Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Transkript

1 2011 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Guldsmedens Förskola

2 Planen antogs Gäller till och med

3 Ett krav finns på att en likabehandlingsplan ska tas fram (enligt 3 kap. 16 diskrimineringslagen 2008:567 samt en plan mot kränkande behandling (enligt 14 a kap. 8 skollagen 1985:1100). En plan ska upprättas varje år innehållande arbetet med att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, samt beskriva rutiner för det åtgärdande arbetet (upptäcka, utreda och åtgärda). Innehåll Definition av begreppen i likabehandlingsplanen... 4 Barnens deltagande i planarbetet... 4 Förskolans främjande arbete... 5 Förskolans förebyggande arbete... 6 Rutiner för att upptäcka diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling... 6 Förankring av planen... 7 Uppföljning och utvärdering... 8 Bilagor Diskrimineringsgrunderna... 9 Diskrimineringslagen och skollagen

4 Definition av begreppen i likabehandlingsplanen Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder (se även bilaga, diskrimineringsgrunderna). Med trakasserier menas kränkningar som är grundade på kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder. Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker en persons värdighet, men saknar koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Gemensamt är att någon eller några personer kränker principen om alla människors lika värde. Det är inte handlingen i sig som kan definieras som kränkande utan om handlingen upplevs som kränkande av den som utsätts. Barnens deltagande i planarbetet Genom pedagogernas närvaro med barnen och genom dagliga observationer har de möjlighet att se, reflektera och vara lyhörda för barnens uttryck och agerande. Förhållningssättet bidrar även till att det finns många vuxna kring barnen. Inför utvecklingssamtal används ett underlag där barnen får uttrycka vad de tycker om att göra på förskolan, hur de känner inför vissa situationer, till exempel utevistelse, och vilka de leker med ställs. Barnen får svara genom att ringa in olika ansiktsuttryck, glad/roligt, varken bra eller dåligt, ledsen/tråkigt. Till underlaget finns även utrymme för pedagogen att ställa följdfrågor och föra anteckningar kring dessa. Vårdnadshavare erbjuds utvecklingssamtal, föräldramöten och föräldrarådsmöten varje termin. Samtal kan även ske om pedagogerna anser det behövas eller vårdnadshavare önskar. 4

5 Förskolans främjande arbete Det är viktigt att pedagogerna lyfter upp och förstärker det positiva hos varje barn. Genom att fokusera på de positiva sidor, som varje individ har, ökar det barnens självkänsla och självkännedom och ger dem en tydlighet i alla barns lika värde på förskolan. Barnen skall få berätta hur de menar och hur de tänker från sitt eget perspektiv. Pedagogerna samtalar mycket med dem och det är viktigt att varje barn upplever att förskolans personal ser, hör och bryr sig om deras åsikter. Förskolans förhållningssätt kräver vår närvaro med barnen. Pedagogerna skall befinna sig där barnen är och med dem. Det gör pedagogerna för att kunna utmana barnens sociala samspel och hjälpa dem att reda ut missförstånd, bearbeta konflikter samt kompromissa och respektera varandra. I arbetet med barnen är det viktigt att förskolans personal även visar vad värdegrundsbegreppet innehåller rent konkret, till exempel hur man bör behandla varandra och respekterar andra människor och deras åsikter. Förskolans mål gällande värdegrunden är att förskolemiljön är fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. 5

