Konsumtionen av livsmedel och dess näringsinnehåll

Transkript

1 Konsumtionen av livsmedel och dess näringsinnehåll Uppgifter t.o.m. år 2001 Rapport 2003:6

2

3 Konsumtionen av livsmedel och dess näringsinnehåll Uppgifter t.o.m. år 2001 Statistikenheten Referens Monica Eidstedt Ulf Svensson Christina Wikberger

4

5 Innehåll 1 Inledning Livsmedelskonsumtionens utveckling Mjöl, bröd och spannmålsprodukter Kött och köttvaror Fisk, kräftdjur och blötdjur Mejeriprodukter och matfett Köksväxter, frukter och bär Övriga livsmedel och drycker Kostens näringsinnehåll Energi Protein Fett Kolhydrater A-vitamin C-vitamin Järn Kalcium Tiamin Kostfibrer Alkohol Kostens näringstäthet Fakta om statistiken Definitioner Beräkningsmetoder Beräkningsunderlag Statistikens tillförlitlighet m.m Tillförlitlighet i stora drag Utrikeshandelsstatistiken och Industrins varuproduktion Råvaror för vidareförädling av livsmedel Förändringar i konsumtionsmönster Totalkonsumtionen Kostens näringsinnehåll Översyn av beräkningarna

6 5 Tabellbilaga Direktkonsumtionen av livsmedel m.m. i Sverige Direktkonsumtionen uttryckt i miljoner kg Direktkonsumtionen uttryckt i kg per person och år Totalkonsumtionen av livsmedel i Sverige Totalkonsumtionen av vissa varor uttryckt i miljoner kg Totalkonsumtionen av vissa varor uttryckt i kg per person och år

7 1 Inledning Jordbruksverket 1 redovisar sedan början av 1940-talet beräkningar av livsmedelskonsumtionen i landet och kostens näringsinnehåll. Beräkningarna tillkom bl.a. för att man under krigsåren skulle kunna följa utvecklingen av livsmedelsförsörjningen och förändringar i näringsstandarden. Användningsområdet utökades successivt och beräkningarna ingick under ett flertal år som en integrerad del i Statistiska centralbyråns nationalräkenskaper vid beräkningar av den totala konsumtionen i landet. Konsumtionsberäkningarna redovisas på följande sätt: Direktkonsumtionen 2 av livsmedel Totalkonsumtionen 2 av livsmedel Näringsinnehåll 3 i livsmedelskonsumtionen Fram t.o.m. redovisningsår 1999 innefattade beräkningarna av direktkonsumtionen både de konsumerade kvantiteterna av livsmedel samt ett till detaljhandelspris uppskattat värde av konsumtionen. Fr.o.m. redovisningsår 2000 innefattas enbart beräkningar över de konsumerade kvantiteterna. Vidare samlas beräkningarna av direkt- och totalkonsumtionen samt kostens näringsinnehåll i en rapport. Publiceringen av beräkningarna ligger drygt ett år efter det aktuella beräkningsårets slut, vilket i första hand är en följd av att de i stor omfattning baseras på Statistiska centralbyråns Industristatistik. Detta minskar naturligtvis aktualiteten i beräkningarna men ökar samtidigt statistikens tillförlitlighet. Beräkningsresultatens tillförlitlighet varierar från vara till vara. Kvaliteten i det underlag som används är varierande och under åren har översyner av och förändringar i beräkningsunderlag och beräkningsmetoder genomförts ett flertal gånger. Rådet till användarna av statistiken är därför att tolka förändringar i konsumerade kvantiteter mellan enskilda år med försiktighet. Fokus bör snarare ligga på den långsiktiga konsumtionsutvecklingen (se avsnitt 4.4 och 4.5). I denna rapport redovisas Jordbruksverkets beräkningar av direkt- och totalkonsumtionen av livsmedel t.o.m. år Uppgifterna för år 2001 är att betrakta som preliminära. Beräkningarna över kostens näringsinnehåll redovisas t.o.m. år 2000, eftersom uppgifterna för år 2001 inte är tillgängliga ännu. Om intresse finns kan du få tillgång till dessa tabeller senare. Resultaten av beräkningarna redovisas även på Jordbruksverkets webbplats under avdelningen Statistik & fakta (adress samt i Jordbruksstatistisk årsbok. Tidigare beräkningar av direktkonsumtionen finns redovisade i Jordbruksverkets rapportserie samt i Jordbruksverkets nu nedlagda publikation Jordbruksekonomiska Meddelanden där även tidigare beräkningar av totalkonsumtionen och kostens näringsinnehåll finns redovisade i artikelform. 1 Tidigare Statens jordbruksnämnd 2 I avsnitt 4.1 definieras begreppen direktkonsumtion och totalkonsumtion 3 Beräknas av Livsmedelsverket utifrån Jordbruksverkets beräkningar av direktkonsumtionen av livsmedel 3

8

9 2 Livsmedelskonsumtionens utveckling I avsnitten 2.1 till 2.6 redovisas resultaten av Jordbruksverkets beräkningar av direkt- och totalkonsumtionen av vissa grupper av livsmedel i form av diagram. Redovisningen avser kg per person och år (s.k. per capita konsumtion). Utöver diagrammen redovisas i vissa fall även tabeller som visar hur stor del av en råvara (t.ex. socker) som beräknas konsumeras direkt och hur stor del som konsumeras i förädlade produkter. Detaljerade uppgifter om konsumtionen av enskilda varor redovisas i tabellbilagorna. Uppgifterna för år 2001 är preliminära och kan komma att revideras vid kommande års beräkningar. För en mer utförlig beskrivning av beräkningsmetoder, beräkningsunderlag och statistikens tillförlitlighet hänvisas till avsnitten Uppgifterna avseende folkmängd har hämtats från den officiella befolkningsstatistiken. Konsumtionen i kg per person och år har beräknats utifrån medelantalet personer i riket respektive år. De befolkningstal som använts redovisas i tabellbilagan över per capita konsumtionen. Vid beräkningarna har samma befolkningstal använts för alla produkter. 5

10 2.1 Mjöl, bröd och spannmålsprodukter Diagram Direktkonsumtion av mjöl, bröd och spannmålsprodukter, kg per person och år Kg Mjöl och gryn Konditorivaror Hårt och mjukt matbröd Pasta Diagram Totalkonsumtion av mjöl och gryn, kg per person och år Kg Vetemjöl Rågmjöl Mjöl och gryn, totalt Övrigt mjöl o gryn Tabell Fördelning av den totala konsumtionen av mjöl och gryn, kg per person och år prel Direktkonsumtion av 23,1 17,5 21,0 22,0 21,3 18,0 18,5 18,1 mjöl och gryn Gryn- och mjölinnehåll i 47,6 43,2 42,6 46,7 46,8 52,6 56,9 55,1 förädlade produkter Totalkonsumtion 86,4 70,7 60,7 63,6 68,7 68,1 70,6 75,4 73,2 6

