MEDICINAL-STYRELSENS

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. K, Hälso- och sjukvården. 1, Sundhetskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : P.A. Norstedt & söner, Täckningsår: = Ny följd Sundhetskollegium ersattes 1879 av Medicinalstyrelsen. Den underdåniga berättelsen innefattar särskilda redogörelser för: 1. Civila sjukvården. 8. Veterinärväsendet. 2. Besiktningar å beväringsmanskapet. 9. Understöd för vetenskapliga utrikes resor. 3. Arméns och flottans sjukvård. 10. Sundhetskollegii ämbetsverksamhet och en 4. Barnmorskeväsendet. jämförande översikt av sjukvårdspersonalen och 5. Skyddskoppympningen. anstalterna i riket. 6. Medico-legalaförrättningar. 11. Bihang: Dödsorsakerna i rikets städer enligt 7. Apoteksväsendet. intyg av läkare. Civila sjukvården beskriver topografi och endemiska sjukdomar, sammandrag av läkares ämbetsberättelser om under året gängse sjukdomar, m. m., samt väderlek, vattenstånd och skörd. Årsberättelsen 1861 innehåller: Översigt af helso- och sjukvården i Sverige under tioårsperioden , efter Kongl. Sundhets-collegiii uppdrag utarbetad af dess ledamot A. Timoleon Wistrand. Föregångare: Sundhets-collegii underdåniga berättelse om medicinalverket i riket. Stockholm : P.A. Norstedt & söner, Täckningsår: Årg. 1(1851)-10(1860). Efterföljare: Allmän hälso- och sjukvård / av Kungl. Medicinalstyrelsen. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Det civila veterinärväsendet / av Kungl. Medicinalstyrelsen. - Stockholm : P. A. Norstedt & söner, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Dödsorsaker / av Kungl. Statistiska centralbyrån. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Hälso- och sjukvård vid armén / av Kungl. Arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse. Stockholm : Palmquist, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: med titeln: Arméförvaltningens sjukvårdsstyrelses underdåniga berättelse. Hälso- och sjukvården vid marinen / av marinöverläkaren. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1911/ Översiktspublikationer: Historisk statistik för Sverige. D. 2, Väderlek, lantmäteri, jordbruk, skogsbruk, fiske t.o.m. år Stockholm : Statistiska centralbyrån, BISOS K1 digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) med stöd från Riksbankens Jubileumsfond, 2008 urn:nbn:se:scb-bi-k1-8401_

3 BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. K) HELSO- OCH SJUKVÅRDEN. I. Ny följd. 24. MEDICINAL-STYRELSENS UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅR STOCKHOLM, KONGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER.

4

5 Innehållsförteckning. A. Underdånig berättelse med i texten införda tabeller. 1. Civila helso- och sjukvården Sid Helsovårdsnämndernas verksamhet» 2. Tab. Lit. A. Dödsorsaker i alla rikets städer»» B. i Mälarstäderna» 9.» 10.»» C. i Ostkuststäderna» 10.»»» D.» E. i Skånska städerna i Stockholm» 11. >> Sammandrag af läkares embetsberättelser om gängse sjukdomar under året» 11. Tab. Lit. F. Årsväxten under år 1883 och 1884» 12.» G. Fläcktyfus» H. Tyfoidfeber» 13.» 14.»»» I. Gastrisk feber» K. Hjernfeber» 14.» 15.» L. Difteri» 15.»»» M. Strypsjuka» N. Kikhosta» 16.» 16.»» O. Rödsot» 17.»»» P. Barnsängsfeber» Q. Diarré, tarmkatarr och kolera» 17.» 18.»» R. Frossa» 18.» S. Pås-sjuka» 19.» T. Smittkoppor» 19.»» U. Skarlakansfeber» 20.»» V. Mäsling»» X. Lung- och lungsäcksinflammation 20.» 21.»» Y. Katarrer m. m» 21.»» Z. Smittosam ögonsjukdom» 22.»» Å. Öfversigt af sjukdomsförhållandet under sistförflutna» 10-årsperiod» Ä. Medicinalfondens utgifter» 22.» Förbättrad läkarevård» 23. Tab. Lit. Ö 1. Förbättringar i läkarevården» 23.»» Ö 2. Omsättning i civila läkarebefattningar» Civila sjukvårdsinrättningar» 24. Tab. Lit. Aa. Sjukvården vid länslasaretten under sista qvinqvenniet» 25.»» Bb. Å barnsjukhus och barnhus vårdade sjuke» 26.»» Cc. Å lasaretten vårdade medfödda sjukdomar och bildningsfel» 26.»» Dd. Å länslasaretten vårdade tyfösa febrar» 26.»» Ee.»» förgiftningssjukdomar...» 27.»» Ff.»» sjukdomar i hjerna och ryggmärg» 27.»» Gg.»» sinnessjukdomar» 28.»»» Hh.» Ii.»»»» ögonsjukdomar tarmbråck» 28.» 29.»» Kk.»» sjukdomar i ändtarmen» 29.»» Ll.»» sjukdomar i urinverktygen» 29.»» Mm.»» sjukdomar i könsdelar manliga» 30.»» Nn.»» sjukdomar i könsdelar qvinliga» 30.»» Oo.»» sjukdomar i ledgångarne» 31.»» Pp.»» sjukdomar i ben och benhinna...» 31.»» Qq.»» kroniska hudsjukdomar» 32.»» Rr.»» kräftsjukdomar» 32.»» Ss.»» t u m ö r e r.» 33.»» Tt. Å allmänna elektricitets-inrättningen vårdade sjuke och sjukdomar» 38.»»» Uu. Å gymnastiska central-institutet behandlade sjuke» Vv. Å gymnastiskt-ortopediska institutet vårdade sjuke» 39. och sjukdomar» 40.»» Xx. Å barnbördshusen vårdade barnaföderskor» 41.»» Yy. Å barnbördshusen födde barn» 41.»»»» Zz. Sjukdomar bland barnaföderskor efter förlossningen Åå. Antal lärjungar vid elementarläroverken, hvilka» 42. ej deltagit i gymnastiköfningar, jemte orsakerna dertill.» 43. B. Tabellbilagor. Civila helso- och sjukvården. Tab. N:o 1. Dödsorsakerna i hvardera af rikets städer Sid. II.»» 2. Döde i rikets städer efter ålder och kön» VI.»» 3. Öfversigt af dödsorsakerna i samtliga städer..» VIII.»» 4. Spetelske i Helsingland m. fl. provinser» IX.»» 5. Tillkomne och afgångne spetelske..» X.»» 6. Läkares embetsresor» XI.»» 7. Gängse sjukdomars månatliga till- och aftagande» XII.»» 8. Befintliga läkarebefattningar inom hvarje län.» XIII. Civila sjukvårdsinrättningar.»» 9. Å länslasaretten och kurhusen vårdade sjuke» XIV.»» 10. Å andra sjukvårdsinrättningar vårdade sjuke.» XVI.»» 11. Å Stockholms sjukhem vårdade sjuke och sjukdomar» XVII.»» 12. Å länslasaretten och kurhusen vårdade sjukdomar» XVIII.»» 13. Å särskilda sjukvårdsinrättningar vårdade sjukdomar» XXIV.»» 14. Å offentliga sjukvårdsinrättningar vårdade veneriske» patienter»» 15. Sjukdomssymptom hos de under året intagne XXX.» veneriske sjuke» XXXII.» 16. Sammandrag af revisionsberättelserna om kurhusmedlen och öfrige sjukhusen tillhörande fonder...» XXXIV. Helsobrunnar och badanstalter.»» 17. Antal kurgäster vid helsobrunnar och badanstalter»» 18. Antal vårdade sjukdomar vid helsobrunnar och badanstalter» XXXVI.» XXXVII. Besigtningar å beväringsmanskapet.»» 19. Sammandrag af rapporter rörande läkarebesigtning å 1:a klassens beväringsmanskap» XXXVIII.»» 20. Sammandrag af rapporter rörande läkarebesigtning å 2:dra-5:te klassernas beväringsmanskap» XXXIX.»» 21. Länens ordningsföljd med hänsyn till antalet antagligt och oantagligt beväringsmanskap» XL.»» 22. Kassationsorsakerna hos beväringsskyldige» XL. Härens och flottans sjukvård.»» 23. Sammandrag af rapporter rörande sjukvården vid hären och flottan» XLI.»» 24. Sammandrag af rapporter rörande sjukvården under indelta härens och beväringens vapenöfningar» XLII.»» 25. Å militärsjukhusen vårdade sjukdomar» XLIV. Barnmorskeväsendet.»» 26. Antal utexaminerade barnmorskor» XLVI.»» 27. Barnmorskornas antal och fördelning inom länen» XLVI.»» 28. Af barnmorskor verkstälda instrumental-förlossningar» XLVI. Skyddskoppympningen.»» 29. Antalet med framgång skyddskoppympade i hvarje län» XLVII.»» 30. Ifrån vaccindepôterna utlemnade portioner vaccinämne» XLVII. Rättsmedicinska undersökningar.»» 31. Sammandrag af berättelser om rättsmedicinska besigtningar Apoteksväsendet.» XLVIII.» 32. Befintliga apotek och deras natur inom hvarje län» L.

6 II 5. Helsobrunnar och badanstalter Sid Sjukdomsförhållandet i fängelserna» Besigtningar å beväringsmanskapet» Sjukvården vid hären och flottan» 45. Tab. Lit. A 1. Å Stockholms garnisons kaserner vårdade sjuke» 45.»» B 1. Å Stockholms garnisons kaserner botade sjukdomar» 45.»» C 1. Sjukdomsförhållandet inom Stockholms garnisons kaserner under de särskilda månaderna» 46.»» D 1. Å garnisonssjukhuset vårdade sjuke och sjukdomar» 47.» E 1. Sjuktillförselns månatliga till- och aftagande å garnisonssjukhuset» 49.»» F 1. Från särskilda corpser vårdade sjuke å garnisonssjukhuset» 49.»» G 1. Å garnisonssjukhusets medicinska afdelning vårdade sjukes månatliga omsättning» 50.»» H 1. Vid garnisonerna i Skåne vårdade sjuke» 51.»» I 1. Från flottans särskilda corpser och stater i Karlskrona vårdade sjuke» 51.»» K 1. Från flottans särskilda corpser och stater i Stockholm vårdade sjuke» 52.» L 1. Sjukvården under sjötåg» 52.» M 1. Revaccination af nyvärfvadt manskap» 55.» N 1. Omsättningen i militära läkarebefattningar» 56.»» O 1. Fältläkarekontorets inkomster och utgifter» 56. Militära undervisningskurser» Barnmorskeväsendet» 60. Tab. Lit. P 1. Disposition af de för barnmorskeundervisningen anslagna medel» Skyddskoppympningen» 61.» Q 1. Månatliga antalet vaccinerade vid hufvudstadens depôter» 61.» R 1. Vaccinationsfondens inkomster och utgifter» Rättsmedicinska undersökningar» 63.» S 1. Sammandrag af uppgifter om sjelfmorden» 63.» T 1. Till Medicinalstyrelsen remitterade rättsmedicinska mål» Apoteksväsendet» 65.»» U 1. Öfversigt af den farmaceutiska undervisningen» 65.» V 1. Apotekens antal och tillstånd» Veterinärväsendet» 66.»» X 1. Å veterinärinstitutet i Stockholm vårdade sjuka husdjur» 67.» Y 1. Å veterinärinrättningen i Skara vårdade sjuka husdjur» 67.» Z 1. Sammandrag af veterinärernas uppgifter öfver sjuka djur» Z 2. Sjukdomsfall bland Arméens hästar» 77.» Understöd för vetenskapliga resor» Medicinalstyrelsens embetsverksamhet» 82.» Å 1. Summarisk uppgift å de af Medicinalstyrelsen handlagda mål» 81. Veterinärväsendet. Tab. N:o 33. Veterinärernes antal och fördelning inom länen... Sid. LI.»» 34. Veterinärernes embetsresor för sjukdomars hämmande bland husdjuren» LI.»» 35. Öfversigt af befintliga sjukvårdspersonalen och anstalterna m. m. i riket»» 36. Summarisk redogörelse för medicinalstatens tillgångar och utgifter 1884.» LII.» LII.

