nbn:se:scb-b0-k0-5701_

3 SUNDHETS-COLLEGII UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE OM MEDICINALVERKET i RIKET SJUNDE ÅRET. STOCKHOLM, P. A. NORSTEDT & SÖNER, KONGL. BOKTRYCKARE.

4

5 INNEHÅLL. Sid. 1. Kongl. Sundhets-Collegii embets-verksamhet Summarisk öfversigt af Medicinalfondens utgifter och inkomster Öfversigt af allmänna helsovården i riket 6. A. Läkarepersonal, distrikter och stationer 6. B. Sammandrag af läkarnes embetsberättelser om medicinsk topografi och endemiska sjukdomar 7. Torp 7; Söderhamn 7; Carlstad 8; Södertelge 8: Borås 8; Lidköping 9; Högsby 10; Oscarshamn 10; Höganäs 11. C. Sammandrag af läkarnes embetsberättelser om under året gängse sjukdomar 12. a) Tabell öfver embetsresor för sjukvård och utgifter derför 12; antal fattige sjuke som erhållit fria medikamenter på medicinalfonden 13; vikarierande och biträdande läkare 14. b) Öfversigt af Väderleken 15; Årsväxten 16; Helsotillståndet 17; Smittkoppor 17: Vattenkoppor 21; Skarlakansfeber 22; Messling 29; Kikhosta 32; Påssjuka 34; Strypsjuka 35; Diphteritis 36; Inflammatoriska och Katarrhala febrar 36; Gastriska och Nervösa febrar 38; Hjernfeber 43; Kolera 57; Rödsot 98; Diarrhé 117; Frossa 119; Skörbjugg 123; Bölder och fulslag 125; Syphilis 126; Elephantiasis 126; Kroniska hudsjukdomar 130; Bitne af galna hundar 130. c) Allmän återblick på helsotillståndet i riket Skyddskoppympningen 139. Tabell öfver ympningen i serskilda län 140; Vaccinationsdepoternes verksamhet 141 ; Belöningar för verkställd vaccination 142; Anslaget för vaccinationens befrämjande Sammandrag af rapporter från Civila sjukvårdsinrättningar A. Länslasaretter och Kurhus 149. B. Hospital 153. Utdrag af General-direktörens inspektionsberättelse 157; Upsala 158; Hernösand 165; Götheborg 167; Wadstena 169; Wexiö 171. C. Serskilde sjukvårds- och välgörenhets-anstalter 173. a) Akademiska sjukhuset i Upsala 173; b) Serafimerordens-Lasarettet 173; c) Provisoriska sjukhuset 174; d) Fabriks-Sjukhuset 175; e) Stockholms Sjömanshus 175; f) Diakoniss-anstaltens sjukhus 175; g) Danviks enkehus och hospital 176; h) Sabbatsbergs fattighusinrättning 176; i) Drottninghuset 176; k) Institutet för döfstumma och blinda 177; l) Gymnastiskt-Ortopediska Institutet 177; - m) Gymnastiska-Central-Institutet 177;

6 n) Allmänna Electricitels-anstalten 178; o) Allmänna Barnhuset 178; p) Ammeskaffnings-Kontoret Sid. 180; q) Allmänna Barnbördshuset 181; r) Barnbördshuset Pro Patria 182; - s) Barnbördshuset i Lund 183; t) Allmänna och Sahlgrenska sjukhuset i Götheborg 184. D. Helsobrunnar och Bad 185. Sånga brunn 185; Tofta brunn 186; Loka 187; Sätra 188; Södertelge 189; Norrtelge 190; Särö 190; Gustafsberg 192; Marstrand 193; Strömstad 193; Lund 195; Medevi 195; - St. Ragnhild 198; Södra Vi 199; - Lannaskede 199; Ronneby 200; Ramlösa 204. Tabell öfver behandlade sjukdomar 206. E. Sjukvården vid Fängelserna Sammandrag af rapporter om de å rikets samtlige offentliga sjukinrättningar vårdade veneriske sjuke Helso- och sjukvården vid arméen och flottan 219. a) Sammandrag af rapporter om Beväringsmönstringarna b) Sammandrag af rapporter rörande sjukvården vid armén 228. Garnisonssjukhuset i Stockholm 228; Kadett-Corpsen 242; Garnisonen i Götheborg 244; Wendes Artilleri-kommendering i Chistianstad 243; Depot-Compagniet i Landskrona 243; Kronprinsens Hussarer 243; Arméens och Beväringsmanskapets vapenöfningar 246; Fästningarne Carlsborg, Carlsten och Waxholm 252. c) Sammandrag af rapporter rörande sjukvården vid flottan 254. Carlskrona station 256; Stockholms station 257; Götheborgs depot 257; Corvetten Chapman 257; Lagerbjelke m.fl d) Sammandrag af rapporter rörande revaccination vid arméen och flottan 258 a) e) Andra ärenden rörande helso- och sjukvården 258 a) Förändringar inom läkare-corpsen vid arméen och flottan 258 a); pensionärer och stipendiater 258 b); förordnade extra läkare 258 b). 8. Sammandrag om läkarnes embetsberättelser om medicolegala förrättningar Undervisningen vid Carolinska Medico-Chirurgiska Institutet Understöd till vetenskapliga utrikes resor Apotheksvåsendet 274. a) Den Farmaceutiska undervisningen 274; b) Apothekens antal och tillstånd 274; c) Tillkomne nya apothek och stadfästelse-privilegier 277; d) Medicinaltaxan 277; e) Handeln med arsenik Barnmorskeväsendet 279. Barnmorskeundervisningen 279; - Barnmorskornas verksamhet 279; Instrumentalförlossningar Veterinärväsendet 288 a) Undervisningen 288; b) Länsdjurläkarnes verksamhet 291; Tabell öfver embetsresor och utgifter derför 292; Allmännast förekommande sjukdomar hos hästar 292; Hornboskap 294; Svinkreatur 296: Hundar 297; Får 298.

7 Stormäktigste, Allernådigste Konung! I enlighet med föreskriften i Kongl. Maj:ts nådiga Bref den 3 Mars 1852 får Sundhets-Collegium härjemte öfverlemna dess underdåniga berättelse om medicinalverket i Riket för år 1857.

8 Collegium framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit, Stormäktigste, Allernådigste Konung! Eders Kongl. Maj:ts underdänigste, tropligtigste tjenare och undersåter C. J. EKSTRÖMER. E. G. ENGBERG C. U. SONDEN. A. TIMOL WISTBAND. AX. GABR. CARLSSON. Stockholm den 1 Juli J. Ljungberg.

9 1. Summarisk uppgift på de af Sundhets-Collegium handlagde mål år a) Inkomne mål: b) Utgångne expeditioner:*) *) Ibland dessa torde serskildt böra nämnas: underdånigt utlåtande den 16 Mars och 5 Oktober angåendeprovincialläkares anställande i Elfsborgs och Jönköpings län; den IG April i anledning ar väckt fråga om afskaffande af den scrskilda medicinalvigten: den 22 Juni angående förhöjning i afgifterne för bruonsdrickning vid Ramlösa; den 23 Juli angående utsträckning af förbudet emot införsel af boskapskreatur från främmande länder; den 23 November i anledning af väckt fråga om tillämpningen af Kongl. kungörelsen den 22 Februari 1834 i hvad Gula febern angår; den 10 December angående anslag af medicinalfonden till Badhusbyggnad m. m. vid Ronneby; underdånigt förslag den 16 April till plan för den del af befolkningsstatistiken som afser vinnandet af uppgifter om dödsorsakeroe; den 9 Juli till ny taxa för tillredning af medikamenter; underdånig hemställan den 21 April med anledning af utbruten elakartad boskapssjukdom i Ryssland; den 15 Oktober om användandet af högre traktamenter för i sjukvården beordrade extra läkare; den 16 November angående kontroll öfver tillverkningen af mineralvatten och den 23 November underdånig berättelse om medicinalverket i riket år 1855.

