MSB ansvar och vidtagna åtgärder under skogsbranden i Västmanland
|
|
- Lovisa Isaksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 FAKTA MSB ansvar och vidtagna åtgärder under skogsbranden i Västmanland Allmänt MSB uppgift och ansvar vid olyckor och kriser MSB:s uppgifter och ansvar för samordning och stöd vid olyckor och kriser, dvs. åtgärder som aktualiseras under en olycka eller en kris, regleras i instruktionens Enligt 7 första stycket ska MSB ha förmågan att bistå med stödresurser i samband med allvarliga olyckor och kriser samt stödja samordningen av berörda myndigheters åtgärder vid en kris. MSB ska se till att berörda aktörer vid en kris får tillfälle att 1. samordna krishanteringsåtgärderna 2. samordna information till allmänhet och media 3. effektivt använda samhällets samlade resurser och internationella förstärkningsresurser 4. samordna stödet till centrala, regionala och lokala organ i fråga om information och lägesbilder. När det gäller Sveriges möjlighet att begära stöd från EU är det, enligt instruktionens 9, MSB som är den myndighet som är behörig att begära bistånd från ERCC 2. Enligt paragrafens tredje stycke ska MSB före ett beslut om att begära bistånd informera Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) om de åtgärder myndigheten avser att vidta. 1 Förordning (2008:1002) med instruktion för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. 2 EU:s Emergency response and coordination centre. Sida 1/5
2 För att fullgöra MSB:s operativa uppdrag är myndighetens arbete organiserat på tre olika sätt, nämligen genom linjeorganisationen, beredskapslagda funktioner och genom särskild organisation. Samtliga organisationsformer är flexibelt skalbara och kan anpassas efter rådande händelseutveckling. De flesta operativa händelser hanteras genom linjeorganisationen. För att kunna genomföra myndighetens tidskritiska leveranser har MSB tio beredskapslagda funktioner, varav en är stöd till räddningstjänst. Beredskapslagda funktioner säkerställer tidskritiska leveranser dygnet runt. Om händelsen är så omfattande eller allvarlig att MSB:s resurser måste organiseras, ledas och användas på särskilt sätt kan en särskild organisation etableras med fokus på hantering av händelsen under en begränsad tid. Vid händelser har TiB (tjänsteman i beredskap) till uppgift att initiera åtgärder och samordna MSB:s inledande arbete tills ansvarig chef tar över. MSB:s roller under insatsen i Västmanland MSB hade flera roller under insatsen. Till en början var uppgiften framför allt att bistå med materiel för skogsbrandsbekämpning. Sju skogsbrandsdepåer tillhandahölls varav de första begärdes redan på fredagen den 1 augusti. Ytterligare materiel som en mobil basstation och annan utrustning för Rakel, släckmateriel och IT-utrustning tillkom efterhand. MSB bistod också som resursmäklare både för inhemskt stöd och för de utländska flygresurserna. Vid 14-tiden på söndagen den 3 augusti bad räddningsledningen MSB:s TiB att undersöka möjligheterna att få stöd från EU med skopande skogsbrandsflygplan. Underlag till en sådan förfrågan bereddes inom MSB i dialog med Försvarsdepartementet. En formell förfrågan ställdes under söndagskvällen till ERCC i Bryssel. Det första erbjudandet, två stycken skopande plan från Italien, blev accepterat runt midnatt. Två personer från MSB åkte till Ramnäs under måndagen den 4 augusti dels som expertstöd, dels som länk mellan räddningsledaren och MSB (detta efter ett samtal mellan MSB och Mälardalens brand- och räddningsförbund, MBR). Från början hamnade MSB:s två representanter som en resurs till räddningsledaren. Rollen renodlades från den 8 augusti till att utgöra MSB:s samverkansfunktion med uppgift att företräda MSB gentemot räddningsledningen och att samordna MSB:s olika stöd, som under händelsen utgjordes av bland annat materiellogistiker, samordnare för flygplanen/värdlandsstöd (HNS), skogsbrandexpert, metodstöd avseende geografiskt områdesansvar, GIS-ingenjörer och kommunikatörer samt Rakel- och sambandsstöd. Samverkansfunktionen blev MSB:s representant vid stabsgenomgångarna i Ramnäs. Stödet avseende den operativa inriktningen och dimensioneringen av själva insatsen gällde till exempel tillsatsmedel i släckvattnet och dimensionering av släckvatten, analys av tänkbara brandspridningsscenarier och strategiska inriktningar (exempelvis att hålla begränsningslinjerna med mindre personal, minska sårbarheterna i vattenförsörjningen, sträva mot öppen seriekörning av pumpar) samt identifiera områden där branden gått på djupet och där vätmedel var lämpligt för att nå effekt. Övrigt stöd var informationssamordning med gemensam FAQ och krisinformation. MSB:s webbplats krisinformation.se blev en viktig förmedlare av information eftersom den har betydligt större kapacitet än såväl länsstyrelsens som kommunernas hemsidor. Då länsstyrelsens egen webbplats gick ner pga. av det stora trycket från allmänheten, utgjorde krisinformation.se reserv webb och ersatte länsstyrelsens egen webb. För detta stöd tillhandahöll MSB en webbredaktör dygnet runt under ett par dygn. Information till media, stöd till länsstyrelsen vid övertagandet av ansvaret för kommunal räddningstjänst samt förmedling av kontakter mellan olika myndigheter, var andra uppgifter. Sida 2/5