7 Table des Matières. A. Rapport. 1. État sanitaire de la population civile pag. 2. Hygiène publique des villes et la mortalité dans les villes» 2. Tab. Lit. A. Les causes des décès dans toutes les villes» 9.»» B.»»» les villes du lac Mälar» 10.»» C.»»»» du golfe bottnique» 10.»» D.»»»» de la Scanie» 11.»» E.»»» à Stockholm» 11. Topographie et maladies endémiques» 11. Tab. Lit. F. Les récoltes de 1883 et 1884» 12.»»» G.» H. Typhus pétéchiale Fièvre typhoïde» 13.» 14.»» I.» K. Gastro-entérite catarrhale Méningite cérébrospinale» 14.» 15.»» L. Diphtérie» 15.»» M.» N. Croup Coqueluche» 16.» 16.»» O. Dysentérie» 17.»» P. Fièvre puerpérale» 17.»» Q. Diarrhée et choléra» 18.» R. Fièvre intermittente» 18.» S. Oreillons» 19.» T.» U. Varioles Scarlatine»» » V. Rougeole» 20.»» X. Inflammation des poumons» 21.»» Y. Affections catarrhales» 21.»» Z. Ophthalmie épidémique» 22.» Å. Nombre aproximatif des malades et des décès dans les épidémies en » 22.»» Ä. Dépenses extraordinaries de l'état pour les épidémies (col. 1 4), pour les épizooties (col. 5 7), pour les autopsies légales (col. 8 10)» 22. Médecins dans le service de l'ètat» 23.»» Ö 1. L'accroissement des places médicales dans le service public» 23.» Ö 2. Mouvement du personel médical civil» 23. Hôpitaux civils» 24. Tab. Lit. Aa. Mouvement des malades dans les hôpitaux civils en 1884 et en » 25.» Bb. Mouvement des malades dans les maisons d'orphélins et dans les hôpitaux pour des enfants malades» 26.»» Cc. Maladies congénitales, déformations» 26.»»» Dd. Fièvre typhoïde et Typhus dans les hôpitaux civils» Ee. Intoxications id» 26.» 27.» Ff. Maladies du cerveau et de la moelle» 27.»»» Gg. Aliénés id» Hh. Maladies ophtalmiques id» 28.» 28.»» Ii. Hernies id» Kk. Maladies du rectum id» 29.» 29.»» Ll. Maladies du système uropoétique id» 29.»» Mm. Maladies des organes génitaux de l'homme id» 30.»» Nn. Maladies des organes génitaux de la femme id» 30.»» Oo. Maladies des articulations id» 31.»» Pp. Maladies des os id» 31.»»» Qq. Maladies de la peau id» Rr. Carcinomes id» 32.» 32.» Ss. Tumeurs id» 33.» Tt. Mouvement des malades traités aux frais publics par l'électricité» 38.» Uu. Énumération des malades et des maladies traités dans l'institution centrale gymnastique» 39.»» Vv. Mouvement des malades et des maladies traités aux frais publics par la gymnastique médicale» 40.» Xx. Mouvement des malades dans les maisons d'accouchement» 41.»» Yy. Les enfants nés dans les maisons d'auccouchement» 41.»» Zz. Maladies des femmes après l'accouchement» 42.»» Åå. Nombre des élèves des écoles publiques qui à causes speciales ont été exempts des exercises gymnastiques» 43. Sources d'eau minérale, bains de mer, établissements hydrothérapeutiques» 42. État sanitaire dans les prisons» 44. B. Tableaux annexés. État sanitaire de la population civile. Tab. N:o 1. Causes des décès dans les villes pag. II.»» 2. Decès par âge et par sexe dans les villes» VI.»»» 3. Résumé des causes des décès dans les villes.» VIII.» 4. L'éléphantiasis dans la province de Helsingland» IL.»» 5. Nombre et mouvement des malades» X.»» 6. Nombres des visites officielles des médecins cantonnaux» XI.»» 7. Nombre approximatif des maladies épidémiques par mois» XII. Médecins dans le service de l'état.»» 8. Nombre des places des médecins civils dans le service de l'état par préfectures Hôpitaux civils.» XIII.»»» 9. Mouvement des malades dans les hôpitaux civils» 10. Mouvement des malades dans quelques autres» XIV. hôpitaux» XVI.»» 11. Énumeration des malades et des maladies traités dans l'hôpital des incurables à Stockholm.» XVIII.»» 12. Mouvement des maladies dans les hôpitaux civils» XVIII.»» 13. Mouvement des maladies dans quelques autres hôpitaux» XXIV.»» 14. Mouvement des malades syphilitiques dans les hôpitaux» XXX.»» 15. Symptômes des syphilitiques admis dans les hôpitaux» XXXII.»» 16. Recettes et dépenses des hôpitaux civils» XXXIV. Sources d'eau minérale, bains de mer et établissements hydrothérapeutiques. Tab. N:o 17. Nombre des visiteurs des eaux minerales, des bains de mer et des établissements hydrothérapeutiques»» 18. Maladies des visiteurs des eaux minérales et des bains de mer Conscription.» XXXVI.» XXXVII.»» 19. Résultats des rapports de médicins chargés» XXXVIII.»» 20. d'éxaminer les conscritsdes toutes les 5 classes» XXXIX.»» 21. Nombre des conscrits, par préfectures» XL.»» 22. Causes d'exception du service de conscription» XL. État et service de santé de l'armée et de la marine. Tab. N:o 23. Mouvement des malades de l'armée et de la marine: a) dans les garnisons, b) dans les hôpitaux militaires» XLI.»» 24. Mouvement des malades durant les exercises de l'armée» XLII.»» 25. Mouvement des maladies dans les hôpitaux militaires» XLIV. Sages-femmes.»» 26. Nombre d'élèves examinées dans les écoles pour l'enseignement des sages-femmes» XLVI.»» 27. Nombre des sages-femmes, par préfectures...» XLVI.»» 28. Nombre des cas d'accouchement qui ont exigé l'emploi des instruments» XLVI. Vaccination.»» 29. Nombre des vaccinés, par préfectures» XLVI.»» 30. Nombre des portions de vaccin expédiées par les dépôts» XLVII.

8 IV 2. Conscription pag État sanitaire et service médical de l'armée et de la marine» 45. Tab. Lit. A 1. Mouvement des malades de la garnison de Stockholm» 45.»» B 1. Maladies traitées dans les casernes de Stockholm» 45.»» C 1. Mouvement des malades par mois dans les casernes de Stockholm» 46.»» D 1. Énumération des malades et des maladies, traités à l'hôpital militaire de Stockholm» 46.»» E 1. Mouvement des malades par mois dans l'hôpital militaire de Stockholm» 49.»» F 1. Mouvement des malades par régiments à l'hôpital militaire de Stockholm» 49.»» G 1. Mouvement des malades par mois au service médical du même hôpital» 50.»» H 1. Mouvement des malades des garnisons de la Scanie» 51.»» I 1. Mouvement des malades de la division de la marine à Karlskrona, traités à l'hôpital ou à domicile...» 51.»» K 1. Mouvement des malades de la division de la marine à Stockholm» 52.»» L 1. Nombre des malades pendant les expéditions maritimes» 52.»» M 1. Revaccinations des recrues de l'armée» 55.»» N 1. Mouvement du personnel médicale militaire» 56.»» O 1. Recettes et dépenses du bureau de l'entretien du matériel des ambulances» 56. Autopsies légales. Tab. N:o 31. Résultats des rapports sur les autopsies légales pag. XLVIII. Pharmacies.»» 32. Nombre des pharmacies, par préfectures» L. Médecins vétérinaires, épizooties.»» 33. Nombre des médecins vétérinaires, par préfectures»» 34. Nombre des visites officielles des médecins vétérinaires à la campagne»» 35. Médecins, hôpitaux, pharmacies, sagesfemmes, par habitants et par préfectures»» 36. Recettes et dépenses du Conseil supérieur de santé pendant l'année 1884» LI.» LI.» LII.» LII. 4. Sages-femmes» 60.»» P 1. Dépences de l'état pour les écoles des sages-femmes» Vaccination» 61.»» Q 1. Nombre des vaccinés à Stockholm par mois» 61.»» R 1. Dépenses de l'état pour la vaccination» Autopsies légales» 63.» S 1. Suicides» 63.»» T 1. Consultations du Conseil supérieur de santé, demandées par les Tribunaux» Pharmacies» 65.»» U 1. État de l'enseignement dans l'école de pharmacie» 65.»» V 1. L'accroissement et l'état des pharmacies» 65. Établissements vétérinaires et Épizooties» 66.»» X 1. Nombre des animaux domestiques malades traités dans l'école vétérinaire de Stockholm» 67.»» Y 1. Nombre des animaux domestiques malades traités dans l'école vétérinaire de Skara» 67.»» Z 1. Nombre approximatif des animaux malades et morts dans les épizooties.» 77.» Z 2. Maladies des chevaux de l'armée» Voyages scientifiques» Travaux du Conseil supérieur de santé» 82.»» Å 1. Aperçu des travaux du Conseil supérieur» 81.

9 TILL KONUNGEN! Den underdåniga berättelse om helso- och sjukvården i riket under år 1884, hvilken härmed till Eders Kongl. Maj:t öfverlemnas, är uppställd hufvudsakligen efter samma plan som förut och omfattar särskilda redogörelser för: 1. Civila helso- och sjukvården. 7. Apoteksväsendet. 2. Besigtningar å beväringsmanskapet. 8. Veterinärväsendet. 3. Sjukvården vid hären och flottan. 9. Understöd för vetenskapliga utrikes resor. 4. Barnmorskeväsendet. 10. Medicinalstyrelsens embetsverksamhet och en jemförande 5. Skyddskoppympningen. öfversigt af sjukvårdsanstalterna och personalen i riket. 6. Rättsmedicinska undersökningar. K. Meiicin.-StyreUens Bträtlehe för år

