Vad säger ni om att dra upp byxbenen på specialarbetsdräkten till knäna?

Transkript

1 HYGIENPANELEN 2019

2 HYGIEN OCH KLÄDER Vad säger ni om att dra upp byxbenen på specialarbetsdräkten till knäna? Allt är beroende på vilken renhetsgrad luften i salen ska ha (dvs infektionskänslig kirurgi eller ej). Specialarbetsdräkten är tillverkad av tätare material än materialet till en normal arbetsdräkt. Muddarna i specialarbetsdräkten finns till för att hindra hudflagor från att hamna i operationssalens luft. Upprullade byxben gör att vaderna inte innefattas i specialarbetsdräkten och hudpartiklar kommer därför att spridas ut i operationssalen. Därför; i en sal där hög mikrobiologisk renhet krävs, ska byxbenen på specialarbetsdräkten vara nerdragna till foten. För en hög mikrobiologisk renhet ska personalen bära strumpor och byxornas muddar tillåtas göra sitt jobb. Läs gärna: People as a Contamination Source. Bengt Ljungqvist och Berit Reinmüller

3 HYGIEN OCH KLÄDER Är det ok att arbetskläder ligger ute i omklädningsrummet istället för att förvaras instängda i ett skåp? Om bänken är ren kan det vara OK. Läs gärna den reviderade upplagan till SIS-TS 39:2015 Mikrobiologisk renhet i operationsrum - Förebyggande av luftburen smitta - Vägledning och grundläggande krav. I den är omklädningsrum inkluderade.

4 HYGIEN OCH KLÄDER Är det tillåtet ur hygienisk synpunkt att bära nyckelband runt halsen på en operationsavdelning? Nej. Textilier ska bytas varje dag precis som arbetsdräkten. Det finns sjukhus där tvätteriet bistår med nyckelband. Observera vikten av att inte ha något som hänger ner över patienter i patientnära arbete. Beakta risken för indirekt kontaktsmitta mellan patienter. Förvara nyckelbandet i fickan.

5 HYGIEN OCH KLÄDER När rekommenderas specialarbetsdräkten? Korsbandsoperationer? Ljumskbråck med nät? Specialarbetsdräkten är ett komplement för att uppnå hög mikrobiologisk renhet. Mikrobiologisk renhet på ett operationsrum är beroende av flera faktorer. Salens ventilation, antal personer på sal samt vilken arbetsdräkt personerna bär. Det som avgör vilken mikrobiologisk renhet som krävs vid en specifik operation är om den är infektionskänslig eller ej.

6 HYGIEN OCH KLÄDER Skillnad flergångs- och engångskläder infektionsmässigt? Nej. En specialarbetsdräkt är en medicinteknisk produkt och oavsett materialet de består av har dräkterna samma krav på källstyrka. Varför man väljer det ena eller andra beror på faktorer som till exempel miljö (flergångs sägs vara bättre) och att materialet i flergångsplagg ökar genomsläppligheten med tiden (kläderna behöver bytas ut vilket då kan vara en kostnadsfråga). Läs gärna Chalmers studier (som ovan) och EN Operationskläder och draperingsmaterial - Krav och testmetoder.

7 HYGIEN OCH KLÄDER Är det okej att i personer med privata kläder (eller personal från andra avdelningar, exempelvis IVA) vistas i personalrum tillsammans med operationspersonal? Nej, arbetsdräkterna blir då kontaminerade. Det är samma effekt som att gå ut i sjukhusets övriga lokaler i operationsdräkten. En operationsavdelning ska vara det renaste på sjukhuset. Koagulasnegativ stafylokocker (KNS) orsakar flest infektioner inom thorax och ortopedi. Det antibiotikaprofylax som ges idag är mot Staphylococcus aureus. Vancomycin som behandlar KNS ges inte som profylax. Gå därför inte ut till resten av sjukhuset i operationskläder och hämta in KNS till operationsavdelningen!

8 HYGIEN OCH KLÄDER Ska hjälmen vara innanför eller utanpå kläderna på ortopediska ingrepp? Hjälmen ska vara innanför arbetsdräkten vid infektionskänslig kirurgi. Det har inte med ortopediska ingrepp eller inte att göra, utan vilken mikrobiologisk renhetsgrad operationen kräver. Det vill säga: är operationen infektionskänslig eller inte? Det är aldrig fel att alltid stoppa hjälmen innanför dräkten.

9 HYGIEN OCH KLÄDER Ska man ha hjälm på även när man ska in på sal mellan patienter för att hjälpa till med att städa och förflytta patient (ortopedisk operationsavdelning)? Krävs en hög mikrobiologisk renhet i salen ska hjälm vara på hela tiden. På vår enhet används inte munskydd av pass på sal när vi dukar upp. Jag vill gärna införa det men får motstånd av kollegorna. Hjälp! De salivdroppar som lämnar våra munnar (och som kan innehålla smittämnen) når ca en armlängds avstånd från oss innan de sedimenterar ner. Därför är regeln att alla som befinner sig inom en armlängds avstånd till sterilt material alternativt operationssår ska bära munskydd.

