Expressed Emotion i IKB-modellen
|
|
- Ebba Eklund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Expressed Emotion i IKB-modellen En studie vid Socialpsykiatriska behandlingsteamet, Barn- och ungdomspsykiatrin i Uppsala län Marie Högström Malin Selberg Utvärderingsverkstad 2013 Regionförbundet Uppsala län och Uppsala Universitet
2 En introduktion Den här rapporten är ett resultat av ett arbete som inleddes kring begreppet Expressed emotion under försommaren Begreppet hade nämnts i olika kollegiala sammanhang och vi ansåg att det sammanfattade de ibland mycket starka känslomässiga klimatet i familjer som vi dagligen mötte i vårt kliniska arbete. Vi som skrivit rapporten är verksamma behandlare inom Socialpsykiatriska behandlingsteamet, SPBT, Barn- och ungdomspsykiatrin i Uppsala län. I vårt dagliga arbete möter vi familjer som ger uttryck för starka känslor i form av bland annat kritik, fientlighet och emotionellt överengagemang. Vi möter familjer som på olika sätt försökt hantera det svåra under lång tid men som hamnat i negativa relationella mönster som är svåra att komma ur. Samtidigt möter vi ibland familjer som ger förvånansvärt lite uttryck för starka känslor trots att de rapporterar en hög symtomtyngd hos barnet/ungdomen. När en ungdom i en familj bär ett lidande kommer det sannolikt att ge en stor påverkan på hela familjesystemet. Vi möter familjer med hög känslomässig stress, med en oro som kan ta sig uttryck i överdriven kontroll, emotionell överinvolvering, orimlig försiktighet i relationer och stor känslighet inför barnet eller förälderns mående och beteenden. Vi möter också familjer som lever i ett klimat av känslomässig stress som uttrycks i kritik, fientlighet och avståndstagande. Studier har visat att laddat känslomässigt klimat i hemmiljön utgör en riskfaktor för psykiskt återinsjuknande. I början av juni månad 2012 deltog personal från SPBT i en utbildning i syfte att erhålla certifikat för att koda Expressed emotion (EE). Utbildningen gavs under en vecka av Ana Magana- Amato, grundare av FMSS-kodningssystem. Då inte manualen översatts till svenska utbildades personalen genomgående på engelskspråkigt material. Genom utbildningen och utifrån de samtal och engagemang i ämnet som finns på vår mottagning har intresse väckts för att utforska begreppet Expressed Emotion, EE. Vi önskar emellertid inte stanna vid detta utan avser att inom ramen för denna rapport undersöka om EE minskar i de familjer som deltagit i och genomgått vår behandling. Bakgrund Socialpsykiatriska behandligsteamet, SPBT skapades i augusti 2008 mot bakgrund av att det visat sig att en del ungdomar med svårt självskadande beteende inte blir tillräckligt hjälpta av gängse behandlingar som är tillgängliga inom sjukvård eller kommunal socialtjänst. Verksamheten
3 bedrevs till en början i projektform men är en permanent verksamhet sedan årsskiftet 2010/2011. Verksamheten sorterar under Barn- och ungdomspsykiatrin i Uppsala län och har hela Uppsala län som upptagningsområde. Remittenter till behandlingen är antingen socialtjänst i någon av Uppsala läns sju kommuner eller Barn- och ungdomspsykiatrin. Teamet består av fyra individualbehandlare, fyra familjebehandlare samt en teamchef. Målgruppen är ungdomar i åldrarna år med ett: Självskadebeteende och/ eller suicidhandlingar Självskadebeteende där det råder kris på familjenivå samt föreligger en risk för institutionsplaceringar. SPBT skall under en tremånaders period erbjuda ungdom och familj en sammanhållen, intensiv och effektiv öppenvårdsbehandling. Behandlingen riktar sig till ungdomar och familjer som befinner sig i långvarig eller akut kris, där ungdomen har ett allvarligt självskadande beteende som kräver intensivare insatser än vad som finns tillgängligt inom ordinarie öppenvård. SPBT har som grund för sin behandling utvecklat en behandlingsmodell för att specifikt hjälpa svårt självskadande ungdomar och deras familjer. Teamet är att beteckna som ett kristeam och arbetar under tre månader, främst för att stoppa självskada och motivera ungdom och familj att ta emot annan behandling. Behandlingen ska vara kort och intensiv för att bryta de onda cirklar som ungdom och familj har hamnat i. Behandlingsteamet har mandat att använda och samordna olika resurser som andra vårdgivare kan erbjuda samt skapa förutsättningar för att ungdom och familj ska kunna ta emot stödjande behandling inom öppenvård efter genomgången behandling. Sedan 1:a januari 2013 bedriver SPBT ett forskningsprojekt tillsammans med Uppsala universitet och Karolinska institutet. Det kliniska arbetet utvärderas vetenskapligt i ett omfattande forskningsprojekt och i skrivande stund deltar 33 stycken familjer i studien. Målet är att ha 50 stycken familjer med i forskningen. Modellen Behandlingsmodellen bygger på en integration av principer från inlärningsteori, funktionell familjeterapi (FFT), dialektisk beteendeterapi (DBT) och kognitiv beteendeterapi (KBT) inom ramen för ett kontextuellt och funktionellt perspektiv. Modellen erbjuder en sammanhållen och
4 effektiv öppenvårdsbaserad behandling, där beteendets funktion ses i ett relationistiskt- och kontextuellt perspektiv och där familjens roll får en central plats. Behandlingen kallas i korthet för Intensiv kontextuell behandling av självskada, IKB. IKB skiljer sig från traditionell öppenvårdsbehandling dels genom intensiteten i behandlingen där vi har möjlighet att träffa ungdomen och familjen flera gånger i veckan, dels genom att behandlingen till största del sker i familjens hemmiljö eller på en annan plats än mottagningen. En familjebehandlare och en ungdomsbehandlare arbetar tillsammans i varje ärende. I det vardagliga arbetet handleds och stöttas behandlarna av extern handledare samt av teamchef som har en helhetssyn och ett övergripande behandlingsansvar. Familjen tilldelas två behandlare som arbetar i familjen och det utvidgade nätverket under hela behandlingstiden. Inom IKB bedrivs ett kontextuellt arbete där teamet har ett samordningsuppdrag och samarbetar med exempelvis skola, socialtjänst och Barn - och ungdomspsykiatrin för att optimera arbetet kring ungdomen. IKB är en kort insats som bedrivs under en tre månaders period med syfte att stabilisera familjen i den kris de befinner sig i samt att motivera dem att ta emot vidare hjälp efter teamets insats. På så sätt bedrivs ett krisarbete, snarare än ett långsiktigt behandlingsarbete. IKB är en målstyrd, modulbaserad behandlingsmanual som tillåter anpassning, flexibilitet och individualisering utifrån ungdomen och deras familjers situation, behov och resurser. Modellen har fyra övergripande mål: Ökad frekvens av effektiv affektreglering Öka funktionell kommunikation inom familjen Öka närvaro eller annan planerad sysselsättning Att arbeta för att familjen i god tid ska kunna söka hjälp inom öppenvården för att förhindra självskadande beteende, behov av inläggning och ökad stress i familjen när egna resurser inte räcker till. Frågeställning Inom ramen för denna rapport vill vi undersöka om EE minskar i de familjer som deltagit i och genomgått behandling utifrån IKB-modellen?