10 2 Året Helsovårdsnämnderna. 1. Civila helso- och sjukvården. 1. Helsovårdsnämndernas verksamhet och dödsorsakerna i rikets städer 1 ). Ur de från hälsovårdsnämnderna i rikets samtliga städer till Medicinalstyrelsen inkomna berättelser för år 1884 om allmänna helsotillståndet under året samt om hvad som i afseende dera och för allmänna helso- och sjukvården blifvit under samma tid åtgjordt får Styrelsen meddela följande redogörelser: A. Vattentillgången, vattenafloppen, vattens afledande och marks torrläggning. Arboga: Arbetena med Vattenledningens förbättrande afslutade med godt resultat utom vid starkare nederbörd, då vattnet fårgas af lerinblandning. Askersund: Staden underdikad med tegelrör. Borgholm: Fortfarande brist på dricksvatten; 3 allmänna och 5 enskilda brunnar med drickbart vatten, men som uttorka under torra somrar. Staden har mot 50 kr. afgift förvärfvat rätt att hämta dricksvatten från Kohlstads by, på 2 k. m. afstånd. Afloppen förbättrade å Storgatan och Södra långgatan. En trumma för aflopp under jorden är upptagen å nya afvägningskartan, men Stadsfullmäktige hafva ej gått i författning om dess anläggning, ej heller beviljat omläggning af de 2:ne genom staden gående dränerigsdikena, som blott delvis äro verksamma. Borås: En vattenkastare anordnad å Lilla torget. Hela staden är nu fullständigt dränerad med afloppsrör till hufvudrören från de flesta gårdar, deri vatten blifvit infördt. Rännstensvattnet afledes till gatubrunnar i förbindelse med afloppen. Beslut om anläggande af filtrum för vattenledningsvattnets renande samt en reservoir, afsedd att rymma tillräcklig vattenmängd för 24 timmars förbrukning. Eksjö: Riklig vattentillgång. Norra Storgatan omlagd, hvarigenom vattenafledningen befrämjats. Ett å den s. k.»sundgrens drake» i norra stadsdelen anlagdt täckdike har fyllt ett länge erkändt behof. Engelholm: Vattentillgången rik, dricksvattnet godt, afloppen goda. Eskilstuna: Vattenledningsfrågan ännu oafgjord. Åtskillige gårdsegare ålagde att torrlägga sina tomter. Falun: För de förut omnämnda vattenkastarne har anlagts en större reservoir af sten. Gefle: Vattenledningens rörnät ökadt med 1,578 löpande fot och 4 brandposter. Totallängden vid årets slut 3 mil 4,392 fot med 250 brandposter. Vid pumpverket har bygts ett nytt filtrum. Under året 42 egendomar försedda med vattenledning, hvarigenom summan ökats till 573. Medelkonsumtionen af vatten har utgjort 555,800 kannor i dygnet eller 29,8 kannor per person och dygn. Dräneringens rörnät har ökats med 1,202 löpande fot kulverttrummor af 7 qv.-fots sektionsarea, 6,203 löpande fot hufvud- och 697 fot sidoledning af stengods samt 121 fot planktrumma, äfvensom 67 gatubrunnar af stengods och 5 st. af plank. Hela rörlängden vid årets slut 1 mil 34,710 löpaode fot och 317 st. gatubrunnar. Dränerade egendomarnes hela antal 383 med en tillökning under året af 41. Grenna: Dikena i staden hafva under sommaren grundligt upprensats. Dricksvattnet i olika brunnar af olika beskaffenhet. Vattnet i de å nedan byggnadsraden befintliga mera bemängdt med organiska ämnen, sannolikt till följd af förorening från de å öfra bygnadsraden befintliga afträden och affallshögar, hvarföre Nämnden synnerligen vinlagt sig om dessa afträdens förbättrande, hvarjemte vederbörande tillhållits att upprensa brunnarne och förse dem med kar. Göteborg: Vattenledningens rörnät utgjorde 7,7 mil, hvaraf Kallebäcksledningen 28,645 fot. Antal servisledningar 2,318. Allmänna vattenkastare: från Delsjöledningen 47 st., från Kallebäcksledningen 17 st. Samtliga kostnader 2,034,979 kr. Förbrukningen under året 123,3 millioner kubikfot. Delsjöns vattentillgång 121,1 millioner kub.-fot. Under året hafva följande vattenaflopp utförts: Rörledningar 19,697 fot, kulvertar 282 fot, brunnar 204 st. Vid 1) Referent: Medicinalrådet Pontin. årets slut funnos allmänna ledningar 5,87 mil, sidoledningar 3,23 mil, summa 9,1 o mil. Kapitalkostnaden för stadens vattenaflopp utgjorde vid 1884 års slut 850,874 kronor 29 öre. Halmstad: Bättre aflopp för ofvanvattnet beredd i några delar af norra förstaden genom anbringande af stensatta rännstenar, hvarjemte den s. k. Rhedinska lyckan blifvit torrlagd genom underjordiska rörledningar. Helsingborg: Vattenledningen färdig inom hela nedre delen af staden. Åtskilliga brunnar med dåligt vatten förbjudna. Hjo: Vattenledning från källor på»hökens As», men äfven dessutom rik tillgång på godt dricksvatten. Hudiksvall: Brunnar i stor mängd, men vattnet mer eller mindre salt eller jemhaltigt, dock användbart till dryck och matlagning. Stadsplanen är utlagd på till stor del af grus och pinnmo bestående mark med stark lutning åt fjärdarne och således lätt aflopp. I de nybygda stadsdelarne äro rännstenarne på tillfredsställande sätt ordnade och till de flesta tomter särskilda dräneringsrör (slaskledningar) på egarnes bekostnad nedlagda. I de äldre stadsdelarne är en stor del af gatorna ej försedd med rännstenar utan med diken, som dock icke förmå ersätta de förra. Nämndens försök att åstadkomma förbättring häruti lyckas endast långsamt till följd af gårdsegarnes i allmänhet svaga ekonomiska ställning. > Jönköping: Vattenledning finnes numera i alla hus inom staden, hvarjemte 2 fontäner och 4 vattenkastare äro anbragta å offentliga platser. För afhjelpande af olägenheterna beträffande vattenafloppen i förstaden äro förberedande åtgärder vidtagna för anläggande af kloakledning, hvaremot lutningsförhållandena i den gamla staden ej medgifva dylik anordning, som till följd af sjöarnes närhet ej heller derstädes anses så behöflig. Åtgärder äro äfven vidtagna för torrläggning af vissa sankare delar. Karlshamn: Förslag väckt om torrläggning af öster om staden' belägen vattensjuk mark. Karlskrona: För vattenledningen kommer att anläggas en tredje sildam bredvid de två redan befintlige. Karlstad: Östra torggatan under året dränerad och afloppet derifrån förbättradt. Kristianstad: God vattentillgång från vattenledningen. I föregående berättelser omförmälda underjordiska ledningar för afledande af spill- och regnvatten samt flytande orenlighet äro nu i det närmaste fullbordade. Hos Stadsfullmäktige har nämnden väckt förslag om igenfyllande af vissa norr om staden varande gamla vallgrafvar^ Kristinehamn: På Nämndens förslag har undersökning börjats ang. möjligheten oatt till staden inleda vatten från flera källor. Kungsbacka: Åtskilliga bristfalligheter beträffande vattens afledning från staden tillhöriga tomten n:o 65 hafva genom Drätselkammaren blifvit undanröjda. Nämnden har hos skolrådet gjort framställning om folkskolans förseende med fullt drickbart vatten i stället för det begagnade åvattnet. Köping: Under året hafva i gatorna i stadens sydöstra del nedlagts, förutom biledningar, 1,918 meter afloppsledningar af saltglaserade lergodsrör med centim, diameter, utmynnande i Köpingsån, hvarjemte 31 st. nya gatubrunnar anbragts. Sammanlagda längden utförda afloppsledningar 3,235 meter hufvudledningar och 480 meter biledningar, tillsammans 3,733 meter med 49 st. gatubrunnar. Den Vester om staden flytande Hummelbäcken har blifvit utvidgad och fördjupad för möjliggörandet af afloppsledning från stadens nordvestligaste del, hvilken ledning, äfvensom en större sådan med kulvert i nordöstra delen, skall utföras Stadsfullmäktige hafva dessutom beslutat att alla de gator, i hvilka afloppsledningar år 1882 nedlades, skola under åren helt och hållet omsättas och förses med tidsenligare rännstenar, mestadels af huggen granit. För att utropa i hvad mån afloppsledningarne kunnat menligt inverka på åvattnets beskaffenhet, har Nämnden låtit analysera prof deraf, tagna samtidigt ofvan- och nedanför staden, men har icke någon skilnad på vattnets beskaffenhet i dessa prof kunnat upptäckas. I staden finnas 83 s. k. rörbrunnar samt åtskilliga andra brunnar, hvilka lemna ett synnerligen godt dricksvatten. Landskrona: Sedan under året vattenledningen utsträckts till ett å östra förstaden nybygdt qvarter, är densamma nu utlagd till stadens hela planlagda och bebygda område. Lindesberg:

11 Året Helsovårdsnämnderna. 3 Undersökning af dricksvattnets beskaffenhet har pågått och föranledt att en del brunnar förbjudits till begagnande. Luleå: Ytterligare en brunn å allmän plats beslutad. Från en stillastående under varmare årstid stinkande vattensamling i stadens sydvestra del nedanför cellfängelset är under året upptaget aflopp (täckdike med stenfyllning). Lund: Vid vattenledningen har ett filtrum n:o 2 blifvit inrättadt, så att vattnet, om så behöfves, kan passera dubbla filtra. Under en månad af hösten inträdde brist på vatten, så att vattenledningen måste afstängas för industrien och endast serverade vatten under 1 timme dagligen till hushållsbehof. Några sanitära olägenheter följde likväl icke af denna temporära brist. Mariefred: Stadsdiket under året stensatt; sköljes under sommaren två gånger om dagen med rent vatten. Marstrand: Förslag att anskaffa bättre dricksvatten behandlas f. n. af en af Stadsfullmäktige tillsatt komité. Motala: Riklig tillgång på godt vatten. En del af stadens gator äro och de öfriga skola i mån af tillgång blifva dränerade. Nora: Tillgång på vatten finnes, ehuru ej af någon utmärkt beskaffenhet, men torde denna förbättras med fortskridande dränering. Från den bästa af källorna inom staden å komministersgården (hvarifrån allmänheten ej tillåtits hämta vatten) har en rörledning till gatan utlagts, hvarest en i jorden nedgräfd behållare inrättats, hvarigenom under största delen af året godt vatten varit att erhålla. Dräneringsrör hafva nedlagts i flera gator och afledningsrör till dem från flera gårdar. Norrköping: Fullständig vatten- och vattenafledning. Norrtelge: Dricksvattnet af god beskaffenhet. Partiela dräneringsarbeten utförda. Oskarshamn: En vattensjuk tomt har efter föreläggande blifvit genom afdikning torrlagd. Piteå: Ymnig tillgång på godt vatten från elfven, hvars förorenande under vintermånaderna förbjudits. Vattnet i en del brunnar har vid undersökning befunnits mindre godt. Sala: Vattentillgången fullt tillräcklig och dricksvattnet af god beskaffenhet. Stadens samtliga brunnar äro försedda med öfverbygnad och pumpar. Aflopp finnes åt norr genom Lillan och åt vester och söder genom ett större afloppsdike. Kloakledning har under året blifvit anbringad från torget genom vestra qvarteret till det söder om staden upptagna afloppsdiket. Simrishamn: Riklig tillgång på godt vatten. Afloppen goda med ett par undantag och åtgärder för bristernas afhjelpande under utförande. Skara: En komité af 3 personer tillsatt med uppdrag att låta verkställa undersökningar för åstadkommande af vattenledning. Undersökning af stadens brunnar har visat det resultat, att af hittills undersökta 16 ingen har godt vatten, 3 någorlunda godt och 13 odugligt. Afloppen utgöras inom sjelfva staden af rännstenar och täckta trummor, i utkanterna af öppna diken. Skellefteå: Vattenledningsarbetet nedlagdt, då det visat sig att behöflig vattenmängd icke kunde erhållas. Under 8 månader god vattentillgång från elfven, hvars vatten äfven under de 4 sommarmånaderna är drickbart, endast under islossningen dåligt, då man hämtar sitt behof ur närliggande källor. Stockholm: Vattenledningens römät har ökats med 6,299 meter, så att det vid årets slut hade en totallängd af 132,582 meter. Till 192 egendomar hafva spisningsrör hufvudsakligen af förtent bly blifvit ledda. Vattenförbrukningen uppgick till 5,221,044 kub.-m. eller 776,535 m. mera än 1883 och utgjorde per dygn och individ, räknadt på en medelbefolkning af 195,800 personer 73 liter eller 7,5 liter mera än föregående år. Den i förra berättelsen omnämnda stora nybygnaden vid vattenverket har fullbordats. Vattnets beskaffenhet har kontrollerats på samma sätt som under föregående år medelst kameleontitrering och har kontrollen öfver vattenfiltreringens effekt med tillhjelp af syreförbrukningen synts vara ganska tillfredsställande. Brunnsvikens vatten invid Bellevue har analyserats, närmast i syfte att se, huruvida det kunde användas till bad och andra behof, utom dryck, uti en i Bellevueparken uppförd provisorisk sjukbarack. Vattnet innehöll ingen ammoniak eller salpetersyrlighet och gaf endast en ytterst obetydlig reaktion på salpetersyra, hvaremot det höll mycket klor, naturligen beroende på sammanhanget med Saltsjön. Några brunnsvatten hafva af tillfällig anledning undersökts och lemnat samma dåliga vatten, som man förut erhållit ur brunnar inom Stockholms bebygda delar. Särskildt var detta fallet med en nyborrad brunn invid Roslagstullsgatan inom området för Träskets norra aflopp. Strömstad: I allmänhet riklig tillgång på vatten till dryck och matlagning och af god beskaffenhet. Tvenne källor under året upptagna. Afloppet för regnvatten i gamla stadsdelen genom rännstenar, i den nya genom 7 kloaker. Sundsvall: Vattenledningens rörnät har icke under året utvidgats; det är 38,270 fot långt, deraf inom staden 32,430 fot och utom densamma 5,840 fot. Vattenledning har under året införts i 13 gårdar och finnes inalles i 310. Brandposteras antal 89. Medelförbrukningen af vatten för person och dygn har uppgått till 3,75 kub.-fot = 98,15 liter. Tolf gårdar hafva försetts med afloppsledningar. Afloppsrörnätet har utvidgats med 1,160 fot ledning af glaserade lerrör och med 4,059 fot dylika af trä (på Norrmalm). - Gatubrunnar af lergods äro ytterligare nedlagda till ett antal af 7 samt 14 af trä på Norrmalm. Södderhamn: Plan till dränering af östra stadsdelen uppgjord och arbetet påbörjadt. Söderköping: Ytterligare muddring af ån har skett med god verkan på vattenafloppet, så att nu äfven vid större vattenflöden någon öfversvämning af gator ej är att befara, ehuru en och annan källare väl ännu torde blifva vattendränkt vid vår- och höstflödena. Bygnadsnämnden har uppdrag att hålla brunnar och källor i ordning. Plan till dränering och kanalisering med glaserade lerrör är under utarbetande. Södertelge: Tillräcklig tillgång på godt dricksvatten ur källor. Sölvesborg: Ymnig tillgång på godt vatten finnes både i brunnar, äfven s. k. borrbrunnar, och i stadens närhet belägna källor. Naturligt godt aflopp till hafsviken från tomter, gator och allmänna platser äfvensom grundens beskaffenhet har gjort dränering obehöflig annat än undantagsvis. - Torshälla: Ymnig vattentillgång i Torshälla ström äfvensom i brunnar och källor i och invid staden. Godt naturligt aflopp genom det sluttande läget. Trelleborg: Staden eger ej vattenledning, men har rik tillgång på vatten dels från borrade dels från gräfda brunnar, men hvilket genom sin stora koksalthalt är osmakligt såsom dricksvatten. De å stadens norra sida belägna brunnar, som matas från de norrut belägna mera höglända markerna, lemna ett mera mjukt och välsmakande vatten. Aflopp dels genom 2:ne bäckar i östra och vestra delen af staden, dels genom rörledningar, som mynna ut i östra bäcken, dels genom rännstenar och trummor direkt till Östersjön. Trummorna äro af tuktad sten och öfvertäckta med plank. Endast nordöstra delen eller s. k. nya staden är ordentligt dränerad. Trosa: Hittills har åns vatten mest anlitats, men under förra året nedslogos 4 djupa rörbrunnar med godt resultat. De gamla öppna dikena äro fördjupade och ett helt system af täckdiken med bullersten upptaget, hvarigenom marken Öfverallt blifvit torrlagd och sund. Diken och afflöden nu mera afledda till ån. Uddevalla: Vattenledning från 2:ne källor, dessutom naturliga och borrade brunnar. Gårdsegarne äro pligtige att i sina gårdar anordna slaskbrunnar med vattenlås och afledning till stadens allmänna kloakledning. Umeå: Elfvattnet godt om vintern, dåligt om sommaren. Gatubygnads- och afledningsarbetena fortsatta och anslag beviljadt äfven för Upsala: Förslag att täcka vattenreservoiren å Slottsbacken. St. Erikskällan har blifvit kringbygd, sedan vid högt vattenstånd i Fyrisån vatten derifrån inträngt i källan. Dikena i den ännu ej dränerade stadsdelen Nya Svartbäcken upprensade. Varberg: Tillgången på vatten tillräcklig, men dricksvattnet icke Öfverallt af god beskaffenhet. En brunn med otjenligt vatten igenfyld. Förslag af Nämnden väckt om hela stadsplanens dränering, Venersborg: Vattenlednig. Marken dränerad medelst underjordiska trummor, dit vatten och flytande ämnen afledas, och hvilka trummor utmynna i segelleden. Vestervik: Tillräcklig vattentillgång af god beskaffenhet och godt naturligt aflopp. Vesterås: Nämnden har afgifvit förslag till fullständig vattenledning, vattenafledning och dränering, beroende på Stadsfullmäktiges pröfning. Då undersökning af vattnet i några rörbrunnar i stadens vestra qvarter visat detta vara af mindre god beskaffenhet, har Nämnden afrådt från deras användande till dryck och hushållsbehof. Vexiö: Brunnar, gräfda eller sprängda i berget, finnas å de flesta tomter och lemna för det nödvändigaste behofvet erforderligt vatten, men beskaffenheten ej tillräckligt god till dryck och matlagning, hvarföre, sedan ett förslag till vattenledning från Skirsjön ej ansetts lämpligt, Stadsfullmäktige på Nämndens hemställan anmodat Majoren Richert att uppgöra förslag och kostnadsberäkning för vattenledning från Helgasjön. Afloppen i allmänhet väl ordnade genom ledningar af lerrör, hvilka numera blifvit så utsträckta, att de beröra nästan alla bebygda tomter i staden. För reglering af vattenståndet i Vexiösjön har under

