Vindpark Berg Samrådsredogörelse

Transkript

1 Vindpark Berg Samrådsredogörelse

2 MEDVERKANDE BESTÄLLARE Stena Renewable AB Box Göteborg Besöksadress: Rosenlundsgatan 3 KONTAKTPERSONER Magnus Igel Tel: Mobil: E-post: magnus.igel@stena.com KONSULT WSP Environmental Box Göteborg Besöksadress: Ullevigatan 19 Tel: Fax: WSP Environment & Energy Sweden Org nr: Styrelsens säte: Stockholm Uppdragsansvarig: Christian Peterson Handläggare: Åsa Lindbom Kartor: Eva von Feilitzen Kartunderlag: Lantmäteriet Figurer: WSP, om inget annat anges

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 4 1. AKTIVITETSLISTA 6 2. HINDERPRÖVNING Inkomna remissvar från hinderinstanser 7 3. SAMRÅD MED BERÖRDA MYNDIGHETER 8 4. SAMRÅD MED ENSKILDA OCH ALLMÄNHET Avgränsning av samrådskretsen Inbjudan till samråd Metod för samrådsutskick Samrådsutställning Inkomna yttranden från enskilda och allmänhet SAMRÅD MED ÖVRIGA ORGANISATIONER, FÖRENINGAR OCH ÖVRIGA STATLIGA MYNDIGHETER samrådsparter Samrådsinbjudan Inkomna yttranden från organisationer, föreningar och övriga myndigheter SAMRÅD MED JAKTLAG OCH VILTVÅRDSORGANISATIONER (VVO) STENAS HANTERING AV INKOMNA YTTRANDEN 22 BILAGOR: 1. Hinderremissvar 2. Protokoll samråd Länsstyrelsen i Kronobergs län och Uppvidinge kommun Protokoll samråd Länsstyrelsen i Kalmar län Yttrande Länsstyrelsen i Kronobergs län Protokoll samråd Länsstyrelsen i Kronobergs län Yttrande Uppvidinge kommun Karta samrådskrets A 8. Karta samrådskrets B 9. Vykortsinbjudan till närboende Vykortsinbjudan till närboende Brevinbjudan till närboende utvidgat utredningsområde PM utökat område, komplettering till samrådsunderlag 13. Annonser med inbjudan till samrådsutställning 14. Frågor och svar - bemötande av inkomna frågor och synpunkter 15. Sändlista samrådspartner - myndigheter, föreningar, organisationer och företag 16. Brevinbjudan till myndigheter, föreningar, organisationer och företag Informationsbrev till myndigheter, föreningar, organisationer och företag Yttranden myndigheter, föreningar, organisationer och företag 19. Brevinbjudan till jaktlag Sändlista jaktlag 21. Yttrande jaktlag 22. Yttranden allmänhet (bifogas endast digitalt)

4 INLEDNING Stena Renewable AB (Stena) avser ansöka om tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken (MB) för uppförande och drift av en gruppstation med vindkraftverk inom ett projektområde benämnt Berg i Uppvidinge kommun, Kronobergs län. I förliggande fall avser Stena söka tillstånd för upp till 40 verk med en maximal totalhöjd om 200 meter i öppna placeringar inom utpekade etableringsytor. Genom att peka ut möjliga etableringsytor styrs verksplaceringarna till de delar av projektområdet som anses bäst lämpade, där intressekonflikter med andra värden och aspekter har bedömts som få eller förhållandevis låga. För en tillståndspliktig vindkraftetablering, se faktaruta 1, ska samråd genomföras i enlighet med 6 kap. 4-6 Miljöbalken (MB). Samrådet är en del av tillståndsprocessen och föregår framtagandet av en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Enligt miljöbalken ska samråd hållas med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan tänkas bli särskilt berörda. Vidare ska samråd genomföras med övriga statliga myndigheter, de kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda om det är fråga om en verksamhet som kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Samrådets tillvägagångssätt definieras av 6 kap. 4 MB, se faktaruta 2. Faktaruta 1. TILLSTÅNDSPLIKTIGA VINDKRAFTETABLERINGAR Enligt miljöprövningsförordningen (SFS 2013:252) gäller tillståndsplikt för vindkraft för: två eller fler verk där vart och ett, inklusive rotorblad, är högre än 150 meter (40.90) sju eller fler verk där vart och ett, inklusive rotorblad, är högre än 120 meter (40.95) varje tillkommande verk som tillsammans med redan uppförda verk utgör en tillståndsplikt (40.100) Faktaruta 2. SAMRÅD ENLIGT 6 KAP. 4 MB Samråd ska genomföras i god tid och i behövlig omfattning innan en ansökan om tillstånd görs och den miljökonsekvensbeskrivning som krävs enligt 1 upprättas. Samrådet ska avse verksamhetens eller åtgärdens lokalisering, omfattning, utformning och miljöpåverkan samt miljökonsekvensbeskrivningens innehåll och utformning. Före samrådet ska den som avser att bedriva verksamheten eller vidta åtgärden lämna uppgifter om den planerade verksamhetens eller åtgärdens lokalisering, omfattning och utformning samt dess förutsedda miljöpåverkan. Uppgiftera ska lämnas till länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som särskilt berörs. I enlighet med 16 kap. 4 MB måste berörd kommun tillstyrka planerad vindkraftetablering för att länsstyrelsen ska kunna bevilja tillstånd. Om kommunen har en negativ inställning till den planerade vindkraftetableringen kan det vara lämpligt att den framför denna uppfattning under samrådsprocessen för tillståndsansökan. 4

5 Föreliggande handling redogör för hur samrådet har gått till väga och vilka samrådsparter som har kontaktats. Vidare sammanfattas de yttranden som inkommit. Inkomna yttranden bemöts och kommenteras generellt av Stena i bilga 14 Frågor och svar. Samtliga samrådsparter, såväl berörda myndigheter, närboende och allmänhet som föreningar, organisationer och övriga myndigheter, har ombetts att skriftligen inkomma med yttranden. 5

6 1. AKTIVITETSLISTA Tabell 1. Aktivitetslista DATUM SAMRÅDSAKTIVITET Hinderprövning, tidiga remisser Samrådsmöte med Länsstyrelsen i Kronobergs län och Uppvidinge kommun Samrådsmöte med Länsstyrelsen i Kalmar län Samrådsunderlag läggs ut på hemsidan Utskick av vykort till samrådskrets A Utskick av samrådsförfrågan till föreningar, organisationer och övriga myndigheter Inbjudan till samråd annonseras i Smålands-Posten och Vetlanda-Posten Inbjudan till samråd annonseras i Uppvidinge Tidning Påminnelse om inbjudan till samråd annonseras i Uppvidinge Tidning Påminnelse om inbjudan till samråd annonseras i Smålands-Posten och Vetlanda-Posten PM med information om utökat utredningsområde publiceras på hemsidan Utskick av vykort till samrådskrets A med information om utökat utredningsområde Utskick av samrådsunderlag och PM till tillkommande samrådskrets, samrådskrets B Utskick av PM och följebrev till föreningar, organisationer och övriga myndigheter Samrådsutställning i form av öppet hus hålls i Åseda Folkets hus Planscherna som presenterats på samrådsutställningen läggs ut på hemsidan Tiden för samrådsyttranden löper ut Ytterligare ett samrådsmöte med Länsstyrelsen i Kronobergs län Skriftligt samråd med berörda jaktlag och viltvårdsorganisationer (VVO) hålls Tiden för jaktlagens samrådsyttrande löper ut Hinderprövning, fortsatta remisser Telefonavstämning med Uppvidinge fågelklubb, Kronobergs Ornitologiska förening och Sveriges Ornitologiska förening. 6

