Tillsynsrapport 2014:16 Granskning av Polismyndigheten i Västmanlands län. Rikspolisstyrelsen

Transkript

1 Tillsynsrapport 2014:16 Granskning av Polismyndigheten i Västmanlands län med anledning av Polisens åtgärder i samband med räddningstjänst Rikspolisstyrelsen

2

3 Innehåll Innehåll Sammanfattning Inledning Uppdraget Granskningsgruppen Genomförande Metod Bakgrund Inledning Torsdagen den 31 juli 2014 dag Fredagen den 1 augusti 2014 dag Lördagen den 2 augusti 2014 dag Söndagen den 3 augusti 2014 dag Måndagen den 4 augusti 2014 dag 5 Eldstormen Tisdagen den 5 augusti 2014 dag Onsdagen den 6 augusti 2014 dag Torsdagen den 7 augusti 2014 dag Fredagen den 8 augusti 2014 dag Lördagen och söndagen den 9-10 augusti 2014 dag Vecka 33, augusti Vecka 34, augusti Särskilt om stabsverksamheten Frivilliginsatser Fakta om branden Rättslig reglering Sammanfattning Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) Förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor (FSO) Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Polisens planering, organisation och ledning vid särskilda händelser, RPSFS 2006:14, FAP Ordningslagen (1993:1617) Lagen (1980:578) om ordningsvakter Iakttagelser Bedömningar Definitioner och förkortningar Direktivet

4 Granskning av Polismyndigheten i Västmanlands län 4

5 Sammanfattning Sammanfattning Branden i Västmanland var av sådan omfattning och intensitet att det var en helt unik händelse med svenska mått mätt. Förloppet kan, ur ett polisiärt perspektiv, delas in i fyra skeden, skede ett, omfattar torsdagen den 31 juli till söndagen den 3 augusti, 2014 skede två, omfattar måndagen den 4 augusti, 2014 skede tre, omfattar tisdagen den 5 augusti, 2014 till dess den särskilda händelsen avslutas, skede fyra, omfattar tiden efter att den särskilda händelsen är avslutad. Under skede ett deltog Polisen i princip inte alls i insatsen. Händelsen, från Polisens sida, leddes av vakthavande befäl (vhbfl) och till förfogande fanns den ordinarie resursen. Sent under söndagskvällen tog vhbfl kontakt med polisledningen i syfte att få tillstånd att kvarhålla en extra polisresurs som beredskap om ett särskilt behov med anledning av branden skulle uppkomma. Denna begäran bifölls. Under skede två fattades det beslut om att branden skulle klassas som en särskild händelse. En anpassad stab inrättades därför i Västerås och en fältstab inrättades i Ramnäs. En polisinsatschef (PIC) utsågs och en särskild resurs avsattes för branden. Under måndagens eftermiddag utvecklades branden på ett sätt som var svårt att förutse, med ett förlopp som endast kan beskrivas som eldstorm. Den går från att betraktas som en normal skogsbrand till den största skogsbranden i landet i modern tid. Den egna resursen räckte inte till och biträde begärdes från närliggande polismyndigheter. Förstärkningsresursen anlände under kvällen. Under skede tre inrättades en fullskalig stab i Västerås. Det konstaterades ett behov av en nationell förstärkningsrörelse. En begäran om detta lämnades till Rikskriminalpolisen (RKP) och denna begäran bifölls. Länsstyrelsen övertog ansvaret för räddningsinsatsen och länsstyrelsens huvudort för ledningen av insatsen blev Ramnäs. Under skede tre planerades och genomfördes mottagandet av den nationella förstärkningsresursen. Under skede fyra utsågs lokala kontaktpoliser med ansvar att vara kontaktyta mot dem som drabbats särskilt hårt av branden. Dessa kontaktpoliser hade som huvuduppgift att se till att de drabbade kunde återvända under ordnade och värdiga former. De som arbetade inom ramen för den polisiära insatsen har i allt väsentligt genomfört sitt uppdrag på ett bra sätt. Polisen bedöms ha löst sina huvuduppgifter. Med tanke på det underlag som fanns tillgängligt hade dock beslut om särskild händelse kunnat fattas tidigare. Polisen borde också ha varit representerad i räddningsledarens strategiska stab i Ramnäs. Det finns också vissa brister i dokumentationen. 5

6 Granskning av Polismyndigheten i Västmanlands län 6

7 Inledning Inledning 1.1 Uppdraget Rikspolisstyrelsen beslutade den 16 september 2014 om direktiv till granskning av Polismyndigheten i Västmanlands län med anledning av åtgärder i samband med räddningstjänst. Granskningen har syftat till att undersöka de åtgärder, beslut och överväganden som Polismyndigheten i Västmanlands län gjort i samband med polisinsatsen. Granskningen har inte omfattat en bedömning av externa myndigheters insatser i samband med händelsen. Granskningen har inriktats mot myndighetens beslut om att inleda en särskild händelse och t.ex. organisering och ledning av den, uthållighetsplanering, vilka åtgärder som vidtagits för att planera och sörja för tillkommande polisförstärkning samt hur polismyndigheten avser att följa upp eller utvärdera den särskilda händelsen, förmåga att i samband med polisinsatsen genomföra trafikdirigering, evakuering av nödställda efter beslut av räddningsledaren, avspärrning av brandplatsen, förebygga och utreda brott och vara tillgänglig och synlig, förmåga att samverka med andra polismyndigheter (inklusive Rikskriminalpolisen), samt förmåga att samverka med andra berörda myndigheter och organisationer, i första hand den kommunala räddningstjänsten. 1.2 Granskningsgruppen Deltagare i gruppen har varit: Länspolismästaren Anders Kjaersgaard, granskningsledare, Polismyndigheten i Blekinge län, Chefen för Staben Juridik, Åsa Hasth, sekreterare, Polismyndigheten i Uppsala län, Kommissarien Benny Bengtsson, Polismyndig heten i Uppsala län, Polisintendenten Mats Lagerblad, Polismyndigheten i Dalarna. 7

8 Granskning av Polismyndigheten i Västmanlands län Genomförande 2.1 Metod Granskningsgruppen har besökt Polismyndigheten i Västmanlands län och intervjuat personer som på olika sätt deltagit i den aktuella händelsen. Gruppen har också tagit del av den dokumentation som upprättats vid polismyndigheten i samband med räddnings insatsen. Även viss genomgång av dokumentationen vid Länsstyrelsen i Västmanlands län har genomförts. 8

