Du har rätt till likabehandling

Transkript

1 Du har rätt till likabehandling Att bli kränkt av andra är vidrigt. Men en sak måste du veta. Vad du än har blivit utsatt för är det aldrig någonsin ditt fel. Av jordens 6 miljarder människor finns det inte en enda som har rätt att kränka dig. Ingen människa har större värde än du. Inte mindre heller. Släpp in någon Däremot har du ett ansvar gentemot dig själv. Du måste berätta, även om det är svårt. Prata med en förälder, en kompis, en lärare eller kurator. Det händer något när det mörka blir till ord och delas med någon annan. Du kan göra en anmälan Sedan 2006 gäller lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. På följande sidor kan du läsa mer om vilka rättigheter du har enligt lagen. Och vilka skyldigheter din skola har för att skydda dig. Du kan också ladda ner och fylla i en anmälan. Du kan också ladda ner en utförligare text om den nya lagen samt hela lagtexten. Du har rätt till likabehandling Lagen om trygghet i skolan Vad kallas det du utsätts för? Så här gör du om du är utsatt Länkar 1

2 Lagen om trygghet i skolan Lagtexter är ju ofta lite krångliga. Men egentligen är det väldigt enkelt. Den nya lagen går ut på att alla barn och elever skall känna sig trygga i skolan. Glöm aldrig att det gäller även dig. Varken du eller någon annan elev får diskrimineras på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Skolan har enligt lagen också ett särskilt ansvar för att elever som utsätts för trakasserier får den hjälp de behöver. Vad innebär den nya lagen? Varje verksamhet måste, enligt lagen, ha en Likabehandlingsplan. I planen beskrivs bland annat vilka åtgärder som genomförs för att förhindra och motverka alla former av kränkande behandling. Fråga din rektor om du vill läsa er Likabehandlingsplan. Förbud mot diskriminering och trakasserier Lagen förbjuder diskriminering. Diskriminering kan vara direkt eller indirekt. Trakasserier är antingen kränkningar kopplade till de så kallade diskrimineringsgrunderna (kön, etnisk tillhörighet, tro, sexuell läggning eller funktionshinder) eller sexuella trakasserier. Förbud mot annan kränkande behandling Men alla kränkningar är inte diskriminering eller trakasserier. Lagen skiljer på trakasserier som är kopplade till kön, etnisk tillhörighet, tro, sexuell läggning eller funktionshinder och något som kallas annan kränkande behandling. Båda är förbjudna enligt lagen. Förbud mot repressalier Om du har anmält någon ansvarig person för kränkande behandling, eller medverkat i en utredning om det lagen gäller, får du enligt lagen inte bestraffas för det. Skyldighet att utreda och åtgärda När någon berättar att hon eller han har blivit utsatt för trakasserier och annan kränkande behandling måste verksamhetens huvudman utreda och förhindra fortsatt kränkning. Skadestånd Om de ansvariga i verksamheten inte följer lagens bestämmelser kan barn och elever få skadestånd vid diskriminering eller annan kränkande behandling. Du har rätt till likabehandling Lagen om trygghet i skolan Vad kallas det du utsätts för? Så här gör du om du är utsatt Länkar 2

3 Vad kallas det du utsätts för? Diskriminering Diskriminering innebär att en person blir orättvist behandlad på grund av de så kallade diskrimineringsgrunderna: kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Direkt diskriminering Direkt diskriminering innebär att någon behandlas sämre än en annan person i en likartad situation. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering är om en skola till exempel ställer villkor som verkar neutrala, men som i praktiken missgynnar vissa elever. Exempel på diskriminering i skolan Sanela får inte delta i idrottslektionerna eftersom hon bär huvudduk. Hampus kan inte vara med på friluftsdagen på grund av att han är rullstolsburen. Andreas får inte läsa upp sin uppsats eftersom den handlar om kärleken mellan två män. Carlos får MVG på svenskproven men inte i slutbetyg, eftersom det inte är hans modersmål. Sara får inte delta i teknikexperiment för att läraren inte tycker att flickor är bra på teknik. Tomas får inte göra APU på en förskola eftersom inte studievägledaren tycker att det lämpar sig för män. Du har rätt till likabehandling Lagen om trygghet i skolan Vad kallas det du utsätts för? Så här gör du om du är utsatt Länkar 3