10 2 2. Summarisk redogörelse för de till Sundhets-Collegii disposition ställde medel år A. Inkomster: Hela Medicinal-Staten för detta år upptager en total anslagssumma af 125,075 R.dr 24 sk. B:co, deraf från Stats-Kontoret direkte skolat utgå: och återstoden, 30,280 R:dr 18 sk. 8 rst. af Sundhets-Collegium disponerad för bestämda ändamål, neml.:

11 3 tillkommer: I Kongl. Stats-Kontoret lyftade: samt serskildta inkomster:

12 4 B. Utgifter. Med förestående tillgång hafva följande utgifter blifvit bestridde nemligen: Till farsoters och sniittosamma sjukdomars botande:

13 5 Behållning: Lefverering:

14 6 3. Öfversigt af allmänna helsovården i Riket*). A) Läkare-personal, distrikter och stationer. Vid början af år 1857 voro i Riket lediga: Under årets lopp blefvo ytterligare lediga: Ibland dessa ledigheter hafva under året blifvit återbesatte: Och återstodo alltså vid 1857 års slut obesatte: Under loppet af år 1857 hafva 14 läkare, dels i, dels utom tjenst med döden afgått, och frän läroverken utexaminerade läkare, så vidt anmälan derom hos Collegium blifvit gjord, tillkommit till ett antal af 11.

15 7 Under året hafva 16 läkare inför Sundhets-Collegium aflagt det s. k. embetsprafvet och sålunda förvärfvat full kompetens till offentliga läkare-befattningar. Uti förutvarande förhållande med läkaredistrikter och stationer samt läkares befordringsrätt, har under året ingen annan förändring föregått än att genom Kongl. Resol. den 6 Februari 4857, Provincialläkare-stationen i Lifgedinget, blifvit från Thorshälla återflyttad til! Eskilstuna. B) Sammandrag af läkarnes embets-berättelser om medicinsk topografi och endemiska sjukdomar. Såsom tillägg till de upplysningar om dessa förhållanden som i föregående underdåniga Berättelser blifvit upptagne, får Collegium här meddela hvad som i llikarnes embetsberättelser för året härom funnits ytterligare anfördt. Westernorrlands län. Torps provincialläkare-distrikt. Utom de egentlige bosatte innebyggarne uppehålla sig här året om 3 à 400 personer, till större delen Wermlänningar, om vintern sysselsatte med bjelk- och timmer-huggning, om sommaren med timmerflottning, upprensning af mindre strömdrag m. m. Under flera år har den rika skogstillgången vid Ljungans stränder varit föremål för skogsspekulanters verksamhet. Genom sin täflan att öfverbjuda hvarandra hafva de lyckats att af bönderna tilihandia sig större delen af deras skogar, under det de mindre mäktige af desse spekulanter, genom de gränslöst uppdrifne prisen, blifvit tvungne att afstå sina inköp, så att nu några få äro égare till dessa vidsträckta skogstrakter. Icke nöjde med de tillgångar de närmast elfven belägna skogstrakterna erbjuda, hafva de medelst otroliga kostnader och stora byggnadsföretag sökt göra äfven de aflägsnaste skogarne åtkomliga, så att man på en sträcka af några mil efter elfven, ser flere kanaler och rännor hvilka leda från de aflägsnare sjöarne och under flott ningstiden tjena att nedskaffa de eljest otillgängliga skogsdelarnes produkter. Såsom endemiska sjukdomar namnes fortfarande magsyra som benämnes»svier,» bleksot och mindre allmänt skrofler. (C. J. Hallström). Geflebors län. Söderhamns provincinlläkare-distrikt. Vid de dels färdiga dels under arbete varande sågverken och den s. k. Dieksonska jernvägen emellan sjön Marmen och hafvet, Sandarne, äro (i à 1200 arbptare mestadels Non män. Dalfolk och Wermlänningar anställde. I anseende till den på hösten inträffade penningkrisen, måste flere sågverksegare inställa sina arbetsföietag samt afskeda allt löst arbetsfolk. 1 följd häraf sjönko också de förut orimligt stegrade arbetslönerna. Under den s. k. goda tiden betalades i denna ort en simpel arbetskarl med 2 à 2 R:dr 24 sk. om dagen, en brädbärarc 3 à

16 8 4, en sågare 3 à 4, en sågställare 4 à 6, en klampare, bjelkskrädare 100 à 4 50 R:dr i månaden hela året om, jernvägsarbetare 3 R:dr. Nu öro priserna nedgångna 50,proc. och den benägenhet för lyx och öfverflödsvaror som den «goda tiden» framkallat har i någon mon blifvit tillrättavisad. (Prov.-Läk. Wikblad). Wermlands län*). Såsom endemiska sjukdomar i Carlstads provincialläkare-distrikt förekomma fortfarande magflen, isynnerhet hos qvinnor, hvartill orsaken torde få sökas dels i allmogens klädedrägt och arbeten som ofta utsätter dem för förkylning, dels i matordningen, till hvilken hörer mer salt, rökt, fet, bärsken och hardsmält mat än färsk föda, dels ock i missbruket af spirituösa och kaffe, det förra hos männerna det sednare hos qvinnorna; vidare frossa, som torde få anses endemisk på låglandet kring Wenern isynnerhet i Carlstad, der denna sjukdom icke helt och hållet uteblifvit något år under sista decenniet. De rätt många fallen af bleksot som förekommit, synas vara föranledda af (1ère sammanstötande orsaker, deribland också den under sednare åren allmänna frossan synes vara att räkna. (Prov.-Läk. Lugerstedt). Stockholms län. Södertelge distrikt: att Södertelge stad öfverhufvud sedan längre tid förblifvit fri frän svårare cpedemier, torde få tillskrifvas dess ovanligt sunda läge emellan vikarne af Saltsjön och Mälaren samt den dem sammanbindande kanal. Den till största delen af sand bestående jordmonen och den rika tillgången på godt och serdeles rent dricksvatten, bidraga väl också härtill. Distriktet som innefattar Öknebo Härad, har omkring '10,000 invånare. Inom detsamma fins Nyqvarns pappersbruk, Aleströms klädesfabrik, Bränninge stångjernsbruk och gjuteri, några qvarnar och en stor mängd tegelbruk. Jordbruk är dock invånarnes hufvudnäring. Till sin natur är jorden mest frälse eller säteri och innehafves af ståndspersoner. Allmogens eller skatteböndernas antal är derför ej stort. Statkarlssystemet, som i denna ort mestadels vidhålles, medför otillräckliga tillgångar för de underhafvandes familjer. Bränvinssuperiet är allmänt och sällan återvänder Grödingebonden från Telge, dit han vintertiden dagligen färdas med sitt lass af timmer och bjelkar, utan sitt rus Sedeslöshet emellan könen är sä väl i staden som på landet ganska vanlig och sällan ingås äktenskap inom den lägre klassen utan att familjen ökas redan inom 9:de månaden efter brölloppet. I allmänhet bor den arbetande klassen illa och renlighet samt ordning saknas inom dess boningar Ibland endemiska sjukdomar nämnas cardialgi, kronisk rheumatism och i mindre grad bleksot. (Distr.-Läk. O- A. Martin.) Elfsborgs län. Borås stad eger ett, i sanitärt hänseende af naturen gynnadt läge. Omgifven snart sagdt åt alla sidor af barrskogsgrupper och belägen på en mot *) Prov.-Läkaren i Philipstads distrikt anför: att han i sjukbesök under året färdats1,246½mil åkande, 48 mil roende, 51/4mil ridande samt 19 mil vandrande i skogar m. m., der annat fortskaffningssält varit omöjligt. Här torde jemväl få erinras, att förra årsberättelsen sid. 18 uti noten, genom tryckfel, står att samme läkare då färdats 1,779 mil, hvilket bör rättas till 1,179.

