Priser och konsumtion

Transkript

1

2 Statistisk årsbok 2008 Sida Page Prices and consumption Prices and consumption Konsumtionen av livsmedel Consumption of food Levnadskostnadsindex (juli 1914 = 100) Cost-of-living index Kronans värde över tiden med hänsyn till konsumentprisernas utveckling The value of the Swedish krona as reflected in the development of consumer prices Konsumentprisindex, 12-månadersförändringar, procent (Inflationstakten) Consumer Price Index, yearly changes, percent (Inflation rate) Priset på mjölk, ägg och falukorv i löpande priser och 2006 års priser Price of milk, eggs and sausage in current prices and 2006 prices Priset på kaffe, rödvin och Renat i löpande priser och 2006 års priser Price of coffee, red wine and spirits (Renat) in current prices and 2006 prices Priset på bensin, eldningsolja och elström i löpande priser och 2006 års priser Price of petrol, heating oil and electric power in current prices and 2006 prices Priset på biobiljett, dagstidning och snus i löpande priser och 2006 års priser Price of cinema ticket, daily newspaper and moist snuff in current prices and 2006 prices Konsumentpriser för vissa varor och tjänster, kr Retail prices of selected commodities and services Konsumentprisindex (totalindex), månadstal (1980 = 100), fastställda tal och beräknade årsmedeltal Consumer price index (total), monthly, fixed index and calculated annual averages Konsumentprisindex enligt COICOP och nettoprisindex Consumer price index, by COICOP and net price index Prisbasbeloppet enligt lagen om allmän försäkring Basic amount according to the National Insurance Act Levnadskostnadsindex utan direkta skatter och sociala förmåner, årsmedeltal (juli 1914 = 100) Cost-of-living index excluding direct taxes and social benefits, annual averages Producentprisindex (1990 = 100) Producer price index Prisindex för inhemsk tillgång (1990 = 100) Price index for domestic supply Hemmamarknadsprisindex (1990 = 100) Producer price index, domestic market Importprisindex (1990 = 100) Import price index Exportprisindex (1990 = 100) Export price index Tjänsteprisindex, producentprisindex för tjänster (2005=100) Service producer price index Faktorprisindex för bostäder (1968 = 100) Factor price index for housing construction Byggnadsprisindex för bostadshus (med avdrag för bidrag) inkl. mervärdesskatt (1968 = 100) Construction price index for residential buildings including VAT Hyreshus, priser och köpeskillingskoefficienter Multi-dwelling buildings and commercial buildings, prices and purchase-price coefficients Fastighetsprisindex för småhus (1990 = 100 för länsindex, 1981 = 100 för övriga regioner) Real estate price index for one- and twodwelling buildings (1990 = 100 for county indexes, 1981 = 100 for other regions) 388 Statistiska centralbyrån

3 Statistisk årsbok 2008 Sida Page Småhus för permanentboende (ej tomträtt), priser och köpeskillingskoefficienter Owner-occupied one- and two-dwelling buildings, prices and purchase-price coefficients Lantbruksenheter, priser och köpeskillingskoefficienter Agricultural real estate, prices and purchase-price coefficients Fritidshus, priser och köpeskillingskoefficienter Holiday homes, prices and purchase-price coefficients Kostens sammansättning och näringsvärde per person och dag Food composition and nutritional value per person and day Konsumtion av livsmedel m.m. Food consumption Konsumtion av livsmedel m.m., kg respektive liter per capita Food consumption per capita Statistiska centralbyrån 389

4 Statistisk årsbok Prices and consumption KPI används på flera viktiga sätt i samhället. KPI-siffrorna har en central roll som allmän information i samhällsdebatten och i resonemang om löner och liknande. Pensioner och andra sociala förmåner är ofta kopplade till KPI, så att de automatiskt justeras i takt med prisutvecklingen. Sådan indexreglering är också vanlig i olika avtal. Riksbanken och ekonomiska bedömare behöver siffrorna för att kunna bedöma det aktuella läget i samhällsekonomin. KPI är färskvara och visar månad för månad hur prisläget utvecklas. En bit in på varje månad kommer KPI-resultaten för den just gångna månaden. Den officiella serien med KPI-tal utgår från år Det årets prisläge svarar mot ett KPI-tal lika med 100. För maj 2007 var KPI-talet uppe i 289,48. Det betyder populärt uttryckt att en hundralapp år 1980 motsvarade 289,48 kr i maj Lite närmare formulerat innebär det att motsvarande konsumentprodukter, som kostade 100 kr 1980, kostar 289,48 kr i maj Indextalet följer alltså prisläget på konsumentprodukter. Hur gör man då för att mäta hur konsumentpriserna utvecklas? Det kanske inte verkar så konstigt. Det är väl bara att gå ut i affärerna och titta efter vad saker kostar, kan det tyckas. Och det är just vad man gör. Men i affärerna finns ju en väldig massa saker med olika priser. Det är ett inte så litet jobb att få ihop det hela. Det behövs genomtänkta metoder och planer. KPI ska täcka in allt det vi köper som konsumenter. Man tänker kanske i första hand på livsmedel och andra dagligvaror, men KPI ska täcka alla slags konsumentvaror och konsumenttjänster. Där ingår också bostad, kläder, bilar, biobiljetter, hårklippning, ja snart sagt allt man kan komma på. Priset på en korg KPI ska visa den allmänna prisutvecklingen, säger man ibland. Men vad är då den allmänna prisutvecklingen? Man kan inte bara hugga en vara och anta att den följer en allmän prisutveckling. Här måste man gå till botten med frågan. Det man vill komma åt är en genomsnittlig prisutveckling, sett till alla slags varor och tjänster. Man kan tänka sig en stor korg 390 Statistiska centralbyrån

