MINNESANTECKNINGAR 1(5) Laboratoriemedicinskt råd
|
|
- Per Månsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1(5) MINNESANTECKNINGAR Laboratoriemedicinskt råd Närvarande: Ina Dagis Åsa Arne Kötz Halmstad Minni Dahlén Kungsbacka Tom Lundahl Halmstad Carina Davidsson Halmstad Margareta Lundgren Åsa Daniella Dobrescu Halmstad Kerstin Månsson Laholm Boel Heed Halmstad Richard Otteblad Särö Jeanette Jansson Varberg Gunvor Persson Falkenberg Marita Karlsson Kungsbacka Henning von Schenck Halmstad Ann-Christine Kubicka Slöinge Viktigt meddelande angående LM-rådets minnesanteckningar Minnesanteckningar kommer i fortsättningen endast att publiceras på laboratoriets hemsida på Lina/Internet. Vid varje publicering kommer ett e-postmeddelande med direktlänk till LM-rådets minnesanteckningar. Föregående utgåva finns tillgänglig på hemsidan. Länk till hemsidan: 1 Kvalitetssäkring / Carina Davidsson Carina D rapporterade om Equaliskontrollen på Hb, Glukos och CRP. Antalet Equalisdeltagare är idag 36 st, varav 6 st är privata. Det finns fortfarande ett antal privata husläkarmottagningar med vårdavtal som ej deltar i Equalis kvalitetssäkringsprogram. Tre vårdcentraler har ej anmält till Equalis att de analyserar P-Glukos, vilket innebär att de hamnar i fel grupp i sammanställningen från Equalis och får ett sämre CV%. Allmän diskussion om betydelsen av variationskoefficient (CV = coefficient of variation) fördes. CV anges i procent, %. Om exempelvis metodens medelvärde från Equalisgruppen för patientnära P-CRP är 40 mg/l och CV är 12 %, så innebär detta att värdet för CRP kan variera mellan mg/l. Generellt medför ett högt CV att spridningen blir stor. 2 PSA nya beslutsgränser / Tom Lundahl Tom L berättade om tolkning av PSA. Det är viktigt att påpeka att prov för PSA kan tas efter palpation av prostata. I en nyligen publicerad avhandling visades att PSA stiger efter febril urinvägsinfektion. Förhöjning kvarstår en längre tid. Prov bör tas efter några veckor efter utläkt UVI. Urinstämma och cystoskopi leder även till ökning av PSA. För mer information, se Laboratoriet informerar Nr 8 på Lina/Internet. 3 TSH referensintervaller / Tom Lundahl Vi inför härmed i enlighet med internationella riktlinjer nytt referensintervall för P-TSH. Vid en nyligen genomförd studie (1) på vuxna friska individer, utan autoimmunitet och utan hereditet för tyreoideasjukdom, beräknades ett nytt referensintervall. I studien exkluderades försökspersoner som uppvisade tecken till autoimmunitet mot tyreoideasjukdom eller med andra ord de personer som var positiva för S-TPO-ak. Det nya referensintervallet med enbart tyreoideafriska försökspersoner medför att den övre referensgränsen sänks till 4,00 miu/l. Primär hypotyreos hos vuxna orsakas i allmänhet av autoimmun sjukdom.
2 2(5) Det tidigaste tecknet på pågående autoimmunitet är påvisandet av S-TPO-ak. Hos en del, men ej alla progredierar tillståndet och övergår i subklinisk hypotyreos (P-TSH 4,00-10,00 miu/l med normala P-T4, fritt och P-T3, fritt), och därefter i klinisk behandlingskrävande hypotyreos (P-TSH>10 miu/l)(2). Vid misstanke på tyreoideasjukdom beställs enbart P-TSH. Har patienten P-TSH i intervallet 0,40-4,00 miu/l är patienten eutyreoid. Avviker resultatet från ovanstående utför laboratoriet alltid med automatik analys av P-T4, fritt. Nytt referensintervall: P-TSH 0,40-4,00 miu/l 4 Digoxin nya terapeutiska riktlinjer / Tom Lundahl I en placebokontrollerad studie (DIG trial) inkluderande individer har effekten av digoxin vid hjärtsvikt åter studerats (1). Resultatet visade att digoxin ej minskar mortalitet, men att digoxin minskade antalet inläggningar på sjukhus på grund av hjärtsvikt. I DIG trial inkluderades patienter med hjärtsvikt och sinusrytm. Inga patienter med förmaksflimmer ingick. Studien genomfördes åren Patienterna hade S-Digoxin i intervallet 0,6-2,6 nmol/l. I två efteranalyser (2,3) av DIG trial har det framkommit skillnad mellan män och kvinnor avseende mortalitet; kvinnor hade en lätt ökad mortalitet av digoxinbehandling. I artikeln (3) visades att mortalitet i grupperna var relaterat till digoxinkoncentrationen. Sammanfattningsvis föranleder resultaten från dessa rapporter dvs för patienter med sinusrytm och hjärtsvikt en sänkning av den terapeutiska övre gränsen för S-Digoxin <1,4 nmol/l. Det förefaller som det optimala målvärdet är cirka 0,9 nmol/l, då uppnås den optimala hemodynamiska och neurohormonella effekten. Vår förhoppning med det sänkta terapeutiska riktområdet är en förbättring för hjärtsviktpatienter och färre biverkningar. Studien omfattar ej förmaksflimmer. För barn gäller att slutsatser från ovan ej kan göras. Nytt terapeutiskt riktområde: S-Digoxin <1,4 nmol/l För referenser, var god se Laboratoriet informerar Nr 8, Luftvägsinfektioner nya metoder på mikrobiologen / Arne Kötz Långvarig hosta hos vuxna Långvarig hosta hos vuxna kan orsakas av en rad olika virus, men också av några bakterier. Dessa bakterier diagnostiseras på olika sätt. Vanlig nasofarynx-odling kan påvisa förekomst av Streptococcus pneumoniae, beta-haemolyserande Streptokocker A, C eller G, Haemophilus influenzae och Moraxella catarrhalis. Dessutom finns numera två PCR-analyser tillgängliga, den ena för kombinerad påvisning av Mycoplasma pneumoniae och Chlamydia pneumoniae och den andra för påvisning av Bordetella pertussis. En studie utgående från Klinisk mikrobiologi i samarbete med några allmänläkare i Halmstad visade förekomst av en bakteriell och därmed behandlingsbar orsak till långvarig hosta i 20 % av fallen (patientantal: 40). Provtagningsmaterial för PCR: För pertussis och från nph, tunn PCR-pinne, grön kork (Centralförrådet art nr ). Vid enbart Mycoplasma- och Chlamydiafrågeställning är svalgsvabb att rekommendera, tjock PCR-pinne, vit kork (Centralförrådet art nr ).
