Priser och konsumtion Prices and consumption

Transkript

1 Priser och konsumtion Prices and consumption Foto: Jan-Aage Haaland

2 Priser och konsumtion Statistisk årsbok Priser och konsumtion Prices and consumption 14.1 Priser och konsumtion Prices and consumption 14.2 Fastighetspriser Real estate prices 14.3 Konsumtionen av livsmedel Consumption of food 14.4 Levnadskostnadsindex (juli 1914=100) Cost-of-living index 14.5 Kronans värde över tiden med hänsyn till konsumentprisernas utveckling The value of the Swedish krona as reflected in the development of consumer prices 14.6 Konsumentprisindex, 12-månadersförändringar, procent (Inflationstakten) Consumer Price Index, yearly changes, percent (Inflation rate) 14.7 Konsumentprisindex (totalindex), månadstal (1980=100), fastställda tal och beräknade årsmedeltal Consumer price index (total), monthly, fixed index and calculated annual averages 14.8 Konsumentprisindex enligt COICOP och nettoprisindex Consumer price index, by COICOP and net price index 14.9 Prisbasbeloppet enligt lagen om allmän försäkring Basic amount according to the National Insurance Act Producentprisindex (2005=100) Producer price index Tjänsteprisindex, producentprisindex för tjänster (2005=100) Service producer price index (2005=100) Byggnadsprisindex för bostadshus (med avdrag för bidrag) inkl. mervärdesskatt (1968=100) Construction price index for residential buildings including VAT Fastighetsprisindex för småhus (1990=100 för länsindex, 1981=100 för övriga regioner) Real estate price index for one- and twodwelling buildings (1990=100 for county indexes, 1981=100 for other regions) Kostens sammansättning och näringsvärde per person och dag Food composition and nutritional value per person and day Konsumtion av livsmedel m.m Food consumption Konsumtion av livsmedel m.m., kg respektive liter per capita Food consumption per capita 286 Statistiska centralbyrån

3 Statistisk årsbok Priser och konsumtion Prices and consumption Boendekostnaderna blev i genomsnitt 7,2 procent högre under Priserna inom restaurang och logi steg med 3,0 procent medan priserna för transport ökade med 1,8 procent. Men alla priser har inte ökat priserna inom rekreation och kultur sjönk i genomsnitt med 1,3 procent. Priser och konsumtion Konsumentprisindex (KPI) används på flera viktiga sätt i dagens samhälle. KPI-siffrorna har en central roll som allmän information i samhällsdebatten och i resonemang om löner och liknande. Pensioner och andra sociala förmåner är ofta kopplade till KPI så att de automatiskt justeras i takt med prisutvecklingen. Sådan indexreglering är också vanlig i många avtal. Riksbanken och ekonomiska bedömare behöver siffrorna för att kunna bedöma det aktuella läget i samhällsekonomin. KPI är färskvara och visar månad för månad hur prisläget utvecklas. Utvecklingen mäts genom att undersöka vad olika varor kostar i olika affärer. Alla slags konsumentvaror och konsumenttjänster ska omfattas från kläder, frisör- och biobesök till bostad och bil. Den här KPI-korgens sammansättning svarar mot de svenska hushållens konsumtionsmönster. Den innehåller alltså olika slags varor och tjänster i de proportioner som hushållen konsumerar dem. Under året följer man hela tiden samma korg, med samma varor och tjänster. På så sätt blir resultaten jämförbara mellan månaderna. Förändringarna i KPI beror i princip bara på ändrade priser. Inför varje nytt år uppdaterar man KPI-korgens sammansättning. Det gör man för att fånga det aktuella konsumtionsmönstret. Den officiella serien med KPI-tal utgår från år 1980; detta års prisläge svarar mot ett KPI-tal lika med 100. För maj 2012 var KPI-talet uppe i 315,23, vilket innebär att en korg med konsumentprodukter som 1980 kostade 100 kr nu för tiden kostar 315,23 kr (maj 2012). Indextalet följer alltså prisläget på konsumentprodukter. KPI-korgen och prisutvecklingen under 2011 Statistiska centralbyrån 287

4 Priser och konsumtion Statistisk årsbok 2013 Konsumentpriserna +2,3 % under 2011 Totalt ökade konsumentprisindex med 2,3 procent. Priserna steg inom många områden och förändringarna påverkar KPI olika mycket. Nedan redovisar vi de genomsnittliga prisförändringarna som har skett under 2011 för olika varor och tjänster. Livsmedel och alkoholfria drycker Priserna på livsmedel och alkoholfria drycker steg med 0,6 procent, vilket bidrog till att öka konsumentpriserna med totalt 0,1 procentenheter. Till uppgången bidrog framför allt höjda priser på mjölk, ost och ägg (2,3 procent) samt kaffe, te och kakao (15,4 procent). Alkoholhaltiga drycker och tobak Priserna på alkoholhaltiga drycker och tobak steg med i genomsnitt 0,9 procent under 2011, vilket inte hade någon nämnvärd påverkan på konsumentpriserna. Boende Boendekostnaderna ökade med 7,2 procent. Det bidrog till att öka den totala konsumentprisuppgången med 1,9 procentenheter. Till uppgången bidrog framför allt ökade bränslepriser (2,5 procent), ökade räntekostnader (43,9 procent) samt höjda hyror inom gruppen hyresoch bostadsrättslägenheter (2,4 procent). Kläder och skor Priserna på kläder minskade med 0,2 procent och priserna på skor ökade med 0,3 procent under Den samlade effekten blev att genomsnittspriserna för kläder och skor minskade med 0,1 procent. Inventarier och hushållsvaror Priserna på inventarier och hushållsvaror ökade med i genomsnitt 0,1 procent, vilket inte hade någon nämnvärd påverkan på konsumentpriserna totalt sett. Hälso- och sjukvård Priserna på hälso- och sjukvård ökade med 1,2 procent, vilket bidrog till att öka konsumentpriserna med totalt 0,1 procentenhet. Transport Priserna inom transport steg 1,8 procent, vilket bidrog till att öka konsumentpriserna totalt med 0,2 procentenheter. Till uppgången bidrog framför allt höjda priser på drivmedel (5,1 procent). Post och telekommunikationer Priserna för post och telekommunikationer sjönk med 0,5 procent, vilket inte hade någon nämnvärd påverkan på konsumentpriserna. Till nedgången bidrog i huvudsak sänkta priser på teletjänster och utrustning med 0,5 procent. Rekreation och kultur Prissänkningar inom området rekreation och kultur motverkade den totala uppgången med 0,2 procentenheter. Priserna inom området sjönk med 1,3 procent. Till nedgången bidrog framför allt sänkta priser på audiovisuell och fotografisk utrustning (-15,0 procent). Prisnedgången dämpades av prishöjningar på övriga fritidsvaror (1,5 procent), tidningar, böcker och skrivmaterial (2,7 procent) samt rekreationstjänster och kulturella tjänster (3,3 procent). Utbildning Priserna på utbildning ökade med 2,2 procent, vilket inte hade någon nämnvärd påverkan på konsumentpriserna totalt sett. Restaurang och logi Priserna inom huvudgruppen restaurang och logi steg med 3,0 procent, vilket bidrog med 0,1 procentenheter till den totala konsumentprisuppgången. Priserna ökade för såväl restauranger (3,2 procent) som för logi (1,5 procent). Diverse varor och tjänster Priserna på diverse varor och tjänster steg med 0,7 procent, vilket påverkade konsumentpriserna uppåt med 0,1 procentenhet. Till uppgången bidrog bland annat ökade priser på övriga personliga tillhörigheter (3,3 procent). Källa: SCB Konsumentprisindex ( 288 Statistiska centralbyrån

