Kartläggning hjälpmedel för kognitivt stöd

Transkript

1 Delstudie i projekt: Kognitivt stöd för barn och ungdomar, Handikapp och habilitering, läns landsting 00 Kartläggning hjälpmedel för kognitivt stöd Anna Sundström Hjälpmedelskonsulent, Hjälpmedel Stockholm Åsa Östlund Hjälpmedelskonsulent, Sodexho Hjälpmedelsservice

2 Sammanfattning Handikapp & Habilitering har fått uppdrag av Beställare Vård, läns landsting, att genomföra ett projekt som handlar om kognitivt stöd för barn och ungdomar. Projektet ska ha inriktning mot hjälpmedel. Syftet med denna delstudie är att kartlägga vilka hjälpmedel för kognitivt stöd, som idag finns (under projekttiden) i läns landsting och nationellt i Sveriges övriga län, samt vilka ISO-koder som är aktuella. Frågor som berör sortimentsarbete och tillgång till hjälpmedel för kognitivt stöd har också ställts. Enkät gick ut till hjälpmedelskonsulenter fördelade på Sveriges 1 län. Resultatet speglar hur det ser ut i 1 av Sveriges 1 län, dvs %. 0 % av länen i studien har utarbetat ett sortiment för hjälpmedel för kognitivt stöd. Framtagande av sortiment förefaller gå till på ungefär likadant sätt. Sortimentsarbetet är ett ständigt pågående arbete, då nya produkter hela tiden kommer ut på marknaden. Resultatet visar på stor skillnad i sortiment i de olika länen, både på produktnivå och ISO-kodsnivå. län har ett stort utbud av förskrivningsbara hjälpmedel. I resultatet har Stockholm 0 namngivna produkter, mot närmsta län som har st. Övriga har namngivit mellan 0 och 1 produkter. Resultatet visar också att hjälpmedelskonsulenter har olika uppfattning om vilka produkter och vilka ISO-koder som ingår i sortimentet hjälpmedel för kognitivt stöd. I samtliga län har arbetsterapeut förskrivningsrätt på hjälpmedel för kognitivt stöd. Vilka ev andra yrkesgrupper som får förskriva är det större spridning på. Sättet på hur marknadsföringen av sortimentet sker, skiljer sig enligt resultatet. Endast i ett fåtal län finns ålders- och / eller diagnosrelaterade regler vid förskrivning av hjälpmedel för kognitivt stöd. Förutom ett fåtal vanliga produkter är det stor spridning på vad deltagarna angett som frekvent förskrivna hjälpmedel till projektets målgrupp barn och ungdomar i åldrarna -1 år.

3 Innehållsförteckning Bakgrund sid Syfte sid Metod sid Resultat sid Slutsats / konklusion sid 0 Diskussion sid 1

4 Bakgrund Person som på grund av funktionsnedsättning eller sjukdom har behov av hjälpmedel, kan efter behovsanalys, få hjälpmedel förskrivet. Med brukare avses en person till vilken hälsooch sjukvårdspersonal förskrivit en medicinteknisk produkt. Brukaren, eller den som använder hjälpmedlet, har ett eget ansvar för hur de förskrivna hjälpmedlen hanteras. Ett förskrivet hjälpmedel är till låns. Hjälpmedlen ägs formellt av landstinget eller entreprenör som landstinget anlitar och är huvudsakligen kostnadsfritt för brukaren. I definitionen för hjälpmedel står att det är produkter som kräver hälso- och sjukvårdens särskilda kompetens, som betraktas som hjälpmedel. Generellt sätt är inte konsumentprodukter att betrakta som hjälpmedel. I definitionen för egenvård står att det är konsumentprodukter som går att införskaffa i öppna handeln som betraktas som egenvård. ( 00) Både regelverk för förskrivning av hjälpmedel och sortimentslistor med hjälpmedel är oftast strukturerade efter den internationella klassificeringen av hjälpmedel för personer med funktionshinder, ISO. Hjälpmedlen är indelade utifrån funktion och syfte det har för brukaren. ISO-koderna återfinns bl a i H-info. H-info är en gemensam IT-plattform med produkt-, artikel- och avtalsinformation för sjukvårdshuvudmännens hjälpmedelsverksamheter, leverantörer och Hjälpmedelsinstitutet. Målet med H-info är att all information skall finnas tillgänglig på ett och samma ställe. Förskrivare av hjälpmedel är hälso- och sjukvårdspersonal som mot bakgrund av genomförd behovsbedömning, till en namngiven person, väljer lämplig specifik produkt. Den som förskriver ett hjälpmedel ska ha kunskap om förskrivningsprocessen, samt vilket ansvar och vilka skyldigheter som följer med att förskriva hjälpmedel. Förskrivaren ansvarar för att alla faserna i processen genomförs. Om förskrivaren inte själv kan svara för samtliga faser på grund av att brukaren t.ex. skrivs ut från sluten till öppen vård ska ansvaret överrapporteras till den som tar över vårdansvaret. Förskrivningsprocessen består av faserna: Bedöma behov av insatser Prova ut, anpassa och välja lämplig specifik produkt Ev initiera specialanpassning Instruera, träna och informera Följa upp och utvärdera funktion och nytta ( 00) Förskrivning av hjälpmedel för kognitivt stöd får i läns landsting ske av legitimerade arbetsterapeuter och logopeder. Om man som förskrivare inte har tillräcklig kunskap att förskriva ett hjälpmedel kan hjälpmedelskonsulent konsulteras. Hjälpmedelskonsulenter arbetar på hjälpmedelscentraler och är vanligen utbildade som arbetsterapeut, sjukgymnast eller logoped. I Stockholm finns två enheter; Hjälpmedel Stockholm i södra länet, samt Sodexho Hjälpmedelsservice i norra länet. Enheterna ger rådgivning, konsultation vid utprovning och specialanpassning av hjälpmedel samt utbildning till förskrivare.