7 2. HINDERPRÖVNING Samrådsprocessen inleddes med en s.k. hinderprövning, där vindkraftverkens koordinater, tillsammans med en kortare beskrivning av projektet, sänds till utvalda myndigheter och bolag som kan ha motstående intressen avseende luftrum och infrastruktur i det aktuella etableringsområdet. Remisser gällande hinderprövning skickades till Försvaret, Luftfartsverket (LFV), Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Post- och Telestyrelsen (PTS), Trafikverket, 3GIS/3, Tele2, Telia Sonera, Teracom samt flygplatser inom ca 6 mils radie; Hultsfreds Airport och Småland Airport (Växjö). Under projekteringens gång har området för etablering begränsats och vindkraftverkens koordinater arbetats om. Hinderremisser har således skickats ut i två omgångar för två olika exempellayouter för att stämma av eventuella motstående intressen. I utskicket med fortsatta hinderremisser ( ) skickades även en remissförfrågan till Kalmar flygplats som i Luftfartsverkets tidiga remissvar omnämns. Med hänsyn till att Stena avser söka tillstånd för öppna placeringar inom angivna etableringsytor kommer slutliga verksplaceringarna fastställas i samråd med remissinstanserna INKOMNA REMISSVAR FRÅN HINDERINSTANSER I tabell 2 görs en sammanfattning av inkomna remissvar. Inkomna remissvar bifogas i sin helhet i bilaga 1. Tabell 2. Sammanfattning av inkomna svar på hinderremisser REMISSINSTANS SAMMANFATTNING AV YTTRANDE 3GIS Inget att erinra. Försvarsmakten, HKV Hultsfred Airport Kamlar Airport LFV Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Post och telestyrelsen (PTS) Växjö/Småland Airport Tre av vindkraftverken enligt det första förslaget till verksplaceringar kommer i konflikt med Försvarets verksamhet. Försvaret motsätter sig etablering av berörda verk. För de vindkraftverk som inte är i konflikt med totalförsvarets intressen gäller att ny remiss måste skickas till Försvarsmakten om verken flyttas mer än 30 m. Något remissvar på den förfrågan som skickades ut med den uppdaterade exempellayouten den 4 mars 2013 har inte inkommit. Inget att erinra. Något svar har inte inkommit. Växjö och Kalmar flygplatser är berörda och ingår i den flyghinderanalys som genomförts av LFV. LFV har som sakägare av CNS-utrustning inget att invända mot planerad etablering. Samtliga analyser för berörda flygplatser visar att dessa inte kommer att påverkas av den planerade etableringen. Inget att erinra. Etableringen kommer inte att påverka Rakelnätets befintliga länkstråk. PTS har sammanställt information om de tillståndshavare med radiolänkstråk som i dagsläget förekommer inom 2 kilometer från den föreslagna vindparken: TeliaSonera AB, Hi3G Access AB och Net4Mobility HB. Inget att erinra. 7

8 Tele2 Telenor/ Net4Mobility TeliaSonera Teracom Trafikverket Inget att erinra. Inget att erinra. Inget att erinra på nuvarande parklayout. Inget att erinra. Dispens från Trafikverket krävs för vindkraftstransporter på det allmänna vägnätet. Det är viktigt att en transportplan tas fram som kan användas i kontakten med Trafikverket. Om åtgärder krävs på det statliga vägnätet för vindkrafttransporterna, och som inte ingår i en av Trafikverket fastställd plan måste kostnaden för denna finansieras av exploatören. För ytterligare information om vindkrafttransporter på vägnätet hänvisas till Trafikverkets publikation Transporter till vindkraftsparker en handbok. Säkerhetsavstånd till allmän väg får ej understiga verkets totalhöjd, dock minst 50 meter oavsett vägtyp. Om behov av anslutningstillstånd föreligger ska detta sökas enligt väglagen. I övrigt informeras om var bolaget kan hitta information och regler kring vägar och vindkrafttransporter. Trafikverket håller på med utbyggnad av ett nytt signal- och trafikledningssystem. Etableringen bedöms inte påverka kommunikationen i trafikledningssystemet. Berörda flygplatser, Växjö flygplats (Småland Airport) och Hultsfreds flygplats, ska kontaktas i egenskap av sakägare. Flygplatsernas MSA-yta kan omfattas. Även LFV ska ha möjlighet att granska och lämna synpunkter. Motsvarande lokaliseringsbedömning ska även ske hos Försvarsmakten. Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2010:155) ska tillämpas för hindermarkering. 3. SAMRÅD MED BERÖRDA MYNDIGHETER Ett samrådsmöte med Länsstyrelsen i Kronobergs län och Uppvidinge kommun hölls den 8 juni 2012 i länsstyrelsens lokaler i Växjö. Även Länsstyrelsen i Kalmar län var inbjudna till mötet men kunde inte medverka. Ett samrådsunderlag för myndigheter togs fram som samrådsparterna kunde ta del av i god tid före utsatt mötesdatum. Vid mötet presenterades projektet och utredningsområdets förutsättningar av representanter från Stena samt WSP Environmental. Syftet med samrådsmötet var att informera om föreslaget projekt och behandla omfattning och inriktning av den kommande miljökonsekvensbeskrivningen. Länsstyrelsen och kommunen gavs möjlighet att lyfta de aspekter som ansågs viktiga att belysa i vidare projektering och miljökonsekvensarbete. Protokoll från mötet redovisas i bilaga 2. Sedan 1 juli 2012 ansvarar Miljöprövningsdelegationen i Kalmar län för prövningen av vindkraftetableringar även i Kronobergs län. Då Länsstyrelsen i Kalmar län inte kunde medverka på samrådsmötet hölls ett separat möte i Kalmar , se protokoll från mötet i bilaga 3. Länsstyrelsen i Kronobergs län inkom med ett yttrande , se bilaga 4. Ytterligare ett samrådsmöte hölls med Länsstyrelsen i Kronobergs län den 5 november Syftet med mötet var att informera om de förändringar som skett i projektet sedan samrådsmötet i början av sommaren. Protokoll från mötet redovisas i bilaga 5. Uppvidinge kommun inkom med ett yttrande , se bilaga 6. 8

