Priser och konsumtion Prices and consumption

Transkript

1 Prices and consumption Foto: Jan-Aage Haaland

2 14 Priser och konsumtion Prices and consumption Prices and consumption 14.2 Fastighetspriser. 303 Real estate prices 14.3 Konsumtionen av livsmedel. 304 Consumption of food 14.4 Levnadskostnadsindex (juli 1914=100) 306 Cost-of-living index 14.5 Kronans värde över tiden med hänsyn till konsumentprisernas utveckling. 306 The value of the Swedish krona as reflected in the development of consumer prices 14.6 Konsumentprisindex, 12-månadersförändringar, procent (Inflationstakten). 307 Consumer Price Index, yearly changes, percent (Inflation rate) 14.9 Prisbasbeloppet enligt lagen om allmän försäkring. 310 Basic amount according to the National Insurance Act Producentprisindex (2005=100) 311 Producer price index Tjänsteprisindex, producentprisindex för tjänster (2005=100). 312 Service producer price index (2005=100) Byggnadsprisindex för bostadshus (med avdrag för bidrag) inkl. mervärdesskatt (1968=100). 312 Construction price index for residential buildings including VAT Fastighetsprisindex för småhus (=100 för länsindex, 1981=100 för övriga regioner) 313 Real estate price index for one- and twodwelling buildings (=100 for county indexes, 1981=100 for other regions) 14.7 Konsumentprisindex (totalindex), månadstal (1980=100), fastställda tal och beräknade årsmedeltal. 308 Consumer price index (total), monthly, fixed index and calculated annual averages Kostens sammansättning och näringsvärde per person och dag 314 Food composition and nutritional value per person and day 14.8 Konsumentprisindex enligt COICOP och nettoprisindex 309 Consumer price index, by COICOP and net price index Konsumtion av livsmedel m.m., kg respektive liter per capita. 316 Food consumption per capita Konsumtion av livsmedel m.m. 314 Food consumption

3 14.1 Prices and consumption Priserna på alkoholhaltiga drycker och tobak blev i genomsnitt 4,7 procent högre under. Kostnaderna för hälso- och sjukvård steg med 2,8 procent medan priserna för transport ökade med 1,7 procent. Men alla priser har inte ökat priserna inom post och telekommunikationer sjönk i genomsnitt med 4,2 procent. Konsumentprisindex (KPI) används på flera viktiga sätt i dagens samhälle. KPI-siffrorna har en central roll som allmän information i samhällsdebatten och i resonemang om löner och liknande. Pensioner och andra sociala förmåner är ofta kopplade till KPI så att de automatiskt justeras i takt med prisutvecklingen. Sådan indexreglering är också vanlig i många avtal. Riksbanken och ekonomiska bedömare behöver siffrorna för att kunna bedöma det aktuella läget i samhällsekonomin. KPI är färskvara och visar månad för månad hur prisläget utvecklas. Utvecklingen mäts genom att undersöka vad olika varor kostar i olika affärer. Alla slags konsumentvaror och konsumenttjänster ska omfattas från kläder, frisör- och biobesök till bostad och bil. Den här KPI-korgens sammansättning svarar mot de svenska hushållens konsumtionsmönster. Den innehåller alltså olika slags varor och tjänster i de proportioner som hushållen konsumerar dem. Under året följer man hela tiden samma korg, med samma varor och tjänster. På så sätt blir resultaten jämförbara mellan månaderna. Förändringarna i KPI beror i princip bara på ändrade priser. Inför varje nytt år uppdaterar man KPI-korgens sammansättning. Det gör man för att fånga det aktuella konsumtionsmönstret. Den officiella serien med KPI-tal utgår från år 1980; detta års prisläge svarar mot ett KPI-tal lika med 100. För mars 2013 var KPI-talet uppe i 314,65, vilket innebär att en korg med konsumentprodukter som 1980 kostade 100 kr nu för tiden kostar 314,65 kr (mars 2013). Indextalet följer alltså prisläget på konsumentprodukter. KPI-korgen och prisutvecklingen under 301

4 Under år minskade konsumentprisindex med totalt procent. Priserna ändrades inom många områden och förändringarna påverkar KPI olika mycket. Nedan redovisar vi de genomsnittliga prisförändringarna som har skett under för olika varor och tjänster. Transport Priserna inom transport steg 1,7 procent, vilket bidrog till att öka konsumentpriserna totalt med procentenheter. Till uppgången bidrog höjda priser på drivmedel (2,8 procent) samt höjda priser på transporttjänster (7,3 procent). Livsmedel och alkoholfria drycker Priserna på livsmedel och alkoholfria drycker steg med 1,9 procent, vilket bidrog till att öka konsumentpriserna med totalt 0,2 procentenheter. Till uppgången bidrog framför allt höjda priser på grönsaker (7,0 procent), frukt (5,2 procent) samt kött (3,0 procent). Post och telekommunikationer Priserna för post och telekommunikationer sjönk med 4,2 procent, vilket bidrog till att sänka konsumentpriserna med procentenheter. Till nedgången bidrog i huvudsak sänkta priser på teletjänster och utrustning (-4,6 procent). Alkoholhaltiga drycker och tobak Priserna på alkoholhaltiga drycker och tobak steg med i genomsnitt 4,7 procent, vilket bidrog till att öka konsumentpriserna med totalt 0,2 procentenheter. Till uppgången bidrog framför allt höjda priser på tobak (1 procent). Rekreation och kultur Prissänkningar inom området rekreation och kultur motverkade den totala uppgången med 0,2 procentenheter. Priserna inom området sjönk med 2,0 procent. Till nedgången bidrog framför allt sänkta priser på audiovisuell och fotografisk utrustning (-14,0 procent) och övriga fritidsvaror (-2,0 procent). Prisnedgången dämpades av prishöjningar på tidningar, böcker och skrivmaterial (4,2 procent) samt paketresor (7,7 procent). Kläder och skor Priserna på kläder ökade med 0,2 procent och priserna på skor minskade med 2,1 procent. Den samlade effekten blev att genomsnitts-priserna för kläder och skor minskade med 0,2 procent. Boende Boendekostnaderna minskade med procent. Det bidrog till att sänka den totala konsumentprisnedgången med 0,5 procentenheter. Till nedgången bidrog framför allt minskade räntekostnader (-12,6 procent), sänkta kostnader för eldningsolja (- procent) samt prissänkningar inom gruppen el (- procent). Inventarier och hushållsvaror Priserna på inventarier och hushållsvaror sjönk med i genomsnitt 2,0 procent, vilket bidrog med procentenheter till den totala konsumentprisnedgången. Till nedgången bidrog främst sänkta priser på möbler (-1,9 procent) samt sänkta priser på hushållstextilier (-4,6 procent). Hälso- och sjukvård Priserna på hälso- och sjukvård ökade med 2,8 procent, vilket bidrog till att öka konsumentpriserna med totalt procentenhet. 302 Utbildning Priserna på utbildning ökade med procent, vilket inte hade någon nämnvärd påverkan på konsumentpriserna totalt sett. Restaurang och logi Priserna inom huvudgruppen restaurang och logi steg med 0,2 procent, vilket inte hade någon nämnvärd påverkan på konsumentpriserna totalt sett. Diverse varor och tjänster Priserna på diverse varor och tjänster steg med procent, vilket påverkade konsumentpriserna uppåt med procentenhet. Till uppgången bidrog bland annat ökade priser på personlig hygien (2,6 procent) och övriga tjänster (3,1 procent). Källa: SCB Konsumentprisindex (

