UTVECKLINGSPLAN FÖR OCH DESS VERKSAMHET. Antagen Reviderad

Transkript

1 UTVECKLINGSPLAN FÖR OCH DESS VERKSAMHET Antagen Reviderad

2 1. INLEDNING Sidan SYFTE 2. ORGANISATION Sidan BESKRIVNING 2.2 UPPBYGGNAD 2.3 SAMARBETSPARTNERS 2.4 SVÅRIGHETER 2.5 MÅL 2.6 STRATEGI 2.7 DISKUSSIONSUNDERLAG 3. SKOTERLEDER Sidan BAKGRUND 3.2 SAMARBETSPARTNERS 3.3 SVÅRIGHETER 3.4 MÅL 3.5 STRATEGI 4. MARKNADSFÖRING Sidan SKOTERLEDSKARTA 4.2 WEBBPORTAL 4.3 SVÅRIGHETER 4.4 MÅL 4.5 STRATEGI 5. FINANSIERING Sidan LEDBEVIS 5.2 SVÅRIGHETER 5.3 UTBILDNING 5.4 SAMARBETSPARTNERS 5.5 MÅL 5.6 STRATEGI 5.7 DISKUSSIONSUNDERLAG 6. ALLMÄNNYTTA Sidan LOKALT 6.2 REGIONALT 6.3 NATIONELLT 6.4 MÅL 2

3 1. INLEDNING 1.1 SYFTE Utvecklingsplanen syftar till lägga fram fakta om organisationen och dess verksamhet samt vilka svårigheter som organisationen står inför. Den skall också försöka utvisa målsättning med strategi för forts arbete. 2. ORGANISATION 2.1 BESKRIVNING Organisationen bildades 1999 och skall fungera som ett samordningsorgan för uppbyggnad och funktion av det lokala skoterledsystemet inom Vilhelmina kommun, samt funktion gentemot det statliga ledsystemet och mot angränsande kommuner. Organisationen skall finnas för Vilhelmina kommun effektivt skall kunna utverka både ett politiskt och ekonomiskt stöd för skoterlederna inom kommunen. Organisationen arbetar även med allmänna skoterfrågor. 2.2 UPPBYGGNAD Organisationen är uppbyggd som ideell förening. Styrelse, revisorer och valberedning Styrelsen består av 5 ledamöter och 5 suppleanter. Det finns 2 revisorer med 2 suppleanter. Valberedningen består av 3 personer, varav en sammankallande vilka skall utses utifrån de 3 medlemsföreningar som efter rullande schema står på tur agera valberedning. Samtliga arbetar på ideell basis. Medlemmar Organisationens medlemmar består av 20-talet ideella föreningar som heltäckande ansvarar för skoterledsystemet inom kommunen. Kansli Kanslifunktionen är hjärtat i för organisation och styrelse aktivt skall kunna bedriva sin verksamhet. Kansliet tillhandahåller också service till medlemmar och allmänhet i frågor och material som rör skotertrafik och skoterleder. Även andra samarbetstjänster bedrivs via kansliet. 2.3 SAMARBETSPARTNERS Vilhelmina kommun stöttar och samarbetar med organisationen vilket regleras via skriftligt avtal. Tillika växer kommunens nytta av organisationen alltjämt och olika ärenden överförs till organisationen utföra. Organisationen finns representerad i Fjällsäkerhetskommittén Södra Lappland som lyder under Fjällsäkerhetsrådet och Naturvårdsverket. Här har ett aktivt samarbete utvecklats genom samarbete i projektform samt olika informationsinsatser. 3