5 Statistisk årsbok 2008 med allt vi köper som konsumenter. KPI följer hur priset på den här korgen utvecklas över tiden. Så följer man prisläget månad för månad. En och samma korg kostade inte exakt lika mycket i maj 2007 som i månaden innan, april För priserna har under tiden hunnit ändras på en hel del saker i korgen. Korgens förändring i pris visar sig genom att KPI-talet ändras lite från månaden innan. Den här KPI-korgens sammansättning svarar mot de svenska hushållens konsumtionsmönster. Den innehåller alltså olika slags varor och tjänster i de proportioner som hushållen brukar köpa. Det gör att KPI speglar prisutvecklingen för konsumtionen som helhet. Under året är det hela tiden samma korg, med samma varor och tjänster, som man följer. På så sätt blir resultaten jämförbara mellan månaderna. Förändringarna i KPI beror i princip renodlat bara på ändrade priser. Inför varje nytt år reviderar man dock KPI-korgens sammansättning. Det gör man för att fånga det aktuella konsumtionsmönstret. Konsumtionens sammansättning kan ju nämligen ändras så sakteliga över tiden, på så sätt att hushållen lägger ner allt mer pengar på vissa slags saker och allt mindre på andra. Genom att årligen aktualisera KPI-korgen hänger man med. Under året förändras som sagt KPI-talet i takt med att korgens pris ändras, månad för månad. Sedan mellan december och januari påföljande år skarvar man i med prisutvecklingen på nästa års korg, och KPI fortsätter därefter i takt med den under det nya året. Så går det vidare år från år, så att KPI kan följa prisläget hur länge som helst över åren. Konsumentpriserna +1,6 % under 2006 Livsmedel och alkoholfria drycker Priserna på livsmedel och alkoholfria drycker steg med i genomsnitt 1,7 procent under 2006, vilket bidrog till att öka konsumentpriserna med totalt 0,2 procentenheter. Till uppgången bidrog framför allt höjda priser på fisk (6,5 procent) och grönsaker (5,3 procent). Men även mindre prishöjningar på kött (1,8 procent) och frukt (1,2 procent) bidrog till den totala prisuppgången för livsmedel och alkoholfria drycker. Alkoholhaltiga drycker och tobak Priserna på alkoholhaltiga drycker och tobak steg med i genomsnitt 1,6 procent under 2006, vilket bidrog till att öka konsumentpriserna totalt med 0,1 procentenheter. Eftersom alkoholpriserna minskade i genomsnitt med 1,2 procent, beror den totala prisökningen för huvudgruppen på tobakspriserna som steg med 4,7 procent. Boende Boendekostnaderna steg under 2006 med i genomsnitt 4,9 procent, vilket bidrog med 1,4 procentenheter till den totala konsumentprisuppgången. Till uppgången bidrog framför allt höjda el-priser (17,4 procent) samt höjda räntekostnader (14,6 procent). Uppgången motverkades av sänkt fastighetsskatt (-13,4 procent). Statistiska centralbyrån 391

6 Statistisk årsbok 2008 Kläder och skor Priserna på kläder steg med i genomsnitt 2,8 procent under 2006 samtidigt som priserna på skor i genomsnitt steg med 1,0 procent under samma period. Den samlade effekten blev att genomsnittspriserna för kläder och skor steg med 2,5 procent, vilket bidrog till att öka konsumentpriserna med totalt 0,2 procentenheter. Inventarier och hushållsvaror Priserna på inventarier och hushållsvaror sjönk under året med i genomsnitt 1,8 procent vilket bidrog till att sänka konsumentpriserna totalt med 0,1 procentenheter. Till nedgången bidrog bland annat sänkta priser på möbler (-1,3 procent), sänkta priser på hushållstextilier (-5,9 procent), sänkta priser på hushållsutrustning (-2,1 procent) samt sänkta priser på husgeråd (-2,5 procent). Hälso- och sjukvård Priserna på hälso- och sjukvård steg under 2006 med i genomsnitt 0,5 procent, vilket var en så liten ökning att den inte påverkade konsumentpriserna totalt sett. Till uppgången bidrog höjda priser på sjuk- och tandvård (1,2 procent) vilket dock motverkades av lägre priser på läkemedel, glasögon etc. (-0,3 procent). Transport Priserna inom transport minskade under 2006 med i genomsnitt 0,6 procent, vilket bidrog till att sänka konsumentpriserna totalt med 0,1 procentenheter. Till nedgången bidrog framför allt sänkta priser på drivmedel (-3,4 procent) samt sänkta priser på reservdelar och tillbehör (-0,7 procent). Nedgången motverkades dock av höjda priser på underhåll och reparationer (3,0 procent) såväl som höjda priser på andra kostnader för fordon (1,8 procent). Post och telekommunikationer Priserna för post och telekommunikationer sjönk med i genomsnitt 7,3 procent under 2006, vilket motverkade den totala konsumentprisuppgången med 0,3 procentenheter. Sänkta priser på teletjänster och utrustning med 7,9 procent motverkades till en liten del av höjda priser på posttjänster som blev 1,2 procent dyrare. Rekreation och kultur Prissänkningar på i genomsnitt 0,4 procent inom området rekreation och kultur motverkade den totala uppgången med 0,1 procentenheter. Till nedgången bidrog framför allt sänkta priser på audiovisuell och fotografisk utrustning (-11,6 procent). Nedgången dämpades dels av att priserna på rekreationstjänster och kulturella tjänster ökade med 1,6 procent och dels av att priserna på flygcharter steg med 6,0 procent. Dessutom blev tidningar, böcker och skrivmaterial 3,4 procent dyrare. Restaurang och logi Priserna inom huvudgruppen restaurang och logi steg med i genomsnitt 2,6 procent under 2006, vilket bidrog med 0,1 procentenheter till den totala konsumentprisuppgången. Priserna ökade för såväl restauranger (2,5 procent) som för logi (3,3 procent). Källa: SCB Konsumentprisindex ( 392 Statistiska centralbyrån