5 14.2 Fastighetspriser Real estate prices Att köpa eget hus är ofta den största investering vi gör under vår livstid. Huspriserna och dess utveckling berör alltså en väldigt stor del av befolkningen i Sverige. Genomsnittspriset för en småhusfastighet var 2,1 miljoner kronor. Ungefär 55 procent av befolkningen mellan 16 och 84 år bor i småhus (friliggande villor, radeller kedjehus). För husköpet krävs det plånböcker av varierande storlek beroende på var i landet vi vill bosätta oss. Köpeskilling för småhus: medelvärde per kommun för permanentboende (ej tomträtt) Dyrast i storstadsregionerna Högst huspriser får vi, inte oväntat, betala i landets storstadsregioner. I Stor-Stockholm hittar vi landets tre dyraste kommuner: Solna, Danderyd och Lidingö. I dessa var medelpriset över 6,5 miljoner kronor för ett småhus år. Av de tio kommuner med högst medelpriser ligger nio av dem i Stor-Stockholm. Efter de tre ovan nämnda kommuner kommer Sundbyberg, Nacka, Vaxholm, Stockholm, Sollentuna och Täby. Den dyraste kommunen utanför Stockholmsregionen finner vi på Västkusten. Där är husen som dyrast i Göteborg med ett medelpris på nästan 3,8 miljoner. Övriga kommuner i Göteborgstrakten med ett genomsnittligt pris över 3 miljoner kronor var Partille, Mölndal och Öckerö. Även i de skånska kommunerna Vellinge, Lomma, Malmö och Lund var medelpriset över 3 miljoner. Lägst priser i norra Sverige De kommuner där det är billigast att köpa hus är nästan uteslutande glesbygdskommuner i norra Sveriges inland. Åsele i Västerbottens län var den kommun i landet som hade det lägsta genomsnittspriset år, nämligen kronor. I kommunerna Bjurholm, Övertorneå, Sorsele, Norsjö, Överkalix, Ragunda och Dorotea fick man ett småhus för mindre än kronor i genomsnitt. Större bostadsyta i de dyraste kommunerna Husen i de tio dyraste kommunerna hade en genomsnittlig bostadsyta på 129 kvadratmeter med en biyta på 37 kvadratmeter. I de tio kommuner med de lägsta priserna var bostadsytan 109 kvadratmeter med en biyta på 51 kvadratmeter. Majoriteten av småhusen som såldes i både de dyraste och de billigaste kommunerna var friliggande villor. Kartografi: SCB, Enheten miljöekonomi och naturresurser ( Källa: SCB Fastighetspriser och lagfarter ( 303

6 14.3 Konsumtionen av livsmedel Consumption of food Vi äter allt mer bröd och konditorivaror. Under åren 1980 ökade konsumtionen med 43 procent, från 50 till 72 kg per person och år. Om vi tittar närmare på bröd- och spannmålsprodukterna kan vi notera att befolkningen nu äter betydligt mer mjukt matbröd och konditorivaror än tidigare. Däremot äter vi ungefär lika mycket kaffebröd som år 1980, men mindre knäckebröd. Vi konsumerar också betydligt mindre mjöl. Konsumtion av mjölk 1960 Konsumtion av några bröd- och spannmålsprodukter, kg per person och år Mjöl Knäckebröd Kaffebröd Mjukt matbröd Konditorivaror 1980 Förändring procent 16,3 6,1 9,2 3 9,5 3,5 8,3 51,2 8, Konsumtionen av färskt och fryst kött har ökat med 85 procent från 28 kg per person och år till 51 kg. Av dessa äter vi 13 kg nötkött (inkl. kalv), 17 kg griskött samt 17 kg kött från fjäderfä. Konsumtionen av fårkött ökar men är fortfarande mycket blygsam drygt ett kilo per person och år. Konsumtion av färskt och fryst kött samt charkuterivaror, kg per person och år Nöt Gris Fjäderfä Får Charkuterivaror etc Förändring procent 6,1 1 4,3 1 17,2 17,3 1, ,3 21,7-14 Under perioden har även ostkonsumtionen ökat från 14 till 18 kg. Det kan jämföras med konsumtionen av smör och margarin som nästintill har halverats. Från att år 1980 ha varit 21 kg är den nere i 12 kg per person år. Vi äter allt mer färska frukter och bär och konsumtionen har ökat med 18 procent, från 54 till 64 kg per person och år. Vi äter också allt mer rotfrukter. Konsumtionen ökade från 6 till 12 kg, vilket är en fördubbling, under perioden Även konsumtionen av färska köksväxter fördubblades under perioden ifråga från 22 till 47 kg. Däremot äter vi mindre färskpotatis än tidigare. Vår konsumtion har minskat från 65 till 45 kg per person. Konsumtion av rotfrukter, potatis, köksväxter samt frukt och bär 1960 Mjölkkonsumtionen (inkl. syrade produkter) minskade med 33 procent under åren 1980, från 183 till 122 liter per person och år. Konsumtionen av grädde ökade däremot med 43 procent, till 11 liter per person. 304

