Övergripande likabehandlingsplan/- plan mot kränkande behandling - kommunala verksamheter

Transkript

1 Övergripande likabehandlingsplan/- plan mot kränkande behandling - kommunala verksamheter Beslutad av Lunds utbildningsnämnd

2 Innehåll 1. Inledning: Vad säger lagarna? Vad syftar lagarna till? Vad innebär de nya lagarna?... 3 Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling... 3 Förbud mot diskriminering... 3 Förbud mot kränkande behandling... 4 Förbud mot repressalier... 4 Skyldighet att utreda och vidta åtgärder... 4 Skadestånd och diskrimineringsersättning... 4 Vem ser till att lagarna följs? Vilket ansvar har skolan? Vad gör den som utsätts för diskriminering eller kränkande behandling? Om elev utsätts för diskriminering eller kränkande behandling av personal Om elev utsätts för diskriminering eller kränkande behandling av annan elev Så gör eleven en anmälan till skolan Så gör eleven en anmälan till BEO och DO Om lärare eller annan personal kränks av elev Skolans möjligheter och skyldigheter Processen i skolan Tillrättavisning av elev Utbildningsnämndens åtgärdsplan Utbildningsnämndens översikt över åtgärd för 2010/ Digitala kränkningar Definitioner Vad är diskriminering? Direkt diskriminering Indirekt diskriminering Diskrimineringsgrunder Vad är trakasserier? Vad är kränkande behandling? Mobbning Bilaga 1 - Anmälningsblankett Bilaga 2 - Dokumentationsblankett

3 1. Inledning: Vad säger lagarna? 1.1 Vad syftar lagarna till? Likabehandlingsarbetet regleras sedan den 1 januari, 2009 i två regelverk, Diskrimineringslagen SFS 2008:567 och Skollagen 14 a kap. om kränkande behandling. Lagarna ersätter Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (2006:67). I korthet går lagarna ut på att Alla barn och elever skall känna sig trygga i skolan och ha samma rättigheter. Förebygga kränkande behandling och diskriminering samt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Skolan eller utbildningsanordnaren är skyldig att utreda omständigheterna, om barn och elever anser sig ha blivit utsatta för diskriminering eller kränkande behandling, samt i förekommande fall vidta åtgärder för att förhindra trakasserier och kränkningar framöver. Skolans huvudman har det övergripande ansvaret för att lagarna efterlevs och därmed också ansvar för eventuella skadeståndskrav. 1.2 Vad innebär de nya lagarna? Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Varje verksamhet ska varje år upprätta två planer för likabehandlingsarbetet, en likabehandlingsplan enligt diskrimineringslagen och en plan mot kränkande behandling enligt skollagen. Planerna kan med fördel sammanföras till en, så länge innehållet uppfyller lagarnas krav. Planen ska ses över och följas upp varje år. Planen ska vara ett "levande" dokument i den mening att den ska användas som ett aktivt verktyg i den dagliga verksamheten. Enligt diskrimineringslagen ska huvudmannen bedriva ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter för de barn som deltar i eller söker till verksamheten oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Enligt skollagen ska huvudmannen även se till att det inom varje verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att förebygga kränkande behandling av barn och elever. Inom Lunds utbildningsförvaltning upprättar varje enskild verksamhet en egen skolspecifik likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling utöver den förvaltningsövergripande likabehandlingsplanen/planen mot kränkande behandling (se respektive skolas/utbildningsanordnares hemsida). Förbud mot diskriminering En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Det är vidare en rättighet för barn och elever att inte bli diskriminerade eller utsatta för någon form av kränkande 3

