MEDICINAL-STYRELSENS

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. K, Hälso- och sjukvården. 1, Sundhetskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : P.A. Norstedt & söner, Täckningsår: = Ny följd Sundhetskollegium ersattes 1879 av Medicinalstyrelsen. Den underdåniga berättelsen innefattar särskilda redogörelser för: 1. Civila sjukvården. 8. Veterinärväsendet. 2. Besiktningar å beväringsmanskapet. 9. Understöd för vetenskapliga utrikes resor. 3. Arméns och flottans sjukvård. 10. Sundhetskollegii ämbetsverksamhet och en 4. Barnmorskeväsendet. jämförande översikt av sjukvårdspersonalen och 5. Skyddskoppympningen. anstalterna i riket. 6. Medico-legalaförrättningar. 11. Bihang: Dödsorsakerna i rikets städer enligt 7. Apoteksväsendet. intyg av läkare. Civila sjukvården beskriver topografi och endemiska sjukdomar, sammandrag av läkares ämbetsberättelser om under året gängse sjukdomar, m. m., samt väderlek, vattenstånd och skörd. Årsberättelsen 1861 innehåller: Översigt af helso- och sjukvården i Sverige under tioårsperioden , efter Kongl. Sundhets-collegiii uppdrag utarbetad af dess ledamot A. Timoleon Wistrand. Föregångare: Sundhets-collegii underdåniga berättelse om medicinalverket i riket. Stockholm : P.A. Norstedt & söner, Täckningsår: Årg. 1(1851)-10(1860). Efterföljare: Allmän hälso- och sjukvård / av Kungl. Medicinalstyrelsen. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Det civila veterinärväsendet / av Kungl. Medicinalstyrelsen. - Stockholm : P. A. Norstedt & söner, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Dödsorsaker / av Kungl. Statistiska centralbyrån. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Hälso- och sjukvård vid armén / av Kungl. Arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse. Stockholm : Palmquist, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: med titeln: Arméförvaltningens sjukvårdsstyrelses underdåniga berättelse. Hälso- och sjukvården vid marinen / av marinöverläkaren. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1911/ Översiktspublikationer: Historisk statistik för Sverige. D. 2, Väderlek, lantmäteri, jordbruk, skogsbruk, fiske t.o.m. år Stockholm : Statistiska centralbyrån, BISOS K1 digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) med stöd från Riksbankens Jubileumsfond, 2008 urn:nbn:se:scb-bi-k1-8201_

3 BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. K) HELSO- OCH SJUKVÅRDEN. I. Ny följd 22. MEDICINAL-STYRELSENS UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅR STOCKHOLM KONGL. BOKTRYCKERIET, P. A. NORSTEDT & SÖNER.

4

5 Innehållsförteckning. A. Underdånig berättelse med i texten införda tabeller. I. Civila helso- och sjukvården Sid Helsovårdsnämndernas verksamhet» 2. Tab. Lit. A. Dödsorsaker i alla rikets städer» 8.»» B. i Mälarstäderna» 9.»» C. i Ostkuststäderna» 9.»» D. i Skånska städerna» 10.»» E. i Stockholm» Sammandrag af läkares embetsberättelser om gängse sjukdomar under året» 11. Tab. Lit. F. Årsväxten under år 1881 och 1882» 11.»» G. Fläcktyfus» 12.» H. Tyfoidfeber» 13.»» I. Gastrisk feber» 13.»» K. Hjernfeber >> 14.»» L. Difteri» 14.»» M. Strypsjuka» 15.»» N. Kikhosta» 15.»» O. Rödsot» 16.»» P. Barnsängsfeber» 16.»» Q. Diarré, tarmkatarr och kolera» 17.»» R. Frossa» 17.»» S. Pås-sjuka» 18.»» T. Smittkoppor» 18.»» U. Skarlakansfeber...» 19.»» V. Mäsling» 19.»» X. Lung- och lungsäcksinflammation» 20.»» Y. Katarrer m. m» 20.»» Z. Smittosam ögonsjukdom» 21.»» Å. Öfversigt af sjukdomsförhållandet under sistförflutna 10-årsperiod» 21.»» Ä. Medicinalfondens utgifter» Förbättrad läkarevård» 22. Tab. Lit. Ö 1. Förbättringar i läkarevården» 22.»» Ö 2. Omsättning i civila läkarebefattningar» Civila sjukvårdsinrättningar» 23. Tab. Lit. Aa. Sjukvården vid länslasaretten under sista qvinqvenniet» 26.»» Bb. Å barnsjukhus och barnhus vårdade sjuke» 27.»» Cc. Å lasaretten vårdade medfödda sjukdomar och bildningsfel» 27.»» Dd. Å länslasaretten vårdade tyfösa febrar» 27.» Ee.»» förgiftningssjukdomar...» 28.»» Ff.»» sjukdomar i hjerna och ryggmärg» 28.»» Gg.»» sinnessjukdomar» 29.»» Hh.»» ögonsjukdomar» 29.»» Ii.»» tarmbråck» 30.»» Kk.»» sjukdomar i ändtarmen.» 30.»» Ll.»» sjukdomar i urinverktygen...» 30.»» Mm.»» sjukdomar i manliga könsdelar» 31.»» Nn.»» sjukdomar i qvinliga könsdelar» 31.»» Oo.»» sjukdomar i ledgångarne» 32.»» Pp.»» sjukdomar i ben och benhinna» 32.»» Qq.»» kroniska hudsjukdomar.» 33.»» Rr.»» kräftsjukdomar» 33.»» Ss.»» tumörer» 34.»» Tt. Å allmänna elektricitets-inrättningen vårdade sjuke och sjukdomar» 35.»» Uu. Å gymnastiska central-institutet behandlade sjuke» 36.» Vv. Å gymnastiskt-ortopediska institutet vårdade sjuke och sjukdomar» 37.»» Xx. Å barnbördshusen vårdade barnaföderskor» 38.»» Yy. Å barnbördshusen födde barn» 38.»» Zz. Sjukdomar bland barnaföderskorefterförlossningen» 39.»» Åå. Antal lärjungar vid elementarläroverken, hvilka ej deltagit i gymnastiköfningar, jemte orsakerna dertill» 40. B. Tabellbilagor. Civila helso- och sjukvården. Tab. N:o 1. Dödsorsakerna i hvardera af rikets städer Sid. II.»» 2. Döde i rikets städer efter ålder och kön» VI.»» 3. Öfversigt af dödsorsakerna i samtliga städer...» VIII.»» 4. Spetelske i Helsingland m. fl. provinser» IX.»» 5. Tillkomne och afgångne spetelske» X.»» 6. Läkares embetsresor» XII.»» 7. Gängse sjukdomars månatliga till- och aftagande» XII.»» 8. Befintliga läkarebefattningar inom hvarje län..» XIII. Civila sjukvårdsinrättningar.»» 9. Å länslasaretten och kurhusen vårdade sjuke» XIV.»» 10. Å andra sjukvårdsinrättningar vårdade sjuke» XVI.»» 11. Å Stockholms sjukhem vårdade sjuke och sjukdomar» XVII.»» 12. Å länslasaretten och kurhusen vårdade sjukdomar» XVII.»» 13. Å särskilda sjukvårdsinrättningar vårdade sjukdomar» XXIV.»» 14. Å offentliga sjukvårdsinrättningar vårdade veneriske patienter» XXX.»» 15. Sjukdomssymptom hos de under året intagne veneriske sjuke» XXXII.»» 16. Sammandrag af revisionsberättelserna om kurhusmedlen och öfrige sjukhusen tillhörande fonder» XXYIV. Helsobrunnar och badanstalter.»» 17. Antal kurgäster vid helsobrunnar och badanstalter» XXXVI.»» 18. Antal vårdade sjukdomar vid helsobrunnar och badanstalter» XXXVII. Besigtningar å beväringsmanskapet.»» 19. Sammandrag af rapporter rörande läkarebesigtning å 1:a klassens beväringsmanskap» XXXVIII.»» 20. Sammandrag af rapporter rörande läkarebesigtning å 2:dra 5:te klassernas beväringsmanskap» XXXIX.»» 21. Länens ordningsföljd med hänsyn till antalet antagligt och oantagligt beväringsmanskap...» XL.»» 22. Kassationsorsakerna hos beväringsskyldige» XL. Härens och flottans sjukvård.»» 23. Sammandrag af rapporter rörande sjukvården vid hären och flottan» XLI.»» 24. Sammandrag af rapporter rörande sjukvården under indelta härens och beväringens vapenöfningar» XLII.»» 25. Å militärsjukhusen vårdade sjukdomar» XLIV. Barnmorskeväsendet.»» 26. Antal utexaminerade barnmorskor» XLVI.»» 27. Barnmorskornas antal och fördelning inom länen» XLVI.» 28. Af barnmorskor verkstälda instrumental-förlossningar» XLVI. Skyddskoppympningen.»» 29. Antalet med framgång skyddskoppympade i hvarje län» XLVII.»» 30. Ifrån vaccindepôterna utlemnade portioner vaccinämne» XLVII. Rättsmedicinska undersökningar.»» 31. Sammandrag af berättelser om rättsmedicinska besigtningar» XLVIII. Apoteksväsendet.» 32. Befintliga apotek och deras natur inom hvarje län» L.

6 II 5. Helsobrunnar och badanstalter Sid Sjukdomsförhållandet i fängelserna» Besigtningar å beväringsmanskapet» Sjukvården vid hären och flottan» 42. Tab. Lit. A 1. Å Stockholms garnisons kaserner vårdade sjuke...» 43.»» B 1. Å Stockholms garnisons kaserner botade sjukdomar» 43.»» C 1. Sjukdomsförhållandet inom Stockholms garnisons kaserner under de särskilda månaderna» 44.»» D 1. Å garnisonssjukhuset vårdade sjuke och sjukdomar» 45.» E 1. Sjuktillförselns månatliga till- och aftagande å garnisonssjukhuset» 47.»» F 1. Från särskilda corpser vårdade sjuke å garnisonssjukhuset» 47.»» G 1. Å garnisonssjukhusets medicinska afdelning vårdade sjukes månatliga omsättning» 48.»» H 1. Vid garnisonerna i Skåne vårdade sjuke» 49.»» I 1. Från flottans särskilda corpser och stater i Karlskrona vårdade sjuke» 49.»» K 1. Från flottans särskilda corpser och stater i Stockholm vårdade sjuke» 50.»» L 1. Sjukvården under sjötåg» 50.»» M 1. Revaccination af nyvärfvadt manskap» 53.»» Militära undervisningskurser» 54.»» N 1. Omsättningen i militära läkarebefattningar» 54.»» O 1. Fältläkarekontorets inkomster och utgifter» Barnmorskeväsendet» 55.»» P 1. Disposition af de för barnmorskeundervisningen anslagna medel» Skyddskoppympningen» 57.»» Q 1. Månatliga antalet vaccinerade vid hufvudstadens depôter» 57.»» R 1. Vaccinationsfondens inkomster och utgifter» Rättsmedicinska undersökningar» 58.»» S 1. Sammandrag af uppgifter om sjelfmorden» 59.»» T 1. Till Medicinalstyrelsen remitterade rättsmedicinska mål» Apoteksväsendet» 60.»» U 1. Öfversigt af den farmaceutiska undervisningen» 61.»» V 1. Apotekens antal och tillstånd» Veterinärväsendet» 62.»» X 1. Å veterinärinstitutet i Stockholm vårdade sjuka husdjur» 62.»» Y 1. Å veterinärinrättningen i Skara vårdade sjuka husdjur» 63.»» Z 1. Sammandrag af veterinärernes uppgifter öfver sjuka djur» 71.»» Z 2. Sjukdomsfall bland Arméens hästar» Understöd för vetenskapliga resor» Medicinalstyrelsens embetsverksamhet» 73.»» Å 1. Summarisk uppgift å de af Medicinalstyrelsen handlagda mål» 73. Veterinärväsendet. Tab. N:o 33. Veterinärernes antal och fördelning inom länen... Sid. LI.»» 34. Veterinärernes embetsresor för sjukdomars hämmande bland husdjuren» LI.»» 35. Öfversigt af befintliga sjukvårdspersonalen och anstalterna m. m. i riket» 36. Summarisk redogörelse för medicinalstatens tillgångar och utgifter 1882» LII.» LII.