7 Konsumtion av godis och glass samt såser 1960 Konsumtion av starköl, vin och läskedrycker 1960 Direktkonsumtionen av socker har minskat kontinuerligt sedan Samtidigt har konsumtionen av choklad och konfektyrvaror samt läskedrycker ökat kraftigt. Fler kalorier än vad vi behöver Den totala energitillförseln från livsmedel (exklusive alkoholhaltiga drycker), ökade under perioden 1980 från till kj per person och dag, eller från till kcal. En vuxen kvinna behöver cirka kilokalorier om dagen, en vuxen man cirka kilokalorier. Fler kalorier kan leda till övervikt såvida de inte förbränns. Man kan dra vissa slutsatser inom detta område efter att ha läst kapitlet Hälso- och sjukvård, tabellen Överviktiga samt därav feta bland män och kvinnor i olika åldrar. Av energitillförseln kom 28 procent från bröd- och spannmålsprodukter, 23 procent från mejeriprodukter och ägg samt 13 procent från kött och köttvaror. Källa: Jordbruksverket Statistikrapport 2013:04, Konsumtionen av livsmedel och dess näringsinnehåll ( Foto: Jan-Aage Haaland 305

8 14.4 Levnadskostnadsindex (juli 1914=100) Cost-of-living index Källa: SCB Konsumentprisindex 1830 ( Kronans värde över tiden med hänsyn till konsumentprisernas utveckling The value of the Swedish krona as reflected in the development of consumer prices Läs så här: 1 krona motsvarar 0,02 kronor i 1900 års penningvärde. 1 krona 1970 motsvarar 3 kronor i 1950 års penningvärde. 1 krona 1900 motsvarar 57 kronor i års penningvärde. År Index ,15 8 2,24 3,02 4,73 7,03 16,99 35,30 44, , , , ,23 2, , , , , , ,44 2,23 3,73 3,13 3 1,49 15,54 5,39 9,02 7,57 5,62 3, ,20 18,74 15, ,46 40,52 14,06 23,51 19,74 14,65 9,36 48,83 16,94 28,33 23,78 17,65 11, , ,41 5,02 6,30 7,59 0,06 0, , ,08 2,61 3,14 0,03 0,03 0,09 0,05 0,06 0,09 3 0, ,25 1 0,02 0,02 0,07 0,04 0,05 0, ,21 0,02 0,02 0,06 0,04 0,04 0,06 0, Källa: SCB Konsumentprisindex 1830 ( 306

9 14.6 År Konsumentprisindex, 12-månadersförändringar, procent (Inflationstakten) Consumer Price Index, yearly changes, percent (Inflation rate) Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 0,0 1,9 3,2 1,9 0,0-0,2-4,8 5,2 1 8,4 6,6 4,7 3,1 6,2 7,3 8,3 9,7 9, ,2 1,9 3,1 2,0-2,6 1,4 - -0,2 2,6 1,7 5,0 2,4 13,1 8,2 6,4 5,2 3,4 5,3 8,7 7,8 8,2 9,0 12,9 13,5 0,0 2,9 0,2 3,4 1,9-0,2 3,0 1,7-1,4 2,6 5,0 10,5 1 6,4 5,4 3,8 4,3 8,0 9,0 8,3 8,6 13,0 13,5-0,5-1,9 0,2 2,2 2,6-2,9 5,2 2, ,4 6,1 3,4 4,6 7,7 8,8 8,4 8,7 12,9 13,6-0,2 1,2-3,9 1,7 2,8 2,8 2,1 4,9 2,2 1 10,2 6,5 6,4 3,5 3,4 8,2 8,9 8,7 8,5 13,2 1-3,1-4,2 1,9 0,0 0,5 2,6 2,4 4,8 2,1 1 9,8 6,6 6,9 3,7 8,1 8,1 8,9 8,5 1 13,1-1,2 4,1 1,9 1,7 1,7 2,0 0,2-2,6 4,7 1,9 9,1 1 6,1 6,1 4,3 4,0 7,7 7,5 9,0 8,3 13,4 13,2 3,4-1,2 4,3 0,5 2,9-2,6 4,8 2,1 8,2 1 6,3 5,8 5,0 3,9 6,9 7,7 9,3 7,7 13,6 1 3,2 1,4-1,9 4,4 2,2 0,5 1,7 3,0-1,2 0,0 2,1 2,6 4,2 8,1 1 6,4 5,6 5,0 4,4 6,7 7,7 9,5 7,5 1 15,0 2,9-4,0 0,5 - -0,2 2,2 2,4 4,3 7,8 11,2 6,5 5,9 5,1 4,1 6,8 7,3 8,8 8,3 1 15,5-2,8-1,7 2, ,2 4,9 7,9 11,4 6,5 5,8 5,4 3,5 6,9 7,3 8,6 8,8 10,2 14,6-3,5 2,1-1,2-0,2 2,1 4,1 1,9 7,9 1 6,6 6,0 5,1 5,6 8,2 9,2 9,6 9,1 14,1 Källa: SCB Konsumentprisindex ( 307