6 Förskolans förebyggande arbete För att observera, dokumentera och reflektera måste pedagogerna vara lyhörda om vad som händer runt barnen. När de utför regelbundna observationer och dokumentationer har de stora möjligheter att uppmärksamma förändringar i barngruppen och/eller hos enskilda barn. Genom pedagogernas gemensamma reflektioner får de en mer objektiv bild av händelser. I förskolans dagliga verksamhet med barnen kan pedagogerna upptäcka om någon far illa eller mår dåligt. Det är viktigt att ha en god kontakt med barnens vårdnadshavare så att pedagoger och vårdnadshavare tillsammans kan upptäcka om ett barn utsätts för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Det förebyggande arbetet omfattar endast områden som en kartläggning av verksamheten identifierat som riskfaktorer. Det handlar om att minimera riskerna för kränkningar och utgår från identifierade riskfaktorer och syftar till att avvärja riskerna för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Denna nulägeskartläggning kommer att ske under Rutiner för att upptäcka diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling Genom observationer, dokumentationer och reflektioner bevakar pedagogerna varningssignaler som finns. Några av dessa kan vara: att ett barn går ensamt att barnet ändrar sitt beteende, exempelvis blir utåt- eller inåtagerande att barnet inte vill gå till förskolan att vårdnadshavare påpekar att något är fel Pedagogerna förutsätter att Du som vårdnadshavare förmedlar Ditt barns upplevelser till förskolan. Vi pedagoger på förskolan tar signalerna på allvar! 6

7 Förskolans åtgärdande arbete Förskolans agerande när diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling uppstår: Pedagogen som upptäcker händelsen har samtal med barnet/barnen det berör, detta sker företrädesvis av ordinarie personal Pedagogen som har upptäckt händelsen för i första hand över information till berörda kollegor Vårdnadshavare informeras samma dag Pedagogen dokumenterar det som hänt, skriver konkret vad som hänt utan egna tolkningar, samt efter samtal med vårdnadshavare Förskolan följer upp händelser/händelserna genom observationer, dokumentationer och reflektioner tills diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling upphör Åtgärdsprogram upprättas Vid upprepad diskriminering, trakasseri eller kränkande behandling informeras förskolechef som tillsammans med förskolans pedagoger och elevvårdsteam 1 avgör vidare åtgärder. All personal inom förskolan har tystnadsplikt inom sekretesslagen. Personalen har även skyldighet att anmäla om de misstänker att ett barn far illa 2. 1 Elevvårdsteamet består av förskollärare och barnskötare från Guldsmedens Förskola och Häcklinge Förskola samt förskolechef. 2 Socialtjänstlagen 71 7

8 Förankring av planen Förskolechef ansvarar för att likabehandlingsplanen förankras i personalgruppen. Under 2011 kommer arbetsplatsträffar ägnas åt det. I första hand skall definition av begreppen i likabehandlingsplanen göras tydliga och implementeras för all personal. Därefter kommer en kartläggning av identifierade riskfaktorer sammanställas. Alla vårdnadshavare ska få möjlighet att ta del av likabehandlingsplanen. Uppföljning och utvärdering Förskolechef ansvarar för att planen utvärderas under hösten Genom dokumentationer och reflektioner skapas underlag för utvärdering. 8

9 Bilaga 1. Diskrimineringsgrunderna Kön Kvinnor, män och transsexuella kan anmäla könsdiskriminering. Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt lagen en individs nationella och etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en eller flera etniska tillhörigheter. Alla kan därför bli utsatta för etnisk diskriminering samer, romer, personer med svensk, somalisk, bosnisk etnisk tillhörighet och så vidare. Den etniska tillhörigheten bygger på självidentifikation. Det är alltså individen själv som definierar sin eller sina etniska tillhörigheter. Religion eller annan trosuppfattning Alla som har en religion eller en annan trosuppfattning omfattas av skyddet mot diskriminering, exempelvis muslimer, kristna, buddister och ateister. Funktionsnedsättning I diskrimineringslagen står att diskriminering som har samband med funktionshinder är förbjuden. Med det menas enligt lagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en människas funktionsförmåga. De kan bero på skador eller sjukdomar, som fanns vid födseln, har uppstått senare eller förväntas uppstå. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppet funktionsnedsättning. Funktionsnedsättning beskriver nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Det är alltså något som en person har, inte något som en person är. Diskrimineringsombudsmannen anser att ett funktionshinder snarare är något som uppstår i en miljö som ställer upp hinder för personer med funktionsnedsättning. 9