9 4. SAMRÅD MED ENSKILDA OCH ALLMÄNHET Samrådet med enskilda och allmänhet genomfördes under sommaren och hösten AVGRÄNSNING AV SAMRÅDSKRETSEN Inför samrådet med enskilda och allmänhet avgränsades ett område som sträcker sig två kilometer från utredningsområdets gränser. Fastighetsägare och boende inom detta område benämns vidare samrådskrets A, se karta i bilaga 7. Då beslut togs om att utöka utredningsområdet utökades även samrådskretsen utifrån det nya utredningsområdets gränser och ca 30 adressater tillkom. Fastighetsägare och boende inom detta område benämns vidare samrådskrets B, se bilaga INBJUDAN TILL SAMRÅD En personlig inbjudan till samråd skickades till fastighetsägare och boende inom samrådskrets A den 16 juli, se bilaga 9. Vid beslut om att utöka utredningsområdet gjordes ett kompletterande utskick den 4 september. Till samrådskrets A skickades ett nytt vykort med information om förändringen, se bilaga 10. Till de 30-tal adressater i samrådskrets B som tidigare inte fått någon inbjudan skickades en inbjudan via brev, se bilaga 11, tillsammans med samrådsunderlaget och kompletterande PM, bilaga 12. Förutom personliga inbjudningar via vykort och brev inbjöds fastighetsägare, boende och allmänhet till samråd via annonser i Smålands-Posten, Vetlanda-Posten och Uppvidinge Tidning, se bilaga 13. För annonsdatum, se aktivitetslistan. Framtaget samrådsunderlag för allmänheten har funnits tillgängligt på Stenas hemsida från och med den 16 juli. Möjlighet har även funnits att få samrådsunderlaget sig tillskickat per post. I vykort, brev och annonser uppmanades enskilda och allmänhet att skriftligen inkomma med yttranden senast den 5 oktober Vid särskild förfrågan har svarstiden kunnat förlängas METOD FÖR SAMRÅDSUTSKICK INKÖP AV FASTIGHETSINFORMATION Utifrån avgränsningen av det område varinom samråd ska ske har fastighetsinformation köpts in från Lantmäteriet. Fastighetsregistrets utdrag har en automatisk koppling till Folkbokföringen, via personnummer till svenska medborgares adress. FastighetsSök och fastighetsregistret kommer från samma databas, men i FastighetsSök finns även en koppling till Skatteverkets Fastighetstaxering. I detta register står taxerad ägare, oftast är det samma som lagfaren ägare, men det kan också vara någon som arrenderar marken, äger byggnad på ofri grund, tomträttsinnehavare m.m. I FastighetsSök får man utdrag ur båda registren. Utländska ägare registreras aldrig med personnummer, varför dessa uppgifter saknas. Skatteverket registrerar utländska fastighetsägare i Skatteverkets fastighetstaxering, men i vissa fall saknar även Skatteverket adress till utländska fastighetsägare. En manuell sökning på internet har då skett för att försöka ta reda på adresserna. Lantmäteriets fastighetsregister uppdateras en gång per år med adresser från Skatteverkets fastighetstaxering. 9

10 Ett flertal kommuner tar själva hand om uppgifterna om vilka som är tomträttsinnehavare och där anger Fastighetsregistret bara lagfaren ägare. Beställning av fastighetsinformation görs således från både fastighetsregistret och FastighetsSök. BESTÄLLNING AV ADRESSER TILL SAMTLIGA BOENDE INOM SAMRÅDSKRETSEN (SPAR) Via Statens personadressregister (SPAR) finns adresser till alla (18-88 år) boende på vissa postnummer. Att ta ut adresser med personer upp till 88 år är en norm som SPAR brukar applicera. SPAR ombesörjs av Skatteverket och utgör Folkbokföringsregistret. Vid utdrag från SPAR beställs adressuppgifter till en person per hushåll. Uttaget i SPAR omfattar inte fritidshusägare i området. Uppgift om fritidshusägare samlas in via fastighetsregistret. Vid uttag av adressuppgifter via SPAR måste man ansöka om tillstånd. En förfrågan görs därför via PAR. PAR är ombud och har rätt att ta ut personuppgifter ur Folkbokföringsregistret (SPAR eller EDB). PAR ombesörjer tillståndsprövning, alla blanketter som ska fyllas i, kör xml-filer till xls och kontrollerar mot NIX-registret. Om adresser saknas letas dessa upp via sökmotorer på internet t.ex. eniro.se/. Sökmotorer för Tyskland, Norge, Danmark, Finland och Holland finns också SAMRÅDSUTSTÄLLNING En samrådsutställning hölls den 13 september i Åseda Folkets hus. Utställningen genomfördes som ett öppet hus mellan kl På deltagarlistan skrev 22 personer upp sig, men uppskattningsvis besöktes utställningen av ett 70-tal personer. På utställningen kunde besökarna ta del av skriftlig information om projektet och om vindkraft generellt via planscher och informationsblad. Besökarna gavs även möjlighet att prata med representanter från Stena samt med miljökonsulter från WSP Environmental. Planscherna som presenterades på utställningen fanns att hämta hem från Stenas hemsida från och med den 17 september Möjlighet har även funnits att få planscherna sig tillskickade per post. Generella synpunkter och frågor som framkommit under samrådet under sommaren och hösten 2012 har sammanställts och besvarats i bilaga 14. Här redovisas även frågor och synpunkter som muntligen framkom under samrådsutställningen INKOMNA YTTRANDEN FRÅN ENSKILDA OCH ALLMÄNHET Nedan görs en sammanfattning av inkomna yttranden från enskilda och allmänhet. Inkomna yttranden bifogas i sin helhet ansökningshandlingarna som lämnas in till Länsstyrelsen i Kalmar län, se bilaga 22 (bifogas dock endast digitalt). Yttrandena kommer inte att publiceras i sin helhet på Stenas hemsida, med hänsyn till Personuppgiftslagen (PUL). ANDRÉN, JAN-ERIK Enligt synbarhetsanalyskartan ska det synas vindkraftverk från undertecknadsfastighet, något som han inte anser är vackert. Ljudnivån 40 db(a) kan synas låg men skälet till att han har valt att bo där är lugnet och tystnaden. 40 db(a) hörs när det är tyst i övrigt. Undertecknad arrenderar också jaktmark, på gränsen till Flöxhults marker. Vad som sker med vilt på lång sikt vet ingen men under projekteringstiden antar undertecknad att allt påverkas av byggnationen. Undertecknad anser att samrådet var en information utan ansvar. Han hade förväntat sig en panel där man öppet hade kunnat ställa frågor och fått ge och ta information så att man kunnat lära av varandra. 10