5 Begreppet Expressed emotion Begreppet Expressed emotion (EE) kommer från schizofreniforskningen och uttrycks främst genom kritik, fientlighet och emotionellt överengagemang. Med kritik i detta sammanhang menas ett uttryck av ogillande eller motvilja/avsky riktat mot en persons beteende. Enligt Magana- Amato, 2012 kan exempel på kritiska kommentarer vara It annoys me, I can t stand it eller It makes me mad. Emotionellt överengagemang visar sig i överdrifter, dramatisering eller överbeskydd gentemot en person och kan exempelvis uttryckas så här: She takes a lot of my time. I have to rearrange my work schedule for her. Sometimes I m afraid I ll get fired for that. Ett annat sätt att uttrycka det skulle kunna vara : I don t spend that much money on things for myself so that I can give it to my son. När man kodar för EE lyssnar kodaren även efter värme som uttrycks genom förståelse, sympati och intresse för den andre personen. Tidigare forskning I vårt sökande efter relevanta artiklar för vår målgrupp har vi funnit att de flesta studier kring EE rör diagnoserna depression, schizofreni samt bipolär sjukdom. Vi har stött på ett flertal studier som undersöker huruvida det finns ett samband mellan prevention, duration samt återfall i psykisk sjukdom och aktuell nivå av EE i familjen. Studier rörande den målgrupp som SPBT arbetar med dvs ungdomar med självskadande och/ eller suicidalt beteende är i dagsläget få. I en studie som publicerades 2005 av Michelle M. Wedig, B.S, och Matthew K. Nock undersöktes om det fanns ett samband mellan EE hos föräldrar och självskadetankar och beteende hos ungdomar. Resultatet visade att högt EE hos föräldrar var associerat med självmordstankar, självmordsplaner, självmordsförsök samt självskadebeteende (utan avsikt att dö). Analyserna avslöjade också att en specifik komponent av EE, kritik var starkt associerad med självskadetankar och beteende. Komponenten emotionell överinvolvering var däremot inte associerad till det samma. Slutligen fanns belägg för att sambandet mellan kritik från föräldrar och självskadetankar och beteende vad särskilt starkt bland ungdomar med ett självkritiskt tänkande. När ungdomarna inte var kritiska mot sig själva hade kritik från föräldrar inte samma starka påverkan på dem. I denna studie föreslås att man i framtida forskning undersöka huruvida behandlingar som har för avsikt att sänka kritik i familjen och/ eller hos ungdomen verkligen sänker kritik och om de även minskar självskadande tankar och beteenden hos ungdomar.
6 Instrument för att mäta EE De två mest använda instrumenten för att mäta EE är Camberwell Family Interview, CFI och Five minutes speech sample, FMSS. När det gäller CFI som var det första instrumentet som skapades intervjuas anhöriga till patienter med psykisk sjukdom. Det är en standardiserad intervju som är omfattande, tar upp till ett par timmar att genomföra och bandas för att sedan kodas. Ett alternativt sätt att mäta EE är via FMSS. Administartionen runt detta instrument är inte lika omfattande och därigenom mindre tidskrävande. I en studie av R. Calam, S. Peters (2006) där man jämförde CFI och FMSS visade de båda instrumenten samstämmighet i skattningarna i 73 procent av fallen. Resultatet visar på en skillnad där CFI skattar 57 stycken familjer med högt EE och 18 stycken med lågt EE. Samma familjer får reultatet 65 stycken med högt EE och 10 stycken med lågt EE när de skattas med FMSS. Ytterligare ett annat instrument för att mäta EE är FoF, Frågor om Familjemedlemmar skapat av Kjell Hansson och Håkan Jerbin. Datainsamling Inom ramen för den forskningsstudie som bedrivs vid vår enhet används FMSS som instrument för att mäta EE. En fem minuter lång bandupptagning där föräldrarna ombeds beskriva sitt barn och sin relation till sitt barn administreras. Detta sker före inledd behandling samt vid behandlingens slut. Föräldern talar fritt (inom ramen för given instruktion) i fem minuter och får under bandupptagningen inga frågor av administratören. Om föräldern har svårt att komma vidare eller inte har något mer att säga trots att det är flera minuter kvar av tiden kan administratören säga; kan du berätta något mer om ditt barn och er relation. Administratören får inte ställa andra frågor eller genom hummanden förstärka/ leda föräldern i berättandet om sitt barn. När fem minuter har gått stoppas inspelningen även om föräldern har mer att säga. När bandupptagningen är genomförd lämnas den till sekreterare för transkribering. Materialet kodas därefter av utbildad personal med certifikat att koda FMSS. Av de totalt 26 stycken ärenden som deltagit i studien är 9 stycken bortfall. Två patienter med ätstörningsproblematik Två stycken avbrott i behandlingen pga placering via socialtjänsten Ett ärende förhindras kodningen då administratör ställer en fråga till informanten I två fall avböjer informanter att delta vid inspelning vid mättillfälle två. Två ljudfiler går inte att återfinna i materialet