7 Statistisk årsbok Konsumtionen av livsmedel Consumption of food Konsumtionen av bröd och konditorivaror har under perioden ökat från 50 till 72 kg per person och år. Det är en ökning på 44 procent. Ser vi till specifika grupper kan vi konstatera att vi nu äter betydligt mer mjukt matbröd och konditorivaror än tidigare. Däremot äter vi lika mycket kaffebröd som år 1980 men mindre knäckebröd och så konsumerar vi också betydligt mindre mjöl. Konsumtion av några bröd- och spannmålsprodukter, kg per person och år Förändring procent Mjöl 16,3 10,5-36 Knäckebröd 6,1 3,8-38 Kaffebröd 9,2 9,2 0 Mjukt matbröd 30,6 47,6 56 Konditorivaror 2,7 11,5 326 Under perioden minskade mjölkkonsumtionen med 25 procent från 183 till 137 liter per person och år. Konsumtionen av grädde ökade däremot med 22 procent och uppgick år 2005 till 9 liter per person. Även konsumtionen av ost ökade från 14 till 17 kg. Konsumtionen av smör och margarin har näst intill halverats under perioden. År 1980 konsumerade varje person i genomsnitt 21 kg per person. Nu (2005) är konsumtionen nere i 12 kg per person. Konsumtionen av färskt och fryst kött har ökat med 53 procent från 27,5 kg per person och år till 43 kg. Av de 43 kilona kommer 15,5 kilo från gris, 14,5 kg från fjäderfä och 10 kg från nöt (inkl. kalv). Konsumtionen av fårkött är fortfarande mycket blygsam bara ett knappt kilo per person och år. Konsumtionen av rotfrukter ökade från 6 till 10 kg (56 procent) under perioden Även konsumtionen av färska köksväxter ökade kraftigt under perioden ifråga från 22 till 42 kg (92 procent). Däremot minskade konsumtionen av färskpotatis från 65 till 46 kg (-30 procent). Färska frukter och bär ökade från 54 till 62 kg per person och år (15 procent). Konsumtion av färskt och fryst kött samt charkuterivaror, kg per person och år Förändring procent Nöt 6,1 9,9 62 Gris 12,5 15,5 24 Fjäderfä 4,3 14,3 233 Får 0,6 0,9 50 Charkuterivaror 25,3 22,2 12 Statistiska centralbyrån 393

8 Statistisk årsbok 2008 Direktkonsumtionen av socker har minskat kontinuerligt sedan Sedan 1980 har minskningen varit 62 procent (från 19 kg till 7 kg 2005). Samtidigt har konsumtionen av choklad och konfektyrvaror samt läskedrycker, ökat kraftigt; det förefaller dock som att den uppåtgående trenden bröts Bröd och spannmål står för en tredjedel av kalorierna Den totala energitillförseln från livsmedel (exkl. alkoholhaltiga drycker) ökade under perioden från till kj, per person och dag, eller med gammalt mått mätt från till kalorier. (En vuxen kvinna behöver cirka kalorier om dagen, en vuxen man cirka kalorier. Fler kalorier kan leda till övervikt såvida de inte förbränns. I kapitlet Hälso- och sjukvård, tabell 538 kan man dra vissa slutsatser huruvida överintaget av kalorier har förbränts eller ej.) Av energitillförseln 2005 kom 30 procent från bröd och spannmålsprodukter, 22 procent från mejeriprodukter och 12 procent från kött och köttvaror. Källa: Jordbruksverket Statistikrapport 2007:2, Konsumtionen av livsmedel och dess näringsinnehåll ( 394 Statistiska centralbyrån

9 Statistisk årsbok Levnadskostnadsindex (juli 1914=100) Cost-of-living index Källa: SCB Konsumentprisindex ( 395 Kronans värde över tiden med hänsyn till konsumentprisernas utveckling The value of the Swedish krona as reflected in the development of consumer prices Läs så här: 1 krona 2006 motsvarar 0,02 kronor i 1900 års penningvärde. 1 krona 1970 motsvarar 0,43 kronor i 1950 års penningvärde. 1 krona 1900 motsvarar 48,29 kronor i 2006 års penningvärde. År Index ,00 0,91 0,32 0,53 0,45 0,33 0,21 0,14 0,06 0,03 0,02 0, ,09 1,00 0,35 0,58 0,49 0,36 0,23 0,16 0,06 0,03 0,02 0, ,15 2,88 1,00 1,67 1,40 1,04 0,67 0,45 0,19 0,09 0,07 0, ,88 1,72 0,60 1,00 0,84 0,62 0,40 0,27 0,11 0,05 0,04 0, ,24 2,05 0,71 1,19 1,00 0,74 0,47 0,32 0,13 0,06 0,05 0, ,02 2,77 0,96 1,60 1,35 1,00 0,64 0,43 0,18 0,09 0,07 0, ,73 4,33 1,50 2,51 2,11 1,57 1,00 0,67 0,28 0,13 0,11 0, ,03 6,44 2,23 3,73 3,15 2,33 1,49 1,00 0,41 0,20 0,16 0, ,99 15,54 5,39 9,02 7,59 5,62 3,59 2,41 1,00 0,48 0,38 0, ,30 32,30 11,20 18,74 15,73 11,68 7,46 5,02 2,08 1,00 0,80 0, ,29 40,52 14,01 23,51 19,74 14,65 9,36 6,30 2,61 1,25 1,00 0, ,29 44,18 15,32 25,64 21,52 15,97 10,20 6,86 2,84 1,37 1,09 1,00 Källa: SCB Konsumentprisindex ( Statistiska centralbyrån 395

