Lyckad etablering av en ny reform

Transkript

1 Lyckad etablering av en ny reform Värnamo, Borlänge och Solna Liyen Chin FORES Policy Paper 2011 : 5

2 Om författaren Liyen Chin har en filosofie kandidatexamen med inriktning mot internationell samhällsvetenskap från Linnéuniversitetet. Hon har även studerat i Melbourne, Australien och har en bred erfarenhet från arbete inom ideella organisationer.

3 Innehåll Om författaren... Innehåll... Förord... 1 Sammanfattning Inledning Etableringsreformen Kommunernas syn på etableringsreformen Värnamo - fortsatt framgångsrik etablering Solna - bra förut, bättre nu Borlänge - början på bättre etablering? Avslutande kommentarer och förslag på åtgärder Referenser... 24

4 Förord För kort tid för konkreta resultat, för lång tid för att göra fel Drygt ett år har gått sedan etableringsreformen trädde i kraft. Genom rapporten Etableringsreformens 100 första dagar var FORES en av de första att försöka ge en bild av hur införandet av reformen har skötts. Sedan dess har flera andra, såsom Arbetsförmedlingen, SKL, Statskontoret och Länsstyrelserna och otaliga tidningar, radio och tv gett sina omdömen av den största integrationspolitiska reformen på 25 år 1. Som många har påtalat är ett år alltför kort tid för att utvärdera resultaten av reformen. Betyget beror på huruvida nyanlända snabbare kommer in på arbetsmarknaden än med det gamla systemet. Givet att det förut har tagit i genomsnitt sju år för en nyanländ att få jobb, är ett år en mycket kort tid. Dock kan det vara lång tid för de personer det gäller. Tidigare har man sett lyckade exempel på integration i kommuner som sett till att erbjuda tidiga insatser för nyanlända. Fastnar man däremot i år efter år av bidragsberoende är det betydligt svårare att ta steget in på arbetsmarknaden. Inom ramen för den nya etableringsreformen har nyanlända rätt till insatser under en tvåårig period. Efter de två åren blir det svårare att med andra insatser bryta ett ekonomiskt och socialt utanförskap. Efter införandet av den nya etableringsreformen har det rapporterats om hur bristande samarbetsklimat mellan inblandade aktörer skapat dåliga förutsättningar för succé. Ofta har man upplevt en ömsesidig skepsis mellan kommunala tjänstemän, Arbetsförmedling och lokala lotsföretag. I denna rapport har författaren gjort ett djupdyk i tre kommuner, där hon har intervjuat nyckelaktörer i det lokala integrationsarbetet. Två av rapportens fall är tidigare omtalade lyckade exempel på integrationsområdet: Värnamo och Solna. Vad har hänt i dessa kommuner efter införandet av etableringsreformen? Lyckligtvis verkar de fortfarande vara lyckade exempel, och har hittat goda sätt att arbeta på även under den nya reformen. Därutöver har författaren satt fokus på en annan kommun som efter egna rapporter så långt lyckats över förväntan med att genomföra 1 Regeringen, , 1

5 reformen: Borlänge. Här finns tecken på att etableringsreformen har möjliggjort ett förbättrat integrationsarbete, precis som var avsikten med reformen. Naturligtvis är det svårt för denna rapport att i någon större grad försöka utvärdera resultatet av etableringsreformen jämfört med det gamla mottagandesystemet. Dock pekar rapporten på att förutsättningar finns för ett lyckad genomförande, något som i sin tur ger hopp om ett mer framgångsrikt integrationsarbete. Lyckad reform visar även att det finns utrymme för förbättringar av den nya ordningen, något som regeringen också har öppnat för. Enligt rapportens slutsatser bör man i fortsättningen prioritera följande åtgärder på lokal, regional och nationell nivå: Flexibilitet - dagens etableringsreform upplevs i många fall som ganska stelbent, vilket hindrar möjligheten till ett lokalt anpassat integrationsarbete. Effektivare kommunikation - i synnerhet mellan Arbetsförmedlingen och kommunen. En konkret åtgärd för att underlätta samarbete dem emellan är en samlokalisering av Arbetsförmedlingens och kommunens (integrationsenhets- )lokaler i de fall de inte redan är det. Följa upp lotsarna - med dagens system är det svårt för nyanlända att bedöma kvaliteten hos lotsarnas tjänster och lotsarna upplever stora skillnader sinsemellan i kontakten med kommunen. Lotsarnas arbete, som tilldelas en viktig roll i den nya etableringsreformen, borde därför kontinuerligt följas upp och justeras. FORES vill tacka alla de som har ställt upp på intervju för denna rapport. I synnerhet vill vi tacka Liyen Chin som idog och engagerad har skrivit FORES senaste uppföljning av etableringsreformen. Tack också till Karin Zelano för goda inspel och korrekturläsning. Stockholm, december 2011 Petter Hojem Samordnare Migration, FORES 2

6 Sammanfattning Alltsedan etableringsreformens införande i december 2010 har ett flertal utvärderingar och rapporter påpekat brister och framfört rekommendationer för reformen. Tröga administrativa processer, till exempel att få ut personnummer till nyanlända och bristen på bostäder i kommuner där det finns arbete, är två problem som tagits upp. FORES publicerade i början av 2011 en egen utvärdering av reformens 100 första dagar. Trots bristerna som uppmärksammades i rapporten, påpekades att det fanns några kommuner där reformen verkade ha genomförts med goda resultat. I denna rapport vill vi fortsätta i samma anda och belysa tre kommuner som har lyckats med etableringsreformen; Värnamo, Solna och Borlänge. Vad kan vi lära från dessa kommuner? På vilka sätt har de lyckats implementera reformen mot bakgrund av sitt tidigare arbete? Värnamo har tidigare haft positiva resultat från sitt arbete med nyanländas etablering, och storstadskommunen Solna har haft ett framgångsrikt arbete med arbetsförberedande insatser. Borlänge är en av de kommuner som tidigare uppvisat svårigheter, men som nu under den nya reformen verkar lyckas bättre. Förhoppningen bakom denna rapport är att andra kommuner i Sverige ska kunna ta lärdom av de tre kommunernas erfarenheter från året som gått. Etableringsreformen infördes i syfte att underlätta nyanländas introduktion på arbetsmarknaden. Kommunens huvudansvar för integrationsarbetet förflyttades till Arbetsförmedlingen. En ny aktör, etableringslotsar, introducerades för att hjälpa till med att knyta de nyanlända till arbetsmarknaden. Denna rapport baseras därför i huvudsak på intervjuer med följande aktörer: Arbetsförmedlingen (lokalt), kommunal organisation samt lotsföretag. Värnamo är en liten kommun som redan innan etableringsreformen hade ett väl fungerande integrationsarbete. Den nya reformen har därför inte påverkat deras arbete eller resultat i någon högre grad. Kommunikationen aktörerna emellan har fungerat väl och planeringen inför de nyanländas ankomst inom den nya reformen planerades tidigt. Två andra anledningar till Värnamos framgångar uppgavs vara Invandrarbyrån, en enhet som enbart sysslar med migration och integration, och Värnamo Internationella Vänner. Genom informella träffar hos Värnamo Internationella Vänner integreras de nyanlända och kan i vissa fall även knyta arbetslivskontakter. 3

