Likabehandlingsplan. och plan mot kränkande behandling. Engelska Skolan Norr

Transkript

1 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Engelska Skolan Norr Läsåret 2014/2015

2 Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Om Engelska Skolan Norrs likabehandlingsplan 3 Diskriminering och kränkande behandling begrepp och definitioner 3.1 Diskrimineringsgrunder 3.2 Direkt och indirekt diskriminering 3.3 Trakasserier 3.4 Kränkande behandling 3.5 Mobbning 3.6 Kränkning eller mobbning på internet 4 Förebyggande arbete kring likabehandling 4.1 Tidigt och snabbt ingripande av all personal 4.2 Tidigt och snabbt ingripande av föräldrar 4.3 Försoningsmöte efter konflikt 4.4 Vidare ingripande vid olösta konflikter 5 Handlingsplan för att främja likabehandling 5.1 Elevutbildning 5.2 Personalutbildning 5.3 Föräldrainformation 5.4 Elevrådet 6 Rutiner och generella åtgärder 6.1 Vid misstanke om mobbning eller kränkning 6.2 Om problem kvarstår efter ingripandet 6.3 Allvarssamtal 6.4 Personal som kränker eller diskriminerar en elev 6.5 Rektors utredningsansvar 7 Utvärdering av åtgärder läsåret Resultat 8 Mål läsåret Bilagor

3 1 Inledning En grundläggande faktor för framgångsrikt lärande och personlig utveckling är en trygg skolmiljö där elever och personal trivs. Denna likabehandlingsplan ska vara en hjälp för att skapa en bra arbetsmiljö för alla elever på skolan. Det är viktigt att skolan förebygger och förhindrar trakasserier och annan kränkande behandling. Enligt gällande lagstiftning (Diskrimineringslagen 2008:567 och Skollagen 2010:800) måste skolan varje år ta fram två planer, en likabehandlingsplan och en plan mot kränkande behandling. Planerna kan sammanföras till en, så länge innehållet uppfyller lagarnas krav. Det finns många fördelar med detta då arbetet mot diskriminering och trakasserier och arbetet mot kränkande behandling har många liknande beröringspunkter. I överensstämmelse med den nya lagen, innehåller denna handlingsplan riktlinjer om vad som anses vara diskriminerande beteende och hur skolan ska ta itu med det. Engelska Skolan Norr, ESN, utgår och använder sig av likabehandlingsplanen i skolans likabehandlingsarbete samt i arbetet för att motverka diskriminering och annan typ av kränkande behandling. ESN har en mångkulturell elev- och personalkår. Det bidrar till att vi har en hög medvetenhet om vikten av god tolerans för olika bakgrunder och kulturer. Vi har en lång tradition av nolltolerans i frågan om mobbning och annan kränkande behandling av elever och vi har ett väl fungerande anti-mobbningslag; Anti-Bullying Committee (ABC). ABC arbetar aktivt med incidenter/situationer och strävar efter att trakasserier och mobbning inte ska förekomma så att alla kan elever kan känna sig trygga i skolan. ESN:s engagemang och mål i denna fråga ingår i vår skolpolicy, våra skolregler samt i vår undervisning i social och emotionell intelligens som återfinns i vår kursplan i form av Livskunskap. 2 Om Engelska Skolan Norrs likabehandlingsplan Vårt långsiktiga mål är att alla på ENS ska mötas med respekt, bli positivt uppmärksammade, känna trygghet och kamratskap i sin klass och i hela skolan. Den nya lagen ber oss att gå ett steg längre än den gamla lagen som krävde att alla former av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling inte bara ska ska identifieras och redas ut, utan också dokumenteras av skolan. Den nya lagen kräver utöver detta också följande: Skolan gör en utredning och vidtar åtgärder om skolan fått information att en elev känt sig kränkt. Skolan får inte utsätta elever för repressalier för att de har gjort en anmälan. Preskriptionstiden är tio år. För att försäkra sig om att diskrimineringslagen följs har ESN utverkat en likabehandlingsplan som: Definierar konflikt, diskriminering, trakasseri och annan kränkande behandling samt mobbning på internet m.m.; Sammanfattar våra förebyggande åtgärder som återfinns i kursplanen; Förklarar vår policy och handlingsförloppet i konflikt- och mobbningssituationer;