5 Statistisk årsbok 2013 Priser och konsumtion 14.2 Fastighetspriser Real estate prices Att köpa eget hus är ofta den största investering vi gör under vår livstid. Huspriserna och dess utveckling berör alltså en väldigt stor del av befolkningen i Sverige. Genomsnittspriset för en småhusfastighet år 2011 var drygt 2 miljoner kronor. Ungefär 55 procent av befolkningen mellan 16 och 84 år bor i småhus (friliggande villor, radeller kedjehus). För husköpet krävs det plånböcker av varierande storlek beroende på var i landet vi vill bosätta oss. Köpeskilling för småhus: medelvärde per kommun för permanentboende (ej tomträtt) 2011 Dyrast i storstadsregionerna Högst huspriser får vi, inte oväntat, betala i landets storstadsregioner. I Stockholms län hittar vi landets dyraste kommun, Lidingö, där medelpriset för ett småhus år 2011 var drygt 7 miljoner kronor. Av de tio kommuner med högst medelpriser ligger nio av dem i Stor-Stockholm. Efter Lidingö kommer Solna, Danderyd, Sundbyberg, Nacka, Vaxholm, Täby, Stockholm, och Sollentuna. Den dyraste kommunen utanför Stockholmsregionen är Vellinge i Skåne, där husen år 2011 kostade drygt 3,9 miljoner i genomsnitt. Även de skånska kommunerna Malmö, Lomma och Lund hade snittpriser på över 3 miljoner. I Göteborgsregionen är det i huvudkommunen Göteborg som husen är som dyrast med ett medelpris på drygt 3,7 miljoner. Andra dyra kommuner i Göteborgstrakten är Öckerö, Partille och Mölndal med priser över 3 miljoner. Lägst priser i norra Sverige De kommuner där det är billigast att köpa hus är nästan uteslutande glesbygdskommuner i norra Sveriges inland. Åsele i Västerbottens län var den kommun i landet som hade det lägsta genomsnittspriset år 2011, nämligen kronor. I kommunerna Överkalix, Ragunda, Ånge, Norsjö, Sorsele och Bjurholm fick man ett småhus för mindre än kronor i genomsnitt. Skillnad mellan de dyraste och billigaste Husen i de 10 dyraste kommunerna hade en genomsnittliga bostadsyta på 129 kvadratmeter med en biyta på 36 kvadratmeter. I de 10 kommuner med de lägsta priserna var bostadsytan 114 kvadratmeter med en biyta på 54 kvadratmeter. Antalet köp i de dyrare kommunerna var mer än 7 gånger fler än i de billigare. Kartografi: SCB, Enheten miljöekonomi och naturresurser ( Källa: SCB Fastighetspriser och lagfarter ( Statistiska centralbyrån 289

6 Priser och konsumtion Statistisk årsbok Konsumtionen av livsmedel Consumption of food Vi äter allt mer bröd och konditorivaror. Under åren ökade konsumtionen med 56 procent, från 50 till 78 kg per person och år. Om vi tittar närmare på bröd- och spannmålsprodukterna kan vi notera att befolkningen nu äter betydligt mer mjukt matbröd och konditorivaror än tidigare. Däremot äter vi ungefär lika mycket kaffebröd som år 1980, men mindre knäckebröd. Vi konsumerar också betydligt mindre mjöl. Konsumtion av mjölk Konsumtion av några bröd- och spannmålsprodukter, kg per person och år Förändring procent Mjöl 16,3 9,7-40 Knäckebröd 6,1 3,3-46 Kaffebröd 9,2 8,3-10 Mjukt matbröd 30,6 55,0 80 Konditorivaror 2,7 11,5 326 Konsumtionen av färskt och fryst kött har ökat med 76 procent från 28 kg per person och år till 48 kg. Av dessa äter vi 12 kg nötkött (inkl. kalv), 16 kg griskött samt 17 kg kött från fjäderfä. Konsumtionen av fårkött ökar men är fortfarande mycket blygsam drygt ett kilo per person och år. Konsumtion av färskt och fryst kött samt charkuterivaror, kg per person och år Förändring procent Nöt 6,1 12,3 102 Gris 12,5 16,0 28 Fjäderfä 4,3 16,7 288 Får 0,6 1,1 83 Charkuterivaror etc. 25,3 23,4-8 Under perioden har även ostkonsumtionen ökat från 14 till 19 kg. Det kan jämföras med konsumtionen av smör och margarin som nästintill har halverats. Från att år 1980 ha varit 21 kg är den nere i 12 kg per person år Färska frukter och bär ökade med 15 procent, från 54 till 62 kg per person och år. Vi äter också allt mer rotfrukter. Konsumtionen ökade från 6 till 9 kg, vilket är en ökning med 51 procent, under perioden Även konsumtionen av färska köksväxter ökade kraftigt under perioden ifråga då den fördubblades från 22 till 44 kg. Däremot äter vi mindre färskpotatis än tidigare. Konsumtionen har minskat från 65 till 43 kg per person. Konsumtion av rotfrukter, potatis, köksväxter samt frukt och bär Mjölkkonsumtionen minskade med 31 procent under åren , från 183 till 126 liter per person och år. Konsumtionen av grädde ökade däremot i motsvarande grad, med 43 procent, till 11 liter per person Statistiska centralbyrån