4 Diskrimineringsgrunder Könstillhörighet: förutom man och kvinna är också transsexualism en könstillhörighet. Etnisk tillhörighet: att någon tillhör en grupp av individer som har samma hudfärg, nationalitet eller etniska ursprung. Religion eller annan trosuppfattning: begreppet annan trosuppfattning är uppfattningar som har sin grund i en livsåskådning, t.ex. buddism eller ateism. Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Funktionshinder: t.ex utvecklingsstörning, rörelsehinder eller syn- och hörselnedsättning. Du har rätt till likabehandling Lagen om trygghet i skolan Vad kallas det du utsätts för? Så här gör du om du är utsatt Länkar 4

5 Trakasserier Trakasserier är när skolans personal säger nedsättande saker om eller till en viss elev. Eller när andra elever säger nedsättande saker till elever eller lärare. Det finns två typer av trakasserier. Dels trakasserier som har sin utgångspunkt i diskrimineringsgrunderna (kön, etnisk tillhörighet, tro, sexuell läggning eller funktionshinder), dels sexuella trakasserier. Sexuella trakasserier är en form av mobbning av sexuell natur. Trakasserierna kan vara av såväl fysisk, verbal som icke-verbal karaktär. Det är alltid den som blir utsatt för trakasserier som bestämmer vad som känns obehagligt och vad som gör skolan till en otrygg plats. Exempel på trakasserier i skolan En elev visar sexuella bilder som känns obehagliga. En lärare eller en elev pratar om sex på ett sätt som inte känns bra. Någon gör sexuella anspelningar, till exempel genom gester. Martin är homosexuell och en i hans klass bär en t-shirt med texten böghatare. Någon kallar flickor för hora, kärring, bimbo eller något annat nedsättande. En lärare menar att Clara inte är så bra på matte eftersom tjejer inte är logiska. En lärare säger nedsättande saker om människor från ett visst land, en viss folkgrupp eller en viss religion. Till exempel: svarta har ju rytmen i blodet, det vet ju alla att zigenare stjäl, huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck. Erik ritar hakkors på Malins skåp för att hon är judinna. Anders som har en CP-skada blir kallad idiot. Simon blir ofta kallad för svartskalle. Du har rätt till likabehandling Lagen om trygghet i skolan Vad kallas det du utsätts för? Så här gör du om du är utsatt Länkar 5

6 Annan kränkande behandling Förbudet mot annan kränkande behandling gäller uppträdandet mot elever från ansvariga inom verksamheten. Befogade tillrättavisningar med syfte att upprätthålla ordningen är inte kränkande behandling. De flesta handlingar som ryms inom begreppet annan kränkande behandling, till exempel misshandel, ofredande och olaga hot, är brottsliga även om de utförs av underåriga. Det är alltid du som är utsatt som avgör om beteendet eller handlingen är kränkande. Kränkningen behöver inte bero på kön, etniska tillhörighet, religion, sexuell läggning eller på funktionshinder. En sak är viktig. Det räcker med en enda gång för att handlingen ska betraktas som kränkande behandling. Du har rätt till likabehandling Lagen om trygghet i skolan Vad kallas det du utsätts för Så här gör du om du är utsatt Länkar 6

7 Så här gör du om du är utsatt Av skolans personal Om det är någon i skolans personal som utsätter dig för trakasserier eller annan kränkande behandling så kan det jämföras med diskriminering. Börja med att prata med din rektor. Om du vill kan du använda utbildningsförvaltningens anmälningsblankett. Men du kan också anmäla muntligt. Du kan också göra en anmälan till Skolverkets barn- och elevombud för likabehandling eller till någon av ombudsmännen mot diskriminering. Om skolan har begått ett fel kan du få skadestånd. Av andra elever Om det är andra elever som behandlar dig illa måste skolan undersöka vad det är som har hänt och snabbt sätta stopp. Tala med rektor, lärare, skolsköterska, kurator eller någon annan personal i skolan som du har förtroende för. Alla dessa har ett ansvar att hjälpa en utsatt elev. Du kan anmäla till rektorn om du känner dig illa behandlad. Om du vill kan du använda utbildningsförvaltningens anmälningsblankett. Men du kan också anmäla muntligt. Lagen säger att så fort en lärare får veta att du känner dig trakasserad så måste detta utredas. Det räcker faktiskt med att en kompis berättar det. Kom ihåg att du enligt lagen inte får utsättas för repressalier på grund av en anmälan. Ladda ner utbildningsförvaltningens anmälningsblankett här. Du har rätt till likabehandling Lagen om trygghet i skolan Vad kallas det du utsätts för? Så här gör du om du är utsatt Länkar 7