4 Tillhandahåller verktyg för utredning och åtgärder av händelser som involverar diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Dessa åtgärder hjälper ESN uppnå sitt mål att alla ska känna sig trygga i skolan. 3 Diskriminering och kränkande behandling begrepp och definitioner 3.1 Diskrimineringsgrunder Kön Etnisk tillhörighet Religion och annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Könsidentitet eller uttryck Ålder Kön Den som har blivit diskriminerad av skäl som har samband med kön kan anmäla detta. Förbudet mot könsdiskriminering omfattar också personer som avser att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet. I diskrimineringslagen står att diskriminering som har samband med könsöverskridande identitet eller uttryck är förbjuden. Med det menas personer med en könsidentitet eller ett könsuttryck som hela tiden eller periodvis skiljer sig från könsnormen, exempelvis transvestiter eller intersexuella. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck. Alla människor har könsidentitet och könsuttryck, inte bara transpersoner. Med könsidentitet eller könsuttryck menar Diskrimineringsombudsmannen en persons identitet eller uttryck i form av kläder, kroppsspråk, beteende eller annat liknande förhållande med avseende på kön. Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt lagen en individs nationella och etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en eller flera etniska tillhörigheter. Alla kan därför bli utsatta för etnisk diskriminering samer, romer, personer med svensk, somalisk, bosnisk etnisk tillhörighet och så vidare. Den etniska tillhörigheten bygger på självidentifikation. Det är alltså individen själv som definierar sin eller sina etniska tillhörigheter. Religion eller annan trosuppfattning Alla som har en religion eller en annan trosuppfattning omfattas av skyddet mot diskriminering, exempelvis muslimer, kristna, buddister och ateister. Funktionsnedsättning I diskrimineringslagen står att diskriminering som har samband med funktionshinder är förbjuden. Med det menas enligt lagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en människas funktionsförmåga. De kan bero på skador eller sjukdomar, som fanns vid födseln, har uppstått senare eller förväntas uppstå. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppet funktionsnedsättning. Funktionsnedsättning beskriver nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Det är

5 alltså något som en person har, inte något som en person är. Diskrimineringsombudsmannen anser att ett funktionshinder snarare är något som uppstår i en miljö som ställer upp hinder för personer med funktionsnedsättning. Funktionsnedsättning kan märkas mer eller mindre i olika situationer som till exempel allergier, dyslexi, hörsel och synskador med mera. Graden av funktionsnedsättning har ingen betydelse för lagens skydd mot diskriminering. Du är alltså även skyddad av lagen även om du har en mindre omfattande funktionsnedsättning. Sexuell läggning Homosexuella, heterosexuella och bisexuella kan anmäla diskriminering som har samband med sexuell läggning. Ålder Med ålder menas enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Alla människor, oavsett ålder, kan anmäla diskriminering som har samband med ålder. 3.2 Direkt och indirekt diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och att det har en koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Diskriminering kan också ske genom att behandla alla lika, så kallad indirekt diskriminering. Det sker när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar neutralt men som i praktiken missgynnar en elev enligt någon av diskrimineringsgrunderna. 3.3 Trakasserier Trakasserier är en behandling som kränker en elevs värdighet och har koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Det kan handla om att retas, mobba, frysa ut någon, knuffas eller liknande. Trakasserier kan också vara av sexuell natur, de kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsande, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. 3.4 Kränkande behandling Kränkande behandling är när någon kränker en elevs värdighet, när det inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Kränkningar kan vara; Fysiska (slag, knuffar) Verbala (hot, svordomar, öknamn) Psykosociala (utfrysning, blickar, att alla går när man kommer, man får inte vara med och leka) Texter och bilder på sociala medier som Facebook, Instagram, Twitter m m (sms, mms, fotografier, MSN, skrivna meddelanden på olika communities). 3.5 Mobbning Enligt skollagen skall skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden.