3 Samverkan skedde primärt med räddningsledningen och länsstyrelsen samt därtill med alla övriga organisationer på stabsgenomgångarna. MSB arrangerade flera nationella samverkanskonferenser. Den första nationella samverkanskonferensen genomfördes 5 augusti. Syftet var att ge Länsstyrelsen i Västmanland möjlighet att gå ut nationellt och be om hjälp. Den 6 augusti togs skogsbranden upp vid den ordinarie regelbundna nationella samverkanskonferensen. Den 12 och 26 augusti skedde samverkanskonferenser med fokus på stöd till drabbade och anhöriga. Ytterligare en konferens genomfördes den 28 augusti som stöd till Länsstyrelsen i efterarbetet. Därtill genomförde MSB elva informationssamordningskonferenser för att samordna bland annat frågor och svar som förmedlades till allmänheten via krisinformation.se och sociala medier, samt media. MSB hanterade också ett stort antal medieförfrågningar och gav under detta inledande skede en rad intervjuer företrädesvis av experter på skogsbrand och räddningstjänst. För att underlätta samordningen och skapa en samlad bild av läget bidrog MSB med satellitbilder och GIS-stöd. Tjänsten Copernicus EMS aktiverades den 4 augusti, vilket gav tillgång till satellitunderlag i form av fjärranalyser. GIS-stödet från MSB innehöll olika delar. Under den första fasen handlade stödet om att översätta de fysiska kartorna som användes av räddningsledningen till digitalt format, vilket underlättade distribution av kartunderlagen via hemsidor och andra medier. Efter ett tag fanns det en mängd olika kartunderlag som beskrev händelsen, då skapades en karttjänst som samlade all information i en interaktiv karta på webbplatsen krisinformation.se. Karttjänsten hade som syfte att göra det enkelt för allmänheten att hitta den information som efterfrågades. Räddningsledningen efterfrågade även ett anpassat GIS-stöd, vars syfte skulle vara att förbättra möjligheten för dem att se aktuellt läge i det drabbade området. För att tillgodose detta behov utvecklades ett fältinventeringssystem som gjorde det möjligt att inventera resurser ute i fält, som sedan sammanställdes på en karta för räddningsledningen. Exempel på saker som inventerades var yttre gräns för brandområdet, säkrade vägar, slangar och fastigheter. Systemet användes även under lång tid i eftersläckningsarbetet. I syfte att stödja kommunikationen gjorde MSB redan den 4 augusti en belastningskontroll av kapaciteten i befintliga Rakelbasstationer i området. Under följande dagar uppgraderades tre basstationer. Då det fanns uppgifter om att två av Rakel basstationer var hotade av branden satte MSB Rakels mobila basstation i beredskap nära brandområdet. Den behövde dock aldrig användas. MSB ställde dessutom 63 Rakelmobiler till förfogande för insatsen. MSB genomförde även ett antal observatörsinsatser med anledning av skogsbranden i Västmanland. De första observatörerna var på plats den 5 augusti och därefter deltog i olika omgångar flera observatörer under den tid räddningsinsatsen varade och det inledande återställningsarbetet bedrevs. Totalt var ett 70-tal medarbetare från MSB inblandade i arbetet med att organisera stödet till räddningsinsatsen, stödja kommunikationsarbetet och stödja länsstyrelsen i sitt geografiska områdesansvar. Ersättningar till de som deltog i arbetet med skogsbranden i Västmanland MSB medverkade även i efterarbetet av skogsbranden i Västmanland. En viktig del i det arbetet var att administrera utbetalning av ersättningar för kommunernas kostnader i samband med branden. Regeringen beslutade i augusti 2014 att MSB, utöver det årliga ramanslaget, fick disponera ytterligare 250 miljoner kronor för att täcka kostnader för den kommunala räddningstjänsten under skogsbranden. Detta för att kommunerna så lite som möjligt skulle behöva ligga ute med kostnader som staten ska ersätta. MSB:s utökade anslagsram avsåg endast de kostnader som har direkt koppling till räddningsinsatsen både före och efter länsstyrelsens övertagande av ansvaret för räddningsinsatser. Under hösten 2014 har MSB direkt betalat kostnaderna för bland annat de internationella specialplanen, helikopterkostnader och kostnader för räddningsledningens inkvartering vid Ramnäs. Sida 3/5
4 Såväl drabbade som hjälpande kommuner har fått ansöka och rekvirera ersättning från MSB för de kostnader de haft till följd av räddningsinsatsen. Enskilda såväl företag som privatpersoner som deltagit i räddningsinsatsen har ansökt om ersättning hos länsstyrelsen i Västmanland som sedan rekvirerat medel från MSB för de kostnader som varit direkt hänförliga till räddningsinsatsen. Totalt har 88 kommuner och räddningstjänstförbund beviljats ersättningar. Exempel på MSB:s förebyggande och förberedande åtgärder ffinformationssystemet Brandrisk Skog och Mark erbjuder brandrisk-prognoser och uppgifter om väder, i första hand för räddningstjänst och länsstyrelser. Informationen är ett stöd i beslut om t.ex. vilken brandrisk som råder i området och möjliggör för kommuner att identifiera när det är dags att utfärda eldningsförbud. Tjänsten, som levereras av SMHI, är finansierad och beställd av MSB. fflänsstyrelserna