En historisk tillbakablick Mikrobiologi och Vårdhygien

Transkript

1 En historisk tillbakablick Mikrobiologi och Vårdhygien

2 Louis Pasteur och Robert Koch bakteriologins grundläggare R. Koch L.Pasteur

3 Ignaz Semmelweiss Handdesinfektion: mortalitet i barnsängsfeber sänks från ca 12 % till 2% pionjär aseptik och förebyggare av vårdrelaterade inf. infektioner

4 Historik Joseph Lister aseptikens fader Aseptik: mortalitet vid amputation sänks från 46 % till 15%

5 Florence Nightingale Förbättrade hygienen på ett militärsjukhus under Krimkriget, sänkte mortaliteten från c:a 42% till 2%.

6 1900 talet Tillämpa aseptisk teknik autoklaver Infektionsfrekvensen sjönk drastiskt för rena ingrepp från 39% till 3.2% Införandet av speciella operationsavdelningar som tydliggör skillnaden mellan vårdavdelningar och op. Särskilda arbetskläder införs på operationsavdelningarna

7 Penicillinet Alexander Fleming penicillinets upptäckare 1928 En spor från möglet Penicillium notatum Dödade bakterierna i en stafylokock-kultur Började användas på människor 1941 Renodlades av Howard Floray under andra världskriget Preoperativt antibiotika profylax på 1970 talet i samband med operation

8 Hur ser det ut idag? UVI, Pneumoni och Postoperativa sårinfektioner är de tre vanligaste orsakerna till vårdrelaterade infektioner i Sverige Ca 9% Vårdrelaterade infektioner leder till ökad mortalitet, ökat antal återinläggningar, förlängda vårdtider och ett stort patient lidande Det kostar sjukvården ca 6.5 miljarder per år och är kostsammast av alla vårdrelaterade infektioner extra vårddagar Swedish Association of Local Authorities and Regions (SKL). Health related infections - knowledges, consequences and costs Rahmqvist, M., et al., Direct health care costs and length of hospital stay related to health care-acquired infections in adult patients based on point prevalence measurements. American journal of infection control, (5): p

9 Bakteriers mål Att bli fler En del delar sig ca 3 ggr på en timme De måste kunna anpassa sig till nya miljöer De har utvecklats till att klara vissa miljöer

10 Varför får man då en bakteriell infektion? Skada på hud och slemhinnor Immunförsvaret är nedsatt Man möter en extra aggressiv (virulent) bakterie Patientens riskfaktorer 13

11 Operationssjukvård] Texterna om operationssjukvård handlar om smittförebyggande åtgärder vid operationer på operationsavdelning. Med operation menas ett kirurgiskt ingrepp där hud eller slemhinna penetreras för att nå kroppens inre organ. Operationsrum är det rum som är byggt med speciellt ventilationssystem anpassat för kirurgiska ingrepp. Särskilt fokus är lagt på de smittförebyggande åtgärder som vidtas före, under och efter operationen för att förebygga infektioner i sårområdet. Beroende på hur vården är organiserad kan texterna behöva kompletteras med lokala anvisningar. Förebygg komplikationer Komplikationer i samband med operationer på operationsavdelningar förebyggs effektivt av personal med rätt kompetens, rätt utrustning för situation och vårdåtgärd,, korrekt arbetsdräkt och kvalitetssäkrade rutiner. Revideringsdatum: Reviderad av: Ann-Christin von Vogelsang, leg. sjuksköterska, specialistsjuksköterska operationssjukvård, med dr, omvårdnadsansvarig Tema Neuro, Karolinska universitetssjukhuset och institutionen Klinisk Neurovetenskap vid Karolinska institutet, Stockholm Birgitta Åkesdotter Gustafsson, leg.sjuksköterska, specialistsjuksköterska operationssjukvård, vårdpedagog, med dr, Medicinska fakulteten, Institutionen för Hälsovetenskaper, Lunds universitet Manusförfattare: Harriet Söderström, operationssjuksköterska, universitetsadjunkt, Institutionen för Omvårdnad, Umeå universitet Birgitta Åkesdotter Gustafsson, leg.sjuksköterska, specialistsjuksköterska operationssjukvård, vårdpedagog, med dr, Medicinska fakulteten, Institutionen för Hälsovetenskaper, Lunds universitet Faktagranskare: Ann-Sofi Mattsson, hygiensjuksköterska, Laboratoriemedicin Vårdhygien, Universitetssjukhuset, Örebro

12 Brist på guidelines för handskbyte AORN rekommenderar byte var 90 min BIOGEL OPERATIONSHANDSKAR Wistrand C, Falk-Brynhildsen K, Nilsson U. National survey of operating room nurses aseptic techniques and interventions to reduce surgical site infections. Surgical Infections Volume 19, Number 2, 2018 DOI: /sur

13 Främmande kroppsinfektion Tack för er uppmärksamhet Karin Falk-Brynhildsen Foto: Stefan B Larsson

14 Johan Struwe HTA rapport 2014:11

15 Infartsrelaterade infektioner 3-5 % av alla CVK patienterna får en infektion Många olika förebyggande strategier för att förhindra sårinfektioner Minimera bakteriell kontamination vid inläggning av CVK-steril metod Bakteriemi - bakterier i blodbanan Inläggning av PVK använd aseptisk teknik 20