6 Varken skollagen eller diskrimineringslagen definierar mobbning. Barnombudsmannen föreslår följande definition av mobbning: Utfrysning och andra upprepade och systematiska fysiska och/eller psykiska negativa handlingar som syftar till att bryta ned offret psykiskt eller på annat sätt försätta honom eller henne i en situation av underlägsenhet eller vanmakt. Frågan om en person är utsatt för mobbning måste utgå från offrets egen uppfattning av kränkning. 3.6 Kränkning eller mobbning på internet Mobbning på internet definieras som att någon eller några använder teknik (framför allt internet och mobiltelefoner) som är riktad mot annan person för att medvetet eller omedvetet orsaka psykiskt eller emotionellt obehag för denne utan att det uppfyller ett legitimt syfte. Vanliga inslag är falska anklagelser, övervakning, hot, identitetsstöld samt förstörande eller manipulering av data. Mobbning på internet omfattar, men är ej begränsat till, bland annat följande: att avge nedlåtande kommentarer eller rykten om en person på en webbsida, via , forum eller via mobiltelefon; att skriva eller skicka meddelanden eller som är elaka eller hotfulla, eller i syfte att ge mottagaren en ekonomisk kostnad; att ta eller skicka vidare generande eller hånande fotografier och information av en annan person; att använda sig av fotografier eller annat för att ge vilseledande information om någon annan. Mobbning på internet kan vara speciellt förödande för unga bland annat därför att: man kan nås och utsättas för mobbning överallt och dygnet runt; mobbare kan sprida sitt sårande budskap till en väldigt bred publik med anmärkningsvärd hastighet; när det sårande budskapet väl finns på Internet är det oftast helt omöjligt att radera mobbare har lättare att gömma sig bakom den anonymitet som Internet ger tiden mellan planerande och utförande av mobbning har så gott som eliminerats i och med tekniken. Om en elev eller personal på skolan känner sig utsatt för mobbning på internet, -stalking eller - trakasserier och personalen får vetskap om detta så ska skolan vidta åtgärder. Engelska Skolan Norrs riktlinjer för användning av datorer När du får ett användarkonto på ESN accepterar du även ett stort ansvar. Skolans datorer är till för att användas i utbildningssyfte och på ett propert sätt (se Bilaga 4: Överenskommelse för användning av skolans datorer ). 4 Förebyggande arbete för likabehandling ESN främjande arbete handlar främst om att identifiera och stärka de goda förutsättningarna för likabehandling i verksamheten. Detta arbete syftar till att förankra respekten för alla människors lika värde.

7 Skolans elever kan alltid vända sig till mentorer, rektorer, lärare, kurator, skolsyster, ABC, Friendsrepresentant eller annan vuxen på skolan för att få hjälp vid diskriminering och kränkningar. Enkelt sagt så kan eleverna vända sig till vilken vuxen som helst av skolans personal för att få hjälp. Skolans personal ska vända sig till rektor om de blir kränkta eller på annat sätt utsatta av annan personal eller elever. I allvarliga fall ska polisanmälan göras. Huvudansvaret ligger hos rektor som ska informeras om samtliga fall av misstänkt kränkning. Det blir rektors ansvar att följa upp med ABC när det finns ett fall som anses vara en kränkning samt att dokumentera åtgärder som skolan har vidtagit. Skolans personal har skyldighet att omedelbart rapportera misstanke om kränkande behandling till rektor och skolan elevhälsoteam (EHT). Vid kränkande behandling som sker öppet i skolan skall alla vuxna på skolan reagera direkt och tydligt markera att det inte är ett acceptabelt beteende. ABC är ett lagarbete bestående av vissa medlemmar av skolpersonalen som arbetar mot mobbning. Ansvarig för ABC är skolkuratorn som koordinerar insatserna och är sammankallande till möten. Möten hålls en gång i månaden för åk F-5 och för åk 6-9. En gång per termin kallas ABC-lagen till stormöte där då alla i ABC träffas. Den månaden hålls inget årskursindelat möte. 4.1 Tidigt och snabbt ingripande av all personal Om en vuxen på skolan ser en konflikt eller incident ska den vuxna stoppa incidenten och omedelbart diskutera den med de inblandade eleverna. Den vuxna kan vara en lärare eller annan anställd på skolan. All personal är skyldig att ingripa, oberoende av vilken klass en elev går i. Om en incident rapporteras av en elev bör det diskuteras med de inblandade eleverna så fort som möjligt. Vid konflikter så erbjuds eleverna att få mötas i ett försoningsmöte (se punkt 4.3). En incidentrapport (se Bilaga 1: Anmälan till biträdande rektor ) ska alltid skrivas och direkt lämnas till biträdande rektor (åk K-3 eller åk 4-9). Biträdande rektor beslutar sedan i samråd med kurator ifall det bör göras en ABC-utredning (se punkt 6) eller om ärendet ska vidare till EHT. 4.2 Tidigt och snabbt ingripande av föräldrar Föräldrar måste vara uppmärksamma på hur deras egna barn känner för hennes/hans relationer till klasskamraterna, andra elever eller personal och rapportera problem till klassläraren eller annan anställd på skolan. 4.3 Försoningsmöte efter konflikt För att ett försoningsmöte ska komma till stånd efter en konflikt krävs att båda parter är positivt inställda till att ha ett möte och om alla är villiga att medverka samt har en positiv inställning till att lösa problemet. Vill någon eller båda parterna inte ha något försoningsmöte så följer istället skolan upp upp eleverna på var sitt håll. Mentorer och andra lärare ombeds vara extra uppmärksamma på dessa elevers relationer. Visar det sig att klimatet inte blir bättre och konflikten lever kvar, fortsätter skolan med samtal för att hitta en lösning på problematiken. Om utfallet vid försoningsmötet är positivt följs mötet upp med enskilda samtal med eleverna, vid två olika tillfällen, med en veckas mellanrum inom den närmaste månaden.