7 Statistisk årsbok 2013 Konsumtion av godis och glass samt såser Konsumtion av starköl, vin och läskedrycker Priser och konsumtion Direktkonsumtionen av socker har minskat kontinuerligt sedan Samtidigt har konsumtionen av choklad och konfektyrvaror samt läskedrycker ökat kraftigt. Fler kalorier än vad vi behöver Den totala energitillförseln från livsmedel (exklusive alkoholhaltiga drycker), ökade under perioden från till kj per person och dag, eller från till kalorier. En vuxen kvinna behöver cirka kalorier om dagen, en vuxen man cirka kalorier. Fler kalorier kan leda till övervikt såvida de inte förbränns. Man kan dra vissa slutsatser inom detta område efter att ha läst kapitlet Hälso- och sjukvård, tabellen Överviktiga samt därav feta bland män och kvinnor i olika åldrar. Av energitillförseln 2010 kom 29 procent från bröd- och spannmålsprodukter, 22 procent från mejeriprodukter och ägg samt 13 procent från kött och köttvaror. Källa: Jordbruksverket Statistikrapport 2012:01, Konsumtionen av livsmedel och dess näringsinnehåll ( Foto: Jan-Aage Haaland Statistiska centralbyrån 291

8 Priser och konsumtion Statistisk årsbok Levnadskostnadsindex (juli 1914=100) Cost-of-living index Källa: SCB Konsumentprisindex ( Kronans värde över tiden med hänsyn till konsumentprisernas utveckling The value of the Swedish krona as reflected in the development of consumer prices Läs så här: 1 krona 2011 motsvarar 0,02 kronor i 1900 års penningvärde. 1 krona 1970 motsvarar 0,43 kronor i 1950 års penningvärde. 1 krona 1900 motsvarar 52,91 kronor i 2011 års penningvärde. År Index ,00 0,91 0,32 0,53 0,45 0,33 0,21 0,14 0,06 0,03 0,02 0, ,09 1,00 0,35 0,58 0,49 0,36 0,23 0,16 0,06 0,03 0,02 0, ,15 2,88 1,00 1,67 1,40 1,04 0,67 0,45 0,19 0,09 0,07 0, ,88 1,72 0,60 1,00 0,84 0,62 0,40 0,27 0,11 0,05 0,04 0, ,24 2,05 0,71 1,19 1,00 0,74 0,47 0,32 0,13 0,06 0,05 0, ,02 2,77 0,96 1,60 1,35 1,00 0,64 0,43 0,18 0,09 0,07 0, ,73 4,33 1,50 2,51 2,11 1,57 1,00 0,67 0,28 0,13 0,11 0, ,03 6,44 2,23 3,73 3,13 2,33 1,49 1,00 0,41 0,20 0,16 0, ,99 15,54 5,39 9,02 7,57 5,62 3,59 2,41 1,00 0,48 0,38 0, ,30 32,30 11,20 18,74 15,73 11,68 7,46 5,02 2,08 1,00 0,80 0, ,29 40,52 14,06 23,51 19,74 14,65 9,36 6,30 2,61 1,25 1,00 0, ,91 48,40 16,79 28,09 23,58 17,50 11,18 7,52 3,11 1,50 1,19 1,00 Källa: SCB Konsumentprisindex ( 292 Statistiska centralbyrån

9 Statistisk årsbok Priser och konsumtion Konsumentprisindex, 12-månadersförändringar, procent (Inflationstakten) Consumer Price Index, yearly changes, percent (Inflation rate) År Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec ,9 1,9 1,5 1,3 1,0 1,0 0,7 0,7 0,4 0, ,5 2,5 2,9 3,3 3,3 3,1 3,3 3,4 3,2 2,9 2,8 2, ,3 0,9 0,8 0,7 1,2 0,9 1,1 0,9 1,4 1,5 1,8 2, ,3 0,9 0,2-0,1-0,7-1,0-1,2-1,2-1,9-1,8-1,0 0, ,2 3,1 3,4 3,3 3,9 4,2 4,1 4,3 4,4 4,0 2,5 0, ,9 2,0 1,9 1,9 1,7 1,9 1,9 1,8 2,2 2,7 3,3 3, ,6 0,6 1,1 1,5 1,6 1,5 1,7 1,6 1,5 1,3 1,7 1, ,0 0,7 0,1 0,3 0,1 0,6 0,3 0,6 0,6 0,5 0,8 0, ,7-0,4-0,2 0,2 0,6 0,4 0,6 0,5 0,5 0,8 0,4 0, ,7 3,3 3,0 2,2 1,8 1,6 1,7 1,6 1,5 1,3 1,3 1, ,7 2,6 2,7 2,3 1,8 1,8 2,0 1,8 1,7 2,3 2,0 2, ,5 1,4 1,7 2,6 2,8 2,7 2,7 2,9 3,0 2,5 2,5 2, ,4 0,9 1,0 0,7 1,0 0,8 0,8 0,9 0,9 1,0 1,3 1, ,2-0,1 0,1 0,1 0,1 0,4 0,2 0,7 1,0 0,9 0,9 1, ,7 0,6 0,3 0,1 0,3 0,0-0,1-0,6-1,2-1,0-1,1-1, ,1-0,2-0,3-0,1 0,1 0,6 0,6 1,1 1,5 1,5 1,5 1, ,6 1,3 1,4 1,0 0,8 0,5 0,4 0,1 0,0-0,2-0,4-0, ,5 2,6 2,6 2,9 2,8 2,6 2,5 2,3 2,1 2,2 2,2 2, ,6 1,7 1,6 1,6 2,1 2,4 2,6 2,6 2,6 2,4 2,3 2, ,8 5,0 5,0 5,2 4,9 4,8 4,7 4,8 4,2 4,3 4,9 4, ,2 2,4 2,5 2,2 2,2 2,1 1,9 2,1 2,5 2,3 1,3 1, ,4 13,1 10,5 10,7 10,1 10,1 9,1 8,2 8,1 7,8 7,9 7, ,4 8,2 10,7 10,1 10,2 9,8 10,8 11,1 11,5 11,2 11,4 10, ,6 6,4 6,4 6,4 6,5 6,6 6,1 6,3 6,4 6,5 6,5 6, ,7 5,2 5,4 6,1 6,4 6,9 6,1 5,8 5,6 5,9 5,8 6, ,1 3,4 3,8 3,4 3,5 3,3 4,3 5,0 5,0 5,1 5,4 5, ,2 5,3 4,3 4,6 3,4 3,7 4,0 3,9 4,4 4,1 3,5 3, ,3 8,7 8,0 7,7 8,2 8,1 7,7 6,9 6,7 6,8 6,9 5, ,3 7,8 9,0 8,8 8,9 8,1 7,5 7,7 7,7 7,3 7,3 8, ,7 8,2 8,3 8,4 8,7 8,9 9,0 9,3 9,5 8,8 8,6 9, ,5 9,0 8,6 8,7 8,5 8,5 8,3 7,7 7,5 8,3 8,8 9, ,5 12,9 13,0 12,9 13,2 13,3 13,4 13,6 11,3 10,4 10,2 9, ,7 13,5 13,5 13,6 13,3 13,1 13,2 12,3 15,0 15,5 14,6 14,1 Källa: SCB Konsumentprisindex ( Statistiska centralbyrån 293