17 mot Wiskeân långsamt sluttande teräng, är den numera, efter flera under detta sekel, totalt förstörande eldsvådor, uppförd i serdeles små rätvinkliga qvarter, med i allmänhet breda gator och till ofvannämnde vattendrag ledande afloppsrannor. Också har detta samhtllle merendels varit förskonadt från eljest inom landet rådande faisoter. Såsom endemiska sjukdomar nämnas Bleksot,.Skrofler och Masksjukdom, hufvudsakligen spolmask. Orsaken till den förstnämnda sjukdomens tilltagande såväl i staden som å det kringliggande landet, anses ligga i den här allmänt förekommande»hemmaslöjden» som fordrar en ansträngande verksamhet inom hus och egentligen vid väfstolen, jemte sämre lefnadsvilkor, hvilka sistnämnde också lägga grunden till den tilltagande skrofelsjukdomen hos barnen inom samhällets fattigare befolkning. (Stads-Läk. E. Lundqvist) Skaraborgs län. Lidköpings provinciolläkaredistrikt utgöres af en nära oafbruten enformig slättbyggd som från Wenern långsamt höjer sig mot söder. Här, vid gränsen till Elfsborgs län träda först högre berg i dagen och marken börjar klädas af skogar, blandade med ödsliga ljunghedar och torfsträckningar. I strandbyggden mot Wenern förekomma åter trakter der naturen erbjuder ett mera omvexlande utseende med lägre till en del skogbevuxne berg och mellanliggande dalsträckningar inom Ase och Kållands härader, serdeles å Kållands ö utanför hvilken en vidsträckt skärgård är utspridd. A slättens östra delar är jordmånen mera sandiirtad och några större skogssträckor finnas ännu qvar, men de förminskas efter hand genom af verkning eller odlingar. Den vestra, eller större delen af slätten hvilar på lera och här är nästan all mark upptagen till åker, så att man kan färdas mil utan att anträffa en skogsdunge. Aarne Lidan och Nossan, med källor i Elfsborgs län, flyta söderifrån till Wenern och upptaga de flesta vattendragen. Insjöar träffas först i Wånga socken nära länegränsen samt på Halle och Hunneberg. Deremot förekomina flerstädes s. k. mader eller grunda vattensjuka insänkningar i marken ofta af betydligt omfång, hvilka om sommaren mer eller mindre uttorka, Wenerns stränder äro vanligen låga, på stora sträckor höljda af flygsand, på andra ställen bestående af slam och dy. Vid sjöns periodiska stigande och fallande öfversvämmas stora sträckor eller läggas de blottade i dagen. Tillgången af vatten på Westgöthaslätten är anmärkningsvärd! ringa. Bäckar och åar förekomma sparsamt. Källor äro sällsynta; gräfda brunnar som hålla grumligt, dåligt vatten förse behofvet. Torra somrar försvinna brunnar gerna och stora svårigheter uppstå att anskaffa vatten åt folk och kreatur. Till följd af distriktets läge på vestra sluttningen af landshöjden blifva de veslliga vindarne fuktiga och medföra vanligen nederbörd, hvaremot de östliga inträda med klar och torr luft. I anseende till slätuns öppna läge mot norr, utan egentligt skydd af skog eller bergsträckningar, och då derofvan Wenerns vidstiäckta bassin utbreder sig. äro de nordliga vindarne häftiga och kalla och öfvergå vintertiden till våldsamma snöstormar. Höstarne äro långa. Fördelningen och beskaffenheten af årstiderna synes bero af Wenerns granskap. Likaom dess vattenmassa först sent på hösten hinner afkylas och frysa, uppbryter sjöisen sent på våren och drifver länge omkring i sjön innan den smälter, hvaraf atmosferen afkyles och upphof gifves till skarpa torra nordliga vindar som långt in mot sommaren kunna flera gånger på dagen omvexla med varm och angenäm väderlek. Befolkningen å West- 9

18 10 götaslatten ar af ett stillsamt flegmatiskt lynne ooh vidhåller troget traditioner så i åsigter som lefnadssätt. Grofva öfveriagda brott äro högst sällsynta. Sedan husbehofsbranningen upphört och bränvin icke mera â gästgifvaregårdarne försäljes samt krogarne på landet blifvit borttagne, har superiet i hemmen nästan slutat. Vid stadsresor och under marknader låter deremot allmogen tillfället att berusa sig med bränvin icke gå sig ur händerna. Af mängden af krogar och bränvinsminuteringsställen tyckes som inkomsterna af denna näringsgren vore för Lidköpings samhälle serdeles vigtiga. Allmogens bostader aro vanligen låga och tränga. Familjer med tjenare och ett och annat af husdjuren bo ofta nog hoppackade i ett enda rum, der illa är sörjdt för vadervexling och snygghet. Bondfolkets kläder, bohag och matredning bära vittne om den största orenlighet. Måhända Ur den äfven amärkta ringa vattentillgången en bidragande orsak härtill. Invånarne i Kinnefjerdings härad, isynnerhet Källby och Husaby pastorater utgöra dock i detta hänsende ett framstående undantag från de öfriga. Ju längre man kommer ned pä slätten, desto osnyggare och råare finner man befolkningen. Landtbruk utgör enda näringsfånget och har på sednare åren betydligt förbättrats. Genom det i orten förut iakttagna förfarandet: nära uteslutande hafreodling och svaga ladugårdar, utsögs den ursprungligen bördiga jorden som lemnade obetydlig afkastning och detta bief en hufvudorsak till ortens allmanna fattigdom. Denna lärde dock sparsamhet och tarflighet och dessa egenskaper, i förening med det på sednare tider efterhand förbättrade jordbruket och de närmaste årens höga spanmålspriser, hafva gjort allmogen allmänt välmående. Under nästföregående år 1856 inköptes jordegendom inom distriktet till ett varde af öfver 1 million R:dr af allmoge från de andra samhällsklasserna. (Prov.-Läk. Grœve). Calmar län. Högsby provincialläkare-distrikt, innefattande Hanbörds härad med en befolkning af öfver -10,000 personer ar egentligen skogsbyggd, fastan skogen nu så aftagit att på mindre hemmantal den knappt ar tillräcklig för husbehof. På de större egendomarne fins dock ännu både vidsträckta och val vårdade skogar, hvilkas afkastning lemnar betydlig utförsel. Marken är ojemn och stenbunden, isynnerhet åt Fagerhults och Kråksmåla socknar. Fliseryd och en del af Högsby och Långemåla hafva mera karakter af slättland. Denna ojemnhet gör att det finnes" en mängd mindre sjöar och vattendrag hvarutur, utöfver den fördel de erbjuda af fiske och vattenverks anläggning, ärligen upphemtas en stor mängd myrmalm som uteslutande användes till gjutgods, för hvilket ändamål också ett bruk i Långemåla, Hornö, bedrifvas. Genom Högsby och Fliseryds socknar går Emån, öfverallt med låga stränder, så att då den vid flodtiderna stiger, den betäcker stora sträckor ängsmark Allmogen är i allmänhet fattig, emedan deras säljbara skog är slut och åkerbruket ännu är ganska ofullkomligt samt stora svårigheter för dess förbättrande måste bekampas der marken i allmänhet är stenbunden och af dålig beskaffenhet. Folket har lifligt och raskt lynne, är arbetsamt och förnöjdt med litet så väl i föda som kläder. (Extra Prov.-Läk. R. Holmberg). Oscarshamns stad (f. d. köpingen Döderhultsvik) belägen 9 mil norr om Calmar med 2,336 invånare, är anlagd på sluttningen af en låg bergås som sträcker sig ned emot