10 14.7 År Year Konsumentprisindex (totalindex), månadstal (1980=100), fastställda tal och beräknade årsmedeltal Consumer price index (total), monthly, fixed index and calculated annual averages Jan. Feb. Mars March April Maj May Juni June Juli July Aug. Sept. Okt. Oct. Nov. Dec. Årsmedeltal1 Annual average 199,0 218,9 230, , ,6 254,6 256,9 256,2 257,5 261,7 268,8 276,0 278,0 277,9 279,59 285,01 294,09 297,88 299,79 306, ,00 199,9 225, , ,8 254,2 256,6 256,3 258,7 262,6 269,4 278,4 277,3 279, ,45 295,28 297, ,02 313, ,4 225, , ,0 255,2 257,0 257,3 259,9 264, ,8 279,4 279,8 282,89 288,33 298,08 298, ,80 314,65 205,2 227,1 231,9 243,7 247,8 255,0 257,6 257,0 257,7 257,9 260,0 266,9 272,9 278,8 279,4 280,2 284,32 289,79 299,67 299, ,44 315,49 314,03 206,4 227,3 232,0 243,1 248,3 255,3 257,3 257,0 258,1 258, ,7 273,6 278, ,76 289, ,45 302,92 312,02 315,23 314,54 206,2 227, ,4 255,1 256,3 257,4 257,6 258,7 261,2 268,3 273,2 277,7 278, ,68 289,95 302, ,97 311,28 314,45 313,99 208,2 227,1 231,2 241,9 248,4 254,8 255,7 257,3 257,0 257,6 260,0 266, ,8 278,5 279,4 284,19 289,49 302,11 298,80 302, ,23 313,55 209,6 226, ,5 254,5 254,5 257,4 255,7 257,6 260,2 267,6 272,4 276,7 278,2 279,9 284,38 289,41 301,98 299,42 302,06 311,23 313,55 313,84 212,0 229,2 234,6 244, ,2 256,0 259,8 256,8 259,4 262,0 269,9 274,5 278,7 280,2 281,9 286, , ,60 313,41 314,81 315,05 213, ,1 245, ,9 255,9 259,6 257,3 259,7 262,6 269,1 275,4 278, ,4 286,07 293,85 305, ,57 313,42 314,59 214, ,0 245, ,8 255,3 259,2 256,7 259, ,2 274,7 278,3 279,4 281,7 286,43 295,75 303, ,58 314,16 313,82 213, ,9 244, ,0 254,9 259,1 256,2 259, ,5 275,1 278,6 279, ,43 296,32 298, ,73 314,78 314,61 207,8 227,2 232,4 243,2 248,5 254,8 256,0 257,3 257,0 258, ,1 272,8 278,1 279, ,22 290, ,66 303,46 311,43 314,20 1) Årsmedeltalen kan skilja sig från årsmedeltalen i tab. 14.8, se not 1 för tab Se Tabellanmärkningar. Källa: SCB Statistiska meddelanden serie P 14 ( 1999), PR 14 (2000 ), Konsumentprisindex ( Statistikdatabasen:. 308

11 14.8 Konsumentprisindex enligt COICOP och nettoprisindex Consumer price index, by COICOP and net price index Varugrupp Commodity group Vägningstal, Weights Indextal (1980=100) Index numbers Årsmedeltal1 Annual averages ,1 239,91 244, ,26 273,16 276, ,43 382,63 412,23 423,82 428,34 432, ,6 164,67 168,65 166,89 169,38 174,16 176,87 175,3 327,3 338, ,44 356,24 355,70 386,70 392,07 226,0 748,8 362,2 220,26 752,27 368,00 221,29 772,65 372,09 221,92 763,09 386,51 225,77 769,39 388,98 224,31 793,91 404,86 222,63 807,39 417, ,29 425, ,12 181,93 173,47 168,02 165,02 161,75 158, ,54 187,76 182,28 183,21 181,97 179,74 175,77 397,5 407, ,83 456,27 470,56 483,64 485,9 305, ,3 317,41 284, ,12 290,51 247,36 332,91 300,50 254,02 340,59 299,01 252,06 349,46 302,47 256,58 353,02 311,43 261,71 361,97 314,20 264,94 2 Konsumentprisindex 2 Consumer price index 1 Livsmedel och alkoholfria drycker Food and non-alcoholic beverages 136,0 2 Alkoholhaltiga drycker och tobak Alcoholic beverages, tobacco 39,0 3 Kläder och skor Clothing and footwear 56,0 4 Boende Housing, water, electricity and fuels 26 5 Inventarier och hushållsvaror Furnishings and household goods 57,0 6 Hälso- och sjukvård Health 36,0 7 Transport 137,0 8 Post- och telekommunikation Communication 36,0 9 Rekreation och kultur 123,0 Recreation and culture 10 Utbildning3 Education 4,0 11 Restauranger och logi Restaurants and hotels 59,0 12 Diverse varor och tjänster Miscellaneous goods and services 56,0 Totalt Total 1 000,0 4 Nettoprisindex Net price index 1) Årsmedeltalen för konsumentprisindex totalt kan skilja sig från årsmedeltalen i tabell Årsmedeltalen i tab.14.8 påverkas av revideringar i undergrupper, årsmedeltalen i tab.14.7 beräknas på de fastställda månadstalen som ej ändras efter publicering. 2) Fr.o.m. publiceringen av KPI för januari 2000 tillämpas en ny produktindelning, COICOP, Classification of Individual Consumption by Purpose. Indextal enligt den nya indelningen finns tillbaka t.o.m i Sveriges statistiska databaser (SSD). The product classification was changed at the publishing for January 2000 to COICOP, Classification of Individual Consumption by Purpose. 3) Priser för huvudgruppen "10 Utbildning" har ej samlats in från 1980 och kan därför ej redovisas med 1980=100, huvudgruppen ingår dock i totalindex. 4) Vägningstal för nettoprisindex (: 767,02) = vägningstalet för konsumentprisindex exkl. nettot av indirekta skatter och subventioner. Se Tabellanmärkningar. Källa: SCB Konsumentprisindex ( Statistikdatabasen:. 309