10 Priser och konsumtion Statistisk årsbok Konsumentprisindex (totalindex), månadstal (1980=100), fastställda tal och beräknade årsmedeltal Consumer price index (total), monthly, fixed index and calculated annual averages År Year Jan. Feb. Mars March April Maj May Juni June Juli July Aug. Sept. Okt. Oct. Nov. Dec. Årsmedeltal 1 Annual average ,0 199,9 205,4 205,2 206,4 206,2 208,2 209,6 212,0 213,4 214,1 213,9 207, ,9 225,0 225,8 227,1 227,3 227,0 227,1 226,7 229,2 230,1 231,1 230,8 227, ,2 230,3 231,3 231,9 232,0 231,5 231,2 231,3 234,6 235,1 234,0 234,9 232, ,0 241,6 242,7 243,7 243,1 242,3 241,9 242,3 244,5 245,2 245,3 244,3 243, ,1 245,9 246,8 247,8 248,3 248,4 248,4 248,5 250,7 251,0 250,8 250,4 248, ,3 252,3 253,3 255,0 255,3 255,1 254,8 254,5 256,2 256,9 256,8 256,0 254, ,6 255,8 257,0 257,6 257,3 256,3 255,7 254,5 256,0 255,9 255,3 254,9 256, ,6 254,2 255,2 257,0 257,0 257,4 257,3 257,4 259,8 259,6 259,2 259,1 257, ,9 256,6 257,0 257,7 258,1 257,6 257,0 255,7 256,8 257,3 256,7 256,2 257, ,2 256,3 257,3 257,9 258,3 258,7 257,6 257,6 259,4 259,7 259,0 259,6 258, ,5 258,7 259,9 260,0 261,3 261,2 260,0 260,2 262,0 262,6 262,7 262,5 260, ,7 262,6 264,6 266,9 268,7 268,3 266,9 267,6 269,9 269,1 269,2 269,5 267, ,8 269,4 271,8 272,9 273,6 273,2 272,3 272,4 274,5 275,4 274,7 275,1 272, ,0 278,4 279,8 278,8 278,5 277,7 276,8 276,7 278,7 278,9 278,3 278,6 278, ,0 277,3 279,4 279,4 280,1 278,9 278,5 278,2 280,2 281,0 279,4 279,4 279, ,9 279,2 279,8 280,2 280,3 280,4 279,4 279,9 281,9 282,4 281,7 281,8 280, ,59 280,90 282,89 284,32 284,76 284,68 284,19 284,38 286,04 286,07 286,43 286,43 284, ,01 286,45 288,33 289,79 289,48 289,95 289,49 289,41 292,30 293,85 295,75 296,32 290, ,09 295,28 298,08 299,67 300,99 302,45 302,11 301,98 305,08 305,56 303,06 298,99 300, ,88 297,95 298,80 299,26 299,45 300,17 298,80 299,42 300,35 301,11 301,03 301,69 299, ,79 301,59 302,32 302,36 302,92 302,97 302,04 302,06 304,60 305,57 306,58 308,73 303, ,15 308,02 310,11 311,44 312,02 311,28 311,13 311,23 313,41 313,42 314,16 314,78 311, ,85 313,92 314,80 315,49 315,23 314,45 313,23 313,55 314,81 314,59 1) Årsmedeltalen kan skilja sig från årsmedeltalen i tabell 14.8, se not 1 för tabell Se Tabellanmärkningar. Källa: SCB Statistiska meddelanden serie P 14 ( 1999), PR 14 (2000 ), Konsumentprisindex ( Statistikdatabasen: Priser och konsumtion. 294 Statistiska centralbyrån

11 Statistisk årsbok Varugrupp Commodity group Konsumentprisindex enligt COICOP och nettoprisindex Consumer price index, by COICOP and net price index Vägningstal, 2011 Weights Indextal (1980=100) Index numbers Årsmedeltal 1 Annual averages Priser och konsumtion Konsumentprisindex 2 Consumer price index 1 Livsmedel och alkoholfria drycker Food and non-alcoholic beverages 139,0 238,1 239,91 244,77 261,69 269,26 273,16 276,65 2 Alkoholhaltiga drycker och tobak Alcoholic beverages, tobacco 40,0 351,6 356,43 382,63 412,23 423,82 428,34 432,68 3 Kläder och skor Clothing and footwear 55,0 159,6 164,67 168,65 166,89 169,38 174,16 176,87 4 Boende Housing, water, electricity and fuels 264,0 327,3 338,76 352,35 376,44 356,24 355,70 386,70 5 Inventarier och hushållsvaror Furnishings and household goods 58,0 226,0 220,26 221,29 221,92 225,77 224,31 222,63 6 Hälso- och sjukvård Health 36,0 748,8 752,27 772,65 763,09 769,39 793,91 807,39 7 Transport 128,0 362,2 368,00 372,09 386,51 388,98 404,86 417,43 8 Post- och telekommunikation Communication 36,0 201,3 188,12 181,93 173,47 168,02 165,02 161,75 9 Rekreation och kultur Recreation and culture 124,0 191,1 188,54 187,76 182,28 183,21 181,97 179,74 10 Utbildning 3 Education 4, Restauranger och logi Restaurants and hotels 58,0 397,5 407,18 420,16 442,83 456,27 470,56 483,64 12 Diverse varor och tjänster Miscellaneous goods and services 58,0 305,0 317,41 327,12 332,91 340,59 349,46 353,02 Totalt Total 1 000,0 280,4 284,22 290,51 300,50 299,01 302,47 311,43 Nettoprisindex Net price index 4 238,3 240,90 247,36 254,02 252,06 256,58 261,71 1) Årsmedeltalen för konsumentprisindex totalt kan skilja sig från årsmedeltalen i tabell Årsmedeltalen i tab.14.8 påverkas av revideringar i undergrupper, årsmedeltalen i tab.14.7 beräknas på de fastställda månadstalen som ej ändras efter publicering. 2) Fr.o.m. publiceringen av KPI för januari 2000 tillämpas en ny produktindelning, COICOP, Classification of Individual Consumption by Purpose. Indextal enligt den nya indelningen finns tillbaka t.o.m i Sveriges statistiska databaser (SSD). The product classification was changed at the publishing for January 2000 to COICOP, Classification of Individual Consumption by Purpose. 3) Priser för huvudgruppen "10 Utbildning" har ej samlats in från 1980 och kan därför ej redovisas med 1980=100, huvudgruppen ingår dock i totalindex. 4) Vägningstal för nettoprisindex (2011: 763,32) = vägningstalet för konsumentprisindex exkl. nettot av indirekta skatter och subventioner. Se Tabellanmärkningar. Källa: SCB Konsumentprisindex ( Statistikdatabasen: Priser och konsumtion. Statistiska centralbyrån 295