19 Östersjön och har en fri och öppen belägenhet, men dess byggnadssätt är, til) följe af den bergiga marken, högst oregelbundet. Den talrika arbetsklassens hus äro i allmänhet små och illa försedda och genom den starka inflyttningen af arbetare ifrån kringliggande socknar under de sednare åren, så öfverfyllda med folk, att man ofta finner hela hushåll af 4 6 personer inhysta uti ett enda litet vindsrum. Folkets hufvudsakliga näringskälla är arbete på de många skeppsvarf som här drifvas, och emedan arbetslönerna varit mycket höga, så har den sparsamme och ordentlige arbetaren snart kunnat försätta sig i ett visst välstånd. Men tyvärr hafva de fleste bortslösat sin arbetsförtjenst på krogarne, hvaraf fattigdom och nöd snart blifvit en följd. Fyllerilasten är nemligen härstädes nog allmän ibland arbetarne, liksom ett omåttligt kaffedrickande ibland qvinnorna. Staden son) eger en särdeles beqväm och rymlig hamn, drifver en liflig exporthandel med trävaror; af fabriker finnas en snus- och en tobaksfabrik, ett repslageri och segelsömmeri samt ett bajerskt ölbryggeri. Under året äro i staden födde 9'1 och döde 64 hvaraf 62.5 proc varit barn under 15 år. Dödligheten ibland barn under ett 8r har uppgått till 47,5 proc. af de aflidna barnens antal, hvartill orsaken torde fä sökas dels i den på hösten herrskande elakartade skai lakansfebern, dels och hufvudsakligen i de trånga och osunda boningsrummen samt dålig skötsel. Ibland endemiska sjukdomar nämnas Cardialgi och LSpolmask äfvensom Scrofulösa ophthalmier. (Stads-Läk. C. H. Sandelin). Malmöhus län. Höganäs distrikt omfattande socknarne Drundby, Wäsby, Wiken, Johnstorp, Farhult. Kattarp, Wälinge, Allerum och Fleninge med omkring 16,000 invånare samt Höganäs Grufve-församling med 1,800, ligger till större delen utmed hafvel och innefattar 9 fisklägen ibland hvilka de största, nemligen Wiken och Mölle hvardera hafva omkring 7 à 800 invånare. Hela distriktet utgöres af slättland med undantag af Kullaberg och den så kallade Svedberga backen, hvilken består af sand. Orten eger brist på skog hvilken dock ersattes af Höganäs stenkolsgrufva som är af största vigt för omkringliggande trakt. Med undantag af Rrundby är distriktet särdeles sädesrikt. Fiskelägenas förnämsta inkomst hemtas från kustfart med frakter och dernäst från fiske, isynnerhet sillfångst om hösten. Befolkningen är i allmänhet välmående men på några fiskelägen råder dock fattigdom. (Distr.-Läk. J. Fredriksson). 11

20 12 C) Sammandrag af läkarnes embetsberättelser om under året gångbara sjukdomar, a) Sammandrag af vederbörande läkares rapporter om embetsresor för farsoters och smittosamma sjukdomars hämmande, med specifikation länsvis å medicinalfondens utgifter för sjukes vård år Dessutom hafva inkommit 44 rapporter om venerisk sjukdom.

21 13 Antalet under året verkställde embetsresor för den allmänna helsovården, uppgående till '1,072, öfverstiger alltså ganska betydligt motsvarande antal under föregående är. Detta beror hufvudsakligen derpå att såväl kolera som rödsot och äfvensom i någon mon hjernfeber och smittkoppor påkallat ett stort antal embetsresor ej blott af vederbörande provinciallakare, utan ock af flere extra läkare, hvilka efter af Konungens Befallningshafvande anmälde behof, varit anställde till biträde vid sjukvården uti de af de båda förstnämnde farsoterna svårast angripne orterna. Enligt de upplysningar som kunnat hemtas af till Collegium inkomne summariska rapporter rörande sjuke som erhållit fria medikamenter å medicinalfonden, hafva, utöfver det stora antalet kolera- och rödsotssjuke som njutit läkemedel å denna fond, nedannämnde anta! fattige sjuke uti hvarje län, under året kommit i åtnjutande deraf, nemligen: Ibland desse voro 284 behäftade med frossa, 165 med vattusot, 151 med bleksot, 181 med åtskilliga former af nervsjukdomar, 106 med skrofler och 359 med utvärtes

22 14 åkommor, hvarförutom jemväl ett stort antal sjuke af nervfeber, utslagsfeber, lunginflammation, bjernfeber m. fl. under året gängse hetsiga sjukdomar, erhållit medikamenter ä samma fond. Vicarierande Provincialläkare hafva, i anseende till i orten herrskande sjuklighet och af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande anmäldt behof af (åkare, under provineialläkares sjukdomsförfall och vacans i provinciallakarebefattningen, varit för någon kortare tid anställde i Wester-Norrlands och Stockholms län. I andra lediga provincialläkaredistrikter har den allmanna helsovården, i enlighet med Kongl. Brefvet den 28 Mars 1835, varit besörjd af öfrige i länet stationerade provincialläkare. Biträdande läkare hafva i anseende till yppad allmännare sjuklighet, varit anställde i Wester-Norrlands, Upsala, Skaraborgs, Östergöthlands, Jönköpings, Hallands, Blekinge, Christianstads och Malmöhus lun, synnerligen under der rådande rödsot och kolera. Beträffande medicinalfondens utgifter för denna gren af den allmänna helsovârden, sa utvisar ofvan meddelade tabell att kostnaden för rese- och traktamentsersåttning, utgörande 24,408 R:dr 35 sk. I rst. B:ko, uppgår till mer än tvâdubbla beloppet af motsvarande utgifter för föregående år, hvareroot kostnaden för medikamenter till fattige sjuke, utgörande 6,548 R:dr 42 sk. 11 rst. B:ko och för vicarierande provincialläkare uppgående till 928 R:dr 47 sk. 5 rst., hvar för sig icke obetydligt understiga motsvarande utgifter under föregående år. Stigandet af den förstnämnda utgiften har sin grund deruti att antalet af på Konungens Befallningshafvandes ordres företagne embetsresor, under redovisningsåret betydligt öfverstigit det under nästföregående år Anledningen härtill åter får, såsom tabellen utvisar, sökas i det större antal embetsresor som för kolera och rödsot blifvit verkställde, hvarigenom dessa, uppgående till 747, mångfalldigt öfverstiga antalet af nästföregående årets embetsresor för samma ändamål. Att under sådant förhållande medikamentskostnaden understigit motsvarande utgifter under föregående år, förklaras deraf att ett större belopp af räkningar för under redovisningsåret, till af nyssnämnde farsoter angripne fattige sjuke utdelade medikamenter, ännu vid årets utgång icke hunnit att blifva hos Collegium till liqvid anmäldt och alltså först i ett följande års redovisning kommer att upptagas, h vadan årets utgifter för detta ändamål synas mindre än de i sjelfva verket kunnat vara. Detta, jemte den minskade kostnaden för vicarierande provincialläkare, förklarar också, att oaktadt detta års allmänna sjuklighet, likväl sammanlagda kostnaden för denna gren af den allmänna helsovården, icke med mer 8n ungefär halfva beloppet öfverstigit motsvarande utgifter under föregående år. Anmärkas bör slutligen att tabellen för Calmare län upptager 8 koleraresor utan all utgift derför, hvilket beror derpå att ersättningsräkningar ännu vid årets slut icke blifvit hos Collegium anmälda, utan likaledes komma att betunga nästa års redovisning.