7 Table des Matières. A. Rapport. 1. État sanitaire de la population civile pag. 2. Hygiène publique des villes et la mortalité dans les villes» 2. Tab. Lit. A. Les causes des décès dans toutes les. villes» 8.»» B.»»» les villes du lac Mälar» 9.»» C.»»»» du golfe bottnique» 9.»» D.»»»» de la Scanie» 10.»» E.»»» à Stockholm» 10. Topographie et maladies endémiques» 11. Tab. Lit. F. Les récoltes de 1881 et 1882» 11.»» G. Typhus pétéchiale» 12.»» H. Fièvre typhoide» 13.»» I. Gastro-entérite catarrhale» 13.»» K. Meningite cérébrospinale» 14.»» L. Diphtérie» 14.»» M. Croup» 15.»» N. Coqueluche» 15.»» O. Dysentérie» 16.»» P. Fiàvre puerpérale...» 16.»» Q. Diarrhée et cholera >> 17.»» R. Fièvre intermittente» 17.»» S. Oreillons» 18.» T. Varioles» 18.»» U. Scarlatine» 19.»» V. Rougeole» 19. Tab. Lit. X. Inflammation des poumons» 20.»» Y. Affections catarhales» 20.»» Z. Opthalmie épidémique» 21.»» Å. Nombre approximatif des malades et des décès dans les épidémies en » 21.»» Ä. Dépenses extraordinaries de l'état pour les épidémies (col. 1 4), pour les épizooties (col. 5 7), pour les autopsies légales (col. 8 10)» 21. Médicins dans le service de l'état» 22.»» Ö 1. L'acroissement des places médicales dans le service public» 22.»» Ö 2. Mouvement du personel medical civil» 22. Hôpitaux civils» 23. Tab. Lit. Aa. Mouvement des malades dans les hôpitaux civils en 1882 et en » 26.»» Bb. Mouvement des malades dans les maisons d'orphélins et dans les hôpitaux pour des enfant malades» 27.»» Cc. Maladies congénitales, déformations» 27.»» Dd. Fièvre typhoïde et Typhus dans les hôpitaux civils» 27.»» Ee. Intoxications id» 28.»» Ff. Maladies du cerveau et de la moelle» 28.»» Gg. Aliénés id» 29.»» Hh. Maladies ophtalmiques id» 29.»» Ii. Hernies id» 30.»» Kk. Maladies dû rectum id» 30.»» Ll. Maladies du systèm uropoétique id» 30.»» Mm. Maladies des organes génitaux de l'homme id» 31.»» Nn. Maladies des organes génitaux de la femme id» 31.»» Oo. Maladies des articulations id» 32.»» Pp. Maladies des os id» 32.»» Qq. Maladies de la peau id» 33.»» Rr. Carcinomes id» 33.»» Ss. Tumeurs id» 34.»» Tt. Mouvement des malades traités aux frais publics par l'électricité» 35.»» Uu. Énumération des malades et des maladies traités dans l'institution centrale gymnastique» 36.»» Vv. Mouvement des malades et des maladies traités au frais publics par la gymnastique médicale» 37.»» Xx. Mouvement des malades dans les maisons d'accouchement» 38.»» Yy. Les enfants nés dans les maisons d'accouchement» 38.»» Zz. Maladies des femmes après l'accouchement..» 39.»» Åå. Nombre des élèves des écoles publiques qui à causes speciales ont été exempts des exercices gymnastiques» 40. Sources d'eau minérale, bains de mer, etablissements hydrothérapentiques» 40. État sanitaire dans les prisons» 41. K. Medicin.-Styrelsens Berättelse för B. Tableaux annexés. État sanitaire de la population civile. Tab. N:o 1. Causes des décès dans les villes pag. II.»» 2. Decès par âge et par sexe dans les villes» VI.» 3. Résumé des causes des décès dans les villes» VIII.»» 4. L'èléphantiasis dans la province de Helsingland» IX.»» 5. Nombre et mouvement des malades» X.»» 6. Nombres des visites officielles des medicins cantonnaux» XI.»» 7. Nombre approximatif des maladies épidémique par mois» XII. Médicins dans le service de l'état.»» 8. Nombre des places des médicins civils dans le service de l'etat par prefectures Hôpitaux civils.» XIII.»» 9. Mouvement des malades dans les hôpitaux civils» XIV.»» 10. Mouvement des malades dans quelques autres hôpitaux» XVI.» 11. Énumeration des malades et des maladies traités dans l'hôpital des incurables à Stockholm...» XVIII.» 12. Mouvement des maladies dans les hôpitaux civils» XVIII.» 13. Mouvement des maladies dans quelques autres hôpitaux» XXIV.»» 14. Mouvement des malades syphilitiques dans les hôpitaux» XXX.»» 15. Symptômes des syphilitiques admis dans les hôpitaux» XXXII.»» 16. Recettes et dépenses des hôpitaux civils» XXXIV. Sources d'eau minérale, bains de mer et établissements hydrothérapeutiques. Tab. N:o 17. Nombre des visiteurs des eaux minérales, des bains de mer et des établissements hydrothérapeutiques» 18. Maladies des visiteurs des eaux minérales et des bains de mer Conscription.» XXXVI.» XXXVII.» 19. {Résultats des rapports de médecins chargés}» XXXNIII.»» 20. {d'éminer les conscripts des toutes les 5 classes}» XXXIX.»» 21. Nombre des conscripts, par préfectures» XL.»» 22. Causes d'exeption du service de conscription» XL. État et service de santé de l'armée et de la marine. Tab. N:o 23. Mouvement des malades de l'armàe et de la marine: a) dans les garnisons, b) dans les hôpitaux militaires» XLI.» 24. Mouvement des malades durant les exercises de l'armée» XLII.» 25. Mouvement des maladies dans les hôpitaux militaires» XLIV. Sages-femmes.» 26. Nombre d'élèves examinées dans les écoles pour l'enseignement des sages femmes» XLVI»» 27. Nombre des sages femmes, par préfectures...» XLVI.»» 28. Nombre des cas d'accouchement qui ont exigé l'emploi des instruments» XLVI. Vaccination.»» 29. Nombre des vaccinés, par préfectures» XLVI.»» 30. Nombre des portions de vaccin expédiés par les dépôts» XLVII. II

8 IV 2. Conscription pag État sanitaire et service médical de l'armée et de la marine» 42. Tab. Lit. A 1. Mouvement des malades de la garnison de Stockholm» 43.»» B 1. Maladies traitées dans les casernes de Stockholm» 43.»» C 1. Mouvement des malades par mois dans les casernes de Stockholm» 44.»» D 1. Énumeration des malades et des maladies, traités à l'hôpital militaire de Stockholm» 45.»» E 1. Mouvement des malades par mois dans l'hôpital militaire de Stockholm» 47. F 1. Mouvement des malades par régiments à l'hôpital militaire de Stockholm» 47.» G 1. Mouvement des malades par mois au service médical»» du même hôpital H 1. Mouvement des malades des garnisons de la Scanie» 48.» 49. I 1. Mouvement des malades de la division de la marine à Karlskrona, traités à l'hôpital ou à domicile...» 49.» K 1. Mouvement des malades de la division de la marine à Stockholm» 50. L 1. Nombre des malades pendant les expéditions maritimes»»» 50. M 1. Revaccinations des recrues de l'armée» 53. N 1. Mouvement du personel médicale militaire» 54. O 1. Recettes et dépenses du bureau de l'entretien du matériel des ambulances» 54. Autopsies légales. Tab. N:o 31. Résultats des rapports sur les autopsies legales pag. XLVIII. Pharmacies.»» 32. Nombre des pharmacies. par préfectures» L. Médecins vétérinaires, épizooties.»» 33. Nombre des médecins vétérinaires, par préfectures» LI.» 34. Nombre des visites officielles des médecins véterinaires à la campagne» LI.» 35. Médecins, hôpitaux, pharmacies, sagesfemmes, par habitants et par préfectures» LII.» 36. Recettes et depenses du Conseil supérieur de santé pendant l'anné 1882» LII. 4. Sages-femmes» 55.» P 1. Depénces de l'état pour les écoles des sages-femmes» Vaccination» 57.»» Q 1. Nombre des vaccinés à Stockholm par mois» 57. R 1. Dépenses de l'état pour la vaccination» Autopsies légales» 58.»» S 1. Suicides» 59.»» T 1. Concultations du Conseil supérieur de santé, demandés par les Tribunaux» Pharmacies» 60.»» U 1. État de l'enseignement dans l'école de pharmacie» 61.»» V 1. L'accroissement et l'état des pharmacies» Établissements vétérinaires et Épizooties» 62. X 1. Nombre des animaux domestiques malades traités dans l'école vétérinaire de Stockholm» 62. Y 1. Nombre des animaux domestiques malades traités dans l'école vétérinaire de Skara» 63. Z 1. Nombre approximatif des animaux malades et morts dans les épizooties» 71.»» Z 2. Maladies des chevaux de l'armée» Voyages scientifiques» Travaux du Conseil supérieur de santé» 73.»» Å 1. Aperçu des travaux du Conseil supérieur» 73.

9 TILL KONUNGEN! Den underdåniga berättelse om helso- och sjukvården i riket under år 1882, hvilken härmed till Eders Kungl. Maj:t öfverlemnas, är uppställd hufvudsakligen efter samma plan som förut och omfattar särskilda redogörelser för: 1. Civila helso- och sjukvården. 7. Apoteksväsendet. 2. Besigtningar å beväringsmanskapet. 8. Veterinärväsendet. 3. Sjukvården vid hären och flottan. 9. Understöd för vetenskapliga utrikes resor. 4. Barnmorskeväsendet. 10. Medicinalstyrelsens embetsverksamhet och en jemförande 5. Skyddskoppympningen. öfversigt af sjukvårdsanstalterna och personalen i riket. 6. Rättsmedicinska undersökningar. K. Medicin.-Styrelsens Berättelse för år