12 4 Året Helsovårdsnämnderna. året en ny kanal blifvit anlagd mellan denna och den nedanför belägna Södresjön. Wimmerby: Vattentillgången fullt tillräcklig från tvenne öfverbygda källor med godt vatten samt stensatta och öfverbygda brunnar å flera gårdstomter. Goda naturliga afloppsförhållanden genom stadens läge på en framskjutande grusås, hvadan särskild dränering ej ansetts behöflig. Ystad: Vattentillgången särdeles riklig och beskaffenheten god från brunnar och den s. k. Klosterkällan. Undersökning af brunnarne har visat att af dem 281 hafva godt, 355 brukbart och 49 obrukbart vatten. Genom omläggning af stadens större och mindre gator med rännstenar hafva under, de 3 sista åren afloppen betydligt förbättrats. Östra nya stadsdelen är delvis sank och ett större utmed Ystad Eslöfs jemvägs bangårdsområde löpande dike, dit tillflöde sker från stadens östra rännstensnät, är ej i tillfredsställande skick, men äro åtgärder vidtagna för dess förbättrande. Åmål: Godt dricksvatten från Ornäskällan, som är öfverbygd och behörigen omsedd. Vattenafloppen förbättrade genom att under året stadens hufvudgata och ett par bigator blifvit försedda med trottoirer och ordentliga rännstenar. Större delen af staden har blifvit försedd med fullständigt system af afledningsrör för förbrukadt vatten och i sammanhang härmed gårdarne med rörbrunnar. Mera vattensjuka platser hafva derjemte blifvit dränerade. Örebro; Fråga väckt om vattenledning i sammanhang med dränering. Godt vatten i tillräcklig mängd har genom jordborrning och brunnsgräfning funnits i stadens närhet. Vattnet i några af stadens brunnar har vid undersökning å kemiska stationen befunnits otjenligt till dryck och hushållsbehof, hvarföre Nämnden förbjudit dess användande. Öregrund: I allmänhet god tillgång, ehuru under somrarne en del brunnar uttorka. Godt naturligt aflopp. Östersund: A de flesta gårdar finnas gräfda brunnar med dricksvatten. För öfrigt rik, lätt och beqväm tillgång från Storsjön. Vattenledningsförslag under utarbetning, äfvensom till dränering, beroende på Stadsfullm:s pröfning. Östhammar: Diken och rännstenar hafva äfven under detta år omlagts och förbättrats. Stadens förnämsta vattenhemtningsställe har under året blifvit grundmuradt i cement, för att hindra dagvattnets tillflöde. B. Aflägsnande af afträdesämnen, sopor, affall, förbrukadt vatten m. m. Borgholm: Afträdesämnen och kreatursspillning hämtas af närboende landtbrukare under tillsyn hvar 14:de dag under sommaren. Borås: Afträdesämnen uppsamlas i allmänhet i täta, lätt flyttbara kärl, sopor och hushållsaffall i cementerade gropar, och tillser Nämnden att dessa ordentligt tömmas och rengöras. Förbrukadt vatten afledes dels från i gårdarne befintliga aflopp till de allmänna afloppen och dels genom rännstenar till gatubrunnar. Flytande orenlighet samlas i täta behållare. Eksjö: Sopor, affall och till och med flytande orenlighet utkastas ofta, trots Nämndens föreskrifter å gårdar och gator, och detta ehuru Nämnden nöjt sig med föreskrift att lägga dem i gödselkamrarne. Eskilstuna: Särskild entreprenör antagen, hvilken det åligger att efter anmälan och mot viss ersättning bortföra latrin och annan orenlighet till den 1 k.m. utanför staden belägna upplagsplatsen. Transporten skall ske i täckta kärl och företrädesvis nattetid. Grenna: Vederbörande ålagde att under den varmare årstiden minst hvar 14:de dag och under den öfriga tiden minst en gång i månaden bortföra spilluing och annan orenlighet. Göteborg: Kommunen har beslutat att från 1885 års ingång öfvertaga renhållningen i staden, hnsegare likväl obetaget att vända sig till annan renhållningsentreprenör. Renhållningsstadga af K. Bef. faststäld d. 17 Nov. Nya upplagsplatser för afskräden samt plats för torkning och upplag af pudrett äro anordnade utmed elfven invid stadens östligaste gräns. Kalkpudrettsystemet bibehålles; sopor och afskräden afhämtas dagligen. Helsingborg: Bortforslingen sker genom entreprenör, förbrukadt vatten och flytande orenlighet afledes genom kloakerna. Hudiksvall: Bortforsling af behållarnes innehåll genom enskild försorg. Jönköping: Någon förändring till bättre har ej kunnat vidtagas, men genom enskild företagsamhet har i stadens närhet anlagts en pudrettfabrik, som bidrager att aflätta afträdesämnenas aflägsnande. Karlshamn: Nämnden har träffat aftal med en af ortens landtmän,' som besörjer afhämtningen från de gårdar, 74 till antalet, hvilkas egare förklarat sig villige att kostnadsfritt afstå gödseln. Kungsbacka: Bortforsling af afträdesämnen, spill ning o. d. har under Juni Juli varit tillåten endast emellan kl. 9 e. m. och 7 f. m. samt under Augusti September 8 e. m. 8 f. m. Köping: Nämnden bar antagit en entreprenör, som mot särskild ersättning bortskaffar dylika ämnen från gårdarne. Mariestad: Afträdesämnen afhämtas af kringboende jordbrukare, men ej så ofta behöfligt vore. Hushållsaffall uppsamlas i tunnor och afyttras till svinuppfödare. Annan flytande orenlighet slås i gödselkistor eller rännstenar. Piteå: Verkställes af de enskilde gårdsegarne. Sopor och affall bortföras till derföre utsedd plats utanför staden. Sköfde: Nämnden påbjöd i Juni att alla de gårdsbrunnar, som ej inmynna i kloaker, skola minst en gång i veckan rengöras, och i Juli att flere sådana skulle igenläggas. 1 och med ordnandet af afloppsrör i större delen af staden under år 1885 komma sådana att alldeles förbjudas. Stockholm: Afträdesämnenas afförande ur staden har med några få undantag besörjts liksom förut genom renhållningsverket och hafva under året bortforslats 240,382 st. vanliga kärl, 37,297 st. gårdsoch 44,475 st. garderobsklosettkärl eller tillsammans 322,154 afträdeskärl mot en afgift af 50 öre pr. stycke. Omkring l / iq af kärlen hafva bortförts på jernväg, de öfriga sjöledes. Från medio af Juni månad bar man återgått till det förr brukliga och vida ändamålsenligare förfaringssättet att, då ishinder icke finnes, afträdeskärlen utan att tömmas lastas på pråmarne. Gårdarnes renhållning har öfvervakats medelst 53,591 besök af helsopolisen och hafva anmärkningar i 444 fall föranledt anmälan till allmänna polisen. Sopor och hushållsaffall aflägsnas såsom förut, dock med den förbättring att sopfarkosterna nästan alltid förts bort omedelbart efter det lastningen för dagen slutat. Afloppstmmmornas rörnät har ökats med 5,321 meter och utgjorde vid årets slut 62,987 meter. Pissoirernas antal ökadt med 2. Sundsvall: Ännu en spolningsbrunn af 9" lerrör anlagd i Södra Sjögatan. Gator och allmänna platser vattenspolades 52 dagar från och med Juni till medio af September. Umeå: Afträdesämnen uppsamlas och bortföras allmänt i tunnor. Sopor och hushållsaffall samt förbrukadt vatten och annan flytande orenlighet bortföras vanligen med kreaturspillningen. Upsala: Användning af underjordiska afloppsledningar från några gårdar utanför Waksala tull, hvilka ledningar, anlagda af gårdsegarne, utmynnade i jernvägsdiket, har Nämnden nödgats förbjuda, då diket genom den tillförda stinkande orenligheten blef helsovidrigt. Förslag att inrätta ett bolag för orenlighetens bortförande. Warberg: Bortforslingen ombesörjes af husegarne. Vestervik: Renhållningen besörjes af gårdsegarne; afforslingen till stor del genom ett consortium af jordbrukare. Wexiö: Samma förhållande. Ystad: Fortfarande genom af staden aflönad entreprenör. Åmål: Bortforsling genom gårdsegarne. Den flytande spillningen samlas i tunnor eller gödselstadens murade behållare och bortföres då med gödseln. Förbrukadt vatten genom den allmänna rörledningen. Örebro: En tillsyningsman antagen att öfvervaka renhållningen inom gårdarne. Såsom af ofvanstående utdrag ur berättelserna framgår, är det i allmänhet illa bestäldt med aflägsnandet af orenlighetsämnen ur städerna, och torde någon väsentlig förbättring icke vara att vänta förr än renhållningen allmänt betraktas såsom en kommunens allmänna angelägenhet och ej öfverlemnas åt de enskilde gårdsegarne. C. Begrafningsplatser. Enligt gällande helsovårdsstadga är med 1884 års utgång jordaudet af lik iuom städerna förbjudet. Flere städer som icke hunnit eller försummat att i tid ordna denna angelägenhet, hafva fått sig anstånd beviljade, dock med förständigande att inom viss föreskrifven tid hafva nya begrafniugsplatser anordnade. Arboga: Landsförsamlingen begagnar änau sin inom staden belägna begrafningsplats, i anledning hvaraf erinran meddelats. Gefle: Den i förra berättelsen omnämnda utvidgning af begrafningsplatsen har fullbordats, hvarjemte fullständigare dränering af hela området förberedes.