7 Tillvägagångssätt vid kodning Två utbildade kodare lyssnar först igenom bandupptagningen en gång och läser den transkriberade texten. Efter genomlyssnandet backas bandet och kodningen genomförs. Resultatet förs in i en matris. Under lyssnandet och kodning sker ingen kommunikation mellan skattarna. Det är på förhand bestämt vem av kodarna som är huvudkodare och det är det resultatet som kommer att användas. I de fall någon av kodarna har varit behandlare i ärendet kommer en tredje kodare att göra skattningen istället. Under kodningen lyssnar kodaren efter kritiska kommentarer, positiva omdömen, känslomässiga yttringar, tonläge och värme. Relationen mellan barnet och föräldern skattas antingen som negativ, neutral eller positiv. Koderna som används i FMSS är: Kvaliteten i första uttalandet om barnet Kvaliteten i relationen mellan barn och förälder Värme Kritik Missnöje Känslomässigt uttryck, ( t.ex gråt) Starka verbala känslouttryck Självuppoffring/ överbeskydd Överdriven detaljinformation Positiva kommentarer
8 Nedan: Skattningsformulär som används vid kodning: Familj Initial statement Rela -tion ship Warm th Crit Dissat. State- Ment of Attitu de Emotional display Self- Sac/ Overpro. Exces s Detail Pos Rem. EE Subgr EE Overall +,0,- +,0,- 0,3,5 # P/A P/A # P/A P/A # Crit, EOI, Crit& EOI, b/crit b/eoi b/crit & beoi LOW Hi/Lo Utfallet kategoriseras i subgrupperna högt respektive lågt EE med undergrupper. Se modell nedan:
9 Expressed Emotion LOW HIGH Low 1. The absence of criticism or EOI Border EOI 1. Border self sac/overpro. behavior or 2.Exessive detail or 3. Statement of attitude (1+) or 4. Exessive praise (5+positive remarks) Border Critical 1.Dissatisfacti on Critical 1.Negative inital Statement or 2.Negative relationship or 3 Critisism (1+ critical remarks) Critical & EOI 1. Both Critical & EOI EOI 1.Self Sac/overpro. behavior or 2. Emotional display or 3. Any of the following: A. Border selfsac/overpro. behavior B. Excessive detail C. Statement of attitude (1+) or D. Excessive praise (5 pos remarks) 1. Magana-Amato, 2012
10 Resultat Som underlag för denna studie har föräldrar till 18 stycken ungdomar genomfört FMSS före- och efter behandling. I vissa fall har endast den ena föräldern ombetts delta utifrån att denne har varit ensam vårdnadshavare. I analysen av skillnader mellan medelvärden före- och efter har vi hittat signifikanta skillnader för följande: Mamma relationship (0,001) Mamma warmth (0,001) Mamma EE Subgroup (0,018) Mamma EE Overall (0,007) Av totalt 18 stycken mammor som skattade högt EE vid inmätning, skattade 8 stycken lågt EE vid utmätning. Tre mammor som skattade högt EE vid inmätning skattade det samma vid utmätning. Sex stycken mammor skattade lågt EE vid inmätning och utmätning. En mamma gick från lågt EE vid inmätning till högt EE vid utmätning. Se tabell: EE n 18 Mammor n 12 Pappor Hi-Lo 8 3 Hi-Hi 3 0 Lo-Lo 6 7 Lo-Hi 1 2
11 Diskussion Inom ramen för denna rapport avsåg vi undersöka om EE hos föräldrar minskar under behandling med IKB-modellen. Utifrån resultatet kan vi se att EE hos mammor under behandlingstiden har sänkts. Med tanke på det begränsade urvalet (antal ärenden) är signifikansvärdet påtagligt starkt. Vi kan se att det statistiska signifikansvärdet är särskilt högt för mammor och måttet relationship samt warmth. Det starka signifikansvärdet vittnar om att detta resultat inte beror på slumpen utan att en förändring (från högt EE till lågt EE) under behandlingstiden verkligen skett hos mammorna. Vad gäller papporna finner vi ingen signifikat skillnad för EE mellan medelvärden före- och efter behandling. Nio pappor av totalt 12 stycken skattar in med lågt EE, dvs 75 procent av papporna. Av mammorna skattar 38 procent lågt EE vid inmätning. Om vi tittar på boendestiuationen för den grupp ungdomar som deltagit i studien kan vi se att alla ungdomar bor med sin mamma, antigen med ensamstående mamma eller med båda föräldrarna. Det är inte någon ungdom som vid inmätning bor enbart med sin pappa. I ett ärende ändrades boendesituationen för ungdomen från att ha bott med sin mamma till att bo med sin pappa. I det fallet gick pappa från att skatta lågt EE vid inmätning till att skatta högt EE vid utmätning. Hypotesen kring just det ärendet är att pappan blev mer delaktig i sin dotters problematik och vardagssituation. Sammanfattningsvis kan vi utifrån denna rapport och den studie vi genomfört konstatera att mammors EE sjunker från förmätning till eftermätning med en statistisk signifikans. Vidare finns mycket mer att undersöka så som samband mellan mammors minskade ångest och minskat EE samt ungdomarnas generella mående och funktion kopplat till minskat EE hos mammor. Intressant skulle också vara att genom en större undersökningsgrupp se om även pappors EE tenderar att minska på gruppnivå. I dagsläget används FMSS enbart som ett mått på EE i vår verksamhet. Frågor har under rapportskrivandet väckts hur det skulle vara om vi införlivade materialet i behandlingen genom att behandlarna vid behandlingsstart tog del av bandupptagningen för att lyssna till föräldrarnas beskrivning av sitt barn och deras relation till sitt barn. Inom ramen för den forskningsstudie som bedrivs vid kliniken i samarbete med Karolinska Institutet och Uppsala universitet används formuläret FOF, Frågor om familjemedlemmar. Instrumentet mäter belastning i relation, bland annat EE. Intressant vore att undersöka hur väl dessa mått korrelerar med varandra.