4 behandling. I diskrimineringslagen finns ett förbud mot diskriminering. Inom diskrimineringsbegreppet ryms direkt diskriminering, indirekt diskriminering och trakasserier. Trakasserier är ett vedertaget begrepp i diskrimineringssammanhang och är alltså kopplade till diskrimineringsgrunderna (kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder). Två nya diskrimineringsgrunder sedan den 1 januari 2009 är könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder. Eleverna skyddas enligt diskrimineringslagen mot dessa två nya grunder men skolorna är inte skyldiga att arbeta förebyggande mot diskriminering på dessa grunder eller att inkludera dem i sin plan. Diskrimineringsombudsmannen, DO rekommenderar ändå att skolorna tar med de två nya grunderna i sin plan och utbildningsförvaltningen har valt att följa DO:s rekommendationer. Förbud mot kränkande behandling Alla kränkningar är inte diskriminering eller trakasserier med utgångspunkt från diskrimineringsgrunderna. Det är därför nödvändigt att skilja mellan trakasserier (som är kopplade till diskrimineringsgrunderna) och kränkande behandling (som inte behöver vara kopplade till diskrimineringsgrunderna). I skollagen införs därför ett förbud mot kränkande behandling för att täcka in alla former av kränkningar. Förbud mot repressalier I diskrimineringslagen finns också ett förbud mot repressalier. Med detta menas att om ett barn eller en elev har anmält någon ansvarig person för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling, eller medverkat i en utredning som gäller överträdelser av lagen så införs ett förbud att bestraffa barnet eller eleven som en följd av detta. Skyldighet att utreda och vidta åtgärder När ett barn eller en elev påtalar att hon eller han har blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling ska huvudmannen utreda vad som hänt och vidta åtgärder för att förhindra fortsatta kränkningar. Skadestånd och diskrimineringsersättning Genom de nya lagarna får barn och elever förbättrade möjligheter till skadestånd och diskrimineringsersättning. Skadestånd kan utgå om ansvariga i verksamheten inte följer skollagen om kränkande behandling och diskrimineringsersättning kan utgå om ansvariga i verksamheten inte följer diskrimineringslagen. Vem ser till att lagarna följs? Statens skolinspektion och diskrimineringsombudsmannen, DO, ska utifrån sina ansvarsområden se till att lagarna följs. Barn- och elevombudsmannen, BEO är en del av Skolinspektionen och ska ta tillvara barns och elevers rättigheter. BEO utreder anmälningar om kränkande behandling och har rätt att föra skadeståndstalan för ett barn eller en elev. BEO informerar även om 14a kap. i skollagen och ger råd och stöd om hur bestämmelserna ska tillämpas. DO arbetar mot diskriminering som är kopplade till diskrimineringsgrunderna samt tar emot och utreder anmälningar om diskriminering. DO kan ytterst företräda en enskild i domstol samt har rätt att föra talan om diskrimineringsersättning. DO ger också råd om hur man kan förebygga diskriminering. 4

5 1.3 Vilket ansvar har skolan? Skolan har, enligt lagarna, en skyldighet att agera så fort det blir känt för någon ur personalen att en elev känner sig utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. Skolan ska utreda vad som hänt och vidta åtgärder för att förhindra fortsatta kränkningar. Det är förbjudet för skolans rektor/rektorer (eller motsvarande ledningsfunktion) eller annan personal att fatta beslut som innebär att barn eller elever diskrimineras eller trakasseras eller utsätts för någon form av kränkande behandling. Skolan måste även ha en likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling som innehåller rutiner för hur de anställda ska agera vid uppkomna situationer. Det bör även vara tydligt vem som ansvarar för uppföljningen och för dokumentationen. Skolan ska också övervaka att inte barn eller elever utsätter varandra för trakasserier eller kränkande behandling. Utbildningsnämnden har delegerat uppgiften till respektive rektor inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen samt inom utbildningsförvaltningens övriga verksamheter. Således ansvarar respektive rektor för att det bedrivs ett aktivt arbete för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling av elever i skolan. Skolans rektor och personal ska varje år planera vad de ska göra för att se till att alla barn och elever behandlas lika. Därutöver har all personal i skolan ett ansvar att medverka till att skapa en god inlärnings- och arbetsmiljö där likabehandling råder. Som anställd är man företrädare för skolan vilket innebär skyldigheter om man får kännedom om att en elev upplever sig trakasserad. Alltså har all personal skyldighet att ta emot en anmälan från en elev. I första hand ska man som anställd vända sig till rektor och påtala missförhållanden. Som anställd vid skolan får man aldrig ignorera elevens påtalande om diskriminering och trakasserier. I lagarna framgår det tydligt att skolan har skyldighet att utreda uppgivna trakasserier och att skolans huvudman annars kan bli skadeståndsskyldig. Rektors utredningsskyldighet innebär att: Ta uppgifterna på allvar. Utan dröjsmål ta reda på vad som hänt. Tala om för den som blivit utsatt vilka handlingsalternativ som finns. Lyssna på anmälarens önskemål beträffande ärendets hantering och åtgärder. Klargöra att skolan inte accepterar diskriminering och trakasserier. Agera aktivt, snabbt och med diskretion. Genomföra en saklig och objektiv utredning. Uppmärksamma behovet av stöd- och hjälpinsatser. Hålla de inblandade informerade om ärendets gång och de ställningstaganden skolan gör (även i de fall skolan kommer fram till att ingen åtgärd behöver vidtas). Göra en uppföljning efter utredning. Vid varje enskilt fall bedöma hur allvarlig kränkningen är och om anmälan till polisen ska göras. Källa: Plockat ur Skolinspektionens skrift Förebygga diskriminering och kränkande behandling. 5