8 4.4 Vidare ingripande vid olösta incidenter Om en incident anses ovanligt allvarlig och/eller av upprepande karaktär kommer ABC och skolledningen bli tillkallade att ingripa. Anses det vara fråga om mobbning tillkallas alltid ABC-laget. 5 Handlingsplan för att främja likabehandling 5.1 Elevutbildning Undervisning i social och emotionell intelligens, hälsa och värderingar. Detta görs på Livskunskapslektioner. Utbilda och träna Friends-representanter elevmedverkan Utbilda elever angående faror samt angående netikett i samband med IT-undervisningen. 5.2 Personalutbildning ABC utbildar personalen gällande arbetet kring utredning av diskriminering och kränkande behandling. De presenterar sig i början av varje läsår och beskriver stegen för rapportering av mobbning, blanketter m.m. Ansvarig: Skolkurator. Ha uppdaterad personalinformation angående likabehandlingsplanen. Ansvarig: Rektor i samråd med ABC. Personalutbildningen kommer att vara fokuserad på värderingsövningar utifrån läroplanens värdegrund. Ansvarig: Rektor, biträdande rektor och kurator. Detta kommer att ske på Student Care Resource Meetings" utvalda tisdagar klockan Föräldrainformation Information angående ESN:s handlingsplan för att främja likabehandling. Ansvarig: Rektor Broschyr för föräldrar om ABC-laget. 5.4 Elevrådet Elevrådet företräder elevernas intressen. Elevrådet har insyn och medbestämmanderätt angående arbetsmiljöfrågor, ordningsregler och likabehandlingsplan. Elevrådsmöten hållas varannan vecka på schemalagd tid. Två personer ur personalen är ålagda att vara med som stöd under råden. Elevrådet rapporterar därefter till de biträdande rektorerna (åk K-3 samt åk 4-9). 6 Rutiner och generella åtgärder 6.1 Vid misstanke om mobbning eller kränkning Vid misstanke om mobbning eller kränkning används först en incidentrapport (se Bilaga 1: Anmälan till biträdande rektor ) som fylls i och lämnas till biträdande rektor (åk K-3 eller åk 4-9). Incidentrapporten blir ett första underlag i den ABC-utredning som då skyndsamt startas. Två representanter inom ABC tillkallas av biträdande rektor. Dessa är ansvariga för all dokumentation kring utredningen samt att hålla i samtal med berörda elever. Representanterna kommer att tala direkt med de elever som är inblandade i kränkningen eller mobbningsituationen, i ett så kallat allvarssamtal (se punkt 6.3). Detta sker direkt och