12 14.9 År Year Månad Month 1970 Mars juli Aug. dec. Jan. Febr. Mars nov. Dec. Jan. juni Juli dec. Jan. Febr. juli Aug. dec. Jan. mars April nov. Dec. Jan. juni Juli sept. Okt. dec. Jan. febr. Mars juni Juli nov. Dec. Jan. mars April juni Juli aug. Sept. dec Prisbasbeloppet enligt lagen om allmän försäkring Basic amount according to the National Insurance Act Prisbasbelopp, kr1 Basic amount År Månad 1978 Jan. Febr. mars April dec. Jan. maj Juni sept. Okt. dec. Jan. Febr. Mars juni Juli okt. Nov. dec. Jan. febr. Mars maj Juni dec Prisbasbelopp, kr År Månad Prisbasbelopp, kr ) T.o.m. 1998: Basbelopp. 2) Ändring i reglerna för beräkningen av basbeloppet. 3) Fr.o.m gäller basbeloppet för helt år. 4) Ett tilläggsbelopp på 300 kr tillkommer i vissa fall ) Ett tilläggsbelopp på 400 kr tillkommer i vissa fall för tiden juli december Se Tabellanmärkningar. Källa: SCB Konsumentprisindex ( Statistikdatabasen:. 310

13 14.10 Producentprisindex (2005=100) Producer price index Produktgrupper enligt SPIN Products according to CPA A B E B C D E Produkter från jordbruk, skogsbruk och fiske Products from agriculture, forestry and fishing Totalindex Total Produkter från utvinning av mineral Products from mining and quarrying Tillverkade varor Manufactured products Livsmedel Food Drycker Beverages Textilvaror Textile products Trä och varor av trä och kork (utom möbler); varor av halm, rotting o.d. Wood and products of wood and cork (excl furniture), articles of straw and plaiting materials Papper och pappersvaror Pulp, paper, and paper products Stenkolsprodukter och raffinerade petroleumprodukter Coke and Refined petroleum products Kemikalier och kemiska produkter Chemicals and chemical products Gummi- och plastvaror Rubber and plastic products Andra icke-metalliska mineraliska produkter Non-metallic mineral products Metaller Basic metals Metallvaror, utom maskiner och apparater Fabricated metal products except machinery and equipment Datorer, elektronikvaror och optik Computer, electronic and optical products Elapparatur Electrical equipment Övriga maskiner Other machinery Motorfordon, släpfordon och påhängsvagnar Motor vehicles, trailers and semi-trailers Andra transportmedel Other transport equipment Möbler Furniture Andra tillverkade varor Other manufactured goods Reparation och installation av maskiner och apparater Repair and installation of machinery and equipment El, gas, värme och kyla Electricity, gas, steam and air conditioning Vattenförsörjningstjänster; avloppsrenings-, avfallshanterings- och saneringstjänster Watersupply; sewerage, waste management and remediation services juli 109,1 105,1 127,4 109, ,7 129,5 115, ,2 156,0 116,7 152,0 115,4 146,9 112,2 123,7 103,9 101,2 100,2 100,5 122,1 108,2 105, , ,4 115,7 106, ,6 112,9 115,5 111,7 105,7 158, ,1 105,9 104,5 114, ,0 105,3 115,4 125,0 104,2 106,6 143, ,1 106,1 104,6 106,5 122,6 114,5 114,9 124,2 121, ,1 107, , , ,3 112,6 115,5 136,1 109, ,0 158,6 148,2 104,7 108,8 118,5 123,5 122,6 127,0 129,7 127,7 103,4 107,0 110,0 114,9 115,3 118, ,4 102,6 118,0 106,0 138,1 108,7 139, ,3 113,0 138,6 115,1 144,2 117,5 137,7 116,7 125,4 103,2 107,4 112,8 117,8 116,1 118, ,2 93,1 106,2 103,6 85,5 109,6 105, ,7 109,5 78,1 115,2 118, ,9 116,0 64,5 115,5 114,6 58,9 115,9 117,5 54,8 115,7 117, ,7 104, ,9 106,3 107,5 103,9 103, ,1 102,9 114,0 107,1 134,3 109,8 137,3 111,2 134,2 113,4 138,8 115,3 148,2 114,2 103,2 103,8 107,3 114, ,4 117,9 103,6 108, ,8 119,6 122,0 124,9 127,0 117,8 115,8 138,3 138,9 148,5 139,3 109,4 114,5 106,5 117,1 117, , ,7 Se Tabellanmärkningar. Källa: SCB Statistiska meddelanden serie PR 10 ( Statistikdatabasen:. 311