6 2 Vad gör den som utsätts för diskriminering eller kränkande behandling? 2.1 Om elev utsätts för diskriminering eller kränkande behandling av personal Om det är någon i skolans personal som utsätter elever för trakasserier eller kränkande behandling så kan det jämföras med diskriminering. Eleven kan börja med att vända sig till rektor eller annan personal på skolan. Eleven kan använda utbildningsförvaltningens anmälningsblankett vid diskriminering eller kränkande behandling. Anmälningsblanketten bifogas Likabehandlingsplanen. Det går även bra att göra en muntlig anmälan. Eleven kan även göra en anmälan till barn- och elevombudet, BEO, på Skolinspektionen eller till diskrimineringsombudsmannen, DO. Om det visar sig att skolan har begått ett fel kan eleven få skadestånd eller diskrimineringsersättning. 2.2 Om elev utsätts för diskriminering eller kränkande behandling av annan elev Om det är andra elever som behandlar en elev illa måste skolan undersöka vad det är som har hänt och snabbt sätta stopp för trakasserierna. Eleven kan tala med rektor, lärare, skolsköterska, kurator eller någon annan personal i skolan som hon/han har förtroende för. All personal i skolan har ett ansvar att hjälpa en utsatt elev. Eleven kan även anmäla till rektor om hon/han känner sig illa behandlad. Eleven kan, om eleven så önskar, använda utbildningsförvaltningens anmälningsblankett vid diskriminering, eller kränkande behandling. Enligt 14a kap. i skollagen samt diskrimineringslagen är skolan eller utbildningsanordnaren skyldig att utreda omständigheterna, om en elev anser sig ha blivit utsatt för diskriminering eller kränkande behandling, samt i förekommande fall vidta åtgärder för att förhindra trakasserier och kränkningar framöver. Om skolan inte hjälper eleven så kan hon/han vända sig till barn- och elevombudet, BEO på Skolinspektionen eller diskrimineringsombudsmannen, DO. En elev får inte utsättas för repressalier på grund av att hon/han gjort en anmälan. En elev säger till en lärare: "Min kompis Anna har berättat att hon känner sig mobbad". Läraren svarar: "Om jag ska göra något så måste hon själv berätta det för mig". Läraren har fel. Lagen säger att så fort en lärare får veta om att någon elev känner sig mobbad så måste detta utredas. Källa: Plockat ur Skolinspektionens skrift Förebygga diskriminering och kränkande behandling. 6

7 2.3 Så gör eleven en anmälan till skolan All personal i skolan är skyldig att hjälpa en utsatt elev. Hjälpen kan t.ex. bestå i att fylla i utbildningsförvaltningens Anmälningsblankett vid diskriminering eller kränkande behandling. Anmälan lämnas till rektor. Anmälan kan även ske muntligt. Vidare kan en lärare eller annan personal vara ett allmänt stöd till den som utsatts. Dock är det rektors ansvar att utreda och vidta åtgärder. Vid alla anmälningar är rektor skyldig att upprätta en Dokumentation vid diskriminering och kränkande behandling - anmälan och vidtagen åtgärd. Detta görs på Utbildningsförvaltningens blankett för detta. 2.4 Så gör eleven en anmälan till BEO och DO Om eleven inte anser att skolan agerat i tillräcklig omfattning kan eleven göra en anmälan till BEO eller DO. Uppgifter om namn, skola och vad som har hänt bör finnas med i anmälan. Till BEO kan även göras en anonym anmälan, även om det rekommenderas att den inte är anonym. BEO - Barn- och elevombudsmannen Barns och ungas rättigheter. E-post: beo@skolinspektionen.se Webbplats: DO - Diskrimineringsombudsmannen Om du blir diskriminerad på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. E-post: do@do.se Webbplats: 7