9 utan dröjsmål från dess att rapporten inkom. Samtalen kommer att ske utan förvarning för eleverna. En överenskommelse om att kränkningarna ska upphöra kommer att ske och relevanta åtgärder kommer att bli verksamma. Vårdnadshavare kommer att kontaktas för att bli informerade om att samtal har ägt rum med deras barn. Täta uppföljningssamtal kommer att hållas med berörda elever efter behov. Detta för att försäkra oss om att avtalet har följts och att kränkningarna eller mobbningen har upphört. Under ärendets gång dokumenteras all information och åtgärder fortlöpande. Representanterna utgår ifrån en utredningsblankett (se Bilaga 2: Utredningsblankett ) som sedan delges till berörd rektor. Rektor har sedan i uppgift att arkivera informationen. Dokumentationen innehåller bland annat: Information om vilka som utreder Alla inblandade parters perspektiv När vårdnadshavare kontaktades och av vem Annan information som eventuellt framkommit Vad som ska göras När det ska göras Vem som har ansvaret Uppföljning av åtgärder 6.2 Om problem kvarstår efter ingripandet Rektorn samt biträdande rektor ska informeras. Situationen kommer att tas upp i EHT som innefattar biträdande rektor (åk K-3 eller 4-9), skolsköterska, kurator, specialpedagoger och speciallärare. En handlingsplan för vidare ingripande kommer att utformas. Vid detta stadium kommer berörda föräldrar bli direkt involverade för att se till att handlingsplanen följs. Sociala myndigheter kan bli ombedda att ingripa om skolan inte klarar av att lösa problemet. 6.3 Allvarssamtal En strategi läggs upp inför allvarssamtal med den elev eller de elever som utfört kränkningar mot en annan elev. Utan dröjsmål ska enskilda samtal hållas med den eller de elever som utsatt någon för kränkningar. Samtalen hålls direkt efter varandra detta för att eleverna inte skall hinna samråda eller förbereda sig. Undervisande lärare informeras i förväg att eleverna kommer att tas ut ur undervisning under lektionens gång. Vid samtalen upprättas en överenskommelse om vad eleven kan göra för att få kränkningarna att sluta samt för att förbättra situationen. Uppföljningssamtal hålls med den utsatta eleven för att förhöra sig om att kränkningarna har upphört. Om ingen förbättring har skett hålls nya samtal där man återigen markerar att kränkningarna ska upphöra, och hur vi tillsammans kan arbeta för att nå dit. Om inte situationen förbättras genom samtal får rektor besluta om ytterligare åtgärder. 6.4 Personal som kränker eller diskriminerar en elev När en elev på ESN upplever att han/hon blivit kränkt eller respektlöst bemött av någon lärare skrivs en incidentrapport (se Bilaga 1: Anmälan till biträdande rektor ) och rektor kallar omedelbart läraren till samtal. Skolans huvudman träder in för återkommande uppföljningssamtal med berörd lärare. Läraren erhåller stödsamtal med skolan specialpedagog ett antal gånger per vecka efter rapporterad incident. Specialpedagogen återkopplar till rektor varje vecka.

10 Skolkurator har regelbundna samtal med berörd elev. Om kränkningarna fortsätter har rektor samtal med facket samt LAS-varning utfärdas. 6.5 Rektors utredningsansvar Rektors utredningsskyldighet innebär att: Ta uppgifterna på allvar. Utan dröjsmål ta reda på vad som hänt. Tala om för den som blivit utsatt vilka handlingsalternativ som finns. Lyssna på anmälarens önskemål beträffande ärendets hantering och åtgärder. Klargöra att skolan inte accepterar diskriminering och trakasserier. Agera aktivt, snabbt och med diskretion. Genomföra en saklig och objektiv utredning. Uppmärksamma behovet av stöd- och hjälpinsatser. Hålla de inblandade informerade om ärendets gång och de ställningstaganden skolan gör (även i de fall skolan kommer fram till att ingen åtgärd behöver vidtas). Göra en uppföljning efter utredning. Vid varje enskilt fall bedöma hur allvarlig kränkningen är och om anmälan till polisen ska göras. I skolverkets skrift Förebygga diskriminering - främja likabehandling i skolan ( finns dessa begreppsförklaringar. 7 Utvärdering av åtgärder läsåret För att säkerställa att eleverna och personalen ska känna trygghet på skolan har följande metoder utvärderats: Likabehandlingsplanen Utbildning/diskussioner gällande läroplanens riktlinjer och skolans värdegrund. ABC Medlingscentrum Elevenkät DISA-utbildning Förstärka rutiner gällande rutin vid fall då elev känner sig kränkt Sex-samlevnad, alkohol och droger Elevrådet Rastvakt Friends 7.1 Resultat Likabehandlingsplanen Skolans likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling skrevs om i enlighet med Skolinspektionens riktlinjer. Personal, elever och föräldrar ska ha god kännedom om likabehandlingsplanen. Under vecka 35 och 36 presenterade EHT all personal om innehållet i likabehandlingsplanen. Under samma period presenterade lärarna eleverna om planen på klassmötena. Och under vecka 37 hade alla lärare föräldramöten där de informerade föräldrarna om planen.