9 Bakgrund Bakgrund 3.1 Inledning Nedan beskrivs i stora drag händelseförloppet under branden. Informationen är hämtad från dokumentation av händelsen vid polismyndigheten och vid länsstyrelsen samt från de intervjuer som genomfördes vid granskningsgruppens besök i Västmanland. Beskrivningen gör inte anspråk på att vara uttömmande utan har som avsikt att ge en bild av händelseförloppet och av händelsens omfattning. 3.2 Torsdagen den 31 juli 2014 dag 1 Den 31 juli 2014 inkom ett nödsamtal till 112 som togs emot av SOS-centralen i Örebro. Samtalet kom från en person som befann sig på ett kalhygge i nordöstra Västmanland för att utföra markberedning. En gnista från markberedaren hade antänt marken runt maskinen. Uppringaren hade försökt att släcka själv med den utrustning som fanns i maskinen. Elden spred sig dock och snart uppskattades den yta som brann till 30x30 meter. Personen som larmade gav en exakt position från en egen GPS och en vägbeskrivning till platsen från Seglingsberg. Branden lokaliserades till ett område mellan Öjesjön och Långmossen, i gränsen mellan Västerås, Surahammars och Sala kommuner. Flera stationer larmades ut enligt larmplanen. Länskommunikationscentralen i Västerås informerades, men vidtog ingen vidare åtgärd. Personen som inledningsvis larmat om branden ringde sedan återigen till SOS och berättade att branden spred sig fort. Han undrade var brandbilarna var någonstans. Ytterligare en person ringde till SOS och berättade att det brann i skogen och mycket rök spred sig till följd av kraftig vind. Branden positionerades denna gång mer nordost än tidigare, men i samma område, nu på andra sidan Öjesjön mot byn Skenaren. Den första räddningstjänstenheten kom därefter fram till platsen. Det visade sig att denna inledningsvis kört fel på grund av att GPS-informationen avseende brandplatsen angavs med ett annat koordinatsystem än det som räddningstjänsten använder. En stund senare låg det dimma över hela Sala och branden hade eskalerat till 300x1000 meter. Brandflyget kallades upp och rapporterade två nya bränder c:a 300 meter söder om den stora brandhärden och uttryckte att det ser ut att ta sig ganska bra. Räddningstjänst från Mälardalens Brand och Räddningsförbund, MBR, (förbund för Västerås, Hallstahammar och Surahammar) och Sala-Heby bekämpade branden. Brandflyget rapporterade vidare att branden nu rasade på ett område om 400x1500 meter. Räddningsledaren inkom med en formell stödbegäran till Militärregion Mitt, MRM, om helikopter. Denna bifölls och på kvällen anlände en helikopter från Arlanda. Denna påbörjade ett släckningsarbete som varade i cirka en timme. SOS larmade tjänsteman i beredskap vid Länsstyrelsen i Västmanlands län och informerade om branden. Sent på torsdagskvällen var branden inte under kontroll. 3.3 Fredagen den 1 augusti 2014 dag 2 Helikoptrar från Försvarsmakten begärdes in. På morgonen anlände en s.k. superpuma från Luleå och påbörjade vattenbombning av elden. Personal från Stora Enso anlände och förstärkte räddningsarbetet. Räddningstjänsten uppgav vid denna tidpunkt att den för tillfället hade kontroll på branden men att detta snabbt kunde förändras. Räddningsinsatsen hade nu delats upp i två om råden och styrkor från räddningstjänsterna i Mälardalens Brand och Räddningsförbund och 9

10 Granskning av Polismyndigheten i Västmanlands län Sala-Heby ansvarade för respektive område. Insatsen leddes således, vid denna tidpunkt, av två räddningsledare från två olika kommunala räddningstjänstförbund. Branden hade nu spridit sig till ett område av 1500x1500 meter. Den synnerligen torra marken i kombination med blåst hade gjort branden utomordentligt svår att få bukt med. Röken från branden kunde observeras så långt bort som Tierp i Uppsala län. Under dagen togs den resurs som Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps har för skogsbrandsbekämpning i anspråk. Vid ett flertal tillfällen under denna dag erbjöd länsstyrelsen hjälp med samverkan, men räddningstjänsterna bedömde inte att behov av detta förelåg. Länskommunikationscentralen i Västerås var under dagen i kontakt med räddningstjänsten, som fortfarande bedömde insatsen som en vanlig skogsbrand. Räddningstjänsten begärde således ingen hjälp av polisen. En del nyfikna var dock i området för branden och försvårade släckningsarbetet, vilket renderade i en del polisiära insatser. Vid slutet av dagen gjorde räddningstjänsten bedömningen att det skulle röra sig om en längre insats och att trenden var ökande skada. Det fanns därför behov av mer resurser. 3.4 Lördagen den 2 augusti 2014 dag 3 På lördagsmorgonen bedömdes branden vara ungefär 3x1,5 km och vid 14-tiden på lördagen hade ytan ökat till 4x5 km. Boende kring den nordvästra delen av Öjesjön började under lördagsmorgonen evakueras från sina hem genom räddningstjänstens försorg. Räddningstjänsten hade, förutom de egna styrkorna, tre helikoptrar som kämpade mot branden. Under natten fick den också hjälp av ortens bönder, som transporterade vatten längs skogsvägarna. Vid slutet av dagen var sju helikoptrar i tjänst. Länsstyrelsen erbjöd att sammankalla USam, ett samverkansorgan i Västmanlands län för åtgärder vid krishantering, vilket räddningsledarna inte såg något behov av. Räddningstjänsten framförde under natten mot lördagen önskemål om att polisen skulle delta vid stabsmöte under lördag förmiddag. Detta fördes in i HR kopplat till en s.k. flaggning. Polisen skickade dock ingen representant med anledning av resursbrist. Brandröken spred sig över ett stort område och solen skymdes av röken i så gott som hela Dalarna. SOS Alarm fick ta emot ett väldigt stort antal telefonsamtal från oroliga. 3.5 Söndagen den 3 augusti 2014 dag 4 Räddningstjänsten begärde förstärkning från Eskilstuna, Köping och Strängnäs. En yta av 10x10 km stod vid denna tidpunkt i lågor. USam sammankallades och under dagen begärdes också förstärkning från utlandet i form av flygplan med skopa och ytterligare helikoptrar. Räddningstjänsten kontaktade Polisen och begärde hjälp med att förbereda evakuering av fem namngivna gårdar/platser/byar i sydöstra delen av brandområdet. Enligt räddningstjänsten spred sig nu branden okontrollerat och bedömningen var att evakuering borde ske inom de närmaste timmarna. Räddningsledaren beslutade att flytta ledningsplatsen till Ramnäs. Räddningstjänsten uppgav att de hade problem med flygplan och helikoptrar, som inte hade med branden att göra, i luftrummet. Räddningstjänsten framförde önskemål om att Polisen skulle ringa luftfartsverket och begära restriktionsområde i luftområdet ovanför branden. Polisen begärde restriktionsområde med en diameter av 6 km från brandens mittpunkt. Elden hade nu tagit sig igenom räddningstjänstens begränsningslinjer, vilket gjorde att det kunde bli aktuellt med evakuering av flera områden. Vhbfl kontaktade i detta läge polisledningen med en förfrågan om att få ta ut en resurs på övertid för att kunna sätta in vid branden om behov av detta skulle uppstå. Det beslutades att sex poliser skulle tas ut. 3.6 Måndagen den 4 augusti 2014 dag 5 Eldstormen Polisen fattade denna förmiddag beslut om särskild händelse och en anpassad stab inrättades. Information om detta lämnades till Rikskommunikationscentralen. Klockan kallade länsstyrelsen till ett USammöte angående branden. Ytterligare USam-möte hölls