5 Hjälpmedelscentraler finns i Sveriges alla 1 län. Förutom rådgivning, konsultation vid utprovning och specialanpassning av hjälpmedel samt utbildning till förskrivare, ansvarar hjälpmedelscentralerna för samordning av sortiment, inköp, lagerhållning, transport och reparationer av hjälpmedel inom landstinget. De flesta hjälpmedelscentraler finns inom landstingen. Några drivs gemensamt av landsting och kommuner och några av enskilda kommuner, av kommuner i samverkan eller av privata bolag. ( 00) Kognet är ett nationellt nätverk för hjälpmedelskonsulenter, som arbetar med hjälpmedel för kognitivt stöd. Samordnare är Hjälpmedelsinstitutet. Hjälpmedelsinstitutet är ett nationellt kunskapscentrum som arbetar med hjälpmedel och tillgänglighet för människor med funktionshinder. Handikapp & Habilitering har fått uppdrag av Beställare Vård, läns landsting, att genomföra ett projekt som handlar om kognitivt stöd för barn och ungdomar. Projektet ska ha inriktning på hjälpmedel. Projektet ska ses som ett utvecklingsprojekt, där samlad kunskap om kognitivt stöd successivt byggs upp, med syfte att bli en permanent verksamhet. Målet för uppdraget är att kunskapen om behov av kognitivt stöd till barn i skolåldern ska vara väl förankrat på habiliteringscenter och habilitering i skola. Projektet ska drivas tillsammans med företrädare för Sodexho Hjälpmedelsservice och Hjälpmedel Stockholm. Syfte Projektets syfte är att samla, bygga upp, sprida och förankra kunskap om kognitivt stöd för barn och ungdomar. Syftet med denna delstudie är att: kartlägga vilka hjälpmedel för kognitivt stöd, som idag finns (under projekttiden) i läns landsting, samt vilka ISO-koder som är aktuella kartlägga vilka hjälpmedel för kognitivt stöd, som finns nationellt, samt vilka ISOkoder som är aktuella Frågor som berör sortimentsarbete och tillgång till hjälpmedel för kognitivt stöd har också ställts. Metod Urval Enkät gick ut till hjälpmedelskonsulenter, fördelade på 1 län. Antal inkomna svar var 0. Av dessa arbetade konsulenter enbart mot personer över 1 år, varför dessa exkluderades i