10 Statistisk årsbok Konsumentprisindex, 12-månadersförändringar, procent (Inflationstakten) Consumer Price Index, yearly changes, percent (Inflation rate) År Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec ,9 2,0 1,9 1,9 1,7 1,9 1,9 1,8 2,2 2, ,6 0,6 1,1 1,5 1,6 1,5 1,7 1,6 1,5 1,3 1,7 1, ,0 0,7 0,1 0,3 0,1 0,6 0,3 0,6 0,6 0,5 0,8 0, ,7 0,4-0,2 0,2 0,6 0,4 0,6 0,5 0,5 0,8 0,4 0, ,7 3,3 3,0 2,2 1,8 1,6 1,7 1,6 1,5 1,3 1,3 1, ,7 2,6 2,7 2,3 1,8 1,8 2,0 1,8 1,7 2,3 2,0 2, ,5 1,4 1,7 2,6 2,8 2,7 2,7 2,9 3,0 2,5 2,5 2, ,4 0,9 1,0 0,7 1,0 0,8 0,8 0,9 0,9 1,0 1,3 1, ,2-0,1 0,1 0,1 0,1 0,4 0,2 0,7 1,0 0,9 0,9 1, ,7 0,6 0,3 0,1 0,3 0,0-0,1-0,6-1,2-1,0-1,1-1, ,1-0,2-0,3-0,1 0,1 0,6 0,6 1,1 1,5 1,5 1,5 1, ,6 1,3 1,4 1,0 0,8 0,5 0,4 0,1 0,0-0,2-0,4-0, ,5 2,6 2,6 2,9 2,8 2,6 2,5 2,3 2,1 2,2 2,2 2, ,6 1,7 1,6 1,6 2,1 2,4 2,6 2,6 2,6 2,4 2,3 2, ,8 5,0 5,0 5,2 4,9 4,8 4,7 4,8 4,2 4,3 4,9 4, ,2 2,4 2,5 2,2 2,2 2,1 1,9 2,1 2,5 2,3 1,3 1, ,4 13,1 10,5 10,7 10,1 10,1 9,1 8,2 8,1 7,8 7,9 7, ,4 8,2 10,7 10,1 10,2 9,8 10,8 11,1 11,5 11,2 11,4 10, ,6 6,4 6,4 6,4 6,5 6,6 6,1 6,3 6,4 6,5 6,5 6, ,7 5,2 5,4 6,1 6,4 6,9 6,1 5,8 5,6 5,9 5,8 6, ,1 3,4 3,8 3,4 3,5 3,3 4,3 5,0 5,0 5,1 5,4 5, ,2 5,3 4,3 4,6 3,4 3,7 4,0 3,9 4,4 4,1 3,5 3, ,3 8,7 8,0 7,7 8,2 8,1 7,7 6,9 6,7 6,8 6,9 5, ,3 7,8 9,0 8,8 8,9 8,1 7,5 7,7 7,7 7,3 7,3 8, ,7 8,2 8,3 8,4 8,7 8,9 9,0 9,3 9,5 8,8 8,6 9, ,5 9,0 8,6 8,7 8,5 8,5 8,3 7,7 7,5 8,3 8,8 9, ,5 12,9 13,0 12,9 13,2 13,3 13,4 13,6 11,3 10,4 10,2 9, ,7 13,5 13,5 13,6 13,3 13,1 13,2 12,3 15,0 15,5 14,6 14,1 Källa: SCB Konsumentprisindex ( 396 Statistiska centralbyrån

11 Statistisk årsbok Priset på mjölk, ägg och falukorv i löpande priser och 2006 års priser Price of milk, eggs and sausage in current prices and 2006 prices År 2006 kostade en liter mjölk 7:20. År 1950 kostade en liter mjölk 34 öre. Det motsvarar 5:43 i 2006 års priser. Mjölken har alltså blivit dyrare. 1 liter mjölk Löpande priser 0:34 7: års priser 5:43 7:20 Dyrast var mjölken 1972 då den kostade 9:16 kr och billigast var den 1954 då den betingade ett pris om 5:16 kr; allt i 2006 års priser. År 2006 kostade ett kilo ägg 21:40. Femtiosex år tidigare kostade äggen 3:41, vilket motsvarar 54:47 i 2006 års priser. Äggen har alltså blivit betydligt billigare. 1 kilo ägg Löpande priser 3:41 21: års priser 54:47 21:40 Omräknat i 2006 års priser var äggen som dyrast just år 1950, då ett kilo kostade 54:47. Billigast var äggen 2001 då de var nere i 19:58. Ja, ända sedan 1998 har kilopriset på ägg varit lågt och pendlat mellan 20 och 24 kronor. År 2006 kostade falukorven 29:90 per kilo kostade den 2:99. Det motsvarar 47:76 kr i 2006 års priser. Falukorven har liksom äggen blivit billigare. 1 kilo falukorv Löpande priser 2:99 29: års priser 47:76 29:90 Ja, falukorven har aldrig varit billigare än den var Men 1989 var den riktigt dyr då den betingade ett pris om 83:51 kr. Källa: SCB Konsumentprisindex. Statistiska centralbyrån 397

12 Statistisk årsbok Priset på kaffe, rödvin och Renat i löpande priser och 2006 års priser Price of coffee, red wine and spirits (Renat) in current prices and 2006 prices År 2006 kostade ett kilo kaffe 51:20 kr. År 1950 kostade kaffet 8:28 kr. Det motsvarar 132:26 kr i 2006 års priser. Kaffet har alltså blivit betydligt billigare. 1 kilo kaffe Löpande priser 8:28 51: års priser 132:26 51:20 Dyrast var kaffet Det var enda året som kaffet gick över 200- kronorsnivån (204:38 kr). Billigast var kaffet år 1992 då man fick ge 45:46 kr för ett kilo; allt i 2006 års priser. År 2006 kostade 1/2 liter öl klass II 9:50 kr. Femtiosex år tidigare kostade ölet 0:50 kr, vilket motsvarar 7:99 kr i 2006 års priser. Ölet har således blivit något dyrare. 1/2 liter öl klass II Löpande priser 0:50 9: års priser 7:99 9:50 Omräknat i 2006 års priser var ölet som dyrast år 1999, då 1/2 liter kostade 13:01 kr. Billigast var ölet 1956 då det var nere i 7:47 kr. År 2006 var literpriset på Renat 285:86 kr var literpriset 12:65 kr. Det motsvarar 202:06 kr i 2006 års priser. Renat har alltså blivit dyrare. Literpriset på Renat Löpande priser 12:65 285: års priser 202:06 285:86 Renat var som dyrast år 1984, då literpriset uppgick till 328:22 kr. Två år var priset under 200 kr; det var åren 1952 och Och allra lägst var literpriset år 1952 med 191:09 kr. Källa: SCB Konsumentprisindex. 398 Statistiska centralbyrån

13 Statistisk årsbok Priset på bensin, eldningsolja och elström i löpande priser och 2006 års priser Price of petrol, fuel heating oil and electric power in current prices and 2006 prices År 2006 var literpriset på bensin 11:30 kr. År 1950 kostade bensinen 74 öre litern. Det motsvarar 11:82 i 2006 års priser. Bensinpriset är alltså ungefär detsamma nu som Men som framgår av diagrammet föll priset drastiskt på ett år, så 1951 var bensinpriset 7:79 kr mätt i 2006 års priser. Literpriset på bensin Löpande priser 0:74 11: års priser 11:82 11:30 Bensinen var alltså dyrast 1950 och billigast var den 1970 då literpriset var 5:83 kr i 2006 års priser. År 2006 var kubikmeterpriset på eldningsolja 9 557:30 kr. Femtiosex år tidigare kostade eldningsoljan 175:00 kr, vilket motsvarar 2 795:29 i 2006 års priser. Eldningsoljan har alltså blivit betydligt dyrare. Priset per m på eldningsolja Löpande priser 175: : års priser 2 795: :30 Eldningsoljan har aldrig varit så dyr som den är nu (2006). Billigast var den 1969 då priset var nere i 1 210:68 kr/m 3 mätt i 2006 års priser. År 2006 fick man betala 1:69 kr per kilowattimme (kwh) för elströmmen kostade strömmen 17 öre. Det motsvarar 2:72 kr i 2006 års priser. Elströmmen har alltså blivit billigare. Elström per kwh Löpande priser 0:17 1: års priser 2:72 1:69 Ja, elströmmen var faktiskt som allra dyrast just Därefter sjönk priset år efter år och blev som lägst 1972 med 72 öre per kwh (i 2006 års priser). Källa: SCB Konsumentprisindex. Statistiska centralbyrån 399