3 3(5) Luftvägsinfektioner hos småbarn Förra säsongens nasofarynxaspirat-prover från barn med bronkiolitsymtom analyserades retrospektivt för humant Metapneumovirus (hmpv) och Humant Coronavirus-NL63 (HCoV-NL63), två virus som upptäcktes nyligen. Undersökningen visade att hmpv förekom i 7 % av materialet och att ett prov var positivt för HCoV-NL63. hmpv verkar därmed också vara den näst vanligaste orsaken till bronkiolit även här i Sverige. Det har studier från andra länder redan visat. Kliniskt är det inte möjligt att skilja RSV och hmpv åt. På mikrobiologen kommer därför RSV och hmpv att analyseras i kombination fr o m nästa säsong (start omkring november 2004). Detta görs med PCR-teknik. Provtagningsmaterial: Helst nasofarynxaspirat, Sugset (Centralförrådet art nr ), eventuellt också nasofarynx-pcr-pinne, tunn PCR-pinne, grön kork (Centralförrådet art nr ) 6 Hemsidor / Boel Heed Boel H Mikrobiologen rekommenderar att ni besöker hemsidan som kommer att finnas på under Vård och hälsa, antingen via För Vårdgivare eller via Länssjukhuset i Halmstad Kliniker Klinisk mikrobiologi och vårdhygien Här håller vi på att lägga in provtagningsanvisningar i en sökfunktion och information om provtagningsmaterial såsom öppettider, Mikroben m m. Det kommer även att finnas en liten nyhetsblänkare t ex om att influensasäsongen kommit igång osv. Så småningom kommer mikrobiologens sida på LINA och sidan på landstingets web att sammanföras. 7 Biobankslagen / Boel Heed På hemsidorna finns även länkar till landstingets information om Biobankslagen, nejtalongen osv. För mikrobiologens del gäller lagen ett litet antal serologiska analyser som vi markerat på remissen. Serum vid dessa tester sparar vi för att ha som jämförelse vid nya testtillfällen m m. 8 Kriterier för P-Glukos / Henning von Schenck För att kunna ställa diagnosen diabetes mellitus måste P-Glukos uppfylla såväl kriterier för metoden som för preanalytiska förhållanden. Klinisk Kemi Halland har granskat om laboratoriets egna metoder för P-Glukos klarar kraven på metodbias (<0,1 mmol/l) och CV (<2,5 %) som definierats av WHO och ADA (Amerikanska Diabetes Association). Laboratoriets våtkemiska metod klarar metodkriterierna. Kraven från WHO och ADA på den preanalytiska provhanteringen är antingen att venblod centrifugeras inom 10 min och att plasma avpipetteras, eller att provet ställs i isbad och centrifugeras inom 60 min varefter plasma avpipetteras. Klinisk Kemi Halland har valt att rekommendera av praktiska skäl att centrifugering sker inom 30 min. Glukolysen som leder till lägre glukoskoncentration i provet är mycket begränsat inom dessa 30 min. Laboratoriets patientnära metod klarar för närvarande metodkriterierna på metodbias och CV. Eftersom den preanalytiska provhanteringen med direkt analys av kapillärblod helt undviker glukolyspromblematiken kan laboratoriets patientnära instrument för närvarande användas för diagnos av diabetes mellitus. LM-rådet beslutade att alla vårdcentraler granskar sina patientnära instrument på metodbias, (finns på Equalis rapporter sedan övergången till P-Glukos, maj 2004) och på CV (beräknas från minst 30 resultat av internkontrollen). Vårdcentraler, vilka ej har beräkningsprogram kan få hjälp med att beräkna CV% av Klinisk Kemi Halland. Målsättningen är att vårdcentralens metodbias och CV för det patientnära instrumentet möjliggör att instrumentet kan användas för diagnos och uppföljning.
4 4(5) Klinisk Kemi Halland återger här också igen de medicinska beslutsgränser som gäller för diabetes mellitus, icke-diabetisk fastehyperglykemi (IFG), nedsatt glukostolerans och normoglykemi, se tabell. Medicinska beslutsgränser vid bestämningar av P-Glukos För slumpmässigt taget artärprov ap-glukos [NPU21533] gäller samma beslutsgränser som för kapillärt taget prov. 9 Transferrinreceptor vid järnbristutredning / Henning von Schenck Vid utredning av förmodad järnbristanemi används traditionellt: Järn, Transferrin, Järnmättnad och Ferritin. När järndepåerna har tömts och bristorsakerna såsom exempelvis blödning eller malabsorption består, uppkommer järnbristanemi (iron deficiency anemia, IDA). Man finner då fortsatt fallande plasmajärn, sjunkande järnmättnad och låga plasmaferritinvärden. Plasmaferritin kan dock vara normalt eller högt vid sekundäranemi när samtidigt en infektion, leversjukdom eller malignitet föreligger (anemia of chronic disease, ACD). En ny analys, Transferrinreceptor i plasma (P-sTfR) är av stort värde vid diagnostik av järnbrist vid inflammatorisk reaktion. Receptorn för Transferrin återfinns i cellmembranet på i stort sett samtliga celler, men framför allt på erytropoetiska celler samt celler med intracellulär järnbrist. Transferrinreceptorn uppregleras vid järnbrist. Den frigörs av cellerna även till blodbanan. Vid järnbrist stiger således transferrinreceptorns koncentration i plasma. Då receptorns plasmakoncentration inte påverkas av inflammatorisk process kompletterar den väl Ferritin, Järn och Transferrin vid utredning av järnbrist. Av särskilt värde är analysen hos patienter med exempelvis reumatoid artrit, kroniska infektioner, samt för att tidigt fånga upp begynnande järnbrist hos tonårsflickor och gravida. Se även Laboratoriet informerar Nr 9, 2004.