6 resultatsammanställningen. Antal svar, som ingår i resultatet kommer således från 1 konsulenter fördelade på 1 län. Studien visar alltså hur det ser ut i 1 av 1 län i Sverige. Datainsamling Enkät i webbaserad version skickades ut via mail, till adresser hämtade från Kognets maillista. Information om studien och enkäten fanns att läsa i mailet. De konsulenter, som tillhörde ett och samma län uppmanades att samarbeta och endast lämna in ett svar från länet. Databearbetning Resultatet innehåller både kvantitativ och kvalitativ data. Kvalitativ data har bl a kategoriserats i syfte att hitta likheter och olikheter bland länen. I frågan om vilka hjälpmedel som ingår i rekommenderat sortiment, har deltagarna själva fått fylla i produktnamn efter den ISO-kod de ansåg att produkten tillhör. Deltagarna har dels fått namngivna ISO-koder, dels kunnat fylla i ISO-kod, som ej fanns med i listan. I sammanställningen har författarna bestämt produkt och ISO-kod utifrån vad tillverkaren har angett i H-info. Detta gäller de produkter som finns i H-info. Denna metod innebär att vissa produkter, under resultatbearbetningen, har flyttats till en annan ISO-kod än vad som först uppgavs i enkätsvaren. I resultatet redovisas sortimentet i de län, som angett att de har utarbetat ett rekommenderat sortiment. I sammanställningen bör dock svaren från län ifrågasättas. Dessa har båda angett att de har ett sortiment. Ett av länen har ej angett en enda produkt. Det andra länet har totalt angett produkter. Dessa län är län och. De är gråmarkerade i tabellerna. Stockholm är grönmarkerat. Etiska aspekter Alla inkomna svar har behandlats anonymt. Vilka 1 län, som ingår i studien anges ej, förutom län. Resultat Har ni utarbetat ett rekommenderat sortiment för hjälpmedel för kognitivt stöd? av 1 län, ca 0% har ett utarbetat sortiment enligt deltagarna. Hur kommer ni fram till vad som ska ingå i sortimentet? Likheter: Gemensamt för nästan alla län är att det förekommer sortiments- och, eller referensgrupper i olika former. Här medverkar konsulent, ev tekniker, samt förskrivare. Medverkan av brukare och, eller brukarorganisationer förekommer i mindre grad. Brukarens behov kommer

7 konsulenten till känna genom personliga möten och samtal direkt med konsulent, samt via förskrivare som träffat brukaren. Exakt hur tillvägagångssättet ser ut och hur ofta sortiments-, och referensgrupper förekommer beskrivs inte av deltagarna. I nästan alla län är det sortimentsansvarig konsulent som är ytterst ansvarig för att driva och ta beslut i sortimentsfrågor. En likhet är att framtagande av sortimentet är ett ständigt pågående arbete. En hel del produkter tas in i sortiment i samband med enskilda ärenden. Befintliga ISO-koder beslutas på politikernivå. Detta begränsar i många av länen vilka produkter man kan ta in som hjälpmedel i sortimentet. Beslut om ny ISO-kod skall tas på politikernivå, vilket uppges ta lång tid. Olikheter: En skillnad som verkar förekomma är var det ekonomiska beslutet av sortiment tas. I de flesta fall är det hjälpmedelsverksamheten som tar beslut, men i vissa fall görs detta av kostnadsansvariga på landstinget eller av politiker. Vilka hjälpmedel för kognitivt stöd ingår i ert rekommenderade sortiment? Ange aktuella produkter efter respektive ISO-kod. Ange ISO-kod om någon saknas. 010 Doseringshjälpmedel Produkt ej nämnd s ISO-koden förekommer i 1 län av. Kommentar: I Stockholm är denna ISO-kod ej godkänd. Medicindosett med tidpåminnare är en produkt som förekommer under denna ISO-kod. Förfrågningar om medicinpåminnare inkommer regelbundet till hjälpmedelsverksamheten från förskrivare och brukare i län.

8 01 Hjälpmedel för sinnesstimulering Bolldyna s Bolltäcke Resonansplatta Sinnesstimuleringshjälpmedel av län (ca %) har produkter inom denna ISO-kod. Inkomna svar, som ej är produktnamn redovisas kursivt längst ner i tabellen. Kommentar: I län är denna ISO-kod ej godkänd av landstinget. Flertalet förfrågningar om att få förskriva hjälpmedel inom denna ISO-kod har dock inkommit till hjälpmedelsverksamheten från förskrivare och brukare i län. 00 Hjälpmedel för träning av musikaliska färdigheter Ljudboxen s ISO-koden förekommer endast i 1 län av. Kommentar: I län förekommer ej ovanstående produkt eller ISO-kod i sortiment. Produkten har aldrig efterfrågats. 0 Armbandsur s Cadex Medos Svensktalande armbandsur Timex Ironman Time Timer armband av län (ca %) har produkter inom denna ISO-kod. Ingen produkt är markant vanligare än någon annan. Kommentar: Svensktalande armbandsur förekom i sortimentet vid enkätens genomförande, denna produkt är dock vid resultatbearbetningens tidpunkt borttagen. läns landsting anser idag att produkten är egenvård.