13 Året Helsovårdsnämnderna. Helsingborg: Nya begrafningsplatsens anläggning har nära nog fullbordats under året och kommer den att begagnas från medio af Lindesberg: Af härvarande 3:ue kyrkogårdar har den norra ansetts mindre lämplig, hvarföre en komité af kyrkostämman tillsatts för att utreda frågan och upprätta förslag till anskaffande af ny begrafningsplats. Malmö: Nämnden har förbjudit jordande af lik å gamla begrafningsplatsen med mindre dervid iakttages föreskriften i mom. 4 $ 12 af helsovårdsstadgan. Mariestad: Uppskof medgifvet till år Nora: Två begrafningsplatser finnas, af hvilka dock den ena nästan uteslutande användes. Dess grund är lera, men genom anskaffande af sand till grafvarnes igenfyllande kan den anses godt uppfylla sitt ändamål. Stockholm: Med anledning af klagomål öfver den s. k. Kolerakyrkogårdens utanför Skanstull beskaffenhet och i synnerhet skötsel har, efter af l:ste stadsläkaren afgifvet utlåtande, ett anslag af 3,000 kronor beviljats för begrafningsplatsens ordnande. Genom helsopolisen har öfvervakats att lik ej förvaras längre i grafkor och likhus än hvad af Nämnden bestämts eller högst 72 timmar för månaderna November April och 48 timmar för öfriga delen af året. Trosa: Den å stadsplanen utlagda nya kyrkogården kan ej med stadens tillgångar anordnas, hvarföre Stadsfullm. lära ingått med begäran att fortfarande få begagna den gamla. Wädstena: Sedan 1884 års ingång begagnas den nya utom staden belägna griftegården, som är fullständigt torrlagd. Nämnden har afslagit en framställning om balsamerade liks jordande å gamla kyrkogården med hänsyn till vattenafloppet derifrån. YVaxholm: Ny begrafningsplats anlagd utanför staden. Wexiö: Begrafningsplatsen har under året blifvit ordnad och försedd med nya planteringar samt utvidgad äfvensom dränerad till djup af 7 fot under jordytan. - Öregrund: Nya begrafningsplatsen utanför staden invigdes i Augusti. Den är rymlig och väl genomsprängd, så att 6 fots djup finnes å alla ställen. Östersund: Beslut fattadt om begrafningsplatsens utvidgande åt norr, för hvilket ändamål mark inköpts och åtgärder för dess torrläggande vidtagits. D. Bostäder, luftvexling. Borgholm: Tvenne bostadslägenheter utdömda. Eskilstuna: Åtskilliga innehafvare af sliphus ålagde att anbringa sugfläktar i lokalerna för dammets bortförande. Göteborg: Hos Poliskammaren hafva anmälts 5 bebodda källarlägenheter i nybygda hus såsom till bostad otjenliga. Sjutton gamla bofälliga osunda boningslägenheter hafva af Nämnden utrymts; flera andra efter tillsägelse iståndsatta. Stor olägenhet vållas genom husrums inredande och beboende, innan de hunnit tillbörligt uttorka, äfvensom derigenom att bostadslägenheter mot lagens föreskrift i nya hus inredas i källarvåningarne. Helsingborg: I flera fall har nämnden förbjudit beboendet af fuktiga lägenheter och sådana, der golfvet ligger lägre än angränsande markens yta. Skolstyrelsen ålades att låta anbringa bättre luftvexling i ett skolhus, innan det fick begagnas. Kristianstad: Nämnden har förbjudit uthyrandet af en genom fuktighet, bristfälliga golf m. m. för inneboendes helsa menlig lägenhet, till dess felen blifvit afhjelpta, samt förelagt 2:ne egare af nya hus vid vite, att icke i dessa hus inrymma hyresgäster, förr än Nämnden dertill lemnat tillstånd. Köping: Tvenne lägenheter, som befunnits menliga för inneboendes helsa, få icke uthyras, förr än rättelse vunnits. Nyuppförda eller väsentligen förändrade bostadslägenheter få icke upplåtas åt hyresgäster, förr än de af nämnden afsynats och godkänts, och detta vid vite af kronor, enligt Magistratens Kung. d. 29 Dec Malmö: Stadens allmänna skolor och öfriga allmänna lokaler äro numera ändamålsenligt inrättade och äfven inom fabrikslokalerna är väl sörjdt för utrymme och luftvexling. Nora: A ett par ställen hafva reparationer ålagts husegarne såsom vilkor för rummens uthyrande. Enahanda åtgärder anmälas från flera andra städer såsom Marstrand, Sköfde, Uddevalla, Westerås, Ystad. Stockholm: Under året hafva tillkommit 227 nya hus med öfver 10,000 rum och kök. Klagomål öfver osunda bostäder förekomma ofta. Af 36 sådana fall har Nämnden endast i 8 kunnat på grund af helsovårdsstadgans 13:de förbjuda bostads uthyrande. Stora sanitära olägenheter vållas fortfarande af för tidigt inflyttande i nybygda hus. I många fall är äfven byggnadssättet egnadt att, isynnerhet bland barn, sprida smittosam ma sjukdomar genom de gemensamma uppgångarne och långa mörka korridorerna. Genom samarbete mellan helsovårdsnämnd och byggnadsnämnd hafva förbättrade sundhetsförhållanden åstadkommits i en del allmänna lokaler såsom skolhus, asylbyggnad för pauvres honteux, kapell, badhus, cellfängelset, schweitzerilokaler m. m. Åmål: Sedan nytt folkskolehus under året blifvit uppfördt, torde den förut med skäl öfverklagade osundheten inom skollokalerna upphöra. E. Tillsyn öfver födoämnen och dryckesvaror. Alingsås: Ä besigtningsbyrån hafva undersökts 207 svenska, 307 danska, 21 amerikanska fläsk, alla trikinfria. Borås: Trikinbyrå inrättad under Helsov.-nämndens tillsyn. Engelholm: Obligatorisk fläskundersökning. Eskilstuna: Torgförda matvaror besigtigas af veterinär. Enahanda uppgifter om uppsigt öfver matvaruhandeln af veterinär eller annan antagen tillsyningsman anmälas från åtskilliga städer såsom: Helsingborg, Hjo, Köping, Malmö, Mariestad, Nyköping, Skeuninge, Söderköping, Upsala, Vadstena, Vesterås, Wexiö, Örebro och Östersund. Göteborg: Sundhetspolisen har under året verkstält 22,144 olika förrättningar. Ä besigtningsbyrån hafva, utom fläsk, undersökts 364 frivilligt aflemnade och 326 anhållna partier, hvaraf 426 befunnits sjukligt förändrade; 224 voro skämda, 40 voro af sjelfdöda djur; 403 voro onjutbara mot 287 njutbara. Af fläsk har blifvit undersökt: svenskt: 20,846 hela, 1,081 halfva och 1,154 stycken; amerikanskt: stycken; annat: 2 halfva och 229 stycken. Trikiner hafva anträffats i 15 hela svenskt och 24 stycken amerikanskt. Dynt anträffad i 43 svin. Spislokaler, försäljningslokaler för mjölk och grädde, försäljnings-, berednings- och upplagslokaler för födoämnen, särskildt bagerier och charkuterier hafva af sundhetspolisen noggrant undersökts och innehafvarne tillhållits att iakttaga renlighet och snygghet. Förändring till bättre märkbar. Karlshamn: Å besigtningsbyrån hafva undersökts 170 hela, 209 halfva och 552 stycken fläsk. Trikiner anträffade i 7 halfva och dynt i 10 halfva svin och 2 mindre stycken. Karlskrona: 3,010 stycken fläsk undersökta. Kristianstad: Af undersökta 6,604 större och mindre stycken fläsk hafva 48 innehållit trikiner. Kungörelse af nämnden utfärdad att förebygga försäljning af uppblåst kalf-, lam- och griskött. Uppblåst kött får icke heller försäljas i Köping, Mariestad, Ronneby, Skenninge m. fl. Marstrand: Obligatorisk fläskbesigtning. Eonneby: Af undersökta 69 hela och 82 halfva fläsk hafva 4 hela hållit trikiner. Skara: Vid kemiska stationen anstäldes under sommaren vid flera tillfallen analyser å torgförd mjölk, hvarvid många prof ansågos vara utspädda med vatten. Sedan resultaten af analyserna derföre offentliggjorts, förbättrades mjölkens beskaffenhet märkbart. Sköfde: Nämnden har påbjudit åtskilliga förändringar i snygghetens och suudhetens intresse beträffande ett mejeri; förbjudit benupplag i en källare, hudtorkning på en vind samt slagteri i 2:ne gårdar, hvarjemte korffabrikerna blifvit stälda under uppsigt. Stockholm: Kontroll har utöfvats af helsopolisen genom ett stort antal besök å salutorgen, å fartyg, i bodar, å jernvägsstationer, s. k. bondqvarter m. m.; och hafva kassationer af födoämnen verkstälts i 765 fall. Å köttbesigtningsbyråarna hafva blifvit undersökta 38,557 hela och 1,749 halfva svinkroppar samt 9,866 stycken svensk vara; 116 stycken amerikansk och 1,169 stycken från andra håll. Trikinerhafva anträffats i 19 hela svenska och 2 stycken amerikanskt fläsk. Undersökta mjölkprof hafva i ganska många fall befunnits underhaltiga, men för svårigheten att åstadkomma bevisning har ej åtal anstalts, hvaremot Nämnden är betänkt på att framlägga ett förslag till särskilda föreskrifter beträffande mjölkhandeln i Stockholm; äfvensom Nämnden vidare på anmodan af Medicinalstyrelsen afgifvit förslag till ändringar af helsovårdsstadgans 15, 22 och 29. Sundsvall: Sundhetspolisen har gjort beslag å 70 olika partier skämda och odugliga födoämnen, hvilka oskadliggjorts genom begjutning med fotogen och nedgräfning. Upsala: Nämnden har utfärdat förbud mot försäljning af mjölk från en egendom i stadens granskap i anledning af der uppkommen Tyfoidfeberhärd. Otjenliga födoämnen