12 Priser och konsumtion Statistisk årsbok 2013 Prisbasbeloppet enligt lagen om allmän försäkring 14.9 Basic amount according to the National Insurance Act År Year Månad Month Prisbasbelopp, kr 1 Basic amount År Månad Prisbasbelopp, kr 1 År Månad Prisbasbelopp, kr Mars juli Jan Jan. dec Aug. dec Febr. mars Jan. dec Jan April dec Jan. dec Febr Jan. maj Jan. dec Mars nov Juni sept Jan. dec Dec Okt. dec Jan. dec Jan. juni Jan Jan. dec Juli dec Febr Jan. dec Jan Mars juni Jan. dec Febr. juli Juli okt Jan. dec Aug. dec Nov. dec Jan. dec Jan. mars Jan. febr Jan. dec April nov Mars maj Jan. dec Dec Juni dec Jan. dec Jan. juni Jan. dec Jan. dec Juli sept Jan. dec Jan. dec Okt. dec Jan. dec Jan. dec Jan. febr Jan. dec Jan. dec Mars juni Jan. dec Jan. dec Juli nov Jan. dec Jan. dec Dec Jan. dec Jan. dec Jan. mars Jan. dec April juni Jan. dec Juli aug Jan. dec Sept. dec Jan. dec ) T.o.m. 1998: Basbelopp. 2) Ändring i reglerna för beräkningen av basbeloppet. 3) Fr.o.m gäller basbeloppet för helt år. 4) Ett tilläggsbelopp på 300 kr tillkommer i vissa fall ) Ett tilläggsbelopp på 400 kr tillkommer i vissa fall för tiden juli december Se Tabellanmärkningar. Källa: SCB Konsumentprisindex ( Statistikdatabasen: Priser och konsumtion. 296 Statistiska centralbyrån

13 Statistisk årsbok Producentprisindex (2005=100) Producer price index Priser och konsumtion Produktgrupper enligt SPIN 2007 Products according to CPA juli A Produkter från jordbruk, skogsbruk och fiske Products from agriculture, hunting, forestry and fishing 109,1 127,4 140,6 129,5 140,3 156,0 152,0 B E Totalindex Total 105,1 109,0 113,7 115,0 116,2 116,7 115,4 B Produkter från utvinning av mineral Products from mining and quarrying 123,7 122,1 152,7 153,6 158,5.... C Tillverkade varor Manufactured products 103,9 108,2 111,4 112,9 113,3 114,8 115,4 10 Livsmedel Food 101,2 105,1 115,7 115,5 115,1 121,6 125,0 11 Drycker Beverages 100,2 100,4 106,3 111,7 105,9 102,0 104,2 13 Textilvaror Textile products 100,5 99,0 100,1 105,7 104,5 105,3 106,6 16 Trä och varor av trä och kork (utom möbler); varor av halm, rotting o.d. Wood and products of wood (excl furniture), cork, straw and plaiting materials 106,5 122,6 114,5 114,9 124,2 121,9 120,3 17 Papper och pappersvaror Pulp, paper, and paper products 103,1 107,9 110,6 112,1 113,3 115,4 111,8 19 Stenkolsprodukter och raffinerade petroleumprodukter Refined petroleum products and coke 112,6 115,5 136,1 109,2 122,5 148,0 158,6 20 Kemikalier och kemiska produkter Chemicals and chemical products 104,7 108,8 118,5 123,5 122,6 127,0 129,7 22 Gummi- och plastvaror Rubber and plastic products 103,4 107,0 110,0 114,9 115,3 118,6 120,1 23 Andra icke-metalliska mineraliska produkter Non-metallic mineral products 102,6 106,0 108,7 112,5 113,0 115,1 117,5 24 Metaller Basic metals 118,0 138,1 139,1 127,3 138,6 144,2 137,7 25 Metallvaror, utom maskiner och apparater Fabricated metal products except machinery and equipment 103,2 107,4 112,8 117,8 116,1 118,1 120,9 26 Datorer, elektronikvaror och optik Computer, electronic and optical products 93,1 85,5 80,3 78,1 70,4 64,5 58,9 27 Elapparatur Electrical equipment 106,2 109,6 111,7 115,2 113,9 115,5 115,9 28 Övriga maskiner Other electrical machinery and apparatus 103,6 105,8 109,5 118,1 116,0 114,6 117,5 29 Motorfordon, släpfordon och påhängsvagnar Motor vehicles, trailers and semi-trailers 101,0 101,7 104,1 110,4 107,9 106,3 107,5 30 Andra transportmedel Other transport equipment 103,4 105,1 114,0 134,3 137,3 134,2 138,8 31 Möbler Furniture 100,9 102,9 107,1 109,8 111,2 113,4 115,3 32 Andra tillverkade varor Other manufactured goods 103,2 103,8 107,3 114,1 111,0 110,8 119,4 33 Reparation och installation av maskiner och apparater Repair and installation of machinery and equipment 103,6 108,1 110,6 115,8 119,6 122,0 124,9 D El, gas, värme och kyla Electricity, gas, steam and air conditioning 117,8 115,8 138,3 138,9 148,5 139,3 109,4 E Vattenförsörjningstjänster; avloppsrenings-, avfallshanterings- och saneringstjänster Watersupply; sewerage, waste management and remediation activities 106,5 117,1 117,4 112,3 126,2 130,3 130,4 Se Tabellanmärkningar. Källa: SCB Statistiska meddelanden serie PR 10 ( Statistikdatabasen: Priser och konsumtion. Statistiska centralbyrån 297