har ansvaret för att beställa skogsbrandsflyg och kan söka ekonomisk ersättning för det från MSB. MSB ansvarar för riktlinjer för skogsbrandsflyget. I dessa anges exempelvis att om 50 % eller mer av ett område har brandrisk 5 eller 5E rekommenderas två flygningar per dygn. ffmsb har fjorton skogsbrandsdepåer som förstärkningsresurser, i samband med skogsbranden i Västmanland användes sju av dessa. Depåerna omplaceras beroende på bedömt behov för snabb leverans av material, exempelvis i samband med extrem torka. Nationella risk- och förmågebedömningar I den första riskbedömningen (Ett första steg mot en nationell riskbedömning, 2011) pekar MSB på omfattande skogsbrand som en av 24 nationella risker. Där står att läsa: I Sverige inträffar varje år cirka bränder i skog och mark. En till två gånger per decennium har Sverige haft somrar med omfattande skogsbränder. Ett varmare klimat kan medföra att säsongen för brand i vegetationen förlängs, liksom att det geografiska utbredningsområdet riskerar att bli större än idag. Skogsbrändernas antal kan då komma att öka. Antalet dagar med hög risk för skogsbränder förväntas öka framför allt i södra Sverige. Kommuner har rätt till ersättning från staten för kostnader för en räddningsinsats som överstiger en självrisk motsvarande 0,02 procent av kommunens skatteunderlag. I de följande tre nationella risk- och förmågebedömningar 2012, 2013 och 2014, inkluderas skogsbrand under riskkategorin naturhändelser och skogsbrand beskrivs också i ett bredare sammanhang som en av flera möjliga konsekvenser i exempelvis risken långvarig värmebölja. Medvetenheten om skogsbrandsfaran är således manifesterad i konkreta förberedande och förebyggande åtgärder. På finns fler exempel. Där finns också ett antal handböcker lätt tillgängliga för den som vill lära sig mer om skogsbränder och systematiskt arbete för att ta fram skogsbrandsplaner. MSB:s utökade anslagsram avsåg endast de kostnader som har direkt koppling till räddningsinsatsen både före och efter länsstyrelsens övertagande av ansvaret för räddningsinsatser. Sida 4/5
5 Tidslinjal för MSB åtgärder (SOS Alarm tog emot det första larmet om skogsbranden kl den 31 juli) DATUM ÅTGÄRD 31/7 MSB:s omvärldsbevakare noterar branden som en bland flera pågående skogsbränder. Just denna beskrivs som svårsläckt. 1/8 MSB får begäran om stöd med förstärkningsresurser från våra skogsbrandsdepåer. En modul skickas omedelbart. MSB informerar Svenska Kraftnät som har en kraftledning i närheten av branden. Chefer inom MSB informeras om händelsen via SMS. 2/8 Efter begäran skickas ytterligare en modul från MSB:s skogsbrandsdepåer. Direkta kontakter med räddningsledningen om resursfrågor. 3/8 Räddningsledarna begär och får ytterligare stöd från skogsbrandsdepåerna. MSB har kontakt med DSB i Norge om stöd. MSB begär internationellt stöd via ERCC. Italien erbjuder brandsläckningsplan. På natten tackar räddningsledningen ja till erbjudandet. 4/8 Räddningsledningen tackar ja till Frankrikes erbjudande om stöd med brandsläckningsplan. Branden eskalerar snabbt svårt att få fram bra lägesbilder från lokal och regional nivå. MSB förstärker ordinarie linje- och beredskapsorganisation för fortsatt hanteringen av händelsen. MSB bidrar med skogsbrandexperter och experter på geografiska informationssystem (GIS). MSB gör en belastningskontroll av kapaciteten i befintliga Rakelbasstationer i området. MSB skickar personal till Ramnäs för att stödja insatsen och vara en kommunikationslänk hem till MSB. MSB kontaktar länsstyrelsen för att erbjuda stöd till informationssamordning. 5/8 Länsstyrelsen tar över ansvaret för kommunal räddningstjänst i berörda kommuner och utser Lars-Göran Uddholm till räddningsledare. MSB etablerar särskild organisation för att hålla samman MSB:s pågående stöd till räddningsledaren och länsstyrelsen. Samverkanskonferens för att nå ut med länsstyrelsens hjälpbehov hålls. MSB rapporterar om läget i skogsbranden för försvarsministern, statssekreteraren m.fl. inom Regeringskansliet. Rakels mobila basstation ställs i beredskap nära brandområdet. Basstationen för Rakel som täcker stabsplatsen uppgraderas. 6/8 Basstationen för Rakel nordväst i området uppgraderas. Information går ut om att är det informationsnummer som allmänheten ska använda. Nationell regelbunden samverkanskonferens med information om läget i Västmanland. 7/8 Krisinformation.se går in som reservwebb då länsstyrelsens egen webb överbelastas. 8/8 9/8 10/8 Den norra Rakelbasstationen uppgraderas (kunde av säkerhetsskäl inte göras tidigare). 11/8 12/8 Samverkanskonferens för stöd till drabbade och närstående. 13/8 Nationell regelbunden samverkanskonferens med information om läget i Västmanland. 14/8 18/8 22/8 MSB avvecklar sin särskilda organisation med anledning av skogsbranden men fortsätter att stödja hanteringen genom ordinarie organisation. 26/8 Samverkanskonferens för stöd till drabbade och närstående. 28/8 Sida 5/5
MSB:s arbete med naturolyckor
MSB:s arbete med naturolyckor Naturolycka Med en naturolycka avses naturhändelser med negativa konsekvenser för liv, egendom och miljö. MSB:s arbete med naturolyckor Myndigheten för samhällsskydd och beredskap,