14 6 Året Helsovårdsnämnderna anhållna i 52 fall. Vesterås: Å byrån hafva besiktigats 601 hela, 290 halfva och 57 stycken fläsk och i Wexiö 652 stycken, å båda ställena utan anmärkning. F. Fabriker och upplag, näringar. Jemte anmälan från de flesta städer att författningens af den 18 Nov ang. minderåriges användande i arbete vid fabrik m. m. efterlefnad öfvervakats, an föres bland annat följande: Alingsås: 36 arbetare mellan 14 och 18 år, 3 under 14. Arbetstiden 10 timmar, för barnen 6. Borgholm: Afloppstrumman från 2:ne garfverier otät, vållande vidrig stank; Stadsfhllm. likväl afslagit framställning om dess omläggning. Borås: Fabriksarbetarnes antal- 1,022, hvaraf 127 under 18 år. Arbetstiden i allm timmar, för minderårige enligt författningen; nattarbete förekommer ej. Gefle: Från ett garfveri har anmälts ölägenheter af stank från den s. k.»pyren» och»veken», hvarföre föreskrifter lemnats ang. tiden och sättet för dessa kärls öppnande. Göteborg: 92 fabriker med 4,659 arbetare, hvaraf 601 under 18 år. Kristianstad: En pudrettfabrik, från hvilken olägenheter öfverklagats, skall enligt Stadsfullm:s beslut flyttas till annan mera lämplig plats. Kristinehamn: Antalet arbetare 220, hvaraf 22 under 18 år. Lund: 38 fabriker, 2 upplag. Arbetarnes antal 641, hvaraf 82 mellan 14 och 18 år, för hvilka sistnämnda arbetstiden varierar mellan 8 och 10 timmar. Malmö: I ytterkanten af Södra förstaden har anlagts ett för utländsk räkning drifvet, stort svinslagteri. Nämnden har afgifvit yttrande i anledning af en petition till Begeringen beträffande minderåriges användande till arbete vid fabrik. Nyköping: Vid anmälan om anläggande af ett slagteri gaf Nämnden dertill tillstånd först sedan golfvet i slagtrummet blifvit belagdt med cement och några andra förändringar vidtagits. Arbetarepersonalen 226 personer, hvaraf 63 under 18 år; arbetstiden i medeltal 10 timmar. Stockholm: Nämnden har afgifvit utlåtande ang. verkningarne af förordningen om minderåriges användande i arbete vid fabrik etc. och huruvida ändringar af densamma ansågos önskvärda. Slagteri och korffabriker hafva öfvervakats af helsopolisen. Ett ostupplag förbjudet. Vid undersökning har anträffats förvånande stor mängd arsenik i omslagspapper till karameller äfvensom i vissa cigarrmunstycken af gåspennor och papper, i anledning hvaraf åtgärder vidtagits. Uddevalla: 451 arbetare, hvaraf 97 mellan år. Arbetstiden 6 11 timmar. Upsala: Nämnden har utfärdat föreskrifter dels ang. ett i Nya Svartbäcken befintligt förfallet garfveri med qvarstående stinkande kar, dels ang. slagterier, dervid ett dåligt och obundt hästslagteri nedlagts. I 12 fall har Nämnden meddelat arbetsgifvare varning för förseelser mot föreskrifterna rörande minderåriges användande i fabriksarbete. Östersund: Föreskrifter lemnade i anledning af olägenheter genom stank från ett garfveri samt beträffande affoppet från ett bryggeri. G. Afträden och deras inrättning, stallar, fähus, svinhållning m. m. Alingsås: Latrinlådorna å somliga ställen för stora och å somliga ej täta, hvarför rättelse ålagts egarne. Förslag om förbud mot svinhållning inom staden under tiden Maj September ej antaget. Borgholm: Afträdena nästan öfver allt lagenliga. Föreskrifter lemnade ang. svinhus, som finnas i de flesta gårdar, äfvensom ang. gödselbehållare, att de skola muras af sten i cement. Eksjö: Egarne till svinhus, som befunnits bristfälliga, ålagde att sätta dem i stånd vid äfventyr att annars förbjudas dem begagna. Eskilstuna: Nämnden har meddelat tillstånd till pudrettberedning i några gårdar uti murade kistor, dock endast tills vidare. Svinhållning, som under de senare åren nästan upphört, har blifvit förbjuden i några gårdar. Inga undantag medgifna ang. husens beskaffenhet Falköping: Afträdenas beskaffenhet förbättrad, men flera åtal hafva likväl under året måst anställas för bristfälliga sådana, äfvensom beträffande svinhus. Falun: Ändring påbjuden och verkstäld beträffande ett afträde och en osund vattensamling vid en ladugård. Filipstad: Vid under Maj månad förrättad besigtning ålades 27 personer att försätta stall, fähus, gödselkistor och pissoirer i det skick helsovårdsstadgan före8krifver. Grenna: Under året hafva 17 gårdsegare vid vite ålagts att försätta afträden och svinhus i lagligt skick. Göteborg: 144 afträdeskistor och deras underlag hafva genom sundhetspolisens försorg blifvit reparerade och 29 nygjorda, 27 stall och fähus hafva likaledes reparerats samt stallspillningen bättre uppsamlats i 6 stall. Tvenne större ladugårdar hafva fått ordningsreglor för uppsamling och bortforsling af spillning. Helsingborg: I flera fall hafva husegare ålagts att förändra afträden och skaffa täta gödselbehållare vid ladugårdar. Hudiksvall: I de efter eldsvådorna nyuppförda gårdarne äro afträdena anordnade på ett enligt Nämndens åsigt fullt tillfredsställande sätt, med cementerade behållare för afträdes- och affallsämnenas mottagande, men icke alltid med flyttbara kärl, hvilkas allmänna användande, efter hvad erfarenheten här visat, icke torde vara alldeles ändamålsenligt å platser, der arbetsbiträde för kärlens tömmande så ofta, som snyggheten fordrar, endast med stor svårighet och kostnad står att erhålla för gårdsegarne. I flertalet af de äldre gårdarne äro afträdena visserligen icke reglementsenliga, men hvad som i sådant afseende brister, har Nämnden sökt ersätta genom en noggrann tillsyn att afträdesämnena så ofta som möjligt undanföras. Samma anmärkning gäller äfven svinhus, fähus och stall. Jönköping: Då en mängd lagstridiga afträden ännu finnas inom staden och då den gamla förkärleken för murade afträdesbehållare synes börja upplefva, har Nämnden, som förgäfves sökt med skonsamhet tillämpa gällande stadga, ansett nödigt att energiskt uppträda mot alla missbruk och underlåtenheter härutinnan. Svinhållningen har ytterligare minskats och medgifves i allmänhet endast utanför det planlagda området. Karlshamn: Samtliga afträden äro numera inrättade på ett någorlunda tillfredsställande sätt. Svinhållning har på grund af trånghet förbjudits i ytterligare 2 gårdar. Genom Nämndens beslut att tillåta svinhållning endast i särskildt inrättade stior, har svinhållarnes antal nedbragts från 249 till 66. Karlskrona: För renhållningens öfvervakande inom gårdarne hafva under Juni November månader varit anstälde 5 st. poliskonstaplar och under Aug. Sept. ytterligare 3. Kristianstad: Föreskrifter meddelade till undanrödjande af olägenheter från gödselstäder i 2 gårdar. Kungsbacka: Påbud om ett afträdes försättande i lagligt skick och svinhållning i en gård förbjuden. Lidköping: Afträdena lagenliga med undantag af ett^fåtal och detta till följd af lokala förhållanden. Lindesberg: Åtta Bvinegare åtalade och dömde för öfverträdelser af helso vårdsstadgan. Malmö: Tunnsystemet infördt inom hela det planlagda stadsområdet, så att alla gropar och större behållare försvunnit, men då Nämnden ännu ej lyckats utverka antagandet af bestämda stadgar för afträdesorenlighetens regelbundna bortforsling, qvarstå ännu en del olägenheter. Svinhållning får ega rum endast inom stadens ytterområden. Fähus och stallar i allmänhet i godt skick. Gödselstackar finnas ingenstädes inom staden, endast kistor af mindre omfång. Mariefred: Flere gårdsegare vid vite ålagde att författningsenligt anordna gödselstackarne. Mariestad: Ytterligare 6 afträdeshus förändrade och satta i lagligt skick. Ännu återstå dock 70 i marken nedgräfda gödselbehållare, hvilka enligt Nämndens påbud skola vara satta i stånd före den 1 Juni Svinhållning endast medgifven i stadens utkanter. Stiorna i allmänhet illa inrättade, hvarföre egarne ålagts att förbättra dem. Ganska få stall och fähus finnas. Gödseln uppsamlas vanligen i afträdeshusets kista. Egaren af ett stall, beläget tätt intill allmän gata, hvars rännsten ofta orenas af gödselvattnet, har flera gånger blifvit bötfäld för bristande renhållning. Marstrand: Genom Nämndens beslut af den 18 Nov. hafva de sista 4 latrinkällarne utdömts, så att efter den 1 Maj 1885 alla afträden skola vara författningsenliga. Samma beslut gäller äfven inom staden befintliga fähus och stall. Svinstior få ej finnas inom stadsområdet. Motala: Latrinen uppsamlas i tunnor, som nattetid bortföras. Svinhållning förbjuden der ej mönstergill renlighet iakttages. Norrtelje: En husegare åtalad, emedan han bygt nytt afträdeshus invid gata. Nyköping: Vid i början af November af Nämnden verkstäld besigtning inom hvarje särskild gård i staden och dess närmaste omgifningar dels förelade Nämnden för hvarje gård, der afträde eller svinhus