11 DEGLER, DANIEL Undertecknad med familj vistas ofta inom utredningsområdet och har kunskaper gällande det område som är beskrivet i samrådsunderlaget. De delar inte Stenas syn på projektet och riksbedömningen för området och anser att informationen gällande vindkraft och dess påverkan på omgivande miljö har förskönats och bagatelliserats. Vidare ställer undertecknad ett antal frågor och framför påståenden som han önskar få besvarade, dessa sammanfattas nedan. Kommer tungmetaller som är bundna i marken att frigöras snabbare och påverka bl.a. vattendrag vid anläggningsarbetet? Vissa uppgifter och information på samrådet var gamla. Undertecknad har observerat bl.a. fiskgjuse och fladdermöss i utredningsområdet. Kommer det göras en bättre inventering innan länsstyrelsen fattar beslut? Varför så bråttom med etableringen? Har andra områden undersökts? Varför så många på så liten yta? Undertecknad anser kommunens politiker vara jäviga i frågan om hur mycket vindkraft kommunen ska ha. Vem står för kostnaderna? Kommer den enskilde fastighetsägaren i omnejd bli kontaktad för en dialog med önskan om att nå en samförståndslösning? Vindkraften är inte lönsam så länge inte priserna ligger väldigt högt. Hur många verk som än finns krävs det en bra reglerkraft som kan fungera. Varför ska verksamheten vara skatte/bidragsfinansierad för att vara lönsam? Är Stena intresserade av att lösa konflikter som uppstår mellan grannar då vindkraften genererar stora summor pengar till få markägare medan grannfastigheterna blir osäljbara? Vad finns det för siffror på hur många arbetstillfällen som kan genereras? Hur ser det ut under byggnation? Hur ser det ut under de åren verken är i drift? Har Stena planer på att anställa folk i kommunen och i så fall, hur många? Vem bär ansvaret för framtida konsekvenser till följd av vindkraften? Undertecknad anser att det finns för lite kunskaper kring vilken påverkan en vindkraftetablering i småländskt skogslandskap har. Undertecknad motsätter sig formen av genomfört samråd. Anser att samrådet bör genomföras som en form av seminarium. DEGLER, RENÉE I yttrandet redogörs för de tillägg som undertecknad har utöver de yttranden som lämnats in i samband med Vattenfalls projekt (Berg), våren 2008 och Undertecknad ställer följande frågor och framför följande påståenden: Undertecknad har låtit värdera sin fastighet Mada 1:15 för att kunna belåna fastigheten ett större belopp. Har banken tillhandahållits information från vindkraftexploatörerna? Den fria och ostörda tillvaron i Mada omintetgörs liksom möjligheten att finansiera renoveringar på fastigheten. Ersätter Stena för framtida svårigheter att få ta nya lån? Undertecknad nyttjar utredningsområdet för svampplockning, skidåkning och övrig rekreation. Hur kan närliggande fastigheter till en energianläggning dra nytta av att vara närliggande (även de fastighetsägare som inte arrenderar ut sin mark för verksplaceringar eller vägdragning)? Har Vattenfall sålt information om vindmätningsresultat till särskilt utvalda exploatörer, som Stena? 11

12 Vem tar ansvar när vindkraftverken tjänat ut? Stena bryr sig om att tjäna pengar och miljöfrämjande insatser råkar för närvarande vara en intressant, givande bransch. Ska vindkraft byggas för att människor ska ha klimatutrymme nog för att vara mer miljöovänliga? Enligt olika rapporter påstås effekterna (det konstruktiva energiuttaget) från en vindkraftanläggning befinna sig på medeltidsnivå i jämförelse med annan energiproduktion. Hur resonerar Stena i detta sammanhang? Hur många hushåll kan planerade verk försörja med elenergi? Med 400 verk i Uppvidinge kommun torde ett oändligt många fler hushåll än de som finns i Uppvidinge kommun kunna bli försörjda med el. Blåser det inte där de hushållen finns? Varför producerar de inte sin egen vindkraftsel? Vilka störningar och begränsningar i rörelseutrymmet för närboende kommer föreslagen vindpark att förorsaka under byggnation? Hur lång tid kommer dessa begränsningar att finnas? EKSTRÖMER, LOTA Undertecknad är en av tre fastighetsägare vid Hökasjöns nordvästra hörn och bor där halva året från maj till november. Här finns inga moderna bekvämligheter som el eller vatten men undertecknad njuter av närheten till naturen med dess ljud, vatten, djur, växter, vädrets växlingar och underbar utsikt över sjön. Undertecknad anser att det är märkligt att Uppvidinge kommun anser att detta område är lämpligt för vindkraft. Vidare anser undertecknad att det inte finns någon ordentlig forskning kring vindkraft i skogar. Området kring Hökasjön är ett rekreationsområde och livsområde för både turister och vanligt folk som jagar, fiskar och njuter av lugn och frid. Upplyser om att hon sett både tjäder och orre inom utredningsområdet. Undertecknad har vidare synpunker på: Att ha vindkraftverk i väster, tvärs över sjön, där solen går ned och det skapas svepande skuggor. Att vara omringad av verken. Undertecknad anser att verken ska läggas så långt bort från sjön som möjligt. Antalet verk bör minskas ned. Verket som planeras vid Sadelmakartorpet kan skapa svepande skuggor för morgonsolen och rester av det gamla torpet (grunder och stenmurar) finns kvar. Undertecknad önskar att verken placeras så långt som möjligt åt Flöxhultshållet och bortre änden av sjön, mot söder där solen alltid står högst. Undertecknad önskar fotomontage från sin fastighet. HAUGE, LEIF OCH KERSTIN Undertecknade besökte samrådsutställningen i Åseda och ansåg att det var ett bra och informativt möte med trevligt bemötande. Undertecknade är vidare positiva till vindkraft. Dock ansågs ljudrapporten i underlaget vara svårbegriplig. Undertecknade har följande frågor och synpunkter: Kommer deras grusväg att användas för transporter till området? Undertecknade driver företaget Hauges Hantverksglas med flera tusen besökare främst sommartid. De är angelägna om att det inte kommer att bli några störningar i framkomligheten. Emmaus Björkå är också ett stort turistmål. Avstånden till bostäder är för snåla; 2 km vore rimligt med hänsyn till verkens storlek. Framför allt med hänsyn till de som har sina hus kring Hökasjön. Det utökade utredningsområdet åt väster kommer väldigt nära väg och bebyggelse. Är det inte rimligt att avståndet mellan verken också kan tjäna som avstånd till bostäder? Fritidsbostäder bör behandlas som året runt-bebyggelse vad gäller avstånden. 12