23 15 b) Ofversigt af väderlekens och årsväxtens förhållande i allmänhet så vidt detsamma synes hafva haft inflytande på helsotillslåndet, samt allmännast under året gängse sjukdomar. Väderleken. 1 allmänhet uppgifves frän nästan alla delar af landet att detta ar öfverhufvud företett synnerligen stora vexlingar uti väderleks- och temperaturförhållanden. Vintern var nästan öfverallt i årets början ostadig och sedermera måttligt kall. i Gefle, Skaraborgs, Calmar och Hallands län snörik, i en del af de östra kustlänen Upsala, Stockholm, Södermanland och östergöthlands län ganska ojemn, men eljest öfverhufvud med ringa nederbörd. Våren uppgifves också, med undantag för några trakter af Bohus, Jönköpings och Hallands län, öfverhufvud hafva varit sen och kali, samt torr och blåsig, med länge fortfarande, ofta ganska starka nattfroster. Sommaren blef också under dess första hälft, med undantag för de södra länen, i allmänhet kylig och i en del orter jemväl regnig i Jemtland qvarlåg ovanligt mycket snö på fjällen och vattenståndet förblef högt, i Wester-Norrland iakttogs starkt snöfall i Sollefteå den 1 Juli, hvaremot sednare hälften eller högsommaren öfverallt medförde jemn, varm och torr, i somliga orter ovanligt het väderlek med under flera veckor oafbruten torka, med den påföljd att vattenverk afstannade, ängsmarker förbrändes, säden brådmognade och vattensamlingar samt brunnar uttorkade, så att klagan öfver vattenbrist allmänt förspordes och i somliga orter af Örebro, Elfsborgs, Skaraborgs, östergöthlands, Jönköpings och Kronobergs län vatten för husbehof och kreatursvattning dagligen måste köras \ mil och derutöfver samt befolkningen mångenstädes nödgades att under längre tid till dryck begagna orent vatten. Hösten medförde i somliga orter en kort vinterkyla i November, men blef derefter oafbrutet mild, så att vattendrag, sjöar och fjärdar äfven i de nordligaste länen voro öppna långt in i November. Vattenståndet i Mälaren uppgifves under detta år hafva varit lågt, men likväl emellanåt närmat sig medelståndet; i Christianstadstrakten hade ej så lågt vattenstånd blifvit iakttaget sedan år Ehuru ofullständiga de meteorologiska iakttagelser äro, hvilka uti en del af vederbörande läkares embetsberättelser för delta år finnas anförde, torde likväl följande sammandrag af dessa iakttagelser förtjena att anföras såsom en fortsättning af de korta notiser i detta ämne, hvilka uti föregående underdåniga Berättelser blifvit upptagne.

24 16 Sammandrag af meteorologiska observationer från: Årsvåxten. Frän nästan alla delar af riket instämma årsberättelserna härom att den ogynsamma väderleken med långvarigt regn under höstsådden, i förening med derpå flerstädes följande barvinter och under vârmânaderne samt en del af försommaren inträffad torka med nattfroster, ganska ofördelaktigt inverkat, på årsväxten, hvilken jemväl i följd af det mindre tjenliga utsäde som af föregående års inbergade gröda flerstädes blifvit användt, redan alltifrån våren lemnade svagt hopp om någon god äring, men att densamma, genom vacker och varm väderlek under högsommaren blef så förbättrad att, ehuru vegetationen deraf fortjagades så att säden tidigare än vanligt mognade, både råg och vårsäd gaf större afkastning än man vågat hoppas samt af synnerligt god beskaffenhet. Från Statskontorets underdåniga berättelse om årsväxten i riket 1857, torde här böra anföras att den starka torkan och värmen under högsommaren inom åtskilliga orter såsom Blekinge, Christianstads, Malmöhus, Hallands. Götheborgs och Bohus, Skaraborgs, Westmanlands, Norrbottens och Westerbottens län vållat rågens brådmognad, samt att vårsäden stadnat i växten och på flere ställen blifvit åkertunn och kort på halmen, men likväl icke åstadkommit någon väsentlig skada (öv dessa sädesslag som deremot på det hela blifvit af god och fullvigtig beskaffenhet; att potatisfrukten i anseende till den starka torkan under förnämsta växtperioden

25 rioden, inom flere orter blifvit mindre gifvande och äfven angripen af sjukdomen torröta; att fodertillgången på det hela genom både mindre höafkomst och klen halmafkastning, blifvit i många län otillräcklig för kreaturens framfödande till nästa skörd och att öfverhufvud årets gröda, kan hänföras till öfver'medelmåttan i 7 län: Wester-Norrlands, Jemtlands, Gefleborgs, Westmanlands, Upsala, Stockholms och Södermanlands; till medelmåttig i 8 län: Westerbottens, Kopparbergs, Wermlands, Nerikes, Götheborgs och Bohus, Östergöthlands, Christianstads och Gottlands; till nära medelmåttig i % län: Norrbottens och Malmöhus och under medelmåttan i 7 län: Elfsborgs, Skaraborgs, Kalmar, Jönköpings, Kronobergs, Blekinge och Hallands, samt alltså för hela riket kan vara att anse på det hela mer än medelmåttig. Fruktträden gåfvo, synnerligen i de sydligaste länen, ovanligt ymnig afkastning. 1 anseende till sädens fortskyndade mognad inträffade höfångsten samtidigt med sädesskörden, hvaraf följde synnerligt ökade ansträgningar för landtmannen vid bergningen, som dock gynnades af en särdeles fördelaktig väderlek. Den under sednare delen af året inträffade penningebristen, som medförde stockning i alla affärsförhållanden, hade också till följd att säden, i jemförelse med föregående års varuvärden, stod uti lågt pris. Helsotillståndet. Af vederbörande läkares till Sundhets-Collegium ingifne embetsberättelser och rapporter*), inhemtas i afseende på uppkomsten och utbredningen af de sjukdomar, hvilka förnämligast tagit deras verksamhet i anspråk och tillsammans utvisa årets sjukdomskonstitution, hufvudsakligen följande: Smittkoppor omtalas från Norrbollens län. Luleå distrikt: spridda fall 3:dje qvart. i allmänhet lindriga»modifierade» och utan dödsfall (Waldenström). Westerbottens län. Lyksele distrikt: spridda sjukdomsfall af»varioloider» i Lyksele socken 4:sta qvart. (Ångström). Jemtlands län. Partiela epidemier och spridda sjukdomsfall forlforo hela året såsom i Östersund, Rödö (smittan införd från Östersund) och Sunne socknar 1:sta qvart.; i Sunne, Frösö, (från Östersund) Aspås (införde af en med koppsjukt barn kringvandrande qvinna) och Brunflo socknar 2:dra qvart.; samt i Räfsunds socken (införde från Sundsvall) 4:de qvart.; öfver 32 sj. 5 d. (Grenholm, Afzelius); Underåkers d.: spridda fall i 17 *) Antalet af till Collegium inkomne årsberättelser för år 1857 har utgjort 168, nemhgen från 85 provincialläkare, 20 dtslriklläkare, 58 stadsläkare och 5 andra i landsorlen stationerade läkare. Med tillägg af omkring 1,000 rapporter rörande för sjukvärd verkställde embetsresor, ulgör detta materialet för den redogörelse för helsolillståndet i riket som här lemnas. Från Arvika, Örebro, Falköpings och Wernamo peovincialläkaredistrikter, från distriktläkaren i Elfdalen samt stadsläkaren i Chrislinehamn, Köping, Wenersborg, Falkenberg, Warberg, Landskrona och Christianstad hafva årsberättelser för 1857 uteblifvif.