14 Priser och konsumtion Statistisk årsbok Tjänsteprisindex, producentprisindex för tjänster (2005=100) Service producer price index (2005=100) Produktgrupper enligt SPIN 2007, basår 1 Products according to CPA 2007, base year Hotelltjänster Hotel services 100,0 103,6 107,1 110,5 110,8 112,3 119,0 Uthyrning av lokaler Letting of own property (2010=100) ,0 102,1 Biluthyrning Car rental 100,0 102,1 106,9 97, ,9 113,6 Dataprogrammering och datakonsulttjänster m.m. Computer and related activities 100,0 98,7 100,5 103,6 102,7 101,8 102,2 Andra stödtjänster till transport Other transport services 100,0 104,0 106,7 114,3 112,5 113,6 110,5 Vägtransporter av gods Road transport of goods 100,0 102,4 103,8 112,2 112,5 113,5 117,6 Sjötransporter av gods Sea transport of goods 100,0 104,4 102,9 111,0 95,8 94,8 85,0 Juridiska tjänster Legal services 100,0 104,3 108,6 113,2 115,4 117,7 120,8 Revision och redovisning Auditing and accounting 100,0 102,2 107,3 111,9 112,5 115,8 119,6 Arkitekt- och teknisk konsultverksamhet Architectural and technical consultancy activities 100,0 101,1 104,6 110,2 113,1 114,2 116,5 Godshantering Cargo Handling (2006=100).. 100,0 102,8 102,7 106,8 108,2 110,8 Varulagring och magasinering Storage and warehousing (2006=100).. 100,0 102,7 105,1 109,7 112,4 113,3 Uthyrning av personal Provision of personnel activities (2006=100).. 100,0 102,6 105,5 105,4 107,5 109,0 1) 2005 om inte annat anges if not otherwise stated. Se Tabellanmärkningar. Källa: SCB Enheten för prisstatistik; Tjänsteprisindex, TPI, producentprisindex för tjänster ( Byggnadsprisindex för bostadshus (med avdrag för bidrag) inkl. mervärdesskatt (1968=100) Construction price index for residential buildings including VAT År Year Flerbostadshus Multi-dwelling buildings Gruppbyggda småhus Collectively built one- and two-dwelling buildings Anbudspriser Tender price Pågående priser Current price Funktionsprisindex Function price Kvalitetsprisindex Quality price index Anbudspriser Pågående priser Funktionsprisindex Kvalitetsprisindex ,0 820, ,8 152,4 707,6 685,8 855,7 122, ,3 879, ,8 152,4 737,5 741,0 907,9 124, ,5 885, ,7 153,6 745,1 734,9 937,3 127, ,5 896, ,8 148,7 733,5 748,6 881,0 121, ,0 863, ,1 141,9 665,4 715,8 891,3 135, ,7 858, ,6 142,0 645,4 670,4 853,6 134, ,7 856, ,3 145,7 681,1 658,2 892,2 132, ,8 935, ,0 150,8 803,0 750,7 969,6 122, ,0 968, ,4 156,0 844,3 848, ,6 126, , , ,2 169,0 899,9 871, ,6 126, , , ,2 158, ,0 972, ,4 148, , , ,9 178, , , ,6 144, , , ,7 170, , , ,9 150, , , ,3 164, , , ,4 149, , , ,7 149, , , ,9 149, , , ,4 155, , , ,9 150, , , ,2 151, , , ,9 152, , , ,8 161, , , ,1 162, , , ,3 161, , , ,6 160, , , ,0 151, , , ,8 147, , , ,6 155, , , ,5 156,3 1) Stor osäkerhet p.g.a. få objekt. Low reliability due to few buildings. 2) Fr.o.m är det en ny indexmodell. There is a new index model from year SCB Byggnadsprisindex, BPI ( 298 Statistiska centralbyrån

15 Statistisk årsbok Priser och konsumtion Fastighetsprisindex för småhus (1990=100 för länsindex, 1981=100 för övriga regioner) Real estate price index for one- and two-dwelling buildings (1990=100 for county indexes, 1981=100 for other regions) Län/Region County/Region Småhus för permanentboende Owner-occupied one- or two-dwelling buildings Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar och Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Hela riket Sweden Stockholms län Stor-Stockholm Östra Mellansverige Småland med öarna Sydsverige Stor-Malmö Västsverige Stor-Göteborg Norra Mellansverige Mellersta Norrland Övre Norrland Hela riket Fritidshus Holiday homes Stockholms län Södra Ostkusten, Öland och Gotland Västkusten Sydsverige Göta- och Svealands inland utom Dalarnas län Norra ostkusten t.o.m. Höga kusten Nedre Norrlands inland samt Dalarnas län Övre Norrland Hela riket Källa: SCB Statistiska meddelanden serie BO 41 ( Statistikdatabasen: Boende, byggande och bebyggelse. Statistiska centralbyrån 299

16 Priser och konsumtion Statistisk årsbok Kostens sammansättning och näringsvärde per person och dag Food composition and nutritional value per person and day Joule per person och dag Joules per person and day * Bröd och spannmålsprodukter Cereals MJ 3,0 3,3 3,5 3,8 4,0 Kött, köttvaror Meat and meat products MJ 1,3 1,2 1,4 1,6 1,8 Fisk, kräftdjur och blötdjur 0,2 0,2 0,2 0,3 0,4 Fish crustaceans and molluscs MJ Mjölk, grädde och mjölkpulver 1,4 1,2 1,2 1,1 1,1 Milk, cream and milk-powder MJ Ost Cheese MJ 0,5 0,6 0,6 0,6 0,7 Ägg Eggs MJ 0,2 0,2 0,2 0,1 0,1 Matfett Edible fats MJ 1,7 1,5 1,2 1,0 1,0 Köksväxter, frukter och bär 0,9 1,1 1,0 1,1 1,1 Vegetables, fruits and berries MJ Potatis och potatisprodukter 0,6 0,6 0,6 0,6 0,8 Potatoes and potato products MJ Socker och sirap Sugar and syrup MJ 0,9 0,7 0,5 0,4 0,3 Andra livsmedel Other food products MJ 0,9 1,0 1,3 1,3 1,4 Alkoholhaltiga drycker, malt- och läskedrycker 0,6 0,7 0,8 0,8 0,9 Alcoholic beverages, beer and soft drinks MJ Samtliga varuslag Total MJ 12,3 12,3 12,5 12,9 13,7 Näringsvärde per person och dag Nutritional value per person and day * Kolhydrater 1, g Carbohydrate 1, g Fett, g Fat, g Protein, g Järn 2, mg Iron 2, mg 18,7 19,2 13,9 15,2 15,7 Kalcium, mg Calcium, mg C-vitamin, mg Vitamin C, mg A-vitamin, retinolekvivalenter, RE 3 Vitamin A, retinal equivalent, RE Tiamin, mg Thiamine, mg 1,8 1,8 2,0 2,0 2,1 1) Fr.o.m ingår inte kostfibrer i kolhydratvärdet. From year 1995 dietary fibres are no longer included in values for carbohydrates. 2) Fr.o.m har järnberikningen av siktat mjöl och mjölprodukter upphört. From year 1995 the enrichment of iron in sifted flour and flour products has ceased. 3) RE = summan av färdigbildad retinol i kosten och vitamin A aktivitet från beta-karoten. RE = the sum of preformed retinal and vitamin A activity from beta-carotene. Källa: Jordbruksverket ( Konsumtionen av livsmedel och dess näringsinnehåll Konsumtion av livsmedel m.m. Food consumption Livsmedel Food Kvantitet, milj. kg resp. liter Quantity * Bröd och spannmålsprodukter Cereals Mjöl och gryn Flour and hulled grain ,3 174,9 169,3 175,1 Mjölprodukter Flour products 134,8 126,1 132,2 145,2 146,6 Knäckebröd, flatbröd 1, 2 Crispbread and flatbread 1, 2 34,6 32,1 32,7 32,7 30,8 Mjukt matbröd Soft bread 473,6 460,2 510,6 498,7 515,4 Kaffebröd Coffee rolls, etc. 33,7 35,7 42,3 38,7 37,5 Konditorivaror 3 Confectionery 3 95,3 88,1 77,4 110,4 107,9 Kex, rån m.m. Biscuits, etc 46 45,7 42,1 41,4 40,4 Kött och köttvaror Meat and meat products Kött och fläsk, färskt och fryst 4 Meat, fresh and frozen 4 412,3 418,6 396,0 404,3 405,2 Fjäderfäkött, färskt och fryst Poultry meat, fresh and frozen 134,2 138,2 152,2 148,0 156,2 Charkuterivaror, oblandade Cured meats and provisions, unmixed 39,9 40,8 48,7 44,4 48,5 Charkuterivaror, blandade Cured meats and provisions, mixed 165, ,3 162,4 161,4 Köttkonserver Canned meat 7,2 4,6 2,7 2,3 3,8 Fisk, kräftdjur och blötdjur Fish, etc. Fryst filead fisk Frozen fillets 26,7 34,1 34,6 35,9 34,3 Konserver och beredd fisk Canned and prepared fish 92,2 98,5 87,3 86,9 84,0 300 Statistiska centralbyrån