8 Länkar Om skolan inte hjälper dig det är den enligt lagen skyldig att göra så kan du vända dig till Skolverkets barn- och elevombud: Barn- och elevombudet på Skolverket Du kan också vända dig till någon av ombudsmännen mot diskriminering. Det kan vara ett kort brev, men det får inte vara anonymt. Uppgifter om namn, skola och vad som har hänt bör finnas med i anmälan. BO - Barnombudsmannen Barns och ungas rättigheter. JämO - Jämställdhetsombudsmannen Om du blir diskriminerad på grund av ditt kön. DO - Diskrimineringsombudsmannen Om du blir diskriminerad på grund av din etniska bakgrund. HO - Handikappombudsmannen Om du blir diskriminerad på grund av ett funktionshinder. Texttelefon: HomO - Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning Om du blir diskriminerad på grund av din sexuella läggning. Mer information Om du har frågor om diskriminering eller vill veta vart du ska vända dig, kan du kontakta barn- och elevombudet för likabehandling som finns på Skolverket. Här kan du ladda ner: Utbildningsförvaltningens Likabehandlingsplan Hela lagtexten Anmälan Du har rätt till likabehandling Lagen om trygghet i skolan Vad kallas det du utsätts för? Så här gör du om du är utsatt Länkar 8

9 Likabehandlingsplan - för gymnasieskolor och vuxenutbildning i Lund Beslutad av Lunds utbildningsnämnd

10 Innehåll 1. Inledning: Vad säger lagen Vad syftar den nya lagen till? Vad innebär den nya lagen om förbud mot all kränkande behandling?...3 Likabehandlingsplan...3 Förbud mot diskriminering...3 Förbud mot annan kränkande behandling...3 Förbud mot repressalier...4 Skyldighet att utreda och åtgärda...4 Skadestånd...4 Vilka ser till att lagen följs?...4 Barn- och elevombud för likabehandling på Skolverket Vilket ansvar har skolan? Vad gör den som utsätts för diskriminering eller kränkande behandling? Om elev utsätts för diskriminering eller kränkande behandling av personal Om elev utsätts för diskriminering eller kränkande behandling av annan elev Så gör eleven en anmälan till skolan Så gör eleven en anmälan till Ombudsmännen Om lärare eller annan personal kränks av elev Skolans möjligheter och skyldigheter Processen i skolan Tillrättavisning av elev Förebyggande åtgärder i skolan...10 Utbildning...10 Annat attitydförändringsarbete...10 Utvärdering och uppföljning...10 Översyn av lokaler, utrustning och hjälpmedel som används i undervisningen Definitioner Vad är diskriminering?...12 Direkt diskriminering...12 Indirekt diskriminering...12 Diskrimineringsgrunder Vad är trakasserier? Vad är annan kränkande behandling? Mobbning

11 1. Inledning: Vad säger lagen 1.1 Vad syftar den nya lagen till? Från och med 1 april, 2006 gäller lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. I korthet går lagen ut på att Alla barn och elever skall känna sig trygga i skolan. Inget barn och ingen elev skall diskrimineras på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Elever som diskrimineras av skolans personal kan ha rätt till skadestånd. Skolan har ett särskilt ansvar för att elever som utsätts för trakasserier får den hjälp de behöver. Skolans huvudman har det övergripande ansvaret för att lagen efterlevs och därmed också ansvar för eventuella skadeståndskrav. 1.2 Vad innebär den nya lagen om förbud mot all kränkande behandling? Likabehandlingsplan Verksamheterna ska bedriva ett aktivt och målinriktat arbete för att förhindra och motverka alla former av kränkande behandling. Varje verksamhet ska ha en likabehandlingsplan. I den ska bl.a. åtgärder redovisas. Den ska ses över och följas upp varje år. Planen ska vara ett "levande" dokument i den mening att den ska användas som ett aktivt verktyg i den dagliga verksamheten. Om skyldigheten att upprätta en likabehandlingsplan inte genomförs blir huvudmannen skadeståndsskyldig. Förbud mot diskriminering Det är en rättighet för barn och elever att inte bli diskriminerade eller kränkta på annat sätt. I lagen införs därför ett förbud mot diskriminering. Inom diskrimineringsbegreppet ryms direkt diskriminering, indirekt diskriminering och trakasserier. Trakasserier är ett vedertaget begrepp i diskrimineringssammanhang och är alltså kopplade till diskrimineringsgrunderna (kön, etnisk tillhörighet, tro, sexuell läggning eller funktionshinder). Förbud mot annan kränkande behandling Alla kränkningar är inte diskriminering eller trakasserier med utgångspunkt från diskrimineringsgrunderna. Det är därför nödvändigt att skilja mellan trakasserier (som är kopplade till diskrimineringsgrunderna) och annan kränkande behandling (som inte behöver vara kopplade till diskrimineringsgrunderna). I lagen införs därför ett förbud mot annan kränkande behandling för att täcka in alla former av kränkningar. 3