12
Lars-Gunnar Eriksson. Barn-och ungdomspsykiatrin Uppsala län
Lars-Gunnar Eriksson Barn-och ungdomspsykiatrin Uppsala län Initiativ från politiken Effektivisera vårdinsatser för ungdomar och deras familjer utifrån mänsklig och ekonomisk hänsyn BUP och socialtjänsten
Läs merINTENSIV KONTEXTUELL BEHANDLING AV SJÄLVSKADA En integrerad. Målstyrd och fasindelad. behandlingsmodell
INTENSIV KONTEXTUELL BEHANDLING AV SJÄLVSKADA En integrerad individ- och familjeterapeutisk behandlingsmodell Barn- och ungdomspsykiatrin i samarbete med Uppsala läns kommuner Målstyrd och fasindelad behandlingsmodell
Läs merSocialpsykiatriska behandlingsteamet. Samverkan mellan kommuner och landstinget Uppsala län 50% + 50%
Socialpsykiatriska behandlingsteamet Samverkan mellan kommuner och landstinget Uppsala län 50% + 50% Stegen finner stigen En principstyrd, pragmatisk behandlingsmodell för att möta ungdomar med självskadande
Läs merUppsala "KOMMUN KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD
15in\f adra-id -*.C»i. Uppsala "KOMMUN KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Helena Norgren Datum 2012-10-17 Diarienummer Barn- och ungdomsnämnden Gemensamma insatser för barn, ungdomar
Läs merFrida Harrysson Leg. Psykolog Familjeforum Lund
Workshop Att tolka testresultat utifrån risk och skydd Frida Harrysson Leg. Psykolog Familjeforum Lund www.inom.com Disposition Varför använda skattningsformulär? Vad menas med risk och skydd? Hur begreppet
Läs merNärståendearbete. Det är inte de professionella, utan de närstående, som oftast kommer att ha den riktiga nära och långvariga kontakten med brukaren.
Närstående är ett samlingsbegrepp för de personer som brukaren anser sig ha en nära relation till. De kan vara familjemedlemmar eller andra betydelsefulla och nära personer. Det är inte de professionella,
Läs mergränslandet möjligheter i samarbetet mellan BUP och socialtjänst
gränslandet möjligheter i samarbetet mellan BUP och socialtjänst Staffan Lundqvist, samordning och utvecklingsansvarig Barn- och ungdomspsykiatri i Uppsala län Agenda Bakgrund Att utveckla en samverkansform
Läs merI. Forskningspersonsinformation Vårdnadshavare
I. Forskningspersonsinformation Vårdnadshavare Erbjudande om behandling inom vetenskaplig studie Ni har möjlighet att delta i en studie där internetförmedlad kognitiv beteendeterapi (KBT) prövas för att
Läs merRIKTLINJE. Självskadebeteende, självmordstankar, självmordsförsök och misstänkt självmord
RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2018-04-17 Anna Gröneberg, Therese Lindén Anna Gröneberg Mas, Lotta Kjellner (tf utredning socialtjänst), Lillemor Berglund VC HSL och förvaltningschef VO
Läs merVåga fråga- kunskap & mod räddar liv
Våga fråga- kunskap & mod räddar liv Självmord, suicid eller psykologiska olycksfall Statistik 1500 personer dör varje år till följd av självmord i Sverige. 4 människor tar sitt liv varje dag i Sverige.
Läs merAnvändning av BRA- Barns rätt som anhöriga
Användning av BRA- Barns rätt som anhöriga Maria Eriksson Forskanätverket Barn som anhöriga 18-19 september 2018 maria.eriksson@esh.se Exempel på BRA i en insatstrappa Behandling Synliggörande & generell
Läs merATT LEVA NÄRA OCD. OCD/Tvångsproblem: Sandra Bates Jönköping/Vuxenskolan 1. OCD - Tvångsproblem. OCD - Tvångsproblem
ATT LEVA NÄRA OCD Forskning och erfarenheter kring anhöriga och tvångsproblem OCD - Tvångsproblem Svåraste av ångestproblem Den ångestdiagnos som oftast leder till inläggning På WHOs lista över diagnoser
Läs merBarnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013
Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner
Läs merAvhandlingsarbete Sjukgymnastiskt perspektiv på kroppsliga symtom och funktion hos patienter med allvar psykisk sjukdom
Avhandlingsarbete Sjukgymnastiskt perspektiv på kroppsliga symtom och funktion hos patienter med allvar psykisk sjukdom Lena Hedlund Huvudhandledare: Lars Hansson Bihandledare: Amanda Lundvik Gyllensten
Läs merKurser på BUP Informationsbroschyr om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP våren 2014
Kurser på BUP Informationsbroschyr om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP våren 2014 Denna broschyr informerar om kurser, gruppverksamhet samt de gruppbehandlingar som finns för er som har
Läs merEtt psykiskt hälsofrämjande program Eva Lundin Projektsamordnare YAM
Ett psykiskt hälsofrämjande program Eva Lundin Projektsamordnare YAM 1 YAM ett forskningsprojekt 7 SEYLE (Saving and Empowering Young Lives in Europe) testades i 10 EU länder (~ 10 000 elever, medelålder
Läs merFFT-cannabis. FFT accommodation. Om bakgrunden till FFT cannabis. Nationell kongress. Knivsta 22 september 2017.