Läs merKommittédirektiv. Utvärdering av operativa räddningsinsatser vid skogsbränder Dir. 2018:81. Beslut vid regeringssammanträde den 16 augusti 2018
Kommittédirektiv Utvärdering av operativa räddningsinsatser vid skogsbränder 2018 Dir. 2018:81 Beslut vid regeringssammanträde den 16 augusti 2018 Sammanfattning En särskild utredare ska utvärdera de operativa
Läs merAktörsgemensamt CBRNE-möte Niklas Andrén
Aktörsgemensamt CBRNE-möte 2018-09-05 Niklas Andrén Skogsbrandsommaren 2018 Brandrisk Räddningsinsatser Uppdrag Lärdomar Förslag inför 2019 Vad var unikt med sommaren 2018? Extrema brandriskvärden över
Läs merKommittédirektiv. Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden. Dir. 2014:116. Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014
Kommittédirektiv Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden Dir. 2014:116 Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska utifrån hanteringen av
Läs merMSB:s arbete med ISF och ISF-stöd på nationell nivå Susanne Axmacher Samordningsfunktionen Operativa Avdelningen MSB
MSB:s arbete med ISF och ISF-stöd på nationell nivå Susanne Axmacher Samordningsfunktionen Operativa Avdelningen MSB Susanne.axmacher@msb.se Tel: 0702-538138 MSB ser till att berörda aktörer vid en kris
Läs merRoller och ansvar vid kärnteknisk olycka
Roller och ansvar vid kärnteknisk olycka Bakgrund Lagar som styr Organisation Information till allmänheten Beredskap Dagens beredskapsorganisation för radiologiska och nukleära nödsituationer utformades
Läs merMSB:s stöd vid skogsbranden
MSB:s stöd vid skogsbranden i Västmanland 2014 Utvärdering Målning: Marie Åkerlund, 2014 2 MSB:s kontaktpersoner: Ingrid Tengberg, 010-240 40 77 Johan Gert, 010-240 53 23 Publikationsnummer: MSB585 Maj
Läs merSkogsbrandsommaren 2018
Skogsbrandsommaren 2018 Brandrisk Räddningsinsatser Uppdrag Lärdomar Förslag inför 2019 Mette Lindahl Olsson, bitr enhetschef, Räddningstjänstenheten, MSB Vad var unikt med sommaren 2018? Extrema brandriskvärden
Läs merKRISHANTERINGSORGANISATION
Godkänd av: Rose-Marie Frebran Utfärdad: 2009-10-05 1(10) Länsstyrelsen i Örebro län: KRISHANTERINGSORGANISATION Länsstyrelsen i Örebro län stödjer, samverkar med och samordnar berörda aktörer vid fredstida
Läs merAnsvar, samverkan och handling
Ansvar, samverkan och handling Åtgärder för stärkt krisberedskap utifrån erfarenheterna från skogsbranden i Västmanland 2014 (JU 2015/1400/SSK) Anna Johansson MSB Insynsråd 2016-05-12 anna.johansson@msb.se
Läs merAktörsgemensamma mål och målbeskrivningar Slutversion oktober 2015
SAMÖ 2016 1 (19) Aktörsgemensamma mål och målbeskrivningar oktober 2015 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Postadress: 651 81 Karlstad, telefon: 0771-240 240, e-post: samo2016@msb.se Länsstyrelsen
Läs merKungsörs kommuns författningssamling Nr D.5
Kommunikationsplan för Kungsörs kommun vid kris Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-10, 83 KS-handling nr 30/2012 Planen ersätter tidigare antagen plan från 2005-09-26, 109 senast reviderad av kommunfullmäktige
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap; SFS 2008:1002 Utkom från trycket den 5 december 2008 utfärdad den 20 november 2008. Regeringen föreskriver
Läs merSamordnad kommunikation
Samordnad kommunikation - före, under och efter samhällsstörningar i Gävleborgs län Regional kommunikationsstrategi Utgiven november 2015 Tryck: Taberg Media Group Produktion: Länsstyrelsen Gävleborg Innehållsförteckning
Läs merKommunikationsplan vid kris
Antagen av kommunfullmäktige 13 juni 2002, 82 Reviderad av kommunfullmäktige 13 februari 2009, 4 Reviderad kommunfullmäktige 25 oktober 2012, 145 Innehåll 1 Kommunikationsplan för Arboga kommun 5 1.1
Läs merPrioritering och resurssamverkan vid samhällstörningar - Seminariedag inför övning Vindros 2016
Prioritering och resurssamverkan vid samhällstörningar - Seminariedag inför övning Vindros 2016 Andreas Bergman Myndigheten för samhällskydd och beredskap (MSB) Bakgrund Prioritering resurser - Hur, när
Läs merSamverkanskonferenser. Länsstyrelseforum
Samverkanskonferenser Länsstyrelseforum 2014-09-30 Nationella Samverkanskonferenser Ger myndigheter, näringsliv och andra organisationer möjlighet att samverka när händelser bedöms få konsekvenser på nationell
Läs merRegeringsuppdrag. Åtgärder för en stärkt krisberedskap - Erfarenheter från skogsbranden 2014. Regeringsuppdrag Ju2015/1400/SSK
Regeringsuppdrag Åtgärder för en stärkt krisberedskap - Erfarenheter från skogsbranden 2014 Regeringsuppdrag Ju2015/1400/SSK Mötesplats SO 2015-04-28 Bitr. projektledare Anna Johansson, fil.dr. Fakta om
Läs merPlan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser
Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser Fastställd av: Kommunfullmäktige 2016-06-21 115 Revideras senast: 2019-12-31 Innehåll Inledning 3 Bakgrund 3 Syfte 4 Mål
Läs merMSB:s förstärkningsresurser Ett stöd när regionens egna resurser inte räcker till
MSB:s förstärkningsresurser Ett stöd när regionens egna resurser inte räcker till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Insatsverksamheten Layout: Advant Produktionsbyrå AB Tryck: DanagårdLiTHO
Läs merKan avgifter påverka förmågan att hantera olyckor och kriser?