4 Arbetsmarknadsverket bistår med ekonomiskt bidrag vid anställning av personal. Länsstyrelsen ser organisationen som en värdig remissinstans och förhandlingspart. 2.4 SVÅRIGHETER Organisationen har svårigheter finna ledamöter för uppnå en fulltalig styrelse. Trolig orsak är den ideella insatsen som anses bli för hög samt brist på intresse och kunskap. Även könsfördelningen är bristfällig där mestadels männen verkar äga största intresset för uppgiften. Effektiv informations- och kunskapsspridning mellan styrelse och medlemmar är mycket svår erhålla och fungerar överlag mycket dåligt. Styrelsen har aktivt verkat för utveckla en tvåvägskommunikation både via brev, möten och webb. En del medlemmarna har å sin sida sett styrelsen och hela organisationen som en helt fristående förening som inte alls arbetat för medlemmarnas intressen utan snarare i många fall motarbetat dem. Även till allmänheten finns svårigheter sprida budskapet om syftet med organisationen samt vikten av dess verksamhet. Här bottnar svårigheterna i brist på ekonomi för på ett effektivt och aktivt sätt nå ut. Även aktivt få medlemmarna ställa upp på punktinsatser vid olika typer av arrangemang för om möjligt kunna utöka ekonomin är bristfällig. Idèer kan framläggas som många tycker är bra, men allt för få vill ställa upp och arbeta! 2.5 MÅL bevara och utveckla ett funktionellt, raktivt och enhetligt skoterledsystem öka säkerheten genom förbättring av skoterledernas utformning och skötsel bevaka och aktivt arbeta för skotertrafiken som helhet både lokalt, regionalt och nationellt minska den ideella insatsen men medverka till ekonomisk tillväxt, ökad sysselsättning och ett rikt friluftsliv erhålla en aktiv, stabil organisation med demokratiskt styre 2.6 STRATEGI För uppnå målen behövs en fulltalig och aktiv styrelse aktiva medlemmar som samarbetar och ser sitt ansvar i helheten utrotning av tankar som jag klarar mig själv, utan någon annan och någon annan får fixa det här ansvarsfulla medlemmar som aktivt verkar för informations- och kunskapsspridning inom sitt närområde tvåvägskommunikation mellan styrelse och medlemmar med ärligt och 4

5 uppriktigt åsikts- och idéutbyte finna fler samarbetspartners och medfinansiärer via seminarier, diskussionsmöten och ett aktivt fältarbete 2.7 DISKUSSIONSUNDERLAG Hur får man medlemmarna mer aktivt medverka till utvecklingen? Vilka fler samarbetspartners finns förutom näringslivet? Vem skall göra jobbet? 3. SKOTERLEDER 3.1 BAKGRUND Skoterleder började byggas av ideella föreningar i början av 1990-talet. Man fick ekonomiskt bidrag till material via kommunalt bygdeavgiftsmedel. Till arbete bidrog man med ideella insatser, men även från arbetsmarknadsverkets sida fick man hjälp via olika arbetsmarknadsåtgärder. För forts drift och underhåll arbetade man forts ideellt och/eller med stöd från arbetsmarknadsverket initierade Vilhelmina kommun ett projekt som skulle inventera och kartlägga det lokalt befintliga skoterledsystem som då fanns. Resultatet blev ett komplett klassificerat skoterledsystem vilket inarbetades i den kommunala översiktsplanen. Behov av viss nybyggnation av leder förelåg för ett komplett och funktionellt ledsystem. Generella regler för utformning av skoterleder med forts drift och underhåll fanns inte varför man från kommunalt håll fastslog anvisningar som skulle vara till hjälp för föreningarna. Kommunala bygdeavgiftsmedel avses för bekosta nybyggnationen, men också en upprustning av det redan befintliga skoterledsystemet för nå den standard man arbetat fram i anvisningarna. Man fastslog även en bidragsnorm för årligt ekonomiskt stöd till föreningarna för skötsel och underhåll. Miljöaspekter beaktades varvid en miljökonsekvensbeskrivning gjordes. Slutligen skulle Länsstyrelsen miljöpröva hela skoterledsystemet. Alla arbetsinsatser skulle ske ideellt, men med stöd av arbetsmarknadsåtgärder i form av APR. 3.2 SAMARBETSPARTNERS Vilhelmina kommun bistår årligen med ekonomiskt stöd för grundtillsyn av skoterleder av högre klassning. Markägare icke förglömma har till 100% ställt upp med utan ersättning överlåta nyttjanderätten av marken där skoterlederna befinner sig till samtliga medlemmar. Medlemmarna är huvudman var för sig inom sitt närområde och ansvarar därmed för skoterlederna. I vissa fall är hela organisationen huvudman. Gäller främst statlig mark och större skogsbolag. För skoterleder inom regleringsområde skall stat eller kommun inneha huvudmannaskapet. 5