12 Förbud mot repressalier I lagen införs också ett förbud mot repressalier. Med detta menas att om ett barn eller en elev har anmält någon ansvarig person för kränkande behandling eller medverkat i en utredning som gäller överträdelser av lagen så införs ett förbud att bestraffa barnet eller eleven som en följd av detta. Skyldighet att utreda och åtgärda När ett barn eller en elev påtalar att hon eller han har blivit utsatt för trakasserier och annan kränkande behandling ska huvudmannen utreda och förhindra fortsatt kränkning. Skadestånd Genom den nya lagen får barn och elever förbättrade möjligheter till skadestånd vid såväl diskriminering som annan kränkande behandling. Skadestånd kan utgå om ansvariga i verksamheten inte följer lagens bestämmelser. Vilka ser till att lagen följs? Skolverket och ombudsmännen, JämO, DO, HomO, HO, ska utifrån sina ansvarsområden se till att lagen följs. Skolverket har ett särskilt ansvar för den nya lagen genom att ett barn- och elevombud för likabehandling ska tillvarata det enskilda barnets och elevens rättigheter. Ombudsmännen och barn- och elevombudet får rätt att föra skadeståndstalan för ett barn eller en elev. Barn- och elevombud för likabehandling på Skolverket Barn- och elevombudet på Skolverket har i uppgift att tillvarata det enskilda barnets och elevens rätt i frågor som inte faller på de andra ombudsmännen, dvs. annan kränkande behandling. Barn- och elevombudet ska dessutom informera om lagen, ge råd beträffande lagens tillämpning och hjälpa barnet eller eleven till rätt ombudsman i fall ombudet inte själv åtar sig ärendet. 1.3 Vilket ansvar har skolan? Alla skolor som lyder under skollagen måste följa Lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Enligt lagen är det förbjudet för skolans rektor/rektorer (eller motsvarande ledningsfunktion) eller annan personal att fatta beslut som innebär att barn eller elever diskrimineras eller trakasseras eller utsätts för någon form av kränkande behandling. Skolan ska också övervaka att inte barn eller elever utsätter varandra för trakasserier eller kränkande behandling. Skolans rektor och personal ska varje år planera vad de ska göra för att se till att alla barn och elever behandlas lika. 4

13 Enligt lagen har huvudmannen eller den huvudmannen bestämmer en skyldighet att förebygga och förhindra samt utreda och vidta åtgärder mot trakasserier och annan kränkande behandling. Utbildningsnämnden har delegerat uppgiften till respektive rektor inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Således ansvarar respektive rektor för att det bedrivs ett aktivt arbete för att främja likabehandling och motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling av elever i skolan. Därutöver har all personal i skolan ett ansvar att medverka till att skapa en god inlärnings- och arbetsmiljö där likabehandling råder. Som anställd är man företrädare för skolan vilket innebär skyldigheter om man får kännedom om att en elev upplever sig trakasserad. Alltså har all personal skyldighet att ta emot en anmälan från en elev. I första hand ska man som anställd vända sig till rektor och påtala missförhållanden. Som anställd vid skolan får man aldrig ignorera elevens påtalande om diskriminering och trakasserier. I lagen framgår det tydligt att skolan har skyldighet att utreda uppgivna trakasserier och att skolan annars kan bli skadeståndsskyldig. Rektors utredningsskyldighet innebär att: Ta uppgifterna på allvar. Utan dröjsmål ta reda på vad som hänt. Tala om för den som blivit utsatt vilka handlingsalternativ som finns. Lyssna på anmälarens önskemål beträffande ärendets hantering och åtgärder. Klargöra att skolan inte accepterar diskriminering och trakasserier. Agera aktivt, snabbt och med diskretion. Genomföra en saklig och objektiv utredning. Uppmärksamma behovet av stöd- och hjälpinsatser. Hålla de inblandade informerade om ärendets gång och de ställningstaganden skolan gör (även i de fall skolan kommer fram till att ingen åtgärd behöver vidtas). Göra en uppföljning efter utredning. Vid varje enskilt fall bedöma hur allvarlig kränkningen är och om anmälan till polisen ska göras. 5