26 Smittkoppor. 18 Hallen (utan känd anledning) 2:dra qvart. och i Mörsil (införd af kringresande skojare) 4 qvart. 3 sj. 1 d. (Strandberg); Wemdals d.: spridda sjukdomsfall (Elimin). Wester-Norrlands län. Örnsköldsviks distrikt: spridda fall 4:de qvart. i några byar af Själevads socken,»urspiungligen införde fr$n Sundsvall med koppsjuk person,» fl. sj. 3 d. (Håkanson); Sollefteå d.: enstaka fall i Fjellsjö 1:sta qvart., (införd af ett frän Jemtland kommande bushåll med sjukt barn, hvarförutan part. epidemi yppades i Styrnäs socken 4:de qvart. der den ännu vid årets slut fortfor. Prov.-Läk. anför såsom anmärkningsvärdt att under de 30 år han i orten varit anställd, hafva de 3:ne koppepidemier som i distriktet förekommit, alla emanerat från Lapproarken eller fjelltrakterna (Åkerblom); Torps d.: i några byar af Stöde socken 4:de qvart., införd med en qvinsperson från Sundsvall, äfvensom i Torps socken i allmänhet lindriga, af '18 insjuknade blott 1 död, fortfor ännu vid årets slut (Hallström); Sundsvalls d.: yppades i Sundsvalls stad i Juli månad, då en flicka som besökt Stockholm, hemkom sjuk i koppor. Under sommaren visade sig endast spridda fall. men på hösten blef sjukdomen allmän, angrep mest medelålders personer men äfven äldre; alla vaccinerade barn under 10 år förblefvo fria; ibland 100 af stadsläkaren vårdade afledo 11 (Hacksell, Bagge); på landsbyggden spridda fall i Sköns, Timrå, Tuna och Attmar socknar 4:de qvart sj. 2 d. (Wetterberg). Gefle län och d.: enstaka fall i Staden 4:sta och 4:de qvart. hos 2:ne personer som dit anländt, den ene från Upland, den andre från Stockholm, samt hos 8 bosatte i staden, deribland 4 ovaccinerade barn; 3 d. (Sandberg, von Sydov), Wermlands län. Philipstads distrikt: enstaka sjukdomsfall i staden 3 qvart. det första hos en från Stockholm hemkommen person, 4 sj. ingen d. (Pallin) Örebro län och stad spridda sjukdomsfall 2 3 qvart. En från Stockholm ankommen arbetskarl som sjuknat på vägen, var den första som angreps, hvarefter flere insjuknade i samma hus der han vårdades, 40 sj. 1 d. (Acharius); Nora d.: endast»3;ne fall af varioloider inom en familj«4:de qvart. (Engström). Westmanlands län spridda fall i Torpa m. fl. socknar (Widberg, Kihlstedt). Upsala län. Leufsta distrikt: enstaka fall i Wessland 1:sta qvart. (Jacobson); Enköpings d.: i Lislena socken, införd med en från Stockholm hemkommen person 1 2 qvart. 4 5 sj. 2 d samt enstaka fall i Husby-Sjutolft, Näs, Willberga och Bred (Stiegler). Stockholms län. Norrtelge och Hargs distrikt: förekom under sommaren sporadiska men spridde sig på hösten till de flesta socknar i orten; partiel epidemi och spridda fall i Bro, (införde från Stockholm) Wäddö. Edebo och Röö samt Hargs socknar 3 4 qvart. lifver 14 sj. 3 d. (Isander, Kuyhnstjema); i Norrtelge stad: 3 qvart. 31 sj. 2 d. (Palmgren); Sigtuna d.: spridda fall i Orkesta, Markim, Frösunda, Kårsta, Lunda och Husby-Odensala 2:dra qvart.; mestadels lindriga hos förut vaccinerade personer 42 sj. 5 d. (Elisson). Stockholms distrikt: partiela epidemier och spridda sjukdomsfall i Lofö och Dalarö 1:sta qvart. 6 sj. 1 d.; Danderyds, Färentuna, Hillersjö, Adelsö och Sollentuna 2:dra qvart. 32 sj. 7 d. samt i Grödinge, Sorunda och Wermdö äfvensom Waxholm 3:dje qvart.

27 22 sj. 9 d.; å de flesta stallen yppades sjukdomen först hos personer som besökt hufvudstaden. Den var i allmänhet lindrig och ofta s. k. modifierade koppor (Hammarström, Rydberg, Broman); Bokyrko d.: ofta elakartade under våren och sommaren; af 49 sjukdomsfall hafva 22 företett confluenta koppor, 4 d. {Mossberg); Södertelge d.: yppades i Ytterjerna hsla qvart. (införd från Stockholm) samt vid Ragnhildsberg och Tveta socknar afvensom i staden 2-3:dje qvart. 22 sj. 5 d. (Martin); i Stockholms stad fortfor den under föregående året yppade koppepidemien och befans vid arets början ännu tilltagande, synnerligen i de norra församlingarne, sa att ett särskildt kopphus med 60 sängar den 19 Januari måste öppnas vid Sabbatsberg för denna stadsdel. Efter April månad aftog sjukdomen betydligt, men stegrades åter, efter medlet af Maj till ungefar samma höjd som den förut uppnått, tills den efter några månader åter aftog och endast med spridda fall fortfor vid årets slut. Fattiglakarnes rapporter upptaga 1,454 insjuknade ibland hvilka 758 tillfrisknade, 5 6 affördes till sjukhus och 167 afledo samt 3 voro vid årets slut qvarliggande, ibland hufvudstadens fattiga befolkning. A Seraphimerlazaretfet insjuknade under lista qvart. 6, under det 2:dra 7, under det 3:dje 3 och under det 4:de 2, inalles 18, deribland 4 död och de öfriga affördes till koppsjukhuset. A Sabbatsbergs kopphus vårdades från den 19 Januari till den 17 April, då detsamma tillslöts, 166 koppsjuke, ibland hvilka 17 afledo, och å provisoriska sjukhuset å Södermalm vårdades från årets början till dess slut 938 personer af hvilka 155 afledo Utan ofvannamnde i hemmen 758 tillfrisknade och 167 döde samt dessa å sjukhusen vårdade 1,104 koppsjuke, ibland hvilka 172 afledo, eller inalles 2,030 sjuke med 340 döde, förekommo jemväl i enskilda hus sjukdomsfall till icke uppgifvet antal. Revaccinalionen fortgick. Epidemien synes icke företrädesvis hafva hemsökt någon viss stadsdel utan var ungefar lika fördelad på alla de territoriela föramlingarne relativt till deras folkmängd. Af de insjuknade tillhörde nemligen: 19 Smittkoppor. Ibland dessa voro män 672, Qvinnor 432, och med hänsyn till åldern Af hela antalet uppgifves hafva varit:

28 Smittkoppor. 20 Af nyligen revaccinerade personer voro de fleste mycket lindrigt angripne och högst fä afledo (Grähs) *). Södermanlands län. Eskilstuna distrikt: spridda fall af lindrig art i Yiter-Selö socken (Ihrman); i Eskilstuna stad: ett enstaka fail i November hos en qvinna frän Tumbo socken (Malm); i Mariefred: spridda fall som upphörde efter en allmän vaccination (Lind); Daga d.: spridda fall i Gåsinge och Thorsåker I 2:dra qvart. 9 sj. 2 d. (Klintberg); Malmköpings d.: införde med en från Stockholm till köpingen återvändande gesäll 1:sta qvart. 8 sj. o. d. (Zetterstrand); Nyköpings d.: efter del att en frän Stockholm hitföid qvinlig länge i Oktober insjuknat ä länshäktet i koppor, angrepos deraf jemväl 10 medelålders personer och barn ibland dervarande vaktbetjening och deras familjer, de flesta mycket lindrigt; alla uppgâfvos hafva var it vaccinerade utom 2:ne yngre barn, hvilka dock lika lindrigt angrepos och lis 11 genomgingo sjukdomen. Ibland arrestanter angrepos allenast en yngre mansperson. Äfven till staden spvidde sig sjukdomen och visade sig ännu vid årets siut, 3 d. (Martin, Lundqvist). Bohus län började visa sig i Götheborgs stad i Juli och fortforo sedan med temmeligt stor utbredning synnerligen inom förstäderna och Carl Johans församling och hade ännu vid årets slut ej upphört (Schönbeck, Evert, Montén); ett serskildt sjukhus öppnades i s. k. Möllerska plantaget, der intill årets slut emottogos 113 sjuke af hvilka 19(4 6,54 proc.) aflidit och 18 qvarlågo. Summan af underhållsdagar utgjorde 1864 eller i medeltal af 16. Ibland olvannämnde antal hade alla ärr efter förutgången vaccination utom 9, alla barn under 10 år, hvilka icke varit vaccinerade. Ingen har varit revaccinerad. 31 hade modifierade koppor; de öfrige smittkoppor hvilka hos många voro confluenta. Med hänsyn till olika kön voro: af sjukhusbetjeningen insjuknade en sköterska som återställdes (sjukhusläk. Lundblad). Uddevalla d.: enstaka fall i Oktober hos en från Jönköping anländ fru, h vars man jemväl efter 44 dagar angreps (Lönner); i K on gel f 15. sj. (Ullman). Ström- *) Gratis Statistiska öfversigt af årens Koppepidemi i hufmdstaden. Finnes tryckt i Hygiea Bd. XX, sid. 203.

29 stads d.: enstaka fall i Quille socken 4:de qvart. 2 sj. (Drougge); Oioust d.: enstaka Smittkoppor. fall vid Henån i Röra socken 3 qvart. (Gammelin). Elfsborgs län. Åmåls d.: enstaka fall i Tydie socken 4 qvart (Segerstedt); Rorås d. : spridda fall i Borås stad 2 3:dje qvart. först hos en från Stockholm anländ liandelsbukhållare och sedan 4 andra lindriga fall (Elmlund). Skaraborgs län spridda fall i Lidköpings stad, 3:dje qvart., modifierade, 3 sj. (Sundberg); Falköpings d.: spridda fall i Habo socken 4:de qvart., 8 sj. (Hulling). Ostergölhlands län spridda fall af»varioloider» i Norrköpings stad, 4:de qvart. (Åberg); Torpa d.: enstaka fall 4:de qvart., 4 sj. (Samberg). Calmar län. Tjust d.: infördes till Westervik med en frän Stockholm anländ skomakaregesäl! som 8 dagar efter ankomsten, den 16 Juni insjuknade, hvarefter spridda fall under följande månader inträffade ända till årets slut, 19 sj.; på landsbyggden spridda fall i Eda kapell, 3 sj. (Forling, Danielson). Jönköpings län och d.: spridda fall i Öggetorp, Svartarp, Lekeryd, Forserum, af Tveta härad 1:sta qvart. öfver 20 sj. 4 d.; i Jönköpings stad spridda fal) från årets början men allmännast samtidigt med kolerafarsoten, öfverhufvud lindriga; fl. sj 21 d deribland 6 män, 15 qvinnor och med hänsyn till åldern under 10 är 8, från år J, från år 12. (Sköldberg, Caspersson); Wrigsta d.: spridda fall i Wrigsta, Sandsjö och Hyllentofta 2 4:de qvart. öfver 13 sj. 8 d. (Hœffner); Kronobergs län. Ekeberga d.; enstaka fall 4:de qvart. uti Asheda socken (Ossbahr). Hallands län. Norra d.: part. epidemi i Släps socken 4:de qvart. (Carlsson). Malmöhus län. Trelleborgs d.: fortloro i Skanör, dit de efter hvad man förmodade, under förra året blifvit öfverförde från Seländska kusten (Öregrund?), 1 2:dra qvart. 30 sj., alla öfver 15 år, deribland 2 d.; Falsterbo: 2 sj. ingen död (Ström); i Malmö stad: ett fall från ångbåten Skandia och Stockholm i April, ett annat frän ett Engelskt fartyg i Juli. Båda vårdades â provisoriskt sjukhus i hamnen (Falck); Öfveds Klosters d.: från Jönköpingstrakten ankom till Kerstorps socken en medelålders qvinna, bvilken kort efter hemkomsten, den 1 I November sjuknade i koppor. I samma hus insjuknade derefter 2:ne pigor och från den ena af dessa spred sig smittan så att den vid årets slut var utbredd i socknen och ett och annat fall jemväl visat sig i Öfveds och Skärtofta socken (Åberg). Vattenkoppor omtalas hafva med spridda sjukdomsfall visat sij; i Wester- Norrlands och Gefleborgs län: 2:dra qvart.; Kopparbergs län 4:de qvart.; och Wermlands län: partiel epidemi inom en familj i Carlstad 3:dje qvart. (Lagerstedt); vidare med spridda fall i Upsala län, Enköpings d.: (Stiegler); Stockholms län, Sigtuna d.: (Elisson); Södermanlands län Ma l m köping s d: (Zetterstrand); Bohuslän i Götheboig, 2:dra qvart. (Evert) och Uddevalla 3:dje qvart. (Lönner), samt i Kronobergs län temligt allmänt bland barn samtidigt med smittkopporna i Asheda socken 4:de qvart. (Ossbahr); Hallands län. Södra d. : spridda fall bland barn 2:dra qvart. (Sjöstrand); 21