7 Lotsföretagen i Värnamo hade däremot mer blandade erfarenheter av reformens funktion. Lotsarna spekulerade bland annat över om ansvaret kring meritportföljen hos en av lotsarna resulterat i en orättvis fördel vid rekryteringen av nyanlända. Mot en liknande bakgrund av ett redan tidigare lyckat integrationsarbete, är Solna kommun frustrerad över att man tvingats byta ut ett system som fungerade. Trots det fungerar reformen idag väl i Solna och kommunikation aktörerna emellan har liksom i Värnamo fungerat bra. Kommunen försöker assistera Arbetsförmedlingen i deras arbete i den mån de kan och är mycket motiverade att lyckas. Ett bra samarbete gör också att reformen kan anpassas till kommunen på bästa möjliga sätt, inte minst eftersom Solna kommun besitter information från tidigare arbete som Arbetsförmedlingen kan dra lärdom av. Vilka lärdomar lotsarna kan dra från tiden under reformen är fortfarande för tidigt att kommentera. Ett glädjande besked är att de tillfrågade lotsarna i Solna har kommit igång med sin verksamhet och har en positiv inställning till reformen. Borlänges arbetsförmedling utmanades under omställningsarbetet av ett anställningsstopp. Detta har dock inte hindrat dem från att leverera goda resultat som de är stolta över. Inte en enda person som har valt att delta i etableringsreformen har hoppat av, och man ser meritportföljen som ett bra verktyg för att få en samlad överblick av nyanländas meriter. Arbetsförmedlingen i Borlänge tar hjälp av språkkunniga i kommunikation med de nyanlända för at undvika missuppfattningar. Det finns dock fortfarande en del problem vad gäller ansvarsfördelningen mellan kommunerna och arbetsförmedlingarna i Dalarna. Bland annat tidig planering och bra kommunikation pekas av kommunen som anledning till Borlänges framgång. Borlänge kommun påpekade även att etableringsreformen i högre utsträckning måste kunna anpassas till varje kommuns unika förutsättningar och att man måste se på de nyanlända som individer med olika behov som tar olika lång tid på sig att komma ut på arbetsmarknaden. Även lotsarna i Borlänge ger ett blandat intryck av arbetsförhållandena under reformen. Med dessa tre exempel vill vi belysa möjligheten att lyckas med etableringsreformen förutsatt att bristerna som framkommit åtgärdas. Slutsatserna man kan dra från dessa kommuner är behovet av ökad flexibilitet, kommunikation, samarbete och uppmärksamhet åt lotsverksamheterna. Då alla kommuner är unika måste den nya reformen tillämpas på ett sätt som passar just den specifika kommunens 4

8 förutsättningar. Det finns därför ingen universal lösning. De nyanlända är olika individer med olika behov. En analfabet kan behöva mer tid på sig att komma ut på arbetsmarknaden än vad en högskoleutbildad behöver. En bättre kommunikation och tydligare riktlinjer mellan instanserna minskar förvirringen och effektiviserar arbetet med etableringsreformen. Kommunerna kan bidra med kunskap om vad som tidigare har fungerat respektive inte och på så sätt underlätta arbetet för Arbetsförmedlingen. Aktörernas språkkunskaper är också viktiga för att kunna kommunicera med de nyanlända. Informella kontakter har visat sig spela stor roll för integrationen av de nyanlända, i bästa fall kan de även leda till jobb. Därutöver påminner rapporten om att lotsverksamheterna är en ny aktör i svensk integrationspolitik och bör följas upp och utvärderas kontinuerligt för att komma till rätta med de brister som finns i nuläget. 5

9 1 Inledning När etableringsreformen infördes den 1 december 2010, övergick det huvudsakliga ansvaret för nyanlända invandrare från kommunerna till Arbetsförmedlingen och Migrationsverket. Det har alltså snart gått ett år sedan förändringen genomfördes och resultaten har enligt flera rapporter varit blandade, inte minst har skillnaderna mellan olika kommuner varit stora 2. FORES har tidigare lyft fram positiva exempel på kommuner som lyckats särskilt bra med att integrera invandrare på arbetsmarknaden, och FORES policy paper Etableringsreformens 100 första dagar försökte i ett tidigt skede identifiera just etableringsreformens förtjänster och fallgropar. En viktig faktor som uppmärksammades då var att bra kommunikation och gott samarbete mellan de viktigaste aktörerna i introduktionen av nyanlända är en förutsättning för att integrationen ska lyckas. Så vad kan vi då lära från olika kommuners erfarenheter från det gångna året? Vad har hänt i kommuner som tidigare lyfts fram som positiva exempel på lyckad integration? Hur har de hanterat den nya reformen? Och omvänt, hur har kommuner som tidigare brottats med stora utmaningar arbetat med etableringsreformen? Hittills har media fokuserat på det faktum att resultaten från det första året inte varit lika lovande som förväntat 3. Med anledning av de pessimistiska rapporterna riktar FORES nu uppmärksamheten mot tre kommuner: Värnamo, Solna och Borlänge kommun. FORES har tidigare skrivit om Värnamo som uppvisat positiva resultat i arbetet med nyanländas etablering 4. Solna är en storstadskommun som har haft ett framgångsrikt arbete med arbetsföreberedande insatser 5. Borlänge däremot är en 2 Se bland annat Länsstyrelserna, Ögonblicksbild av etableringsreformen, mars, juni och oktober 2011; Statskontoret, Myndigheternas genomförande av etableringsreformen, delrapport 2011:24; Arbetsförmedlingen, Nyanländas etablering - reformens sju första månader, 2011; SKL, Uppföljning av ekonomiskt bistånd till nyanlända i glappet december 2010 till maj 2011, Se bland annat Dagens Nyheter, Flyktingreformen blev en flopp, ; Dagens Nyheter, Drömmen om ett jobb i Sverige alltmer avlägsen, ; Svenska Dagbladet, Bara 60 av nyanlända i jobb, ; Sveriges Television, Socialstöd trots flyktingreform, ; Sveriges Television, Fler utlandsfödda arbetslösa, F. Rosenqvist, Från nyanländ till nyanställd, FORES Studie 2010:2 5 Se Dagens Nyheter, "Kommunen bättre än staten på att integrera nyanlända",