10 2 Året Helsovårdsnämnderna. 1. Civila helso- och sjukvården. 1. Helsovårdsnämndernas verksamhet och dödsorsakerna i rikets städer 1 ). Sedan från helsovårdsnämnderna i rikets städer till Medicinalstyrelsen inkommit föreskrifna berättelser för år 1882 om allmänna helsotillståndet under året samt om hvad som i afseende dera och för allmänna sjukvården blifvit under samma tid åtgjordt, får Styrelsen ur dessa berättelser meddela nedanstående redogörelser: A. Vattentillgången, vattenafloppen, vattens afledande och marks torrläggning. Alingsås: Kungsgatan omlagd och bättre aflopp för regnvatten beredt. Arboga: Arbeten vidtagna till förbättrande af valtenledningsvattnets säväl beskaffenhet som tillgängen derpå. Borgholm: Endast 3 brunnar (å S. utmarken) lemna drickbart vatten. Under sommaren hemtas mat- och dricksvatten l / 4 mil från Kohlstads by. Borås: Underjordiska afloppsrörledningar ytterligare anlagda. Eksjö: Ett afloppsdike upp rensad t; likaså tvenne af de källor, hvarifrån dricksvatten hufvudsakligen hemtas. Falköping: Vatten hemtas hufvudsakligen ur brunnar. Vid stadens vestra kant finnes en bäck, hvarur vatten uppsamlas i en murad behållare för tvätt och behof vid eldsvåda. Falsterbo Skanör: Dricksvattnet mjukt och godt, men ofta orenadt af organiska ämnen till följd af dålig brunnsmateriel. Afloppen dåliga, men då grunden består af ett tjockt lager mylla ofvanpå 6 fot flygsand, sjunker vattnet hastigt, utan att lemna någon sumpighet efter sig. Falun: två nya vattenkastare beslutade från de två vattenledningarne. Gefle: Vattenledningens rörnät har under året ökats med 1,633 löpande fot ocb utgör nu dess längd 2 mil, 34,724 fot. Brandposternas antal, ökadt under året med 3, uppgår till 238 stycken. I 34 egendomar har under året vattenledning indragits, och utgör nu hela antalet egendomar försedda med vattenledning 494 stycken. Medelkonsumtionen af vatten har utgjort 650,900 kannor eller 35,2 kannor per person i dygnet, hvilka siffror dock till följd af läckor å rörnätet ställa sig omkring 30 % för högt. Dräneringsrörnätet har under året ökats med 1,850 löpande fot hufvudledning och 911 fot sidoledning, till största delen af glaseradt lergods. Sexton nya gatubrunnar hafva anbragts och 23 gårdar dränerats. Hela dräneringsnätets längd utgör 1 mil, 23,521 fot med 216 gatubrunnar, och äro inom staden tillhopa 321 egendomar Jränerade. Med anledning af att vattnet i den från»sockerbrukskällan» till två vattenkastare i staden anbragta ledning befunnits illasmakande, och då vattnet i stadens stora vattenledning allmänt och äfven i skolorna användes till dricksvatten, har helsovårdsnämnden anmodat vederbörande tillse, att det vatten, som af ungdomen i stadens skolor fortares, dessförinnan blefve i lämpliga filtreringsapparater renadt. Göteborg: Den i berättelsen för 1881 omnämnda omläggning af stadens vattenledning från Kallebäck är under 1882 fullbordad. Vattenafloppsledningar äro utförda, allmänna (hvaribland kulvret för Landalabäcken) 4,233 fot, och sidoledningar 4,244, summa 8,477 fot; gatubrunnar 95 stycken; och voro vid 1882 års slut inom hela stadsområdet: allmänna vattenafloppsledningar 5,06 mil, sidoledningar 2,64 mil = 7,70 mil med 1,593 stycken gatubrunnar. Haparanda: Utdikning af nära staden belägna sänka marker har äfven detta år pågått. Hedemora: Ingen af brunnarne kan anses lemna något verkligt godt vatten. Helsingborg: Undersökning vidtagen för anläggande af en allmän vattenledning. Hudiksvall: Under muddring i hamnen har ett sankt område vester om jernvägsstationen börjat att fyllas och torrläggas, äfvensom genom ballast åtskilliga sänka platser i hamnens närhet blifvit torrlagda, särskildt den s. k.»möljen». ') Referent: Medicinalrådet Pontin. Kalmar: Två nya allmänna brunnar upptagna. Karlshamn: På hemställan af Hälsovårdsnämnden hafva Stadsfullmäktige beslutat att för en kostnad af 5,000 kronor låta utföra en kloakledning i sydöstra delen af staden, derifrån vattenafloppet är dåligt, äfvensom att låta upprensa och iordningsställa en afloppskanal längs östra delen af staden. Karlskrona: Tillgången på vatten är, alltsedan det nuvarande kraftiga pumpverket sattes i verksamhet, ganska god, men för att fylla motsedd större förbrukning och möjliggöra ordnandet af en någorlunda fullständig sköljning af rännstenar och afloppstrummor, äro åtgärder för vattenverkets utvidgning och förbättring påtänkta. Arbeten med anbringande af afloppsledningar af saltglaserade lerrör hafva under året fortgått och den förut omförmälda ledningen i 9:de qvarteret har blifvit utförd, hvarjemte i stadens stat för 1883 upptagits ett för förhållandena här ganska ansenligt belopp för fortsättandet af underjordiska afloppsledningar. Dessa afloppsledningar i gatorna, till hvilka från närliggande tomter i allmänhet af tomtegarne dragits underjordiska ledningar, läggas på bädd af grus, på det att ledningarne äfven må vara till gagn för torrläggning af tillgränsande trakter. Karlstad: Frågan om stadens dränering i sammanhang med anläggande af vattenledning hvilar hos en af stadsfullmäktige tillsatt komité. Kristianstad: Helsovårdsnämnden bar låtit genom sakkunnig person upprätta förslag till tidsenligt ordnande af vattenafloppet inom staden. Kungsbacka: Få Nämndens hemställan bar det förut öppna afloppsdiket mellan Parken och Vallgatan blifvit täckt. En i femte qvarteret sedan gammalt befintlig dypöl har genom afledning och igenfyllning blifvit torrlagd. Köping: Enligt af majoren Richert upprättadt förslag till vattenaflopp hafva under året i gatorna i stadens vestra del på ett medeldjup af 2,3 meter nedlagts 1,335 meter afloppsledningar af saltglaserade lerrör af centimeters diameter jemte 18 stycken gatubrunnar och 42 stycken biledningar från angränsande tomter. 36 gårdsegare hafva i sina gårdar nedsatt tillsammans 45 stycken slaskbrunnar, af samma material som rören, hvilka stå i förbindelse med de allmänna afloppsledningarne. Till en del af sistnämnda brunnar leda äfven dräneringsledningar för afförande af grundvattnet, hvilket här i allmänhet påträffas på endast ett par fots djup. De nu utförda vattenafloppen utmynna i Köpingsån inom sta'den på tre olika ställen. Stadens stora torg har äfven blifvit fullständigt dräneradt. I 1875 års berättelse uppgafs att staden till större delen var underdikad; men dessa täckdiken af oglaserade tegelrör på ett djup af endast 0,9 meter hafva befunnits vara mångenstädes tilltäppta, hvadan med dem afsedda ändamålet ej vunnits. Staden eger riklig tillgång på godt dricksvatten. I de flesta gårdar äro rörbrunnar upptagna, som gifva ymnigt vatten. Landskrona: I enlighet med förut derom af stadsfullmäktige fattadt beslut har förslag till kloaksystem blifvit uppgjordt för stadens planlagda område, hvars anläggningskostnad beräknats till 300,000 kronor; men i anseende till denna betydliga kostnad kan staden icke nu gå i författning med förslagets genomförande annat än delvis, om så skulle blifva oundvikligt. Lund: Vattenledningsvattnet undersökt på organiska ämnen, hvilkas qvantitet befanns variera emellan 0,9 och 0,4 på 100,000. Nämnden har ålagt tvenne husegare att igenfylla de å deras tomter befintliga brunnar. Malmö: Stadens vattenbehof tillgodoses nästan uteslutande genom dess allmänna vattenledning. Som tillgången emellertid vissa årstider är knapp och vattnet innehåller väl mycket organiska ämnen, har Nämnden hos Stadsfullmägtige gjort framställning om anläggande af dels en ny större uppsamlingsdam och dels flera filtrerbäddar. Afloppen utgötas fortfarande af öppna rännstenar, mynnande i den staden omgifvande kanalen. På en del ställen såsom i s. k.»rörsjöstaden» och»lugnet» finnes en del stenrörsledningar nedlagda, och i den gata, som skiljer dessa båda stadsdelar, har under året anbragts en större kulvert, hvarigenom tillfälle blifvit gifvet till en väl behöflig dränering af dessa stadsdelar. Förnyad framställning gjord angående