13 HELLSTRÖM, TORE Undertecknad undrar varför inte vindkraftverken förläggs bredvid större vägar som ändå brusar och bullrar och dit inte folk söker sig för att få lugn och ro som i Flöxhult. Undertecknad är ingen motståndare till vindel, men önskar att den kunde förläggas till redan förstörda trakter. De få tomma områdena kan behövas i framtiden för rekreation från alla magnetfält och annat som folk tycks bli överkänsliga för. HOLMBERG, LARS Undertecknad är positiv till en vindkraftetablering och kommer med förslag till förändringar i parklayouten så att verken hamnar lite längre från Flöxhults by. ISACSSON, ROGER Undertecknad informerar om att området runt Björkesjöarna och Stora Björksjön samt öster därom till Hökagöl är av vildmarkskaraktär och utgör tyst område. Hänvisar till att det finns människor i området som är i behov av tyst och ostörd miljö. Informerar vidare om kungsörnsförekomst i området samt att en skyddszon ska upprättas runt bon. Den vindkraftetablering som planeras kan komma att medföra en störning på fågellivet. Hänvisar vidare till prejudicerande dom M Inom området finns även häckande fiskgjuse och häckande duvhök. Vidare har undertecknad följande information, frågor och synpunkter: Vindkraftens infraljud kan påverka fladdermöss. Vad händer med störningar på radio- och TV-länkstråk? Natura 2000-området Varshult kommer att ligga 700 meter från och inte 3,5 meter från utredningsområdet som det står i samrådsunderlaget. Kulturmiljöer som Marshult och Norramåla, utpekade i Kulturmiljöplanen för Uppvidinge kommun, kommer att påverkas av ljud, skuggor, ljus och en förändrad landskapsbild. Området ligger för nära Tvinnesheda-Badeboda vilket kommer att ge negativ kumulativ effekt. De naturvärden som finns runt Stora Björksjön, Björkesjöarna, Storön samt åt Hökagöl nyttjas för närrekreation för undertecknad med familj. Norramåla och Målen befinner sig inom 35 db(a)-kurvan (ekvivalent ljudnivå), med hänvisning till bifogad karta till yttrandet. Vad vet man om momentana ljud? Lågfrekvent ljud och infraljud är långt farligare än de 40 db(a) som tillåts. Infraljud har en frekvens som uppfattas som vibrationer och kan påverka upp till 3 km från ett vindkraftverk. Undertecknad hänvisar till bilaga 2 till sitt yttrande. Infraljud transporteras även i materia och mycket längre än vanligt ljud db(a). Hänvisar till sjukdomen Vibroacoustic Disease, bilaga 3 till sitt yttrande. De lågfrekventa ljuden som stör kroppen, db(c), finns inte med i kommunens miljökonsekvensbeskrivning. JUEL, PERNILLA Undertecknad med familj bor i närheten av utredningsområdet. Familjen flyttade till fastigheten för att kunna leva i ett ostört område. Då familjen är i behov av tyst miljö krävs att vindkraftverken flyttas från deras hus så att bullernivån ligger under hörbar db(a). Oro finns även för hinderbelysningen och skuggor liksom infraljud som kan påverka människans hälsa och upplevelsen av landskapet. Vidare påpekar undertecknad att det är olönsamt att bygga dessa vindkraftverk då ett elöverskott förekommer i Norden. 13

14 Ställer frågan kring vilka störningar som sker på radio och tv-länkar. Vidare anser undertecknad att de kumulativa effekterna som uppkommer blir stora och att det därmed inte går att veta hur stor ljudspridningen blir. Fotomontage från badplatsen i Älghult påvisar en radikalt förändrad landskapsbild. Undertecknad anser att information till boende i Älghult hade varit nödvändig. KARLSSON, JAN ERIK OCH YVONNE (LABBEMÅLA 1:3) Undertecknade önskar att riktvärdet för det lågfrekventa ljudet säkerställs och att resultatet redovisar hur det påverkar den enskilda människan. Önskar även att de kumulativa effekterna påvisas i kartmaterial. Karlsson, Kennet och Susanne (Fagraskruv 1:11) Undertecknade anser sig ej ha blivit kallad till samrådet. Vidare lämnas följande synpunkter: Ljudnivå på maximalt 35 db(a) enligt Naturvårdsverkets rekommendationer för tyst miljö. Fotomontage ska redovisa vindkraftverk för både Flöxhult och Tvinnesheda-Badeboda. Skuggor ska redovisas för både Flöxhult och Tvinnesheda-Badeboda. Undertecknad kräver att närmsta verk placeras minst två kilometer från fastigheten Fagraskruv 1:11. Om inte ovanstående kan uppfyllas kräver undertecknad en inlösen av fastigheten på grund av förstörd boendemiljö och hälsorisker. KLING, LISSIE OCH ÖSTEN (FRITIDSHUS I NORRATORP) Undertecknad lämnar följande synpunkter: Verken planeras för nära fritidshusen i Gripsholm (Hägnen och Norratorp). För många verk planeras och avstånden mellan verken är för tätt. Stor ljud- och skuggpåverkan. Förstörda vägar in till fritidshusen. Undertecknads fritidshus omgärdas av verken som planeras och naturen förstörs. Om fler elledningar behöver dras förstörs naturen ytterligare. Har kommunen och stiftet gått med på planerna? Hur ska brandflyget ta sig fram? Försvarsmakten utövar mycket flygningar över området. Löser Stena in fritidshuset? LÅNGH, GUNILLA OCH WALDEMARSSON, INGEMAR SAMT LÅNGH, THEODOLINDA (KÄRESKRUV 1:7 OCH 1:8) Undertecknade äger gården Käreskruv med anor från 1700-talet och den enda av de kvar av de sammanlagt 12 gårdar som funnits i byn Käreskruv. Gården nyttjas som sommarbostad (från mars/april till oktober/ november) av undertecknad med familj. I yttrandet framhäver undertecknad omgivningens kulturlandskap med stort lokalt värde. De kulturhistoriska värdena är både av värde för estetiken och den biologiska mångfalden. Då gården ligger inne i utredningsområdet kommer omgivningen att påverkas av vindkraftverken gällande buller, skuggning och förstört livsutrymme. Vidare anger undertecknad att Käreskruv är den sista viloplatsen för Gunillas make. 14

15 I yttrandet anges att undertecknade nyligen har skrivit under ett naturvårdsavtal om dubbelcertifiering (enligt PEFC och FSC) av skogsbruket med Södra Skogsägarna ekonomiska förening. Vidare anser undertecknade att planerade vindkraftverk inskränker och begränsar fiskerätten i fyra olika vatten; Hökasjön, Hökagölen; Käresjön och Badebodaån. Hänsyn måste tas så att undertecknade med familj kan ta sig ner till vattnen på ett säkert sätt samt att skogsmaskiner ska kunna ta sig fram då skogs ska avverkas i framtiden. Undertecknade med familj använder skogarna runt Käreskruv för rekreation och återhämtning; promenader, fiske, bär- och svampplockning. Naturen runt Käreskruv erbjuder tysthet och stillhet. Vidare beskriver undertecknade naturen som ett av Smålands tystare och mest vildmarksliknande områden och att det skulle kunna ses som ett komplement till naturreservatet Berga Fly. Därav anses att ljudnivån ej bör överskrida 35 db(a). Vidare anges i yttrandet att området hyser en stor fågelfauna, att lodjur finns i området och att flodkräftan lever i Hökasjön. Hjortronflyet är ett myrområde och undertecknad anser att hänsyn måste tas i enlighet med miljökvalitetsmålet nr. 11. Ett hänsynsavstånd om meter bör tas till Hökasjön, undertecknad önskar även att ett hänsynsavstånd om meter tas till fastigheten. I Badebodaån finns lake som är rödlistat. De nationella miljökvalitetsmålen anger att sjöar och vattendrag ska värnas för friluftslivet. Undertecknad föreslår att fler verk ska planeras sydöst om Hökasjön där färre fornlämningar finns, där naturen ser annorlunda och där det blir närmare till 20 kv-ledningen. Undertecknad ställer bl.a. frågorna hur fågellivet påverkas, hur bullernivån kan garanteras, hur skuggor påverkar fastigheten, hur byggnationen kommer att gå tillväga, hur isbildning på verken löses och hur fastighetsägare i området kompenseras. MAGNUSSON, ALF (KULLTORP 1:3) Undertecknad ställer frågan hur buller uppträder från två eller flera verk samtidigt. Vidare ställs frågan om flyttfågelsträcken tas hänsyn till där flyghöjden överensstämmer med totalhöjden på verken, speciellt vid sjöar. Undertecknad upplyser vidare om att Försvaret använder området som övningsområde för militärflyget. MORTENSEN, LENE (RÄVEBERG 1:7) Undertecknad upplyser att fastigheten redan har tappat ca kr i värde p.g.a. vindkraft i omgivningarna och därför motsätter sig undertecknad fler vindkraftverk. PFEIFFER, GUNHILD (KIANÄS 1:15) Undertecknad anser sig inte ha blivit kallad till samråd. I sitt yttrande anser undertecknad att bristerna i dagens vindkraftverk är så pass stora att man ganska snart utvecklar ett annat system, kanske något mindre synligt och mera spritt direkt till brukaren. Vidare anser undertecknad att solenergi som är småskalig, hanterbar och outsinlig, är framtiden. ROOS, KENNETH (NYKOMSTORP 1:2) Undertecknad önskar tillräckligt stort avstånd till planerade vindkraftverk om fastigheten i framtiden ska utvecklas för vindkraft. Fastigheten ska i nuläget betraktas som en permanent bostad. RUHNKE-RÜSE, BIRGITTE (HÖKANÄS 1:3) Observera att föreliggande yttrande är skrivet på tyska och här görs endast en kortare sammanfattning. Undertecknad oroar sig för ljud- och skuggpåverkan och önskar få de svenska riktlinjerna och rekommendationer som gäller för ljud- och skuggutredning. Naturen och tystnaden är för undertecknad viktig. Vidare uppges att undertecknad har investerat mycket tid och pengar i sin fastighet och att de oroar sig för att värdet ska sjunka. STÅHLGREN, EVA (BERGET 6) Undertecknad anser att naturen förstörs och att ingen kommer att vilja bo i området. 15