10 kommun som tidigare har haft det tufft 6, men som nu enligt denna rapport verkar lyckas bättre. Hur har det gått för de här kommunerna sedan etableringsreformen infördes? Vilka rekommendationer kan ges och vilka lärdomar kan dras från de här kommunernas arbete? Förutom skillnaden i utgångsläge och erfarenheter, representerar de tre kommunerna olika geografiska lägen och varierande storlek, vilket förhoppningsvis gör att slutsatserna kan vara till nytta för fler kommuner, än om urvalet varit mer homogent. Rapporten kommer att grunda sig på tidigare rapporter om etableringsreformens genomförande. Undersökningen av de tre kommunerna har gjorts genom intervjuer med de aktörer som har en huvuduppgift i arbetet med nyanländas integration, främst Arbetsförmedlingen, kommunerna samt lotsföretagen. Intervjuerna skedde antingen på plats, per telefon eller via mail. För att erbjuda möjligheten för de intervjuade att vara så raka i sina svar som möjligt presenteras svaren anonymt i den mån det går. 6 Se DT, Minister vill att grannkommuner bidrar till integration, ; Dala-Demokratern, Budget på skör tråd ;

11 2 Etableringsreformen Bakgrund I syfte att underlätta och påskynda etableringen av nyanlända infördes den 1 december 2010 Lagen om etableringsinsatser, även kallad etableringsreformen. Reformen infördes som svar på kritiken att det tog alldeles för lång tid att etablera nyanlända på arbetsmarknaden (i genomsnitt 7 år) 7. En av de stora förändringarna var att ansvaret för introduktionen av nyanlända, som tidigare främst legat hos kommunerna, omfördelades till Arbetsförmedlingen och Migrationsverket. En annan stor nyhet var införandet av så kallade etableringslotsar, aktörer tänkta att assistera de nyanlända under den första tiden i Sverige. 8 Syftet med etableringsreformen var alltså att påskynda de nyanländas integration på arbetsmarknaden. Efter att ha fått uppehållstillstånd är det tänkt att de nyanlända ska utforma en plan över sina aktiviteter under den kommande tiden i Sverige. Förutsatt att planen följs utdelas ekonomisk kompensation både för själva upprättandet och för planens utförande. Kort om omfördelningen: Migrationsverket har hand om asyltiden och den inledande kartläggningen av den nyanlände. Arbetsförmedlingen ska efter beviljat uppehållstillstånd hålla etableringssamtal, hjälpa till att skapa en etableringsplan och eventuellt hjälpa till med att hitta bostad. Arbetsförmedlingen är även ansvarig för upphandlingen av tjänsterna hos lotsföretagen. Kommunerna har hand om bostadsförsörjning, svenskundervisning, samhällsorientering och insatser för barn och ungdomar. Länsstyrelsen ska se till att det finns beredskap hos kommunerna. Försäkringskassan har övergripande ansvar för att samordna rehabiliterande insatser, betala ut etableringsersättning och tilläggsersättning för barn och bostad. Landstingen bidrar med information för bedömningen av den nyanländes prestationsförmåga och har en viktig roll i deras tillgång till hälso- och sjukvård. 7 Regeringen, Vi bryter med omhändertagandementaliteten, Newsmill, Rosenqvist, F., Etableringsreformens 100 första dagar, FORES, Policy paper 2011:2 8

12 Lotsarna ska bidra till de nyanländas etablering genom att erbjuda professionell hjälp och svenskundervisning samt hjälpa dem knyta kontakter. Den nyanlända väljer själv om den vill ha en lots och vilken lots man vill skriva upp sig hos. 9 Granskningarnas resultat Arbetsmarknadsdepartementet och ansvarig minister Erik Ullenhag presenterade etableringsreformen som den största förändringen inom svensk integrationspolitik på 25 år 10, vilket sannolikt förklarar den uppmärksamhet reformen fått och det intresse den väckt bland såväl berörda aktörer och media. Flera utvärderingar och rapporter har gjorts för att ge en bild av hur reformen genomförts runt om i landet 11. Några månader efter att etableringsreformen infördes kom FORES ut med en granskning av reformens 100 första dagar i en studie med samma namn. Inom de kommuner som hade undersökts fanns en stor kritik mot delar av reformens genomförande. Trots att Arbetsförmedlingen övertagit rollen som samordnare för introduktionen av nyanlända fanns det osäkerhet kring ansvarsfördelning på flera punkter. Ett annat stort hinder för en snabb etablering var det tröga folkbokföringssystemet eftersom det tog för lång tid innan de nyanlända fick ett personnummer. Studien beskrev också hur många positiva kommunala integrationsprojekt riskerade att läggas ner när kommunerna fråntogs huvudansvaret för etableringen. Arbetsförmedlingen hade inte hunnit komma igång med sina insatser och kunde inte erbjuda de resurser som behövdes. Svenska för Invandrare (SFI) kritiserades redan innan reformen för att inte vara individanpassat nog samt för att vara av dålig kvalitet generellt. Många kommuner ansåg att få förbättringar gjorts sedan etableringsreformen infördes 12. Några positiva aspekter av reformen lyftes dock fram i rapporten. Det fanns några kommuner där reformen verkade ha genomförts med goda resultat. En sådan ort, där kommunikationen och samarbetet mellan de olika myndigheterna fungerat väl, var Värnamo i Småland. Bland annat mot bakgrund av Värnamos inspirerande genomförande konstaterar rapporten 9 Arbetsförmedlingen, Arbetsmarknadsdepartementet, Integrations- och Jämställdhetsdepartementet, Ny politik för nyanländas etablering i Sverige, pressmeddelande, Länsstyrelserna 2011; Arbetsförmedlingen 2011; Statskontoret 2011; F. Rosenqvist F. Rosenqvist