14 Statistisk årsbok Priset på biobiljett, dagstidning och snus i löpande priser och 2006 års priser Price of cinema ticket, daily newspaper and moist snuff in current prices and 2006 prices År 2006 kostade en biobiljett 79:60 kr. År 1950 kostade den 2:01 kr. Det motsvarar 32:11 i 2006 års priser. Att gå på bio har alltså blivit betydligt dyrare. Biobiljettspriset Löpande priser 2:01 79: års priser 32:11 79:60 Det var dyrast att gå på bio Då kostade biobiljetten 82:83 kr i 2006 års priser. Billigast att gå på bio var det året efter Ingo blev världsmästare i tungviktsboxning, dvs Då betingade biobiljetten ett pris om 27:14 kr. År 2006 var lösnummerpriset på en dagstidning 11:40 kr. Femtiosex år tidigare kostade motsvarande tidning 18 öre, vilket motsvarar 2:88 kr i 2006 års priser. Dagstidningen har alltså blivit nära nog fyra gånger dyrare; allt mätt i 2006 års priser. Lösnummerpris Löpande priser 0:18 11: års priser 2:88 11:40 Under åren var lösnummerpriset aldrig över 3 kr. På motsvarande sätt fast åt andra hållet var priset aldrig under 10 kr under perioden Allra dyrast var det att köpa tidning 2001 då tidningen kostade 11:60 kr. Allt mätt i 2006 års priser. År 2006 kostade en dosa snus 24:40 kr kostade dosan 58 öre. Det motsvarar 9:26 kr i 2006 års priser. Snuset har således blivit två och en halv gång dyrare. En dosa snus Löpande priser 0:58 24: års priser 9:26 24:40 Ja, snuset har aldrig varit dyrare än vad det var 2005, 24:53 kr. Tjugofem år tidigare (1980) var däremot snuset som allra billigast; en dosa kostade då 7:67 kr. Allt mätt i 2006 års priser. Källa: SCB Konsumentprisindex. 400 Statistiska centralbyrån

15 Statistisk årsbok Varor och tjänster 1 Commodities and services 1 Konsumentpriser för vissa varor och tjänster, kr Retail prices of selected commodities and services Kvantitet Quantity Medelpris, kr Average price Livsmedel och alkoholfria drycker Food and non-alcoholic beverages Vetemjöl Wheat flour 2 kg 9,40 9,50 9,60 9,90 9,50 9,40 Rågbröd Rye bread Hårt Crisp bread 400 g 13,90 15,10 15,10 14,90 15,40 15,10 Vetebröd Wheat bread Vetelängd Coffee bread 350 g 17,80 18,50 18, ,60 19,90 Corn Flakes Cornflakes 500 g 21,90 21,10 21,20 21,20 21,90 20,80 Spagetti Spaghetti 1 kg 12,00 12,10 11,60 11,40 11,40 10,90 Nötkött Beef Stek Roast beef kg 81,70 82,60 82,80 80,00 82,10 84,00 Högrev Beef of ribs kg 63,40 63,20 62,70 62,30 67,30 69,80 Köttfärs Minced meat kg 51,50 51,50 52,40 50,60 54,10 57,50 Mellankalvkött, stek Roast veal kg 117,90 129,80 132,00 109,90 111,80 122,30 Svinkött Pork Kotlett Chop kg 56,50 56,90 56,00 53,70 55,50 57,70 Skinka, rökt (i skivor) Ham, smoked (in slices) kg 142,40 145,10 136,40 123,50 129,90 131,50 Blodpudding Black pudding kg 24,00 24,70 23,70 22,70 21,00 20,20 Falukorv Falun sausage 2 kg 43,40 43,50 38,90 33,40 32,50 29,90 Kyckling, djupfryst Chicken, frozen kg 23,80 24,60 23,40 22,10 22,40 22,70 Sill/Strömming, färsk 3 Herring, fresh kg 36,50 41,90 39,90 41,60 44,10 44,10 Torskfilé, färsk Cod fillet, fresh kg 97,40 113,90 119,30 109,00 114,50 117,00 Torskfilé, djupfryst Cod fillet, frozen 400 g 33,20 37,00 35,30 33,20 28,30 29,20 Mjölk, 3 % fetthalt Milk, 3 % fat content l 6,60 6,90 7,30 7,20 7,20 7,20 Filmjölk Culture milk l 7,70 8,10 8,60 8,50 8,50 8,50 Ägg 4 Eggs kg 18,40 19,90 21,70 23,10 21,50 21,40 Ost (herrgårds-) Cheese kg 62,00 64,90 67,70 66,40 66,40 65,50 Smör Butter 500 g 21,50 22,30 22,70 22,80 22,50 21,90 Hushållsmargarin Margarine 500 g 12,00 12,00 12,60 12,60 11,90 10,20 Potatis Potatoes 2 kg 14,80 16,20 17,00 17,10 15,60 16,60 Morötter Carrots 500 g 6,40 6,90 6,70 6,50 6,50 6,30 Lök, gul Onions, yellow kg 7,30 8,80 8,00 8,50 7,80 8,30 Tomater Tomatoes kg 21,50 26,10 25,70 21,70 24,00 23,30 Salladskål Chinese cabbage kg 15,40 18,80 17,80 16,80 18,20 21,60 Gurka (slanggurka) Cucumber kg 20,30 21,20 22,00 19,00 21,00 22,50 Vitkål Cabbage kg 5,80 7,70 7,10 5,90 5,80 7,50 Pommes frites, djupfryst French fries, frozen g 17,40 19,60 19,70 18,40 16,70.. Apelsiner Oranges kg 13,10 13,40 13,80 14,40 13,80 14,80 Bananer Bananas kg 15,10 15,70 14,80 15,40 17,30 17,10 Päron Pears kg 15,40 16,60 16,30 16,80 16,00 17,90 Kiwi Kiwi fruit st. 2,90 3,00 3,10 3,70 3,10 3,80 Avokado Avocado st. 6,70 6,30 7,00 6,90 7,00 7,30 Kaffe Coffee 500 g 28,80 27,30 26,20 25,00 24,60 25,60 Te, burk Tea 250 g 24,00 22, Strösocker Granulated sugar 2 kg 19,20 19,90 20,20 20,10 19,70 19,70 Läskedryck Soft drink 1/3 l 3,60 3,70 3,50 3,40 3,30 3,20 02 Alkoholhaltiga drycker och tobak Alcoholic beverages and tobacco Renat Brännvin Aqua vitae 1/1 butelj 204,00 204,00 204,00 205,00 205,00 200,10 Öl, klass II 5 Beer type II 1/2 l 9,90 10,30 10,40 10,50 10,30 9,50 Cigarretter, Prince Röd Cigarettes 20 st. 36,40 37,30 38,30 38,50 39,00 40,10 04 Boende Housing Eldningsolja nr 1 Fuel oil m , , , , , ,30 Elström 6 Electricity kwh 1,17 1,24 1,51 1,51 1,49 1,69 05 Inventarier och hushållsvaror Furnishings and household goods Hushållspapper, dubbelt, 4-pack Paper towels st. 28,50 29,50 30,30 29,40 31,90 22,20 Plastpåse, 2 l i förpackning Plastic bag st. 14, Diskmedel Dishwashing detergent l 26,90 28,90 29,70 28,90 28,00 25,00 Tvättmedel, syntetiskt Detergents 1 kg 39,50 38,60 36,90 34,30 34,40.. Hushållstvätt Laundry 10 kg 439,60 462,00 425,40 486,40 457,20.. Statistiska centralbyrån 401