11 Året Helsovårdsnämnderna. 3 stadens fullständiga kanalisering och dränering. Mariestad: Ett större öppet dike utefter sydöstra stadsdelen har blifvit igenlagdt och en större rörtrumma i stället anbringad för vattnets afledande. Likaledes en rörtrumma nedlagd för vattenafledning från det nybygda flickskolhusets tomt. Godt dricksvatten finnes ej i staden utan hemtas af de flesta hushill från den '/s m '' utom staden belägna Lekbergskällan. Marstrand: Driksvattnet tillräckligt för behofvet, men dess beskaffenhet i allmänhet mindre god. Det bästa erhålles ur Fästningsbrunnen. Nora: Tillgång på vatten finnes i murade brunnar, ehuru' ej af riktigt god beskaffenhet. Genom brunnarnes rensning och afledning af gödsel och förbrukadt vatten har man sökt göra brunnsvattnet bättre. Dräneringsrör hafva äfven detta år nedlagts i vissa gatudelar och flera afledningsrör till dem ifrån enskilda gårdar. Oscarshamn: Tvenne mindre trafikerade gator, som förut saknat rännstenar, hafva genom nämndens försorg dermed blifvit försedda. Piteå: Brunnsvattnet fortfarande mindre godt, men ymnig tillgång på rent och välsmakande flodvatten finnes i elfven. Ronneby: Vatten till matlagning af försvarlig beskaffenhet erhålles från stadens vattenledning. Äfven på dricksvatten är tillgången riklig, om ock ej särdeles beqväm, enär de bästa och mest använda källorna ligga utom stadens område. Då stadsplanen på alla punkter sluttar mot ån och afledningen uppgjorts efter en sammanhängande plan, äro de allmänna vattenafloppen i allmänhet särdeles goda, hvaremot detta mångenstädes icke är fallet med de enskilda, hvarfore många tomter äro vattensjuka. Nämnden har derföre gjort framställning om vattnets afiedning äfven från tomterna efter en sammanhängande plan. En den östra delen af staden genomskärande vattentrumma har dels för ringa lumen och är dessutom af ytterst dålig beskaffenhet, hvarför omgifvande mark blir betydligt vattensjuk. Då tyfoidfeberfallen visat benägenhet att uppträda utefter denna trumma, hafva Fullmäktige på Nämndens hemställan beslutat omlägga densamma. Dränering af den äldre stadsdelen är önskvärd, men markens beskaffenhet torde lägga oöfvervinneliga hinder i vägen derför. En brunn inom staden och en källa i dess närmaste grannskap stängdes på Nämndens befallning, emedan deras vatten misstänktes föra tyfoidsmitta, men hvilken misstanke sedan befanns vara ogrundad. Sala: Vattentillgången fullt tillräcklig och dricksvattnet af god beskaffenhet. Stadens samtliga källor försedda med öfverbyggnad och pumpar. Afloppet går åt norr genom Lillan och åt Vester och söder genom ett större afloppsdike. Större delen af vestra qvarteret har under året blifvit dränerad med tegelrör. Skara: Afloppen utgöras hufvudsakligen af täckta trummor och rännstenar; i utkanterna äfven af öppna diken. I den utmed stadens norra gräns rinnande och der genom uppgräfning och fördämning utvidgade bäck har för en 8 å 10 år tillbaka börjat visa sig en utländsk vattenväxt, den s. k.»amerikanska vattenpesten» (Elodia canadensis). Denna har sedan dess utbredt sig och tillväxt oerhördt hastigt, så att den sommartiden bildar liksom en sammannltad massa, hvilken ej allenast hindrar genomsläppandet af i bäcken utkastadt affall o. d., utan äfven är ogenomtränglig för fiskar och vattendjur. Till följd häraf stagnera i detta nätverk en mängd organiska ämnen, ruttna och sprida ej en obetydlig stank. Alla försök att utrota denna växt hafva varit fruktlösa. Man har försökt att torrlägga bäcken, uppgräfva och bortföra dess bädd till djup af 2 fot, men utan effekt, ty inom ett par veckor bar stället varit lika tätt beväxt som förut. Man har derföre måst nöja sig med att afskära och bortföra så mycket som är åtkomligt, ehuru härigenom den allmänna hygienens kraf på snygghet och sundhet icke kunnat tillfredsställas, En tyfoidfeberepidemi uppträdde i de vid denna bäck liggande hus, hvadan en ökad uppmärksamhet torde böra egnas åt de sanitära missförhållandena, hvilka ytterst äro beroende på närvaron af den»amerikanska vattenpesten». Skellefteå: Vattenledningsarbetet för närvarande nedlagt. God vattentillgång ur elfven, hvars vatten är godt, utom vid islossningstiden, hvarfore dricksvatten då hemtas från källor i stadens närhet. Skenninge: Hela den södra, eller den på längden mest utsträckta, delen af gamla stadsplanen har under året blifvit underdikad. Sköfde: En komité har af Stadsfullmägtige blifvit tillsatt för uppgörande af plan och kostnadsförslag till fullständig afledning af slaskoch dagvatten medelst s. k. Höganäsrör. Nämnden har beslutat att aflopp genom rännsten skall beredas för det vatten, som öster ifrån förut nedrunnit i den s. k.»lögedammen, som derigenom befrias från tillopp af orenlighet. En å stadens norra sida vid afloppstrumman befintlig större grop, deri orenlighet samlat sig, fylldes under sommaren på Nämndens befallning och leddes sedan en rännsten till sagde afloppstrumma från trakten af godsvarumagasinet vid iernvägen för aflopp af dag- och slaskvatten. Från flera enskilda tomter hafva genom Nämdens forständiganden dylika aflednings- och fyllningsarbeten blifvit utförda. Stockholm: Vattenledningens rörnät har under 1882 tillökats med 3,766 meter och uti 225 egendomar har vatten under året blifvit inledt. De allmänna vattenkastarnes antal har ökats med 6 och utgör nu 35, hvarförutom 9 så kallade dricksbrunnar fortfarande äro anordnade å öppna platser i olika stadsdelar. Vattenförbrukningen har uppgått till 4,107,438 kub.meter. Under Februari förbrukades minst eller 45,7 liter per individ och dygn, under Augnsti mest eller resp. 83,59. För att förbättra vattenledningsvattnets beskaffenhet anlades 1881 vid stranden af Arstaviken å vattenledningens område tvenne så kallade samlingsbrunnar, afsedda att förfiltrera Arstaviksvattnet och derjemte upphemta Hammarbysjövatten, naturligt filtreradt genom den mellan Hammarbysjö och Arstaviken befintliga omkring 300 fot mäktiga grusbanken. Till 6 fot under Årstavikens lägsta vattenyta äro brunnarne bygda af tegel, hvarefter cylindrar af gjutjern, 6 fot i diameter, fortsätta. Under 1882 hafva ytterligare 3:ne brunnar blifvit anlagda. Förutom den stora fördelen, att man genom dessa samlingsbrunnar erhåller ett renare vatten, som om sommaren är kallare och om vintern varmare än Arstaviksvattnet, hvarigenom isbildning i rörledningarne bättre förekommes, har derjemte vunnits den fördelen, att filtreringskostnaden icke obetydligt minskats. Deremot har ifrågavarande vatten visat något större halt af fabta ämnen och af salpetersyra Beträffande Träskängen och möjligheten att torrlägga densamma genom dränering (se förra årets berättelse!) har genom undersökning utrönts, att, äfven om grundvattnet i Träskängen sänktes till nära samma nivå med Saltsjöns lägsta vattenstånd, skulle dock under en betydande del deraf qvarblifva en berghåla af ställvis ända till 40 fots djup under sagde nivå, en håla, som är fylld med afskrädsämnen och hvilken icke kunde genom dränering från grundvatten befrias, och hvaruti man derföre hade den yppersta jordmån för spridning af en del farsoter, om på platsen uppförda boningshus beredde tillfälle till de speciella smittämnenas nedkommande i jorden och uti sina invånare erbjöde sjukdomarne mottagliga offer. Derföre föreslås fortfarande att platsen måtte tillsvidare bestämmas till park. Strömstad: Brunnar och källor rengöras flera gånger om året. Riklig vattentillgång från elfven och strömvattnet. Strengnäs: Stadens ena förr utmärkta källa, som under senare åren varit försämrad, har, sedan några densamma angränsande uthus borttagits, numera betydligt förbättrats. Sundsvall: Under året har vattenledningens rörnät ej utvidgats med undantag af en circa 170 fot lång 4-t:s ledning vid filtrerbrunnen, afsedd för åstadkommande af en noggrannare sandtvättning. Afloppsledningar utförda medelst trätrummor till omkring 900 fots längd, hufvudsakligen i Magasins- och Hamngatorna: afloppsledningen af lerrör dessutom utvidgad i Staketgatan, V. kyrkogatan och Holmgatan, tillsammans 359 fot. Vatten- och afloppsledning anbringad i 19 gårdar och endast vattenledning i 6 stycken gårdar. Såväl vattenledningen som en stor mängd brunnar lemnar rent och välsmakande dricksvatten. Säter: Befintliga brunnar rensas vid behof och tillses att i dem orenliga ämnen ej nedtränga. Söderhamn: Äfven detta år har på flera ställen gjorts utfyllning för torrläggning af mark. Söderköping: Muddring i Storån fortsatt, hvarigenom vattenytan sänkts, hvilket vid vattenflöden betydligt påskyndar afloppet från flera delar af staden. Södertelge: Tvenne gator ändrade för beredande af bättre vattenaflopp. Thorshälla: Större delen af invånarne begagna till dricksvatten de tillgängliga goda källorna samt till matlagning åvattnet, som genom den starka strömmen ständigt hålles rent. Trosa: Vatten för hushållsbehof upphemta8 ur den genom staden rinnande ån. Förbud mot sköljning af inelfvor vid slagt och mot rensning af fisk i ån hafva utfärdats. Några afloppstrummor hafva upprensats. Dricksvatten erhålles från tvenne källor utanför tullen, hvilka flera gånger blifvit rengjorda.

12 4 Året Helsovårdsnämnderna. Uddevalla: Nedläggning af förut omnämnd afioppsledning har - under året fortsatts. Ulricehamn: Obehindradt vattenaflopp genom dels öppna rännstenar, dels täckta afloppstrummor. Umeå: Vattentillgång dels i elfven dels i de på hvarje gårdstomt befintliga brunnarne. Afdikningen i vestra esplanaden och den Vester om densamma belägna stadsdelen har under sommaren fortgått i stor måttstock; och är denna del nu till det mesta underdikad. Vattnet i brunnarne har blifvit undersökt af Prof. Almén och har detsamma befunnits dels mindre godt dels af dålig beskaffenhet. Förslag väckt om vattenledning, hvilket för utredning och utlåtande öfverlemnats till en komité. Upsala: Hos Stadsfullmäktige har Nämnden anmält behofvet af nivellering och iståndsättande af gatorna i nya stadsdelar;" hos Magistraten har påpekats behofvet af fisktorgets beläggning med asfalt eller annat för vatten ogenomträngligt ämne eller ock fiskhandelns förflyttning till annat ställe. Vadstena: Dyrbara försök att genom borrning erhålla godt dricksvatten hafva vidtagits, men misslyckats. Vatten hemtas derföre allmänt från Vettern och är större delen af året tillfredsställande; tillsyn öfver vattenhemtningsplatsen utöfvas af Stadsfullmägtige» verkställighetsutskott. Frågan om stadens dränering torde ej blifva löst förr än hospitalet blifvit försedt med sin ifrågasatta vattenledning. Varberg: Den i 1881 års berättelse omförmälda utfyllning af ett träsk har under året fortgått. Veuersborg: Den i förra årets berättelse omnämnda vattenledningen är numera fullbordad, hvadan rik tillgång på rent vatten är att påräkna. Vesterås: Förberedande undersökningar för ifrågasatt vattenledning hafva fortgått. Anbringandet af huggna rännstenar i samband med omläggning af Vasagatan mellan Stora gatan och Lillan egt rum. Underjordiska vattenafloppet under Sturegatan omlagdt. Undersökning af vattnet från de mera anlitade af stadens brunnar har under året en gång företagits. Vexiö: Östra delen af staden har blifvit försedd med afloppsledning af saltglaserade lerrör, hvadan nästan alla bebygda tomter i staden numera stå i förbindelse med rörnätet. Efter föreläggande af Nämnden har egaren af en gård, der slagterirörelse bedrifves, vidtagit lämpliga åtgärder för beredande af afiopp för den från slagteriet flytande orenligneten. Åmål: Vattenafloppen ännu i dåligt skick. Täckta afioppskanaler finnas endast från ett fåtal gårdar. Äfven de öppna rännstenarne samt stenläggningen å gator och torg ingalunda i det bästa skick. Örebro: Plan uppgjord till fullständig dränering, men som ej kan annorlunda än delvis tillämpas förr, än Hjelmaresänkningsarbefet fullbordats, och dessutom beroende på frågan om åns kanalisering, som ännu är under Stadsfullmäktiges behandling. Öregrund: Nya rännstenar under året upptagna på de flesta ställen i staden. Östersund: 1 de flesta Dessutom lätt och beqväm vatten gårdar finnas gräfda brunnar. tillgång från Storsjön. B. Aflägsnande af afträdesämnen, sopor, affall, förbrukadt vatten m. m. Borgholm: Afträdesämnen och kreatursspillning afhem tas af kringboende landtbrukare. Flytande orenlighet afföres genom rännstenarne. Falun: Från nya lasarettet är för afskräden och affall gjord en rörledning ned till sjön Tisken. Göteborg: Sedan den af Stadsfullmäktige tillsatta beredningen afgifvit förnyadt utlåtande med afseende på kostnaderna för staden, for den händelse att kommunen sjelf skulle öfvertaga renhållningsväsendet tillsattes den 11 Maj en af flera personer bestående renhållningsstyrelse, med uppdrag att taga kännedom om utrikes använda metoder för renhållningsväsendets ordnande samt derefter till Stadsfullmäktige afgifva förslag. Den nyntnämnde förste stadsläkaren anmodades af styrelsen att under sin pågående utrikes resa göra studier i detta syfte. Helsingborg: Entreprenörer antagne. Kristianstad: På Stadsfullmägtiges beslut är beroende en af Nämnden 1882 gjord framställning med förslag rörande afträdesorenlighetens bortförande. Köping: Entreprenör antagen. Lund: Nämnden har till Stadsfullmäktige ingifvit förslag till uuderjordisk kloakledning medelst saltglaserade stenrör inom hela staden. Malmö: Helsovårdspolisen har egnat särskild tillsyn åt renhållningen i gårdar och det sätt, hvarpå sopor och afskräden inom desamma uppsamlats och förvarats samt till följd af försummelser låtit åtala 80 personer, hvarjemte allmänna ordningspolisen låtit för enahanda förseelser åtala ej mindre än 163. Mariestad: Afträdesämnena bortföras för det mesta i mer eller mindre täta vagnar af närboende jordbrukare på för dem bäst passande tider. Nämndens beslut om spillningens bortförande på bestämda tider har ej ledt till något resultat. För att få ordning härutinnan, måste bortskaffandet af all orenlighet förr eller senare ställas på entreprenad. Nora: Nämnden föranstaltar årligen om en fullständig rengöring af gödselrummen. Piteå: Verkställes af hvarje gårdsegare på egen bekostnad. Ronneby. Afhemtas, efter hand som det samlas, af kringboende landtbor. Sala: Spillning efter kreatur och menuiskor användes för jordbrukets behof. Sopor och hushållsaffall dels användas såsom gödningsämnen, dels bortföras till af Magistraten anvisade platser utanför staden. Skara: Bortförande af afträdesämnen skall besörjas af de enskilde tomtegarne, som likväl ofta göra sig skyldige till försummelser och föga tillmötesgå nämndens bemödanden vid öfvervakandet af ordning härutinnan. Sopor och affall samlas i täta behållare, som likväl ej tillräckligt ofta tömmas. Förbrukadt vatten afledes på tillfredsställande sätt genom stentrummor. Skellefteå: Dylika ämnen uppsamlas i tunnor, som flitigt bortföras. Sopor ocb annat affall föras utom staden till särskildt anvisad plats, der de efter behof uppbrännas. Stockholm: Den på hösten 1879 tillsatta komitén för ordnande af renhållningsväsendet har den 30 Mars afgifvit sådant förslag och är det att hoppas, att frågan om stadens renhållningsväsende snart skall erhålla en lycklig lösning. Afträdesämnena hafva behandlats såsom förut. Under året hafva afhemtats 233,062 stycken vanliga kärl, 29,128 gårds- och 31,512 garderobs-klosettkärl mot en afgift af 50 öre pr stycke. Häraf hafva 25,941 kärl bortskickats på jernväg och det öfriga försändts sjö-.ledes till afnämare. Sopor och hushållsaffall hafva äfven aflägsnats såsom förut. Dock hafva sopskutorna ej fått blifva så länge liggande vid lastbryggorne, utan så fort som möjligt bottbogserats. Vid Barnhusviken, Nybron, Djurgården och Stadsgården hafva lastats 18,532 tons (rymd, ej vigt) sopor. De vigtigaste af de under året tillkomna trumanläggningarne äro: fortsättningen af Norrmalms östra hufvudtrumma från Koslags torg norrut samt utsträckningen af den hufvudtrumma å Kungsholmen, hvilken ligger uti Reparebansgatan, förbi allmänna försörjningsinrättningen vid Grubbens gärde. Trummornas välgörande inflytande bekräftar sig fortfarande. Trelleborg: Genom nämndens anordning hafva tvenne platser utom staden blifvit upplåtna, dit fastare orenlighet får utföras, den flytande går genom vattenafloppen till Östersjön. Vadstena: Verkställes i enlighet med ordningstadgan for rikets städer och i vissa fall jemlikt Magistratens påbud. Varberg: Det förbrukade vattnet afledes till stor del genom en år 1880 anlagd större trumma. Ystad: Renhållningen besörjes genom entreprenör, hvilken ställts under polismyndighetens uppsigt sålunda, att alla anmälningar om orenlighets bortförande skola göras å poliskontoret och der antecknas i en dertill upplagd dagbok, hvaraf entreprenören har skyldighet att dagligen taga kännedom. C. Begrafningsplatser. Eskilstuna: Frågan om ny kyrkogård hvilande, emedan landtförsamlingarne hos Kongl. Majit begärt att få anlägga egen begrafningsplats. Falkenberg: Ny begrafningsplats anskaffad på andra sidan om Atran, straxt söder om staden, med för ändamålet särdeles lämplig jordmån. Falköping: Ny begrafningsplats under året öppnad ungefär 1 kilometer söder om staden, Falun: Expropriation medgifven af konung och riksdag utaf mark till ny begrafningplats för Christinse församling. Hernösand: Helsovårdsnämnden har genom polisen låtit öfvervaka att likkistorna i nya kyrkogården nedsättas på tillbörligt djup. Hudiksvall: Arbetet med inhägnande och gräfning af den nya kyrkogården har fortgått. Piteå: Ny begrafningsplats utom staden har under året blifvit invigd och till begagnande upplåten. Ronneby: Begrafningsplatsen belägen '/j mil utanför staden. Nytt bårhus under