11 2.2 Kött och köttvaror Diagram Totalkonsumtion av kött, kg per person och år Kg Gris Nöt och kalv Fjäderfä Summa kött 2.3 Fisk, kräftdjur och blötdjur Diagram Direktkonsumtion av vissa fiskprodukter, kg per person och år Kg Konserverad eller beredd fisk, kräft- eller blötdjur Fryst, filead fisk 7

12 2.4 Mejeriprodukter och matfett Diagram Direktkonsumtion av mjölk, liter per person och år Liter Mjölk, totalt inkl sura produkter Mjölk inkl. filmjölk >=3 % Lättmjölk, lättfil Mellanmjölk Direktförs. och hemmaförbr. Diagram Totalkonsumtion av mjölkprodukter, liter resp. kg per person och år Liter/Kg Konsumtionsmjölk Filprodukter Grädde Ost 8

13 Diagram Totalkonsumtion av matfett, kg per person och år Kg Smör Hushållsmargarin och Bregott Lättmargarin 2.5 Köksväxter, frukter och bär Diagram Direktkonsumtion av frukt, kg per person och år Kg Färska citrusfrukter Marknadsförda äpplen och päron Färska bananer, meloner och övriga frukter 9

14 Diagram Direktkonsumtion av rotfrukter och färska köksväxter, kg per person och år Kg Rotfrukter Färska köksväxter Uppgifterna för rotfrukter åren är inte helt jämförbara med dem som redovisas för senare år. Diagram Totalkonsumtion av köksväxter, frukter och bär, kg per person och år Kg Köksväxter, färska och frysta Frukter och bär, färska och frysta Köksväxter, beredda Frukter och bär, beredda 10

15 2.6 Övriga livsmedel och drycker I diagram redovisas för sirap, bitsocker samt strö- farin- flor- och pärlsocker direktkonsumtion medan socker totalt avser totalkonsumtion. För kaffe, glass, choklad- och konfektyrvaror samt drycker redovisas endast direktkonsumtion. Diagram Direkt- och totalkonsumtion av socker och sirap, kg per person och år Kg Sirap Bitsocker Strö- farin- flor- och pärlsocker Socker, totalt Tabell Fördelning av den totala konsumtionen av socker, kg per person och år prel Direktkonsumtion av socker och sirap (vitsockervärde) Sockerinnehåll i förädlade livsmedel (vitsockervärde) Totalkonsumtion av socker och sirap 1) (vitsockervärde) 28,6 21,3 19,8 14,2 11,7 10,4 10,4 9,7 16,3 22,7 22,3 28,5 28,8 31,7 32,4 35,0 50,2 44,9 44,0 42,1 42,7 40,5 42,1 42,8 44,7 1) Uppgifterna för 1950 är inte helt jämförbara med efterföljande år. 11

16 Diagram Direktkonsumtion av kaffe, kg per person och år Kg Kaffe (rostat) Diagram Direktkonsumtion av glass samt choklad- och konfektyrvaror, liter resp. kg per person och år Liter/Kg Glass Choklad- och konfektyrvaror 12

17 Diagram Direktkonsumtion av drycker, liter per person och år Liter Läskedrycker och mineralvatten Folköl Starköl Lättöl inkl. svagdricka Mellanöl 13

18

19 3 Kostens näringsinnehåll I följande avsnitt redovisas beräkningar över kostens näringsinnehåll för år 2000, eftersom uppgifterna för år 2001 inte är tillgängliga ännu. I tabellerna finns uppgifter om tillförseln av energi, protein, fett, kolhydrater, vitamin A och C, järn, kalcium, tiamin, kostfibrer och alkohol. Beräkningarna baseras dels på Jordbruksverkets beräkningar av direktkonsumtionen dels på en vid Livsmedelsverket utvecklad livsmedelsdatabas innehållande näringsvärden för ca livsmedel och maträtter. Beräkningsunderlaget är av varierande kvalitet och under åren har förändringar i beräkningsunderlag och beräkningsmetoder genomförts ett flertal gånger. Rådet till användarna av statistiken är därför att tolka förändringar mellan enskilda år med försiktighet (se avsnitt 4.4 och 4.5). I samband med att Livsmedelsverket övertog beräkningarna av kostens näringsinnehåll fr.o.m. beräkningsåret 1992 reviderades beräkningarna tillbaka till För samtliga tabeller gäller därför att data från år 1980 inte är helt jämförbara med tidigare år. 3.1 Energi I tabellerna till redovisas kostens energiinnehåll. Energitillförseln från alkohol (exkl. öl) ingick inte i beräkningarna före år I tabell redovisas dock en uppskattning (inom parentes) av energitillförseln från vin- och spritdrycker för denna period. I tabell redovisas energitillförselns procentuella fördelning på protein, fett och kolhydrater och alkohol. Dataunderlaget till tabellen har delvis hämtats från mycket gammalt grundmaterial på Jordbruksverket. Uppgifterna för åren är därför inte helt jämförbara med dem för senare år. Av tabell framgår att energitillförseln till största delen kommer från bröd- och spannmålsprodukter som utgör drygt en fjärdedel av energitillförseln per person och dag. Tabell Näringsvärden per person och dag År Absoluta tal Index Energi Protein Fett Kolhydrater Energi Protein Fett Kolhyd- MJ g g g MJ g g rater g , , , , , ) 12, , , ) 11, ) 12, prel. 2) 12, ) Inte helt jämförbar med tidigare års uppgifter, se texten. 2) Fr.o.m ingår inte kostfibrer i kolhydratvärdet och energivärdet. 15

20 Tabell Procentuell fördelning av energitillförseln på protein, fett, kolhydrater och alkohol Protein Fett Kolhydrater Alkohol Summa ) 11,6 33,0 55, ) 12,1 32,6 55, ) 11,6 36,9 51, ) 11,7 38,5 49, ) 10,8 39,2 50, ) 11,0 40,0 49, ) 11,4 39,3 49, ) 12,0 39,4 48, ) 12,4 40,1 47, ) 11,8 38,7 46,4 3, ) 11,8 38,5 46,8 2, ) 12,0 37,2 47,8 3, ) 12,7 36,6 47,6 3, ) 13,0 35,8 48,2 3, prel. 2) 12,9 36,0 48,1 3, ) Energimängden har beräknats med faktorerna 17,2 kj/g för protein och kolhydrater, 38,9 kj/g för fett och med 29,7 kj/g för alkohol. 2) Fr.o.m beräknas energimängden med faktorerna 17 kj/g för protein och kolhydrater, 37,0 kj/g för fett och med 29,0 kj/g för alkohol. 16