14 2 Vad gör den som utsätts för diskriminering eller kränkande behandling? 2.1 Om elev utsätts för diskriminering eller kränkande behandling av personal Om det är någon i skolans personal som utsätter elever för trakasserier eller annan kränkande behandling så kan det jämföras med diskriminering. Eleven kan börja med att vända sig till rektor. Eleven kan, om eleven så önskar, använda utbildningsförvaltningens anmälningsblankett vid diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Anmälningsblanketten bifogas Likabehandlingsplanen. Eleven kan även göra en anmälan till Skolverkets barn- och elevombud för likabehandling eller till någon av ombudsmännen mot diskriminering. Om det visar sig att skolan har begått ett fel kan eleverna få skadestånd. 2.2 Om elev utsätts för diskriminering eller kränkande behandling av annan elev Om det är andra elever som behandlar en elev illa måste skolan undersöka vad det är som har hänt och snabbt sätta stopp för trakasserierna. Eleven kan tala med rektor, lärare, skolsköterska, kurator eller någon annan personal i skolan som hon/han har förtroende för. All personal i skolan har ett ansvar att hjälpa en utsatt elev. Eleven kan även anmäla till rektor om hon/han känner sig illa behandlad. Eleven kan, om eleven så önskar, använda utbildningsförvaltningens anmälningsblankett vid diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Enligt Lag (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever skall skolan hjälpa eleven att ta reda på vad hon/han ska göra. Om skolan inte hjälper eleven så kan hon/han vända sig till Skolverkets barn- och elevombud eller till någon av ombudsmännen mot diskriminering. En elev får inte utsättas för repressalier på grund av att hon/han gjort en anmälan. En elev säger till en lärare: "Min kompis Anna har berättat att hon känner sig mobbad". Läraren svarar: "Om jag ska göra något så måste hon själv berätta det för mig". Läraren har fel. Lagen säger att så fort en lärare får veta om att någon elev känner sig mobbad så måste detta utredas. 6

15 Om elever har frågor om diskriminering eller vill veta vart de ska vända sig, kan de ta kontakt med barn- och elevombudet för likabehandling som finns på Skolverket. Ombudet kan vägleda dem vidare. Barn- och elevombudet på Skolverket E-post: Webbplats: Så gör eleven en anmälan till skolan All personal i skolan är skyldig att hjälpa en utsatt elev. Hjälpen kan t.ex. bestå i att fylla i utbildningsförvaltningens Anmälningsblankett vid diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Anmälan lämnas till rektor. Anmälan kan även ske muntligt. Vidare kan en lärare eller annan personal vara ett allmänt stöd till den som utsatts. Dock är det rektors ansvar att utreda och vidta åtgärder. Vid alla anmälningar är rektor skyldig att upprätta en Dokumentation av kränkande behandling anmälan och vidtagen åtgärd. Detta görs på utbildningsförvaltningens blankett för detta. 2.4 Så gör eleven en anmälan till Ombudsmännen Om eleven inte anser att skolan agerat i tillräcklig omfattning kan eleven göra en anmälan till någon av ombudsmännen mot diskriminering. Det kan vara ett kort brev, men får inte vara anonymt. Uppgifter om namn, skola och vad som har hänt bör finnas med i anmälan. Eleven kan även skriva eller ringa till Skolverkets barn- och elevombud för likabehandling. BO - Barn- och elevombudsmannen Barns och ungas rättigheter. E-post: skolverket@skolverket.se Webbplats: JämO - Jämställdhetsombudsmannen Om du blir diskriminerad på grund av ditt kön. E-post: info@jamombud.se Webbplats: DO - Diskrimineringsombudsmannen Om du blir diskriminerad på grund av din etniska bakgrund. E-post: do@do.se Webbplats: HO - Handikappombudsmannen Om du blir diskriminerad på grund av ett funktionshinder. Texttelefon: E-post: info@ho.se Webbplats: 7