6 3.3 SVÅRIGHETER Idag 2008 har samhällets åtstramningar visat sig i form av uteblivet stöd från arbetsmarknadsverket när det gäller få arbetskraft till ledsystemet i form av gamla tiders arbetsmarknadsinsatser som ALU och APR. Den ideella insatsen håller på falla av sin egen tyngd. Människor har inte samma möjligheter jobba ideellt som tidigare. Mångt fler veckopendlar till sina arbeten och detta ger man under helger och semestrar skall hinna med familjen och hemmet. Man orkar helt inte arbeta ideellt. Samtidigt flyttar den yngre generationen från ort och ställe vilket leder till medelåldern stiger dramatiskt. Många pensionärer ställer upp, men på ålderns höst kanske kroppen säger ifrån. Sedan är det naturligtvis också en ekonomisk fråga för de som ändå ställer upp. Det är en sak satsa arbetstid, men inte man även skall satsa ekonomiskt i form av drivmedel och maskiner. Från kommunalt håll har en klar förbättring skett vad gäller värdesättning av ledsystemets betydelse sett ur ett samhällsmässigt perspektiv. Däremot finns det från den näringslivsmässiga sidan fortfarande svårigheter med förstå vilka enorma insatser som sker helt ideellt och man som företag främst i turistbranschen måste ingå för säkra ledsystemet. Allmänheten och myndigheterna vill ha ett fungerande skoterledsystem och man vill nog även ha den tillhörande organisationen, men allt för få vill betala eller arbeta för detta! Riksorganisationen SNOFED som VBS är medlem i försöker få till stånd en hållbar och långsiktig skoterpolitik som saknas ur ett nationellt perspektiv. 3.4 MÅL minska medlemmarnas ideella insatser och därmed uppnå en mer aktiv medlemskrets man ur näringslivsmässigt perspektiv mer effektivt arbetar för tillsammans med organisationen finna lösningar ekonomiskt erhålla en effektiv och strukturerad samordning över ekonomiska bistånd 3.5 STRATEGI erhålla personal och maskiner aktivt arbeta med grundläggande underhåll rent infrastruktursmässigt, men även med preparering av skoterledsystemet fortsätta den samverkan med kommunal ledning som har etablerats finna fler samarbetspartners och medfinansiärer via seminarier, diskussionsmöten och ett aktivt fältarbete 6

7 4. MARKNADSFÖRING 4.1 SKOTERLEDSKARTA Organisationen har övertagit ansvaret för skoterledskartan som utarbetades 2002 av Vilhelmina kommun. Senaste revideringen gjordes under 2007 och målsättningen är den revideras vart annat eller vart tredje år vid behov. 4.2 WEBBSIDA Organisationens webbportal fick ett nytt ansikte under Den är tänkt bli det forum som utåt skall marknadsföra och informera både om organisationen som sådan, men även om medlemmarnas egna områden och aktiviteter, allmän service och det skoterledsystem vi har erbjuda. Portalens medlemsdel skall erbjuda medlemmarna ett smidigt och bra sätt erhålla information samt till viss del underlätta det administrativa arbetet. 4.3 SVÅRIGHETER Medlemmarna har inte aktivt spridit information om webbsidan finns och ej heller delgett de inloggningsmöjligheter som finns för merparten inom deras närområde skall få tillgång till medlemssidorna. Intresset och aktiviteten är lågt från medlemmarnas sida marknadsföra sig själva under portalen. 4.4 MÅL synliggöra det våra skoterleder kan erbjuda säkerhets- och miljömässigt samt som raktion få tillstånd samarbete med fler intressegrupper för rikare och mer variationsrikt utbud utveckla webbportalen ytterligare exempelvis men annonsering 4.5 STRATEGI framta en detaljplan över sevärdheter, utflyktsmål m.m. uppsökande verksamhet hos fler intressegrupper och näringsidkare stödja medlemmarna i marknadsföringen 5. FINANSIERING 5.1 LEDBEVIS Ledbeviset tillkom när organisationen bildades Syftet är alla som vill stötta verksamheten skall kunna köpa ett ledbevis som då innehåller dekal och ett ledkort. När säsongen är över så förrättas även en utlottning om presentkort som sponsras 7