11 Bakgrund Ett initialt personaluttag gjordes med polisinsatschef (PIC) plus fem poliser, under dygnets alla timmar. En fältstab upprättades i Ramnäs. Denna eftermiddag tog branden en kraftig vändning. Från att ha varit relativt lugn, även om den inte var under kontroll, så ökade vindstyrkan från sydost och branden spred sig med en hastighet av 30 meter per minut, vilket är det snabbaste uppmätta förloppet i Sverige någonsin. Räddningstjänsten upprättade brandgator, men elden hoppade över dessa och spred sig vidare. Räddningsledaren beslutade om evakueringar som påbörjades av Polisen. Självevakuering förekommer också och även räddningstjänsten utförde evakuering. Räddningstjänsten bedömde vid denna tidpunkt att detta var den värsta skogsbranden i området på 40 år och att det skulle komma att ta ytterligare några dagar innan branden var helt under kontroll. Den befintliga branden spred sig under eftermiddagen norrut och räddningstjänsten började för säkerhets skull att evakuera de boende i Gammelby. Polisen fanns på plats och evakuering skedde i ordnad form. Under kvällen evakuerades också boende i Ängelsberg och Västervåla. Kraftig vind gjorde att elden spred sig mot Virsbo, norrut mot Ängelsberg. Boende högg skogen runt husen för att stoppa elden och skapa brandgator. Information inkom om att folk flydde i panik från Hästbäck och Stabäck. Tågtrafiken i närheten av det drabbade området stoppades. Cirka begärde Polismyndigheten i Västmanlands län förstärkning av närliggande polismyndigheter. Polismyndigheten i Dalarna skickade tre patruller. Ytterligare ett USam-möte genomfördes under kvällen. Där framkom att man avsåg att bilda en evakueringsgrupp vid ledningsplatsen i Ramnäs. Polisrepresentation efterfrågades och polismyndigheten skickade en representant. Vägavstängningar beslutades och bemannades med polispersonal. Personalen fick i vissa fall mota bort folk som ville tillbaka in i området för att rädda djur och tillhörigheter. Vid räddningsledarens strategiska stab i Ramnäs konstaterades att det behövdes förstärkning och att det fanns behov av nationella resurser. Länsstyrelsen fick i samband med detta en formell förfrågan om den kunde skicka personal till Ramnäs för att bilda en samverkansstab tillsammans med berörda räddningstjänster. Detta bifölls och länsstyrelsen skickade personal med omedelbar verkan. Flygledare kallades in för att hantera den omfattande flygtrafiken runt branden. Prognosen var nu att branden kunde sprida sig till Norberg och att en evakuering av orten kunde komma att bli aktuell. Polisen tillsatte en kommunikatör till det gemensamma informationscenter som upprättats vid ledningsplatsen i Ramnäs. Branden spred sig fruktansvärt snabbt. Evakuering av boende kring Hörendesjön och Snyten förbereddes. Senare på kvällen lämnade polismyndigheten en ny lägesbild till Rikskommunikationscentralen med information om att ett äskande om resursförstärkning kunde komma att bli aktuellt. Samtidigt rustades med egna och regionala resurser för kommande dag för att kunna hantera en evakuering av Norberg. Vid länsstyrelsen fördes diskussioner om övertagande av kommunal räddningstjänst. Flera VMA (Viktigt meddelande till allmänheten) gick ut via Sveriges radio om att boende i Västervåla, Ängelsberg och vidare upp till gränsen vid väg 668 upp till Hästbäck och boende söderut ner till väg 256 till Hörnsjöfors, skulle utrymma sina fastigheter. Önskemål inkom nu från räddningstjänsterna i de berörda kommunerna att länsstyrelsen skulle ta över räddningstjänstansvaret. Länsstyrelsen tog över räddningsledningen och ny räddningsledare utsågs. Det formella beslutet dröjde dock till morgondagen. Beslut fattades om att inte evakuera Norberg under natten. 3.7 Tisdagen den 5 augusti 2014 dag 6 Under natten hade en person anträffats avliden och ytterligare en person var svårt skadad. Ett antal skogsarbetare hade varit instängda i branden och evakuerats med hjälp av helikopter. Polisiära resursförstärkningar hade anlänt från Uppsala, cirka 30 personer, och Stockholm, cirka 10 personer. Fler resursförstärkningar begärdes via Rikskommunikationscentralen som tog på sig rollen att samordna detta. 11