13 Året Helsovårdsnämnderna. 5 iret uppfördt. Sala: Begrafningsplatsen, som är belägen omkring kyrkan i stadens vestra utkant, är rymlig, men kommer att framdeles utbytas mot en ännu rymligare, belägen utanför staden. Skellefteå: Begrafningsplatsen, gemensam för Skellefteå stad och socken, är belägen omkring 2 kilometer utanför staden. Stockholm: Redan 1879 bestämdes, i anledning af rådande missbruk att allt för lång tid låta lik qvarstå i grafkor och likkällare, längsta tiden, hvarunder lik finge å sådana ställen förvaras, till 72 timmar för månaderna November April samt till 48 timmar för den öfriga delen af året. Emellertid framställdes 1882 klagomål att missbruket fortfor vid Johannis församlings likbod, hvarför helsovårds nämnden förordnade, att ifrågavarande likbod, som var af trä och i flera afseenden för sitt ändamål otjenlig, icke vidare finge derför begagnas. Vid förlängningen af Sturegatan norr om Humlegården finnes en begrafningsplats, som mot slutet af 1850-talet upphörde att mera allmänt begagnas, men der lik dock stundom begrofvos ända till år Här hade föreslagits att förlägga ett nytt folkskolehus för Ladugårdslands församling och helsovårdsnämnden hade att häröfver yttra sig. Med afseende å markens beskaffenhet, lera å berggrund, antogs att förmultningen här skulle gå långsamt, hvilket sedermera vid grundgräfning för en privat bygnad fullt besannades, på grund hvaraf platsens bebyggande afstyrktes och för skolhuset anskaffades en annan tomt. En förening för likförbränning har bildat sig. Sundsvall: Den nya begrafningsplatsen är under året upplåten till begagnande; den har ett fritt och öppet läge utom staden omkring 50 fot öfver hafvet. Arealen är 157ig tunnland eller 7,42 hektar. Öfre delen består sf sand och grus, den nedre af slammad, fin, lerblandad sand. Den är dränerad för grundvattnet med brända tegelrör i slagen sten och för dyvattnet med glacerade stengodsrör och gatubrunnar. Säter: Begrafningsplatsen, belägen utanför staden, är rymlig och för ändamålet lämplig. Umeå: Den i förra årets berättelse omnämnda jordvidd, hvarmed begrafningsplatsen blifvit utvidgad, har under året blifvit fullständigt inhägnad, planerad och sedermera upplåten till begagnande. Upsala: Sedan det genom djupborrningar, som nämnden låtit anställa, visat sig att de fasta berglagren under begrafningsplatsens norra, intill staden belägna hörn, som ännu ej blifvit för detta ändamål npplåtet, lutade åt staden och till dricksvatten möjligen använda brunnar, har nämnden meddelat förbud mot användande af denna terräng för jordande af lik. Vadstena: Begrafningsplatsen är ännu inom staden, men nästa år blifver den nya, utom den bebygda stadsdelen belägna griftegården färdig, sedan dränerings- och planteringsarbeten redan blifvit fullbordade. Varberg: Den anläggning af ny begrafningsplats, som under de sista åren fortgått, är nu fullbordad. Vexiö: På kyrkostämma den 31 Oktober 1882 hafva Vexiö stads- och landsförsamlingar beslutat att ieke vidtaga några åtgärder för anskaffande af ny begrafningsplats. Visby: Nämnden har hos vederbörande begärt att, såvida icke nuvarande kyrkogården, som är mycket vattensjuk, kan torrläggas, ny begrafningsplats måtte anskaffas. Ystad: Sedan nämnden afstyrkt den föreslagna platsen och kyrkostämmobeslutet af Konungens Befallningshafvande blifvit upphäfdt, har stämman antagit ny, af helsovårdsnämnden föreslagen och af sakkunnig person förordad plats till ny kyrkogård. Öregrnnd: Den nya begrafningsplatsen utom staden har under året till största delen blifvit tillredd. Osthammar: Plats för ny kyrkogård har af vederbörande blifvit godkänd. D. Bostäder, luftvexling. Arboga: I nya läroverkshuset och en större folkskolebyggnad, som äro under uppförande, anbringas ventilationsinrättning enligt Wimans system. Filipstad: Uthyrande af en lägenhet förbjudet, innan den blifvit försatt i sundt och beboeligt skick. Göteborg: På anförda klagomål hafva besigtningar företagits å åtskilliga boningslägenheter. I de flesta fall hafva felaktigheterna af husegarne godvilligt blifvit afhjelpta; i andra fall hafva husegarne inkallats för nämnden samt ålagts vid vite att inom viss förelagd tid hafva utrymt lokalen och ej uthyra den förr, än den af nämnden godkänts. Helsingborg: Förbud meddelade mot uthyrande af boningslägenheter i källare samt ofvanpå afträdeshus. Karlshamn: En busegare har blifvit förständigad att med tvenne sina hus vidtaga behöfliga förbättringar vid påföljd att desamma annars icke få uthyras. Köping: Trenne bostadslägenheter, som ansetts för helsan vådliga, hafva af nämnden förbjudits att uthyras, till dess olägenheterna afhjelpts. Lund: Nämnden har ålagt nio husegare, hvilka uthyra källarlägenbetef till bostäder, att vid vite af 100 kronor för hvardera före 1 April 1883 utrymma desamma samt vid enahanda vite tillse, att lägenheterna icke framdeles blefve af hyresgäster bebodda. Marstrand: Ett nytt rymligt, väl ventileradt samt högt och fritt beläget folkskolehus har under året blifvit uppfördt. Bonneby. Under brunnstiden öfvervakades, att ej öfverbefolkning uppkom genom inhysande af för mycket brunnsgäster i trånga lokaler. Utom denna tid äro bostäderna sällan öfverbefolkade. Skara: Öfverbefolkning förekommer mångenstädes under läseterminerna, då främmande personer uppehålla sig i staden. Olägenheterna häraf hafva dock under sista åren minskats, sedan en lifligare byguadsverksambet inträdt. Sköfde: A tomten N:o 52, der afträdet är sammanbygdt med boningshuset, har Helsovårdsnämnden påbjudit uppförandet af en vägg, för att skilja de båda lokalerna. Stockholm: Fortgående förbättring af förhållandet mellan folkmängden och tillgången på bostäder har äfven 1882 gjort sig gällande genom en fortfarande liflig bygnadsverksamhet. Under året hafva tillkommit 8,061 rum och kök. Stor olägenhet vållas derigenom, att inga lagbestämmelser finnas, som hindra ett allt för tidigt beboende af nybygda hus. Öfverbefolkning uti den fattiga klassens bostäder är ett ondt, hvaremot råd och uppmaningar föga uträttat och mot hvilket inga kraftigare medel gerna kunna tillgripas, sä länge hyrorna äro så höga som nu är fallet. Omfattande undersökningar af stadens skolor hafva under året egt rum. Sundsvall: Uthyrande af ett par lägenheter förbjudet, till dess nämnden godkänt desamma efter vidtagna förändringar. Uddevalla: Eu person, som i ett mindre rum inhyst 2: ne familjer om tillsammans 10 personer, förstandigades att afhysa den ena familjen. Upsala: En osund bostad förbjuden till uthyrande. I ett annat fall föreläggande meddeladt, der för stort antal personer inhysts i en lägenhet.- Vesterås: Helsovårdsnämnden har förbjudit 2:ne såsom ohelsosamma ansedda boningslägenheters uthyrande. E. Tillsyn öfver födoämnen och dryckesvaror. Alingsås: Tvenne polisbetjenter hafva undervisats att skilja kött från slagtade och sjelfdöda kreatur m. m. Eksjö: otill salu utbjudet kött besigtigas af veterinär. Eskilstuna: Åtskilliga torgförda partier odugligt kött tagna i beslag. Förbud att till salu utbjuda uppblåst kött. Falköping: Likaledes förbud att till salu hålla uppblåst kött. Göteborg: Från 1 Oktober anställdes föreståndaren för trikinbyrån såsom Helsovårdsnämndens veterinär med särskildt uppdrag att öfvervaka beskaffenheten af till /alu utbjudna födoämnen samt isynnerhet kött- och korfhandeln. A trikinbyrån undersöktes under året svenskt fläsk: 16,647 hela, 1,288 halfva och 724 stycken; amerikanskt: 1,150 stycken; från annan ort: 439 stycken. Vid 84 särskilda tillfällen togos i beslag och kasserades födoämnen, härrörande från sjuka eller sjelfdöda djur, eller som voro förskämda. Fråga väckt om obligatorisk besigtning af till slagt afsedda hästkreatur, äfvensom hos Konungens Befallningshafvande begärts rättighet att få öfvervaka korffabrikerna i stadens omnejd. Halmstad: Å trikinbyrån hafva undersökts 2,091 stycken fläsk, hvaraf 1,709 svenskt och 302 amerikanskt, alla trikinfria. Köttet efter ett svin från orten, behäftadt med dynt, har blifvit oskadliggjordt. Hos 3 personer, som för försäljning tillverka köttkorf, hafva åtgärder måst vidtagas för befordrande af snygghet och luftvexling såväl i tillverknings- som förvarings- och försäljningslokalerna. Helsingborg: Åtal har egt rum för brott mot förbudet att försälja sviukött utan förutgången besigtning. Hernösand: Nämnden har tillsatt en särskild tillsyningsman att öfvervaka handeln med födoämnen och dryckesvaror. Jönköping: Enligt Kongl. Brefvet den 29 September 1882 skall allt till salu utbjudet svinkött vara undersökt samt det trikin- eller dynthaltiga af staden