5 5(5) 10 U-Albumin, ny remiss / Henning von Schenck Henning informerade om hur den nya remissen fylls i vid beställning av U-Albumin när albumin anges som koncentration (mg/l) som index (Alb/Krea) och som utsöndring (mg/d eller µg/min). 11 Urin-Testremsa / Henning von Schenck Urintestremsor kan avläsas visuellt eller instrumentellt. Instrumentell avläsning är säkrare än visuell avläsning. Instrumentell avläsning kan göras så att resultaten anges i SI-enheter eller arbiträra enheter. LM-rådet vill införa att enbart SI-enheter används i framtiden. På så vis blir resultaten från olika testremsor jämförbara. Kliniska beslutsgränser kan bli enhetliga. På kommande LM-råd kommer kliniska beslutsgränser för de olika testfältsresultaten att diskuteras. År 2006 ska alla användare av urintestremsor, dvs vårdcentraler, mottagningar och avdelningar ha enhetliga kliniska beslutsgränser i länet. Nästa LM-råd: (vecka 15)
Meddelande 1/2013. U-Proteinprofil ersätter Pt(U)-Proteinfraktioner fr o m 2012-02-13
Datum 2013-01-28 Meddelande 1/2013 Från Unilabs Laboratoriemedicin Sörmland. Klinisk kemi U-Proteinprofil ersätter Pt(U)-Proteinfraktioner fr o m 2012-02-13 U-Proteinprofil är, liksom den hittills använda
Läs merAnemi. Järnbrist. Jan Lillienau, Terapigrupp Gastroenterologi
Anemi Järnbrist Jan Lillienau, Terapigrupp Gastroenterologi När r föreligger f anemi? Kvinnor Hb
Läs merLABORATORIET INFORMERAR. Nyheter från och med 29 september 2009
Nr 3 2009-09-18 LABORATORIET INFORMERAR 1(5) Nyheter från och med 29 september 2009 P-Troponin T - ny förbättrad metod Vi byter nu till en metod med avsevärt bättre prestanda i det låga mätområdet. Beslutsgräns
Läs merGLUKOSBELASTNING, PERORAL
GLUKOSBELASTNING, PERORAL BIOLOGISK BAKGRUND OCH KLINISKT VÄRDE Glukosbelastning kan användas som stöd vid fastställandet av nedsatt glukostolerans, diagnosen Diabetes Mellitus samt ibland i samband med
Läs merDugga Klinisk Kemi, DS
Dugga Klinisk Kemi, DS 2013-05-03 Nummer:... Maxpoäng: 44, GK 28 p 1 Ange två olika preanalytiska orsaker till förhöjt kaliumvärde? Svar: Hemolys vid provtagningen, förlängd stas vid provtagning, för lång
Läs merMeddelande 6/2011. Från Unilabs Laboratoriemedicin Sörmland. Klinisk mikrobiologi
Datum 2011-11-0? Meddelande 6/2011 Från Unilabs Laboratoriemedicin Sörmland. Klinisk mikrobiologi Förenklad provtagning för Mycoplasma genitalium Separat rör för Mycoplasma genitalium, PCR (DNA) utgår
Läs merKlinisk mikrobiologi och vårdhygien, kundundersökning 2012. Utskick: 1. Var arbetar du?
Klinisk mikrobiologi och vårdhygien, kundundersökning 2012 Tack till alla som deltagit i kundenkäten från Klinisk mikrobiologi och vårdhygien (KMB). KMB har genom detta fått värdefulla synpunkter och viktig
Läs merFrån Blod Glukos till Plasma Glukos. Version 6
Extern kvalitetssäkring inom laboratoriemedicin i Sverige External quality assurance in laboratory medicine in Sweden Uppsala 2005-04-15 Från Blod Glukos till Plasma Glukos. Version 6 Denna version innehåller
Läs merViktiga metodförändringar inom Klinisk kemi
Laboratoriemeddelande Klinisk kemi och Transfusionsmedicin 2016-03-31 Viktiga metodförändringar inom Klinisk kemi 2016-04-13 Klinisk kemi byter instrument på laboratorierna i Växjö och Ljungby vilket innebär
Läs merAnemi i ett kliniskt perspektiv. Stefan Lindgren, Gastrokliniken, SUS Malmö
Anemi i ett kliniskt perspektiv Stefan Lindgren, Gastrokliniken, SUS Malmö Anemi Funktionell definition: Otillräcklig syrgastransporterande kapacitet i blodet. Optimal Hb nivå för varje individ Operativ
Läs merLaboratorienytt. Nr 3, Maj 2017, version 2 med tillägg från klinisk kemi, NUS. Innehåll: Klinisk Mikrobiologi
1 LABORATORIEMEDICIN Laboratorienytt Nr 3, Maj 2017, version 2 med tillägg från klinisk kemi, NUS Innehåll: Sid 2-3 Klinisk Mikrobiologi - Ändrad analysmetod för streptokockserologi - Metodbyte för diagnostik
Läs merPresentation. Den vardagliga reumatologin Srood Dilan. Allmän presentation Kliniska frågor. Hur sätter man en reumatisk diagnos
Den vardagliga reumatologin Presentation Srood Dilan Allmän presentation Kliniska frågor Hur sätter man en reumatisk diagnos Anamnes (subjektiv) använd kriterier, andra orsaker till led och mjukdelsbesvär
Läs merRegionala riktlinjer för anemiscreening inom basmödrahälsovården
Regionala riktlinjer för anemiscreening inom basmödrahälsovården Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjerna
Läs merKlinisk Kemi Halland Landstinget Halland
Klinisk Kemi Halland Landstinget Halland Nr 2 2005-04-08 1(6) LABORATORIET INFORMERAR Förändringar fr o m 18 april 2005 Ny genetisk analys för diagnostik av laktosintolerans I dag är det inte helt klart
Läs mer5/201. Från Unilabs Laboratoriemedicin, Stockholm gällande fr.o.m (om inget annat datum anges i texten)