FFT-cannabis Nationell kongress Knivsta 22 september 2017 Pirkko Uusitalo Gunilla Anderson www.stiftelsenfftsverige.se FFT accommodation I samarbete med FFTllc. USA, Jim Alexander och Mike Robbins, har
Läs merBUP Sahlgrenska Universitetssjukhuset
BUP 2018-05-16 Väntande till första besök 421 334 287 106 161 138 0 80 TOTALT ANTAL ÖVER 30 DAGAR TOTALT ANTAL ÖVER 30 DAGAR TOTALT ANTAL ÖVER 30 DAGAR TOTALT ANTAL ÖVER 30 DAGAR 2015 2016 2017 MARS 2018
Läs merNätverksform utveckling pågår En väg in. BUP eller Första linjen Förebyggande råd och stöd
Nätverksform utveckling pågår En väg in BUP eller Första linjen Förebyggande råd och stöd Anna Jonsson, Regional samordnare för Första linjen och En väg in, BUP Skåne Processledare Uppdrag psykisk hälsa,
Läs merNärvårdssamverkan Uppsala (NSU) har utsetts som ledningsgrupp för projektet.
Uppsala * "KOMMUN f^öi Landstinget i Uppsala län Thomas Folkesson, närvårdskoordinator 018-7272366 thomas.folkesson@uppsala.se Lägesrapport Katamaran 2014-04-03 Ärendet Hälso- och sjukvårdsstyrelsen, socialnämnden
Läs merKarin 30 år. Vuxna. Behövs en samordning kring Karin? Om ni anser det vem borde kalla vilka till ett samordningsmöte?
Karin 30 år Karin lever med sin sambo och tre barn (åtta, nio och elva år). Hon är sjukskriven på halvtid och har en praktikplats på deltid. Karin riskerar att utförsäkras då hennes sjukskrivningsdagar
Läs merKBT i barnpsykiatrisk heldygnsvård möjligheter och svårigheter. Eva Gafvelin Ramberg Leg psykolog, leg psykoterapeut Handledare och lärare i KBT
KBT i barnpsykiatrisk heldygnsvård möjligheter och svårigheter Eva Gafvelin Ramberg Leg psykolog, leg psykoterapeut Handledare och lärare i KBT Några käpphästar Öppenhet Tydliggöra syftet med slutenvårdsvistelsen
Läs merMADRS (Montgomery-Åsberg Depression Rating Scale)
Sida av MADRS (Montgomery-Åsberg Depression Rating Scale) Ref: Montgomery S, Åsberg M. A new depression scale designed to be sensitive to change. British Journal of Psychiatry 979; 4: 82-9. Skattningsformulär
Läs merStöd för initial vårdplanering
Stöd för initial vårdplanering Stöd för vårdplanering Ambitionen med det här materialet är att vara ett stöd vid vårdplaneringen för personer med missbruks- och/eller beroendeproblematik. Det bygger på
Läs merFamiljebehandling på goda grunder. Marianne Cederblad, professor em. barn- och ungdomspsykiatri, Lunds universitet
Familjebehandling på goda grunder Marianne Cederblad, professor em. barn- och ungdomspsykiatri, Lunds universitet Kort historik S. Freud Psykoanalys, vuxna padenter c:a 1900 J. Bowlby mor barn terapi,
Läs merProfessionellt bemötande av OLIKA klienter med självskadebeteende
Professionellt bemötande av OLIKA klienter med självskadebeteende Jonas Bjärehed Leg. psykolog, doktorand InsCtuConen för psykologi, Lunds universitet www.bjarehed.se Självskadebeteende Självskadebeteende
Läs merACT at work in Sweden. Vad: Utvecklar korta KBT behandlingar för psykisk ohälsa, stress och riskbruk. 4 träffar á 3 timmar, totalt 12 timmar.
ACT at work in Sweden ACT at work in Sweden leg. psykolog, py g,projektledare ACT FORUM Forskningscentrum för psykosocial hälsa vid Maria Ungdom och Karolinska Institutet Summary: 4 studies completed,
Läs merFrågor och svar om Internetbaserat stöd och behandling och KBT via nätet
Koncernkontoret Hälso- och sjukvård Senast uppdaterad 2017-04-13 Frågor och svar om Internetbaserat stöd och behandling och KBT via nätet Internetbaserat stöd och behandling ska bli en del av hälso- och
Läs merJag tycker jag är -2. Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde. Översikt. Vilka grupper är instrumentet gjort för?
Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Jag tycker jag är-2 är ett självskattningsinstrument som syftar till att bedöma barns och ungas självkänsla [1,2]. Formuläret är anpassat för att
Läs merFrån 2 veckor till 2 minuter med digitala skattningar. BLÅ APPEN Verksamhetschef Linda Welin Verksamhetsutvecklare Annika Nilsson BUP Skåne
Från 2 veckor till 2 minuter med digitala skattningar BLÅ APPEN Verksamhetschef Linda Welin Verksamhetsutvecklare Annika Nilsson BUP Skåne Upplägg idag Kort presentation av BUP Skåne Varför har vården
Läs merStöd till barn som bevittnat våld mot mamma
Stöd till barn som bevittnat våld mot mamma Resultat från en nationell utvärdering Anders Broberg, Linnéa Almqvist, Ulf Axberg & Karin Grip, Göteborgs universitet Kjerstin Almqvist & Ulrika Sharifi, Karlstads
Läs merBEHANDLING- OCH UTREDNINGSHEM
BEHANDLING- OCH UTREDNINGSHEM Vi är specialister inom DBT och vårt mål är att ge individen en inre emotionell balans och en meningsfull tillvaro. OM OSS På Kullabygdens DBT hem hjälper vi ungdomar i åldern
Läs merStöd ett barn. Att vara familjehem, kontaktfamilj & kontaktperson
Stöd ett barn Att vara familjehem, kontaktfamilj & kontaktperson Om den här broschyren Hej! Vad kul att du läser den här broschyren! Det betyder förhoppningsvis att du vill lära dig mer om de olika uppdragen
Läs merKunskapsbanksnummer: KB Datum: Händelseanalys. Självmord (specialistpsykiatrin i samverkan med kommunens socialtjänst) Mars 2018
Datum: 2018-05-17 Händelseanalys Självmord (specialistpsykiatrin i samverkan med kommunens socialtjänst) Mars 2018 1 Sammanfattning Uppdrag att genomföra Händelseanalys i syfte att se om något i vårdkedjan
Läs merUtvärdering FÖRSAM 2010
Utvärdering av FÖRSAM genom deltagarintervjuer, Samordningsförbundet Göteborg Väster Innehåll 1. Bakgrund... 2 2. Metod... 2 2.1 Urval... 2 2.2 Intervjuerna... 2 2.3 Analys och resultat... 3 3. Resultat...