14 14.11 Tjänsteprisindex, producentprisindex för tjänster (2005=100) Service producer price index (2005=100) Produktgrupper enligt SPIN, basår1 Products according to CPA, base year Hotelltjänster Hotel services Uthyrning av lokaler Letting of own property (=100) Biluthyrning Car rental Dataprogrammering och datakonsulttjänster m.m. Computer and related activities Andra stödtjänster till transport Other transport services Vägtransporter av gods Road transport of goods Sjötransporter av gods Sea transport of goods Juridiska tjänster Legal services Revision och redovisning Auditing and accounting Arkitekt- och teknisk konsultverksamhet Architectural and technical consultancy activities Godshantering Cargo Handling (2006=100) Varulagring och magasinering Storage and warehousing (2006=100) Uthyrning av personal Provision of personnel activities (2006=100) ,6 107,1 110, ,0 119,3 102,1 106,9 97,0 103,0 107,9 102,1 113,6 104,9 116,4 98,7 100,5 103, ,2 102,4 104,0 106,7 114, ,6 110,5 114,5 102,4 104,4 104,3 103,8 102,9 108,6 112, , ,8 115,4 113,5 94,8 117,7 117,6 85, ,8 124,7 102,2 107,3 111, ,8 119, ,6 102,8 110, ,1 106,8 114,2 108,2 116, , ,1 109,7 112, ,6 102,6 105,5 105,4 107,5 109,0 11 1) 2005 om inte annat anges if not otherwise stated. Se Tabellanmärkningar. Källa: SCB Enheten för prisstatistik; Tjänsteprisindex, TPI, producentprisindex för tjänster ( Byggnadsprisindex för bostadshus (med avdrag för bidrag) inkl. mervärdesskatt (1968=100) Construction price index for residential buildings including VAT År Year Flerbostadshus Multi-dwelling buildings Gruppbyggda småhus Collectively built one- and two-dwelling buildings Anbudspriser Tender price Pågående priser Current price Funktionsprisindex Function price Kvalitetsprisindex Quality price index Anbudspriser Pågående priser Funktionsprisindex Kvalitetsprisindex 865,0 904,3 900, ,0 849,7 891,7 994, , , , , , , , , , , , , , ,7 885,2 896, ,0 856,7 935,2 968, , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,5 152,4 152,4 153,6 148,7 141,9 142,0 145, ,0 169,0 158,3 178, ,2 149,8 155,1 151,4 161, ,2 155,3 159,8 707,6 737,5 745,1 733,5 665,4 645, ,0 844,3 899, , , , , , , , , , ,1 685, ,9 748,6 715, , ,6 871,4 972, , , , , , , , ,3 855,7 907,9 937, ,6 892,2 969, , , , , , , , , , , , ,7 127,4 121,7 135,7 134, ,5 126,0 148,1 144, ,5 149, ,3 156,3 162,2 1) Stor osäkerhet p.g.a. få objekt. Low reliability due to few buildings. 2) Fr.o.m är det en ny indexmodell. There is a new index model from year SCB Byggnadsprisindex, BPI ( 312

15 14.13 Fastighetsprisindex för småhus (=100 för länsindex, 1981=100 för övriga regioner) Real estate price index for one- and two-dwelling buildings (=100 for county indexes, 1981=100 for other regions) Län/Region County/Region Småhus för permanentboende Owner-occupied one- or two-dwelling buildings Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar och Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Hela riket Sweden Stockholms län Stor-Stockholm Östra Mellansverige Småland med öarna Sydsverige Stor-Malmö Västsverige Stor-Göteborg Norra Mellansverige Mellersta Norrland Övre Norrland Hela riket Fritidshus Holiday homes Stockholms län Södra Ostkusten, Öland och Gotland Västkusten Sydsverige Göta- och Svealands inland utom Dalarnas län Norra ostkusten t.o.m. Höga kusten Nedre Norrlands inland samt Dalarnas län Övre Norrland Hela riket Källa: SCB Statistiska meddelanden serie BO 41 ( Statistikdatabasen: Boende, byggande och bebyggelse. 313

16 14.14 Kostens sammansättning och näringsvärde per person och dag Food composition and nutritional value per person and day Joule per person och dag Joules per person and day Bröd och spannmålsprodukter Cereals Kött, köttvaror Meat and meat products Fisk, kräftdjur och blötdjur Fish crustaceans and molluscs Mjölk, grädde och mjölkpulver Milk, cream and milk-powder Ost Cheese Ägg Eggs Matfett Edible fats Köksväxter, frukter och bär Vegetables, fruits and berries Potatis och potatisprodukter Potatoes and potato products Socker och sirap Sugar and syrup Andra livsmedel Other food products Alkoholhaltiga drycker, malt- och läskedrycker Alcoholic beverages, beer and soft drinks Samtliga varuslag Total ,0 1,2 3,5 1,4 3,8 4,0 3,8 0,2 0,2 0,2 1,4 0,5 0,2 1,7 1,2 0,2 1,2 0,2 1,2 1,2 1,2 0,5 1,4 1, ,9 13,7 13,7 Näringsvärde per person och dag Nutritional value per person and day 1 1 Kolhydrater, g Carbohydrate, g Fett, g Fat, g Protein, g Järn2, mg Iron 2, mg Kalcium, mg Calcium, mg C-vitamin, mg Vitamin C, mg A-vitamin, retinolekvivalenter, RE3 Vitamin A, retinal equivalent, RE3 Tiamin, mg Thiamine, mg , , , , , , , , , ,1 1) Fr.o.m ingår inte kostfibrer i kolhydratvärdet. From year 1995 dietary fibres are no longer included in values for carbohydrates. 2) Fr.o.m har järnberikningen av siktat mjöl och mjölprodukter upphört. From year 1995 the enrichment of iron in sifted flour and flour products has ceased. 3) RE = summan av färdigbildad retinol i kosten och vitamin A aktivitet från beta-karoten. RE = the sum of preformed retinal and vitamin A activity from beta-carotene. Källa: Jordbruksverket ( Konsumtionen av livsmedel och dess näringsinnehåll Konsumtion av livsmedel m.m. Food consumption Livsmedel Food Bröd och spannmålsprodukter Cereals Mjöl och gryn Flour and hulled grain Mjölprodukter Flour products Knäckebröd, flatbröd1, 2 Crispbread and flatbread 1, 2 Mjukt matbröd Soft bread Kaffebröd Coffee rolls, etc. Konditorivaror3 Confectionery 3 Kex, rån m.m. Biscuits, etc Kött och köttvaror Meat and meat products Kött och fläsk, färskt och fryst4 Meat, fresh and frozen 4 Fjäderfäkött, färskt och fryst5 Poultry meat, fresh and frozen 5 Charkuterivaror, oblandade Cured meats and provisions, unmixed Charkuterivaror, blandade Cured meats and provisions, mixed Köttkonserver Canned meat 314 Kvantitet, milj. kg resp. liter Quantity 2006 * 146,0 134,8 34,6 473,6 33,7 95,3 46, ,1 32,1 460,2 35,7 88,1 45,7 174,9 132, ,4 42,1 168,7 145, ,0 38, ,4 174,1 146, ,5 37, ,5 130,2 33,2 483,6 38,6 83,5 39, ,2 418,6 138,9 396,0 153,4 404,8 149,7 404,1 159,4 424,4 163,4 39,9 165,6 7, ,0 4,6 48,7 164,3 43,9 162,4 47,6 16 3,8 43,4 151,7 3,8