8 2.5 Om lärare eller annan personal kränks av elev Arbetarskyddsstyrelsen anger i sina föreskrifter om åtgärder mot kränkande särbehandling i arbetslivet (AFS 1993:17) att Tillämpningsområde och definitioner 1 Dessa föreskrifter gäller all verksamhet där arbetstagare kan utsättas för kränkande särbehandling. Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare på ett kränkande sätt och kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens gemenskap. Allmänna bestämmelser 2 Arbetsgivaren skall planera och organisera arbetet så att kränkande särbehandling så långt som möjligt förebyggs. 3 Arbetsgivaren skall klargöra att kränkande särbehandling inte kan accepteras i verksamheten. Utbildningsförvaltningen i Lund har delegerat arbetsgivaransvaret till rektor för grundskoleverksamheten inom Utbildningsförvaltningen samt till respektive chef för gymnasieskolan samt vuxenutbildningen. Det är således chefen/rektorn som skall garantera en arbetsmiljö där lärare inte kränks av elever. Elever som missköter sig kan bli föremål för åtgärder för elevers tillrättaförande enligt gymnasieförordningen kap 6 (eller motsvarande lagstiftning vad gäller gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning eller vuxenutbildning för utvecklingsstörda, se Skolans möjligheter och skyldigheter. 22 Om en elev gjort sig skyldig till upprepande förseelser eller fortsatt olämpligt uppträdande eller en allvarligare förseelse skall rektor försöka utreda orsaken till beteendet. Vid behov skall skolläkare och annan företrädare för elevvården medverka vid utredningen. Med ledning av vad som framkommit vid utredningen skall rektor försöka få eleven att bättra sig. Rektor får därvid tilldela eleven en skriftlig varning. I fråga om elever som inte fyllt 18 år och inte heller ingått äktenskap skall vårdnadshavaren snarast underrättas om åtgärd som avses i andra stycke Om syftet med åtgärden enligt 22 inte uppnås eller om elevens uppförande kan antas inverka skadligt på andra elever eller det finns andra särskilda skäl, får eleven stängas av från undervisningen helt eller delvis under högst två veckor av terminen eller förvisas från kommunens eller landstingets gymnasieskola för en viss tid, dock högst tre terminer utöver den termin när beslutet meddelas. 8

9 3 Skolans möjligheter och skyldigheter 3.1 Processen i skolan Enligt lagarna har huvudmannen eller den huvudmannen bestämmer en skyldighet att förebygga och förhindra samt utreda och vidta åtgärder mot trakasserier och kränkande behandling. Utbildningsnämnden har i delegationsbeslut delegerat uppgiften till respektive rektor inom gymnasieskolan, rektor inom vuxenutbildningen samt rektorn till grundskoleverksamheten inom Utbildningsförvaltningen. Vid alla anmälningar är rektor skyldig att upprätta en Dokumentation vid diskriminering och kränkande behandling anmälan och vidtagen åtgärd. Detta görs på utbildningsförvaltningens blankett för detta. På blanketten skall vidtagna åtgärder dokumenteras. 3.2 Tillrättavisning av elev I lagstiftningen finns det regler för tillrättavisning av eleven och de stegvisa åtgärder som får vidtas. Beträffande grundskolan är de disciplinära stegen följande: 1. Läraren uppmanar eleven att ändra sitt beteende. 2. Läraren utreder orsaken till elevens beteende. 3. Läraren kontaktar vårdnadshavare 4. Om en elev fortsätter att uppträda olämpligt eller gör sig skyldig till upprepade förseelser eller en allvarlig förseelse, ska saken del anmälas till rektorn, dels tas upp på elevvårdskonferensen. Elevvårdskonferensen ska kontakta elevens vårdnadshavare och försöka få eleven att bättra sig genom åtgärder som är anpassade efter elevens individuella förhållanden. 5. Om detta inte hjälper anmäler elevvårdskonferensen förhållandet till styrelsen som kan överväga lämplig åtgärd. 6. Allvarligare förseelse bör polisanmälas. Avstängning från utbildningen får aldrig ske i grundskolan, även om en elev uppträder hotfullt. Eleverna i grundskolan har alltid rätt att få undervisning, men det behöver inte ske i klassen eller ens i skolan om eleven utgör ett hot för andra. Undervisningen kan t.ex. ske i en särskild undervisningsgrupp, i en annan skola, i en annan grupp eller klass än den eleven närmast tillhör. I yttersta undantagsfall och tillfälligt kan undervisningen ske i elevens hem om elevens vårdnadshavare medger det. Undervisningen får dock inte förläggas på detta sätt av disciplinära skäl. Det är för att ge eleven stöd som ett led i att få eleven att bättra sig och inte utsätta kamrater eller personal för mobbning, övergrepp eller fara. Sammanfattningsvis gäller Den i princip enda situation då användande av våld kan anses godtagbart är vid en nödvärns- eller nödsituation. 9