21 Tabell Energitillförsel , kj per person och dag Absoluta tal Procent prel. prel. Bröd och spannmålsprodukter Kött och köttvaror Fisk, kräft- och blötdjur 2) Mjölk Grädde och mjölkpulver Ost Ägg Matfett 3) Köksväxter Frukt och bär Potatis och potatisprodukter Socker och sirap Andra livsmedel 4) Malt- och läskedrycker 5) Totalt livsmedel Alkoholhaltiga drycker (194) (260) Totalt Varav: Vegetabilier 6) Animalier ) Äldre beräkning. Se texten. 2) Inkl. konserver och andra beredningar. 3) Smör, bregott och övrigt matfett. 4) Kaffe, te, kakaopulver, honung, choklad- och konfektyrvaror, vissa såser, glass. 5) Exkl. starköl. 6) Inkl. matfett. Malt- och läskedrycker samt alkoholhaltiga drycker har varken räknats till vegetabilier eller animalier. Vegetabilier inkluderar honung. 17

22 3.2 Protein Våra viktigaste proteinkällor är kött, bröd- och spannmålsprodukter samt mjölk och ost. Dessa svarar tillsammans för ca 75 % av tillförseln vilket framgår av tabell Tabell Proteintillförsel , g per person och dag Absoluta tal Procent prel. prel. Bröd och spannmålsprodukter Kött och köttvaror Fisk, kräft- och blötdjur 2) Mjölk Grädde och mjölkpuver Ost Ägg Matfett 3) Köksväxter Frukt och bär Potatis och potatisprodukter Socker och sirap Andra livsmedel 4) Malt- och Läskedrycker ) Totalt livsmedel Alkoholhaltiga drycker Totalt ) Äldre beräkning. Se texten. 2) Inkl. konserver och andra beredningar. 3) Smör, bregott och övrigt matfett. 4) Kaffe, te, kakaopulver, honung, choklad- och konfektyrvaror, vissa såser, glass. 5) Exkl. starköl. 18

23 3.3 Fett Av tabell framgår att tillförseln av fett främst kommer från konsumtion av matfett (margarin och smör) och kött. Tabell Fettillförsel , g per person och dag Absoluta tal Procent prel. prel. Bröd och spannmålsprodukter Kött och köttvaror Fisk, kräft- o. blötdjur 2) Mjölk Grädde och mjölkpulver Ost Ägg Matfett 3) Köksväxter Frukt och bär Potatis och potatisprodukter Socker och sirap Andra livsmedel 4) Malt- o. läskedrycker 5) Totalt livsmedel Alkoholhaltiga drycker Totalt ) Äldre beräkning. Se texten. 2) Inkl. konserver och andra beredningar. 3) Smör, bregott och övrigt matfett. 4) Kaffe, te, kakaopulver, honung, choklad- och konfektyrvaror, vissa såser, glass. 5) Exkl. starköl. 19

24 3.4 Kolhydrater Kolhydrater erhålls i första hand från bröd- och spannmålsprodukter vilket framgår av tabell Övriga kolhydratkällor är bl.a. frukt- och bär, socker och potatis. Det bör påpekas att tillförseln från socker enbart avser tillförseln från direktkonsumtionen av socker. Totalkonsumtionen av socker har under de senaste åren uppgått till drygt 40 kg per person och år medan direktkonsumtionen varierat mellan kg. Fr.o.m ingår inte kostfibrer i kolhydratvärdet vilket minskar kolhydratvärdet med ca 20 g. Tabell Kolhydrattillförsel , g per person och dag Absoluta tal Procent prel. prel. Bröd och spannmålsprodukter Kött och köttvaror Fisk, kräft- o. blötdjur 2) Mjölk Grädde och mjölkpulver Ost Ägg Matfett 3) Köksväxter Frukt och bär Potatis och potatisprodukter Socker och sirap Andra livsmedel 4) Malt- och läskedrycker Totalt livsmedel Alkoholhaltiga drycker Totalt ) Äldre beräkning. Se texten. 2) Inkl. konserver och andra beredningar. 3) Smör, bregott och övrigt matfett. 4) Kaffe, te, kakaopulver, honung, choklad- och konfektyrvaror, vissa såser, glass. 5) Inkl. starköl vars kolhydratinnehåll enligt äldre beräkningar (då energin från alkohol räknades som kolhydrater) utgör 0,4 g (1960), 1,3 g (1970) resp. 3,6 g (1980) och enligt nya beräkningar ca 1-1,7 g per person och dag ) Exkl. starköl (se not 5). 7) Fr.o.m ingår inte kostfibrer i kolhydratvärdet. 20

25 3.5 A-vitamin Tillförseln av A-vitamin redovisas i retinolekvivalenter. Som framgår av tabell ligger värdena enligt de nya beräkningarna avseende perioden 1980 och därefter betydligt över de äldre avseende 1960 och 1970-talet. Orsaken till dessa skillnader är att Livsmedelsverkets aktuella analyser och tabellvärden ger högre innehållstal för retinolekvivalenter än vad som tidigare var fallet. Tabell Tillförsel av retinolekvivalenter , RE per person och dag 1 Absoluta tal Procent prel. prel. Bröd och spannmålsprodukter Kött och köttvaror Fisk, kräft- o. blötdjur 3) Mjölk Grädde och mjölkpuver Ost Ägg Matfett 4) Köksväxter Frukt och bär Potatis och potatisprodukter Socker och sirap Andra livsmedel 5) Malt- och läskedrycker Totalt livsmedel Alkoholhaltiga drycker Totalt ) Redovisningen sker numera i RE(=retinolekvivalenter) per person och dag, tidigare har redovisningen skett i mg per person och dag. RE=summan av färdigbildad retinol i kosten och vitamin A aktivitet från beta-karoten. 2) Äldre beräkning. Se texten. 3) Inkl. konserver och andra beredningar. 4) Smör, bregott och övrigt matfett. 5) Kaffe, te, kakaopulver, honung, choklad- och konfektyrvaror, vissa såser, glass. 21