30 22 Smittkoppor. äfvensom i Halmstad (Tenggren) och Laholm 3:dje qvart. (Flygare); Blekinge län. Ronneby d.: spridda fall 1 3:dje qvart. (liydberg). Christianstads län och d.: temligl allmänna i Wånga socken 4:sta qvart., i öfriga socknar medelst spridda fall {Andersson). Malmöhus län i Helsingborgstiakten spridda fall, 13 sj, (Netzler); Öfveds Kloster d.: spridda fall i början af aret {Åberg). Återblick. Den Sr 1856 yppade kippfarsoten har alltså under redovisningsåret vunnit betydlig utbredning så att omkring 100 socknar uti 20 län alltifrån Norrbottens ända till Skåne varit deraf i mer eller mindre mon angripne Allmännast har sjukdomen förekommit i Stockholms (45 socknar), Jemtlands (10 socknar), Wester-Norrlands (9 sockn.n), Jönköpings (8 socknar), Södermanlands (7 socknar) och Malmöhus lan (6 socknar); mindre allmänt i Bohus, Calmar och Upsala län samt med spridda fall i 11 öfrige län. Endust Kopparbergs, Blekinge, Christianstads och Gottlands län förblefvo frie. Ibland Städerna vo:o Stockholm, Sundsvall, Östersund, Jönköping, Skanör, Kongelf, Westervik och Norrtelge i betydligare grad deraf angripne, hv;iremot 15 andra städer endast företedde spridda sjukdomsfall Sjukdomen var öfverhufvud lindrig och medförde â de flesta ställen ringa död-ighrt. Några fullständiga uppgifter om antalet insjuknade och döde pä h varje stalle finnas icke meddelade, men de ingifne rapporterna omtala 2,839 sjukdomsfall med 461 dödsfall. Endast i Stockholms, Jemtlands och Ma'mohus län utgjorde sjukdomen en fortsättning af förra årets epidemi, men yppades eljest i 7 län under första hälften af året och i 9 under den sednare samt fortfor ännu vid årets slut i Wester-Norrlands, Stockholms, Södermanlands, Bohus, Calmar och Malmöhus län. Hufvudstaden synes hafva utgjort den egentliga härd hvarifrån sjukdomen blifvit spridd. Från icke mindre än 9 län uppgifves nemligen uttnckeligt att de första sjukdomsfallen yppats hos personer som anländt fiån Stockholm. Wattenkoppnr hafva med spridda sjukdomsfall visai sig i 13 län. Skarlakansfeber omtalas från Norrbottens län hafva fortfarit från förra året i Haparanda och de södra socknarna intill våren, men spridde sig derefter norrut och fortfor i Pajala ännu 3:dje qvart., i allmänhet godartad (Wretlwlm); Neder-Calix d.: nästan hela året gängse i olika delar, i allmänhet lindrig: dock följde några dödsfall af vattusot (Tyselhus); Luleå d.: allmänt utbredd I 2:dra qvart. ofta med vattusot som dock vanligen lätt häfdes (Waldenström). Westerbottens län. Skellefteå d.:»scaiiatina och rubeola förekom hela vintern och våren i de flesta byar» i början ofta med biliösa kräkuingar..standotn följde döden efter omkring ett dygns sjukdom. Bland eftersjukdomar förekommo lymphatiska körtelsvullnader å halsen med ulcerationer, hvilka 2 gånger iakttagits hafva»penetrerat trachea,» kronisk inflammation af örat, affection af urinvägarne med afsättning i urinen af blodets färgämne och anasarca, de sistnämnda mycket allmänna. Sjukdomen visade sig ännu med spridda fall vid årets slut, öfver 32 d. (Lindström); NysöHra d.: fortfor från förra året i tilltagande öfver hela distriktet 1 - :dra qvart. med synnerlig benägenhet att öfvergå i vattusot, i följd hvaraf dödligbeten också blef ganska betydlig (Risberg); Umeå

31 d.: fortfor allmänt under förra hälften af året synnerligen i Bjurholtns, Umeå, Wännäs m. fl. socknar, öfver 86 sj. II d. (Haij); äfvensom i staden; angrep såväl fullvexta som barn och fanns ofta förenad med angina gangreenosa och diphtheritica samt skördade många offer (Reulerman); Lyksele d.: fortfor från förra året i Örtrask och Lyksele der den i slutet af 1:sta qvart. nådde sin höjd och spridde sig vidare uppåt StöUingsfjallet och längs Umeåns vattendrag till Fredrika socken. Sjukdomens utbredning befrämjades uppenbart derigenom att en mängd menniskor från olika byar och skiljda häll, som vid helgerna (jul och påsk) samlades vid kyrkorna, bodde sammanträngde i sina få kyrkobyhus. Vid den varmare årstidens början aftog sjukdomen betydligt. Den var än lindrig med knappt märkbar angina och ordentligt utslag, än förenad med stor halssvullnad, obeständigt utslag och yrsel. Bulnad af halskörtlarne, diphteritiska sårnader och vattusot följde ofta derpå. Några få afledo i början af sjukdomen; men de flesta i följdsjukdomar synnerligen vattusot; obestämdt sjukdomsantal, 72 döde (Ångström). Jemtlands län yppades på våren med spridda sjukdomsfall i Räfsund, Sandsjö, Bodsjö, Bräcke och Sunne fl. sj. 33 d.; äfvensom vid årets slut i Klöfsjö, Alsen 18 sj. 5 d. och Ljusnedals bruk fl. sj. fl. d. (Afzelius, Strandberg, Elimin); förekom ofta blandad med messlingen och yttrade sig med så lindriga symptomer att sjukdomens verkliga beskaffenhet icke bemärktes förr än eftersjukdomar af vattusot eller svåra uppdrifningar af halskörtlarne yppades, hvaraf många barn afledo (Grenholm). Weder-Norrlands län endast följdsjukdomar af föregående årets epidemi anmärktes ännu i början af året såsom halssjukdomar och vattusot (Lenström) *). (itifleborgs län. Söderhamns d.: visade sig redan på våren med enstaka fall i flere af de öfre socknarna, men tilltog pä sommaren samt fortfor allmänt 4:de qvart så väl på landet som isynnerhet i staden. Svår diphteritisk angina med uppdrifna körtlar anmärktes i flera fall, och såsom eftersjukdom hydrops. Ibland 40 sjuke inom staden afledo 11 (Tltollander, Wikblad); Gefle d.: spridda fall i staden 3 4:de qvart. i allmänhet lindrig, dock stundom med psevdomembran bildning i svaljet, körtelsvullnader och abscesser i kringliggande cellväf (Sandberg, v. Sydov); på landet spridda fall i Thorsåkers socken (Bolländer). Stora Kopparbergs lån. Rättviks distrikt: spridda fall i Orsa socken 4 qvart. (Wettergren); Fahlu d.: efter det enstaka fall visat sig från årets början blef sjukdomen mera utbredd under 2 3:dje qvart. synnerligen i Hosjö, Wika, Gagnef och Kopparbergs socknar äfvensom i staden, hvarefter åter endast enstaka sjukdomsfall visade sig intill årets slut. Den var sålunda samtidig med messlingen och stundom af blandad form (Rubeola?) så att på landet sjukdomen icke sällan blef ansedd för messling intill dess ef- 23 Skarlakansfeber. *) Såsom hinder för vaccinationen omtalar komminister Amrén en i Hässjö och Ljustorps socknar af Medelpad på våren och sommaren gängse»messlingsepidemi» med påföljande svullnad af hela kroppen och svåra halsbulnader som slutade med brand (skarlakansfeber?), men denna epidemi namnes ej af vederbörande läkare.