10 Läraren får visa ut en elev från undervisningslokalen för högst återstoden av pågående undervisningspass eller låta eleven under uppsikt stanna i skolan högst en timme efter skoldagens slut. En elev får aldrig avstängas från undervisningen även om eleven uppträder hotfullt. Vid överträdelse av skolans ordningsregler får påföljden inte strida mot någon lag eller författning. Kollektiv bestraffning av elever är inte tillåten. En elev kan inte flyttas till en annan skola av disciplinära skäl utan som en stödåtgärd för att eleven ska bättra sig. Med stöd av brottsbalkens nödregel kan föremål omhändertas för att avvärja omedelbar fara. Det är tillåtet för skolledningen att öppna och visitera elevskåp under förutsättning att eleverna fått information om att skåpen inte är privata. Slutna väskor får inte öppnas och genomsökas. Skolpersonal har inte några befogenheter att genomföra kroppsvisitation utan samtycke. Beträffande gymnasieskolan och gymnasiesärskolan är de disciplinära stegen följande: 7. Läraren uppmanar eleven att ändra sitt beteende. 8. Läraren utreder orsaken till elevens beteende. 9. Rektorn utreder frågan. Hon eller han skall också försöka få eleven att bättra sig och kan eventuellt ge henne eller honom en skriftlig varning. Vårdnadshavaren skall i detta skede underrättas om de åtgärder som rektorn vidtar. Vid allvarligare förseelser kan ärendet gå direkt till rektorn för utredning. 10. Eleven avstängs från undervisningen helt eller delvis under högst två veckor av terminen. Detta gäller om syftet med tidigare vidtagna åtgärder inte haft någon effekt, om elevens uppförande kan skada andra elever eller om det finns andra särskilda skäl. Eleven kan också förvisas från gymnasieskolan för en viss tid, men för högst tre terminer utöver den termin då beslutet meddelades. Det är utbildningsnämnden som fattar beslutet efter en förutsättningslös utredning av ärendet. Rektorn kan tillfälligt avstänga eleven med omedelbar verkan i avvaktan på styrelsens beslut, dock under högst två veckor. Beslutet kan överklagas. 11. Allvarligare förseelser bör polisanmälas. En deltagare i kommunal vuxenutbildning och i vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) kan avstängas under högst två veckor om hon eller han begått upprepade eller allvarliga förseelser. En deltagare kan även förvisas från vuxenutbildningen på högst ett och ett halvt år. Några motsvarande bestämmelser finns inte inom svenskundervisning för invandrare (Sfi). 10

11 4 Utbildningsnämndens åtgärdsplan 4.1 Utbildningsnämndens översikt över åtgärd för 2010/2011 Utbildningsnämnden ska se till att det varje år upprättas en övergripande likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling som innehåller en översikt över den eller de förvaltningsövergripande åtgärder som ska gälla för kommande läsår för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska även innehålla en redogörelse för vilken/vilka av åtgärderna som kommer att påbörjas eller genomföras under det kommande läsåret. Verksamheterna ska arbeta med åtgärden/åtgärderna under läsåret. (Utöver den förvaltningsövergripande åtgärden sätter verksamheterna även upp egna skolspecifika åtgärder att arbeta med). Åtgärden för läsåren 2009/2010 och 2010/2011 är: Digitala kränkningar Digitala kränkningar Arbetet med digitala kränkningar kommer att påbörjas under läsåret 2009/2010 men eftersom ämnet är så omfattande och läsåret snart är slut kommer arbetet med digitala kränkningar att fortsätta under läsåret 2010/2011. Verksamheterna kommer bl.a. att arbeta utifrån sina skolspecifika situationer med digitala kränkningar men det planeras även för fortbildning som föreläsningar på olika nivåer, där de olika verksamheterna skulle få möjlighet till erfarenhetsutbyte. Ju bättre kunskap bland både elever, lärare och annan personal, desto bättre går det att motverka förekomsten av digitala kränkningar. För att försöka få en inblick i hur utbrett det är med digitala kränkningar bland eleverna kommer enkätfrågor inom de olika verksamheterna att på olika sätt kopplas till diskrimineringsgrunderna. 5 Definitioner 5.1 Vad är diskriminering? Diskriminering innebär att en person blir orättvist behandlad på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion och annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Direkt diskriminering Direkt diskriminering innebär att någon behandlas sämre än en annan person i en likartad situation. Med detta menas att en skola inte får missgynna en elev genom att behandla honom/henne mindre förmånligt utifrån kön, etnisk tillhörighet, religion och annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. 11