16 Statistisk årsbok Konsumentpriser för vissa varor och tjänster, kr (forts.) Varor och tjänster 1 Kvantitet Medelpris, kr Transport Bilmontörsarbete Automobile repairs per tim Kontrollbesiktning Technical inspection st. 255,00 283,30 300,00 300,00 300,00 300,00 Bensin, oblyad Petrol, unleaded l 9,50 9,30 9,40 10,00 11,00 11,30 09 Rekreation och kultur Recreation and culture Videoband, 2-pack Video cassette st. 62,10 62,90 62,90 61,70 57,80 61,30 Reparation av färg-tv TV repairs st. 713,70 703,60 743,00 787,40 752,70 853,35 Filmrulle, framkallning, 24 färgbilder Film roll, developing st Biografbiljett Cinema ticket st. 73,70 79,50 80,20 79,00 78,00 79,60 Dagstidning, lösnummer Newspaper, single copy st. 10,90 11,00 11,10 11,20 10,80 11,40 Allmän mottagaravgift, färg-tv st. General licence, colour TV 1 668, , , , , ,00 12 Diverse varor och tjänster Miscellaneous goods and services Hårklippning för damer Women s haircut st. 234,90 239,80 255,20 265,90 287,00 293,60 Hårklippning för herrar Men s haircut st. 210,00 221,80 237,90 243,10 263,50.. Flytande tvål Liquid soap 350 ml 31,30 30,20 31,00 31, ) Fr.o.m. publiceringen av KPI för januari 2000 tillämpas en ny produktindelning, COICOP, Classification of Individual Consumption by Purpose. The product classification was changed in the publishing for January 2000 to COICOP, Classification of Individual Consumption by Purpose. 2) Lightly smoked and boiled sausage. 3) Rensad. 4) Lösviktsägg (1 kg). 5) T.o.m pris för 1/3 l. 6) Vid en årlig förbrukning av kwh. Se Tabellanmärkningar. Källa: SCB Konsumentprindex ( 402 Konsumentprisindex (totalindex), månadstal (1980 = 100), fastställda tal och beräknade årsmedeltal Consumer price index (total), monthly, fixed index and calculated annual averages År Year Jan. Feb. Mars March April Maj May Juni June Juli July Aug. Sept. Okt. Oct. Nov. Dec. Årsmedeltal 1 Annual average ,0 199,9 205,4 205,2 206,4 206,2 208,2 209,6 212,0 213,4 214,1 213,9 207, ,9 225,0 225,8 227,1 227,3 227,0 227,1 226,7 229,2 230,1 231,1 230,8 227, ,2 230,3 231,3 231,9 232,0 231,5 231,2 231,3 234,6 235,1 234,0 234,9 232, ,0 241,6 242,7 243,7 243,1 242,3 241,9 242,3 244,5 245,2 245,3 244,3 243, ,1 245,9 246,8 247,8 248,3 248,4 248,4 248,5 250,7 251,0 250,8 250,4 248, ,3 252,3 253,3 255,0 255,3 255,1 254,8 254,5 256,2 256,9 256,8 256,0 254, ,6 255,8 257,0 257,6 257,3 256,3 255,7 254,5 256,0 255,9 255,3 254,9 256, ,6 254,2 255,2 257,0 257,0 257,4 257,3 257,4 259,8 259,6 259,2 259,1 257, ,9 256,6 257,0 257,7 258,1 257,6 257,0 255,7 256,8 257,3 256,7 256,2 257, ,2 256,3 257,3 257,9 258,3 258,7 257,6 257,6 259,4 259,7 259,0 259,6 258, ,5 258,7 259,9 260,0 261,3 261,2 260,0 260,2 262,0 262,6 262,7 262,5 260, ,7 262,6 264,6 266,9 268,7 268,3 266,9 267,6 269,9 269,1 269,2 269,5 267, ,8 269,4 271,8 272,9 273,6 273,2 272,3 272,4 274,5 275,4 274,7 275,1 272, ,0 278,4 279,8 278,8 278,5 277,7 276,8 276,7 278,7 278,9 278,3 278,6 278, ,0 277,3 279,4 279,4 280,1 278,9 278,5 278,2 280,2 281,0 279,4 279,4 279, ,9 279,2 279,8 280,2 280,3 280,4 279,4 279,9 281,9 282,4 281,7 281,8 280, ,59 280,90 282,89 284,32 284,76 284,68 284,19 284,38 286,04 286,07 286,43 286,43 284, ,01 286,45 288,33 289,79 289,48 289,95 289,49 289,41 292,30 293, ) Årsmedeltalen kan skilja sig från årsmedeltalen i tab. 403, se not 1 för tab Se Tabellanmärkningar. Källa: SCB Statistiska meddelanden serie P 14 ( ), PR 14 ( ), Konsumentprisindex ( Statistikdatabasen:. 402 Statistiska centralbyrån