Läs merDel 1 introduktion. Vi stöttar dig
Del 1 introduktion Välkommen till vårt självhjälpsprogram med KBT för posttraumatisk stress. Detta program ger dig möjligheten att gå vidare från svåra händelser som du har upplevt. Vi stöttar dig Du kommer
Läs merUTVECKLING VÄSTERNORRLAND OMVÅRDNAD
UTVECKLING VÄSTERNORRLAND OMVÅRDNAD info@solplacering.se 060-61 55 00 BRUKSGÅRDEN KVINNOBEHANDLING Välkommen till Bruksgården HVB kvinnobehandling! Bruksgården HVB ligger beläget i Norrlands huvudstad
Läs merFRÅGOR OCH SVAR OM OCD
FRÅGOR OCH SVAR OM OCD INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vad är OCD?... 1 Varför får man OCD?... 1 Vilka drabbas?... 2 Kan man bli frisk?... 2 Hur många lider av OCD?... 2 Hur behandlar man tvång?... 2 Finns det fler
Läs merMalin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping
Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping Giltig och ogiltig frånvaro, ströfrånvaro & långvarig frånvaro.. som kan leda till problem för individen Betrakta problematisk
Läs merNationella riktlinjer Ångestsjukdomar
Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Syftet med riktlinjerna är att både stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom detta område och vara ett underlag för prioriteringar
Läs merMÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder
MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50
Läs merUnga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten?
Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten? Psykiatrins dag, Katrineholm 2018 Torkel Richert, Lektor Malmö universitet Torkel.richert@mau.se En pågående studie Syfte:
Läs merUtveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården
Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården Föräldrastöd i Falun 2013 09 17 gunborg.brannstrom@skl.se Kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet V 39 2012
Läs merCAMBERWELLS BEHOVSSKATTNING
Bo G. Ericson Leg psykolog, leg psykoterapeut, specialist i klinisk psykologi KOMPLETTERANDE MANUAL 1 Psykologisk konsult AB: Adr: Bergsgatan 15, S-561 31 Huskvarna Tel: 036-14 45 79, Mobiltel: 0705-144579,
Läs merAtt leva med en person med kronisk hjärtsvikt
Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt Tiden före och efter dödsfallet Maria Liljeroos Leg sjuksköterska, medicine doktor Hjärtsvikt innebär Hög mortalitet, 50% avlider inom 5 år Hög symtombörda
Läs merKurser på BUP Informationsbroschyr om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP våren 2015
Kurser på BUP Informationsbroschyr om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP våren 2015 Denna broschyr informerar om kurser, gruppverksamhet samt de gruppbehandlingar som finns för er som har
Läs merBilaga 4. Forskningsperson-information: Studie om internetförmedlad kognitiv beteendeterapi för ungdomar med IBS.
I. Forskningspersonsinformation Vårdnadshavare Vill du och ditt barn delta i en forskningsstudie med syfte att utforma och utvärdera behandling med kognitiv beteendeterapi (KBT) för ungdomar med irritable
Läs merBUP VISBY. Maria Notlind, överläkare, specialist i barn- och ungdomspsykiatri Emilie Lindkvist, leg psykolog
BUP VISBY Maria Notlind, överläkare, specialist i barn- och ungdomspsykiatri Emilie Lindkvist, leg psykolog INNEHÅLL BUP Visby Självskador; definition och behandling hos oss Emotionell instabilitet och
Läs merBogruppen Öppenvård Skräddarsydd behandling utifrån klientens behov
Bogruppen Öppenvård Skräddarsydd behandling utifrån klientens behov Bogruppen Öppenvård Bogruppen Öppenvård erbjuder psykiatrisk bedömning, behandling och stöd till klienter inom Bogruppen samt mot andra
Läs merUnga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa
Unga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa Psykisk O-hälsa Samhällets barn & unga Stockholm, 31 januari 2019 Torkel Richert, Docent, Malmö universitet Torkel.richert@mau.se En pågående studie
Läs merSFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion
SFBUBs riktlinjer för depression Psykosocial behandling remissversion multimodal behandling i familjekontext med inriktning på depression fasindelad ges under minst 4-8 veckor före annan specifik behandling
Läs merDBT. Dialektisk Beteendeterapi.