12 Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering kan uppstå t.ex. om en skola ställer villkor som verkar neutrala, men som i praktiken missgynnar vissa elever. En skola får inte tillämpa en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt, men som i själva verket missgynnar personer förmånligt utifrån kön, etnisk tillhörighet, religion och annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Diskrimineringsgrunder I lagstiftningen anges följande definitioner: Kön: förutom man och kvinna är också transsexualism en könstillhörighet. Med transsexualism avses personer som har ändrat eller kommer att ändra sin juridiska könstillhörighet (från det som registrerats vid födelsen). Etnisk tillhörighet: att någon tillhör en grupp av individer som har samma hudfärg, nationalitet, etniska ursprung eller annat liknande förhållande. Religion och annan trosuppfattning: begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller har samband med en religiös åskådning, t.ex. buddism eller ateism, eftersom grunderna för sådana åskådningar anses ha ett naturligt samband med eller är jämförbara med religion. Funktionshinder: kan vara fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar och påverka livet på olika sätt. Som funktionshinder räknas både som sådana som syns, som rullstol och sådana som inte märks lika lätt som exempelvis allergier, ADHD och dyslexi. Funktionshinder kan även uppstå till följd av en skada eller en sjukdom som fanns vid födelsen eller en förvärvad skada. Sexuell läggning: homosexualitet, bisexualitet eller heterosexualitet. Könsöverskridande identitet eller uttryck: omfattar de flesta transpersoner och är ett begrepp som används om människor som på olika sätt bryter mot samhällets normer kring könsidentitet och könsuttryck mot föreställningar om hur kvinnor och män, pojkar och flickor förväntas vara och se ut. Transpersoner kan t.ex. vara transvestiter, intersexuella (personer som fötts med oklar könstillhörighet) eller intertransgenderpersoner (personer som definierar sig bortom kön eller utanför de traditionella könsidentiteterna). Diskrimineringsgrunden har inget samband med sexuell läggning. Ålder: elever får inte diskrimineras eller trakasseras i skolan på grund av ålder. 12

13 Exempel på diskriminering i skolan om Sanela inte får delta i idrottslektionerna för att hon bär huvudduk om Giorgos inte kan delta i skolans friluftsdag för att han är rullstolsburen om Andreas inte får läsa upp sin uppsats på lektionen när temat är kärlek för att den handlar om kärleken mellan två män om Anneli inte får redovisa sitt skolarbete om kärlek för att det handlar om hennes två mammor om Carlos, som har MVG på alla prov och är aktiv på lektionerna, inte får högsta betyg i svenska för att läraren tycker att det bara kan ges till den som har svenska som modersmål om Sara inte får delta i teknikexperiment för att läraren tycker att flickor inte är bra på teknik om Tomas inte får göra APU på en förskola för att studieoch yrkesvägledaren inte tycker att det passar män att arbeta med små barn. om Anders blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig. Om Eva som är ett år yngre än sina klasskamrater ofta blir retad på grund av detta. Källa: Plockat ur Skolinspektionens skrift Förebygga diskriminering och kränkande behandling. 13