16 HomO - Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning Om du blir diskriminerad på grund av din sexuella läggning. E-post: homo@homo.se Webbplats: Om lärare eller annan personal kränks av elev Arbetarskyddsstyrelsen anger i sina föreskrifter om åtgärder mot kränkande särbehandling i arbetslivet (AFS 1993:17) att Tillämpningsområde och definitioner 1 Dessa föreskrifter gäller all verksamhet där arbetstagare kan utsättas för kränkande särbehandling. Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare på ett kränkande sätt och kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens gemenskap. Allmänna bestämmelser 2 Arbetsgivaren skall planera och organisera arbetet så att kränkande särbehandling så långt som möjligt förebyggs. 3 Arbetsgivaren skall klargöra att kränkande särbehandling inte kan accepteras i verksamheten. Utbildningsförvaltningen i Lund har delegerat arbetsgivaransvaret till chefen för respektive gymnasieskola samt Komvux (gymnasiechef, Komvuxchef eller rektor). Det är således gymnasiechefen eller rektorn som skall garantera en arbetsmiljö där lärare inte kränks av elever. Elever som missköter sig kan bli föremål för åtgärder för elevers tillrättaförande enligt gymnasieförordningen kap 6 (eller motsvarande lagstiftning vad gäller gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning eller vuxenutbildning för utvecklingsstörda, se Skolans möjligheter och skyldigheter. 22 Om en elev gjort sig skyldig till upprepande förseelser eller fortsatt olämpligt uppträdande eller en allvarligare förseelse skall rektor försöka utreda orsaken till beteendet. Vid behöv skall skolläkare och annan företrädare för elevvården medverka vid utredningen. Med ledning av vad som framkommit vid utredningen skall rektor försöka få eleven att bättra sig. Rektor får därvid tilldela eleven en skriftlig varning. I fråga om elever som inte fyllt 18 år och inte heller ingått äktenskap skall vårdnadshavaren snarast underrättas om åtgärd som avses i andra stycke Om syftet med åtgärden enligt 22 inte uppnås eller om elevens uppförande kan antas inverka skadligt på andra elever eller det finns andra särskilda skäl, får eleven stängas av från undervisningen helt eller delvis under högst två veckor av terminen eller förvisas från kommunens eller landstingets gymnasieskola för en viss tid, dock högst tre terminer utöver den termin när beslutet meddelas. 8

17 3 Skolans möjligheter och skyldigheter 3.1 Processen i skolan Enligt lagen har huvudmannen eller den huvudmannen bestämmer en skyldighet att förebygga och förhindra samt utreda och vidta åtgärder mot trakasserier och annan kränkande behandling. Utbildningsnämnden har i delegationsbeslut delegerat uppgiften till respektive rektor inom gymnasieskolan samt rektor inom vuxenutbildningen. Vid alla anmälningar är rektor skyldig att upprätta en Dokumentation av kränkande behandling anmälan och vidtagen åtgärd. Detta görs på utbildningsförvaltningens blankett för detta. På blanketten skall vidtagna åtgärder dokumenteras. 3.2 Tillrättavisning av elev I lagstiftningen finns det regler för tillrättavisning av eleven och de stegvisa åtgärder som får vidtas. Beträffande gymnasieskolan och gymnasiesärskolan är de disciplinära stegen följande: 1. Läraren uppmanar eleven att ändra sitt beteende. 2. Läraren utreder orsaken till elevens beteende. 3. Rektorn utreder frågan. Hon eller han skall också försöka få eleven att bättra sig och kan eventuellt ge henne eller honom en skriftlig varning. Vårdnadshavaren skall i detta skede underrättas om de åtgärder som rektorn vidtar. Vid allvarligare förseelser kan ärendet gå direkt till rektorn för utredning. 4. Eleven avstängs från undervisningen helt eller delvis under högst två veckor av terminen. Detta gäller om syftet med tidigare vidtagna åtgärder inte haft någon effekt, om elevens uppförande kan skada andra elever eller om det finns andra särskilda skäl. Eleven kan också förvisas från gymnasieskolan för en viss tid, men för högst tre terminer utöver den termin då beslutet meddelades. Det är utbildningsnämnden som fattar beslutet efter en förutsättningslös utredning av ärendet. Rektorn kan tillfälligt avstänga eleven med omedelbar verkan i avvaktan på styrelsens beslut, dock under högst två veckor. Beslutet kan överklagas. 5. Allvarligare förseelser bör polisanmälas. En deltagare i kommunal vuxenutbildning och i vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) kan avstängas under högst två veckor om hon eller han begått upprepade eller allvarliga förseelser. En deltagare kan även förvisas från vuxenutbildningen på högst ett och ett halvt år. Några motsvarande bestämmelser finns inte inom svenskundervisning för invandrare (Sfi). 9