9 0 Fickur s Minnesklocka Skalman Tida av län (ca %) har produkter inom denna ISO-kod. Minnesklockan är den produkt, som de flesta län har i sitt sortiment. Kommentar: ingen kommentar. 0 Bords- och väggur s Certecklockan Gulena Kvarturet Komihågklockan Pajalaklockan Sigvart Dygnstavla Shake Awake Jumbo Time Timer Tidig Timer tidur - timmarsklockan av län (ca %) har produkter inom denna ISO-kod. Vanligaste produkterna är Kvarturet, Komihågklockan och Sigvart Dygnstavla. Kommentar: ingen kommentar. 0 Elektroniska orienteringshjälpmedel Öppnat upp, men ej hittat lämpliga produkter s Ett län har fattat beslut om att hjälpmedel ska kunna förskrivas inom denna ISO-kod. I dagsläget har länet ännu inte hittat lämpliga produkter. Kommentar: I län är denna ISO-kod ej godkänd.

10 Programvara för kalkylering och beräkning Program Min Ekonomi Program Räknehäftet s av län (ca 1%) har produkter inom denna ISO-kod. Få produkter är representerade inom denna ISO-kod. Kommentar: ingen kommentar. 00 Bandspelare och radioapparater Kassettbandspelare Sony TCM Bandspelare Clark & Smith s Endast län har denna ISO-kod i sitt sortiment. Kommentar: produkterna förskrivs ej frekvent i län, vilket troligen beror på att behovet uppfylls av de fickminnen som ligger under ISO-kod Miniatyrbandspelare Minibandspelare Sony s ISO-koden förekommer i 1 län av. Kommentar: I län är ISO-koden ej godkänd. Behovet bedöms uppfyllas av de produkter som finns under ISO-kod 00, samt fickminnen som ligger under ISO-kod 1.

11 01 Hjälpmedel för digital in- och uppspelning av ljud Daisyspelare Plextalk Telex Scholar Plus Victor Wave s av län (ca %) har produkter inom denna ISO-kod. Kommentar: Samtliga namngivna produkter är Daisyspelare. Daisyspelare är CD-romspelare med funktioner för att läsa och navigera i Daisytalböcker, tex förflytta sig mellan kapitel, rubriker, sidor eller lägga in bokmärken. I län får man ej förskriva Daisyspelare som hjälpmedel för kognitivt stöd. Däremot förskrivs de i enstaka fall som läsoch skrivhjälpmedel när brukare inte kan sitta vid dator och använda Daisyprogramvara. 1 Nummerslagningshjälpmedel Dialine s Jätteknappen Mc Easy Mobile Memory Plus 0 DP Nummerslagare Teleton Philophone Telefonvisaren av län (ca %) har produkter inom denna ISO-kod. Jätteknappen är den produkt, som de flesta har i sitt sortiment. Kommentar: Flertalet av produkterna ingår i vad man i län ser som egenvårdsprodukter. Brukaren får härmed själv köpa produkterna i öppna handeln.

12 10 Bokstavs- och symbolsats Bildbas s Bildkommunikation Bildbas Nilbild Bildbas PCS Bildbas Pictogram Bildbas Tecken Blisskarta Boardmaker Communicate In Print Dataprogram Bildfabriken Winbliss Bild och symbolsystem av län (ca %) har produkter inom denna ISO-kod. Inkomna svar, som ej är produktnamn redovisas kursivt längst ner i tabellen. Kommentar: huvuddelen av produkterna förskrivs främst som kommunikationshjälpmedel. Här syns tydligt hur kommunikation och kognition går hand i hand, då man enligt denna enkät i många län får förskriva hjälpmedlen som kognitivt stöd.

13 10 Samtalsapparater, portabla s Big Mac Go Talk Go Talk Button Lightwriter Little Mac One Talker Partner 1 och Partner Personal Talker Pocket Go Talk Recording Keychain Rolltalk Step by step Speak Out Super Talker Talking Symbols Notepad Talande fotoalbum Vocaflex Vocaflexibel Talk Många olika Samtliga samtalsapparater godkända av HI av län ( %) har produkter inom denna ISO-kod. Inkomna svar, som ej är produktnamn redovisas kursivt längst ner i tabellen. Kommentar: Användande av portabla samtalsapparater som kognitivt stöd förefaller vara vanligare i Stockholm och fyra andra län än i övriga Sverige. En anledning till att övriga län ej angett så många hjälpmedel inom denna produktgrupp, kan vara att man i första hand ser dessa hjälpmedel som hjälpmedel för kommunikation, men även pga att man ej får förskriva dem som kognitivt stöd.