11 Utbildning/diskussioner gällande läroplanens riktlinjer och skolans värdegrund Diskussioner fördes under Student Care Resource Meetings", fortlöpande under året. Detta arbete kommer att fortgå och dokumenteras bättre. ABC ABC arbetet behöver förbättras vad gäller struktur och rutiner, samt synlighet gentemot elever, personal och föräldrar. De fall som kommit till kännedom har följts upp men förbättring behövs vad gäller statistikföring. Antalet medlemmar i ABC gruppen förblev detsamma som året innan. Föreläsning om mobbning, kränkning och trakasserier sköttes internt. Medlingscentrum Fortbildning ägde rum enligt plan. Elevenkät Elevenkät gjordes i två omgångar under läsåret. Årskurs 0-3 Resultaten visar att eleverna i dessa årskurser känner sig väldigt trygga i skolan, dock behövs ökat arbete med att förbättra känslan av trygghet i kontakten med andra elever och vuxna. Årskurs 4-6 Resultaten visar även här att den generella känslan av trygghet i skolan är hög men att förbättring behövs på området studiero, känsla av trygghet i kontakten med vuxna, samt kränkningar. Årskurs 7-9 Resultaten visar att skolan har förbättrat indexvärdena för områdena; ordningsregler och studiero. Skolan ligger nu över rikssnittet gällande dessa två områden för årskurs 7-9. I områdena trygghet samt kränkningar ligger vi kvar på samma nivå som förra året. DISA DISA-utbildningen genomfördes som planerat. Utvärderingen visade att eleverna upplevde DISA på olika sätt; allt ifrån att de uppskattade frukten som severades till att de hjälpte dem med att sänka deras stressnivå. Generellt visar utvärderingen att eleverna ser DISA som något värdefullt som ger ett mervärde gällande självfötroende och att byta ut negativa tankar mot positiva. Förstärka rutiner gällande rutin vid fall då elev känner sig kränkt Rutinerna förstärktes i likabehandlingsplanen. Rapporteringen och uppföljning av händelser till rektorn och huvudman har i vissa fall inte fungerat tillfredställande. Detta p.g.a. att rektorn slutade mitt i terminen samt att skolan bytte ägare. Sex-samlevnad, alkohol och droger Genomfördes enligt planeringen. Eleverna ger detta mycket gott betyg och de önskar fler timmar om möjligt nästa läsår.

12 Elevrådet Mötena hölls på lektionstid som bestämt. Ibland var det svårt för lärarna/eleverna att komma ihåg mötestider och mötesplatser. Eleverna på högstadiet upplevde det att det ibland var svårt att närvara på grund av skolarbete. Förslag är att boka elevrådsmötena på elevens val om möjligt. Eleverna upplevde att många bra områden har diskuteras och att det har varit roligt att vara med i elevrådet. De upplever att de har fått komma till tals. Dock upplever de fortfarande att de brister i återkoppling från skolledningen. I årskurs 3-5 har mötena letts av skolkuratorn och har hållits regelbundet. Rastvakt Rastvaktsrutinen upptäcktes ha brister, vilka åtgärdades under året. Friends Genomfördes enligt planeringen. Vi hade friendsrepresentanter från högstadiet som besökte båda åk 6 flertalet gånger och genomförde övningar, visade film och pratade om deras arbete i Friends. Vi ser det som en viktig åtgärd för att förebygga mobbing samt att öka tryggheten bland eleverna på skolan. 8 Mål läsåret Återkommande diskussioner om läroplanens värdegrund med personalen samt den litteratur som biträdande rektor beställt. Genomgång av mål för Livskunskapen så att teman täcks i alla klasser. Utgå från Läroplanen Kap. 1 Fortsatta samtal och genomgång av rutinerna för EHT (hur man skriver och genomför stödplaner, uppföljning, m.m.) Bättre samarbete mellan EHT K Tydligare samarbete mellan EHT K-3 och Fritids. (Exempel: det händer ett bråk under skoldagen. Redan samma dag vet Fritids om detta och mentorerna för de barnen på Fritids kan följa upp). Tydligare samarbete mellan EHT och ABC. Skolkurator sammankallar ABC möten 1 gång/månad i K-3, samt stormöten med hela ABC 1 gång/termin. ABC jobbar enligt handlingsplan. ABC ska bli synligare gentemot elever, personal och föräldrar. Friends samarbete i hela skolan, alla årskurser. Tydligare rutin för inomhusrastvakter vilka områden som måste ha mer vuxennärvaro och under vilka tider. Rutin för hur länge elever sitter i matsalen, att lärare sitter med eleverna, att lärare tar ett gemensamt ansvar för att få ut eleverna på rast, att högstadielärarna