14 6 Året Helsovårdsnämnderna. inlösas och oskadliggöras. Tvenne trikinbyråar inrättade. Torghandeln öfvervakas af veterinär. Karlskrona: Handeln med födoämnen öfvervakas af en af nämnden såsom tillsyningsman antagen veterinär med biträde af stadens polismän. Kristianstad: A trikinbyrån hafva af 4,877 undersökta stycken fläsk 36 befunnits trikiuhaltiga. Kungsbacka: Några partier torgförd dålig sill, hitforslade från Göteborg, hafva afvisats och ur staden utförts. Köping: Tillsyn öfver torgförda matvaror och undersökning af fläsk verkställes mot särskild ersättning af veterinär. Landskrona: Dynthaltigt fläsk, torgförda sämre korfvaror samt ett sjelfdödt kreatur hafva af föreståndaren för köttundersökningsbyrån anträffats samt genom polisens försorg blifvit från staden bortförda. Mariestad: Länsveterinären besigtigar mot ett årligt arvode af 150 kronor till salu hållna födoämnen. Några personer pliktfälda, hvilka torgfört skämdt kött. Marstrand: Trikinbyrå öppnad den 1 Februari; 103 hela, 20 halfva och 20 stycken fläsk undersökta, alla trikinfria. Oscars hamn: Uppblåst kött får icke till salu hållas vid ansvar, som 22 i Helsovårdsstadgan bestämmer. Ronneby-. Fyra gånger beslag å till salu hållna skämda eller skadliga födoämnen. Tillsyn af veterinär, hvilken äfven förestår trikinbyrån, som temligen flitigt anlitas. Stockholm: Köttbesigtningsbyråerna hafva flitigt anlitats af allmänheten för undersökning af svinkött. Under året hafva besigtigat8 4,027 hela och 240 halfva svinkroppar mera än under förra året. Resultatet af årets besigtningar visar att procenttalen för fläsk, som befunnits innehålla trikiner, belöpa sig till 0,05 4 % bland besigtigade svinkroppar och fläskstycken, 0,oo7 % bland de amerikanska och 0,006 'A bland de öfriga utländska besigtigade fläskstyckena. Det mesta trikinsmittade fläsket har varit från Småland. Efter vederbörlig besigtning hafva födoämnen kasserats i 305 fall, af hvilka 258 till salu hållna. Undersökning har bland annat äfven verkstälts af 10 profver thé, äfvensom af de i vattenstånden serverade läskedrycker, der det kolsyrade vattnet befunnits förorenadt af bly, härstammande från förtenningen i förvaringsballongerna. Sundsvall: Några gånger hafva födoämnen tagits i beslag och oskadliggjorts på säljarnes bekostnad. Söderhamn: 201 partier fläsk undersökta, hvaraf ett befunnits trikinhaltigt. Trelleborg: Tvenne handlande, som försålt amerikanskt fläsk utan att förut hafva låtit undersöka det å trikinbyrån, hafva blifvit lagligen åtalade och bötfälde. Upsala: På byrån hafva undersökts 1,217 hela och 1,412 halfva samt 394 stycken fläsk, af hvilka ett helt amerikanskt. Trikiner hafva funnits i 3 hela svin från Upsala stad och i 2 stycken från Vänge socken. Varberg: Genom nämndens försorg har tillfälle beredts allmänheten på enskild väg att få svinkött undersökt. Venersborg: Förbud utfärdadt mot hållande till salu af uppblåst kalf- och fårkött. Vesterås: Besigtning af torgförda köttvaror genom veterinär. Vexiö: 942 stycken fläsk undersökta, af hvilka intet höll trikiner. Ystad: Trikiner anträffade i ett amerikanskt fläsk. Dynt har funnits i 23 fläsk. Örebro: Tillsyn utöfvas af tvenne veterinärer, som dertill erhållit uppdrag af helsovårdsnämnden. F. Fabriker och näringar. Alingsås: Arbetstiden för äldre 10 och för barn 6 timmar. Borås: 15 fabriker med 912 arbetare, hvaraf 102 under 18 år; arbetstiden 11 timmar. Göteborg: 114 fabriker; 405 arbetare under 18 år, deraf 254 af man- och 151 af qvinkön. Halmstad: En ansökning om upplag af lump och kreatursben afslagen på grund af lokalens olämplighet. Norrköping: 60 fabriker med tillhörande npplag. Arbetstiden vanligen från klockan 6 f.m. till 7 e.m. med 2 timmars rast. Stockholm: Bland de enligt helsovårdsstadgans 16 8 under helsovårdsnämndens uppsigt stälda handteringar, hvilka varit mest skadliga för den allmänna snyggheten, kan räknas handeln med lump, ben, klöfvar o. s. v., hvarföre de lokaler, som egnas åt denna rörelse, under året varit föremål för fullständig granskning. Fyra större sådana upplag, belägna inom tätare bebygda stadsdelar, har helsovårdsnämnden derföre förbjudit och har förbudet, i de fall der detsamma öfverklagats, af Kongl. Maj:t blifvit faststäldt. Ett färgeri, som genomdränkte grannens husraurar med saltsyrehaltigt vatten och färgstoft oeh fyllde hans källare med spillvatten, blef äfven stängdt. Kongl. Förordningen den 18 November 1881 om minderåriges användande i arbete vid fabrik, handtverk etc. har medfört det resultat, att ett ej ringa antal näringsidkare antingen redan afskedat de minderårige arbetarne, för att slippa ställa sig lagens bestämmelser om arbetstid m. m. till efterrättelse, eller ock förklarat sig skola göra det, om af dem fordras efterlefnad i alla punkter af lagens föreskrifter. Ofta nog torde bristen på god vilja snarare än verkliga olägenheter af den nya ordningen ligga till grund för detta arbetsgifvarnes beteende, men inspektören kommer derigenom i det obehagliga läget, att antingen nödgas se genom fingrarne med olagligheter eller blifva en, om ock oskyldig, orsak att fattiga arbetarfamiljer fråntagas en del af sin knappa bergning. Uddevalla: Nämnden har tillstyrkt anläggning af 2:ne sillsalterier. Vesterås: I tobaksfabriken har en arbetslokal såsom varande för låg och illa ombonad förbjudits. Örebro: Avattnet lider förorening af 3:ne i stadens medelpunkt befintliga garfverier, G. Afträden och deras inrättning, stallar, fähus, svinhållning m. m. Falkenberg: Afträdenas inrättning tarfva betydlig förbättring. Falköping: Åtskilliga husegare åtalade för underlåtenhet att hafva afträden i lagenligt skick. G ef le: På anmälan från nämndens tillsyningsman om bristfällig beskaffenhet eller vård af fähus, stall och gödselbehållare hafva förständiganden om förbättringar vid vite meddelats. Göteborg: Undersökning angående renhållningen i hus och gårdar har af sundhetspolisen fortfarande verkstälts och, der icke anmärkta brister beträffande afträden, soplårar, urinkurar m. m. afhjelpts på uppmaning, hafva dels viten förelagts, dels anmälan gjorts hos polismyndigheten. Haparanda: Den i förra berättelsen omförmälda olägenhet är nn afhjelpt. Hedemora: Nästan intet enda afträde är inrättadt eller förändradt i enlighet med helsovårdsstadgans föreskrifter, men såsom en förberedande åtgärd har nämnden ålagt alla gårdsegare, hvilka icke hafva sina afträden så belägna, att exkrementen upptagas i spillningsrummen för kreatur, att anskaffa lätt flyttbara kärl samt noga tillse att exkrementen uppblandas med jord, sågspån, kalk, o. s. v. Hudiksvall: Afträdena, äfven i gamla gårdar, blifva allt bättre skötta, ehuru ännu mycket återstår att önska. Kalmar: Den föreskrifna förändringen af afträdena befanns vid förra hösten företagen besigtning verkställd i alla gårdar i den egentliga staden, utom 48; och äfven i flera af dessa hafva innan årets utgång författningsenliga åtgärder vidtagits. Karlskrona: Det finnes endast ett fåtal afträden, som icke äro författningsenligt ändrade, och egarne till dessa hafva blifvit till åtal anmälda. Åtskilliga egare till fähus och stall hafva äfven efter föreläggande vidtagit ändringar. Kungsbacka: Efter upprepade erinringar från nämnden till egare af afträden och svinstior, att inrätta dessa enligt föreskrift, har på de flesta ställen rättelse vunnits, men ännu återstå flera gårdar, hvarest dessa inrättningar befinna sig i sitt gamla usla skick. Köping: Afträdena, här utan undantag belägna utom boningshusen, sakna ännu i allmänhet de i helsovårdsstadgan föreskrifna lätt flyttbara kärlen. Underlag ofvan jord hafva emellertid allestädes blifvit anbragta, och äro dessa till största delen murade af masugns-slaggtegel af 23 centimeters tjocklek samt omgifna af en uppstående kant och i bottnen bestrukna med cementbruk. Orenligheten från afträdena tillika med sopor och affall mottages i allmänhet omedelbart på dessa underlag, hvilka i de många gårdar, der stall och fähus finnas, på samma gång begagnas till gödselbehållare. Dessa underlag eller behållare, hvilka till en början företedde ett ganska solidt utseende, hafva dock sedermera här och der visat sig otäta, sannolikt beroende derpå, att de utan undergrund blifvit murade direkt på marken och derigenom varit underkastade köldens inverkningar. Landskrona: Under den varmare årstiden påbjöds afträdenas dagliga desinfektering och anställdes uuder 1 1/ 2 månad en sundhetsinspektör för renlighets öfvervakande. Lund: Nämnden har ålagt en del husegare i de Vester om staden belägna, till sladsområdet hörande s. k.»jutahusen» att förse afträdena med cementerade behållare. Mariestad: 22 afträdeshus hafva under året blifvit nybygda och förändrade enligt