17 Statistisk årsbok Livsmedel Konsumtion av livsmedel m.m. (forts.) Priser och konsumtion Kvantitet, milj. kg resp. liter * Mjölk, grädde och ost Milk, cream, etc. Direktförsåld och hemmaförbrukad mjölk Milk sold outside dairies and consumed on farms 8 7,1 6,5 6,1 5,7 Standardmjölk >2,0 % Whole milk >2,0 % 242,7 237, ,3 Mjölk < 2,0 % Milk < 2,0 % 666, ,2 626,0 Syrade produkter < 1,0 % Fermented products < 1.0% 88 79,9 76,6 67,7 62,7 Syrade produkter 1,0 % - 2,0 % Fermented products 1.0% 2.0% 31, ,4 44,7 47,0 Syrade produkter > 2,0 % Fermented products > 2.0% 174,5 170,2 181,3 191,2 197,1 Tunn grädde, gräddfil, < 29 % Thin cream, sour cream 32, ,3 34,7 33,5 Tjock grädde, > 29 % Thick cream 48,7 50,4 54,1 62,9 66,0 Mjölkpulver Milk powder 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 Hårdost Hard cheese 118,4 115,2 116, ,4 Mesvaror, smältost och annan ost Other cheese 43,2 47,1 47,5 50,3 49,1 Ägg 5 Eggs 5 90,4 87,8 92, ,1 Matfett m.m. Edible fats, etc. 117,5 122,1 116,9 120,2 117,9 Smör Butter 15,1 16, ,9 21,1 Hushållsmargarin 6 Household margarine 6 102,4 105,5 99,9 99,3 96,8 Köksväxter, frukter och bär Vegetables, fruits and berries Köksväxter, färska och frysta Vegetables, fresh and frozen 553,4 540,9 546,2 557,1 556,5 Frukter och bär, färska och frysta Fruits and berries, fresh and frozen 591,4 605,2 598,2 544,2 589,4 Mandel och nötter Almonds, nuts 20,7 23,2 24,3 25,3 25,0 Soppor, även konserverade 7 Soups 7 41,5 41,8 41,2 37,5 41,6 Saft Juices 198,0 216,2 202,8 138,7 150,5 Potatis och potatisprodukter Potatoes Potatis, färsk 8 Potatoes, fresh 8 417,1 410,9 410,7 415,4 406,1 Socker och sirap Sugar and syrup Socker Sugar 59,3 58,8 58,4 61,7 61,8 Kaffe, te och kakao Coffee, tea and cocoa Kaffe, rostat Coffee, roasted 73, ,5 74,0 83,8 Te Tea 2,2 3,4 3,7 3,8 3,5 Choklad- och konfektyrvaror Sweets, etc. 137,2 142,5 145,2 140,8 140,5 Glass Ice cream 110,4 108,2 101,4 96,5 97,9 Malt- och läskedrycker Beer, soft drinks Kolsyrade läskedrycker och mineralvatten Carbonated beverages and mineral waters 919,2 901,6 881,6 912,5 918,5 Svagdricka, lättöl och öl, typ A Light beer 215,2 201,3 186,5 182,6 171,0 Alkoholhaltiga drycker 9 Alcoholic beverages 9 Starköl Strong beer 275,9 288,7 294,6 305,8 305,0 Vin Wine ,3 200,8 215,4 222,4 Spritdrycker Spirits 24,6 24,8 25,8 26,4 27,2 1) Inkl. ströbröd framställt av knäckebröd. Incl. bread crumbs from crispbread. 2) Fr.o.m redovisas skorpor och skorpmjöl tillsammans med knäckebröd. Incl. rusks and raspings from year ) Inkl. crêpes, pizza och piroger. Incl. crepes, pizzas and pirogues. 4) Inkl. innanmat och färdiglagad mat innehållande kött. Incl. entrails and ready-cooked food containing meat. 5) Uppgifterna baseras på bristfälligt material och är därför osäkra. The data is based on insufficient material and should therefore be interpreted with caution. 6) Inkl. lättmargarin, Bregott och matolja. Incl. low-fat margarine, Bregott and cooking oil. 7) Uppgifterna avser såväl torkade som färdiga soppor, fr.o.m är uppgifterna inte helt jämförbara med tidigare år. The data refers to dried as well as prepared soups. Data from year 2005 are not fully comparable with data from earlier years. 8) Inkl. konsumtion av skalad potatis. Uppgifterna baseras på ett bristfälligt material och är därför osäkra. Incl. consumption of peeled potatoes. The data is based on insufficient material and should therefore be interpreted with caution. 9) Uppgifterna avser försäljning av spritdrycker i detaljhandel och servering. The data refers to spirits in retail trade as well as spirits served in restaurants, cafés etc. Källa: Statens jordbruksverk ( och SCB: Jordbruksstatistisk årsbok ( Konsumtionen av livsmedel och dess näringsinnehåll. Statistiska centralbyrån 301