26 3.6 C-vitamin I tabell redovisas C-vitaminintaget per person och dag. Frukt och bär, köksväxter samt potatis svarar för den dominerande delen av vårt intag av C-vitamin. Tabell Tillförsel av C-vitamin , mg per person och dag Absoluta tal Procent prel. prel. Bröd och spannmålsprodukter Kött och köttvaror Fisk, kräft- o. blötdjur 2) Mjölk Grädde och mjölkpulver Ost Ägg Matfett 3) Köksväxter Frukt och bär Potatis och potatisprodukter Socker och Sirap Andra livsmedel 4) Malt- och läskedrycker Totalt livsmedel Alkoholhaltiga drycker Totalt ) Äldre beräkning. Se texten. 2) Inkl. konserver och andra beredningar. 3) Smör, bregott och övrigt matfett. 4) Kaffe, te, kakaopulver, honung, choklad- och konfektyrvaror, vissa såser, glass. 22

27 3.7 Järn Vårt intag av järn kommer främst från bröd- spannmålsprodukter samt kött- och köttvaror. Av tabell framgår att hälften av järntillförseln under perioden 1980 till 1994 hade sitt ursprung i konsumtion av bröd- och spannmålsprodukter. Dessförinnan var andelen lägre beroende på att järnberikningen av spannmålsprodukter då ej var så vanlig. Fr.o.m. januari 1995 har dock järnberikningen av siktat mjöl och mjölprodukter upphört vilket fått till följd att järntillförseln från bröd- och spannmålsprodukter numera utgör knappt en tredjedel av den totala järntillförseln. Tabell Tillförsel av järn , mg per person och dag Absoluta tal Procent prel. prel. Bröd och spannmålsprodukter 4,5 7,2 10,1 10,6 4,1 4,2 4,2 4,1 30 Kött och köttvaror 3,0 3,3 3,3 3,0 3,2 3,7 3,8 3,7 27 Fisk, kräft- och blötdjur 3) 0,4 0,4 0,3 0,4 0,3 0,4 0,4 0,4 3 Mjölk 0,5 0,4 0,5 0,4 0,1 0,2 0,2 0,2 1 Grädde och mjölkpulver Ost 0,2 0,2 0,2 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 1 Ägg 0,7 0,7 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 4 Matfett 4) 0 0 0,1 0, Köksväxter 0,9 1,2 0,7 0,9 1,0 1,0 1,1 1,1 8 Frukt och bär 0,7 0,8 0,6 0,6 0,6 0,7 0,7 0,6 4 Potatis och potatisprodukter 1,7 1,5 1,0 1,0 0,8 0,8 0,8 0,8 6 Socker och sirap 0 0 0, Andra livsmedel 5) 0,2 0,3 0,9 1,1 1,0 1,1 1,2 1,3 9 Malt- och läskedrycker 0 0 0,1 0,1 0,2 0,3 0,3 0,3 2 Totalt livsmedel 12,8 16,0 18,4 18,8 12,1 13,1 13,3 13,2 96 Alkoholhaltiga drycker 0,3 0,4 0,4 0,5 0,5 0,6 4 Totalt 18,7 19,2 12,5 13,6 13,8 13, ) Äldre beräkning. Se texten. 2) Fr.o.m 1995 har järnberikning av siktat mjöl och mjölprodukter upphört. 3) Inkl. konserver och andra beredningar. 4) Smör, bregott och övrigt matfett. 5) Kaffe, te, kakaopulver, honung, choklad- och konfektyrvaror, vissa såser, glass. 23

28 3.8 Kalcium Kalcium erhålls främst från mjölkprodukter. Av tabellen framgår att mjölk, ost, grädde och mjölkpulver svarar för knappt 70 % av intaget. Tabell Tillförsel av kalcium , mg per person och dag Absoluta tal Procent prel. prel. Bröd- och spannmålsprodukter Kött och köttvaror Fisk, kräft- och blötdjur 1) Mjölk Grädde och mjölkpulver Ost Ägg Matfett 2) Köksväxter Frukt och bär Potatis och potatisprodukter Socker och sirap Andra livsmedel 3) Malt- och läskedrycker Totalt livsmedel Alkoholhaltiga drycker Totalt ) Inkl. konserver och andra beredningar. 2) Smör, bregott och övrigt matfett. 3) Kaffe, te, kakaopulver, honung, choklad- och konfektyrvaror, vissa såser, glass. 24

29 3.9 Tiamin I tabell redovisas tillförseln av tiamin. Av tabellen framgår att ca 70 % av tillförseln härrör från konsumtion av bröd- och spannmålsprodukter samt kött och köttvaror. Tabell Tillförsel av tiamin , mg per person och dag Absoluta tal Procent prel. prel. Bröd- och spannmålsprodukter 0,7 0,8 0,8 0,8 0,8 0,8 0,8 41 Kött och köttvaror 0,5 0,4 0,4 0,5 0,5 0,5 0,5 28 Fisk, kräft- och blötdjur 1) Mjölk 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 8 Grädde och mjölkpulver Ost Ägg Matfett 2) Köksväxter 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 6 Frukt och bär 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 5 Potatis och potatisprodukter 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 5 Socker och sirap Andra livsmedel 3) Malt- och läskedrycker Totalt livsmedel 1,8 1,7 1,8 1,9 1,9 1,9 1,9 100 Alkoholhaltiga drycker Totalt 1,8 1,7 1,8 1,9 1,9 1,9 1, ) Inkl. konserver och andra beredningar. 2) Smör, bregott och övrigt matfett. 3) Kaffe, te, kakaopulver, honung, choklad- och konfektyrvaror, vissa såser, glass. 25

30 3.10 Kostfibrer Av tabell framgår att den främsta källan för tillförseln av kostfibrer är bröd- och spannmålsprodukter. Även köksväxter, frukt och bär samt potatis är betydelsefulla kostfibrerkällor. Tabell Tillförsel av kostfibrer , g per person och dag Absoluta tal Procent prel. prel. Bröd- och spannmålsprodukter Kött och köttvaror Fisk, kräft- och blötdjur 1) Mjölk Grädde och mjölkpulver Ost Ägg Matfett 2) Köksväxter Frukt och bär Potatis och potatisprodukter Socker och sirap Andra livsmedel 3) Malt- och läskedrycker Totalt livsmedel Alkoholhaltiga drycker Totalt ) Inkl. konserver och andra beredningar. 2) Smör, bregott och övrigt matfett. 3) Kaffe, te, kakaopulver, honung, choklad- och konfektyrvaror, vissa såser, glass. 26