12 Granskning av Polismyndigheten i Västmanlands län Branden klassades nu som en riksangelägenhet. Under natten hade det blossat upp flera bränder. Läget var samtidigt stabilare än dagen innan till följd av att vinden hade mojnat. Branden spred sig fortfarande åt alla håll, men i lugnare tempo än under måndagen. Flera privatpersoner i Norberg lämnade sina hem på eget initiativ. Migrationsverket flyttade sina flyktingar från orten och Sundbo (SIS-hem) flyttade de intagna till häktet genom kriminalvårdens försorg. Vid de polisiära strategiska stabsmötena medverkade, förutom staben, länets närpolischefer, polisregion Bergslagen, vakthavande befäl i Uppsala och vakthavande befäl vid Rikskommunikationscentralen. Polisiära arbetsuppgifter under dagen bestod i att förbereda och planera för evakuering och registrering, hålla avspärrningarna samt underlätta för insatsen i stort. Risken för stölder och plundring av evakuerade områden uppmärksammades i detta skede och många oroliga hörde av sig till följd av detta. Det inkom bl.a. uppgifter om att individer skulle ha rört sig kring utrymda hus i Norberg. Riksnyheterna tog också upp frågan i sina sändningar. Oron för detta visade sig i efterhand vara obefogad då brottsligheten snarare halverades i området jämfört med motsvarande vecka tidigare år. Vattenbombplan från Frankrike anlände. Delar av Mälaren lystes av för båttrafik så att flygplanen ostört skulle kunna hämta vatten. En mobil Rakelstation begärdes in via MSB och installerades under dagen. Branden ställde till med stora problem för tågtrafiken, då ett flertal sträckor inte kunde trafikeras. Även biltrafiken drabbades hårt eftersom ett stort antal vägar var avstängda. Brandrök hade nu nått så långt norrut som Västerbottens inland, Kiruna och norska Mo i Rana. Tidigare hade Dalarna, Gävleborg och Åland rapporterat om rök. Under dagen föll lite regn över delar av brandområdet vilket underlättade arbetet något. 3.8 Onsdagen den 6 augusti 2014 dag 7 Genom VMA uppmanades alla inom området Västerfärnebo, Hästbäck, Ängelsberg och Virsbo att omedelbart lämna området eftersom vattenbombningen som utfördes i området var förenad med livsfara. Rikskommunikationscentralen beslutade om nationell förstärkning och en spridningsmodell varifrån resurserna skulle komma bifogades beslutet. Ett stort arbete började för polismyndigheten med mottagandet av de 80 poliser som skulle förstärka. Polisens kommenderingschef och biträdande kommenderingschef deltog vid räddningsledarens stabsmöte vid ledningsplatsen i Ramnäs. Där meddelade räddningsledaren att han ville ha någon från Polisens kommenderingsledning på plats vid stabsmötena kl och kl Då det behövdes fler operatörer till Polisens länskommunikationscentral skickades ytterligare en begäran om nationell förstärkning. 3.9 Torsdagen den 7 augusti 2014 dag 8 Vinden vände till västlig, vilket medförde att planeringen för evakuering påbörjades mot Salbohed och Västerfärnebo. Förhandling hölls denna dag mellan arbetsgivarsidan och OFR/P om arbetstidsförläggning enligt 22 i ASA. Parterna lämnade förhandlingen i enighet om att förlänga arbetspassens längd till 10 timmar och 30 minuter under perioden 8-17/ p.g.a. skogsbranden. Detta gällde även inkommenderad personal från andra myndigheter. För Polisen bestod nu arbetsuppgifterna främst av att hålla spärrplatser, totalt elva vid denna tidpunkt, och att genomföra sektorpatrullering. Under dagen slogs all telefoni ut p.g.a. ett åskoväder och all kommunikation måste gå via Rakel Fredagen den 8 augusti 2014 dag 9 Från och med denna dag fanns en organiserad nationell förstärkning på plats. Polismyndigheten i Västmanlands läns egen resurs tjänstebefriades därför i viss omfattning för att få vila. Dock besattes ledningsfunktioner som PIC, platschef m.m. med lokal personal. Under dagen skadades en polis förhållandevis allvarligt då hon blev påkörd av en mopedist som försökte ta sig förbi en spärrplats. Polisen påbörjade planering av arbetet med nästa skede, som kom att handla om att underrätta drabbade till fastigheter m.m. Tanken var i första hand att 12

13 Bakgrund det lokala närpolisområdet skulle ansvara för detta och utse kontaktpoliser för de drabbade Lördagen och söndagen den 9-10 augusti 2014 dag Det polisiära arbetet fortskred, framför allt med att hålla spärrplatser och att sektorpatrullera. Evakueringshotet kvarstod men var inte lika överhängande som tidigare Vecka 33, augusti 2014 Det polisiära arbetet denna vecka präglades av frågor om återvändande och kontakter med drabbade. Samverkan skedde i stor utsträckning med andra myndigheter. Arbetsuppgifterna bestod också i bevakning av vägar och fastigheter. Detta bedömdes vara förenat med stor fara då risken för fallande träd var överhängande. För att säkerställa att Polisens arbetsuppgifter kunde utföras på ett säkert sätt begärdes och bifölls under mån dagen den 11 augusti nationell resurs i form av helikopter för att användas i detta arbete. Den övriga nationella förstärkningsresursen trappades succesivt ner fram till söndagen Vecka 34, augusti 2014 I slutet av veckan avslutades den särskilda händelsen för Polisen. Vid länsstyrelsen planerades för efterarbete åtminstone året ut. Vidare arbetades med frågor om återvändande ur ett arbetsmiljöperspektiv för skogsägare m.fl., ekonomiska frågor m.m. Länsstyrelsen beslutade om att avlysa stora delar av det branddrabbade området, mot bakgrund av att det var förenat med livsfara att beträda detta. Efter beslut av Polisen gavs tillstånd att anlita förordnade ordningsvakter för att utföra bevakning av området Särskilt om stabsverksamheten Under händelseförloppet upprättades minst fyra olika staber med koppling till Polisen. I Västerås upprättades Polisens övergripande operativa stab som leddes av den polisiära kommenderingschefen. Denna stab upprättades i anpassad form den 4 augusti 2014 och i full skala dagen efter. I Ramnäs upprättades samma dag fältstaben där den polisiära insatschefen (PIC) ingick. I Ramnäs upprättades även räddningsledarens operativa stab samt räddningsledarens stab. I räddningsledarens operativa stab ingick PIC samt den polisman som räddningsledaren utsåg till chef för evakueringsgruppen. I räddningsledarens stab ingick ingen representant från Polisen. En polisman var initialt utsedd som kontaktperson mot räddningsledarens stab men denna polisman blev sedermera utsedd till chef för evakueringsgruppen. Polismannen ersattes inte i sin roll som kontaktyta mot räddningsledarens stab. Under slutet av veckan deltog den polisiära kommenderingschefen vid räddningsledarens stabsorientering vid två tillfällen per dag Frivilliginsatser Frivilligorganisationer stod för ett stort arbete i samband med räddningsinsatsen. Under lördagskvällen tog räddningsledaren kontakt med FRG, frivilliga resursgruppen, i Västerås kommun. Flera resursgrupper från närliggande kommuner aktiverades också efter hand. Uppgifterna som dessa utförde handlade mestadels om logistik, som leverans av mat, bränsle och utrustning. Frivilliga automobilklubben, FAK, ställde också upp med resurser och ett flertal företag och privatpersoner sponsrade arbetet med mat och förnödenheter Fakta om branden Brandens yta omfattade hektar (motsvarar c:a fotbollsplaner). Brandens omkrets uppgick till c:a 6 mil. 70 mil brandslang låg ute i terrängen (25 meter per del). Det skulle ta 10 år för på en man att hämta hem slangen. Skog för miljontals kronor förstördes. Ett 20-tal fastigheter brann ner. En person avled till följd av branden och ytterligare en skadades svårt. 13