14 10 Presentationsmaterial för bokstavssatser och symbolsatser Knappmodul s Luckschema Mappar, bilder från Juniafabriken Mappar och bilder från Mirakom Mappar, bilder Nilbild Mappar och bilder från Rehabcenter Mappar och bilder från SIT Strukturscheman Veckodagstavla Nilbild Div bildfickor och mappar, pärmar av län (ca %) har produkter inom denna ISO-kod. Inkomna svar, som ej är produktnamn redovisas kursivt längst ner i tabellen. Kommentar: huvuddelen av produkterna förskrivs främst som kommunikationshjälpmedel. Här syns tydligt, precis som i ISO-koden 10 hur kommunikation och kognition går hand i hand, då man i många län får förskriva hjälpmedlen som kognitivt stöd. 1

15 1 Elektroniska almanackor och minneshjälpmedel s Attainment Voice Cue Careousel Cognitaklockan Förgätmigej Handi II Handifon Memo Comai Milestone Natt- och Dagkalender Natt- och Dagkalender med bild Olympus VN -10 Olympus VN-10 PC PåMinnaren Paket 1 Talande veckoalmanacka, Rehabmodul Step PAD Timstock Urkoll VoiSec av län (ca %) har produkter inom denna ISO-kod. Handi II, Timstock, Förgätmigej, samt Natt- och Dagkalender är vanligast förekommande. Det finns flera produkter, som bara förekommer i enstaka län. Kommentar: en fråga som väcks är vad den stora spridningen beror på? Ser behovet olika ut i olika län? 1

16 100 Kognitivt bildstöd för utförande av dagliga livets akt. Bildbudgetpaket Bildsparpaket Dagsschema cm, Trollreda Dataprogram Bildfabriken Dataprogram Mina pengar Dukningsmall Easy mail Grundalmanacka Vecka ICA-bilder, Trollreda Klockstämplar Klocksymboler s Magnettavla SIT Mynt och sedlar Månadsboken Månadsblock A Mätaren Pictogramschema Pictogramstämplar Planeringskalender Symbolix Tag Lyssna Gör Året Dagkalender Året Klockogramkalender Året Pictogramkalender Året Timkalender Årsboken Bildstöd Pärm med register i veckans färger Ringhållare på platta Veckodagsblad i veckans färger, filofaxblad, almanacka Vecko- och dagsschema av län (ca %) har produkter inom denna ISO-kod. Totalt är 0 produkter namngivna mer eller mindre exakt. De flesta förekommer bara i enstaka län. Inkomna svar, som ej är produktnamn redovisas kursivt längst ner i tabellen. Kommentar: Resultatet visar att man i de flesta län kan förskriva hjälpmedel inom ISOkoden. Det är dock stor spridning. Vad beror spridningen på? 1

17 Förekommer enstaka prövningar och förskrivningar av hjälpmedel för kognitivt stöd utanför rekommenderat sortiment? Av de län med ett utarbetat sortiment har svarat att det förekommer enstaka prövningar och förskrivningar av hjälpmedel för kognitivt stöd utanför rekommenderat sortiment. 1 st har svarat nej. Exempel på produkter utanför rekommenderat sortiment, som blivit godkända för förskrivning är: Talaren, Timex Ironman, Time Timer armbandsklocka, Scannerpenna, Programsnickaren, Springboard, Sigvart Dygnstavla, Bolltäcke, Handi II, Ba Bar, Memo Comai, FOFA sakletare, bordsur Tidig, ADL-timer, Philophone, Handifon, Easy Mail, Easy Word, Svensktalande armbandsur, Cognitaklockan, Tag-Lyssna-Gör Kommentar: Flera av ovanstående produkter förekommer i många läns sortiment. I län skulle t ex scannerpenna ej godkännas pga ses som egenvård. Bolltäcke godkänns ej pga ISO-koden 01 Hjälpmedel för sinnesstimulering, ej är godkänd i län. Om ni inte har utarbetat ett rekommenderat sortiment för hjälpmedel för kognitivt stöd, hur går ni då tillväga för att hitta rätt produkt till en brukare? I de tre länen, utan rekommenderat sortiment, uppges följande tillvägagångssätt: Förskrivare skickar in beredningsunderlag till hjälpmedelscentral, där brukarens problematik, resurser och ev. tidigare provade lösningar beskrivs. Konsulent och tekniker diskuterar tillsammans med en grupp förskrivare möjliga lösningar. Beslut om insats tas. Förskrivare får börja med att göra kartläggning och bedömning av brukares behov. Sedan görs en gemensam bedömning av förskrivare och konsulent. Därefter ger konsulent förslag på vilken/vilka produkter som skulle kunna fungera. Utprovning görs med uppföljning. Via telefonkonsultation eller besök hos hjälpmedelskonsulent på resurscenter för kognitivt stöd, görs en bedömning av vad brukaren kan behöva för produkt. På resurscentret finns många produkter att både se och "ta på". Mycket bygger på erfarenheter konsulenten gjort. Kommentar: Svaren från de tre länen beskriver ej hur konsulenten får kännedom om alla de produkter som finns på marknaden, och hur urval och utvärdering av produkterna görs. 1