Datum 2016-04-05 Meddelande 5/201 2016 Från Unilabs Laboratoriemedicin, Stockholm gällande fr.o.m. 2016-04-20 (om inget annat datum anges i texten) Klinisk kemi S- Reumatoid faktor Vi övergår till nytt
Läs mer- Sänkt pris för B-PEth den bästa alkoholmarkören. - Ändrade referensintervall för barn och vuxna: P-Kreatinin P-Ferritin P-Järn P-Transferrin
Version 1.0 LABORATORIEMEDICIN Laboratorienytt Nr 2, april 2012 Innehåll: 2-4 Klinisk kemi - Sänkt pris för B-PEth den bästa alkoholmarkören - Ny och bättre metod för analys av 25-hydroxi Vitamin D i serum
Läs merDiagnostik av luftvägsinfektioner i Umeå. Urban Kumlin Klinisk mikrobiologi Umeå 2016
Diagnostik av luftvägsinfektioner i Umeå Urban Kumlin Klinisk mikrobiologi Umeå 2016 Ökande behov av diagnostik vid luftvägsinfektion behandlingsmöjligheter ökande antibiotikaresistens allt fler immunsupprimerade
Läs merHbA 1c i diagnostiken (PRO)
HbA 1c i diagnostiken (PRO) - en pragmatisk klinikers reflektioner Lena Landstedt-Hallin Överläkare, Processansvarig Diabetes/Endokrin Medicinkliniken, Danderyds sjukhus AB Tredje gången gillt? 1 EASD,
Läs merHypotyreos typ 2 finns det? Referat från Medicinska riksstämman Senast uppdaterad 2010-12-16 14:14
Hypotyreos typ 2 finns det? var titeln på endokrinolog Ove Törrings föredrag den 2 december 2010 under Medicinska Riksstämman i Göteborg, som drog fullt hus i en av symposiesalarna på Svenska Mässan. Här
Läs merMeddelande 3/2013. Från Unilabs Laboratoriemedicin Sörmland. Klinisk mikrobiologi
Datum 2013-05-28 Meddelande 3/2013 Från Unilabs Laboratoriemedicin Sörmland. Klinisk mikrobiologi Ny provtagningsanvisning för Clostridium difficile i Sörmland Sedan ett par veckor har mikrobiologen i
Läs merIngående agens i Luftvägspanel 17 agens analyserat med FilmArray
Sida: 1 av 5 Indikation Svår samhällsförvärvad pneumoni hos vuxna som kräver sjukhusvård och särskilt när den kliniska bilden talar för viros Patienter med oklar feber och misstanke om nedre luftvägsinfektion
Läs merTyreoidearubbningar under graviditet och puerperium, gällande rutin
Tyreoidearubbningar under graviditet och puerperium, gällande rutin Berörda enheter Samtliga mvc, smvc och förlossnings-/bb-avdelningar i Norrbotten. Syfte Enhetlig handläggning av tyreoidearubbningar
Läs merAnemi och järnbrist i ett kliniskt perspektiv
Anemi och järnbrist i ett kliniskt perspektiv Stefan Lindgren, Sektionen för gastroenterologi och hepatologi, Medicinkliniken, Universitetssjukhuset MAS, Malmö Anemi Funktionell definition: Otillräcklig
Läs merLaboratoriemedicin VL LabNytt nr 3-Version
Laboratoriemedicin VL LabNytt nr 3-Version 2-2018 1 Laboratorienytt Nr: 3 April 2018 Version 2 Tillägg: Klinisk mikrobiologi Innehåll: Sid 2 Sid 3-7 Laboratoriemedicin Medicinska chefsgruppen - Inbjudan
Läs merEnhet g/l för alla parametrar Mycket kraftig Kraftig Måttlig Lätt Referensintervall P-Albumin <20 20 25 31 Åldersberoende.
Tolkningsguide Proteinanalyser Klinisk kemi och transfusionsmedicin 2014 PLASMAPAKET P-Akutfasproteiner I paketet ingår följande analyser: P-Albumin, P-alfa-1-Antitrypsin, P-Orosomucoid, P- Haptoglobin
Läs merPreanalytisk hållbarhet. Peter Ridefelt - Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset
Preanalytisk hållbarhet Peter Ridefelt - Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset Walter Guders sammanställningar http://www.diagnosticsample.com Stahl Clin Chem Lab Med 2005;43:210 Jensen Clin
Läs merRevision nationella kvalitetsmål för glukosmätningar. Elisabet Eriksson Boija SKUP-koordinator Specialist allmän klinisk kemi & koagulation
Revision nationella kvalitetsmål för glukosmätningar Elisabet Eriksson Boija SKUP-koordinator Specialist allmän klinisk kemi & koagulation Revision av nationella kvalitetsmål för glukosmätningar Utfördes
Läs merLäs både texten i varje bild och eventuell text under bilderna.
Självstudiematerial för information om preanalytiska faktorer vid lab.analyser, inom, LmD. Inom LmD finns laboratorier för klinisk kemi, klinisk mikrobiologi, klinisk patologi & cytologi och transfusionsmedicin,
Läs merDokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Klinisk kemi 2.0 6
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Klinisk kemi 2.0 6 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Medicinskt sakkunnig Mathias Karlsson Landstingsdirektör Gunilla
Läs merPåvisande av nedsatt glukosintolerans och diabetes genom glukosbelastning
Umeå Universitet Biomedicinsk Laboratorievetenskap Påvisande av nedsatt glukosintolerans och diabetes genom glukosbelastning XXX XXXX Kurs: BMA 2/XX Laborationsrapport i kursen: XXXXX Laborationsdatum:
Läs merTake-home. Vid anemi tag prover för att karaktärisera typen! Slösa inte med F-Hb!