10 Funktionsnedsättning kan märkas mer eller mindre i olika situationer som till exempel allergier, dyslexi, hörsel och synskador med mera. Andra kan förväntas bli ett hinder i samhället i framtiden som till exempel HIV, cancer eller Multipel Skleros (MS). Graden av funktionsnedsättning har ingen betydelse. Du är alltså även skyddad av lagen även om du har en mindre omfattande funktionsnedsättning. Sexuell läggning Homosexuella, heterosexuella och bisexuella kan anmäla diskriminering som har samband med sexuell läggning. Könsöverskridande identitet eller uttryck I diskrimineringslagen står att diskriminering som har samband med könsöverskridande identitet eller uttryck är förbjuden. Med det menas personer med en könsidentitet eller ett könsuttryck som hela tiden eller periodvis skiljer sig från könsnormen, exempelvis transvestiter eller intersexuella. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck. Alla människor har könsidentitet och könsuttryck, inte bara transpersoner. Med könsidentitet eller könsuttryck menar Diskrimineringsombudsmannen en persons identitet eller uttryck i form av kläder, kroppsspråk, beteende eller annat liknande förhållande med avseende på kön. Ålder Alla människor, oavsett ålder, kan anmäla diskriminering som har samband med ålder. Källa: DO (Diskrimineringsombudsmannen) 10

11 Bilaga 2. Diskrimineringslagen och skollagen Nyheter i skollagen 2010 Den 22 juni 2010 beslutade riksdagen om en ny skollag, SFS 2010:800. Lagen trädde i kraft 1 augusti 2010 och ska tillämpas på utbildningar från och med den 1 juli På vuxenutbildningen kommer lagen att tillämpas från och med den 1 juli Bestämmelserna om åtgärder mot kränkande behandling som i nuvarande skollag, SFS 1985:1100 finns i kap. 14 a har i den nya lagen flyttats till kapitel 6. I 6 kap. 10 har införts en förtydligande avseende personalens skyldighet att informera rektor och huvudmannen: Lärare eller annan personal som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling är nu skyldiga att anmäla detta till rektorn. Rektorn är i sin tur skyldig att föra informationen vidare till huvudmannen. Målinriktat arbete 3 kap. 14 Diskrimineringslagen (2008:567) En utbildningsanordnare som bedriver utbildning eller annan verksamhet enligt skollagen ska inom ramen för denna verksamhet bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. 14 a kap. 6 Skollagen (1985:1100) Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. 11

12 Att förebygga och förhindra trakasserier och kränkande behandling 3 kap. 15 Diskrimineringslagen (2008:567) En utbildningsanordnare som bedriver utbildning eller verksamhet enligt skollagen ska vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att något barn eller någon elev som deltar i eller söker till verksamheten utsätts för trakasserier som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, eller för sexuella trakasserier. 14 a kap. 7 Skollagen (1985:1100) Huvudmannen ska se till att det vidtas åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan 3 kap. 16 Diskrimineringslagen (2008:567) En utbildningsanordnare som bedriver utbildning eller annan verksamhet enligt skollagen ska varje år upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, dels förebygga och förhindra trakasserier. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som utbildningsanordnaren avser att påbörja eller genomföra under det kommande året. En redovisning av hur de planerade åtgärder enligt första stycket har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. En skola vars likabehandlingsplan inte lever upp till diskrimineringslagens krav riskerar en form av böter ett vite. DO kan enligt 4 kap. 5 diskrimineringslag begära att Nämnden mot diskriminering förelägger skolan att vid vite fullgöra sin skyldighet. 12

13 Årlig plan 14 a kap. 8 Skollagen (1985:1100) Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som man avser att påbörja eller genomföra under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Skyldigheten att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier och kränkande behandling 2 kap. 7 Diskrimineringslagen (2008:567) Om en utbildningsanordnare får kännedom om att ett barn, en elev eller studerande som deltar i eller söker till utbildningsanordnarens verksamhet anser sig i samband med verksamheten ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier, är utbildningsanordnaren skyldig att utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra trakasserier i framtiden. 14 a kap. 10 Skollagen (1985:1100) Om huvudmannen eller personalen får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten, är huvudmannen skyldig att utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Publiceringsdatum: Källa: Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskola och skola ( 13