17 Statistisk årsbok Varugrupp Commodity group Konsumentprisindex enligt COICOP och nettoprisindex Consumer price index, by COICOP and net price index Vägningstal, 2006 Weights Indextal (1980=100) Index numbers Årsmedeltal 1 Annual averages Konsumentprisindex 2 Consumer price index 01 Livsmedel och alkoholfria drycker Food and non-alcoholic beverages 133,0 232,5 240,0 240,8 239,7 238,1 239,91 02 Alkoholhaltiga drycker och tobak Alcoholic beverages, tobacco 40,0 339,4 342,2 347,3 349,4 351,6 356,43 03 Kläder och skor Clothing and footwear 57,0 162,9 164,5 164,5 161,4 159,6 164,67 04 Boende Housing, water, electricity and fuels 287,0 303,6 312,1 325,6 326,2 327,3 338,76 05 Inventarier och hushållsvaror Furnishings and household goods 54,0 224,8 229,0 231,6 228,9 226,0 220,26 06 Hälso- och sjukvård Health 29,0 660,1 686,0 705,3 732,0 748,8 752,27 07 Transport 133,0 324,0 328,7 334,7 347,3 362,2 368,00 08 Post- och telekommunikation Communication 35,0 230,4 227,8 224,5 214,6 201,3 188,12 09 Rekreation och kultur Recreation and culture 124,0 197,9 197,8 197,4 194,5 191,1 188,54 10 Utbildning 3 Education 4, Restauranger och logi Restaurants and hotels 55,0 356,6 370,7 381,0 388,6 397,5 407,18 12 Diverse varor och tjänster Miscellaneous goods and services 55,0 264,9 277,4 286,6 295,4 305,0 317,41 Totalt Total 1 000,0 267,1 272,9 278,1 279,1 280,4 284,22 Nettoprisindex Net price index (4) 229,3 234,5 237,9 238,1 238,3 240,90 1) Årsmedeltalen för konsumentprisindex totalt kan skilja sig från årsmedeltalen i tabell 402. Årsmedeltalen i tab. 403 påverkas av revideringar i undergrupper, årsmedeltalen i tab. 402 beräknas på de fastställda månadstalen som ej ändras efter publicering. 2) Fr.o.m. publiceringen av KPI för januari 2000 tillämpas en ny produktindelning, COICOP, Classification of Individual Consumption by Purpose. Indextal enligt den nya indelningen finns tillbaka t.o.m i Sveriges statistiska databaser (SSD). The product classification was changed at the publishing for January 2000 to COICOP, Classification of Individual Consumption by Purpose. 3) Priser för huvudgruppen "10 Utbildning" har ej samlats in från 1980 och kan därför ej redovisas med 1980=100, huvudgruppen ingår dock i totalindex. 4) Vägningstal för nettoprisindex (2005: 754) = vägningstalet för konsumentprisindex exkl. nettot av indirekta skatter och subventioner. Se Tabellanmärkningar. Källa: SCB Konsumentprisindex ( Statistikdatabasen:. Statistiska centralbyrån 403

18 Statistisk årsbok År Year Månad Month Prisbasbeloppet enligt lagen om allmän försäkring Basic amount according to the National Insurance Act Prisbasbelopp, kr 1 Basic amount År Månad Prisbasbelopp, kr 1 År Månad Prisbasbelopp, kr Aug. dec Jan. mars Jan. dec Jan. febr April juni Jan. dec Mars juli Juli aug Jan. dec Aug. dec Sept. dec Jan. dec Jan Jan Jan. dec Febr Febr. mars Jan. dec Mars nov April dec Jan. dec Dec Jan. maj Jan. dec Jan. juni Juni sept Jan. dec Juli dec Okt. dec Jan. dec Jan Jan Jan. dec Febr. juli Febr Jan. dec Aug. dec Mars juni Jan. dec Jan. mars Juli okt Jan. dec April nov Nov. dec Jan. dec Dec Jan. febr Jan. dec Jan. juni Mars maj Jan. dec Juli sept Juni dec Jan. dec Okt. dec Jan. dec Jan. dec Jan. febr Jan. dec Jan. dec Mars juni Jan. dec Jan. dec Juli nov Jan. dec Jan. dec Dec Jan. dec ) T.o.m. 1998: Basbelopp. 2) Ändring i reglerna för beräkningen av basbeloppet. 3) Fr.o.m gäller basbeloppet för helt år. 4) Ett tilläggsbelopp på 300 kr tillkommer i vissa fall ) Ett tilläggsbelopp på 400 kr tillkommer i vissa fall för tiden juli december Se Tabellanmärkningar. Källa: SCB Konsumentprisindex ( Statistikdatabasen:. 405 Levnadskostnadsindex utan direkta skatter och sociala förmåner, årsmedeltal (juli 1914 = 100) Cost-of-living index excluding direct taxes and social benefits, annual averages Årtionde Sista siffran i årtalet Last digit in the year , ) Avser juli månad ) Beräknat genom linjär interpolering Se Tabellanmärkningar. Källa: SCB Konsumentprisindex ( Statistikdatabasen:. 404 Statistiska centralbyrån