16 SVENSSON, LARS-OLOF Ställer frågan huruvida ersättning betalas ut för vindupptagningsområdet då detta enligt undertecknad verkar vara praxis. WESTBERG, ULF (FLÖXHULTS GLASBRUK 1:2) I sitt yttrande anger undertecknad att synpunkterna gäller vindkraften generellt samt den del av projektet som innefattar fastigheterna Flöxhult 1:2 och 1:3. Fastigheten nyttjas som fritidsbostad. Området används av undertecknad med familj till bl.a. älgjakt, svamp- och bärplockning samt kräftfiske i Hökasjön och Frögöl. Vidare anges att området är tyst och fridfullt och att Flöxhult ingår i den kommunala kulturmiljöplanen Kulturarv att vårda. Undertecknads uppfattning är att planerade verk kommer att förstöra kulturmiljön, även om verken placeras utanför kulturmiljöplanen avgränsade områden. I yttrandet redogör undertecknad för Flöxhults historia som kan följas tillbaka till 1500-talet. Vidare motsätter sig undertecknad att namnet Flöxhult ska förknippas med den storskaliga miljöförstöringen som den planerade vindkraftetableringen utgör. I yttrandet anges att området hyser ett rikt fågelliv. Tranor häckar och rastar årligen i Fiskesjö. Storlom och fiskgjuse kan ses i sjöarna. I närheten av fastigheten häckade i våras mindre hackspett. Området hyser även tjäder och orre, enkelbeckasin, morkulla, ormvråk, ugglor och tornseglare m.fl. Kungsörn har också setts till och observationer har rapporterats från området. I Flöxhult finns även fladdermöss. Undertecknad ställer frågan varför Stena tillåter ljudnivån 40 db(a) intill bostadshus. Några långtidsmätningar av buller från 200 meter höga verk har ej redovisats. Vidare anser undertecknad att Naturvårdsverkets riktlinjer om 35 db(a) för tyst miljö bör råda. Flöxhult 1:2 och 1:3 är certifierad enligt FSC och PEFC och undertecknad skriver i sitt yttrande att anläggandet av vindkraftverk kan strida mot bestämmelserna. På såväl Flöxhult 1:2 som 1:3 så har jakten arrenderats ut, vilket genererar en inkomst. Undertecknad anger att det är tveksamt om någon jägare i framtiden vill betala för att jaga i området. Undertecknad anser att vindkraftens miljöfördelar är grovt överskattade i Sverige då både vattenkraft och kärnkraft ger en helt fossilfri elförsörjning. Vidare anges att vindkraftproducenterna gynnas av subventioner och att det är elkonsumenterna som via elcertifikatsystemet får stå för kostnaderna. Undertecknad ställer krav på att projektet ska läggas ned med hänsyn till bygdens befolkning, naturen och kulturmiljöerna. Om projektet dock genomförs vill undertecknad att projektet döps om. Ljudmätningar under vindkraftverkens drift ska redovisas och ljudnivån ska justeras så att den inte överstiger 35 db(a) vid undertecknads fastighet. Vidare ska fotomontage från olika delar av undertecknads fastighet ska redovisas i god tid innan etableringsytor fastställs. Undertecknad anger att skadestånd kommer att krävas för minskat fastighetsvärde, försämrad livskvalitet, genomförda byggnadsinventeringar med mera. VÄXJÖ STIFT VIA P-W SIWETSSON (KRÅKEMÅLA 1:1) Undertecknad ställer frågan om det kan vara intressant att etablera vindkraft även på fastigheten Kråkemåla 1:1 som i söder gränsar mot utredningsområdet. 16

17 5. SAMRÅD MED ÖVRIGA ORGANISATIONER, FÖRENINGAR OCH ÖVRIGA STATLIGA MYNDIGHETER 5.1. SAMRÅDSPARTER För att kunna identifiera lokala föreningar och/eller organisationer med möjlig verksamhet inom eller i närheten av utredningsområdena har uppgifter hämtats från Uppvidinge kommuns föreningsregister. Föreningsregistret finns tillgänglig på kommunens hemsida och uppgifterna har inhämtats under juni Sändlistan med samrådsparter, se bilaga 15, har därefter stämts av med såväl Länsstyrelsen i Kronobergs län och Uppvidinge kommun. Listan omfattar även de föreningar och organisationer som är verksamma inom utredningsområdet för Stenas andra projekt i Uppvidinge kommun, Brännan. Då samråden för respektive projekten sammanföll i tid har samrådsförfrågan för båda projekten skickats till samtliga på listan. Samrådsförfrågan har skickats både via e-post och vanlig postgång. Om både e-postadress och postadress har funnits angivet har samrådsförfrågan skickats på båda sätt SAMRÅDSINBJUDAN En samrådsförfrågan samt en inbjudan till samrådutställningen skickades via e-post och/eller brevledes den 16 juli 2012 till samtliga samrådsparter, se bilaga 16. Vid beslut om att utöka utredningsområdet gjordes ett kompletterande utskick den 4 september 2012, se bilaga INKOMNA YTTRANDEN FRÅN ORGANISATIONER, FÖRENINGAR OCH ÖVRIGA MYNDIGHETER Nedan görs en sammanfattning av inkomna yttranden. Yttrandena bifogas i sin helhet i bilaga 18. AB DESTINATION SMÅLAND Har inga synpunkter på projektet då utredningsområdet ligger utanför de områden som planeras för utveckling av besöksnäringen. BOVERKET Miljökonsekvensbeskrivningen ska särskilt beakta frågor om påverkan på landskapet och dess värden, visuell upplevelse och buller samt säkerhet och riskavstånd. Det är också viktigt med det mellanregionala och mellankommunala samspelet och att under planeringsprocessen föra en öppen dialog med medborgarna för att skapa delaktighet och förankring i de omkringliggande bygderna. Beträffande övriga allmänna intressen som berörs hänvisar Boverket till berörd länsstyrelse samt kommunens bedömningar. ENERGIMYNDIGHETEN Energimyndigheten konstaterar att utredningsområdet inte ligger inom utpekat område för riksintresse vindbruk. Vid en översiktlig bedömning anser Energimyndigheten att de grundläggande förutsättningarna för vindbruk förefaller vara goda. Det kommunala stödet är viktigt och positivt för den kommande utvecklingen inom projektet. Energimyndigheten vill påpeka att det är värdefullt att i ett så tidigt skede som möjligt skapa en god dialog med de som kan tänkas bli berörda. Energimyndigheten ser positivt på projekt som senare i drift kommer att ge värdefullt tillskott av förnybar energi. 17