DBT Dialektisk Beteendeterapi. Inledning. DBT är en specialinriktad och evidensbaserad behandlingsmodell utformad för personer med självskadebeteende, självmordstankar och personlighetsproblematik. Vanliga
Läs merSituationen i ett nötskal
Situationen i ett nötskal Patientens utgångsläge Plågad Olycklig Sårbar Utlämnad Rädd Belastning Fel Skam Skuld Vår uppgift Hjälpa patienten känna att han är okay ändå Minska skuld- och skamkänslorna Minska
Läs merENKÄTSAMMANSTÄLLNING: BARN OCH UNGDOMAR
ENKÄTSAMMANSTÄLLNING: BARN OCH UNGDOMAR Utvärderingsenkäter skickas efter avslutad behandlingsinsats på Terapikolonier ut till barn, vårdnadshavare och remitterande behandlare. Samtliga synpunkter som
Läs merSvar på frågor om Stöd och behandling
Svar på frågor om Stöd och behandling Fråga 1. När ni får svar om att någon är våldsutsatt eller förövare, anmäler ni då till socialtjänsten? Tänker att det är anledning till misstanke om att ett barn
Läs merBUS Becks ungdomsskalor
Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Becks ungdomsskalor (BUS) är ett instrument för att bedöma emotionell och social problematik hos barn och ungdomar. Instrumentet består av fem delskalor
Läs merPsykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende
Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Befolkningsundersökning 2009 och 2010 Uppsala län Bakgrund Regeringen har gett i uppdrag till Handisam att i samarbete med Nationell samverkan för psykisk
Läs merSjälvskadebeteende & Expressed Emotion
Självskadebeteende & Expressed Emotion En uppföljning av IKB Intensiv Kontextuell Behandling Sammanfattning Att avsiktligt skära, bränna eller på annat sätt skada sig själv illa är förenat med ett stort
Läs merKvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408
Kvalitativ Analys Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Inlämningsuppgift 2 Era gruppinlämningar ligger här framme, leta reda på er egen!!! Jag har godtyckligt gett er ett gruppnummer, referera till det
Läs merAtt leva med schizofreni - möt Marcus
Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk
Läs merPersoner med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.
Dubbeldiagnoser: missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa/sjukdom Definitioner Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt
Läs merRiktlinje Suicidprevention inom psykiatriförvaltningen
Riktlinje Suicidprevention inom psykiatriförvaltningen Ansvarig för dokumentet Chefläkare Charlotta Brunner, psykiatriförvaltningen Beslutsdatum 2013-05-31. Rev. 2014-04-24 Beslutat av Psykiatriförvaltningens
Läs merFörskolan Bergmansgården
Förskolans plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2013/2014 Förskolan Bergmansgården INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Vision 2. Lagar som styr 3.
Läs merVISIT i Hagfors utvärdering av verksamheten 2011 2014
VISIT i Hagfors utvärdering av verksamheten 2011 2014 Stefan Persson & Curt Hagquist Centrum för forskning om barns och ungdomars psykiska hälsa Karlstads universitet Presentation vid VISIT-konferens i
Läs merPsykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende
Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Befolkningsundersökning 2009 och 2010 Stockholm Bakgrund Regeringen har gett i uppdrag till Handisam att i samarbete med Nationell samverkan för psykisk hälsa
Läs mer-Stöd för styrning och ledning
-Stöd för styrning och ledning Första nationella riktlinjerna inom området Lyfter fram evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer med schizofreni Ett underlag
Läs merUppmärksamma den andra föräldern
Uppmärksamma den andra föräldern Depression hos nyblivna pappor förekomst, samvarierande faktorer, upptäckt och stöd Pamela Massoudi, fil dr, leg psykolog FoU Kronoberg & BUP Småbarnsteam, Region Kronoberg
Läs merFastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga
Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården
Läs merDISA din inre styrka aktiveras
DISA din inre styrka aktiveras En länsövergripande utbildningssatsning för ungas psykiska hälsa Ifrågasätta Förebygga Medvetandegöra 1 Innehåll 1. Bakgrund... 3 2. Beskrivning... 3 2.1 DISA-metoden...
Läs merMentaliseringsintervju förälder/vårdnadshavare
Mentaliseringsintervju förälder/vårdnadshavare Denna intervju är sista momentet i kartläggningen inför behandling och sker efter att diagnostisk bedömning och övrigt kartläggningsarbete är genomfört. Intervjun
Läs merInformation/Informerat samtycke -ebup-sömn implementering. Till vårdnadshavare: Behandling för ungdomar med sömnproblem
Information/Informerat samtycke -ebup-sömn implementering Till vårdnadshavare: Behandling för ungdomar med sömnproblem Nu har ungdomar mellan 13-18 år möjlighet att delta i en forskningsstudie och få internetförmedlad
Läs merStöd ett barn. Familjehem, kontaktfamilj och kontaktperson
Stöd ett barn Familjehem, kontaktfamilj och kontaktperson 2 Om den här broschyren Den här broschyren vänder sig till dig som vill hjälpa och stötta ett barn eller en ungdom. Här kan du läsa om mer om de
Läs merFörord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet
Förord Den här boken vill förmedla vikten av att våga se och bemöta det potentiella våld som barn och ungdomar kan vara utsatta för. Det gäller både det våld ett barn kan bevittna samt egen våldsutsatthet.
Läs merInstruktioner för BDD-YBOCS (8/97)
Instruktioner för BDD-YBOCS (8/97) Syfte: Den här skalan är designad för mäta svårighetsgraden och typ av symtom hos patienter med body dysmorphobic disorder (BDD). BDD definieras som en upptagenhet i
Läs merKänslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com
Känslor och sårbarhet Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Emotionell instabilitet Impulsivitet Kraftig ångest Snabba svängningar i humör Ilskeproblematik Svårigheter i relationer Svårt att veta vem
Läs merKognitiv beteendeterapi som stöd i skolfrånvaro. Psykoterapeut Petra L. Berg Vasa 10.4.2014
Kognitiv beteendeterapi som stöd i skolfrånvaro Psykoterapeut Petra L. Berg Vasa 10.4.2014 Vad är KBT kognitiv beteendeterapi? KBT ett paraplynamn KBT baserar sig på vetenskapligforskning och har bl.a.