17 14.15 Konsumtion av livsmedel m.m. (forts.) Livsmedel Kvantitet, milj. kg resp. liter * 26,7 92,2 34,1 98,5 34,6 87,3 35,9 90,5 34,9 85,6 35,8 87,8 8, ,4 88,0 7,1 237,2 652,8 79,9 6,5 238,0 636,0 76,6 6,1 240,0 627,2 67,7 5,7 247,3 626,0 6 5,3 235,1 602,2 59,4 31,4 174,5 32,1 48,7 118,4 43, ,6 15, ,0 170,2 34, ,2 47,1 87,8 126,5 16,6 109,9 52, ,3 54,1 116,3 47, ,7 17,0 104,7 44,7 191,2 34,7 62,9 116,3 5 94,0 125, ,8 47,0 197,1 33,5 66,0 129,4 49,1 99,2 120,5 21,2 99,3 49, ,2 68,3 118,4 53, ,2 23,7 117,4 553, ,2 557,1 560, , ,0 605,2 23, ,2 598,8 24,3 41,2 202,8 544,2 25,3 37,5 138,7 588,8 25,0 38, ,7 23,6 35,7 204,4 417, ,4 406,1 425,5 59,3 58,8 58,4 61,7 6 65,1 73,8 2,2 137, ,4 73,0 3, , ,9 73,5 3,7 145,2 101, ,1 74,0 3, , ,1 82,8 3,5 142,8 97, ,5 7 3,1 145,9 98, ,8 919,2 215, , ,6 935, ,1 177,7 275,9 186,0 24,6 288,7 199,3 24,8 294, ,8 305,8 215,4 26,4 305,0 222,4 27,2 306,9 229,5 25,3 6 Fisk, kräftdjur och blötdjur Fish, etc. Fryst filead fisk Frozen fillets Konserver och beredd fisk Canned and prepared fish Mjölk, grädde och ost Milk, cream, etc. Direktförsåld och hemmaförbrukad mjölk Milk sold outside dairies and consumed on farms Standardmjölk >2,0 % Whole milk >2,0 % Mjölk < 2,0 % Milk < 2,0 % Syrade produkter < %Fermented products < 1.0% Syrade produkter % - 2,0 % Fermented products 1.0% 2.0% Syrade produkter > 2,0 % Fermented products > 2.0% Tunn grädde, gräddfil, < 29 % Thin cream, sour cream Tjock grädde, > 29 % Thick cream Mjölkpulver Milk powder Hårdost Hard cheese Mesvaror, smältost och annan ost Other cheese 7 7 Ägg Eggs Matfett m.m. Edible fats, etc. Smör Butter Hushållsmargarin8 Household margarine 8 Köksväxter, frukter och bär Vegetables, fruits and berries Köksväxter, färska och frysta Vegetables, fresh and frozen Frukter och bär, färska och frysta Fruits and berries, fresh and frozen Mandel och nötter Almonds, nuts Soppor, även konserverade9 Soups9 Saft Juices Potatis och potatisprodukter Potatoes Potatis, färsk10 Potatoes, fresh 10 Socker och sirap Sugar and syrup Socker Sugar Kaffe, te och kakao Coffee, tea and cocoa Kaffe, rostat Coffee, roasted Te Tea Choklad- och konfektyrvaror Sweets, etc. Glass Ice cream Malt- och läskedrycker Beer, soft drinks Kolsyrade läskedrycker och mineralvatten Carbonated beverages and mineral waters Svagdricka, lättöl och öl, typ A Light beer Alkoholhaltiga drycker11 Alcoholic beverages 11 Starköl Strong beer Vin Wine Spritdrycker Spirits 1) Inkl. ströbröd framställt av knäckebröd. Incl. bread crumbs from crispbread. 2) Fr.o.m redovisas skorpor och skorpmjöl tillsammans med knäckebröd. Incl. rusks and raspings from year ) Inkl. crêpes, pizza och piroger. Incl. crepes, pizzas and pirogues. 4) Inkl. innanmat och färdiglagad mat innehållande kött. Incl. entrails and ready-cooked food containing meat. 5) Fr.o.m ingår inte kasserade slaktkycklingar. Condemned poultry carcasses are not included from year ) Färsk fisk redovisas inte fr.o.m. år 2000 p.g.a. att dataunderlaget anses alltför osäkert. From year 2000 fresh fish is not reported due to uncertain data. 7) Uppgifterna baseras på bristfälligt material och är därför osäkra. The data is based on insufficient material and should therefore be interpreted with caution. 8) Inkl. lättmargarin, Bregott och matolja. Incl. low-fat margarine, Bregott and cooking oil. 9) Uppgifterna avser såväl torkade som färdiga soppor, fr.o.m är uppgifterna inte helt jämförbara med tidigare år. The data refers to dried as well as prepared soups. Data from year 2005 are not fully comparable with data from earlier years. 10) Inkl. konsumtion av skalad potatis. Uppgifterna baseras på ett bristfälligt material och är därför osäkra. Incl. consumption of peeled potatoes. The data is based on insufficient material and should therefore be interpreted with caution. 11) Uppgifterna avser försäljning av spritdrycker i detaljhandel och servering. The data refers to spirits in retail trade as well as spirits served in restaurants, cafés etc. Källa: Statens jordbruksverk ( och SCB: Jordbruksstatistisk årsbok ( Konsumtionen av livsmedel och dess näringsinnehåll. 315