14 5.2 Vad är trakasserier? Om skolans personal säger nedsättande saker om eller till en viss elev eller om andra elever i skolan säger nedsättande saker till elever eller lärare, kan det vara att betrakta som trakasserier. Trakasserier är uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion och annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Det är alltid den som blir utsatt för trakasserier som bestämmer vad som känns obehagligt och vad som gör skolan till en otrygg plats 1. Exempel på trakasserier i skolan En elev visar sexuella bilder som känns obehagliga. En lärare eller en elev pratar om sex på ett sätt som inte känns bra. Någon gör sexuella anspelningar, t.ex. genom gester. Martin är homosexuell. En kille i Martins klass går omkring med en t-shirt som det står BÖGHATARE på. Någon kallar flickor för hora, kärring, bimbo eller något annat nedsättande och som beror på kön. En elev eller en lärare pratar om tjejers eller killars egenskaper på ett nedsättande sätt, t.ex. du som är tjej är väl inte så bra på matte, ni tjejer är ju inte logiska. En elev som alltid gör sig löjlig över antingen killar eller tjejer Under en lektion säger en lärare generaliserande eller nedsättande saker om människor från ett visst land, en viss folkgrupp eller en viss religion exempelvis romer och muslimer. Det kan t.ex. vara: svarta har ju rytmen i blodet, det vet ju alla att zigenare stjäl, huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck. Erik ritar hakkors på Rebeccas skåp för att hon är judinna. Anders som har en CP-skada blir kallad idiot. Mohammed blir ofta kallad svartskalle. Källa: Plockat ur Skolinspektionens skrift Förebygga diskriminering och kränkande behandling. 1 I denna lag avses med trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder (Diskrimineringslagen 4 3 p. (SFS 2008:567)). 14

15 5.3 Vad är kränkande behandling? Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till kränkande behandling. Däremot är inte befogade tillrättavisningar som har till syfte att upprätthålla ordning och en god miljö för eleverna, kränkande behandling. De flesta handlingar och beteenden som ryms inom begreppet " kränkande behandling", t.ex. misshandel, ofredande och olaga hot, är brottsliga gärningar även om de begås av underåriga. Om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling och det finns omständigheter som talar för detta, så är det upp till huvudmannen för verksamheten att visa att kränkande behandling eller repressalier inte har förekommit 2. Om någon behandlar en elev illa en eller flera gånger, t.ex. genom att säga något kränkande eller genom mobbning, kan det vara frågan om kränkande behandling. Kränkningen behöver alltså inte bero på ditt kön, din etniska tillhörighet, din religion, din sexuella läggning, ditt funktionshinder, könsöverskridande identitet eller uttryck eller din ålder. En gång är tillräckligt En elev säger till sin lärare att några klasskamrater vid ett tillfälle har slagit henne. Läraren svarar att det inte räcker att det skett vid ett tillfälle, det måste ha skett vid flera tillfällen för att det ska kallas kränkande behandling. I detta fall har läraren fel. Det kan räcka med en enstaka händelse för att handlingen skall anses som kränkande behandling. Källa: Plockat ur Skolinspektionens skrift Förebygga diskriminering och kränkande behandling. 5.4 Mobbning Mobbning finns inte med som begrepp i Diskrimineringslagen SFS 2008:567 och Skollagen 14 a kap. om kränkande behandling. Däremot kan mobbning täckas av de definitioner som finns för trakasserier och kränkande behandling. 2 Om ett barn eller en elev som anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling enligt 9 eller repressalier enligt 11, visar omständigheter som ger anledning att anta att han eller hon har blivit utsatt för sådan behandling, är det huvudmannen för verksamheten som ska visa att kränkande behandling eller repressalier inte har förekommit (Skollagen 14 a kap.15 om kränkande behandling). 15

16 Utbildningsförvaltningen Anmälningsblankett Diskriminering eller kränkande behandling ELEV Namn.. Födelseår... Adress Postnummer och ort... Telefon dagtid/kvällstid. e-postadress... Skriv ner vad som har hänt och berätta på vilket sätt eleven blivit sämre behandlad med utgångspunkt i diskrimineringsgrunderna: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, ålder eller blivit utsatt för kränkande behandling. Anmälarens namn och datum Namnförtydligande Namn och datum (ifylls endast om du som gör anmälan inte är elev) Namnförtydligande (Du kan även lämna in anmälan anonymt). Mottaget datum Personal/rektor underskrift Namnförtydligande 16

17 Utbildningsförvaltningen DOKUMENTATION VID DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING - ANMÄLAN OCH VIDTAGEN ÅTGÄRD Elevens namn: Pers.nr: Företrädarens namn: Ärendet gäller, utifrån diskrimineringsgrunderna: Kön Könsöverskridande identitet eller uttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Sexuell läggning Funktionshinder Ålder Annan kränkande behandling Motparterns (-ernas) uppgifter: Mötesdatum Närvarande Innehåll (inkl. uppföljning fr.o.m. möte 2) Överenskommelse/ Beslut om Åtgärder Underskrift/er signatur/er Datum nästa möte