10 HANDSKAR Enkla sterila handskar på artroskopier inom ortopedi? Kan vätska gör att handskarna inte är tillräckligt täta? Risker för infektion? Hur säkert är det att använda enkla handskar? Kontakta er leverantör av handskar och fråga vad som gäller för deras handskar. Vid implantatoperation bör operationsteamet byta handskar innan man tar upp implantat? Gör en riskbedömning. Är handskarna kontaminerade så bör de bytas. Om inte behövs det kanske inte bytas?

11 HANDSKAR Angående den ring som ibland används för att mäta strålning i ett operationssår. Vad gäller eftersom att ringen inte går att sterilisera, vissa tål inte ens vanlig rengöring. Det finns ringar som kan desinfekteras. De har i så fall samma renhetsgrad som händerna efter kirurgisk handdesinfektion. Ökar allergierna för sterilklädd personal ex. rock och handskar Det finns inga indikationer på det.

12 PATIENTFÖRBEREDELSER Hur ska vi ställa oss till om patienten har lösögonfransar, speciellt vid ögonoperationer? Ska det stå på kallelsen vad som gäller? Lösögonfransar är ett främmande material vilket gör att bakterier trivs bra på dem. Det finns alltså en ökad risk för infektion hos patienten i och med detta. Är gelnaglar/acrylnaglar på patienter som opererar sina händer ok? Vad gäller andra operationer? Se ovan. Konstgjorda naglar rekommenderas inte, varken på personal eller patient! Vi har en professionell skyldighet att ställa krav på patienten samt informera om riskerna.

13 VENTILATION När man använder Clean air suite engångskläder vid implantatkirurgi, bör man även bädda med engångsmaterial istället för tyglakan på operationsbordet? Nej, poängen med engångskläder är inte att de är engångs! Det är plaggets täthetsgrad som är av betydelse. Se svar angående arbetskläder/specialarbetsdräkt. Bäddmaterial ingår inte i SIS-TS 39:2015 (se tidigare slide ang. denna tekniska specifikation).

14 VENTILATION Används 30 sekunders-regeln vid ortopedisk proteskirurgi? I salar där ventilationens kapacitet är dålig kan luftkvaliteten tillfälligt förbättras genom att personalen stå stilla. Detta kan vara en fördel innan hudsnittet läggs. CFU-värdena på en operationssal har visat sig vara som högst under och strax efter patientförberedelserna på salen (sövning etc.). En kort paus innan knivstart gör att ventilationen får en chans att hinna transportera bort CFU och därmed förbättra salens mikrobiologiska renhet.

15 VENTILATION Är det OK att sprita sig på operationssalen för att undvika en dörröppning? Det är ok att utföra kirurgisk handdesinfektion inne på salen. Däremot kanske dessa rutiner behöver ses över? Varför behöver operationssjuksköterskan desinfektera händerna igen? Plaståtervinning på operationssal, är det ok? Delade åsikter damm. Nej, förpackningar bär bakterier.

16 LUFTFUKTIGHET Dokumentet Hög luftfuktighet (SFVH) handlar om hur material påverkas av hög luftfuktighet men inte om vad som händer om man opererar på en sal med luftfuktighet runt 70 %. SFVH:s rekommendationer behandlar inte operationssalens miljö. Risken med hög luftfuktighet på en operationssal är inte stor därför kan luftfuktigheten vara högre där. Bakteriemängden ökar inte med luftfuktigheten, däremot kan det vara ett arbetsmiljöproblem. Material ska inte förvaras på operationssalen. I när-förråd ska luftfuktigheten kontrolleras ofta. Läs gärna SIS-TS 39:2015 som beskriver hur operationsrummet ska vara uppbyggt samt vad som gäller angående luftfuktighet (gräns 85 %).

17 LUFTFUKTIGHET Förkortas hållbarhetstiden på sterilpackat gods vid hög luftfuktighet? Det beror på förpackning. Är godset förpackat i till exempel en container eller papper? Leverantören av förpackningen ska kunna tala om vad som gäller för deras förpackningar om inte tydliga markeringar finns. Läs gärna dokument Hög luftfuktighet påverkan på sterilt gods och förslag till åtgärder som SFVH författat.