31 3.11 Alkohol Beträffande alkoholhaltiga drycker redovisades i de äldre näringsvärdesberäkningarna endast näringsintaget från öl. Fr.o.m ingår även vin- och spritdrycker. Dessutom har tillförseln av alkohol beräknats. För att få en uppfattning om utvecklingen av alkoholintaget har värdena för alkoholinnehåll i vin och sprit därvid även applicerats på konsumtionen för 1960 och Resultatet framgår av tabell Det bör påpekas att uppgifterna om alkoholintaget är en underskattning av det verkliga intaget eftersom konsumtionssiffrorna gällande alkoholhaltiga drycker enbart baseras på den registrerade försäljningen till konsument från Systembolaget och restauranger. Tabell Tillförsel av alkohol , g per person och dag prel. Öl, exkl starköl 2,5 4,8 2,7 3,3 3,2 2,8 2,7 2,5 Starköl, vin och sprit 6,1 8,1 10,3 9,8 9,3 9,4 10,1 10,3 Totalt 8,6 12,9 13,0 13,1 12,5 12,1 12,9 12, Kostens näringstäthet En uppfattning av kostens kvalitativa innehåll av vitaminer och mineralämnen erhålls genom att beräkna näringstätheten, d.v.s. mängden näringsämnen per energienhet. Detta har gjorts i tabell Som jämförelse anges även Livsmedelsverkets rekommenderade näringstäthet. Denna rekommendation är tänkt att användas vid planering av kosten för mycket olika grupper. Användningsområdet är alltså begränsat och rekommendationen redovisas här endast för att ge en referensram för en bedömning av kostens näringsinnehåll. Tabell Faktisk och rekommenderad näringstäthet för vitaminer och mineraler , mg per MJ SLVs prel. Rek. 3 Retinolekv C-vitamin 5,5 6,4 7,2 7,6 8,1 8,7 8,7 8,8 7 Järn 1,1 1,4 1,5 1,6 1,1 1,1 1,1 1,1 1,4-2,1 Kalcium Tiamin 0,14 0,15 0,16 0,15 0,15 0,15 0,13 1) Äldre beräkning. Se texten. 2) Redovisningen sker numera i RE(=retinolekvivalenter) per MJ, tidigare har redovisningen skett i mg per MJ. 3) Avser rekommendationer för planering av kost till grupper med olika ålders- och könssammansättning (Svenska Näringsrekommendationer 1997). 27

32

33 4 Fakta om statistiken I följande avsnitt redovisas fakta om Jordbruksverkets beräkningar av livsmedelskonsumtionen. Avsnittet ger information om vilka definitioner, beräkningsmetoder och beräkningsunderlag som används. Vidare förs en diskussion om tillförlitligheten i de uppgifter som redovisas samt hur jämförbarheten är mellan åren. Avsnittet syftar till att ge användarna av statistiken en möjlighet att bedöma hur användbar statistiken är i olika sammanhang. 4.1 Definitioner Med direktkonsumtion avses de totala leveranserna av livsmedel från producenter till enskilda hushåll och storhushåll samt producenternas hemmaförbrukning (den s.k. naturakonsumtionen). De konsumerade kvantiteterna redovisas, så långt beräkningsunderlaget tillåter, i den form som produkterna når konsumenten, d.v.s. såsom jordbruksprodukter, halvfabrikat, djupfrysta varor och färdiglagad mat. Uppgifterna avser i princip varornas nettovikter (exkl. emballage) vid leveransen till den slutlige konsumenten. Med totalkonsumtion avses den totala åtgången av olika råvaror för humankonsumtion. Totalkonsumtionen innefattar därför dels direktkonsumtionen av olika livsmedel av råvarukaraktär, dels de råvaror och halvfabrikat som livsmedelsindustrin förbrukar under redovisningsperioden för att tillverka livsmedel av högre förädlingsgrad. Råvaruinnehållet i importerade förädlade livsmedel ingår i beräkningarna medan råvaruinnehållet i exporterade produkter exkluderas. 4.2 Beräkningsmetoder De beräkningsmetoder som används varierar för olika livsmedel. För flertalet produkter kan man förenklat säga att direktkonsumtionen erhålls genom att produktionen justeras för utrikeshandel och svinn (ej hushållssvinn). För livsmedel i form av råvaror eller av råvarukaraktär (t.ex. kött) görs även ett avdrag för råvaruåtgången till de förädlade produkter (konserver, beredningar m.m.) som ingår i beräkningarna. Totalkonsumtionen ska enligt definitionen avse den totala åtgången av råvaror för humankonsumtion. Beräkningsmetoderna skiljer sig även i detta fall en hel del från vara till vara. Totalkonsumtionen av mjöl, kött, socker och ägg beräknas genom att produktionen justeras dels för importerade och exporterade kvantiteter av varan, dels för råvaruinnehållet i importerade och exporterade förädlade produkter. Totalkonsumtionen av exempelvis mjöl inkluderar således inte enbart konsumtion av inhemskt producerat mjöl och importerat mjöl utan även en uppskattning av mjölinnehållet i importen av bröd, pasta och liknande spannmålsprodukter. För övriga produkter beräknas inte totalkonsumtionen enligt ovan beskrivna metod. I vissa fall är totalkonsumtionen för en produktgrupp beräknad som summan av direktkonsumtionen för motsvarande produkter (t.ex. köksväxter, frukter och bär). Kostens näringsinnehåll beräknas genom att konsumtionen av olika livsmedel eller livsmedelsgrupper multipliceras med innehållstal avseende olika näringsämnen. Beräkningarna baseras dels på Jordbruksverkets direktkonsumtionsberäkningar dels på en vid Livsmedelsverket utvecklad livsmedelsdatabas som innehåller näringsvärden för ca livsmedel och maträtter. Näringsvärdena baseras på Livsmedelsverkets egna analyser kompletterade med värden från nordiska och andra utländska tabeller. Då beräkningarna baseras på direktkonsumtionen, och därmed på de kvantiteter som är tillgängliga för konsumtion i detaljhandelsledet eller i storhushåll, beaktas inte svinn i enskilda hushåll eller i storhushåll. Konsumtionen av vitaminpreparat och liknande ingår inte i beräkningarna. 29