13 9 Bilagor Bilaga 1: Anmälan till biträdande rektor Anmälan till biträdande rektor Vad gäller anmälan? Incident/konflikt Diskriminering/kränkning Upprepad/ogiltig frånvaro Vem fyller i blanketten? Namn Roll Datum Särskilt stöd kunskapskrav nås ej Vem gäller anmälan? Elev Ansvarig lärare för eleven Klass Personnummer Vem kontaktade vårdnadshavare och när? Kontaktuppgifter vårdnadshavare Beskriv orsaken till anmälan (Exempel: Vad hände, vilka var inblandade, var hände det, när hände det, m.m.)

14 Beskriv vilka åtgärder som redan vidtagits (Exempel: Allvarssamtal, möte med vårdnadshavare, stödplan, m.m.) Eventuella förslag på hur ärendet kan utredas Blanketten har lämnas till biträdande rektor samt till annan berörd part, såsom: ABC EHT (kurator, specialpedagog, sjuksköterska) WEG (om det rör sig om en skolmiljöfråga)

15 Bilaga 2: Utredningsblankett Utredningsblankett Utredare Namn Namn Roll Roll Startdatum för utredningen Vem/Vilka gäller anmälan? Utsatt elev, klass Elev/Elever som utsätter, klass Ansvarig lärare Ansvarig lärare ABC- eller EHT-ärende? Anmälan inkom (datum) av (namn) Vad behöver vi vet? Ansvarig

16 Vilka behöver vi prata med? Ansvarig Detta har vi fått reda på: (Var kom informationen ifrån? När ägde samtalet rum och med vem?) Handlar det om diskriminering eller kränkande behandling? (Om så är fallet; kryssa i utifrån vilken diskrimineringsgrund/typ av kränkning.) Diskriminering Kön Könsöverskridande identitet eller uttryck Etnisk tillhörighet Religion eller trosuppfattning Ålder Funktionshinder Sexuell läggning Kränkning Fysisk Verbal Psykosocial Bilder/text Mobbning Annat:

17 Slutsats Vilka åtgärder behöver vi sätta in? Ansvarig Uppföljning (Allvarssamtal, möte med vårdnadshavare, m.m.) Datum/ vecka Ansvarig Inlämnat till biträdande rektor (datum) av (namn). Inlämnat till rektor (datum) av (namn).

18 Bilaga 3: Ordningsregler för ESN grundskola och fritidshem Ordningsregler för ESN grundskola och fritidshem ENS är vår gemensamma arbetsplats där vi visar varandra respekt och verkar för en god anda. Givetvis gäller samma regler i skolan som i samhället för övrigt, men det finns vissa saker som vi behöver tänka extra på när vi är i skolan. Därför har vi, elever, föräldrar och personal kommit överens om följande. Vi har tagit del av skolans Likabehandlingsplan och tar avstånd från all kränkande behandling både på skolan och när vi använder Internettjänster som t ex Facebook och bloggar. Vi uppskattar våra olika kulturer som gör oss speciella. Vi accepterar inte mobbning, rasism eller någon form av diskriminering. Är alltid artiga, använder ett vårdat språk och en lämplig samtalston. Vi är intresserade av vår utbildning och använder Internet endast i undervisningssyfte. Vi går när vi vistas inomhus. Vi kommer i tid till rätt plats med rätt utrustning. Värderar skolans och personlig egendom så vi inte uppsåtligt skadar andras egendom. Av hänsyn till oss själva och övriga på skolan tar vi inte med oss farliga föremål, såsom t ex knivar och tändare. För att undvika att tappa bort eller skada personlig egendom tar vi ej med värdefulla saker till skolan. All förekomst av alkohol, cigaretter eller droger är förbjuden. All förtäring av nötter i skolan är otillåten, utan undantag. Vi äter INTE godis eller tuggar tuggummi under skoltid om det inte är ett speciellt evenemang där vi har tillstånd av den ansvarige läraren. Hänger ytterkläder och icke religiösa huvudbonader på anvisade platser. Vi stannar inte inomhus under rasten utan tar tillfället i akt att vistas utomhus vid extremt dåligt väder kan undantag göras i de fall det finns en ansvarig vuxen. Följer skolgårdens regler när vi vistas på skolgården liksom matsalens regler när vi befinner oss i matsalen. Förstår att i varje klassrum kan det finnas regler som är gällande i just det klassrummet och för just den läraren. Vid uppmaning stänger vi av all teknisk utrustning såsom mobiltelefoner, MP3 spelare etc under lektionstid samt i skolans matsal i A-building.