18 FRILUFTSFRÄMJANDET BRAÅS VIA EVERT CARLSSON Friluftsfrämjandet i Braås har inget intresse av eller synpunkter på projektet. HÖGSBY KOMMUN Kommunstyrelsen har, vid tidpunkt för yttrandet, inga synpunkter på det samrådsunderlag som upprättats då de planerade åtgärdena inte kan bedömas strida mot de intressen som Högsby kommun har att bevaka. Generellt är kommunen positiv till vindkraftetableringar med då samrådsunderlaget inte i detalj redovisar t.ex. typ av verk och höjd som planeras blir yttrandet av allmän karaktär. Ytterligare information behövs avseende etableringen för att ett mera ingående svar ska kunna ges. JORDBRUKSVERKET Jordbruksverket hänvisar till deras webbplats för generella synpunkter rörande vindkraft. KRONOBERGS ORNITOLOGISKA FÖRENING I omedelbar närhet av den tilltänkta etableringen finns med stor sannolikhet häckande kungsörn. Kronobergs ornitologiska förening (KOF) har inga observatörer i Flöxhult och känner därmed inte till statusen för örnar just där, under 2012 rapporterades dock ett besatt kungsörnsrevir strax väster om utredningsområdet. Boplatsen är okänd. Förekomsten av kungsörnsrevir innebär att det är olämpligt att placera vindkraftverk mellan Ekhova och Hökasjön. Den östra delen av utredningsområdet är anmärkningsvärt rik på skogshöns med länets största spelplats för orre och ett tätt tjäderbestånd som också omfattar flera betydande spelplatser. En utbyggnad av vägnätet i området, och därmed följande dräneringar och avverkning, skulle vara mycket negativt och olämpligt för skogshönsens möjligheter till fortsatt överlevnad. Det är således önskvärt att fortsätta inventeringar och uppföljning av tjäderspel öster om Mada och Hökasjön. NATURSKYDDSFÖRENINGEN I KRONOBERG Naturskyddsföreningens samlade bedömning är att det krävs ett bättre underlag för att kunna bedöma vilka konsekvenser en vindkraftutbyggnad av den planerade storleksordningen kommer att medföra. Hur planerad etablering påverkar omgivningarna är svårt att veta eftersom inventeringarna är bristfälliga. En brist i underlaget är att det inte finns någon utredning om tysta områden i kommunen. Upplevelsevärdet för bl.a. besöksnäringen påverkas sannolikt negativt vid en etablering av vindkraftverk i nära attraktiva områden. I den planerade vindparken anges ljudnivåer på 40 db(a), den upplevda ljudeffekten kan vid olika tidpunkter upplevas betydligt kraftigare beroende på de naturliga förutsättningarna på platsen. Vidare anger Naturskyddsföreningen följande synpunkter: Flöxhult ligger ej inom utpekat riksintresse för vindbruk. Den planerade vindparken har under samrådstiden närmast fördubblats från 25 till 45 verk utan att det inarbetats i samrådsunderlaget. Inom det utökade utredningsområdet finns häckande och födosökande kungsörn. Felaktigt anges att det inte finns några naturreservat inom det planerade utredningsområdet. I norra delen ligger reservatet Berga fly. Sjö-, kärr och skogsområdet vid Stora Björksjön hyser stora biologiska värden som kan bestå om området lämnas orört. Även Fiskesjö har höga biologiska värden och är värdefull för fågellivet. En utredning av flygstråk för flyttande fåglar samt en bedömning av skaderisken för fåglar och fladdermöss krävs. En aktuell örninventering är speciellt önskvärd. 18

19 Sjöarna inom det planerade området är viktigt för naturupplevelsen och en skyddszon runt sjöarna på minst en kilometer föreslås. Kumulativa effekter för närliggande projekt har ej redovisats, en helhetsbedömning med hänsyn till andra värden än vindbruk krävs för att utreda etableringens lämplighet. Möjligheten att placera vindkraftverk utmed befintliga större vägar bör undersökas. En etablering av vindkraft i skog kräver anläggande av ett stort antal vägar. Hur detta påverkar hydrologin i området måste redovisas. En bullermätning krävs före projektering av vindkraftverk i områden med en klassning efter Naturvårdsverkets indelning. POLISMYNDIGHETEN I KRONOBERGS LÄN Polismyndigheten i Kronobergs län anger ingen anmärkning eller synpunkt mot föreliggande förslag gällande etablering av vindkraft i Flöxhult. REGION SÖDRA SMÅLAND Region Södra Småland har inga synpunkter på förelaget och därmed inga erinringar. Det är mycket positivt att närliggande projekt lyfts fram och att kumulativa effekter (såväl negativa som positiva) som kan uppstå kommer att utredas närmare inom ramen för miljökonsekvensbeskrivningen. Detta kan ge samordningsvinster gällande t.ex. elanslutningar och transporter för att minimera intrång som krävs vid etablering. RIKSANTIKVARIEÄMBETET Riksantikvarieämbetet hänvisar till länsstyrelsen som företrädare för de statliga kulturmiljöintressena. Hänvisning sker även till Vindkraftshandboken samt skriften Vindkraften och landskapet som tagits fram av Boverket och Riksantikvarieämbetet m.fl. myndigheter. Vidare hänvisas till Riksantikvarieämbetets hemsida för mer information. Eventuella fornlämningar redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen i samband med att landskapet och kulturmiljön som helhets beskrivs och bedöms. RIKSPOLISSTYRELSEN Ärendet har remitterats till Polismyndigheten i Kronobergs län som beretts möjlighet att yttra sig i ärendet. Rikspolisstyrelsen har ingen erinran med anledning av planerad etablering. SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSÖKNING, SGU SGU framför att områdets jordtäcke huvudsakligen består av morän vilket i allmänhet är tunt. Den underliggande berggrunden formar landskapet. Inom stora delar av projektområdet kan man därför förvänta sig att nå berggrunden på schaktbart djup. Om berggrundens kvalitet medger det bör goda möjligehter att använda berggrundsförankrade fundament föreligga. Dessa minskar behovet av betongballast, påverkan på den lokala naturmiljön samt minskar täktverksamheten och behovet av tunga transporter. Vidare ska krossberg användas för att täcka behoven av betongballast i de fall det kan ersätta naturgrus. Naturgrus ska endast användas till kvalificerade ändamål. SGU önskar att det i MKB:n redovisas var täktverksamhet kommer att bedrivas, var verken placeras och hur vägar kommer att lokaliseras samt vilka åtgärder som kommer att vidtas vid efterbehandling av området. Området berörs inte av några undersökningstillstånd enligt minerallagen och SGU har inget att erinra mot projektet. 19