18 HUDDESINFEKTION Angående pre/postoperativ huddesinfektion av patient: Hur kan det skilja sig från olika operationsenheter? Hur kan rutiner om tex Hibiscrub tolkas olika? Hur många Hibiscrubduschar ska patienten genomgå inför operation? Det finns många myter omkring preoperativ hudförberedelse samt huddesinfektion. Enheter gör egna bedömningar och skapar rutiner för vad de anser vara best practice. Vad säger den senaste vetenskapliga forskningen? Högkvalitativa studier med tillräckligt många patienter saknas. Problemet är att studier med outcome POSI kräver otroligt stort urval eftersom faktorerna för en infektion är så många. Det finns studier som studerat klorhexidinets effekt på huden men vi vet fortfarande inte effekten det har på POSI.

19 HUDDESINFEKTION Hur ska huden rengöras innan förbandsläggning? NaCl? Klorhexidinsprit? Hibiscrub? Att torka av huden inför förbandsläggning gör att förbandet fäster bättre. Den infektionsförebyggande desinfektionen är redan gjord så frågan är om det är viktigt att få ner bakteriemängden ytterligare på huden innan förbandsläggning? Här behövs forskning. 70 % sprit, som ett alternativ till annan huddesinfektion, är inte godkänd för detta ändamål. Å andra sidan har den använts som huddesinfektionsmedel på operationsavdelningar runt om i landet under lång tid. Idag finns inget annat alternativ till den.

20 HUDDESINFEKTION Har man sett om sjukvårdspersonal har en förändrad bakterieflora på grund av att vi desinfekterar våra händer så ofta? Nej. Men var rädd om den normala bakteriefloran. Låt den återhämta sig på ledig tid. Släng spriten i handväskan. Den tar bort det normala skyddet som är en viktig del i vårt immunförsvar.

21 DESINFEKTION INFÖR KATETERSÄTTNING Ska man använda Descutan inför katetersättning? Descutan får ej användas på slemhinnor. Studier finns där olika metoder jämförts (Descutan jfr m tvåltvätt etc.) Dessa har inte kunnat visa att det ena eller det andra är bättre. Vid korttidsanvändning har man sett en viss effekt på minskat antal UVI när gel med klorhexidin använts. Vid operation i detta område ska klorhexidinlösning användas. Läs gärna Gröna boken för att läsa rekommendationer.

22 FÖRBAND Måste man ha sterilt förband eller är det ok att använda kirurgtejp som förband efter kirurgiska ingrepp i buk t. ex kejsarsnitt? Det finns rutiner som säger att de första 24 timmarna ska förbandet vara sterilt.

23 MIKROBIOLOGI Förekommer den s.k. mördarbakterien i postoperativa komplikationer? Är den under resistensutveckling? Är den smittsam? Mördarbakterien är en Grupp A Streptokock som kan ge upphov till livshotande sepsis på nolltid. Den är inte mer smittsam än en vanlig Streptokock och är ännu inte resistent mot penicillin. I vissa fall kan den orsaka fasciit. Det verkar då handla om speciella stammar av bakterien i kombination med att patientens immunförsvar är försvagat.

24 MIKROBIOLOGI Har ni förslag på hur man lyckas med basala hygienrutiner? Gör många åtgärder samtidigt för att förbättra rutinerna, s.k. Multimodal strategies! Gör observationsmätningar och analysera er data. T ex. genom en critical friend som observerar och ger feedback. Arbetsplatsens ledarskap, kultur och attityd har stor betydelse. Handsprit måste finnas precis där man jobbar. Sätt upp posters och anslag för påminnelse. Utbilda alla personalkategorier i hygien och aseptik. Arbeta alltid efter samma säkra rutiner! Tänk på att inte alla patienter är screenade. Arbeta med patientnära zon. Folkhälsomyndigheten håller på att se över nationella riktlinjer.

25 RENGÖRING OCH DESINFEKTION Räcker det med att spritrengöra öronoptiker, som används vid abrasio, mellan patienterna? Nej. Det är ingen idé att sprita (desinfektera) om man inte först rengjort instrumentet. Räcker det med att rengöra videolaryngoskop med tandborste och diskmedel och sedan blötlägga i 70 % sprit i 10 minuter? Nej. Rengöring för hand kan inte valideras.

26 POLIKLINISKA OPERATIONER Hur ska polikliniska operationspatienter handhas när de opereras på en operationsavdelning? (Sterilklädsel, dokumentation, vem hämtar/lämnar, WHO-listan?) Polikliniska operationspatienter ska behandlas som vilken annan operationspatient som helst. Denna patientkategori tål inte bakterier bättre än någon annan patientkategori. Såret ska skyddas på samma sätt. WHO:s checklista gäller för all kirurgi. Den har precis uppdaterats av LÖF och heter nu Checklista Säker operation 2.0.

27 POLIKLINISKA OPERATIONER Vad finns det för krav på polikliniska operationer som görs på mottagningar? T. ex öron-näs-hals, ögon, kir, ort. Gör en riskbedömning. SVFH arbetsgrupp ska titta på vad som krävs för operationer som utförs utanför en operationsavdelning.