14 Granskning av Polismyndigheten i Västmanlands län 14

15 Rättslig reglering Rättslig reglering 4.1 Sammanfattning Huvudregeln är att kommunerna ska ansvara för räddningstjänst inom kommunen vilket framgår av Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO). I Förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor (FSO) framgår dock att i fråga om omfattande räddningsinsatser får länsstyrelsen ta över ansvaret för räddningstjänsten i de kommuner som berörs av insatsen. I LSO framgår vidare att det vid varje räddningsinsats ska finnas en räddningsledare utsedd. Det är den myndighet som ansvarar för räddningstjänsten som utser räddningsledare. Denne räddningsledare har vid en räddningsinsats rätt att besluta om ingrepp i annans rätt, såsom exempelvis att spärra av eller utrymma områden eller bereda sig och medverkande personal tillträde till annans fastighet. En statlig myndighet, som exempelvis Polisen, eller en kommun är skyldig att med personal och egendom delta i en räddningsinsats på begäran av räddningsledaren. I FAP finns regler för Polisens hantering av händelser som är omfattande eller av så allvarlig natur att Polisen, för att kunna lösa sina uppgifter, måste planera, organisera och leda verksamheten enligt särskilda rutiner, en s.k. särskild händelse. De tillgängliga resurserna ska då ledas och organiseras i särskild ordning. Konkret innebär det bl.a. att ansvaret för ledningen av insatsen flyttas från det yttre befälet, eller en eventuell PIC, till en kommenderingschef, som inte befinner sig vid den aktuella händelsen. Till sitt stöd har kommenderingschefen en övergripande operativ stab som är bemannad enligt en särskild modell. Avsikten är bl.a. att säkerställa ledningen vid dessa typer av händelser och att ledningen inte ska störas av andra händelser som hanteras i linjeverksamheten. I samma FAP framgår att den nationella förstärk- ningsorganisationen vid behov kan tillkallas som polisförstärkning vid en särskild händelse i ett annat polisdistrikt. Det är den polismyndighet som tar emot polis- eller annan personalförstärkning som ska planera och sörja för den tilldelade personalens mottagande. Vidare framgår att det med polisiär riksangelägenhet avses en särskild händelse som berör väsentliga samhällsintressen eller som har en sådan riksomfattande karaktär eller internationell dimension att kravet på samordning mellan polismyndigheter eller mellan svenska och utländska myndigheter och organisationer är särskilt framträdande. I ordningslagen har länsstyrelsen getts möjlighet att i vissa fall meddela föreskrifter om förbud för allmänheten att vistas inom områden där det på grund av särskilda förhållanden kan vara en fara för människors liv eller hälsa att vistas. I Lagen (1980:578) om ordningsvakter finns regler om när den som förordnats som ordningsvakt får medverka till att upprätthålla allmän ordning. Vidare framgår att Polisen äger rätt att besluta om att ordningsvakter får finnas på plats i ett område för att upprätthålla allmän ordning och säkerhet där, om det finns ett särskilt behov av detta och det är av väsentligt betydelse från allmän synpunkt. 4.2 Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) I LSO finns regler om kommuners och statens skyldigheter angående räddningstjänst. I 1 kap 1 anges att bestämmelserna i lagen syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredställande och likvärdigt skydd mot olyckor. Med räddningstjänst avses enligt 1 kap 2 de rädd- 15

16 Granskning av Polismyndigheten i Västmanlands län ningsinsatser som staten eller kommunerna ansvarar för vid olyckor och överhängande fara för olyckor eller för att hindra och begränsa skador på människor, egendom eller miljö. I denna paragraf anges också vilka förutsättningar som ska vara uppfyllda för att en kommun eller staten ska vara skyldig att ingripa. De fyra kriterierna är behovet av ett snabbt ingripande det hotade intressets vikt kostnaderna för insatsen omständigheterna i övrigt Av 1 kap. 5 framgår att länsstyrelserna genom rådgivning och information ska stödja kommunerna i deras verksamhet enligt denna lag. Vidare framgår av 1 kap, 6 att kommunerna och de statliga myndigheter som ansvarar för verksamhet enligt denna lag ska samordna verksamheten samt samarbeta med varandra och med andra som berörs. Kommunens skyldigheter I 3 kap 7 stadgas att en kommun ska ansvara för räddningstjänst inom kommunen, om inte annat följer av 4 kap. 1-6 (dessa paragrafer innehåller regler om fjäll- och sjöräddningstjänst, efterforskning av försvunnen person m.m.). Kommunerna ska ta till vara möjligheterna att utnyttja varandras resurser för räddningstjänst. Enligt 3 kap. 16 ska det i en kommun finnas en räddningschef. Räddningschefen ansvarar för att räddningstjänsten är ändamålsenligt ordnad. Räddningschefen är räddningsledare men får utse någon annan som uppfyller de behörighetskrav som föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att vara räddningsledare. Berör en räddningsinsats mer än en kommuns område, ska länsstyrelsen eller länsstyrelserna bestämma vem som ska leda insatsen, om inte räddningsledarna från de berörda kommunerna själva har bestämt det. Om ledning av omfattande räddningsinsatser finns bestämmelser i 4 kap. 10. Av 4 kap. 10 framgår att i fråga om omfattande räddningsinsatser får regeringen föreskriva eller i ett särskilt fall besluta att en länsstyrelse eller annan statlig myndighet får ta över ansvaret för räddningstjänsten i en eller flera kommuner. Om en sådan myndighet har tagit över ansvaret utses räddningsledaren av denna myndighet. Ingrepp i annans rätt I 6 kap. 2 framgår bl.a. att om fara för liv, hälsa eller egendom eller för skada i miljön inte lämpligen kan hindras på något annat sätt, får räddningsledaren vid en räddningsinsats bereda sig och medverkande personal tillträde till annans fastighet, avspärra eller utrymma områden, använda, föra bort eller förstöra egendom samt göra andra ingrepp i annans rätt, i den mån ingreppet är försvarligt med hänsyn till farans beskaffenhet, den skada som vållas genom ingreppet och omständigheterna i övrigt. Sådana ingrepp får också göras av en nämnd som avses i 3 kap. 11 eller, i fråga om statlig räddningstjänst, av den myndighet som ansvarar för räddningstjänsten. Om länsstyrelsen eller annan statlig myndighet i enlighet med vad som sägs i 4 kap. 10 första stycket har tagit över ansvaret för den kommunala räddningstjänsten, får ingrepp göras av den myndigheten i stället för av den kommunala nämnden. I 6 kap. 7 stadgas vidare att en statlig myndighet eller en kommun är skyldig att med personal och egendom delta i en räddningsinsats på begäran av räddningsledaren. 4.3 Förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor (FSO) I 4 kap. 33 framgår bl.a. att om det fordras omfattande räddningsinsatser i kommunal räddningstjänst, får länsstyrelsen ta över ansvaret för räddningstjänsten i de kommuner som berörs av insatserna. Om räddningsinsatserna även innefattar statlig räddningstjänst, ska länsstyrelsen ansvara för att räddningsinsatserna samordnas. 4.4 Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Polisens planering, organisation och ledning vid särskilda händelser, RPSFS 2006:14, FAP Särskild händelse I 1 finns regler om Polisens hantering av händelser som är så omfattande eller av så allvarlig natur att Polisen, för att kunna lösa sina uppgifter, måste planera, organisera och leda verksamheten enligt särskilda rutiner. 16