34 4.3 Beräkningsunderlag Jordbruksverkets beräkningar av livsmedelskonsumtionen baseras på ett flertal källor och för många av de redovisade varugrupperna kombineras flera källor för att nå slutresultatet. Följande uppräkning ger ingen heltäckande bild av underlaget till beräkningarna men pekar ändå på de viktigaste källorna. Externa källor: - SCB; utrikeshandelsstatistik - SCB; industrins varuproduktion - SCB; trädgårdsräkningen/trädgårdsinventeringen - Svensk Mjölk; produktion/försäljning av mejeriprodukter - Djupfrysningsbyrån; försäljning av djupfrysta produkter - Danisco Sugar; produktion/försäljning av socker och sirap - Statens Folkhälsoinstitut/Alkoholinspektionen; försäljning av alkoholhaltiga drycker - Livsmedelsverket; slakt av fjäderfä - Svenska Jägareförbundet; avskjutningsstatistik Jordbruksverkets egna undersökningar: - Kvarnarnas leveranser av mjöl och gryn - Slaktstatistik - Produktion av förädlade köttvaror (charkvaruproduktionen m.m.) - Produktion/leveranser av margarin - Trädgårdsundersökningen - Försäljning av inhemskt producerade potatisprodukter - Försäljning av glass 4.4 Statistikens tillförlitlighet m.m Tillförlitlighet i stora drag Jordbruksverkets beräkningar av livsmedelskonsumtionen baseras på ett flertal källor och för många produkter kombineras två eller flera källor för att nå slutresultatet. Beräkningsresultatens kvalitet är därför i stor utsträckning beroende av kvaliteten i det underlag som valts för beräkningarna samt i vilken utsträckning dessa källor går att kombinera. Vidare har översyner av beräkningsunderlag och beräkningsmetoder genomförts ett flertal gånger under åren vilket påverkar jämförbarheten mellan åren (se även avsnitt 4.5). I följande avsnitt ges några exempel på faktorer i beräkningsunderlag och beräkningsmetoder som påverkar resultatens kvalitet och jämförbarheten över tiden. Sammanfattningsvis kan sägas att kvaliteten och jämförbarheten över tiden varierar från vara till vara. För några varor finns ett bra beräkningsunderlag medan det för andra varor är bristfälligt. Rådet till användarna av statistiken är därför att tolka förändringar i konsumerade kvantiteter mellan enskilda år med försiktighet. Fokus bör snarare ligga på den långsiktiga konsumtionsutvecklingen. 30

35 4.4.2 Utrikeshandelsstatistiken och Industrins varuproduktion Två av de viktigaste underlagen till beräkningarna av livsmedelskonsumtionen är utrikeshandelsstatistiken och statistiken Industrins varuproduktion. De förändringar som skett i dessa undersökningar har påverkat konsumtionsberäkningarnas kvalitet inte minst vad gäller jämförbarheten mellan åren. Den nomenklatur som används för att klassificera varorna i de båda undersökningarna har ändrats vid ett par tillfällen under senare år. År 1988 infördes det Harmoniserade Systemet (HS) vilket var i bruk fram t.o.m I och med Sveriges inträde i EU 1995 tillämpas EU:s Kombinerade Nomenklatur (KN) för klassificering av varor i utrikeshandelsstatistiken och fr.o.m redovisas även Industrins varuproduktion enligt KN. Dessa båda byten av nomenklatur för klassificering av varor har medfört att statistiken efter respektive byte inte är fullt jämförbar med tidigare år. Utrikeshandelsstatistiken och statistiken Industrins varuproduktion har även varit föremål för metodförändringar. I och med EU-medlemskapet förändrades insamlingsmetoden för utrikeshandelsstatistiken. Fram t.o.m baserades denna på de uppgifter som företagen lämnade till tullverket vid all införsel och utförsel av varor (exportanmälan och importdeklaration). Statistiken blev på så sätt i stort sett heltäckande. I samband med EU-medlemskapet infördes EU:s system, Intrastat, för insamling av handelsstatistik mellan medlemsstaterna. Intrastat är en omfattande urvalsundersökning där företag som har en handel med övriga EU-länder (införsel eller utförsel) om minst 1,5 miljoner kronor skall ingå. De företag som ingår redovisar sin handel månadsvis via en enkät. Insamlingen av statistik vad gäller handel med länder utanför EU görs, liksom tidigare, från tulldokument som företagen lämnar vid import och export av varor. En konsekvens av Intrastat är att en del av utrikeshandeln inte rapporteras och därmed inte heller finns med i statistiken. Totalt sett för alla varor (inte enbart jordbruksvaror och livsmedel) uppskattas att ca 5 % av handeln inte rapporteras och därför inte finns varufördelad i statistiken. Denna siffra torde kunna vara betydligt större för enskilda varor och detta kan ge effekter i beräkningarna av konsumtionen av enskilda varor. Företagens månatliga redovisning av utrikeshandel sker på detaljerad nivå. Felklassificering av varor är inte ovanligt och detta är således ytterligare en källa till osäkerhet i utrikeshandelsstatistiken, vilket i sin tur påverkar kvaliteten i Jordbruksverkets beräkningar av livsmedelskonsumtionen. Fr.o.m inhämtas uppgifter till statistiken Industrins varuproduktion vid arbetsställen med minst 20 anställda. Tidigare inhämtades uppgifter från arbetsställen med minst 10 anställda. Detta innebär att data från Industrins varuproduktion före och efter 1997 inte är helt jämförbara. Detta kan påverka resultaten för enskilda varor i konsumtionsberäkningarna. Utifrån uppgifter från Industrins varuproduktion gör dock Jordbruksverket schablonmässiga uppskattningar av produktionen vid företag med mellan 10 och 20 anställda Råvaror för vidareförädling av livsmedel Vid beräkningarna av direktkonsumtionen av livsmedel i form av råvaror eller av råvarukaraktär (t.ex. kött) görs ett avdrag för den del av råvaran som används inom förädlingsindustrin för produktion av varor som redovisas separat i Jordbruksverkets beräkningar (konserver, charkprodukter m.m.). För att uppskatta råvaruåtgången av kött för produktion av charkvaror, konserver och färdiglagad mat har Jordbruksverket med några års mellanrum genomfört undersökningar för att uppdatera åtgångstalen i förädlingsindustrin. På flera andra områden, exempelvis vissa köksväxter, frukter och bär är dock tillgången till uppgifter om råvaruåtgången i förädlingsindustrin bristfällig. I många fall innebär detta att schablonvärden som legat konstanta under en längre tid används. 31