samhällsskydd och beredskap 1 (13) Fredrik Magnusson 010-240 50 35 fredrik.magnusson@msb.se Kan avgifter påverka förmågan att hantera olyckor och kriser? samhällsskydd och beredskap 2 (13) Innehållsförteckning
Läs merArbetsinstruktion RRC-funktionen
Datum: 2017-04-25 Version: 1.3 Status: Beslutad på Räddsam Handläggare: Jonathan Sjöberg Arbetsinstruktion RRC-funktionen Arbetsuppgifter Regional räddningschef (RRC) är en gemensam ledningsresurs för
Läs merPlan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser
Styrdokument KS 2012.0295 Ansvarig organisationsenhet: Fastställd av KF 2012-12-18 234 Ersätter KF 2007-06-18 127 Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser Styrdokument
Läs merAnsvar, samverkan och handling
Ansvar, samverkan och handling Åtgärder för stärkt krisberedskap utifrån erfarenheterna från skogsbranden i Västmanland 2014 (JU 2015/1400/SSK) Johan Gert johan.gert@msb.se Regeringsuppdrag Ju2015/1400/SSK
Läs merKRISKOMMUNIKATIONSPLAN
KRISKOMMUNIKATIONSPLAN Kriskommunikationsplan En kriskommunikationsplan beskriver hur krisinformationsarbetet ska utföras vid en allvarlig eller extra ordinär händelse. Kommunikationen ska ske på ett snabbt,
Läs merVi hjälper andra att fungera och agera
Vi hjälper andra att fungera och agera MSB:s operativa uppdrag Vi möjliggör och stödjer 1 MSB:s vision När det händer Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap,
Läs merMyndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Indikatorer för bedömning av landstingets generella krisberedskap Norrbottens läns landsting dnr 3520-16 Syftet med en bedömning av landstingets
Läs merKartbaserat beslutsstöd och erfarenhetsåterföring
Kartbaserat beslutsstöd och erfarenhetsåterföring RIB Beslutsstöd RIB är en kunskapskälla för kvalitetssäkrad information som ger ett samlat underlag om hur det förebyggande olycksarbetet kan planeras,
Läs merFörslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser
Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Dessa allmänna råd behandlar ledning av kommunala räddningsinsatser, inklusive planering,
Läs merGemenskapsmekanismen
Gemenskapsmekanismen Bakgrund Europa har på senare tid drabbats av extrema väderförhållanden. Översvämningar i Central- och Östeuropa sommaren 2002 följdes av en värmebölja och omfattande skogsbränder
Läs merPlan. för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser Beslutat av: Kommunfullmäktige. Beslutandedatum:
Plan för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser 2015-2018............................ Beslutat av: Kommunfullmäktige Beslutandedatum: 2015-11-30 184 Ansvarig: Kommunchef Revideras:
Läs merFörenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019
samhällsskydd och beredskap 1 (9) 2019-03368 Förenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019 Nedan följer anvisningar för regionernas förenklade rapportering av risk-och sårbarhetsanalys
Läs merFörslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser
Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser Myndigheten för samhällsskydd och beredskap föreskriver följande med stöd
Läs merHur jobbar MSB med inriktnings och samordningsfunktion? 1 oktober, 2015
Hur jobbar MSB med inriktnings och samordningsfunktion? 1 oktober, 2015 Mål Ökad förståelse för hur vi ser oss själva och våra roller hur och varför vi arbetar som vi gör utvecklingsbehov Exempel på beskrivningar
Läs merRegional utbildnings- och övningsstrategi
Regional utbildnings- och övningsstrategi 2017 2020 Länsstyrelsen en samlande kraft Sverige är indelat i 21 län och varje län har en länsstyrelse och en landshövding. Länsstyrelsen är regeringens ombud
Läs merAnsvar, samverkan, handling vägen framåt mot stärkt krisberedskap
Ansvar, samverkan, handling vägen framåt mot stärkt krisberedskap Seminarium hos Folk och Försvar den 7 april 2016 Helena Lindberg, generaldirektör Inledande reflektioner Många har mycket att lära Skogsbranden
Läs merSamverkansplattform, en metod
Samverkansplattform, en metod Vid en extra ordinär händelse är det viktigt att det finns en accepterad och fastställd rutin för hur händelsen ska hanteras. Det går självklart inte att säga att så här kommer
Läs merStyrdokument för krisberedskap Sotenäs kommun , enligt överenskommelse med MSB och SKL
KA 2016/147 1/8 Styrdokument för krisberedskap Sotenäs kommun 2015-2018, enligt överenskommelse med MSB och SKL KA 2016/147 2/8 Styrdokument för kommunens krisberedskap 2015-2018 Överenskommelsen om kommunernas
Läs merKommunal författningssamling för Smedjebackens kommun. Kriskommunikationsplan
Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun Fastställd av Ks 61 Den 2019-05-07 61 Dnr 2019/00213 Kriskommunikationsplan Kommunstyrelsens beslut Upprättat förslag till kriskommunikationsplan antas.