Anemi 170317 Anemigruppen Tamara Adem, DL, VC Hertig Knut, Halmstad Benny Andersson, Apotekare, Läkemedelsenheten, Halmstad Joakim Holmin, Öl, med klin, gastrosektionen, Halmstad Mikael Olsson, Öl, med
Läs merLaboratorienytt. Innehåll: 2 Klinisk Genetik - Ny metod för trisomier 13/18/21
LABORATORIEMEDICIN Laboratorienytt Nr 1, februari 2014 Innehåll: 2 Klinisk Genetik - Ny metod för trisomier 13/18/21 3 Klinisk Immunologi och Transfusionsmedicin - Blodgrupperingssvar på papper upphör
Läs merDatum Diarienr: SkaS /2016
Datum 2016-04-05 Diarienr: SkaS 38-2016 Meddelande 5/20 /2016 Från Unilabs Laboratoriemedicin, Västra Götaland gällande fr.o.m. 2016-04-20 (om inget annat datum anges i texten) Till kunder inom SkaS och
Läs merPatientnära labdiagnostik i glesbygd
Patientnära labdiagnostik i glesbygd Anders Ehnberg Distriktsläkare Nya Närvården, Strömsund ! Min egen historik inom PNA:! Började bygga upp lab i Malå 1991! Apparat för blodstatus, el och leverstatus.
Läs merPå gång inom Equalis. Anna Norling, Emilia Svala. tisdagen den 18 september 2018
På gång inom Equalis Post-analytisk kvalitetssäkring Utvärdering av triplikat i kvalitetssäkringsprogram Nytt kvalitetssäkringskoncept, patientmedian, något vi skall införa inom endokrinologin? Anna Norling,
Läs merAnemier. Feb 2016 Kristina Wallman
Anemier Feb 2016 Kristina Wallman Anemi, högt MCV Alkohol B12-och/eller folatbrist Hemolys MDS (myelodysplastiskt syndrom) Läkemedel ffa vissa cytostatika Diagnostik B12-brist Vid anemi och högt MCV räcker
Läs merOBS! Tentan innehåller frågor från två provmoment. Svara bara på de frågor vars provmoment ni inte har godkänt på.
Medicinska fakulteten Institutionen för hälsa, vård och samhälle Avdelningen för omvårdnad Anna Ekwall Tentamen, SJSE15 Omtentamen I Datum: 2014-04-05 Tid: kl. 09.00-13.00 Tillåtet hjälpmedel: Häftet med
Läs mer5/201. Från Unilabs Laboratoriemedicin, Stockholm gäller fr.o.m (om inget annat datum anges i texten)
Datum 2017-11-15 Meddelande 5/201 2017 Från Unilabs Laboratoriemedicin, Stockholm gäller fr.o.m. 2017-11-29 (om inget annat datum anges i texten) Klinisk kemi Nytt referensintervall P- TPO-antikroppar
Läs merAnemifall Mouna, 33 årig kvinna. Anamnes Hereditet Kända sjukdomar i släkten? Nej, har inte hört något om den tidigare släkten i Irak.
Anemifall 140925 Herman Nilsson-Ehle Sektionen f Hematologi och Koagulation Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Mouna, 33 årig kvinna Född i Sverige, föräldrarna kommer från Irak. Arbetar som mellanchef
Läs merNummer 1 2009. Information från Laboratoriemedicin Landstinget Gävleborg
Nummer 1 2009 Information från Landstinget Gävleborg Upprättat datum: 2009-02-24 2(7) Innehållsförteckning ALLMÄN INFORMATION... 3 LABXET REDAKTION... 3 LABORATORIEMEDICINS HEMSIDOR... 3 VEM SKA HA SVARET?...
Läs mer/2012. Från Unilabs Laboratoriemedicin, Västra Götaland - gällande fr.o.m (om inget annat datum anges)
Datum 2012-09-10 Meddelande 4/20 /2012 Från Unilabs Laboratoriemedicin, Västra Götaland - gällande fr.o.m. 2012-09-26 (om inget annat datum anges) Avsändaretikett (med unik beställarkod) önskas på våra
Läs merLaboratorienytt. Nr 3, Maj Innehåll: Klinisk Mikrobiologi. - Ändrad analysmetod för streptokockserologi
1 LABORATORIEMEDICIN Laboratorienytt Nr 3, Maj 2017 Innehåll: Sid 2-3 Klinisk Mikrobiologi - Ändrad analysmetod för streptokockserologi - Metodbyte för diagnostik av toxoplasma IgG samt IgM - Byte av analysinstrument
Läs merAnsvarig utgivare: Verksamhetschefer 1(6) Redaktör: Carina Wallner Labnytt nr 11, december 2017
Ansvarig utgivare: Verksamhetschefer 1(6) LABORATORIEMEDICIN DALARNA PATOLOGI OCH CYTOLOGI DALARNA Labnytt. INNEHÅLLSFÖRTECKNING AKTUELLT FRÅN KLINISK KEMI... 2 Proteinfraktionering, analys i serum istället
Läs merAMA + SMA AMASMA SST rör gul kork
1(8) Medicinsk diagnostik Halland Provtyp Önskad undersökning Provkod Provtagningsmaterial Upplysningar Abcess Odling av bakterier Odling Plaströr gul kork, Odling av bakterier och svamp OdlSv Plaströr
Läs merFrån Unilabs Laboratoriemedicin, Stockholm gällande fr.o.m (om inget annat datum anges i texten)
Datum 2016-11-02 Meddelande 12/201 2016 Från Unilabs Laboratoriemedicin, Stockholm gällande fr.o.m. 2016-11-23 (om inget annat datum anges i texten) Gällande för kunder inom Capio S:t Görans sjukhus Klinisk
Läs merLandstinget Dalarna 1(8) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 5 OKTOBER 2011
Landstinget Dalarna 1(8) Labnytt INNEHÅLL: KLINISK KEMI KLINISK MIKROBIOLOGI KLINISK PATOLOGI/CYTOLOGI * TRANSFUSIONSMEDICIN * Ansvarig utgivare: Verksamhetschef för LmD. Redaktör: Vera Thorén Bengtsson
Läs merMeddelande 3/2010. Från Unilabs Laboratoriemedicin Sörmland. Klinisk mikrobiologi. Nytt system för analys av Chlamydia trachomatis.