18 Vilka yrkesgrupper får förskriva hjälpmedel för kognitivt stöd? I de 1 länen förekommer följande kombinationer: Arbetsterapeut och logoped Enbart arbetsterapeut Arbetsterapeut och neuropsykolog Alla förekommande yrkesgrupper där verksamhetschef beslutat så. Arbetsterapeut och specialpedagog Arbetsterapeut och habiliteringspedagog med speciell kompetens Hjälpmedelskonsulent, arbetsterapeut och specialpedagog st län st län 1 st län 1 st län 1 st län 1 st län 1 st län I samtliga län är arbetsterapeut förskrivare. I de flesta län har dessutom logoped förskrivningsrätt. Kommentar: I Stockholm har arbetsterapeut och logoped förskrivningsrätt. Hur får förskrivarna kännedom om vilka hjälpmedel för kognitivt stöd de får förskriva? I de 1 länen förekommer följande kategorier: Information om sortimentet finns på hjälpmedelscentralers hemsida Förskrivare får via telefon och mail rådgivning av konsulent Hjälpmedelcentral håller information och utbildning i sortiment Hjälpmedelcentral anordnar minimässor/temadagar/öppet hus Information om regelverk vid förskrivning finns att tillgå elektroniskt eller via pappersformat Information om sortiment finns på förskrivarnas beställarportal Information fås i samband med utprovning tillsammans med konsulent Information fås i samband med referensgrupper och sortimentsgrupper bestående av förskrivare och konsulenter Information fås på förskrivarträffar och via ärendegrupper Information fås via brevutskick riktat till förskrivare st st st st st st st st st st Kommentar: Det är vanligt att information finns att tillgå via hemsidor på internet. En fördel med detta är att förskrivare då kan komma åt information närhelst de önskar. Det förefaller vara lika vanligt att information även fås via telefon- och mailrådgivning, utbildningar och mässor i hjälpmedelscentralers regi. I län får förskrivare information via hemsidor, beställarportal, muntligt, skriftligt via telefon, mail, utbildningstillfällen mm. Författarna upplever att förskrivarna i Stockholm är tillfredsställda med att kunna få information på flera olika sätt. 1

19 Har ni några åldersrelaterade regler vid förskrivning av hjälpmedel för kognitivt stöd? st har svarat nej, st har svarat ja Exempel på regler är följande: Egenavgift på klockor efter 1 års ålder. Resonansplattan förskrivs enbart till barn och ungdomar under 0 år. Fram till 0 års ålder förskrivs kognitiva hjälpmedel via landstinget. När brukaren har fyllt 0 år måste brukaren köpa hjälpmedlet själv eller återlämna det, om kommunen inte vill köpa över hjälpmedlet. Det har dock hittills aldrig hänt att kommunen ej köpt över hjälpmedlet. Kommentar: I län finns ej några åldersrelaterade regler. Har ni några diagnosrelaterade regler vid förskrivning av hjälpmedel för kognitivt stöd? 1 st har svarat ja, övriga 1 har svarat nej. Exempel på diagnosrelaterade regler är följande: Hjälpmedel för struktur, tid och minne kan bara förskrivas till utvecklingsstörda och dementa. Kommentar: I län finns ej några diagnosrelaterade regler. 1