18 3.3 Förebyggande åtgärder i skolan Varje skola ansvarar för förebyggande arbete för att förhindra uppkomsten av diskriminering och annan kränkande behandling och trakasserier av elever. Förebyggande arbete kan bestå av: Utbildning Annat attitydförändringsarbete Utvärdering och uppföljning Översyn av lokaler, utrustning och hjälpmedel som används i undervisningen Utbildning Obligatoriska utbildningar för all personal i skolan om vad diskriminering är, dess orsaker och hantering, bör genomföras årligen. Kunskap om diskriminering och trakasserier är avgörande för att personer ska och våga agera när de får kännedom om att diskriminering och trakasserier förekommer. Detta innebär också att all personal och alla elever skall få en sådan kunskap. Ju bättre kunskap bland både elever, lärare och annan personal, desto bättre kan man motverka förekommande av diskriminering och trakasserier. Utbildningar som ska leda till attitydförändring och ge deltagarna nya perspektiv skiljer sig från ren kunskapsöverföring. Processen tar tid och det räcker inte med envägsinformation. Deltagarna bör uppmuntras att aktiv delta, diskutera, resonera och själva ta ställning till olika fall samt diskutera hur man bör agera och vad olika handlingsalternativ kan få för konsekvenser. Det är viktigt att deltagarna genom utbildningen uppmärksammas på företeelser och strukturer i sin omgivning, att egna erfarenheter aktualiseras för att kunna relatera till och reflektera över egna upplevelser och värderingar. Varje skola ansvarar för att utbildning genomförs. Utbildningskansliet kan bistå skolan vid behov. Annat attitydförändringsarbete Attitydförändring kan uppstå mellan människor genom utbildning och en fri och öppen dialog. Ett utbyte av erfarenheter, tankar, normer och kunskaper kan leda till förståelse och samförstånd mellan individer. Film, teater och artiklar kan vara medel för att skapa en sådan diskussion och dialog i skolan. Genom diskussion kan elever och personal förstå den andres situation och känslor. Diskussion skall grundas på ömsesidigt respekt. Den här diskussionen kan leda till ömsesidig förståelse och empati mellan elever, mellan personal och mellan personal och elever i skolan. På det sättet kan fördomar och negativa attityder förändras bland människorna. Utvärdering och uppföljning Utvärdering och uppföljning ökar chansen för att deltagarna införlivar den nya kunskapen och de nya perspektiven i det dagliga likabehandlingsarbetet. Rutiner bör upprättas så att händelser med anknytning till diskriminering och trakasserier kan följas upp. Uppföljningen kan leda till en kunskapsbank med erfarenheter som kan användas i det förebyggande arbetet. Ett sätt att göra detta är att använda sig av de anmälningar som görs. 10

19 På en övergripande nivå kommer mångfaldsmålen i utvecklingsplanen (UVP) att utvärderas årligen. Mångfald en rik källa till kunskap Mål i UVP att alla i skolans verksamhet ska uppleva att etnicitet, religiös tillhörighet, kulturella uttrycksformer, genus och sexuell tillhörighet alltid respekteras i skolan. ingen i skolans verksamhet ska uppleva kränkande behandling Översyn av lokaler, utrustning och hjälpmedel som används i undervisningen Skolan bör exempelvis säkerställa att det på anslagstavlor inte förekommer budskap som kan uppfattas som diskriminerande och kränkande för elever med en viss könstillhörighet, religion, etnicitet, sexuellt läggning och handikappfunktion. Skolan bör också se till att lokalernas utformning, den tekniska utrustningen och hjälpmedlen är utformade på ett sätt som är anpassat för alla elever oavsett deras etniska, könsmässiga, sexuella läggning eller funktionshinder. 11

20 4 Definitioner 4.1 Vad är diskriminering? Diskriminering innebär att en person blir orättvist behandlad på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Direkt diskriminering Direkt diskriminering innebär att någon behandlas sämre än en annan person i en likartad situation. Med detta menas att en skola inte får missgynna en elev genom att behandla honom/henne mindre förmånligt utifrån könstillhörighet, etnisk tillhörighet, religion/trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering kan uppstå t.ex. om en skola ställer villkor som verkar neutrala, men som i praktiken missgynnar vissa elever. En skola får inte tillämpa en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfarningssätt som framstår som neutralt, men som i själva verket missgynnar personer med en viss könstillhörighet, en viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, en viss sexuell läggning eller med ett visst funktionshinder. Diskrimineringsgrunder I lagstiftningen anges följande definitioner: Könstillhörighet: förutom man och kvinna är också transsexualism en könstillhörighet. Med transsexualism avses en person som upplever sig tillhöra det motsatta könet (från det som registrerats vid födelsen). Etnisk tillhörighet: att någon tillhör en grupp av individer som har samma hudfärg, nationalitet eller etniska ursprung. Religion eller annan trosuppfattning: begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning, t.ex. buddism, ateism eller agnosticism, eftersom grunderna för sådana åskådningar anses ha ett naturligt samband med eller är jämförbara med religion. Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Funktionshinder: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. 12