Datum 2010-03-19 Meddelande 3/2010 Från Unilabs Laboratoriemedicin Sörmland. Klinisk mikrobiologi Nytt system för analys av Chlamydia trachomatis. Under april månad kommer ett nytt system för analys av
Läs merUppföljning av patienter med nedsatt njurfunktion. Hur används Ferritin och PTH?
Uppföljning av patienter med nedsatt njurfunktion. Hur används Ferritin och PTH? Anders Christensson Njur- och transplantationskliniken Skånes Universitetssjukhus SUS Malmö Kronisk njursjukdom (CKD) Stadieindelning
Läs merLaboratorienytt. Innehåll: 2 Biobanken - Sommaruppehåll Biobanken. 3 Klinisk kemi - Revidering av kemi-remisser - Metodbyte S-Gastrin
1 LABORATORIEMEDICIN Laboratorienytt Nr 6, juni 2015 Innehåll: 2 Biobanken - Sommaruppehåll Biobanken 3 Klinisk kemi - Revidering av kemi-remisser - Metodbyte S-Gastrin 4 Klinisk Mikrobiologi - Nätbaserad
Läs merFrån Unilabs Laboratoriemedicin, Stockholm gäller fr.o.m (om inget annat datum anges i texten)
Datum 2018-11-20 Meddelande 6b/201 2018 Från Unilabs Laboratoriemedicin, Stockholm gäller fr.o.m. 2018-12-05 (om inget annat datum anges i texten) Till kunder inom Capio S:t Görans sjukhus Klinisk kemi
Läs merLandstinget Dalarna 1(8) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 4 MAJ 2013
Landstinget Dalarna 1(8) Labnytt INNEHÅLL: KLINISK KEMI KLINISK MIKROBIOLOGI KLINISK PATOLOGI/CYTOLOGI * TRANSFUSIONSMEDICIN * Ansvarig utgivare: Verksamhetschef för LmD. Redaktör: Vera Thorén Bengtsson
Läs merInfluensasäsongen i Östergötland
Influensasäsongen i Östergötland 2018-2019 Statistik Vaccinationskampanjen Vaccinationskampanjen startade den 6 november 2018. Innan och under vaccinationskampanjen samlades en strategigrupp med deltagare
Läs merSammanställning av prov som inte sparas p.g.a. ändrat samtycke. Uppgifter om inkomna nej-talonger år 2014 i Uppsala Örebro sjukvårdsregion
Sammanställning av prov som inte sparas p.g.a. ändrat samtycke Uppgifter om inkomna nej-talonger år 2014 i Uppsala Örebro sjukvårdsregion 1 Kommentarer Samtliga tabeller och figurer är uppgifter inhämtade
Läs merAnsvarig utgivare: Verksamhetschefer 1(7) Redaktör: Carina Wallner Labnytt nr 3, februari 2018
Ansvarig utgivare: Verksamhetschefer 1(7) Labnytt LABORATORIEMEDICIN DALARNA PATOLOGI OCH CYTOLOGI DALARNA. INNEHÅLLSFÖRTECKNING AKTUELLT FRÅN TRANSFUSIONSMEDICIN...2 Nya funktioner i koppling mellan TakeCare
Läs merFrågor och svarvar arbetar du? Personer som har svarat på frågan: 88
Tack till alla som deltagit i kundenkäten från Klinisk kemi och farmakologi (KKF). KKF har genom detta fått värdefulla synpunkter och viktig kunskap om kundernas behov. Utskick Datum: 2012-03-22 2012-05-14.
Läs mer24 april Proteinelektroforesutskick 2016:2
24 april 2016 Proteinelektroforesutskick 2016:2 Kvantifieringar Prov Komponent Totalmedel Osäkerhet +/- A P-Albumin (g/l) 33,3 0,8 A P-Antitrypsin (g/l) 1,61 0,05 A P-Haptoglobin (g/l) 1,85 0,03 A P-Immunglobulin
Läs merPowerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i
Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i presentationen, exempelvis Stramas kontaktläkare. Denna
Läs merLandstinget Dalarna 1(5) Laboratoriemedicin, Patologi och Cytologi Nyhetsblad nr 7 SEPTEMBER 2016
Landstinget Dalarna 1(5) Labnytt KLINISK KEMI * KLINISK MIKROBIOLOGI * TRANSFUSIONSMEDICIN * Ansvarig utgivare: Verksamhetschef för LmD Redaktör: Vera Thorén Bengtsson. AKTUELLT FRÅN KLINISK KEMI Drog-screen
Läs merProstatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015
Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Indikationer
Läs merDX Klinisk Medicin. 25 poäng MEQ
DX3 2016-04-07 Klinisk Medicin 25 poäng MEQ All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter rättvändes
Läs mer1/20 /2013. Från Unilabs Laboratoriemedicin, Stockholm, gällande from 130213
Datum 2013-01-28 Meddelande 1/20 /2013 Från Unilabs Laboratoriemedicin, Stockholm, gällande from 130213 P-Troponin T Högkänsligt P-Troponin T kommer att ersätta nuvarande P-Troponin I som biokemisk hjärtskademarkör.
Läs merfpt-glukostest, Insulin och C-peptid
2017 03 31 04 1(5) Metodbeskrivning Godkänd av: Bakgrund, indikation och tolkning Insulinom är en insulinproducerande tumör som oftast uppträder som en solitär, benign tumör och ibland kan ses i samband
Läs merTotalcalcium albumin-korrigerat calcium joniserat calcium - vad ska man välja?