17 Rättslig reglering Avsikten är bl.a. att säkerställa ledningen vid dessa typer av händelser och att ledningen inte ska störas av andra händelser som hanteras i linjeverksamheten. I 5 framgår att med särskild händelse förstås 1. en befarad eller i förväg känd eller inträffad händelse, som innefattar eller kan förväntas innefatta brott eller annan störning av den allmänna ordningen eller säkerheten, eller 2. ett visst evenemang, om händelsen eller evenemanget är eller förväntas bli så omfattande eller av så allvarlig natur att Polisen för att kunna lösa sina uppgifter måste organisera, leda och använda sina resurser i särskild ordning. I de allmänna råden till denna paragraf görs en ganska tydlig uppräkning av vilka typer av situationer och händelser som kan hänföras till en särskild händelse. I 8 framgår att om något inträffar som polismyndigheten betecknar som en särskild händelse, ska myndigheten i ett särskilt beslut ange att en särskild händelse har inträffat. I 12 stadgas att ledningen av en polisinsats vid en särskild händelse utövas genom 1. strategisk ledning, 2. övergripande operativ ledning och 3. minutoperativ (taktisk) ledning och ska på varje ledningsnivå innefatta den process för förberedelse, genomförande och avveckling som krävs för att uppställda mål ska uppnås. I 14 framgår bl.a. att om inte annat har bestämts i det enskilda fallet, har kommenderingschefen under länspolismästaren ansvaret för den övergripande operativa ledningen. I de allmänna råden i dessa föreskrifter framgår bl.a. att vid omfattande polisinsatser bör kommenderings- och polisinsatschefer biträdas av ett behovsanpassat ledningsstöd. För ändamålet bör till stöd för kommenderingschefen inrättas en ledningsstab och för polisinsatschefen en fältstab. I ledningsstaben ingår, om det inte i det enskilda fallet bedöms vara uppenbart obehövligt, representant för utredningsverksamheten. Polisiär riksangelägenhet I 6 framgår att med polisiär riksangelägenhet avses i denna författning en särskild händelse som berör väsentliga samhällsintressen och som har en så omfattande eller internationell karaktär att kravet på samordning mellan polismyndigheter eller mellan svenska och utländska myndigheter och organisationer är särskilt framträdande. Polisförstärkning Vad avser behov av förstärkning vid större händelser framgår i 7 att den nationella förstärkningsorganisationen består av poliser som är anställda vid polismyndigheterna i Stockholms län, Västra Götaland och Skåne, som är utbildade i särskild polistaktik, SPT, och som vid behov kan tillkallas som polisförstärkning vid en särskild händelse i ett annat polisdistrikt. I 18 stadgas att frågor om polisförstärkning regleras dels i 3 kap. 10 och 11 polisförordningen (1998:1558), dels i 8 10 förordningen (1989:773) med instruktion för Rikspolisstyrelsen. I 19 stadgas vidare att en polismyndighet som tar emot polis- eller annan personalförstärkning ska planera och sörja för den tilldelade personalens mottagande, exempelvis i fråga om inkvartering, förplägnad, erforderlig utrustning, förberedelser och utbildning m.m. I 21 framgår att Rikspolisstyrelsen beslutar enligt 10 andra stycket förordningen (1989:773) med instruktion för Rikspolisstyrelsen på begäran av en polismyndighet om polisförstärkning som avser personal i den nationella förstärkningsorganisationen. En begäran om förstärkning enligt första stycket ska göras av berörd polischef till Rikskriminalpolisen genom det vakthavande befälet vid Rikskommunikationscentralen. 22 stadgar att i en begäran som avses i 21 ska anges grunden för framställningen, förstärkningspersonalens arbetsuppgift och efterfrågad kompetens (nivå), ledningsförhållandena vid polisinsatsen samt vem som är kontaktperson vid polismyndigheten. 4.5 Ordningslagen (1993:1617) I 11 denna lag framgår att regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, en länsstyrelse får, om det på grund av särskilda förhållanden behövs för 17