36 4.4.4 Förändringar i konsumtionsmönster Enligt definitionen av direktkonsumtionen ska de konsumerade kvantiteterna, så långt beräkningsunderlaget tillåter, redovisas i den form som produkterna når konsumenten (se avsnitt 4.1). Det underlag som används för beräkningarna har dock brister när det gäller möjligheten att följa vissa aspekter på förändrade konsumtionsmönster. Underlaget tillåter t.ex. inte någon uppdelning på vad som konsumeras i enskilda hushåll och i storhushåll (restauranger, skolor, sjukhus m.m.). Beräkningarna kan vidare ge viss information om t.ex. i vilken omfattning konsumtionen av mer förädlade produkter ökat (konserver, färdiglagade rätter m.m.). Men om förädlingen inte sker i industriledet, d.v.s. inte ingår i Industrins varuproduktion, så kommer den förädlade produkten i statistiken att redovisas under respektive råvara som ingår i produkten. Den fyllda baguetten som äts på vägen mellan jobbet och hemmet återfinns i statistiken sannolikt under flera varugrupper såsom t.ex. mjukt matbröd, charkuterivaror, matfett, ost och köksväxter Totalkonsumtionen Vid beräkningarna av totalkonsumtionen justeras produktionen dels för importerade och exporterade kvantiteter av varan, dels för råvaruinnehållet i importerade och exporterade förädlade produkter (se avsnitt 4.2). Metoden kräver således uppskattningar av råvaruinnehållet i importerade och exporterade produkter av olika förädlingsgrad. Dessa uppskattningar är förhållandevis grova och därmed följer en viss osäkerhet i statistiken. För en del varor t.ex. mjöl och kött omfattar beräkningarna av råvaruinnehållet i förädlade produkter ett relativt stort antal varor medan motsvarande beräkning för t.ex. ägg är betydligt mer begränsad Kostens näringsinnehåll Kostens näringsinnehåll beräknas genom att direktkonsumtionen av olika livsmedel eller livsmedelsgrupper multipliceras med innehållstal avseende olika näringsämnen. Detta innebär att förändringar i de beräkningsmetoder och det beräkningsunderlag som används i beräkningarna av direktkonsumtionen även påverkar kvaliteten och jämförbarheten över tiden i beräkningarna av kostens näringsinnehåll. I samband med att Livsmedelsverket övertog beräkningarna av kostens näringsinnehåll fr.o.m. 1992, reviderades beräkningarna tillbaka till Livsmedelsverket gör fortlöpande analyser av livsmedel och revideringar av näringsinnehållstalen. Förändringar i dessa kan ha flera orsaker, t.ex. kan fördelningen av ingående livsmedel inom en varugrupp ändras eller kan livsmedlet förändras, exempelvis genom ändrad sammansättning eller berikning. Vidare kan förbättrade analysmetoder leda till ändringar av innehållstalen. 4.5 Översyn av beräkningarna Under åren har ett flertal översyner genomförts av beräkningarna av livsmedelskonsumtionen. Detta har medfört förändringar i beräkningsmetoder, beräkningsunderlag och varuindelning m.m. Nedan redovisas kortfattat några viktiga resultat från de översyner som genomförts med betoning på översyner av mer övergripande karaktär samt översyner som ligger närmast i tiden. Inför beräkningarna för åren gjordes en översyn av beräkningsunderlaget bl.a. med anledning av ny industristatistik enligt det nya HS-systemet. Omläggningen till ny varuklassificering enligt HS-systemet medförde för vissa varugrupper jämförbarhetsproblem med statistik för åren före Den översyn som gjordes finns redovisad i Jordbruksverkets rapport 1992:10, Livsmedelskonsumtionen

37 Inför beräkningarna av 1993 års konsumtion gjordes revideringar beträffande charkkonsumtionen. Konsumtionen grundade sig tidigare på Jordbruksverkets undersökning om charkvaruproduktionen. Då undersökningen inte görs varje år har mellanliggande års värden främst uppskattats utifrån Industrins varuproduktion. En ny undersökning gällande produktion av förädlade köttvaror och dessa varors råvaruinnehåll avseende 1998 genomfördes under hösten Utifrån denna undersökning har vissa justeringar av beräkningarna av köttkonsumtionen gjorts. Undersökningen avsåg förhållandena under 1998 men med ledning av resultaten har beräkningarna även reviderats för åren fr.o.m (se även Jordbruksverkets rapport 2000:13, Konsumtionen av livsmedel m.m ). Åren 1995 och 1996 skedde stora förändringar i produktions- och utrikeshandelsstatistiken. I samband med det svenska EU-medlemskapet år 1995 infördes EU:s Kombinerade Nomenklatur (KN) för klassificering av varor i utrikeshandelsstatistiken och fr.o.m. år 1996 redovisas även produktionsstatistiken enligt KN-systemet (se avsnitt 4.4.). Bytet av nomenklatur har orsakat förändringar i direktkonsumtionsberäkningarnas varuindelning. Fr.o.m. år 1995 har följande ändringar i varuindelningarna genomförts: Kalvkött (vara 21) redovisas tillsammans med nötkött (vara 22). Mesvaror (vara 77) redovisas tillsammans med ost, andra slag (vara 78). Soppor och buljonger m.m., ej konserv (vara 117) redovisas tillsammans med soppor och buljonger m.m., konserv (vara 118). Salladskål som tidigare ingick i vara 97 har flyttats och redovisas i vara 96. Hårt och mjukt tunnbröd redovisas tillsammans med mjukt matbröd (vara 14). Fyllda pastaprodukter och couscous som inte ingick i konsumtionsberäkningarna före 1995 ingår numera i gruppen makaroner, spagetti och liknande produkter (vara 9). I samband med beräkningarna avseende år 2000 genomfördes ett mindre översynsarbete som har lett till vissa förändringar i varuindelningen, vilka redovisas nedan. Den främsta orsaken till dessa har varit svårigheter att skilja vissa varor/varugrupper från varandra i den nu rådande nomenklaturen (KN) på utrikeshandelsstatistikområdet. Vidare har redovisningen av färsk fisk upphört. Anledningen till detta är att beräkningarna av konsumtionen av färsk fisk var mycket osäkra och i flera fall gav helt orimliga resultat när de baserades på den officiella fångststatistiken och utrikeshandelsstatistiken. Fr.o.m. år 2000 har följande förändringar i varuindelningen genomförts: Köttsoppor (vara 34) redovisas tillsammans med soppor och buljonger innehållande köksväxter, bär, frukter fisk och kött (vara ) Färsk fisk (vara 38-44) redovisas inte längre Fryst filead flatfisk (vara 45) redovisas tillsammans med fryst, filead torskfisk (vara 46) och fryst, filead annan fisk (vara 47) Saltad och kryddad fisk (vara 49) redovisas tillsammans med torkad fisk (vara 50) och rökt fisk (vara 51) Annan beredd fisk (vara 55) redovisas tillsammans med panerade fiskfiléer och fiskpinnar (vara 56) Kräft- och blötdjur, färska, frysta, saltade, torkade (vara 58) redovisas inte längre 33