20 SKANOVA Skanova har inget att erinra mot föreslagen etablering. Utlåtandet gäller anslutningen av parkerna till elnätet. Skanova ber att få återkomma då nämnda anslutningar är utformade mer i detalj. SKOGSSTYRELSEN, KRONOBERGS DISTRIKT Skogsstyrelsen anger att vindkraftverken inte bör placeras nära nyckel- eller naturvärdesbiotoper, då dessa områden utgör mindre än en procent av skogsmarken och de behövs för att uppnå miljömålet Levande skogar. I samband med anläggning av verken ska hänsyn tas till sumpskogsområden så att dessa inte drabbas av körskador. STRÅLSÄKERHETSMYNDIGHETEN Den elektromagnetiska miljön kan påverkas kring kraftledningar och transformatorstationer. Det är viktigt att beakta och att Myndigheternas försiktighetsprincip om lågfrekventa elektriska och magnetiska fält (1996) tillämpas vid planering av nya kraftledningar och transformatorstationer i samband med uppbyggnad av vindkraftanläggningen. Strålskyddsmyndigheten har i övrigt inga synpunkter. SVENSKA KRAFTNÄT Svenska kraftnäts 400 kv-ledning FL1 löper strax söder om utredningsområdet. Det är viktigt att ett säkerhetsavstånd mellan vindkraftverken och ledningen hålls. Svenska kraftnät önskar att vindkraftverken placeras så att avståndet till närmsta faslina blir större än 250 meter. SVERIGES ORNITOLOGISKA FÖRENING Utan att ha sett resultaten från de naturvärdesbedömningar och fågelinventeringar som gjorts konstaterar Sveriges ornitologiska förening att platserna bör kunna lämpa sig tämligen väl för en vindkraftetablering. Emellertid förutsätts att hänsyn till aktuella naturvärden tas vid lokalisering av verken och att sumpskogsområden med höga naturvärden/fågelvärden ska påverkas på minsta möjliga sätt. Vidare måste befintliga naturreservat och naturvårdsprogram respekteras och undantas från exploatering. Kring naturreservatet Berga Fly krävs sannolikt en skyddszon. Vid nya vägdragningar/vägarbeten får områdets hydrologi inte påverkas negativt. TRANSPORTSSTYRELSEN Transportsstyrelsen hänvisar till Trafikverket. Trafikverket har dock inte inkommit med något yttrande. 20

21 6. SAMRÅD MED JAKTLAG OCH VILTVÅRDSORGANISATIONER (VVO) Ett särskilt samråd med jaktlag och viltvårdsorganisationer hölls från december 2012 till februari En skriftlig inbjudan, se bilaga 19, skickades ut till de jaktlag och de viltvårdsområden som kunde tänkas bli mer eller mindre berörda av föreslagen vindkraftetablering, se sändlista i bilaga 20. Sista svarsdatum för synpunkter sattes till den 8 februari. Endast ett yttrande inkom från jaktlaget vid Ulvasten, yttrandet bifogas i sin helhet i bilaga 21. JAKTLAGET VID ULVASTEN, VIA JAN-ERIK ANDRÉN Jaktlaget tar upp frågan om isbildning på rotorbladet och hur risken för iskast minimeras. Vidare oroar sig jaktlaget för huruvida viltet skäms av vindkraftverkens ljud. De ställer även frågan varför projekteringen brådskar och önskar att man avvaktar byggnation i väntan på ett alternativ till vindkraft. 21

22 7. STENAS HANTERING AV INKOMNA YTTRANDEN Ett samråd enligt miljöbalken syftar till ett kunskapsutbyte kring området och verksamheten i fråga mellan verksamhetsutövaren och berörda parter. Dialogen med berörda är viktig för att fånga upp specifika förhållanden som är viktiga att ta hänsyn till i projektet och för att förmedla information om den föreslagna vindkraftetableringen. Samrådet är en del i miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) och verksamhetsutövaren ska redovisa hur bolaget har valt att hantera de synpunkter och frågeställningar som ställs till verksamhetsutövaren. Vidare ska synpunkter och uppgifter arbetas in i MKB:n samt i processen i övrigt. Synpunkter och frågeställningar som har haft relevans för projektet har därför beaktats i miljökonsekvensbeskrivningen alternativt i den tekniska beskrivningen. Frågor och synpunkter bemöts även i bilaga 14, Frågor och svar. Mot bakgrund av de önskemål och funderingar som framkommit under samrådsprocessen har ett stort antal utredningar och undersökningar genomförts för att få kunskap om områdets förutsättningar för en vindkraftetablering. Utredningar och undersökningar har genomförts beträffande områdets vindförhållanden, fågelliv, fladdermöss, flora och fauna, arkeologi, ljud och skugga samt möjliga vägdragningar. De utredningar och undersökningar som har genomförts har i huvudsak skett i samråd med berörda myndigheter. Inkomna synpunkter under samrådsprocessen, både skriftliga och muntliga, har tagits om hand och bl.a. legat till grund för bedömningen av om ytterligare utredningar borde genomföras inför framtagandet av ansökningshandlingarna. Med anledning av de synpunkter som framkommit under samrådsprocessen har projektområdet avgränsats, och ett avstånd om meter hålls till närliggande bostäder. I det här fallet har samrådsprocessen genomförts löpande under ca ett års tid. Inbjudan till samråden har skett genom annonsering i dagspressen, brevledes och via vykort. Vidare har skriftliga inbjudningar till samråd skett till ett stort antal myndigheter, verksamhetsutövare, organisationer m.m. Stena har valt att genomföra samrådsmöten med allmänheten i form av öppna hus. På det sättet har besökarna kunnat ta del av omfattande information, det har funnits tillfälle att ställa frågor och diskutera med flera sakkunniga kring vindkraft i allmänhet och specialister, besöka en ljuddemonstration och även lämna synpunkter. Enligt Stenas uppfattning har en gedigen samrådsprocess genomförts vilket har varit till stort stöd under processen med att ta fram underlagsmaterial och färdigsställa miljökonsekvensbeskrivningen. Bolaget anser att kraven i 6 kap. miljöbalken på hur ett samråd ska genomföras är väl tillgodosedda. 22