15 Året Helsovårdsnämnderna. 7 befunnits olagliga, egarne tt vid vite inom viss kort tid försätta dem i lagligt skick, dels förbjödos vederbörande, likaledes vid vite, att efter 31 Januari 1885 i gården hålla svin, med mindre svinhusen försåges med golf af cement eller annat vattentätt ämne samt i öfrigt så inrättades, att den flytande orenligheten uppsamlades i vattentäta kärl, hvarföratom några afträden och svinhus helt och hållet utdömdes. Med afseende å bristfälliga stall och fähus meddelades föreskrifter, på grund hvaraf dessa från 1886 års ingång skola vara försatta i fullt lagenligt skick. Oskarshamn: Flera bristfälliga afträden och svinhus hafva efter föreläggande af Nämnden blifvit flyttade, borttagna eller försatta i lagenligt skick. Piteå: Afträdena äro numera så inrättade, att spillningen upptages i täta tunnor, hvilka, allteftersom de fyllas, borttagas. Sala: Lårar äro fortfarande anbringade under de flesta afträden utan någon känd olägenhet. Svin finnas i stort antal. Olägenheterna kunna svårligen till följd af de trånga gårdarne undvikas. Skara: Till följd af den med svinhållningen förbundna stora osnygghet, hvilken Nämnden Oaktadt trägna bemödanden icke förmått motarbeta, beslöts att dylik rörelse inom den egentliga staden skulle efter den 1 April 1885 helt och hållet förbjudas. Skenninge: Nämnden har uppgjort förslag till anordningar vid afträdena,»i någon mån afvikande från helsovårdsstadgans föreskrifter», men enligt Nämndens mening för förhållandena lämpligare. (Dessa anordningar likväl i högre instans ogillade.) Ett f. d. stall, hvaruti inrymts en större mängd kalfvar, hvilka uppföddes med skummjölk, måste utrymmas i anledning af stank, sedan försök med reservoir under golfvet, kalkning m. m. visat sig otillräckliga. Sköfde: Under hösten besigtigades alla stadens tomter och lägenheter, då alla missförhållanden anmärktes och egarne förständigadess att hafva alla afträden, fähus, stall, svinhus och gödselkistor i lagligt skick senast den 23 Maj Stockholm: Grundlig kontroll utöfvad öfver afträdena; särskildt gjordes under Augusti en undersökning, då icke mindre än 155 personer anmäldes till näpst för bristande renhållning. Kärlens antal vid årets slut 49,275 visar en tillökning af 3,791 st. Särskilda afträdesanordningar 49, ökade derigenom att äfven sådana egendomar inom Kungsholms församling upptagits, som, utan att ligga inom stadens bebygda del, likväl tillhöra staden, såsom Marieberg, Kristineberg m. fl. och hvarest af naturliga skäl icke tillämpas så stränga bestämmelser, som uti tätare befolkade stadsdelar numera införts. Då de ännu mycket brukliga afträdesunderlagen af trä visat sig olämpliga, då de ofta på kort tid genomdränktes af utspild orenlighet och ruttnade, har Nämnden beslutat att underlag i afträde utom boningshus borde, för att kunna af Nämnden såsom tätt godkännas, bestå af asfalt, cement eller annat så beskaffadt ämne, att det icke kunde insuga eller genomsläppa den flytande orenlighcten från afträdet, hvilken föreskrift skulle iakttagas vid inrättandet af nya eller förändrandet af gamla afträden. Vattenklosetter af samma art som de i förra berättelsen omnämnda hafva under året medgifvits i ytterligare 2:ne egendomar, båda med direkt aflopp till Norrström. På 14 ställen hafva svinhus tillkommit, men deremot upphört på 21. Hela antalet vid årets slut 50. De flesta nya stior hafva försedts med cementgolf, och några äfven med ventilationsskorsten. Ladugårdar finnas till antal af 107 och stall Af de förra hafva 4 och af de senare 72 undergått väsentliga förbättringar medelst nya täta golf, stundom af cement, lämpligare gödselkistor o. s. v. Strömstad: De flesta afträden i den nyreglerade stadsdelen författningsenliga; i den gamla har Nämnden måst hålla sig till mom. 6 af Helsovårdsstadgans 17:de g. Svinhus finnas endast undantagsvis. Söderhamn: Då tunnor saknats i en del lägenheter, hafva dessas innehafyare förständigats att anskaffa dylika. Sölvesborg: Afträdesoch svinhusens försättande i lagligt skiek har synnerligen i trångbygda delar af staden osh äfven i anseende till gårdsegarnes knappa tillgångar mött stor svårighet, hvarföre Nämnden sett sig föranlåten att för 20 gårdar meddela undantag från ett fullständigt iakttagande af föreskrifterna. Trelleborg: Afträdena numera försedda med täta flyttbara kärl; svinhusen i mindre godt skick och Nämndens föreskrifter och anstälda åtal af föga verkan, hvarföre 4 personer förbjudits hålla svin. Trosa: Afträdena försedda med små, lätt transportabla pytsar. Uddevalla: I 7 gårdar hafva afträdesgropar med Nämndens tillstånd fått bibehållas, då ladugårdsgödseln samlas i samma gropar och stor svårighet skulle mött för dess uppsamling och förvaring i annan plats. Afträdena f. ö, lagenliga. Fem gårdiegare ålagde att i stallen anordna täta behållare, 1 att omlägga golf. Upsala: Nämnden har under sommaren sökt genomföra afträdenas anordning med täta och lätt flyttbara kärl med täta underlag och meddelat beslut härom i ej mindre än 270 gårdar; vidare i 30 fall ang. svinhus och i 128 fall ang. fähus och stall. Förbud mot användande af ett stall beläget i samma bygnad som boningsrum. Förslag om förbud mot svinhållning inom den planlagda delen af staden. Venersborg: Svinhållning inom staden förbjuden från och med Afträdena med få undantag författningsenliga. Vestervik: Afträdena i allmänhet i tillfredsställande skick. Föreskrifter gifna om åtskilliga såväl afträdena som svinhus' flyttning och ändring. Vesterås: Svinhållning har af förekommen anledning förbjudits i 6 gårdar. I 57 gårdar funnos lagenligt anordnade svinhus. Efter de cementerade gödselbehållarnes tömning och rengöring hafva desamma af Nämnden afsynats. Veiiö: Afträden och svinhus lagenliga. Visby: Alla gårdsegare ålagde att före 1 Juni 1885 hafva afträden och svinhus författningsenligt anordnade. Ystad: Alla afträden lagliga. Svinhållning förbjuden. Åmål, Örebro: Svinhållning inom staden förbjuden. De flesta svinhållare förekomma fortfarande i Visby (479) och Falun (286), samt vidare i Landskrona (276), Norrköping (151), Trelleborg, Lidköping o. s. v. I allt flere städer hänvisas i renlighetens och allmänna sundhetens intresse denna handtering utanför det egentliga stadsområdet. H. Anordningar och åtgärder i afseende å smittosamma sjukdomar. Jemte anordnande af särskilda epidemisjukhus och dessas förseende med erforderlig utredning bestå de anmälda åtgärderna uti isolering af sjuke, desinfektion af bostäder och persedlar, inställande af skolors verksamhet eller barns skolgång, försigtighetsmått vid begrafningar o. s. v. Alingsås: Skolgång inställd för skarlakansfeber. Eksjö.- Epidemisjukhus nu anordnadt för 8 å 10 sjuke. Utredning finnes f. n. för 4 sängar. Enköping: Två förhyrda rum med 4 sängar jemte utredning. Eskilstuna: Epidemisjukhus med 24 platser. Falun: Sjukhuset under året brädfordradt utvändigt och rappadt invändigt. Persedelförrådet ökadt. Filipstad: Epidemisjukhus med 20 sängar. Gefle: Med anledning af befarad kolera iordningställdes ett sjukhus å skäret Kullerholmen i yttre fjärden, hvarjemte påbjöds obligatorisk desinfektion af afträden och spillningsrum äfvensom ymnigare spolning af stadens gator och allmänna platser. Grenna: Förhyrd lokal med 4 platser. Halmstad: Epidemisjukhus med 26 sängar och utredning. Haparanda: Tomt anskaffad till epidemisjukhus, som skall uppföras med plats för 12 sängar, hvartill utredning finnes, Helsingborg: Sjukhus med 28 sängar och utredning till 40. Hjo: Anslag att vid behof kunna disponera sjukrum och utredning till 4 sängar. Hudiksvall: En desinfektionsugn af d:r Åkerbergs modell under året anskaffad och uppsatt i epidemisjukhuset, som uppfördes Jönköping: Det nya epidemisjukhuset, nu afsedt for 40 sjuke, skall ytterligare utvidgas. Kristianstad: Sjukhuset har 15 sängplatser. Köping: Epidemisjukhus med plats för 11 sjuke och ytterligare utredning till 15 sängar. Malmö: Under hösten lät Nämnden å ett dertill upplåtet område å hamnplatsen inhägna en plats och der montera ett af de Döckerska sjuktälten, för att isolera möjligen sjöledes ankommande kolerasjuke. Mariefred: Nämnden har till sitt förfogande utredning till 4 sängar samt uppdrag att vid behof förhyra lokal. Mariestad: Epidemisjukhus saknas, enär ingen passande lägenhet kunnat få hyras. Anmälan härom gjord till Stadsfullmäktige, som för frågans utredning tillsatt en komité. Desinfektion verkställd i hus, der difteri förekommit. Marstrand: Enskildt sjukhus med utredning till 3 4 sängar. Motala: Fullständig utredning finnes till 10 sängar, men egen lokal saknas. Efter Difteri och SkariakansfebeT har desinfektion verkställts. Nora: Epidemisjukhus finnes ej. Ett afiägset beläget rum förhyrdes till

16 8 Året Helsovårdsnämnderna. sjukrum vid inträffad skarlakansfeber. En småbarnsskola hölls stängd 3 veckor i anledning af Mäsling. Nyköping: Epidemisjukhus finnes ej, utan 2:ne rum i Öfra våningen af en bygnad inom fattighusets gård, i hvilka 8 å 10 sängar kunna anordnas, äro för ändamålet afsedda. Utredning finnes till detta sängantal. Oskarshamn: Sjukhus med 12 sängar och utredning. Piteå: Epidemisjukhus med 5 sängar utom staden. Desinfektioner verkställda efter sjukdomsfall af Difteri. Ronneby: Epidemisjukhus finnes. Desinfektion af uttömningar, latrinkärl och sjukrum i anledning af Tyfoidfeber. Simrishamn: Sjukhus finnes. Skara: Sjukhus med 9 platser. Skellefteå: Eger ett utom stadens område beläget epidemisjukhus. Skenninge: Ett sjukrum i rådhuset med plats för 4 6 sjuke. Under året har anskaffats 2 sängar jemte en del utredning, möbler och kärl. Sköfde: Epidemisjukhus finnes. Desinfektion verkställd i anledning af Smittkoppor och skolgången i Folkskolan inställd 2 veckor. Stockholm: Förslag afgifvet till Stadsfullmäktige om uppförande af ett nytt tidsenligt epidemisjukhus i Bellevueparken, der tillstånd att uppföra provisoriska sjukbaracker redan medgifvits af Kongl. Maj:t, och der med anledning af kolerans spridning i Europa en barack redan blifvit uppförd, äfvensom en dylik i Stadshagen på Kungsholmen, hvardera rymmande minst 30 patienter. Bland öfriga åtgärder beträffande kolera förvärfvade sig Nämnden tillåtelse att äfven 1884 begagna det i förra berättelsen omnämnda sjukfartyget, äfvensom anstalter träffades att skyndsamt kunna verkställa inspektion å ankommande fartyg samt desinfektion. Endast ett fartyg behöfde inspekteras. Nämnden har äfven åtagit sig att till vård mottaga kolerasjuke från Stockholms garnison, hvarjemte förslag föreligger att Staden skulle öfvertaga sjukvården äfven vid fall af smittkoppor, skarlakansfeber, fläcktyfus, rödsot och difteri, då sådana sjukdomar inträffade inom garnisonen, enär det skulle innebära en vigtig fördel för staden att alla epidemiska sjukdomsfall på så sätt komme under Nämndens uppsigt. För vård af difterisjuke har användts den 1883 vid Maria sjukhus uppförda paviljong och för koppsjuke baracken i Stadshagen, och hafva båda väl bestått profvet. Det gamla epidemisjukhuset vid Hornsgatan har undergått en grundlig desinfektion och reparation; hvarvid dess inredning äfven ändrats i syfte att kunna strängt isolera de skilda af delningarne. Desinfektionshärberget och desinfektionsugnen hafva äfven under året flitigt anlitats och varit af ovärderlig nytta. Desinfektion af bostäder medelst svafvelrökning och rengöring har genom helsopolisens försorg verkställts uti 196 lägenheter med 442 rum. Under året hafva utförts 4,380 lyckade vaccinationer, hvarjemte inrättats en anstalt for animal vaccination, och hafva med denna vaccin ympats omkring 500 barn och minst 3,000 äldre personer revaccinerats. Strengnäs: Sjukhus med 2 salar för 6 10 sjuke. Söderhamn: Epidemisjokhus med utredning för 12 sängar. Ett gammalt å Garpholmen i stadens skärgård befintligt s. k. kolerasjukhus har nödtorftigt reparerats, i händelse fartyg med kolerasjuke ombord skulle inkomma i hamnen. Nödiga isolerings- och desinfektionsåtgärder vidtagna beträffande tyfoid- och skarlakansfeber, som varit gängse. Söderköping: Utredningen för stadens sjukhus har ökats, så att med några mindre lätt gjorda kompletteringar den kan anses motsvara behofvet för 9 sängar, hvartill utrymme finnes i 3 rum i det förhyrda huset, som dessutom innehåller sköterskerum och kök, förrådsrum å vindeu, samt desinfektionsrum för svafvelrökning och likrum i särskild bygnad. Desinfektioner verkställda vid difteri, skarlakans- och tyfoidfeber och skolgång förbjuden barn från smittade hem. Södertelge: Nämnden har beslutat uppföra ett epidemisjukhus om 8 sängar, hvartill Stadsfullmäktige anslagit medel. Sölvesborg: Ett mindre sjukhus med plats för omkring 14 sängar skall för en kostnad af högst 15,000 kr. uppföras och nödig utredning i mån af behof anskaffas. Trelleborg: Sex sängar med utredning finnas, men ej hus, som man dock hoppas kunna under nästa år anskaffa. Trosa: Ett maximianslag af 100 kr. för ändamålet an visadt. Umeå: Förhyrd lokal med 3 rum och 5 sängar med utredning. Varberg: Hyrd lokal med 6 platser. Förslag om uppförande af sjukhus med 4 rum och 16 platser. Venersborg: Epidemisjukhus med 24 Och Vestervik dito med 28 platser. Vesterås: Epidemisjukhus finnes. I anledning af nervfeberepidemi vid en '/s "»! utanför staden belägen Tändsticksfabrik anordnades derstädes ett provisoriskt sjukhus, der 9 sjuke vårdades. Skolgång instäld i en flickskola i anledning af difteri. - Visby: Epidemisjukhus finnes, hvarjemte ett litet kolerasjukhus anordnats norr om staden. Ystad: Sjukhuset har 56 platser och finnes utredning till 50 sängar. Åmål: Sjukhus finnes ej, men utredning till 8 sängar^ Difteri har föranledt att folkskolan under ett par veckor hållits stängd. Örebro: Epidemisjukhuset har 20 platser. Östersund: Ytterligare reparationer och förbättringar hafva å epidemisjukhuset utförts. Från Engelholm, Falköping, Strömstad, Ulricehamn, Vadstena, Vimmerby och Östhammar anmäles att epidemisjukhus ej finnas. I. Dödsorsakerna i rikets städer. Af de redogörelser för dödsorsakerna i rikets städer, som af Helsovårdsnämnderna blifvit meddelade och hvaraf sammandrag finnas uppgjorda å tabellerna N:s 1 3, finner man att sammanlagda antalet af de under år 1884 i Sveriges städer inträffade dödsfall utgjort 14,656. Om man härmed jemför de af Statistiska Centralbyrån lemnade uppgifter, hvilka utvisa summan af dödsfall under samma tid bland städernas kyrkoskrifna befolkning, vare sig att dödsfallen egt rum i vederbörande stad eller annorstädes, visar sig att denna senare summa, 15,454, med 798 fall öfverstiger den förra. Dödlighetsförhållandet har såsom förut beräknats efter den rättsliga medelfolkmängden eller medeltalet mellan den rättsliga folkmängden den 31 December 1883 och samma dag Då denna rättsliga medelfolkmängd för år 1884 i samtliga städerna utgjorde 763,872 personer, hvarutaf 15,454 aflidit, visar sig en dödlighet af 20, 2 på 1000 hafva egt rum. År 1883 afledo i städerna 15,441 personer, hvilket på en medelfolkmängd af 740,172 utgjorde 20,8 per mille. En jemförelse med de närmast föregående åren visar för 1882 en dödlighet af 21,7 och för 1881 af 21,2 per mille. Bland de större städerna har Stockholm haft en dödlighet af 23,5, Göteborg af 21, Malmö 20.3, Gefle 19,s o. s. v. Högsta siffran har antecknats från Haparanda 26,6, lägsta från Vimmerby 6,o. Beträffande större eller olika dödlighet inom olika stadsdelar, anföres ur berättelserna: Göteborg: l:a distr., staden norr om stora hamnkanalen med 6,039 inv. hade 96 döda = 16 p. m. 2:a» södra staden med Pustervik 7,440» 99» = 13» 3:e» Otterhällan med 3,134» 49» = 16» 4:e» Masthugget och Majornas kustdistr.. med 6,266» 116» = 19» 5:e» Majornasbergsdistr.» 18,665» 420» = 22» 6:e» Haga» 11,335» 240» = 21» 7:e» Hagaheden, Annedal, Albostaden, och Landala med 18,472» 335» = 18» 8:e» Stampen, Vassnöden o. Burgården med 5,381» 65» = 12» 9:e» Gamlestaden, Redbergalid m. m med 3,315» 83» = 25» Fattigvårdsinrättningarne»»» 259» Summa 80,047 1, Orsaken till större dödlighet, isynnerhet inom vissa områden af stadsdelen Haga, antages bero på öfverbefolkning; omkr. 600 personer på hvarje hektar;