38 Majonnäs (vara 86) redovisas tillsammans med såser och andra för smaksättning avsedda preparat (vara 141) Djupfrysta bönor, morötter, spenat, ärter och övriga köksväxter (vara 101) redovisas tillsammans med torkade ärtor och bönor (vara 102) Tomatjuice och annan saft av köksväxter (vara119) redovisas tillsammans med saft och juice av frukter och bär (vara 120) Tobak (vara ) redovisas inte längre 34

39 5 Tabellbilaga 5.1 Direktkonsumtionen av livsmedel m.m. i Sverige Direktkonsumtionen uttryckt i miljoner kg Tabell Bröd och spannmålsprodukter, miljoner kg Förändringar i statistikunderlaget har skett 1988, 1995 och 1996 (se avsnitt 4.4 och 4.5). Uppgifterna nedan avser varans art före den slutliga beredningen i hemmet. Sålunda redovisas t.ex. endast marknadsförda produkter i positionerna 12-17, medan hembakade produkter redovisas under vetemjöl, ägg, socker osv. Vara prel. 1 Vetemjöl 121,8 94,3 114,0 113,0 108,2 91,2 96,9 89,8 2 Rågmjöl 4,2 2,9 2,9 2,2 2,5 1,3 1,2 1,3 3 Mjöl av blandningar av vete och 18,8 14,9 17,9 15,5 14,1 10,2 9,0 8,3 råg samt mjöl av annan spannmål 4 Risgryn 1) 7,9 11,1 19,2 33,4 35,9 34,4 35,3 39,1 5 Havregryn samt gryn och flingor 20,2 17,3 20,2 24,1 27,0 22,3 21,4 22,9 av annan spannmål 6 Summa mjöl och gryn 172,9 140,5 174,2 188,2 187,7 159,4 163,8 161,3 7 Mixer m.m. beredda av mjöl eller 4,2 5,0 3,5 5,1 3,2 5,5 4,5 5,6 stärkelse 8 Vällingpulver 3,0 13,5 12,3 10,7 9,9 7,6 7,5 7,7 9 Makaroner, spagetti och liknande 6,1 10,0 19,5 36,6 47,8 61,8 63,4 69,6 produkter 10 Majsflingor, rostat ris, ostbågar, 4,5 9,3 13,0 28,4 32,5 38,8 37,0 35,9 pop corn 11 Summa mjölprodukter exkl. bröd och konditorivaror 17,8 37,8 48,3 80,8 93,4 113,7 112,4 118,8 12 Knäckebröd 2) och flatbröd 3) 49,3 47,6 50,9 47,9 37,0 34,5 31,9 32,3 13 Skorpor och skorpmjöl 10,5 12,8 12,4 8,2 4,0 4,2 5,1 3,6 14 Mjukt matbröd (inkl. tunnbröd) 3) 231,4 245,1 254,7 264,9 322,8 383,1 400,4 395,2 15 Kex, rån och torra småkakor 24,6 39,8 39,3 53,2 40,7 45,2 43,2 47,3 16 Bullar, vetelängder, wienerbröd 75,4 65,1 37,0 32,3 34,4 43,3 55,8 53,8 och annat mjukt kaffebröd 17 Bakelser, tårtor, sockerkakor och övriga bakverk (inkl. crêpes, pizzor, piroger) 34,1 31,8 22,1 39,2 48,4 61,2 55,0 58,9 18 Summa bröd och konditorivaror 425,3 442,2 416,4 445,7 487,3 571,5 591,4 591,1 1) Uppgifterna för 1994 och 1995 är justerade p.g.a. att viss hamstring förekom under ) Inkl. ströbröd framställt av knäckebröd. 3) Fr.o.m redovisas tunnbröd tillsammans med mjukt matbröd. 35

40 Tabell Kött och köttvaror, miljoner kg Förändringar i statistikunderlaget har skett 1988, 1995 och 1996 (se avsnitt 4.4 och 4.5). Vara prel. 20 Hemslakt av kalv, gris och får 1), 3) 14,8 8,2 3,6 3,2 3,3 2,3 2,3 2,4 21 Kalvkött, färskt och fryst 2) 13,3 11,1 7,4 3,4 22 Nötkött inkl. kalv, färskt och fryst 58,2 39,2 43,1 57,6 62,5 84,8 95,9 86,5 2), 3), 4), 5) 23 Griskött, färskt och fryst 3), 4), 5) 70,8 79,5 103,5 88,0 113,6 133,3 134,1 132,3 24 Fårkött, färskt och fryst 3) 1,6 3,9 4,6 5,7 5,6 6,5 6,5 7,1 25 Fjäderfäkött, färskt och fryst 3), 6) 11,5 26,3 35,4 46,5 72,6 92,5 104,5 113,4 26 Renkött, färskt och fryst 7), 9) 1,8 1,3 0,4 2,5 2,1 1,0 1,4 1,4 27 Kött av hare, älg o annat vilt 8),9) 5,6 6,8 19,9 22,6 16,8 17,8 17,7 18,0 Kött exkl. fjäderfäkött, fryst 6) 19,9 10,4 28 Summa kött, färskt och fryst 177,6 196,2 228,3 229,5 276,5 338,2 362,4 361,1 29 Lever, njure och tunga 3), 9) 5,4 6,4 3,7 4,2 4,1 6,6 6,5 6,3 30 Skinka, kassler och andra oblandade 16,0 20,5 30,4 39,5 50,1 50,6 49,6 45,3 charkuterivaror 3) 31 Korv, pastejer och andra blandade 124,6 152,7 152,9 126,1 138,2 138,4 133,7 136,7 charkuterivaror 3) 32 Köttkonserver (exkl. köttsoppor) 3) 20,2 31,9 23,3 15,3 12,6 8,4 8,1 7,2 33 Summa charkuterivaror och konserver 166,2 211,5 210,3 185,1 205,0 204,0 197,9 195,5 36 Frysta köttprodukter och fryst färdiglagad mat innehållande kött 3) 45,4 44,2 55,9 91,7 77,1 81,1 1) Uppgifterna avser vara med ben. 2) Fr.o.m redovisas Kalv- och Nötkött tillsammans. 3) Uppgifterna har reviderats fr.o.m p.g.a. ändrat underlag. Jämförelse med tidigare år bör därför tolkas med försiktighet (se avsnitt 4.5). 4) Inkl. köttinnehållet i viss (t.o.m all) färdiglagad mat. 5) Uppgifterna fr.o.m är inte helt jämförbara med dem som redovisats tidigare år. 6) Fryst kött ingår 1960 samt fr.o.m i respektive köttslag. 7) Fr.o.m ingår fryst renkött. 8) Inkl. vissa kvantiteter fryst kött. 9) Uppgifterna baseras på ett bristfälligt material och är därför osäkra. 36