19 Om du väljer att bryta mot någon av dessa regler kan dessa påföljder bli aktuella. Om du väljer att inte visa respekt och hänsyn för dina kamrater eller personal på skolan kontaktas mentor/klasslärare, föräldrar och åtgärder sker enligt skolans likabehandlingsplan. Om du väljer att skräpa ner, klottra eller förstöra skolans egendom får du städa upp efter dig, därefter kontaktas mentor/klasslärare som i sin tur kontaktar dina föräldrar. Tänk på att du blir ersättningsskyldig om du orsakar en bestående skada på skolans egendom. Om du väljer att komma för sent till dina lektioner eller lämnar klassrummet utan lov kontaktas mentor/klasslärare. Vid fem förseningar skickas information till dina föräldrar för påskrift och vid tio sena ankomster kallas föräldrarna till möte med mentor/klasslärare /bitr.rektor ( årskurs 7 9 ). Om du väljer att använda alkohol, cigaretter eller droger under skoltid kontaktas din mentor/klasslärare samt dina föräldrar. Om du väljer att inte stänga av din tekniska utrustning får läraren beslagta den och du återfår den efter skoldagen slut. Om du väljer att ta med dig farliga föremål till skolan så får dessa beslagtas och din mentor/klasslärare samt dina föräldrar kontaktas. Om du väljer att bryta mot några av de övriga reglerna kontaktas din mentor/klasslärare och eventuellt även dina föräldrar.

20 Bilaga 4: Överenskommelse för användning av skolans datorer Överenskommelse för användning av skolans datorer 1) Jag kommer att använda mitt ESN-konto för att göra skolarbete och, i undantagsfall när så uttryckligen tillåts, till andra acceptabla aktiviteter. 2) Jag kommer bara att använda mitt eget konto. Skulle jag komma över en dator med ett öppet konto kommer jag att omedelbart meddela detta till någon i personalen. 3) Jag kommer inte medvetet bryta några lagar om copyright i samband med skolarbete, i skolan eller hemma. 4) Jag kommer inte att använda stötande eller kränkande bilder eller ord om någon annan på ESN, via , textmeddelanden eller annan social media, varken från skolan, hemmet eller någon annanstans. 5) Jag kommer att rapportera stötande eller kränkande bilder eller ord som uttrycks om någon annan, via e-post, textmeddelanden eller annan social media, till föräldrarna eller till någon i skolans personal. Jag förstår att jag kan förbli anonym när jag rapporterar detta. Jag, i klass är överens med dessa principer och kommer att följa dem under min tid på ESN. Datum Elevs underskrift Förälders underskrift

21 Bilaga 5: Skolregler angående mobbning Skolregler angående mobbning På ESN förväntar vi oss en miljö med tolerans och respekt där mobbning inte accepteras. Genom att skriva under på följande regler visar du att du håller med skolan och samhällets policy angående mobbning i samband med skolan. 1) Jag kommer inte använda stötande eller kränkande ord eller handlingar gentemot någon annan på ESN. 2) Om någon annan använder stötande eller kränkande ord eller handlingar mot mig eller någon annan kommer jag omedelbart att informera en vuxen på skolan. 3) Jag kommer inte att använda något slags fysiskt våld. Istället, om så behövs, kommer jag att be en vuxen om hjälp. 4) Jag kommer inte att använda stötande eller kränkande bilder eller ord om någon annan på ESN, via e-post, textmeddelanden eller annan social media, varken från skolan, hemmet eller någon annanstans. 5) Jag kommer att rapportera stötande eller kränkande bilder eller ord som uttrycks om någon annan, via e-post, textmeddelanden eller annan social media, till föräldrarna eller till någon i skolans personal. Jag förstår att jag kan förbli anonym när jag rapporterar detta. Jag, i klass är överens med dessa riktlinjer och kommer att följa dem under min tid på ESN. Datum Elevs underskrift Förälders underskrift