13 Etableringsreformens 100 första dagar att etableringsreformen hade all chans att lyckas förutsatt att de påträffade bristerna åtgärdades. 13 Drygt sju månader senare (1 aug 2011) kom Arbetsförmedlingen ut med en första rapport om hur kommunerna hade klarat sig under den nya reformen. Sammanlagt hade personer tagits emot inom etableringsreformen sedan den startade, med ett snitt på 600 personer per månad. De tre största enskilda problemen som Arbetsförmedlingen lyfte fram i sin utredning var: bostadsbrist där jobben finns. svårt att få barnomsorg där jobben finns. brist på information och svenskkunskaper, främst på grund av dålig tillgång till SFI och tolkar. Övriga problem som nämns är den långa väntetiden innan nyanlända får ett personnummer, vilket sin tur fördröjer utbetalningar eftersom de inte kan öppna ett bankkonto. Rapporten uppmärksammade också det glapp som uppstod mellan utbetalningen av olika bidrag. På vissa orter var den geografiska tillgängligheten till de olika etableringsaktiviteterna dålig. 14 Under rubriken Flyktingreformen blev en flopp (14 september 2011) rapporterade DN att reformen inte hade levt upp till målsättningarna. SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) stod bakom undersökningen som låg till grund för artikeln. Sammanlagt undersökte SKL sjutton kommuner som tillsammans hade hand om en fjärdedel av de nyanlända. Några av de stora hindren man identifierade var: det tar för lång tid att få ett personnummer. det tar för lång tid innan den nyanlända lyckas sätta ihop en etableringsplan. många är fortfarande beroende av olika sorters bidrag för att klara sin försörjning under den första tiden i Sverige. 15 I SKL:s rapport ryms dessa tre problem under samlingstermen det utökade glappet. Övriga problem med reformen kallas för det första glappet. Mer specifikt avser det första glappet tidsperioden innan den nyanlända får sin första etableringsersättning. Under den tiden är de i behov av olika 13 Ibid. 14 Arbetsförmedlingen, 2011, s Granestrand, L. DN, , 10

14 ekonomiska bidrag. Alla ekonomiska kostnader som fördröjningen av etableringsersättningen medför hamnar på kommunernas bord. 16 Under oktober 2011 kom också Statskontoret ut med en delrapport ur sin utvärdering av etableringsreformens första åtta månader. Statskontoret hade på uppdrag av regeringen följt myndigheternas genomförande av den nya reformen. Sammanfattningsvis bedömde Statskontoret att myndigheterna hade genomfört sitt arbete på ett godtagbart sätt. Ambitionen hos berörda myndigheter är hög, men det finns problem och brister som behöver åtgärdas. 17 Statskontoret påpekade dock att samarbetet myndigheterna emellan kan förbättras genom bättre förståelse för varandras ansvarsområden. Även här kommenterade man hur långa administrativa processer förhalar de nyanländas etablering. Man lyfter också fram att det tar för lång tid för aktiviteterna i etableringsplanerna att komma igång. Övriga områden som behöver mer tillsyn är tillgången på bostäder och utbetalningen av etableringsersättning. Trots bristerna bedömde Statskontoret att regeringen inte behöver vidta några andra åtgärder för att säkerställa reformen än de som redan har aviserats. Den slutgiltiga rapporten planeras vara regeringen tillhanda senast den 30 mars SKL, Statskontoret, 2011, s.5 18 Ibid. 11

15 3 Kommunernas syn på etableringsreformen Varje kommun har ett unikt perspektiv på etableringsreformens införande. Därmed inte sagt att aktörer i olika delar av landet inte kan dra lärdom från och ha nytta av andras erfarenheter. Särskilt viktigt är det är att lyfta fram de kommuner där etableringsreformen har gett positiva resultat. Genom att se vad som utmärker de positiva exemplen, kan man hjälpa andra kommuner till goda resultat. Nedan följer djupstudier av tre kommuner: Värnamo, Solna och Borlänge. Trots skilda förutsättningar har lokala aktörer uttryckt att de upplever att genomförandet av reformen har skett på ett framgångsrikt sätt, och deras historier kan förhoppningsvis hjälpa andra kommuner i arbetet med nyanländas etablering på den svenska arbetsmarknaden. Värnamo - fortsatt framgångsrik etablering Enligt Migrationsverkets siffror från oktober har Värnamo tagit emot 22 kvotflyktingar och en person från eget boende (EBO) under Kartläggningen av Värnamo baseras på intervjuer med Arbetsförmedlingen, kommunen (Invandrarbyrån), samtliga lotsar och Värnamos Internationella vänner. Alla intervjuade gav en övergripande positiv bild av Värnamos arbete med nyanländas integration och etableringsreformens genomförande. Kommunikationen mellan ansvariga instanser har enligt Arbetsförmedlingen fungerat väl och lett till att man i förväg har kunnat förbereda de nyanländas ankomst, vilket i sig har underlättat ansvarsöverföringen. Lotsarna i Värnamo är kontakter som Arbetsförmedlingen samarbetade med redan tidigare, vilket medförde att ingen tid behövdes investeras i att knyta nya kontakter Migrationsverket, Kommunmottagna enligt ersättningsförordningen 2011, , refererad , 3%A4ttningsf%C3%B6rordningen+2011.pdf 20 Arbetsförmedlingen Värnamo - intervjuat

16 Varför just Värnamo kommun har klarat sig så väl beror enligt Arbetsförmedlingen dels på att de har Invandrarbyrån, en väletablerad och fungerande enhet som uteslutande sysslar med migration och integration; dels på den goda kommunikationen inom kommunen. Kommunikationen har gjort det möjligt för Arbetsförmedlingen att få snabb information om flyktingarnas bakgrund och kunna anpassa sitt arbete efter det. Att Värnamo är en relativt liten kommun spelar troligtvis också in enligt Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen tror också att Värnamos framgångar med etableringsreformen beror på att man sedan tidigare har lyckats väl med integrationen av nyanlända på arbetsmarknaden. De olika institutionerna hade redan före reformens genomförande god kontakt, samarbete och förhållande sinsemellan. Detta betydde att etableringsreformen kunde integreras i det redan pågående arbete med nyanlända och de ändringar som skedde påverkade inte det pågående integrationsarbetet i någon större grad. 21 Som tidigare nämnts sysslar Invandrarbyrån uteslutande med integrationen av nyanlända och utrikes födda. På Invandrarbyrån får nyanlända hjälp med det svenska språket, praktikplatser och individuella etableringsplaner. Invandrarbyråns erfarenhet av etableringsreformen har så långt varit positiv. Delvis beror det på att deras arbete fungerade bra redan innan etableringsreformen genomfördes. Det var som om en öppen dörr sparkades in, som en anställd vid Invandrarbyrån själv uttryckte saken. Övergången till etableringsreformen gick därför smidigt även för Invandrarbyrån och deras pågående arbete påverkades inte nämnvärt. Innan den 1 december 2010 hade de tillsammans med Arbetsförmedlingen även haft så kallade dialogträffar där ansvarsfördelningen klargjordes på detaljnivå. De problem som Värnamo trots allt upplevt i samband med reformen ligger i linje med de nationella svårigheterna. Det tar för lång tid för myanlända satt få ett personnummer, vilket fördröjer de första utbetalningarna av etableringsersättningen. Man uttrycker också en viss frustration över SFI:s brist på flexibilitet. Enligt Invandrarbyrån är det fortfarande för tidigt att uttala sig om hur etableringsreformen påverkat integrationsarbetet i Värnamo Ibid. 22 Invandrarbyrån - intervjuat