20 Ange st hjälpmedel för kognitivt stöd som förskrivs frekvent för barn och ungdomar i åldrarna -1 år? Produkt Antal län, som uppgett produkt Timstock Handi II Sigvart dygnstavla Timex Ironman Komihågklockan Veckodagstavla Kvarturet Bolltäcke 1 Kid Track 1 Medos 1 Communicate in Print 1 Big Mac 1 Step by Step 1 Go Talk 1 Cadex 1 Minnesklockan 1 Stor och enkel fjärrkontroll 1 Time timer 1 Bildstöd Strukturschema Planeringskalendrar/Filofax Fickminne 1 Dynamiska program 1 Talsyntesstöd 1 Kommunikationsböcker 1 Reläbox 1 Timstock, Handi II och Sigvart Dygnstavla är de produkter, som flest antal län uppgett. Bildstöd har många län angett, som frekvent produkt. Armbandsur, inkluderat Timex Ironman, Medos och Cadex förekommer som :e vanligaste hjälpmedel. Inkomna svar, som ej är produktnamn redovisas kursivt längst ner i tabellen. Kommentar: förutom de fem vanligaste, är det stor spridning på produkter deltagarna angett. Slutsats / Konklusion Resultatet speglar hur det ser ut i 1 av Sveriges 1 län, dvs ca %. 0 % av länen i studien har utarbetat ett sortiment för hjälpmedel för kognitivt stöd. Framtagande av sortiment förefaller gå till på ungefär likadant sätt. Totalt nämns 1 produkter vid namn. län har 0 st av dessa. Av totalt 1 nämnda ISO-koder har Stockholm. Resultatet visar på stor skillnad i sortiment i de olika länen, både på produktnivå och ISO-kodsnivå. län har ett stort utbud av förskrivningsbara hjälpmedel. I resultatet har Stockholm 0 0

21 namngivna produkter, mot närmsta län som har st. Övriga har namngivit mellan 0 och 1 produkter. Resultatet visar också att hjälpmedelskonsulenter har olika uppfattning om vilka produkter och vilka ISO-koder, som ingår i sortimentet hjälpmedel för kognitivt stöd. I många län kan man förskriva hjälpmedel, som huvudsakligen ingår i sortimentet kommunikationshjälpmedel, även som kognitivt stöd. I samtliga län har arbetsterapeut förskrivningsrätt på hjälpmedel för kognitivt stöd. Vilka ev andra yrkesgrupper som får förskriva är det större spridning på. Sättet på hur marknadsföringen av sortimentet sker, skiljer sig enligt resultatet. Endast i ett fåtal län finns ålders- och / eller diagnosrelaterade regler vid förskrivning av hjälpmedel för kognitivt stöd. Förutom ett fåtal vanliga produkter är det stor spridning på vad deltagarna angett som frekvent förskrivna hjälpmedel till projektets målgrupp barn och ungdomar i åldrarna -1 år. Diskussion Metoddiskussion Metoden att använda webbaserad enkät via mailutskick bedömdes av författarna vara en bra metod att nå deltagarna i Kognet. Värdet av att delta, samt senare få ta del av resultatet bedömdes vara stort bland deltagarna. Bortfallet, samt det ej alltid så grundliga ifyllandet av enkäten, visade att författarna till viss del hade fel. Författarna hade dock ombesörjt att kunna kontakta deltagare vid behov, men administration utanför författarnas kontroll, omöjliggjorde detta. Resultatet speglar hur det ser ut i 1 av Sveriges 1 län, dvs ca %. Vad gäller resultatet om vilka produkter som ingår i rekommenderat sortiment i de län som har ett sådant, är det dessutom så att län nästan ej uppgett några produkter! Resultatdiskussion 0 % av länen har utarbetat ett sortiment för hjälpmedel för kognitivt stöd. Orsak till att inte alla har ett sortiment skulle vara intressant att få veta. Att ha ett utarbetat sortiment tror författarna främjar tillgången av kognitivt stöd för Sveriges invånare. Det är lättare både för brukare, anhöriga och förskrivare att efterfråga det man har kännedom om. I län finns både regelverk och sortimentslistor på publika hemsidor. Framtagande av sortiment förefaller gå till på ungefär likadant sätt. Detta borde tala för att det är ett bra sätt. Kan man göra på ännu bättre, mer systematiskt och effektivare sätt? På marknaden kommer det ständigt ut nya produkter, som täcker behov man tidigare ej kunnat tillgodose. Detta speglas i att nästan alla deltagarna angett att framtagande av sortiment är ett ständigt pågående arbete. Studien berör ej hur regelverket för förskrivning av hjälpmedel för kognitivt stöd tas fram. Gemensamt i Sverige förefaller vara att ISO-koderna sätter gränser. I vissa delar av Sverige kan man få hjälpmedel förskrivna under vissa ISO-koder, som andra län saknar. Om ny ISOkod ska tillföras regelverket, förefaller det ej finnas snabb rutin för detta. Frågor och önskemål förefaller bli liggande i avvaktan på ekonomiska och politiska beslut. Här skulle säkert värdet av vetenskapliga studier om nyttan med ett visst hjälpmedel vara till nytta. 1