Läs merAnsvar, samverkan, handling åtgärder för stärkt krisberedskap
Ansvar, samverkan, handling åtgärder för stärkt krisberedskap Presskonferens den 31 mars 2016 Helena Lindberg, generaldirektör Jan Wisén, projektledare Anna Johansson, biträdande projektledare Uppdraget
Läs merLagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH)
samhällsskydd och beredskap PM 1 (5) Rättsenheten Avdelningen för verksamhetsstöd Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) Bakgrund
Läs merHandlingsplan för Samhällsstörning
Handlingsplan för Samhällsstörning Kungsbacka kommun 2015-10-29 Sammanfattning Det här dokumentet beskriver Kungsbacka kommuns fastlagda mål och riktlinjer för arbetet med krisberedskap. Handlingsplanen
Läs merMyndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Utgivare: Key Hedström, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ISSN 2000-1886 Allmänna råd Utkom från trycket den 22 november 2012
Läs merÖvergripande kommunal ledningsplan
-------------------------------------------------------------------------------- Övergripande kommunal ledningsplan -------------------------------------------------------------------------------- Fastställd
Läs merBengt Källberg Projekt Ledning och samverkan
Bengt Källberg Projekt Ledning och samverkan Projekt Ledning och samverkan 2012-2014 Syfte Förbättra aktörernas samlade förmåga att leda och samverka vid olyckor, kriser och andra händelser (krig). Ett
Läs merUppgift 1. Beskriv de tre största vinsterna med att kunna utbyta och använda geografisk information i hanteringen av en samhällsstörning
Uppgift 1 Beskriv de tre största vinsterna med att kunna utbyta och använda geografisk information i hanteringen av en samhällsstörning Uppgift 1 Svar och reflektioner Samlad lägesbild Beslutsunderlag
Läs merIvar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap
Ivar Rönnbäck Avdelningschef Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ett år med MSB Varför MSB? Att bilda en ny myndighet Vad blev nytt? Var står vi nu? MSB vision och verksamhetsidé Vision Ett
Läs merKungsörs kommuns författningssamling Nr D.5
Kriskommunikationsplan för Kungsörs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2017-04-10, 71 KS-handling nr 15/2017 Planen ersätter tidigare plan antagen av kommunfullmäktige 2012-09-10, 83 Innehåll 1 Kommunikationsplan
Läs merMSB:s arbete med naturolyckor
MSB:s arbete med naturolyckor Foto: Hans Runesson Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB:s uppgift är att utveckla och stödja samhällets förmåga att förebygga och hantera olyckor och kriser. Vi
Läs merBilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l
Kultur- och samhällsbyggnadsenheten Bilaga 1 till Övningsbestämmelser 2013-09-12 sid 1 (9) Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Innehållsförteckning Boxholms kommun... 2 Finspångs kommun... 2 Försvarsmakten
Läs merSamverkan och kriskommunikation vid samhällsstörningar i Norrbottens län
Samverkan och kriskommunikation vid samhällsstörningar i Norrbottens län Bakgrund till strategierna Utvecklingsprocessen Strategierna Strategierna beskriver bland annat: Krishanteringssystemet Samverkansgrupper
Läs merInformationsplan. vid kris. Antagen av kommunstyrelsen
Informationsplan vid kris Antagen av kommunstyrelsen 2012-08-30 101 Information vid kris Kommunens information vid kris syftar till att ge drabbade, allmänhet, personal, samverkande organisationer och
Läs merRegionala förstärkningsresurser. Ett RäddSam-samarbete
Regionala förstärkningsresurser Ett RäddSam-samarbete Innehåll Syfte Lagrum Medverkande Samordning Resursmoduler Arbetsrätt Arbetsmiljö Ersättning Beslutad 180427 Varje region ansluter sig efter egen beslutsprocess
Läs merNationella riktlinjer för WIS. Sammanfattning
Nationella riktlinjer för WIS Sammanfattning Varför behöver vi ett gemensamt system? För samlade lägesbilder och helhetssyn Genom att aktörer delar information på ett likartat sätt i WIS får man en sammanfattning
Läs merStyrdokument för krisberedskap i Överkalix kommun
Styrdokument för krisberedskap i Överkalix kommun Mandatperioden 2019-2022 Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Civilt försvar... 3 Övergripande styrning av arbetet med krisberedskap... 3 Mål för verksamheten...
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap; SFS 2015:1052 Utkom från trycket den 29 december 2015 utfärdad den 17 december 2015.
Läs merNationella riktlinjer för samverkan i Rakel
Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel Regional nivå Datum: 201-05-29 Publ. nr. MSB 420 MSB:s kontakt: Enheten för system och tjänster Tel vxl 0771-240 240 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1
Läs merBara skog som brinner?