15 Året Helsovårdsnämnderna. 7 helsovårdsstadgans föreskrifter. Vid årets slut befunnos 36 afträdeshus med ofvan jord stående spillningsbehållare, men ännu återstå 88 i marken nedmurade gödselkistor. Nämndens åtgärder till afträdenas förbättrande väcka ofta missnöje. För närvarande hafva 5 tomtegare öfverklagat nämndens beslut om flyttning af deras gödselkistor från allmän gata. Marstrand: Ännu finnas qvar några s. k. gödselbehållare, hvilka dock snart torde bortskaffas. Nyköping: Afträdena i allmänhet författningsenliga. För utöfvande af kontroll hafva besigtningar hållits inom alla gårdar och åtal anställts mot de gårdsegare, som försummat hvad dem med afseende å afträdenas inrättande och snyggheten derstädes ålegat. Gödselstackar och behållare hafva äfven varit föremål för noggrann tillsyn. Oscarshamn: Flera afträden, hvilka befunnits icke vara författningsenliga, hafva efter föreläggande af nämnden blifvit flyttade eller försatta i tillbörligt skick. Ronneby: Under 1881 förändrades afträdena enligt föreskrifterna i helsovårdsstadgan. Med stöd af dennas 17 mom. 6, som medgifver att med redan befintliga afträdeshus mindre genomgripande förändringar må vidtagas, hade nämnden med fästadt afseende på svårigheten härstädes att tillräckligt ofta få spillningen bortförd, tillåtit att kärlen för dess mottagande gjordes väsentligt större än i stadgan föreskrifves, men detta medgifvande upphäfdes af Konungens Befallningshafvande, som i skrifvelse den 11 Augusti 1882 ålade nämnden tillse att alla afträden inrättades i full öfverensstämmelse med hälsovårdsstadgans föreskrifter. Detta påbud y nu i det närmaste fullgjordt. Sala: Latrinlårar hafva anbragts under de flesta afträdeshusen. Då större delen af befolkningen lefver af jordbruk, finnas många fähus och stall. Besigtning dera har under sommaren anställts, dervid föreskrifter meddelats om åtgärder till förekommande af olägenheter från gödselupplag m. m. Skara: Afträdena äro i allmänhet inrättade enligt föreskrift. Försummelser att använda kalk äfvensom att i laga tid låta bortföra samlingarna anmärkas ofta. Sköfde: På flera ställen har nämnden af förekommen anledning vid vite förelagt tomtegare att hvar 8:de dag rengöra sina gödselkistor. Stockholm: Det öfvervägande antalet afträden försedda med tunn- och klosettkärl; endast på 2 ställen förekomma ännu gropar. På 41 ställen äro särskilda afträdesanordningar medgifna. Invid gata finnes ännu afträden inom 183 egendomar. Bristfälliga underlag hafva blifvit anmärkta i 195 egendomar utom och i 17 egendomar inom hus. Fähusens antal var vid årets slut 108, af hvilka 12 nybygda och 16 förbättrade; stallens 1,042, hvaraf 117 tillkomna och 142 förbättrade. Föreskrifter hafva utfärdats beträffande rättighet att i stadens utkanter upplägga komposter för planteringar. Strengnäs: Till stall och fähus finnas 53 st. gödselstackar och gropar. Nya gropar stensättas. Vid nya afträden anbringas tunnor. Sundsvall: I April företog nämnden 132 besigtningar å afträden och spillningsrum, och blefvo gårdsegarne vid vite förständigade, att inom viss tid hafva vidtagit de förbättringar, som af nämnden påyrkades. Söderköping: Flera åtal anställde för felaktiga anordningar och osnygghet beträffande såväl afträden som fähus och stall. Umeå: Afträdenas inrättning medför för vissa stadsdelar olägenhet, som hittills visat sig svår att afhjelpa i anseende till de ovanligt små tomterna, hvarigenom det varit omöjligt att strängt tillämpa helsovårdsstadgans föreskrifter. Upsala: Åtta personer hafva varit för nämnden inkallade och vid åsätt vite förständigade att inom föreskrifven tid borttaga gödselstackar, som de upplagt vid stadens utkanter eller vägar. Vimmerby: De gårdsegare, som ännu icke ställt sig helsovårdsstadgans föreskrifter till efterrättelse, hafva blifvit vid vite ålagde att inom bestämd tid fullgöra denna sin skyldighet. Ystad: I ett fall har nämnden ålagt husegare att iordningställa afträdesinrättning och, då denne sådant underlåtit, sjelf derom på den försumliges bekostnad föranstaltat. Åmål: Afträdena i allmänhet försedda med murade gödselkistor eller täta lårar. Då sedan gammalt flera afträden äro anordnade i de intill gatan belägna uthusbyggnaderna och svårare olägenheter för egarne skulle vållas genom deras förläggande till annan plats, har nämnden nödgats öfverse med att flera afträden äro belägna närmare intill gata än hvad helsovårdsstadgan medgifver. Beträffande svinhållning hänvisas till föregående berättelser. Denna näring är fortfarande i flera städer förbjuden eller åtminstone hänvisad till deras utkanter. Största antalet svinhållare förekomma i Visby med 452, Landskrona 275, Falun 274, Nyköping 191, Lidköping 146 o. s. v. Från flera städer anmälas vidtagna åtgärder för minskande af med svinbållningen förenade olägenheter och till snygghetens befrämjande. H. Anordningar och åtgärder i afseende på smittosamma sjukdomar. De anmälda åtgärderna i allmänhet af enahanda beskaffenhet som förut, utgående på isolering af de sjuka, desinfektion, inställande af skolors verksamhet, försigtighetsmått vid begrafningar o. s. v. Eksjö: Nytt epidemisjukhus med 2 rum och 16 platser under året färdigt och afsynadt, men inventarier saknas ännu, äfvensom tomten ännu icke planerats eller brunnen iordningsställts. Göteborg: A epidemisjukhuset vårdade 220, deraf 105 för tyfoidfeber, 55 för difteri m. m., hvarjemte 11 varit intagne från smittade hus för observation. Desinfektioner utförda i stort antal. Säng- och gångkläder, som tillhört koppsjuke, på nämndens bekostnad uppbrända. Halmstad: Nytt epidemisjukhus af tegel uppfördt för en kostnad af omkring 16,500 kronor, utom kostnaden för utredningspersedlar. För sjukhuset, som är afsedt att rymma omkring 30 sjuke, äro anskaffade 26 jernsängar och reglemente utarbetadt. Jönköping: Nya epidemisjukhuset under året upplåtet till bruk; kostar fullt färdigt, utom inventarier, 52,420 kronor, är afsedt för 40 sjuke, och kan genom inredning på vinden eller tillbyggnad ytterligare utvidgas. Köping: Provisoriskt sjukhus med utredning för 11 sängar. Dessutom har nämnden under rådande tyfoidfeberepidemi till sjuklökal användt ett af skolhusen, der plats funnits för 10 patienter. - Landskrona: Ett fartyg, kommande från kolerasmittad ort, har undersökts, hvarvid alla ombord befunnits friska. Lund: Mera omfattande åtgärder voro af nöden för hindrande af rödsotens utbredning förra hösten, då den förnyade gånger infördes dels från Malmö dels från andra smittade grannorter. En allmän tömning och rensning af alla afträden företogs. Värdshus, köpmansgårdar och skolor öfvervakades särskildt. Vid hvarje anmäldt fall af rödsot vidtogs energisk desinfektion och dagligt bortförande af uttömningarne, hvarefter till sist de sjukes lokaler och effekter grundligt desinfekterades. Äfven vid de talrika diarréfallen påbjöds och verkställdes i allmänhet desinfektion af uttömningarne. Genom tryckta kungörelser, som utdelades till hvarje husegare, meddelade nämnden de åtgärder denne hade att iakttaga och ansvara för. Den antagna helsovårdspolisen öfvervakade genom dagliga ronder i alla stadens gårdar det noggranna utförandet af de gifna föreskrifterna. Dessa bemödanden kröntes med synnerlig framgång. Från de i stadens alla delar inträffade rödsotsfallen spriddes nemligen ingenstädes sjukdomen vidare. Malmö: Nytt epidemisjukhus med 40 å 45 platser. Förslag om uppförande af ännu en sjukpaviljong och 2:ne mindre baracker eller sommartält, då det förra under rödsotsepidemien var otillräckligt och svårighet förefanns beträffande isolering af för olika sjukdomar vårdade sjuke. Ronneby: Då tyfoidfeberepidemien Oaktadt deremot vidtagna öfriga åtgärder icke gaf vika, inrättades i början af Juni i samråd med landsförsamlingens kommunalnämnd och brunnsstyrelsen ett provisoriskt epidemisjukhus, i nödfall rymmande 16 personer, å lägenheten»kroken».belägen afsides '/, mil S.O. om staden. En liknande lokal var förut anordnad å lägenheten»lugnet», belägen enstaka S.V. om staden, rymmande 12 patienter. Tillsammans vårdades å dessa 28 personer. Skara: Ett genom enskild donation uppfördt sjukhus för 14 patienter, högt och fritt beläget i stadens norra utkant. Utredning finnes ännu endast för 9 platser. Sköfde: Epidemiska sjukhusets inventariiförråd kompletterade Efter ett fall af barnsängsfeber i Januari förbjöds barnmorskan, som förlöst den sjuka, att under de närmaste 14 dagarne assistera vid förlossningar eller barnsängar. Stockholm: Nämnden har, sedan behof länge gjort sig känbart af en särskild lägenhet, der man kunde inhysa friska personer, hvilkas kläder och bostäder, till följd af bland samboende inträffade fall af smittosamma sjuk-

16 8 Året Helsovårdsnämnderna. domar, behöfde desinfekteras, låtit till ett sådant desinfektionsherberge inireda ett henne tillhörigt hus vid Besvärsgatan å Söder, förut upplåtet till herbergerande af husvilla. Sålunda finnes nu 4 snygga rum för detta ändamål jemte badrum och bostad för en uppsyningsman, som tillika sköter en desinfektionsugn. Desinfektion af bostäder medelst svafvelrökning har genom helsopolisen verkställts uti icke mindre än 75 större och mindre lägenheter, och framhålles nyttan häraf af distriktsläkare på Kungsholmen och Ladugårdslandet, hvilka deri se en af anledningarne till att de under året gängse sjukdomarne skarlakansfeber och difteri icke vunnit större utbredning än som skett. Isolering på sjukhus har under året af kommunens läkare i vidsträcktare mån än tillförene påyrkats och detta icke utan framgång, om allmänheten också icke ännu till fullo lärt sig inse vigten af åtgärden. Af difteri hafva å kommunens enskilda sjukhus vårdats 269 och af skarlakansfeber 281 fall. Under året hafva vaccinerats med framgång 4,142 barn mot 2,338 under 1881 och 1,666 under Sundsvall: A epidemisjukhuset finnas sängar och utredning för 20 sjnka. Under året hafva inköpts 10 smidda jernsängar. En så kallad Åkerbergs desinfektionsugn har blifvit inköpt. Vårdade 77 fall af smittkoppor. Isolering och desinfektion verkställdes så noggrant som möjligt. Söderhamn: Då ett fall af smittkoppor yppades bland personalen i ett konstberidaresällskap, vidtogos energiska åtgärder: den sjuke isolerades och såväl kläder, som boningsrum underkastades omsorgsfull rening. Upsala: I epidemisjukhuset har ett fullständigt badrum för karbad och dusch inrättats. Vestervik: Nämnden har numera till sitt förfogande ett epidemisjukhus, som beqvämt kan upptaga 25 patienter. Alla folkskolorna stängdes den 9 December till följd af skarlakansfeberepidemi och någon så kallad allmän afslutning af de öfriga läroverken inställdes för undvikande af folksamling. Vesterås: Skolgången i en flickskola inställdes September på grund af difterifall. Ystad: Under gängse rödsotsepidemi har, med begagnande af det utrymme de för epidemisjukhus afsedda lokaler lemnat, antalet sjukplatser kunnat uppbringas till 56, hvilket antal för framtiden vid behof finnes att tillgå. af de under år 1882 i Sveriges städer inträffade dödsfall 14,946. Om man härmed jemför de af Statistiska Centralbyrån lemuade uppgifter, hvilka utvisa summan dödsfall under samma tid bland städernas kyrkskrifna befolkning, vare sig att dödsfallen egt rum i vederbörande stad eller annorstädes, finner man att denna senare summa, som uppgår till 15,653, med 707 fall öfverstiger den förra. Dödlighetsförhållandet har för 1882 liksom förut blifvit beräknadt efter den rättsliga medelfolkmängden eller medeltalet mellan den rättsliga folkmängden den 31 December 1881 och samma dag Då denna rättsliga medelfolkmängd för 1882 i samtliga städerna utgjorde 721,354 personer, hvaraf 15,653 aflidit, visar sig en dödlighet af 21,7 på 1,000 hafva egt rum. Är 1881 afledo i städerna 14,908 personer, hvilket på en medelfolkmängd af 700,447 utgjorde 21,2 per mille. En jemförelse med de närmast förutgångna åren visar för 1880 en dödlighet af 23 och för 1879 af 20,6 per mille. Bland de större städerna har Stockholm haft en dödlighet af 23,s, Göteborg af 19,7, Malmö 31,4, Gefle 20,0, Norrköping 19,2, o. s. v. Högsta siffran har anmälts från Borgholm med 32,9, lägsta från Sigtuna med 8,5. Beträffande större dödlighet inom olika stadsdelar anföres ur berättelserna: Göteborg: Stadens indelning i helsovårdsdistrikt oförändrad. l:a distr., staden norr om stora hamnkanalen med 5,665 inv. hade 89 döda = 13,9 p. m. I. Dödsorsakerna i rikets städer. Enligt de af hälsovårdsnämnderna meddelade redogörelser för dödsorsakerna i städerna, hvaraf sammandrag finnas upprättade å tabellerna N:ris 1 3, utgjorde sammanlagda antalet Tab. Lit. A. Sammandrag af dödsorsakerna i alla rikets städer (efter Tab. N:o 3) utvisande dödsfallen år 1882 efter ålder och sjukdomsgrupper.