18 Granskning av Polismyndigheten i Västmanlands län att skydda människor mot fara för liv eller hälsa, meddela föreskrifter för viss tid eller tills vidare om förbud mot att vistas inom skade- eller riskområden, rasområden, gruvområden, skjutfält eller skjutbanor eller liknande områden. 4.6 Lagen (1980:578) om ordningsvakter I 1 framgår att i enlighet med vad som föreskrivs i denna lag får den som inte är anställd som polisman förordnas att som ordningsvakt medverka till att upprätthålla allmän ordning. I 2-2 b framgår vid vilka typer av sammankomster och tillställningar ordningsvakter får förordnas att tjänstgöra. I 3 stadgas vidare att om det finns ett särskilt behov och det är av väsentlig betydelse från allmän synpunkt, får ordningsvakter förordnas även i annat fall än som avses i 2-2 b. 18

19 Iakttagelser Iakttagelser Branden i Västmanland var av en sådan omfattning och en sådan intensitet att det inte rimligen kunde förutses av någon. Brandförloppet, och då främst under eftermiddagen den 4 augusti 2014, var av en sådan karaktär att det var unikt för svenska förhållanden. Det finns en omfattande dokumentation i ärendet. Dock är dokumentationen, förutom händelserapporten (HR), begränsad vad avser tiden före den 5 augusti. Som exempel kan nämnas att beslut om särskild händelse togs på förmiddagen den 4 augusti. Dokumentation av stabsmöten påbörjades dock först dagen efter. Polisinsatschefen (PIC) påbörjade sin dokumentation den 7 augusti. Beslutet om särskild händelse är väldokumenterat och innehåller även ett beslut i stort. Under de första dygnen ansvarade vakthavande befäl för den polisiära insatsen och detta gjordes inom ramen för den befintliga polisresursen. Av HR framgår att Polisen inte har deltagit aktivt i insatsen under denna period. Det framgår också att Polisen inte haft någon resurs att skicka till ett stabsmöte som räddningstjänsten framfört önskemål om att Polisen skulle delta vid. Med facit i hand kan konstateras att det i HR finns information som talar för att ett beslut om en särskild händelse skulle kunna ha fattats tidigare. I Ramnäs upprättades tre staber, polisens fältstab, räddningsledarens operativa stab samt räddningsledarens strategiska stab. Polisen var endast representerad i två av de tre staberna vilket medförde utmaningar i samarbetet. Även om den polisiära kommenderingschefen sedermera deltog i stabsorienteringarna i räddningsledarens stab så tycks detta inte ha varit en tillräcklig ersättning för ett deltagande i stabsarbetet. Polisen tappade härmed möjlighe- ten att delta i och påverka beslutsprocessen och fick istället ikläda sig en roll som informationsmottagare och verkställare av redan fattade beslut. Då Polisen inte får möjlighet att framföra synpunkter inför ett beslut, eller föra en diskussion om hur det beslutade ska utföras, ligger det i farans riktning att räddningsledaren inte endast beslutar om vad polisen ska genomföra utan också hur dessa arbetsuppgifter ska utföras. Det finns exempel på detta vid skogsbranden som i viss mån försvårade polisens arbete. Polisen har exempelvis, efter räddningsledarens order, skyldighet att genomföra evakuering och därtill erforderlig katastrofregistrering. Vid något tillfälle utförde räddningstjänsten själv evakuering och vid något tillfälle genomfördes arbetet gemensamt med polisen. Någon samlad och tillförlitlig dokumentation över vilka personer som evakuerats skapades därför aldrig. Vidare fattades beslut om avspärrningar i brandområdet. Dessa avspärrningar är Polisen skyldig att upprätthålla. De beslutade avspärrningarna följde dock inga naturliga avgränsningar, såsom vägar, sjöar e.d. utan utgjordes av en linje mitt i naturen. Det är oerhört svårt för Polisen att upprätthålla sådana avspärrningar och därutöver kunna lagföra eventuella överträdelser av dessa. Vissa order från räddningsledaren uppfattades dessutom som motsägelsefulla av polispersonalen, t.ex. avspärrat område med undantag av boende. Hur ska Polisen agera då en person uppger sig bo inom området, men inte är skriven där? Problemet försvårades naturligtvis av att poliserna som upprätthöll avspärrningarna inte hade lokal förankring, utan tillhörde den nationella förstärkningen. Detta ledde till köer vid spärrplatser och en hel del irritation hos allmänheten. En ytterligare komplikation som har samband med ovanstående är att det fanns två brottsplatser inom 19

20 Granskning av Polismyndigheten i Västmanlands län brandområdet. Brottsplatser ägs per definition av Polisen. Polisen måste därvid äga rätt att besluta om eventuella avspärrning runt dessa och exempelvis beslut om huruvida fordon kan flyttas eller om skadereglerare kan medges tillträde till platsen. Med anledning av att Polisen saknade representation vid räddningsledarens strategiska stab fördröjdes i vissa fall väsentlig information till Polisen. Det finns exempel där polismän med ansvar för en spärrplats fick information om att förhållandet vid spärrplatsen hade förändrats genom beslut av räddningsledaren först efter att informationen presenterats i media. Det är i sammanhanget värt att notera att den kommunal räddningstjänsten och Polisen i vissa avseenden har olika principer vid ledning av en händelse. Räddningsledarens och PIC har i princip samma beslutsbefogenheter för respektive myndighet vid en ordinär händelse. Om händelsen däremot klassas upp till en särskild händelse inom Polisen, förändras dess ledningsförhållanden. Räddningsledaren har fortfarande samma befogenhet, medan PIC:s befogenhet härmed har begränsats. Från och med nu finns en polisiär kommenderingschef som äger de polisiära besluten. Detta är ett förhållande som bör uppmärksammas, både av Polisen och av räddningstjänsten. När det vid den aktuella branden stod klart för räddningsledaren att PIC inte hade fullt mandat, ansåg räddningsledningen att polisen inte hade rätt representation på plats. Inledningsvis fanns en brist på kartmaterial men under insatsens gång togs ett omfattande kartmaterial fram. Vid en händelse som denna kan dock konstateras att förutsättningarna för exempelvis avspärrningar snabbt kan ändras och ett behov av snabb distribution av nya kartor med de nya förutsättningarna markerade på uppstår. Det är då viktigt att de kartor som distribueras till polispersonalen är märkta med tidsnummer, så att det inte uppstår tveksamhet om vilken karta som är aktuell. Branden spred sig snabbt och över ett så stort område att en total avspärrning av området förefaller praktiskt omöjligt. De spärrplatser som upprättades ter sig rimliga med tanke på de förutsättningar som fanns. Polisen förberedde sig på att en större evakuering skulle beslutas och genomföras. Dock blev det så att evakuering endast genomfördes i mindre omfattning. Registrering av evakuerade och drabbade på andra sätt fungerade inte helt tillfredställande. Lösa lappar, telefon m.m. användas för att lämna information till LKC-operatörer som förde in uppgifterna i ett excel-blad. Dokumentationen upplevdes inte som heltäckande och framstod som osäker redan då den upprättades. Ett skäl till detta är avsaknaden av ett nationellt registreringsverktyg. Detta förhållande kommer att rättas till vid årsskiftet då ett nytt nationellt koncept för katastrofregistrering Disaster Involved Registration (DIR) kommer att tas i bruk. Polispersonal befann sig bara i undantagsfall inne i det avspärrade området. När så ändå skedde föregicks detta alltid av en kontakt med räddningstjänsten som gjorde bedömningen om det var säkert eller inte. Endast då det bedömdes som helt säkert fattades beslut om att polispersonal fick beträda avspärrat område. Bedömningarna gjorde i varje enskilt fall vilket är bra men varken beslut eller gjorda bedömningar dokumenterades vilket är en brist. När räddningsinsatsen var avslutad beslutade länsstyrelsen att avlysa området enligt 3 kap 11 ordningslagen. Inom vissa områden användes ordningsvakter för bevakning enligt förordnande enligt 3 lagen om ordningsvakter vilket bedöms vara en bra lösning. Radiosambandet (RAKEL) fungerade bra under insatsen. Utredningsarbetet startade så snart det var möjligt med tanke på de förutsättningar som fanns. Aktuella platser dokumenterades i möjligaste mån både före och efter det att branden dragit fram. Utredningsarbetet bedrevs inom den befintliga resursen och avsåg främst att utreda eventuella brott i samband med brandens uppkomst samt arbetsmiljöbrott i samband med att en person avled och en skadades svårt när de vid lastning av timmer överaskades av eldstormen. Mottagandet av den stora förstärkningsresurs som kom till Västmanland var en stor utmaning som hanterades på ett bra sätt. En omfattande logistik krävdes och såväl planering som genomförande fungerade bra. Kontakterna mellan polismyndigheten och Rikskriminalpolisen bedöms också ha fungerat bra. Lokala kontaktpoliser med uppdrag att hålla kontakt med de drabbade utsågs, vilket uppfattades som mycket positivt av alla inblandade. 20