22 Totalt nämns 1 produkter vid namn. län har 0 st av dessa. Av totalt 1 nämnda ISO-koder har Stockholm. De 1 produkter, som Stockholm ej har i sitt sortiment saknas av följande orsaker: - vissa ses som egenvård enligt läns regelverk - ISO-koden, som produkten tillhör är ej godkänd enligt regelverket - andra likvärdiga produkter anses täcka behov - produkterna anses tillhöra sortimenten Kommunikationshjälpmedel och Läs- och skrivhjälpmedel - ingen eller mycket ringa efterfrågan gör att produkterna istället förskrivs utanför ordinarie sortiment - produkten har av konsulent och tekniker ej ansetts hålla måttet som bra hjälpmedel - kännedom om att produkten finns saknas I resultatet har Stockholm 0 namngivna produkter, mot närmsta län som har st. Övriga län har namngivit mellan 0 och 1 produkter. Författarna anser att förskrivarna i län har ett väl utarbetat sortiment att förskriva ur. De flesta behov anses täckas. Möjligheten att förskriva utanför sortimentet gör att individuella enstaka behov också kan tillgodoses. ISO-koden 010 Doseringshjälpmedel är ej godkänd i län. I denna ISO-kod skulle medicinpåminnare rymmas. Behovet av ren medicinpåminning, där brukaren ej har kognitiva nedsättningar för övrigt, anses i läns regelverk ej ingå som förskrivningsbart hjälpmedel. Förfrågan att förskriva ren medicinpåminning inkommer regelbundet till hjälpmedelsverksamheten. Önskemål om att förskriva bolltäcke, som ingår i ISO-kod 01 Hjälpmedel för sinnesstimulering, inkommer då och då till hjälpmedelsverksamheten. Denna ISO-kod är ej godkänd i län. Frågan ligger hos landstingets beställarenhet. Författarna har ingen kommentar till hur det borde vara, men kan konstatera att efterfrågan och tillgång skiljer sig åt på ovan nämnda exempel. Resultatet visar att hjälpmedelskonsulenter har olika uppfattning om vilka produkter och vilka ISO-koder, som ingår i sortimentet hjälpmedel för kognitivt stöd. I många län kan man förskriva hjälpmedel, som huvudsakligen ingår i sortimentet kommunikationshjälpmedel, även som kognitivt stöd. Författarna anser att gränsen kanske ej är viktig, men att det är positivt om förskrivare och hjälpmedelskonsulenter tänker på, samt att regelverk gör det möjligt att tänka vidare i en produkts användningsområde. I Stockholm hör konsumentprodukter, som kan införskaffas i öppna handeln, till egenvård, dvs bekostas ej av landstinget. Resultatet speglar att det är rätt så lika syn i Sveriges 1 län, med dock vissa skillnader. Frågor som uppkommer är vad det är som styr; ekonomi, tillgänglighet, annat? Sortimentet Hjälpmedel för kognitivt stöd ligger nära alla de konsumentprodukter för kognitivt stöd, som vi alla använder. Vi sätter t ex larm på väckarklockor och mobiler för att komma upp på morgonen, vi använder klockor för att hålla koll på tiden, almanackor; både i pappersform och som handdatorer för att planera och komma ihåg. Som hjälpmedelskonsulent har man ansvaret att hålla sig ajour med vad som finns bland egenvårdsprodukterna, dels för att kunna ge råd, dels för att veta om en produkt kan betraktas som hjälpmedel eller ej. De fem mest frekvent förskrivna hjälpmedlen till projektets målgrupp; barn i åldern -1 år täcker behov för nedsatt tidsuppfattning, nedsatt planeringsförmåga, nedsatt förmåga att starta och avsluta en aktivitet, påminnelsestöd, samt behov av att använda bilder som kognitivt stöd.

23 Förutom de fem vanligaste hjälpmedlen, är det stor spridning på produkter deltagarna angett. Kanske behöver förskrivare, som arbetar mot målgruppen bli mer uppmärksammade på vikten av att tidigt sätta in hjälpmedel för kognitivt stöd. Skolor borde bli mer uppmärksammade på vikten av att sätta in hjälpmedel för att stödja inlärningsförmåga för barn med särskilda behov.