17 Året Helsovårdsnämnderna. 9 Linköping: Tyfoidfeber förekom mot slutet af året isynnerhet i den s. k.»tinnerbäcken», en nyss uppbygd stadsdel. Såsom orsak antages dels inflyttning i ej fullt färdiga bostäder dels uppmuddring af den.straxt bredvid husen förbiflytande bäcken. Malmö: Dödligheten har utgjort: Frånräknas dödsfallen bland resande och personer med okänd bostad, etc, blifver dödligheten 23,3 p. m. Tab. Lit. B. Sammandrag af dödsorsakerna uti städerna kring Mälaren (utom Stockholm) år 1882 efter ålder och sjukdomsgrupper. Tab. Lit. C. Sammandrag af dödsorsakerna uti de utefter östra kusten belägna städerna från Haparanda till och med Vaxholm efter ålder och sjukdomsgrupper.

18 10 Året Helsovårdsnämnderna. Sundsvall: Vid den under årets förra hälft rådande smittkoppsepidemi var dödligheten störst i den s. k.»stenharamaren», bebodd af den fattigare arbetsklassen. I likhet med föregående år hafva särskilda tabeller blifvit utarbetade, innefattande sammandrag af dödsorsakerna efter åldersoch sjukdomsgrupper såväl för samtliga städerna som för Stockholm, för de öfriga städerna vid Mälaren, de norr om Stockholm belägna kuststäderna samt för de skånska städerna. Af dessa tabeller synes att under 1882 dödligheten häribiand varit störst i de skånska städerna (24,8 per inille), dernäst i Stockholm (24,3), vidare i de öfriga Mälarestäderna (21,o) och minst i de norra kuststäderna (17,7). Nativiteten har likaledes varit störst i de skånska städerna (33,8), dernäst i Stockholm (32,i), Mälarstäderna (31,o) och minst i de norra kuststäderna (28,3), under det att i rikets samtliga städer nativiteten utgjort 31,5) allt per mille. Förhållandet mellan födde och döde, för samtliga städerna = 152 :100, visar för norra kuststäderna 169, för de skånska städerna 134, för Stockholm 135 och för de öfriga Mälarstäderna 146:100. Högst för året står i detta afseende Sigtuna med 260, Marstrand och Söderhamn med resp. 246 och 240:100. Dödligheten under första lefnadsåret har i rikets samtliga städer uppgått till 3,804 fall = 25,3 proc. af alla dödsfallen och Tab. Lit. D. Sammandrag af dödsorsakerna uti de skånska städerna år 1882 efter ålder och sjukdomsgrupper. Tab. Lit. E. Sammandrag af dödsorsakerna uti Stockholm år 1882 efter ålder och sjukdomsgrupper.

19 Året Årsväxten ,7 proc. af antalet födde. I Stockholm har förhållandet varit resp. 28,6 och 20,o; i de öfriga Mälarstäderna 23,2 och 15,4; i norra kuststäderna 24,9 och 15,i samt i de skånska städerna 25,o proc. af samtliga dödsfallen och J 7,4 proc. af antalet födda barn. Äfven under år 1882 har såsom vanligt dödligheten varit störst bland mankön under l:a lefnadsåret och dernäst under åldersperioden år; bland qvinkön hafva de flesta dödsfallen inträffat i åldern öfver 60 år och dernäst i första lefnadsåret. Dödligheten bland mankön har utgjort 23 på tusen och bland qvinkön 18,7 på tusen, enär utaf rättsliga folkmängden 721,354 personer 327,960 voro män och 393,394 qvinnor samt af de förra 7,564 och af de senare 7,373 aflidit. Tabellerna 1 3 utvisa dels antalet dödsfall uti hvarje af de å formuläret upptagna rubrikerna samt fördelningen på olika ålder och kön, dels äfven antalet dödsfall uti hvarje sjukdom uti hvar och en af rikets städer. Dödsfallen uti infektionssjukdomar, Tab. I kol. 5 19, hafva, uti samtliga städerna uppgått till 2,140 mot 1,723 år 1881, utgörande 14 proc. af samtliga dödsfallen mot 12 proc. året förut. Tillökning visa isynnerhet rödsot (406 mot 99), tyfoidfeber (279 mot 190) samt vidare mäsling och koppor; minskning deremot kikhosta, difteri; öfriga infektionssjukdomar hafva skördat temligen lika antal offer under båda åren. Skarlakansfeber, difteri, kikhosta, tyfoidfeber m. fl. hafva medfört största antalen dödsfall i Stockholm och Göteborg, men i förhållande till folkmängden härjat svårast: skarlakansfeber i Upsala, Örebro och Vestervik; difteri i Sala, Köping, Upsala; kikhosta i Malmö, rödsot företrädesvis i Malmö, mäsling i Karlskrona, Malmö, Sala; smittkoppor i Helsingborg, Veoersborg o. s. v. Bland öfriga dödsorsaker äro antecknade tillsammans 4,712 dödsfall af sjukdomar i andedrägtsorganen, hvaribland af lungsot 2,079 = 13,9 proc. af samtliga dödsfall, och af akuta lung- och lungsäcksinflammationer 1,440 = 9,6 proc. Sjukdomar i matsmältningsorganen hafva förorsakat 2,383 dödsfall = 16 proc. Rubriken»Sjelfmord» räknar 135 fall mot 81 förra året, och»mord och dråp» 16 mot 24 år K. Helsovårdsstadgans tillämpning i enlighet med 26 på andra orter än städer. Genom nåd. Bref af den 24 November har beträffande Säfsjö jernvägsstations samhälle och Seffle köping blifvit föreskrifves att hvad i helsovårdsstadgan för riket är anbefaldt i fråga om stad, skall i tillämpliga delar gälla äfven för dessa orter. Enahanda föreskrifter hafva förut blifvit meddelade angående: Eslöf, Höganäs, Ronneby, Råå, Gamleby, Mönsterås, Figeholm, Nybro, Malmköping, Mörbylånga, Vernamo, Lysekil, Valdemarsvik, Nässjö, Trollhättan och Tranås. 2. Sammandrag af läkares embetsberättelser om gängse sjukdomar under år 1882 utom sjukhus. Embetsberättelser, redogörande för helso- och sjukvårdsförhållandena 1882, hafva till Medicinalstyrelsen blifvit insända från 134 provincialläkare, 86 stadsläkare, 46 enskilda distriktsläkare samt från en för gruf- och bergslagsområden anställd läkare. På grund af dessa berättelser hafva nedanstående sammandrag blifvit upprättade öfver infektionssjukdomarnes utbredning och fördelning på olika årstider, hvarjemte tabeller, innefattande likartad redogörelse jemväl för de vigtigaste inflammatoriska och katarrala sjukdomarne i andedrägts- och matsmältningsorganen blifvit utarbetade. A. Väderlekens och årsväxtens förhållande. Arets medeltemperatur har för Stockholm varit ovanligt hög +6,49 mot +3,93 C. förra året. Högsta temperaturen + 29,5 förekom i Juli och Augusti, lägsta 15,2 i Mars Tab. Lit. F. Årsväxtens förhållande i riket åren 1881 och 1882.

20 12 Året Årsväxten. Fläcktyfus. Tyfoidfeber. Enkel gastrisk feber. månad. Vinterqvartalets medeltemperatur var + 0,5 mot 7 förra året. Våren, April, Maj, visade ett medium af + 6,6 mot +4,2 ; sommaren, Juni September, + 15,9 mot + 13,1. Oktober var ännu varm med en medeltemperatur af + 7, November och December temligen kalla med en medeltemperatur af resp. 0,4 och 4,o mot en medeltemperatur af +2,5 för detta qvartal förra året. Högsta barometerståndet förekom i Januari, 778,6 mm., lägsta likaledes i Januari med 725,1 mm. Medium för året 754,4 jnm. Den förherrskande vinden var såsom vanligt den vestliga, hvilken blåste 69 dagar, dernäst sydvestlig i 59, sydlig i 50 o. s. v. Lugna voro 17 dagar. Summan af årets nederbörd i millimeter utgjorde 537,o; största mängden 94,8 föll i Juli, minsta 17,1 i Januari. Vattenståndet i Mälaren har i medeltal varit 14,7 fot öfver slusströskeln, högst i Maj 16,2, lägst i Oktober 12,9. Saltsjöns medelhöjd var 13,1, högst i Februari 14,9, lägst i Oktober 11,5. Mälarens medelhöjd har således öfverstigit saltsjöns med 1,6 fot. Uppsjö har inträffat endast en gång, nemligen i Februari. Det af Statistiska Centralbyrån uppgjorda sammandrag öfver årsväxtberättelserna utvisar, att 1882 års skörd utfallit nära god såsom totalomdöme för hela riket. I ett län, Gotlands, har den varit mycket god, i 11 län god och i de öfriga fullt medelmåttig eller mer än medelmåttig. Tab. lit. F. Tab. Lit. F. visar skördens förhållande i hvarje län under åren 1881 och B. Embetsresor. Tab. N:o 6. Tab. N:o 6 visar att under år 1882 af vederbörande läkare blifvit verkställde 1,473 embetsresor med anledning af smittosamma sjukdomar, allmännare utbredd sjuklighet eller till följd af den vissa kommuner medgifna rättighet att vissa gånger om året på allmän bekostnad erhålla besök af vederbörande provincialläkare för enskild sjukvårds tillgodoseende. I detta antal ingå 12 resor för venerisk sjukdom, hvilka icke bekostas af Medicihalfonden. Ar 1881 utgjorde antalet embetsresor 1,190, hvaraf 12 för venerisk sjukdom. De flesta resorna, 391, hafva föranledts af tyfoidfeber, dernäst, 350, af difteri, af hvilka det öfvervägande största antalet (129) inom Göteborgs län; vidare af searlatina, mest i Elfsborgs, och mäsling, mest inom Kalmar län. Största antalet resor har egt rum inom Göteborgs och Bohus län samt dernäst inom Kalmar och Elfsborgs. Utgifterna för ifrågavarande resor hafva uppgått till 51,894 kr. 86 öre; för medikamenter åt fattige sjuke till 13,491 kr. 30 öre samt för biträde i sjukvården inom provincialläkaredistrikten till 22,627 kr. 13 öre. C. Öfversigt af infektionssjukdomarnes ra. fl:s freqvens och utbredning år Fläcktyfus, Typhus exanthematicus, har under året Tab. Lit. G. uppträdt med 45 sjukdoms- och 7 dödsfall mot resp. 11 och 3 förra året. De flesta fallen anmälda ifrån Göteborgs och Bohus län. Tyfoidfeber, Typhus abdominalis, har förekommit Tab. Lit. H. med 6,288 sjukdoms- och 593 dödsfall mot resp. 4,398 och 536. De flesta fallen kommo på September November månader samt Gefleborgs, Göteborgs, Malmöhus och Skaraborgs län. Af Enkel gastrisk feber, akut mag- och tarm- Tab. Lit. I. katarr, hafva 7,805 fall blifvit anmälda mot 6,728 året förut. Tab. Lit. G. Uppgifne sjukdoms- och dödsfall uti Fläcktyfus år 1882.