Bara skog som brinner? Utvärdering av krishanteringen under skogsbranden i Västmanland 2014 Fredrik Bynander & Viktoria Asp Vad hände? 31 juli 2014 Branden startar 4 augusti Stor brandspridning 5 augusti
Läs merStyrdokument för kommunens krisberedskap
Verksamhetsstöd - Kommunkansli Reinhold Sehlin, 0485-476 15 reinhold.sehlin@morbylanga.se POLICY Datum 2015-10-19 Beslutande Kommunfullmäktige 214 2015-12-21 Sida 1(7) Dnr 2015/000694-161 Nummer i författningssamlingen
Läs merÖverenskommelse. Samverkan före, under och efter samhällsstörningar i Västerbottens län SORSELE " MALÅ " STORUMAN " NORSJÖ " SKELLEFTEÅ VILHELMINA
Överenskommelse Samverkan före, under och efter samhällsstörningar i Västerbottens län SORSELE MALÅ STORUMAN NORSJÖ VILHELMINA LYCKSELE DOROTEA SKELLEFTEÅ ÅSELE ROBERTSFORS VINDELN BJURHOLM VÄNNÄS NORDMALING
Läs merMyndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas
samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 2 (10) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Exempel
Läs merSkogsbranden i Västmanland
Skogsbranden i Västmanland Torsdag 31 juli Foto: VLT Söndag 3 augusti U-sam har sitt första möte. 2 kommunikatörer på länsstyrelsen lägger ut uppdateringar på webb, Facebook och skickar via mejl till
Läs merFoto: Göran Fält/Trafikverket
Foto: Göran Fält/Trafikverket Vad görs på nationell nivå? Översvämningskarteringar Kartor över områden som riskerar att översvämmas 78 karterade vattendrag Dagens flöden och klimatanpassade flöden Kartorna
Läs merInformationsplan. Informationsplan vid kris och extraordinär händelse. Informationsavdelningen maj 2013. Informationsplan Falköpings kommun 1
Informationsplan vid kris och extraordinär händelse Informationsavdelningen maj 2013 1 Innehållsförteckning Informationsbehov vid kris 3 Mål 3 Syfte 3 Organisation 3 Informationsavdelningen 4 Informationsgruppen
Läs merMSB användning av GIS vid kris
MSB användning av GIS vid kris Ann-Charlotte Nylén GIS-samordnare Enheten för beslutsstöd Avdelningen för utveckling av beredskap ann-charlotte.nylen@msb.se GIS på MSB Crowdsourcing Flyktingsituationen
Läs merStyrande dokument. Kriskommunikationsplan för Oskarshamns kommun
Styrande dokument Kriskommunikationsplan för Oskarshamns kommun Fastställd av Kommunstyrelsen 2016-04-19, 97 Gäller från och med 2016-04-29 Ersätter Kriskommunikationsplan för Oskarshamns kommuns ledning
Läs merFörfrågan om MSB:s förstärkningsresurser för brandbekämpning - helikopter och flyg, samt användning av resursen
samhällsskydd och beredskap PM 1 (7) Värdlandsstöd - HNS Förfrågan om MSB:s förstärkningsresurser för brandbekämpning - helikopter och flyg, samt användning av resursen MSB kommer att hantera samordning
Läs merKrissamverkan Gotland
Version 2015-06-04 Frida Blixt, Länsstyrelsen i Gotlands län Krissamverkan Gotland samverkansorgan i Gotlands län Innehåll Inledning... 2 Grundläggande nationella principer... 3 Samhällets skyddsvärden...
Läs merKungsörs kommuns författningssamling Nr D.07
Plan för kommunens krisberedskap mandatperioden 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 2016-04-11, 47 1. Inledning Kommunen ska ha en planering för vilka åtgärder som ska genomföras under mandatperioden
Läs merSamuel Koelega. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Enheten för utveckling av räddningstjänst och krishantering.
Samuel Koelega Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Enheten för utveckling av räddningstjänst och krishantering samuel.koelega@msb.se Uppdrag Skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar.
Läs merLedning av insatser i kommunal räddningstjänst
Ledning av insatser i kommunal räddningstjänst 1 MSBFS 2012:5 Stefan Svensson Docent, Lunds Universitet 3 Bakgrund kompetens? RUB? RälA? komplexitet Ledningstradition 4 Samhällskomplexitet Reflektion,
Läs merÖvertagande kommunal räddningstjänst
Övertagande kommunal räddningstjänst 1 Länsstyrelsen en samlande kraft Sverige är indelat i 21 län och varje län har en länsstyrelse och en landshövding. Länsstyrelsen är regeringens ombud i länet och
Läs merMyndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser;
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Utgivare: Key Hedström, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ISSN 2000-1886 MSBFS Utkom från trycket den 6 oktober 2010 Myndigheten
Läs merKrisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige
Krisledningsplan Österåkers Kommun Beslutad av Kommunfullmäktige 2016-09-19 Österåkers kommuns krisledningsplan Österåkers kommun arbetar i först hand med att förebygga och minimera risker i syfte att
Läs merKriskommunikationsplan Båstads kommun
Kriskommunikationsplan Båstads kommun Januari 2014 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Mål... 3 1.3 Syfte... 3 1.4 Målgrupper... 3 2. Uppdraget... 5 2.1 Krisinformationsorganisationen...
Läs merHUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA?
HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? Detta är en sammanfattning av slutrapporten från samverkansprojektet Värmebölja Perioder med ovanligt varmt väder kallas värmeböljor. I takt med att klimatet
Läs merPlan för samhällsstörning och extraordinära händelser - ledningsplan. Lysekils Kommun
Plan för samhällsstörning och extraordinära händelser - ledningsplan Lysekils Kommun Dokumentnamn: Plan för samhällsstörning och extraordinära händelser - ledningsplan Dnr: LKS 2013-184 Handläggare: Christer
Läs merUppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå
MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (8) SI-SAM Fredrik Djurklou & Maria Pålsson 0722035873/0725203366 fredrik.djurklou@msb.se maria.palsson@msb.se Uppföljning och utvärdering av MSB:s
Läs merPHILIPE GUSTAVSSON FRG Avesta
1 INTERVJU MED FRG-PERSONAL FRÅN INSATSEN VID SKOGSBRANDEN I VÄSTMANLAND 2014 PHILIPE GUSTAVSSON FRG Avesta 2 Vem är du och vilken roll har du i FRG i din kommun? Jag heter Philipe Gustavsson och är med
Läs merSTARKARE CIVIL BEREDSKAP
STARKARE CIVIL BEREDSKAP Mandat, ansvar och resurser Stockholm, den 31 juli 2018 Sveriges krisledningsförmåga behöver stärkas Tsunamikatastrofen, IT-skandalen vid Transportstyrelsen och skogsbranden i
Läs merPolicy fo r krisberedskap KOMMUNFULLMÄKTIGE
Policy fo r krisberedskap KOMMUNFULLMÄKTIGE 2 (8) Policy för krisberedskap INNEHÅLL 1 INGÅNGSVÄRDEN OCH AVGRÄNSNINGAR... 4 2 ORGANISATION OCH ANSVAR... 4 3 ARBETE OCH ÅTGÄRDER FÖR ATT REDUCERA/ELIMINERA
Läs merMSB för ett säkrare samhälle i en föränderlig värld
MSB för ett säkrare samhälle i en föränderlig värld MSB:s roll i totalförsvaret Henrik Moberg Verksamhetsansvarig, Civilt försvar Avdelningen för utveckling av samhällsskydd, MSB SME-D, 10 oktober 2018
Läs merReglemente för krisledningsnämnden
Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (SFS 2006:544) reglerar kommunens organisation och befogenheter vid extraordinära händelser.
Läs merMyndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Utgivare: Key Hedström, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ISSN 2000-1886 Utkom från trycket den 7 juli 2016 Bilaga Indikatorer
Läs merKriskommunikationsplan för Nora kommun
Dnr Ks 347/2014 Kriskommunikationsplan för Nora kommun Kriskommunikationsplan för organisation och ledning vid små som stora oönskade händelser Nerikes Brandkår Nora kommun Antagen av kommunfullmäktige
Läs merKriskommunikationsplan
Kriskommunikationsplan Bilaga till Ledningsplan vid allvarliga och extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap. Antagen av kommunfullmäktige 2015-06-18 (Uppdaterad november 2016) 2 Innehåll
Läs merStrategi för Samverkan vid stora olyckor och kriser i Norrbottens län. Regionala rådet för krisberedskap och skydd mot olyckor
Strategi för Samverkan vid stora olyckor och kriser i Norrbottens län Regionala rådet för krisberedskap och skydd mot olyckor Innehåll 1 Inledning... 3 2 BAKGRUND... 4 2.1 Regionala rådet...4 2.2 Representanter
Läs merHöga flöden i Uppsala! - erfarenheter och lärdomar. 16 oktober 2013
Höga flöden i Uppsala! - erfarenheter och lärdomar 16 oktober 2013 Agenda Händelseutveckling: före, under och efter Länsstyrelsen samverkansroll i denna händelse Erfarenheter som vi dragit Frågor Före
Läs merKRISHANTERING - BAKGRUND
Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Bakgrund Vad är Grundprinciper Ansvar/roller krisberedskap? KRISHANTERING - BAKGRUND Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Bakgrund Vad är Grundprinciper
Läs merFöredragande borgarrådet Sten Nordin anför följande.
PM 2014: RI (Dnr 307-877/2014) Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser Remiss från Myndigheten för samhällsskydd
Läs merFörsvarsdepartementet
Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas
Läs merKrisledningsplan för Oxelösunds kommun
för Oxelösunds kommun Del 1 Övergripande beskrivning och åtgärdsplan Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Riktlinjer Kommunstyrelsen Dokumentansvarig Förvaring Dnr Säkerhetsstrateg kommunstyrelseförvaltningen
Läs merFÖRFATTNINGSSAMLING. Kriskommunikationsplan
FÖRFATTNINGSSAMLING Kriskommunikationsplan 1 Kriskommunikationsplan för Norrtälje kommun vid extraordinära händelser eller vid krissituation 2012-11-13 Innehåll Inledning Mål Tilltal och förhållningssätt
Läs merNationella riktlinjer för samverkan i Rakel
Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel Nationell nivå Datum: 2012-05-29 Publ. nr: MSB 421 MSB:s kontakt: Enheten för system och tjänster Rakelverksamheten Tel vxl. 0771-240 240 2 Innehållsförteckning
Läs merGemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström
Läs merLänsstyrelsedagar 2013 Nationell, regional och lokal samverkan på ledningsplatser
Länsstyrelsedagar 2013 Nationell, regional och lokal samverkan på ledningsplatser Stockholm, 2013-10-23 Bo Edström (MSB) 1 Regional samverkan Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap Exempel
Läs merDnr: 2014/700 rev. 2014-05-16 (rev. 2015-02-02) Nationella larmrutiner vid dammhaverier
Dnr: 2014/700 rev. 2014-05-16 (rev. 2015-02-02) Nationella larmrutiner vid dammhaverier Förord Syftet med enhetliga larmrutiner för de stora reglerade älvarna är att möjliggöra snabb och effektiv utalarmering
Läs merReglemente och plan för krisledningsnämnden vid extraordinära händelser
Upprättare: Carina Clemin Revisionsnr Diarienr. 1(6) Granskare: Stefan Jakobsson Fastställandedatum 2011-02-03 Fastställare: Landstingsstyrelsen Giltigt t.o.m. 2015-02-03 Reglemente och plan för krisledningsnämnden
Läs merMyndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB Informationssäkerhet
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB Informationssäkerhet Richard Oehme Chef enheten för samhällets informationssäkerhet Internrevisionen Generaldirektör Överdirektör Kommunikationsdirektör
Läs mer