17 Ytterligare en aktör i Värnamos integrationsarbete är ett nätverk som kallar sig Värnamo Internationella Vänner. I styrgruppen för nätverket sitter bland annat Röda Korset, Svenska Kyrkan, Värnamo kommun och Studieförbundet Vuxenskolan. Värnamo Internationella Vänner är en mötesplats där kommuninvånare kan komma i kontakt med nyanlända och där man som nyanlända kan skapa sig ett kontaktnät. Genom de informella nätverken kan nyanlända skaffa sig nya vänner, lättare integreras i lokalsamhället och i bästa fall etablera arbetskontakter. Värnamo Internationella Vänner har minst ett sammanträde per månad med ett hundratal deltagare vid varje tillfälle. 23 Medan kommunen i form av Invandrarbyrån, Arbetsförmedlingen och Värnamo Internationella Vänner ger uttryck för en optimistisk grundsyn på reformen, är de intervjuade av Värnamos lotsföretag av en annan uppfattning. Först bör nämnas att antalet nyanlända hos Värnamos lotsar skiljer sig markant lotserna emellan; från att inte ha en enda nyanländ till sju uppskrivna. Förklaringarna till det låga antalet hos några av lotsarna är flera. Vissa påpekar att den lots som ansvarar för kommunens så kallade meritportfölj 24 har en fördel gentemot övriga. Då de nyanlända ändå måste registrera sig hos företaget så väljer de av bekvämlighetsskäl att stanna kvar hos denna lots även efter det att meritportföljen har registrerats. Det spekuleras även om att många nyanlända hamnar utanför etableringsreformen när de väljer att läsa vidare istället för att leta efter en anställning. Det skulle möjligtvis kunna förklara känslan av att det inte finns tillräckligt många nyanlända för Värnamos lotsar att arbeta med. En lots var något självkritisk och tänkte satsa mer på att marknadsföra sitt lotsföretag för att locka fler nyanlända. Det nämndes även att de nyanlända ibland inte är medvetna om sina valmöjligheter eller vad det är för papper de egentligen skriver på. Trots ett lågt antal registrerade nyanlända, verkar en av lotsarna tycka att kontakten med Arbetsförmedlingen fungerat bra. Detta beror som tidigare nämnts delvis på deras tidigare kontakt och samarbete innan etableringsreformens genomförande. 25 Solna - bra förut, bra nu Även i Solna kommun har man goda erfarenheter från införandet av etableringsreformen. Precis som Värnamo har Solna haft ett tidigare lyckat 23 Värnamo Internationella Vänner, Under planeringen av den nyanländas etableringsplan kan den nyanlände bli rekommenderad av Arbetsförmedlingen att skriva upp sig i meritportföljen. Meritportföljen är en samling av alla nyanländas meriter. Genom att registrera sig kan man få en samlad bild av personens kompetens. Detta i sig räknas som steg 1 och varar i max 13 veckor olika lotsar i Värnamo - intervjuat i perioden september till

18 integrationsarbete som de har fortsatt att hålla vid liv också efter att reformen införts. Under året har Solna tagit emot 15 personer från EBO och en person från ABO. 26 Från Arbetsförmedlingens sida poängteras att kommunikationen med kommunen och lotsarna har fungerat väl och de nyanlända har kommit i kontakt med Arbetsförmedlingen tidigt. Fastän de nyanlända har fått tillräcklig information om lotsarnas funktion så anser Arbetsförmedlingen i Solna att det är för tidigt att uttala sig om samarbetet med lotsarna. Vilka förbättringar som måste göras samt rekommendationer på vad andra kommuner kan lära sig av Solna ansågs också vara för tidigt att kommentera. Dock uppgav man att personalstyrkan utökades inför etableringsreformens införande. 27 Solna kommun gav mer utförliga svar som utstrålade även en stolthet kring vad kommunen har lyckats att åstadkomma. Trots en knackig början och det faktum att få av Solnas nyanlända omfattas av reformen, anser kommunen att etableringsreformen nu fungerar bra i Solna. Solna kommun anser sig ha gjort ett bra tidigare jobb med arbetsförberedande insatser. Då kommunens arbete från början var både omfattande och framgångsrikt, kan man känna av en viss frustration i att behöva byta ut ett system som fungerade. De har inte heller uppfattningen att några andra åtgärder har satts in utöver de som kommunen använde sig av innan december Ett kommunalt finansierat projekt med visstidsanställningar av flyktingar i företag som planerar att anställa inom en viss framtid kommer dock att behöva läggas ner. Kommunens integrationsenhet har nu istället åtagit sig andra målgrupper; de som går på försörjningsstöd och samtidigt studerar på SFI. Ett heltidskoncept som de tidigare använt enbart på flyktingar kommer att tillämpas på dessa två nya målgrupper. Om inte det fungerar så kommer de att försvinna som enhet. Fastän kommunens ansvar försvunnit försöker de assistera Arbetsförmedlingen i integrationsarbetet så gott det går. Enligt dem så är det kommunen som drabbas i slutändan om etableringsreformen skulle misslyckas. Därför har de om någon stora incitament att vilja lyckas. Kommunen rekommenderar att Arbetsförmedlingen borde försöka köpa in tjänster från andra kommuner som lyckats med sitt integrationsarbete. Kommunen strävar också efter att samarbeta med Arbetsförmedlingen om 26 Migrationsverket, Arbetsförmedlingen Solna - intervjuat