Totalcalcium albumin-korrigerat calcium joniserat calcium - vad ska man välja? Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala 2014-10-15 Bakgrund Calcium i plasma föreligger
Läs merLÄR KÄNNA HemoCue WBC DIFF
LÄR KÄNNA HemoCue WBC DIFF UTMANINGEN En utmaning för läkaren är att kunna utföra en klinisk bedömning, testa, diagnostisera och fatta beslut om behandling under en enda konsultation. Det vanliga är att
Läs merSammanställning av data från SNRs CKD-del Mellansverige
Sammanställning av data från SNRs CKD-del Mellansverige Data från det s.k. Stockholmsregistret som startades 1999 har överförts till SNR där patienterna fortsättningsvis följs tillsammans med övriga CKD-patienter
Läs merNya analysinstrument på NU
Laboratoriemedicin NU-sjukvården 2018-05-15 Nya analysinstrument på NU 2018-05-17 Som ett led i införandet av samordnad diagnostik bland offentliga laboratorium i VGR kommer instrumentering och analysmetoder
Läs merPRIS Primärvårdens Infektionsdatabas
PRIS Primärvårdens Infektionsdatabas 07-11 Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Sven Engström Alla vårdcentraler som har RAVE inbjuds att delta. På mindre 4. Fyll än i datumintervallet 5 minuter skapas ovan
Läs merDatum Från Unilabs Laboratoriemedicin, Västra Götaland gällande fr.o.m (om inget annat datum anges i texten)
Datum 2017-11-15 Meddelande 10b/20 /2017 Från Unilabs Laboratoriemedicin, Västra Götaland gällande fr.o.m. 2017-11-29 (om inget annat datum anges i texten) Till kunder inom Skaraborgs Sjukhus & Primärvården
Läs merLandstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare
Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare April 2014 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Indikationer för utredning
Läs merF-Hb och markörer vid anemidiagnostik
F-Hb och markörer vid anemidiagnostik Kim Ekblom 2013-06-04 F-Hb Detektera blödning i nedre GI-kanalen Guajakmetod vs. immunologisk metod I Kronoberg immunologisk metod Specifik för humant hemoglobin Påverkas
Läs mer2 Ange vilken typ av anemi (mikrocytär, normocytär eller makrocytär) som vanligen föreligger vid följande tillstånd. 2p
1 Vilken/vilka leukocyter finner man i ett B-cellsutstryk vid: 4p a) Allergi Eosinofila granulocyter b) KML Hela myelopoesen c) AL (akut leukemi) Blaster d) Mononucleos Retningspåverkade lymfocyter 2 Ange
Läs merInformation till dig som har järnbrist och har ordinerats Ferinject
DENNA INFORMATION HAR DU FÅTT AV DIN LÄKARE/SJUKSKÖTERSKA Ferinject (järnkarboxymaltos) Information till dig som har järnbrist och har ordinerats Ferinject Vad är järnbrist? Järn är ett grundämne som behövs
Läs merLandstinget Dalarna 1(5) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 4, SEPTEMBER 2012
Landstinget Dalarna 1(5) Labnytt INNEHÅLL: KLINISK KEMI KLINISK MIKROBIOLOGI KLINISK PATOLOGI/CYTOLOGI * TRANSFUSIONSMEDICIN * Ansvarig utgivare: Verksamhetschef för LmD. Redaktör: Vera Thorén Bengtsson
Läs merSkillnader för P-Glukos mellan PNAinstrument
Skillnader för P-Glukos mellan PNAinstrument och labmetoder är labmetoder riktigare än patientnära mätare och egenmätare? Eva Landberg och Gunnar Nordin 20181115 Glukos en enkel molekyl som är lätt att
Läs merExpertgruppen för medicinsk mikrobiologi 2010. EQUALIS-representanter Eva Burman, Karin Dahlin-Robertsson och Keng-Ling Wallin.
Expertgruppen för medicinsk mikrobiologi 2010 Kåre Bondesson Uppsala Maria Brytting Stockholm (SMI) Eva Hedvall Malmö Torbjörn Kjerstadius Karlstad Ilona Lewensohn-Fuchs Stockholm Inger Ljungström Stockholm
Läs merProvtagningsanvisning för Ögonsekret odling. Avgränsning/Bakgrund. Provtagning
Sidan 1 av 5 Avgränsning/Bakgrund Här beskrivs provtagning för allmän bakteriologisk frågeställning vid konjunktivit, keratit eller endoftalmit. För odling avseende gonokocker krävs att detta begärs på
Läs merAllmänläkarens roll för patienter med prostatacancer
Allmänläkarens roll för patienter med prostatacancer Utdrag ur Södra sjukvårdsregionens vårdprogram för prostatacancer år 2008. Vårdprogrammet kan i sin helhet hämtas via www.ocsyd.se eller beställas från
Läs merÅret som gått. Resultat i kvalitetssäkringsprogrammen Årets vinnare. Patientnära mötet Upplands Väsby
Året som gått Resultat i kvalitetssäkringsprogrammen Årets vinnare Patientnära mötet 2010-10-21 Upplands Väsby Ny kalibrering och ny enhet för HbA1c HbA1c (Mono S) % 13,0 12,0 11,0 10,0 9,0 8,0 7,0 6,0
Läs merLuftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC
Luftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC Pneumoni - Tonsillit - Sinuit - Otit Vilka bör antibiotikabehandlas? Vilka kan avstå från behandling? Vilka antibiotika bör användas? Tecken allvarlig infektion:
Läs merLABNytt 2015-05-11. Innehåll. LABNytt 03/2015. Klinisk kemi Klinisk patologi och cytologi
LABNytt 03/2015 LABNytt 2015-05-11 Innehåll Klinisk kemi Klinisk patologi och cytologi https://intranet.ltblekinge.org/vard/laboratorier/labnytt/sidor/default.aspx Klinisk kemi Karlskrona S-Digoxin Terapeutisk
Läs merDelexamen 4 Infektion FACIT
MEQ-fråga 1 Sida 1 (7) (Totalt 19 poäng) Natten är på väg att övergå idag i mitten av februari och du är medicinjour på Norrtälje sjukhus när en 66-årig man dyker upp. Han berättar att han för 3 dagar
Läs merHbA1c diagnostik och monitorering. Stig Attvall, Diabetescentrum SU Sahlgrenska
HbA1c diagnostik och monitorering Stig Attvall, Diabetescentrum SU Sahlgrenska Cumulative Incidence (%) DCCT 1993 bevisar blodsockrets betydelse 60 76% Risk Reduction 59% Risk Reduction 39% Risk Reduction
Läs merFrån Unilabs Laboratoriemedicin, Stockholm gällande fr.o.m (om inget annat datum anges i texten)
Datum 2016-11-02 Meddelande 11/201 2016 Från Unilabs Laboratoriemedicin, Stockholm gällande fr.o.m. 2016-11-23 (om inget annat datum anges i texten) Klinisk kemi Byte av provtagningsmaterial För att förbättra
Läs merOm hepatit C-behandling Välkomna + Grundfakta hepatit C
Om hepatit C-behandling Välkomna + Grundfakta hepatit C MD, Ph.D Bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Välkomna dagens program Aktörer i smittskydd Lokalt Sjukhus/ kommun Primärvård Vårdhygien Infektion
Läs merLandstinget Dalarna 1(6) Laboratoriemedicin Nyhetsblad DECEMBER 2013
Landstinget Dalarna 1(6) Labnytt KLINISK KEMI KLINISK MIKROBIOLOGI KLINISK PATOLOGI/CYTOLOGI * TRANSFUSIONSMEDICIN * Ansvarig utgivare: Verksamhetschef för LmD. Redaktör: Vera Thorén Bengtsson AKTUELLT
Läs mer7/201. Från Unilabs Laboratoriemedicin, Stockholm gällande fr.o.m. 2016-06-08
Datum 2016-05-23 Meddelande 7/201 2016 Från Unilabs Laboratoriemedicin, Stockholm gällande fr.o.m. 2016-06-08 Klinisk kemi S-Zink, nytt referensintervall Referensintervallet ändras till 8-14 µmol/l vilket
Läs merDel 7 medicin. Totalt 7 sidor. Maxpoäng: 15p
Totalt 7 sidor. Maxpoäng: 15p Erik är en 29-årig man som söker till akutmottagningen en dag när du är primärjour. Han arbetar på bank, är gift och nybliven far till en liten flicka. Under tonåren kontrollerades
Läs merGlukoselimination, per os, venöst provtagning.