21 Exempel på diskriminering i skolan om Sanela inte får delta i idrottslektionerna för att hon bär huvudduk om Giorgos inte kan delta i skolans friluftsdag för att han är rullstolsburen om Andreas inte får läsa upp sin uppsats på lektionen när temat är kärlek för att den handlar om kärleken mellan två män om Anneli inte får redovisa sitt skolarbete om kärlek för att det handlar om hennes två mammor om Carlos, som har MVG på alla prov och är aktiv på lektionerna, inte får högsta betyg i svenska för att läraren tycker att det bara kan ges till den som har svenska som modersmål om Sara inte får delta i teknikexperiment för att läraren tycker att flickor inte är bra på teknik om Tomas inte får göra APU på en förskola för att studieoch yrkesvägledaren inte tycker att det passar män att arbeta med små barn. 4.2 Vad är trakasserier? Om skolans personal säger nedsättande saker om eller till en viss elev eller om andra elever i skolan säger nedsättande saker till elever eller lärare, kan det vara att betrakta som trakasserier. Två typer av trakasserier definieras i lagstiftningen. Dels trakasserier som har sin utgångspunkt i diskrimineringsgrunderna (kön, etnisk tillhörighet, tro, sexuell läggning eller funktionshinder), dels sexuella trakasserier. Sexuella trakasserier är en form av mobbning som är av sexuell natur. Trakasserier kan vara av såväl fysisk, verbal som icke-verbal karaktär. Det är alltid den som blir utsatt för trakasserier som bestämmer vad som känns obehagligt och vad som gör skolan till en otrygg plats. 13

22 Exempel på trakasserier i skolan En elev visar sexuella bilder som känns obehagliga. En lärare eller en elev pratar om sex på ett sätt som inte känns bra. Någon gör sexuella anspelningar, t.ex. genom gester. Martin är homosexuell. En kille i Martins klass går omkring med en t-shirt som det står BÖGHATARE på. Någon kallar flickor för hora, kärring, bimbo eller något annat nedsättande och som beror på kön. En elev eller en lärare pratar om tjejers eller killars egenskaper på ett nedsättande sätt, t.ex. du som är tjej är väl inte så bra på matte, ni tjejer är ju inte logiska. En elev som alltid gör sig löjlig över antingen killar eller tjejer Under en lektion säger en lärare generaliserande eller nedsättande saker om människor från ett visst land, en viss folkgrupp eller en viss religion exempelvis romer och muslimer. Det kan t.ex. vara: svarta har ju rytmen i blodet, det vet ju alla att zigenare stjäl, huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck. Erik ritar hakkors på Rebeccas skåp för att hon är judinna. Anders som har en CP-skada blir kallad idiot. Mohammed blir ofta kallad svartskalle. 14

23 Anmälningsblankett Diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Mottagande personal/rektor, namn: ELEV Namn Födelseår... Adress Postnummer och ort.. Telefon dagtid/kvällstid. e-postadress Skriv ner vad som har hänt och berätta på vilket sätt du tycker att du blivit sämre behandlad på grund av diskrimineringsgrunderna: kön, etnisk bakgrund, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, samt trakasserier och annan kränkande behandling. Underskrift Ort Datum Namn (med namnförtydligande) Ange om du gör anmälan som: Elev eller vårdnadshavare för eleven.. 20

24 Utbildningsförvaltningen DOKUMENTATION AV KRÄNKANDE BEHANDLING - ANMÄLAN OCH VIDTAGEN ÅTGÄRD Elevens namn: Pers.nr: Företrädarens namn (om eleven företräds av någon annan än sig själv): Anmälan, mottagen datum: Mottagande personal/rektor: Anmälarens uppgifter: Motpartens (-ernas) uppgifter: Information/samtal har skett till/med, Ange angående vad, din signatur, datum och klockslag Vidtagna åtgärder, Ange åtgärder, din signatur och datum: Uppföljning av vidtagna åtgärder ska ske; datum: Underskrifter/datum Elev 1 Elev 2 Lärare/Personal/Rektor 21