19 att ta över dem som är arbetslösa samt förstärka sin koppling med SFI och arbetsmarknaden. På så sätt kan man lära från ett system som har visat sig fungera, av personer som har erfarenhet från arbetet. Kommunen är dock kritisk till att de som hamnar mellan Migrationsverkets ersättning och etableringsersättningen hänvisas till socialtjänsten för försörjningsstöd. Detta motverkar på ett vis själva tanken med etableringsreformen, att så många som möjligt ska komma ut på arbetsmarknaden. 28 Som redan nämnts, är användningen av lotsföretag ett av reformens verktyg för att effektivisera de nyanländas introduktion in på arbetsmarknaden. Trots skillnaden i geografiskt läge och befolkningsstorlek 29 mellan Solna och Värnamo så har Solna enbart tre lotsar registrerade hos sig, jämfört med Värnamos fyra. Responsen från Solnas lotsar har varit odelat positiv. Det tog ett tag innan deras verksamhet med de nyanlända kom igång, delvis på grund av att det tar tid innan de nyanlända inser funktionen av en lots trots presentation i samband med Arbetsförmedlingens öppet hus. Men i övrigt så har de ändå lyckats dra igång sin verksamhet. Kommunikationen med Arbetsförmedlingen har även fungerat som det ska. Vilka förbättringar som önskas anses fortfarande vara för tidigt att kommentera. 30 Borlänge - början på bättre etablering? Borlänge har under 2011 tagit emot 13 personer från ABO, 55 från EBO och tre inom övriga kategorier. Med sina 71 mottagna har Borlänge tagit emot flest personer i Dalarnas län. 31 Det höga antalet nyanlända i kombination med personalbrist har ökat trycket på Borlänges resurser. Med det i åtanke anser Arbetsförmedlingen i Borlänge att de har lyckats väl med etableringsreformen och är stolta över sin prestation. Viktigt i sammanhanget är att Arbetsförmedlingen i Borlänge fick order om anställningsstopp parallellt med etableringsreformens införande (jämför Solna som utökade sin personalstyrka inför reformens genomförande). Detta betydde att man först var tvungen att genomföra förändringar bland personalstyrkan för att kunna hantera den nya reformen. En del fick lämna 28 Solna kommun - intervjuat samt besökt Befolkningsmängd i kommunerna mätta : Värnamo: knappt Solna: knappt Borlänge: drygt aspx 30 2 lotsar i Solna - intervjuat och Migrationsverket,

20 sina poster för att utbildas och tränas till att bli handläggare inom etableringsreformen. Detta resulterade i att andra instanser blev lidande i processen och det finns en önskan om att få anställa fler. Borlänges intag av nyanlända har enligt Arbetsförmedlingen varit hanterbart, runt 120 personer sedan starten. Man har alltså lyckats hantera inflödet trots den bristande arbetsstyrkan. Man påpekar även att inte en enda person som valt att delta i etableringsreformens insatser har hoppat av. I det avseendet anser Arbetsförmedlingen i Borlänge att reformen har varit lyckad. Man har en positiv syn på meritportföljen eftersom den bidrar till att ge en samlad bild av nyanländas kompetens och underlättar Arbetsförmedlingens arbete. Med hjälp av språkkunniga, främst inom somaliska och arabiska, har Arbetsförmedlingen lyckats underlätta kommunikationen med de nyanlända. Kundtjänsten hos Arbetsförmedlingen i Borlänge har även utbildats för att snabbt kunna hänvisa den nyanlända till rätt person och förstå vilka åtgärder som krävs så fort de nyanlända kommer in med sina papper, oberoende av deras svenskkunskaper. Trots de positiva resultaten och ett till synes välfungerande system finns en del kritik på kommunen som är värd att uppmärksamma. Innan etableringsreformen sattes in valde regeringen ut vissa kommuner till pilotprojekt för att testa den föreslagna reformen. Men pilotprojekten innefattade inte rutiner för de ekonomiska ersättningarna, vilket flera rapporter och utvärderingar pekar ut som en mycket betydelsefull faktor för hur reformen fungerar. Inte heller räknade man med att vissa nyanlända har eget boende och klassas som EBO. Detta har enligt Borlänge lett till att kommunen delvis har fått jobba efter andra förutsättningar än beräknat. Som tidigare nämnts består de nyanlända i Borlänge till större delen av EBO. 32 Dessutom efterlyser kommunen någon form av sammanställning av slutsatserna från pilotprojekten. Ansvarsfördelningen mellan kommunerna och arbetsförmedlingarna i Dalarna är ett exempel på hur komplicerad den nya reformen visat sig vara. Under de senaste månaderna har de olika parterna försökt komma fram till vem som ska göra vad. Förhoppningen är att de snart ska ha förhandlat fram lokala överenskommelser där parternas skyldigheter framgår tydligt. Trots besväret med ansvarsfördelningen anser arbetsmarknads- och 32 Ibid. 17

21 integrationsenheten i Borlänge kommun att processen varit övervägande positiv, men framför en del önskemål om förbättringar. 33 Även i Borlänge menar man att ett tidigare framgångsrikt arbete och möjligheten att integrera det arbetet i den nya ordningen, har utgjort en bra grund till Borlänges arbete med etableringsreformen. Utöver tidig planering och omstrukturering fortsatte kommunen under 2011 att utveckla nya sätt att ta tillvara nyanländas erfarenheter, främst genom arbetsförberedande insatser som alfabetisering samt skogs- och lantbruksprojekt. För att kunna samordna de nyanländas behov träffas kommunen (via en socialsekreterare) och arbetsförmedlingens handläggare en gång i veckan under Öppet Hus hos Arbetsförmedlingen. En annan anledning till framgångarna är enligt kommunen att man har en positiv inställning till de nyanlända - de ska ses som en resurs istället för en börda. Borlänge har även en politisk inställning med en fokus på integration och mångfald samt ett bra samarbete med de övriga ansvariga inom reformen. Borlänge kommun har under året utvecklat en modell för att fördjupa samverkan mellan (...) institutioner/enheter och handläggare inom reformen. 34 Tanken är att man ska öka den fysiska närheten mellan de olika institutionerna; Arbetsförmedlingen, vägledningscentrum och SFI ska alla ha ett kontor i samma byggnad. De nyanlända ska kunna få svar på alla sina frågor på samma plats och bli erbjuden hjälp på en gång. Fördelen för de olika institutionerna är att de också får en samlad bild av den nyanlända vilket leder till en snabbare och bättre anpassad hjälp. I nuläget saknas enbart vägledningscentrumet och Arbetsförmedlingen i den gemensamma byggnaden. 35 Vägledningscentrumet är på väg att flytta in, medan Arbetsförmedlingen inte har möjlighet att utföra flytten under den närmaste tiden på grund av personalbrist. Utöver önskemål om att också Arbetsförmedlingen ska flytta in i den gemensamma byggnaden, har kommunen andra förslag på förbättringar. Etableringsreformen är en statlig reform som i grunden inte är anpassad till varje kommuns unika förutsättningar och tidigare arbete. Därför måste nu varje enskild kommun hitta det bästa sättet att genomföra 33 Arbetsmarknads- och integrationsenheten i Borlänge kommun- intervjuat 26 oktober Ibid 35 Följande mottagningar som befinner sig i byggnaden i nuläget: Socialsekreteraren, handläggare för etableringsreformen, administrativ personal, reception, socialförvaltningen och socialsekreterare, samhällsorientering, SFI, skolsköterska, grundskolan samt modersmål. 18