8 av vissa företag. Under de 8 år som ledbeviset funnits har i genomsnitt 1073 ledbevis sålts. Under 2007 såldes 1783 st. 5.2 SVÅRIGHETER Svårigheterna ligger i nå ut med syftet med ledbeviset och därmed öka försäljningen. Medlemmarna har stora svårigheter införliva näringslivet som återförsäljare. Den besökande skoteråkaren ges därmed inte möjlighet stötta verksamheten frivilligt, men besökarna kan likväl avstå från köp av ledbevis, med argument jag är här så kort tid. Den inhemska befolkningens argument för inte köpa ledbeviset är bl.a. jag kör inte på lederna, det är turisterna som skall betala etc. 5.3 UTBILDNING Organisationen har från 2004 satsat på utbildning i Förarbevis för snöskoter. Syftet är bidra till bättre kunskap om skotertrafiken, men det ger även möjlighet till ekonomisk vinst för organisationen. Utbildningen bedrivs i huvudsak som weekendutbildning. 5.4 SAMARBETSPARTNERS Ortens skoterförsäljare samt OK/Q8, Statoil och Allservice sponsrar vardera ett presentkort om 500 kr vilka utlottas på den årliga ledbevisförsäljningen. Studiefrämjandet samarbetar och bidrar ekonomiskt för utbildning av skoterförare skall kunna hållas. 5.5 MÅL öka ledbevisförsäljningen öka antalet deltagare i förarbevisutbildningen 5.6 STRATEGI aktivare medlemmar som idkar försäljning och delger information få fler återförsäljare inom näringslivet uppsökande verksamhet öka tillgängligheten för förarbevisutbildningen 5.7 DISKUSSIONSUNDERLAG Hur får man in näringslivet i samarbetet? Hur får man turisterna eller nyttjaren av skoterledsystemet betala? Hur skall intäkten fördelas för man skall uppnå maximal utdelning och effekt? 8

9 6. ALLMÄNNYTTA 6.1 LOKALT Organisationen och skoterlederna bidrar till marknadsföring av vår vackra kommun och ger fler människor möjlighet upptäcka nya möjligheter. Vidare ger detta sammantaget en mer strukturerad och säkrare skotertrafik som förhoppningsvis inte skall leda till ytterligare förbud mot skoterkörning. Alla, både markägare, bybor, företagare, polis och kommun har på något sätt del i verksamheten och har också upplevt den förbättring som kommit till stånd i och med både organisationen växer samt skotertrafiken har blivit mer strukturerad. 6.2 REGIONALT Vårt namn och arbete sprids runt om olika kommuner. Man är intresserad av hur VBS är uppbyggd och hur vi arbetar. På länsstyrelsenivå har man erkänt organisationen som en värdig samrådspart inom skotertrafiken. 6.3 NATIONELLT Organisationen är medlem i SNOFED som är snöskoterns riksorganisation. Där har organisationen fullt stöd för sitt arbete. Genom medlemskapet kan organisationen också vara med och påverka man på regeringsnivå måste börja arbeta med skotertrafiken ur ett annat perspektiv än bara lagar och förbud. 6.4 MÅL påverka och få människor inse vilket oerhört arbete som ligger bakom vårt resultat och inte ta skoterlederna som en självklarhet från politiskt och näringslivsmässigt håll få erkännande ideella krafter har för betydelse både för befolkningsökning, hälsa, närings- och fritidsliv sprida vårt organisationsarbete för fler ta efter Det finns en tro på framtiden. Vi har stora möjligheter, utifrån våra egna förutsättningar miljön människorna värderingarna viljan kunna bo och arbeta inom kommunen, utveckla denna organisation och vårt skoterledsystem till något hållbart. Men då krävs insatser från oss alla, både ideellt, näringsmässigt, kommunalt och andra myndigheter/organisationer. Låt oss tillsammans arbeta fram det resultat vi vill uppnå. 9