16 Perifera infarter

17 Centrala infarter

18 Postoperativa sårinfektioner Endogena och Exogena Många olika förebyggande strategier för att förhindra postoperativa sårinfektioner Minimera bakteriell kontamination av operationsområdet och i såret Hudförberedelser av patient preoperativt och speciella arbetsrutiner och desinfektion för personal

19 Möjliga Riskfaktorer för sårinfektion Kirurgi implantationskirurgi» teknik» hematom» diatermi nekros» dead space» dränage» operationstid» sårvård sterilt förband

20 Anestesi /Operation /Postop Antibiotika och timing Normotermi Blodtransfusion CVK

21 Förebygga exogen smitta Operationsmiljön preoperativ handdesinfektion basala hygienrutiner ventilation täta operationskläder minimera dörröppningar steril drapering operationssjuksköterska/kirurg

22 VUVI KAD orsakar ca 90 % av alla VUVI Risken för UVI ökar för varje dygn patienten har KAD med 10% KAD kläs med biofilm mindre känsliga för antibiotika och desinfektionsmedel.

23 Hur ser det ut idag? Vårdrelaterade urinvägsinfektioner Bakterierna kommer via uretra Kvinnor störst riskfaktor Escherichia coli (E-coli) vanlig tarmbakterie alla har i tarmfloran KNS och enterococker

24 Hur gör vi då? På vilket sätt ska vi jobba och förebygga smitta och smittspridning???

25 Aseptiskt arbetssätt Aseptik betyder att bevara det rena rent. Ett aseptiskt handlande går ut på att hindra spridning av smittämnen. Att använda sterila instrument, sterila handskar och sterila suturmaterial vid operation är aseptiskt handlande.. Ett aseptiskt arbetssätt innebär att man bevarar det rena rent och det sterila sterilt. Till exempel att man inte med orena händer tar i rent material och kontaminerar det. Aseptik betyder att bevara det rena rent och det sterila sterilt. Att arbeta enligt aseptisk teknik innebär arbete i avsikt att minimera antal mikroorganismer i operationsmiljön, på instrument och utrustning och förhindra dem från att kontaminera operationssåret.

26 Förebygga endogen smitta Hudkostymen hel? Psoriasis? Inga infekterade sår Ev klorhexidindusch Håravkortning?,rena kläder, ren säng,inga smycken,inget nagellack el lösnaglar. Huddesinfektion innan ingreppet, klorhexidinsprit Klä in ett sterilt arbetsområde kring operationssåret

27 Förebygga smitta vid steril metod Huddesinfektion av personals händer Bära huvudbonad Täcka hela håret och skägg Munskydd hindra hårstrån och skäggstrån att ramla ner i sår och på sterildrapering Sterila handskar Skydd för patient och för personal

28 Sterilisering Steril : produkt där bakterietalet är mindre än 1 på 1 miljon produkter Kommer i kontakt med normalt sterila områden i kroppen, implantat, Penetrerar hud och slemhinnor För att nå denna renhetsgrad så autoklaverar man, ofta med mättad ånga, såsom instrument och material

29 Sterila paket/engångsmaterial Kontrollerar kvalitet Paketen ska förvaras i förråd Skyddas mot damm, fukt och stora temperaturväxlingar Handhas aseptiskt Helt och torrt Kontrollmarkering att materialet är steriliserat Utgångsdatum ej passerat

30 Hållbarhetstider Fabrikssterilt gods Varje etikett på fabrikssteril produkt ska innehålla uppgifter om produktens livslängd. Det kan ske genom två olika symboler: timglas talar om utgångsdatum fabrik talar om tillverkningsdatum

31 Packskynke Består av två separata skynken Påse Består av en sida medicinskt papper och en sida folie som ska förslutas med svets som ska kontrolleras årligen.

32 Höggradigt ren En produkt där bakterieantalet kan vara 1/1000 Produkt som kommer kontakt med slemhinna el skadad hud. Gastroskop /bronkoskop /koloskop,spekula etc Diskmaskin/spol med värme Kemisk rengöring om produkten ej tål värme

33 Ren Produkt som är synligt ren Kommer i kontakt med hel hud. Ex. Blodtrycksmanchetter, mät och trycksonder, örontrattar etc

34 tassets/cba64816cdf04970a69fc287481ed545 /rena-hander-broschyr-viktigt-medhandskar.pdf

35 Hudförberedelser preop

36

37

38 Hudförberedelser preoperativt Foto Stefan B Larsson

39

40

41 Sterilt förband Ska inte bytas eller tas bort första veckan Såvida det inte finns tecken på: Infektion Blödning Sårruptur Om det blöder igenom är barriären bruten. BYT

42 Finns ingen Quick Fix Patientens hudbakterier Personalens hudbakterier 51

43 Litteratur Operationssjukvård Grethe Myklestul Dåvöy Petra Hege Eide Vårdhandboken Klinisk mikrobiologi Åsa Melhus Socialstyrelsen(2006) Att förebygga vårdrelaterade infektioner

44 Mössa o munskydd TACK

45 e.com/watch?v=al0ee8zhnvm

46