22 etableringsreformen med hänsyn till deras tidigare arbete och nuvarande situation. Bland nyanlända finns det olika grupper som behöver hjälp med olika saker. Den allt större gruppen analfabeter kräver helt andra resurser än de nyanlända som är högutbildade. I dagens läge skiljer man tyvärr inte på grupperna. Andra grupper som kräver särskilda insatser är ungdomar och kvinnor med lägre utbildning samt personer med mindre arbetserfarenhet. 36 Enligt Arbetsförmedlingen har 99 % av de nyanlända inom etableringsreformen en lots. 37 Det är däremot viktigt och påpeka att denna rapports underlag för att utvärdera lotsarnas erfarenheter av etableringsreformen i Borlänge enbart representerar åtta av tretton lotsar i kommunen. De lotsar som har valt att svara ger ett blandat intryck av hur man ställer sig till reformen: Det finns de som är missnöjda och de som inte har kommit igång än, det vill säga inga nyanlända har valt dem som lots. Men det finns också de lotsar som är positiva till reformen och som påbörjat arbetet med att etablera de nyanlända. En förklaring till varför resultaten mellan lotsarna skiljer sig så markant är att valet av lots är fritt och frivilligt. De nyanlända kan därför välja en lots som deras vänner går till, talar samma språk som de gör eller som helt enkelt har ett bra rykte om sig. Språkkunskaper inom lotsföretagen har till exempel visat sig vara till en stor fördel i att attrahera nyanlända. Det råder även en aggressiv marknadsföring i värvningen av nyanlända, så långt att marknadsföringens etik har ifrågasatts. En missnöjd lots ansåg att kommunikationen med Arbetsförmedlingen varit dålig, att de hade brist på personal och informationen från Stockholm var bristfällig. En annan som lyckats komma igång, om än bara med ett par nyanlända, vittnar om en bra kommunikation med Arbetsförmedlingen de gånger kontakt varit nödvändig. Lotsarnas kontakt med SFI har dock visat sig vara sämre. Det finns även en önskan om att betalningsmodellerna för lotsarnas verksamhet ska ses över då ersättningen inte är i linje med hur mycket lotsföretagen förväntas prestera. Något som för övrigt rekommenderas är att lotsarna ska ha en, om möjligt, bättre och mer detaljerad insyn i de nyanländas meriter och bakgrundsinformation. På så sätt kan de på ett tidigare stadie skräddarsy hjälpen som nyanlända behöver Arbetsförmedlingen i Borlänge - intervjuat Ibid. 38 Åtta olika lotsar i Borlänge - intervjuat , , och

23 4 Avslutande kommentarer och förslag på åtgärder Målet med denna rapport har som sagt varit att belysa kommuner som varit framgångsrika med integrationen av nyanlända sedan etableringsreformen sattes i verket december Efter grundläggande kartläggning och redogörelse för de olika aktörernas intryck och upplevelser i de tre kommunerna Värnamo, Solna och Borlänge, följer nu några allmänna slutsatser och kommentarer: Flexibilitet Något som genomsyrar svaren från kommunerna är behovet och vikten av att kunna vara flexibel i genomförandet av reformen. Varje kommun ser annorlunda ut, från geografisk storlek till tidigare erfarenheter av integrationsarbete. Det ställer krav på att etableringsreformen, som i egenskap av statligt beslut inte tar hänsyn till kommunala och regionala skillnader, i så hög grad som möjligt måste kunna anpassas lokalt på ett sätt som passar varje kommun. Kommuner som har lyckats bra har infört etableringsreformen på ett sätt som hjälper och inte stjälper deras tidigare arbete, och inte utraderar redan beprövat framgångsrika arbetsmetoder. Resultaten visar också på betydelsen av att se nyanlända som individer med olika behov. Att de nyanlända i Borlänge i nuläget främst består av analfabeter kräver till exempel helt andra resurser och en annorlunda tidsplan än tidigare. Det gäller att inte tappa fokus på att framgång inte enbart kan mätas i kvantitet utan framförallt i kvalitet. Kommunikation och samarbete Kommunikation mellan institutioner Värnamo, Borlänge och Solna har alla en särskild instans inom kommunerna som främst eller uteslutande arbetar med nyanlända. Denna expertis har varit vital och deras kunskap en förutsättning när etableringsreformen omfördelade ansvaret mellan integrationsprocessens huvudaktörer. Bristande kommunikation mellan kommunerna (som tidigare hade ansvar för integrationen) och Arbetsförmedlingarna samt andra instanser som t ex SFI, har stundtals lett till förvirring om vem som ansvarar för vad. Det i sin tur har lett till försämrad effektivitet och kvalitet. 20