21 Iakttagelser Händelsen krävde stora insatser från Polisen. Ett särskilt avtal om avvikelse från arbetstidsavtalet upprättades mellan polismyndigheten och de fackliga organisationerna. Alla medarbetares engagemang var stort och en stor framgångsfaktor i arbetet. polismyndigheten har planerat för att göra en egen uppföljning av händelsen. Med tanke på att Rikspolisstyrelsen beslutade om denna nu genomförda granskning har polismyndigheten avvaktat med sitt genomförande. Polismyndigheten kommer att göra en förnyad prövning av behovet av en egen uppföljning när granskningsrapporten är klar. 21

22 Granskning av Polismyndigheten i Västmanlands län Bedömningar Om det finns anledning att anta att en händelse kan eskalera bör beslut om särskild händelse fattas i ett så tidigt skede som möjligt. Om Polisen inte leder insatsen, men har skyldighet att utföra arbete i samband med denna, bör Polisen vara representerad i den ansvariga ledningens strategiska stab. Detta för att få del av fattade beslut, men också för att ges möjlighet att framföra synpunkter inför beslut som rör det polisiära arbetet. Det är av största vikt att ett nationellt verktyg för katastrofregistrering kommer på plats. Räddningstjänsten och Polisen måste ha insikt i de olika ledningsförhållanden som gäller för respektive verksamhet vid en större händelse. Av händelsen att döma tar det cirka två dygn för den nationella förstärkningsorganisationen att komma på plats från det att den har begärts. Under denna tid måste den lokala resursen, med hjälp av den regionala, kunna hålla ut. Att ta emot en sådan antalsmässigt stor resurs kräver omfattande logistik, vilket fungerade väl i samband med denna händelse. Dokumentation av händelsen och av fattade beslut är av utomordentligt stor vikt. Även beslut som inte fattas av den egna organisationen, men som påverkar arbetet, bör dokumenteras. Dokumentation, t.ex. kartor och beslut, som distribueras till Polisens yttre personal ska förses med tidsnummer, TNR, så att alla enkelt kan se vilken information som är den senaste. Kommunikation, och verktyg för detta, måste fungera och komma på plats så tidigt som möjligt. Det tekniska, såsom RAKEL och telefoni, måste fungera. Dessutom måste kommunikatörer snabbt utses för att omhänderta det stora informationsbehov som finns hos media och allmänhet. Polismyndigheten i Västmanlands län har utsett särskilda kontaktpoliser för de drabbade, vilket har visat sig vara uppskattat och har utgjort ett framgångskoncept i efterarbetet av branden. 22

23 Definitioner och förkortningar Definitioner och förkortningar FSO Förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor LSO Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor MBR Mälardalens Brand och Räddningsförbund MRM Militärregion Mitt OL Ordningslagen (1993:1617) PIC Polisinsatschef TNR Tidsnummer. Det är ett militärt sätt att identifiera ett meddelande från en avsändare till en mottagare. Tidsnumret, som är sexställigt, består av dagens datum samt klockslaget då meddelandet skrevs, t.ex , vilket betyder tisdag 5 aug, kl USam I Västmanlands län finns ett avtal om samverkan för åtgärder vid krishantering, även kallat USam-avtalet. Avtalet syftar till att åstadkomma en effektiv samverkan vid krissituationer. Parterna i avtalet är samtliga kommuner i Västmalands län, Landstinget Västmanland, Sveriges Radio Västmanland, Södra Dalarnas Räddninstjänstförbund, Mälardalens Brand och Räddningsförbund, Västra Mälardalens kommunalförbund och Länsstyrelsen i Västmanlands län. Vhbfl Vakthavande befäl 23

24 Granskning av Polismyndigheten i Västmanlands län Direktivet 24

25 Direktivet 25

26 Granskning av Polismyndigheten i Västmanlands län 26

27 Utgivare Rikspolisstyrelsen Produktion Polisens verksamhetsstöd, Informationsenheten Beställning Rikspolisstyrelsen Kundcentrum, telefon Diarienr. A /2014 Upplaga 300 ex Tryck RPS Tryckeri, Stockholm, 2014 Grafisk form Citat Foto Rikspolisstyrelsen

28 polisen.se