18 14.16 Konsumtion av livsmedel m.m., kg respektive liter per capita Food consumption per capita Livsmedel Food Kg resp. liter Quantity Bröd och spannmålsprodukter Cereals Mjöl och gryn Flour and hulled grain Mjölprodukter, exkl. bröd och konditorivaror Flour prod other than bread and confectionery 1, 2 Knäckebröd, flatbröd 1, 2 Hard rye-bread Mjukt matbröd3 Soft bread 3 Kaffebröd Coffee rolls, etc. Konditorivaror4 Confectionery4 Kex, rån m.m. Biscuits, etc. Kött och köttvaror Meat and meat products 5, 6 Kött och fläsk, färskt och fryst Meat, fresh and frozen 5, 6 Fjäderfäkött, färskt och fryst6, 7 Poultry meat, fresh and frozen 6, 7 Charkuterivaror, oblandade6 Cured meats and provisions, unmixed 6 Charkuterivaror, blandade6 Cured meats and provisions, mixed 6 Köttkonserver6 Canned meat 6 Fisk, kräftdjur och blötdjur8 Fish, etc.8 Fryst filead fisk Frozen fillets Konserver och beredd fisk Canned and prepared fish Mjölk, grädde och ost Milk, cream, etc. Standardmjölk >2,0 % Whole milk >2,0 % Mellanmjölk, lättmjölk, minimjölk m.m.< 2,0 % Medium-fat and low-fat milk < 2,0 % Syrade produkter < % Fermented Products < 1.0 % Syrade produkter % - 2,0 % Syrade produkter > 2,0 % Tunn grädde9, gräddfil Thin cream 9, culture cream Tjock grädde9 Thick cream9 Mjölkpulver Milk powder Livsmedel Kg resp. liter * 22,0 18,6 18,4 9,4 15,6 13,8 5,6 3 3,8 4,6 6,2 54,8 4,0 1 4,4 3,5 51,2 4,1 8,8 4,2 27,0 43,1 44,9 5,4 17,0 17,3 4,6 5,1 4,6 14,7 17,1 16,1 3,7 3,8 6,7 9,1 9,3 54,3 26,4 24,9 70,5 7,0 66,8 6,7 63,7 6,3 19,2 5,0 2 5,2 21,2 6,2 3,6 7,0 0,0 3,4 7,2 0,0 Hårdost Hard cheese Mesvaror, smältost och annan ost Other cheese Ägg Egg Matfett m.m. Edible fats, etc. Smör Butter 11 Hushållsmargarin 11 Household margarine Köksväxter, frukter och bär Vegetables, fruits and berries Köksväxter, färska och frysta Vegetables, fresh and frozen Frukter och bär, färska och frysta Fruits and berries, fresh and frozen Soppor, även konserverade12 Soups 12 Saft Juices Potatis och potatisprodukter Potatoes Potatis, färsk13 Potatoes, fresh 13 Socker och sirap Sugar and syrup Socker Sugar Kaffe, te och kakao Coffee, tea and cocoa Kaffe, rostat Coffee, roasted Te Tea Choklad- och konfektyrvaror Sweets, etc. Glass Ice cream Malt- och läskedrycker Beer, soft drinks Kolsyrade läskedrycker o mineralvatten Carbonated beverages and mineral waters Svagdricka, lättöl och öl, typ A Light beer Alkoholhaltiga drycker14 Alcoholic beverages14 Starköl14 Strong beer 14 Vin14 Wine 14 Spritdrycker14 Spirits 14 * 13,1 13,8 1 3,2 11,7 19,0 2,2 5,2 1 12,9 5,7 1 14,9 16,7 1 12,4 4 59,7 64,7 55,1 62,8 65,0 3,4 18,9 4,1 16,2 3, ,0 13,8 6,6 6,9 9,0 8,8 7,7 1 13,8 15,2 1 15, ,0 117,5 59,5 99,8 98,6 4 18,2 18,8 19,0 12,2 4,4 3 23,7 2,9 3 24,3 1) Inkl. ströbröd framställt av knäckebröd. Incl. bread crumbs from crispbread. 2) Fr.o.m redovisas skorpor och skorpmjöl tillsammans med knäckebröd. Incl. rusks and raspings from year ) Fr.o.m redovisas tunnbröd tillsammans med mjukt matbröd. Incl. thin flat unleavened bread from year ) Inkl. crêpes, pizzor och piroger. Incl. crepes, pizzas and pirogues. 5) Inkl. innanmat och färdiglagad mat innehållande kött. Incl. entrails and ready-cooked food containing meat. 6) Jämförelse med tidigare år bör göras med viss försiktighet p.g.a. ändring i källmaterial. Comparisons between years should be made with caution due to changes in source data. 7) Fr.om ingår inte kasserade slaktkycklingar. Condemned poultry carcasses are not included from year ) Färsk fisk redovisas inte fr.o.m. år 2000 p.g.a. att dataunderlaget anses alltför osäkert. As of 2000, fresh fish is not reported due to uncertain data. 9) Fr.o.m. år 2000 är fetthaltsgränsen 29 %, tidigare år gällde 27 %. Detta innebär att redovisade siffror före år 2000 inte är helt jämförbara med de som redovisats senare år. From year 2000 the fat content in thick cream is at least 29 %, the limit was earlier 27 %. 10) Uppgifterna baseras på ett bristfälligt material och är därför osäkra. The data is based on insufficient material and should therefore be interpreted with caution. 11) Inkl. lättmargarin, Bregott och matolja (där uppgifterna fr.o.m. år 2005 inte är helt jämförbara med tidigare år). Incl. low-fat margarine, Bregott and cooking oil. Data from year 2005 are not fully comparable with data from earlier years. 12) Uppgifterna avser såväl torkade som färdiga soppor, fr.o.m är uppgifterna inte helt jämförbara med tidigare år. The data refers to dried as well as prepared soups. Data from year 2005 are not fully comparable with data from earlier years. 13) Inkl. konsumtion av skalad potatis. Uppgifterna baseras på ett bristfälligt material och är därför osäkra. Includes consumption of peeled potatoes. The data is based on insufficient material and should therefore be interpreted with caution. 14) Uppgifterna avser försäljning av spritdrycker i detaljhandel och servering. The data refers to spirits in retail trade as well as spirits served in restaurants, cafés etc. Källa: Statens jordbruksverk ( och SCB: Jordbruksstatistisk årsbok ( Konsumtionen av livsmedel och dess näringsinnehåll. 316