17 Året Helsovårdsnämnderna. 9 Orsaken till den större dödligheten i Östra förstaden anses vara den sämst lottade befolkningens sammanpackande i bostäder på dålig grund. Då denna stadsdel länge haft hög dödsprocent, har Helsovårdsnämnden hos Stadsfullmägtige gjort framställning om dessa qvarters skyndsamma kanalisering. Frånräknas dödligheten bland resande och med okänd bostad, blir dödlighetsförhållandet = 23,4 p. m. Orsaken till den större dödligheten i Nya Svartbäcken och utom tullarne anses vara befolkningens fattigdom och trångboddhet, bristen på dränering samt, utom tullarne, äfven brist på godt drickvatten. Venersborg: Större dödlighet har förekommit i den nordöstra och den sydöstra stadsdelen, antagligen till följd af markens beskaffenhet, dess dåliga dränering samt äfven befolkningens större fattigdom. Liksom de föregående åren hafva särskilda tabeller blifvit nppgjorda, innefattande sammandrag af dödsorsakerna efter åldersoch sjukdomsgrupper såväl för samtliga städerna som för Stockholm, för de öfriga städerna vid Mälaren, de norr om Stockholm belägna kuststäderna och de skånska städerna. Af dessa tabeller synes att under år 1884 dödligheten häribiand varit störst i Stockholm (23,5 p. m.), dernäst i de öfriga mälarstäderna (21,4), vidare i de skånska städerna (19,3) och minst i de norra kuststäderna (18,6). Nativiteten har varit störst i de norra kuststäderna (34,4) dernäst i de skånska städerna samt Stockholm (33,9 i hvardera) och minst i de öfriga städerna vid Mälaren (31,9), under det att i rikets samtliga städer nativiteten utgjort 32,2, allt per mille. Förhållandet mellan födde och döde, som för samtliga städerna varit = 167:100, visar sig för de norra kuststäderna = 195:100, för de skånska städerna 174, för Stockholm 151 och för de öfriga mälarstäderna = 148:100. Högst står för året Skellefteå med 325: 100. Dödligheten under första lefnadsåret har i rikets samtliga städer uppgått till 3,674 fall = omkring 25 procent af alla dödsfallen och 14,9 proc. af antalet födde. 1 Stockholm har förhållandet varit resp. 29,4 och 19,4; i de öfriga mälarstäderna 24,4 och 16,4; i de norra kuststäderna 22,6 och 11,5 samt i de skånska städerna 23,4 proc. af samtliga dödsfallen och 11,9 proc. af antalet födda barn. Tab. Lit. A. Sammandrag af dödsorsakerna i alla rikets städer (efter Tab. N:o 3) utvisande dödsfallen år 1884 efter ålder och sjukdomsgrupper.

18 10 Året Helsovårdsnämnderna. Dödligheten bland mankön har såsom vanligt varit störst under l:a lefnadsåret och dernäst under åldersperioden år; bland qvinkön hafva de flesta dödsfallen inträffat i åldern öfver 60 år och dernäst i l:a lefnadsåret. Tabellerna 1 3 utvisa dels antalet dödsfall uti hvarje af de å formuläret upptagna rubrikerna samt fördelningen på olika ålder och kön, dels äfven antalet dödsfall uti hvar och en af rikets städer uti hvarje sjukdom. Dödsfallen uti infektionssjukdomar Tab. I kol hafva uti samtliga städerna uppgått till 1,795 mot 2,231 år 1883, utgörande 12 proc. af samtliga dödsfallen mot 15,os året förut. Tillökning visar egentligen kikhosta (224 mot 131), minskning de flesta öfriga, deribland isynnerhet mäsling, (55 mot 242). Skarlakansfeber, difteri och tyfoidfeber hafva liksom föregående åren medfört det största antalet dödsfall och detta företrädesvis i de största städerna; men hafva i förhållande till folkmängden varit svårast: Skarlakansfeber i Malmö, Landskrona, Helsingborg och Karlskrona; difteri i Göteborg och Strömstad, tyfoidfeber i Jönköping och Norrköping. Bland öfriga dödsorsaker äro antecknade 4,968 dödsfall af sjukdomar i andedrägtsorganen, deribland lungsot 2,191 fall = 14,9 proc. af samtliga dödsfall, och af akuta lung- och lungsäcksinflammationer 1,660 = 11,3 proc. Sjukdomar i matsmältningsorganen hafva förorsakat 2,013 dödsfall = 13,7 procent. Rubriken»Sjelfmord» räknar 118 fall mot 132 förra året och»mord och dråp» 16 eller samma antal som under såväl 1883 som Tab. Lit. B. Sammandrag af dödsorsakerna uti städerna kring Mälaren utom Stockholm år 1884 efter ålder och sjukdomsgrupper. Tab. Lit. C. Sammandrag af dödsorsakerna uti de utefter östra kusten belägna städerna från Haparanda till och med Vaxholm efter ålder och sjukdomsgrupper.

19 Året Helsovårdsnämnderna. 11 K. Helsovårdsstadgans tillämpning i enlighet med 26 på andra orter än städer. Genom särskilda Nåd. Bref har föreskrifvits att hvad i Helsovårdsstadgan för riket är anbefaldt i fräga om stad skall i tillämpliga delar gälla äfven för: Eslöf, Höganäs, Råå, Gamleby, Mönsterås, Figeholm, Nybro, Malmköping, Mörbylånga, Vernamo, Lysekil, Valdemarsvik, Nässjö, Trollhättan, Tranås, Säfsjö, Seffle, Sundbyberg, Katrineholm, Gnesta, Töreboda och Vara. Under året ingen ny sådan föreskrift tillkommen. 2. Sammandrag af läkares embetsberättelser om gängse sjukdomar under år 1884 utom sjukhus. Embetsberättelser, innehållande redogörelser för helso- och sjukvårdsförhållandena 1884, hafva till Medicinalstyrelsen blifvit insända från 137 provinsialläkare, 92 stadsläkare, 50 enskilda distriktsläkare samt från 1 för gruf- och bergslagsområden anstäld läkare. På grund af dessa berättelser hafva nedanstående sammandrag blifvit upprättade öfver infektionssjukdomarnes utbredning och fördelning på de särskilda årstiderna, hvarjemte tabeller, innefattande likartad redogörelse jemväl för de vigtigaste inflammatoriska och katarrala sjukdomarne i andedrägts- och matsmältningsorganen blifvit utarbetade. Tab. Lit. D. Sammandrag af dödsorsakerna uti de skånska städerna år 1884 efter ålder och sjukdomsgrupper. Tab. Lit. E. Sammandrag af dödsorsakerna uti Stockholm år 1884 efter ålder och sjukdomsgrupper.

20 12 Året Årsväxten. A. Väderlekens och årsväxtens förhållande. Årets medeltemperatur for Stockholm + 5,8 2 var i det närmaste densamma som foregående årets + 5,8 6. Temperatnrförhållandena visade äfven i öfrigt intet särskildt anmärkningsvärdt. Varmast var såsom vanligt Juli månad med en medeltemperatur af + 16,6 och maximum af Kallast var December med en medeltemperatur af 1,8, men temperaturminimum inträffade i November med 18. Vinterqvartalets medeltemperatur var 0,6, Vårens (April Maj) + 5, sommarens (Juni Sept.) + 14,2 och höstens + 1,4. 1 allmänhet således mera låg temperatur. Högsta barometerständet förekom under Februari 778 mm., lägsta i Oktober 722,5. Medium 755,4. Vindrigtningen var såsom vanligt öfvervägande vestlig, sydvestlig och sydlig, under resp. 60, 55 och 46 dagar. Lugna voro 45 dagar. Nederbörden var under 1884 mindre än under de 3:ne sistförflutna åren och uppgick till 464,7 mm. mot resp. 528,4 och 537 de båda närmast föregående åren. April utmärkte sig för regnfattigdom, 6,3 mm. Rikaste nederbörden inträffade under Juni och Juli månader. Medelvattenståndet i Mälaren har varit 14,3 och i Saltsjön 13,i fot. Mälarens vattenstånd, som i början af året var temligen högt, föll redan under våren, betydligt efter midsommar och nästan oafbrutet till medio/^af September, då det stod endast 13,i fot öfver slusströskeln. Såsom vanligt, då vattnet fallit under eftersommaren, sammanföll äfven detta år ifrågavarande fenomen med en ökad freqvens af matsmältningsorganens sjukdomar. Saltsjöns vattenstånd var högst i Oktober 15,1 fot och lägst i April 11,5. Uppsjö inträffade 14 dagar i Oktober och 5 dagar i December. Det af Statistiska Centralbyrån uppgjorda sammandrag öfver årsväxtberättelserna visar att 1884 års skörd utfallit»nära god» såsom totalomdöme för hela riket. Den har varit mer än god i 3 län god i 7 län nära god i 3, fullt medelmåttig eller deröfver 9, medelmåttig i 1 och under medelmåttan i ett (Elfsborgs). Tab. Lit. F visar skördens forhållande i hvarje af Tab. Lit. F. rikets län under åren 1883 och B. Embetsresor. Tab. N:o 6 utvisar att under år 1884 af vederbörande Tab. N : o 6. läkare blifvit verkställda 1476 embetsresor i anledning af smittosamma sjukdomar, allmännare utbredd sjuklighet eller till följd af den vissa kommuner medgifna rättighet att vissa gånger om året på statens bekostnad erhålla besök af vederbörande provinsialläkare för enskild sjukvårds tillgodoseeende. I ofvannämnda antal ingå 6 resor för venerisk sjukdom, hvilka icke bekostats af den s. k. Medicinalfonden. Ar 1883 utgjorde antalet embetsresor 1,403, hvaraf 13 for venerisk sjukdom. Det största antalet af dessa resor hafva foranledts af skarlakansfeber, neml. ej mindre än 514 och hafva till öfvervägande stort antal, 124, förekommit inom Göteborgs och Bohus län, samt dernäst, ehuru blott 40, inom Kristianstads län. Vidare hafva tyfoidfeber och difteri föranledt de flesta resorna neml. den förra 404 och den senare 370. Af resorna för tyfoidfeber kommer största antalet 75 på Kalmar och dernäst, 59, på Skaraborgs län. För difteri hafva resor påkallats 113 gånger inom Göteborgs och Bohus län, 51 gånger inom hvardera af Elfsborgs och Vesterbottens och 35 gånger inom Jemtlands län. Utgifterna för ifrågavarande embetsresor hafva uppgått till 54,278 kr. 10 öre; tor medikamenter åt fattige sjuke till 14,302 kr. 99 öre samt för biträde i sjukvården inom provinsialläkaredistrikten till 27,315 kr. 48 öre. C. Öfversigt af infektionssjukdomarnes m. fl:s freqvens och utbredning år Fläcktyfus, Typhus exanthematicus, har under året Tab. Lit. G. uppträdt med 18 sjukdoms- och 1 dödsfall mot resp. 47 och 1 förra året. De flesta fallen inom Göteborgs och Bohus län. Tab. Lit. F. Årsväxtens förhållande i riket åren 1883 och 1884.