18 Priser och konsumtion Statistisk årsbok Livsmedel Food Konsumtion av livsmedel m.m., kg respektive liter per capita Food consumption per capita Kg resp. liter Quantity Livsmedel Kg resp. liter * * Bröd och spannmålsprodukter Cereals Mjölkpulver Milk powder 0,1 0,0 Mjöl och gryn Flour and hulled grain 22,0 18,7 Hårdost Hard cheese 13,1 13,8 Mjölprodukter, exkl. bröd och konditorivaror Mesvaror, smältost och annan ost Flour prod other than bread and Other cheese 3,2 5,3 confectionery 9,4 15,6 Ägg 10 Egg 10 11,7 10,6 Knäckebröd, flatbröd 1, 2 Hard rye-bread 1, 2 5,6 3,3 Matfett m.m. Edible fats, etc. 19,0 12,6 Mjukt matbröd 3 Soft bread 3 30,9 55,0 Smör Butter 2,2 2,2 Kaffebröd Coffee rolls, etc. 3,8 4,0 Hushållsmargarin 11 Household margarine 11 16,7 10,3 Konditorivaror 4 Confectionery 4 4,6 11,5 Köksväxter, frukter och bär Kex, rån m.m. Biscuits, etc. 6,2 4,3 Vegetables, fruits and berries Kött och köttvaror Meat and meat products Köksväxter, färska och frysta Kött och fläsk, färskt och fryst 5, 6 Vegetables, fresh and frozen 42,6 59,3 Meat, fresh and frozen 5, 6 27,3 43,3 Frukter och bär, färska och frysta Fjäderfäkött, färskt och fryst 6, 7 Fruits and berries, fresh and frozen 55,1 62,8 Poultry meat, fresh and frozen 6, 7 5,4 16,7 Soppor, även konserverade 12 Soups 12 3,4 4,4 Charkuterivaror, oblandade 6 Saft Juices 18,9 16,0 6 Cured meats and provisions, unmixed 4,6 5,2 Potatis och potatisprodukter Potatoes Charkuterivaror, blandade 6 Potatis, färsk 13 Potatoes, fresh 13 60,4 43,3 6 Cured meats and provisions, mixed 14,7 17,2 Socker och sirap Sugar and syrup Köttkonserver 6 Canned meat 6 1,8 0,4 Socker Sugar 13,9 6,6 Fisk, kräftdjur och blötdjur 8 Fish, etc. 8 Kaffe, te och kakao Fryst filead fisk Frozen fillets 2,7 3,7 Coffee, tea and cocoa Konserver och beredd fisk Kaffe, rostat Coffee, roasted 9,0 8,9 Canned and prepared fish 6,7 9,0 Te Tea 0,3 0,4 Mjölk, grädde och ost Milk, cream, etc. Choklad- och konfektyrvaror Sweets, etc. 11,1 15,0 Standardmjölk >2,0 % Whole milk >2,0 % 54,3 26,4 Glass Ice cream 13,8 10,4 Mellanmjölk, lättmjölk, minimjölk m.m.< 2,0 % Malt- och läskedrycker Beer, soft drinks 100,7 116,2 Medium-fat and low-fat milk < 2,0 % 70,5 66,8 Kolsyrade läskedrycker o mineralvatten Syrade produkter < 1,0 % 7,0 6,7 Carbonated beverages and mineral waters 59,5 97,9 Fermented Products < 1.0 % Svagdricka, lättöl och öl, typ A Light beer 41,3 18,2 Syrade produkter 1,0 % - 2,0 % 1,1 5,0 Alkoholhaltiga drycker 14 Syrade produkter > 2,0 % 19,2 21,0 Alcoholic beverages 14 Tunn grädde 9, gräddfil Starköl 14 Strong beer 14 19,0 32,5 Thin cream 9, culture cream 2,4 3,6 Vin 14 Wine 14 12,2 23,7 Tjock grädde 9 Thick cream 9 6,2 7,0 Spritdrycker 14 Spirits 14 4,4 2,9 1) Inkl. ströbröd framställt av knäckebröd. Incl. bread crumbs from crispbread. 2) Fr.o.m redovisas skorpor och skorpmjöl tillsammans med knäckebröd. Incl. rusks and raspings from year ) Fr.o.m redovisas tunnbröd tillsammans med mjukt matbröd. Incl. thin flat unleavened bread from year ) Inkl. crêpes, pizzor och piroger. Incl. crepes, pizzas and pirogues. 5) Inkl. innanmat och färdiglagad mat innehållande kött. Incl. entrails and ready-cooked food containing meat. 6) Jämförelse med tidigare år bör göras med viss försiktighet p.g.a. ändring i källmaterial. Comparisons between years should be made with caution due to changes in source data. 7) Fr.om ingår inte kasserade slaktkycklingar. Condemned poultry carcasses are not included from year ) Färsk fisk redovisas inte fr.o.m. år 2000 p.g.a. att dataunderlaget anses alltför osäkert. As of 2000, fresh fish is not reported due to uncertain data. 9) Fr.o.m. år 2000 är fetthaltsgränsen 29 %, tidigare år gällde 27 %. Detta innebär att redovisade siffror före år 2000 inte är helt jämförbara med de som redovisats senare år. From year 2000 the fat content in thick cream is at least 29 %, the limit was earlier 27 %. 10) Uppgifterna baseras på ett bristfälligt material och är därför osäkra. Includes consumption of peeled potatoes. The data is based on insufficient material and should therefore be interpreted with caution. 11) Inkl. lättmargarin, Bregott och matolja (där uppgifterna fr.o.m. år 2005 inte är helt jämförbara med tidigare år). Incl. low-fat margarine, Bregott and cooking oil. Data from year 2005 are not fully comparable with data from earlier years. 12) Uppgifterna avser såväl torkade som färdiga soppor, fr.o.m är uppgifterna inte helt jämförbara med tidigare år. The data refers to dried as well as prepared soups. Data from year 2005 are not fully comparable with data from earlier years. 13) Inkl. konsumtion av skalad potatis. Uppgifterna baseras på ett bristfälligt material och är därför osäkra. Includes consumption of peeled potatoes. The data is based on insufficient material and should therefore be interpreted with caution. 14) Uppgifterna avser försäljning av spritdrycker i detaljhandel och servering. The data refers to spirits in retail trade as well as spirits served in restaurants, cafés etc. Källa: Statens jordbruksverk ( och SCB: Jordbruksstatistisk årsbok ( Konsumtionen av livsmedel och dess näringsinnehåll. 302 Statistiska centralbyrån