24 Alla tre kommunerna lägger mycket energi på att reda ut vem som ska göra vad, vilket troligen bidragit till de lyckade resultaten. I Solna kommun uttryckte man en medvetenhet om att det är kommunerna som i slutändan påverkas mest om etableringsreformen misslyckas. Vad man ville ha sagt var att incitamenten för kommunerna att etableringen ska lyckas är stora även efter reformen, och med tillräcklig kommunikation och bra samarbete kan kommunerna assistera Arbetsförmedlingen i deras arbete och underlätta arbetsbördan. Detta är sannolikt en värdefull insikt, och något alla kommuner borde ha i åtanke i sitt fortsatta arbete. Utöver det besitter kommunerna ovärderlig information på hur just deras kommun fungerar. Att svaren kring hur bra kommunikationen har varit ibland gått isär bekräftar att det finns ett glapp i kommunikationen även i våra framgångsexempel. Ett effektivare samarbete lättar även trycket på de lokala arbetsförmedlingarna eftersom aktörerna kan få en bättre bild av de nyanländas förutsättningar. Borlänge kommun har eftersträvat fysisk närhet mellan instanserna. Kanske har just denna detalj lett till att kommunen producerat positiva resultat. Troligtvis är detta lösningen till en bättre kommunikation, samarbete och effektivt arbete som även kan underlätta processen för de nyanlända. Kommunikation mellan institutioner och nyanlända Även kommunikationen med de nyanlända är såklart viktig. Att Borlänge har försökt effektivisera sitt informationsflöde kan lindra frustrationen bland de nyanlända, undvika missförstånd samt en bättre förståelse i vad som förväntas av dem och vilka valmöjligheter de har av till exempel lotsar. Något som står ut vid granskningen av Värnamo är att informella kontakter kan vara lika viktiga som kontakten med lotsar och övriga formella kontakter. Informella nätverk underlättar integrationen, ökar språkkunskaperna och kan eventuellt leda till arbetsmöjligheter i framtiden. Ett engagemang i till exempel civilsamhället och övriga aktiviteter leder inte bara till enklare integration, utan ger även resten av kommunens befolkning en möjlighet att komma i kontakt med de nyanlända. Frågan är om lotsarna har möjlighet och kapacitet till att fylla denna roll eller om det behövs fler initiativ till verksamheter som Värnamos Internationella Vänner. 21

25 Lotsar Intervjuerna med lotsarna visar att åsikterna och resultaten skiljer sig markant åt beroende på vilken lots som tillfrågas. Många har börjat dra nytta av den nya reformen medan andra har misslyckats och ser inget positivt alls med reformen. De drastiska skillnaderna i lönsamhet samt åsikter om etableringsreformen bland lotsarna är problem som måste lösas, inte bara för att processen inom etableringsreformen ska effektiviseras och kunna fortsätta problemfritt när de rent administrativa hindren åtgärdats, men också för att bilden av invandrare på arbetsmarknaden ska ändras. Till viss del tycks det råda en uppfattning bland lotsföretagen om att konkurrensen dem sinsemellan är orättvis. Då det råder valfrihet för de nyanlända är det lätt för dem att gå efter popularitet och/eller de som har kunskap i deras modersmål. Det är i dagsläget däremot svårt att välja lots utifrån hans/hennes goda resultat i att få nyanlända in på arbetsmarknaden, och rykten från andra nyanlända kan vara missvisande. Språkkunskaper har visat sig vara väldigt viktigt i lotsföretagens framgång; hur väl de kan kommunicera med de nyanlända och förstå vad de behöver assistans med. Kommunikation spelar därför även i detta fall en viktig roll. Vidare är stämningen bland lotsarna i dagsläget väldigt tävlingsinriktad. Många har valt att marknadsföra sig aggressivt, vilket riskerar att ta fokus från den ursprungliga uppgiften. I Etableringsreformens 100 första dagar kommenterade Rosenqvist oron som fanns över att lotsarna inte räckte till. I det nuvarande läget så har konkurrensen istället lett till att vissa lotsar inte ens kunnat komma igång, andra som har lagt ner sin verksamhet och de som lyckats, men ändå bara har ett få antal inskrivna. Det finns därför ytterligare anledningar till att se över funktionen av lotsarna och regleringen kring deras verksamhet. Trots att det i många fall fortfarande är för tidigt att utvärdera lotsarna så är det viktigt att följa upp deras arbete och ha konstanta utvärderingar. När de administrativa problemen väl är lösta, vore det förargligt om dålig stämning och bristande kontakt med lotsarna stod i vägen för ett framgångsrikt etableringsarbete. Avslutande kommentar Sammanfattningsvis finns det ett uppenbart behov av tydligare riktlinjer för att undvika missuppfattningar om ansvarsfördelningen mellan kommun, arbetsförmedling och lotsföretag. Kommunikation och samarbete mellan dessa tre aktörer tycks också avgörande för en lyckad implementering. 22

26 Vad gäller lotsarnas verksamhet borde den ses över. Lotsföretagen är en ny företeelse i etableringsprocessen, och det saknas erfarenhet att lära sig från och referera till. Mer utvärdering av vad lotsföretagen kan bidra med och hur de kan förbättras behövs sannolikt. Exempelvis finns det möjlighet för en del nyanlända att välja en lots som har samma kulturella och språkliga bakgrund som dem själva, men saknas kunskap om huruvida den möjligheten leder till en förbättrad integration eller inte. Avslutningsvis påminner vi om Borlänge- en kommun som tidigare har kämpat med sitt integrationsarbete, tagit emot flest nyanlända inom sitt län i år (2011) och vars arbetsförmedling verkar under anställningsstopp. Trots det har Borlänge lyckats införa etableringsreformen på ett framgångsrikt sätt - från att ha haft problem med integrationsarbetet upplever de nu positiva erfarenheter. Borlänges exempel visar att det finns all möjlighet för andra kommuner att lyckas under den nya reformen, förutsatt att de brister som framkommit åtgärdas och de förändringar som efterlysts genomförs. 23

27 Referenser Arbetsförmedlingen, Nyanländas etablering - reformens sju första månader 2011 Arbetsmarknadsdepartementet, Integrations- och Jämställdhetsdepartementet, Ny politik för nyanländas etablering i Sverige, Pressmeddelande, 1 dec 2010 Granestrand, L. Flyktingreformen blev en flopp, DN, 14 september blev- en- flopp Kommunmottagna enligt ersättningsförordningen /Kommunmottagna+enligt+ers%C3%A4ttningsf%C3%B6rordninge n+2011.pdf, 4 november, 2011 Länsstyrelserna, Ögonblicksbild av etableringsreformen, mars, juni och oktober 2011 Rosenqvist, F. Etableringsreformens 100 första dagar, FORES,Policy paper 2011: forsta- dagar- ny- rapport- 30- mars SKL, Uppföljning av ekonomiskt bistånd till nyanlända i glappet, december 2010 till maj 2011 SCB Statistiska Centralbyrån, Befolkningsstatistik, hämtad 15 november, aspx senast uppdaterad 8 november, 2011 Statskontoret, Myndigheternas genomförande av etableringsreformen, delrapport 2011:24 Intervjuer (september, oktober, november 2011) Värnamo Arbetsförmedlingen Värnamo - intervjuat 10 oktober