1(5) INDIKATIONER Huvudindikation enl WHO är förhöjt fasteglukos ( impaired fasting glucose ) dvs fp-glukos 6,1 6,9 mmol/l. Andra indikationer beskrivs i Läkemedelsboken 2011-2012 som screening (opportunistiskt)
Läs merAnalys av D-dimer på patient med misstänkt HAMA
Analys av D-dimer på patient med misstänkt HAMA Susanne Samuelsson Legitimerad Biomedicinsk analytiker, Sektionsledare Klinisk Kemi, Koagulationslaboratoriet Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Sahlgrenska,
Läs merFrån beställning till analys Preanalys - viktigt för kvaliteten. Katarina Skov-Poulsen Pia Karlsson Harriet Liljenbring
Från beställning till analys Preanalys - viktigt för kvaliteten Katarina Skov-Poulsen Pia Karlsson Harriet Liljenbring måndag den 21 oktober 2013 Postanalys 19 % Analys 13 % Preanalys 68 % Källa: Plebani
Läs merLandstinget Dalarna 1(8) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 5 OKTOBER 2012
Landstinget Dalarna 1(8) Labnytt INNEHÅLL: KLINISK KEMI KLINISK MIKROBIOLOGI KLINISK PATOLOGI/CYTOLOGI * TRANSFUSIONSMEDICIN * Ansvarig utgivare: Verksamhetschef för LmD. Redaktör: Vera Thorén Bengtsson
Läs merRegional Analysförteckning och en Labdatabas för AsynjaVisph
Enhet: Objektförvaltning AsynjaVisph Västra Götalandsregionen 9--8 Regional Analysförteckning och en Labdatabas för AsynjaVisph Detta informationsblad gäller i första hand enheter kopplade mot Lab NÄL.
Läs mer1.1 Du finner mycket få uppgifter av relevans för hypertonin i journalen. Hur kompletterar du anamnesen? Vad frågar du om mer? 2 p
Du har börjat som vikarie vid en husläkarmottagning, den ordinarie läkaren har flyttat utomlands efter en misslyckad politisk karriär. En 44 årig överviktig regissör kommer för kontroll av hypertoni som
Läs merLäs både texten i varje bild och eventuell text under bilderna.
Självstudiematerial för information om preanalytiska faktorer vid lab.analyser, inom, LmD. Inom LmD finns laboratorier för klinisk kemi, klinisk mikrobiologi, klinisk patologi & cytologi och transfusionsmedicin,
Läs merAnsvarig utgivare: Verksamhetschefer 1(6) Redaktör: Carina Wallner Labnytt nr 8, september 2018
Ansvarig utgivare: Verksamhetschefer 1(6) Labnytt LABORATORIEMEDICIN DALARNA PATOLOGI OCH CYTOLOGI DALARNA. INNEHÅLLSFÖRTECKNING AKTUELLT FRÅN LABORATORIEMEDICIN...2 Planerad ombyggnation av laboratoriets
Läs merKlamydia i Östergötland 2017
Klamydia i Östergötland 217 Statistik Smittskydd och vårdhygien, 218-2-7, Lena Svensson Klamydia i Östergötland 28-217 antal fall/år (vänster axel/staplar) antal fall/1. invånare i Östergötland och Sverige
Läs merLäkarrollen vid ett kliniskt mikrobiologiskt laboratorium
Läkarrollen vid ett kliniskt mikrobiologiskt laboratorium Lena Dillner Verksamhetschef Klinisk mikrobiologi Labmedicin Skåne Labmedicin Skåne Ny organisation från 1/1 2009 All laboratoriemedicin i samma
Läs merDX Klinisk Medicin. 20 poäng MEQ 1
DX3 2015-04-17 Klinisk Medicin 20 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter rättvändes
Läs merRegionala riktlinjer för urinvägsinfektioner under graviditet
Regionala riktlinjer för urinvägsinfektioner under graviditet Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjerna
Läs merJärnbestämning med MRT. 21 J Järnbestämning med MRT Röntgenveckan Karlstad 2014-09-10 Magnus Tengvar Karolinska Solna Centrala Röntgen
Järnbestämning med MRT 1 Varför blir levern svart på MR-bilden? Hur kan man kvantifiera järninnehåll? Olof Dahlqvist Leinhard Fysiker Universitetslektor CMIV Linköping olof.dahlqvist.leinhard@liu.se 2
Läs mer