Läs merMartina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala
Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala BAKGRUND Vid psykiatrisk mottagning 2, (tidigare mottagningen
Läs merKänsloreglering strategier för att minska affektiv instabilitet
Känsloreglering strategier för att minska affektiv instabilitet Med dr, studierektor Leg psykolog, Leg psykoterapeut, Specialist i klinisk psykologi Kompetenscentrum för Psykoterapi, KCP Institutionen
Läs merHandlingsplan Samordnad Individuell Plan
Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2014-10-30--2016-10-29 1. Definition av målgrupp/er
Läs merFör den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling.
Om behandling För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med
Läs merChefer och psykisk hälsa och ohälsa
Chefer och psykisk hälsa och ohälsa attityder, kunskap och beteende Hjärnkoll är en nationell kampanj för att öka kunskapen och förändra negativa attityder och beteenden till personer med psykisk sjukdom
Läs merVerksamhetsstöd. För dig som vill använda Vägledning för pedagoger Barns psykosociala ohälsa.
Verksamhetsstöd För dig som vill använda Vägledning för pedagoger Barns psykosociala ohälsa www.sollentuna.se Vägledning för pedagoger - syfte och orsak Syftet med arbetet i SAGA-teamen är att barn som
Läs merAnalys och kommentarer till Öppna jämförelser social barn- och ungdomsvård 2015
Tjänsteskrivelse 2015-06-08 Socialnämnden Analys och kommentarer till Öppna jämförelser social barn- och ungdomsvård 2015 Bakgrund och ärendebeskrivning SKL och Socialstyrelsen genomför varje år olika
Läs merPsykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende
Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Bakgrund Regeringen har uppdragit till Handisam att i samarbete med Nationell samverkan för psykisk hälsa (NSPH) utforma och driva ett riksomfattande program
Läs merFöräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet
Föräldrar i missbruks- och beroendevården Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet 1 2 Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har inom ramen för utvecklingsarbetet
Läs merPå Kullabygdens DBT hem
OM OSS På Kullabygdens DBT hem hjälper vi ungdomar i åldern 16-20 år med instabil personlighetsproblematik och emotionell sårbarhet, oftast i kombination med ett missbruk. Vi arbetar med flera olika metoder
Läs merALLA BARN ÄR STORA NOG FÖR FAMILJETERAPI Det är upp till oss som terapeuter
ALLA BARN ÄR STORA NOG FÖR FAMILJETERAPI Det är upp till oss som terapeuter BARNS BESKRIVNINGAR AV FAMILJETERAPI: Barnen kan visa oss vägen ÖVERSIKT 1. Varför är ämnet intressant och angeläget 2. Kunskapsläget
Läs merBarns behov av information, råd och stöd när en förälder är psykiskt sjuk hur efterföljs lagen?
Barns behov av information, råd och stöd när en förälder är psykiskt sjuk hur efterföljs lagen? En utvärdering av implementeringen i Psykiatri Skåne Gisela Priebe, Lunds universitet Maria Afzelius, Region
Läs merSOCIALFÖRVALTNINGEN UTLYSNING DNR 3.2-0594/2011 SID 1 (5) 2011-10-17
SOCIALFÖRVALTNINGEN UTVECKLINGSENHETEN UTLYSNING DNR 3.2-0594/2011 SID 1 (5) 2011-10-17 UTLYSNING AV FOU-MEDEL FÖR UTVÄRDE- RING AV INFÖRANDET OCH ANVÄNDANDET AV STRENGTHS AND DIFFICULTIES QUES- TIONNAIRE
Läs merYAM - ett hälsofrämjande och preventivt skolprogram för psykisk hälsa bland unga
YAM - ett hälsofrämjande och preventivt skolprogram för psykisk hälsa bland unga Eva Lundin Projektsamordnare, NASP Anna Johansson och Beatrice Johansson Huvudinstruktörer YAM, NASP YAM ett forskningsprojekt
Läs merBarn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening
Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen
Läs merDet var bättre att viga sig åt Oden, att dö för egen hand, än att dö i sotsäng
Äldre tiders synsätt påverkar oss Det var bättre att viga sig åt Oden, att dö för egen hand, än att dö i sotsäng Sverige kristnas - Livet var okränkbart och att döda sig själv var lika illa som att döda
Läs merFörskolan Bergmansgården
Förskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Förskolan Bergmansgården Töreboda 14-05-21 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Vision 2. Lagar som styr 3. Definition 4. Delaktighet 5. Ansvarsfördelning
Läs merEMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) OCH BEHANDLING AV UNGDOMAR MED ICKE-SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE VIA INTERNET (ERITA)
EMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) OCH BEHANDLING AV UNGDOMAR MED ICKE-SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE VIA INTERNET (ERITA), leg psykolog, doktorand Centrum för Psykiatriforskning Institutionen för klinisk
Läs merBarn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem
Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem Björn Kadesjö Utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa Öl. vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus 1 Varför utmanar? Får den vuxne att
Läs merIMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård
IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig
Läs merDISA din inre styrka aktiveras
DISA din inre styrka aktiveras En länsövergripande utbildningssatsning för ungas psykiska hälsa Förebygga Ifrågasätta Medvetandegöra 1 Innehåll 1. Bakgrund... 3 2. Beskrivning... 3 2.1 DISA-metoden...
Läs merPass C3 Självskadebeteende
Pass C3 Självskadebeteende Bemötande vid självskadebeteende - att uppmärksamma och ge tidiga insatser SYFTE & BAKGRUND Rekommendationer för insatser vid självskadebeteende Rekommendation 1: Bemötande Individer
Läs merEtt erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår
Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.
Läs merAtt vara förberedd om stormen kommer deltagande i
Att vara förberedd om stormen kommer deltagande i och effekter av ledarledda grupper för föräldrar med äldre barn och tonåringar Anders Broberg & Elin Alfredsson anders.broberg@psy.gu.se elin.alfredsson@psy.gu.se
Läs mer