19 Statistisk årsbok Produktgrupper enligt SPIN Products according to CPA Producentprisindex (1990=100) Producer price index juli A-B (01-05) Produkter från jord- o. skogsbruk, fiske Products from agriculture and forestry, fishing 103,9 104,1 103,3 94,5 103,1 115,9 C-D (10-37) Produkter från utvinning av mineral samt industriprodukter Products from mining and manufactured products 124,9 123,6 124,7 130,0 135,6 141,9 D (15-37) Industriprodukter Manufactured products 125,0 123,6 124,7 129,5 134,5 140,9 DA Livsmedel, drycker, tobak Food, beverages and tobacco 117,0 116,7 116,5 116,8 118,1 121,6 DD Trä och varor av trä (ej möbler) Wood and wood products (except furniture) 100,1 102,0 101,3 102,3 108,9 127,3 DE Massa, papper och papp, pappersvaror, förlagsprodukter och grafiska tjänster Pulp, paper and paperboard, paper products, publishing and printing 142,7 139,5 139,1 141,6 145,6 152,2 DE 21 Massa, papper och papp, pappersvaror Pulp, paper and paperboard, paper products 128,0 122,1 118,5 119,8 123,5 128,9 DE Pappersmassa Pulp 102,3 97,5 101,4 99,0 110,9 119,1 DE Papper och papp Paper and paperboard 130,4 122,1 116,4 118,4 120,6 125,5 DE 22 Förlagsverksamhet och grafiska produkter Publishing and printing 163,6 166,3 172,6 177,0 181,0 189,9 DF 23.2 Petroleumprodukter Petroleum products 162,3 162,3 183,2 229,6 258,6 270,2 DG Kemikalier, kemiska produkter och konstfibrer Chemicals, chemical products and man-made fibres 141,4 137,0 137,7 145,3 149,2 159,6 DH Gummi- och plastvaror Rubber and plastic products 128,5 131,3 132,7 140,4 145,2 150,8 DI Produkter av mineraliska ämnen utom av metaller Non-metallic mineral products 140,3 142,4 144,7 148,7 152,5 157,6 DJ 27 Stål och metall Steel and basic metals 117,8 119,1 140,8 166,5 196,9 243, Verkstadsvaror Fabricated metal products, machinery and equipment 117,8 115,7 113,6 114,5 115,9 116,0 DJ 28 Metallvaror utom maskiner och apparater Fabricated DK metal products except machinery and equipment 140,1 142,6 149,3 159,3 164,9 171,4 Maskiner utom kontorsmaskiner och datorer Machinery and equipment except office machinery and computers 137,8 137,8 137,8 142,9 147,7 151,5 DL El- och optikprodukter Electrical and optical equipment 84,8 80,9 76,1 73,1 71,5 68,3 DM Transportmedel Transport equipment 134,0 132,1 129,8 130,4 132,3 132,9 DN 36.1 Möbler Furniture 135,2 137,6 139,5 144,4 146,2 149,0 A-D (01-37) Producentprisindex, totalt Producer price indices, totals 123,7 122,4 123,5 128,0 133,6 140,4 Källa: SCB Statistiska meddelanden serie PR 10 ( Statistikdatabasen:. Statistiska centralbyrån 405

20 Statistisk årsbok Produktgrupper enligt SPIN Products according to CPA Prisindex för inhemsk tillgång (1990=100) Price index for domestic supply juni A-B (01-05) Produkter från jord- o. skogsbruk, fiske Products from agriculture and forestry, fishing 107,7 107,9 107,6 103,0 110,0 122,6 C-D (10-37) Produkter från utvinning av mineral samt industriprodukter Products from mining and manufactured products 133,9 132,7 136,1 143,7 151,4 157,5 C (10-14) Produkter från utvinning av mineral Products from mining 191,7 185,3 209,6 283,6 349,1 352,2 D (15-37) Industriprodukter Manufactured products 130,2 129,1 131,7 136,9 142,3 148,4 DA Livsmedel, drycker, tobak Food, beverages and tobacco 124,3 123,9 123,5 124,1 126,3 129,6 DB Textil- och beklädnadsvaror Textile and textile products 145,3 143,2 140,4 139,1 142,7 141,0 DD Trä och varor av trä (ej möbler) Wood and wood products (except furniture) 106,7 108,9 108,9 110,5 116,6 133,4 DE Massa, papper och papp, pappersvaror, förlagsprodukter och grafiska tjänster Pulp, paper and paperboard, paper products, publishing and printing 145,7 145,0 147,7 151,0 155,0 161,7 DE 21 Massa, papper och papp, pappersvaror Pulp, paper and paperboard, paper products 124,3 121,7 118,6 120,8 124,2 128,5 DE Pappersmassa Pulp 105,3 97,8 96,0 96,7 106,6 111,8 DE Papper och papp Paper and paperboard 128,2 123,4 119,5 119,9 120,6 125,7 DE 22 Förlagsverksamhet och grafiska produkter Publishing and printing 156,7 157,4 164,1 168,0 172,2 180,6 DF 23.2 Petroleumprodukter Petroleum products 166,1 168,7 189,3 237,9 271,2 276,3 DG Kemikalier, kemiska produkter och konstfibrer Chemicals, chemical products and man-made fibres 146,3 147,0 151,1 160,5 166,7 169,9 DH Gummi- och plastvaror Rubber and plastic products 135,5 138,1 140,5 146,9 151,9 154,6 DI Produkter av mineraliska ämnen utom av metaller Non-metallic mineral products 142,5 144,4 146,2 150,5 154,8 158,3 DJ 27 Stål och metall Steel and basic metals 125,1 130,2 163,6 193,6 232,1 299, Verkstadsvaror Fabricated metal products, machinery and equipment 121,6 118,4 116,8 117,6 118,4 117,8 DJ 28 Metallvaror utom maskiner och apparater Fabricated DK metal products except machinery and equipment 145,5 148,2 155,9 167,0 172,9 180,3 Maskiner utom kontorsmaskiner och datorer Machinery and equipment except office machinery and computers 146,6 146,0 147,1 150,5 154,4 156,9 DL El- och optikprodukter Electrical and optical equipment 86,5 80,7 75,4 72,7 70,8 66,8 DM Transportmedel Transport equipment 146,3 145,7 146,8 148,6 150,6 151,6 DN 36.1 Möbler Furniture 135,1 136,6 138,0 141,6 142,7 147,1 A-D (01-37) Prisindex för inhemsk tillgång, totalt Price indices for domestic supply, totals 131,7 130,6 133,7 140,4 147,9 154,4 Källa: SCB Statistiska meddelanden serie PR 10 ( Statistikdatabasen:. 406 Statistiska centralbyrån