Havs- och vattenmyndigheten

Transkript

1 Havs- och vattenmyndigheten Havsplanering Susanne Gustafsson Maritima strategin Sveriges strategi för blå tillväxt Linda Lingsten

2 15 feb aug 2018 Maritimastrategin Uppdrag att utveckla indikatorer och modell för uppföljning Redovisning 15 februari

3

4 Havsplanering i Sverige

5 15 februari Förslag till havsplaner Webbkarta 15 augusti Svar till HaV 15 mars MKB Hållbarhetsbedömning Webbversion av planerna Mer underlag på webben

6 Havsplanens vägledning riktar sig till: Kommuner och regionplaneorgan Tillståndsprövande myndigheter Förvaltning Näringsidkare

7 Havsmiljödirektivet grannland ekonomisk zon Vattendirektivet ekonomisk zon territorialhavet fastland inre vatten 1 sjömil överlapp

8 Mandat och avgränsning Fixar inte Kan fixa plats

9 Utgångspunkter Miljöbalken, havsplaneringsförordningen Allmänna intressen/riksintressen/avvägningar Kommuner och grannländer Miljömål och Maritima strategin Planering för God miljöstatus Arbetet med att ta fram förslag till havsplaner hittils

10 Baltic SCOPE (2017). Recommendations on Maritime Spatial Planning across Borders. En rapport från Baltic SCOPE-projektet Bergman m.fl. (2017). Havsbaserad vindkraft potential och kostnader en rapport till Energimyndigheten (2017). Sweco Energuide AB Boverket (2017). Fysisk planering land, kust och hav. Arbetsutkast Giaccometti, A., Kull, M., Moodie, J., och Morf, A. (red.). (2017). Coherent Cross-border Maritime Spatial Planning for the Southwest Baltic Sea Results from Baltic SCOPE. En rapport från Baltic SCOPE-projektet Giacometti, A., Kull, M., Moodie, J., and Morf, A. (2017). Lessons Learned: Obstacles and Enablers When Tackling the Challenges of Cross-Border Maritime Spatial Planning. En rapport från Baltic SCOPE-projektet Giaccometti, A., Kull, M., Moodie, J., och Morf, A. (red.) (2017). Towards Coherent Cross-Border Maritime Spatial Planning in the Central Baltic Sea Case Study Report From the Baltic SCOPE Project. En rapport från Baltic SCOPE-projektet Granit, J, Liss Lymer, B, Olsen, S, Tengberg, A, Nõmmann, S & Clausen (2017). A conceptual framework for governing and managing key flows in a source-to-sea continuum. Water Policy, vol 19, nr. 4. Havs- och vattenmyndigheten (2018). Effekter av omdirigering av sjöfart pa alfagel och tumlare vid Hoburgs bank och Midsjöbankarna. Rapport 2018:6. Havs- och Vattenmyndigheten, Göteborg Havs- och vattenmyndigheten (2018). Finngrundet och Storgrundet Underlagsrapport till havsplanering avseende energiproduktion samt miljökonsekvenser för lokala naturvärden. Havs- och vattenmyndigheten, Göteborg. Arbetsmaterial Havs- och vattenmyndigheten (2018). Hallbarbetsbedömningen Havsplan Östersjön. Rapport 2018:xx. Havs- och vattenmyndigheten, Göteborg Arbetsmaterial Havs- och vattenmyndigheten (2018). Miljökonsekvensbeskrivning Havsplan Östersjön. Rapport. Havs- och vattenmyndigheten, Göteborg. Arbetsmaterial Havsplan Östersjön Förslag på samråd 149 Havs- och vattenmyndigheten (2018). Miljösystemanalys i Havsplaneringen. Rapport 2018:xx. Havs- och Vattenmyndigheten, Göteborg. Arbetsmaterial Havs- och vattenmyndigheten (2018). Symphony - Integrerat planeringsstöd för statlig havsplanering utifran en ekosystemansats. Rapport 2018:xx. Havsoch Vattenmyndigheten, Göteborg. Arbetsmaterial Havs- och vattenmyndigheten (2018). Underlag per omrade. Havsplan Östersjön. Rapport 2018:xx. Havs- och vattenmyndigheten, Göteborg Havs- och vattenmyndigheten (2017). Fiskedata. Opublicerat Hav- och vattenmyndigheten (2017). Förslag om ramverk för naturvärdesbedömning i marin miljö MOSAIC, Dnr Havs- och vattenmyndigheten (2017). Havsplanering med hänsyn till klimatförändringar. Rapport 2017:26. Havs- och Vattenmyndigheten, Göteborg Havs- och vattenmyndigheten (2017). Hallbarhetsbedömning av havsplaner - bedömning av planutkastet för Östersjön. Havs- och Vattenmyndigheten, Göteborg Havs- och vattenmyndigheten (2017). Miljökonsekvensbeskrivning Havsplan Östersjön, diskussionsunderlag i tidigt skede. Havs- och Vattenmyndigheten, Göteborg Havs- och vattenmyndigheten (2017). Möjliga klimatrefugier i Östersjön baserat pa tva olika scenarier. Rapport 2017:37. Havs- och Vattenmyndigheten, Göteborg Havs- och vattenmyndigheten (2017). Samrad om inledande bedömning 2018, genomförande av havsmiljöförordningen. Rapport 2017:32. Havs- och Vattenmyndigheten, Göteborg Havs- och vattenmyndigheten (2017). Sjötrafikbelastning pa Salvorev norr om Gotland. Rapport 2017:28. Havs- och vattenmyndigheten. Rapport 2017:28. Havs- och Vattenmyndigheten, Göteborg Havs- och vattenmyndigheten (2016). Energi rapport fran havsplaneringens tematiska arbete fran oktober 2015 till mars Havs- och Vattenmyndigheten, Göteborg Havs- och vattenmyndigheten (2016). Fiske rapport fran havsplaneringens tematiska arbete fran oktober 2015 till mars Havs- och Vattenmyndigheten, Göteborg Havsplan Östersjön Förslag på samråd 150 Havs- och vattenmyndigheten (2016). Färdplan havsplanering. Rapport 2016:21. Havs- och Vattenmyndigheten, Göteborg Havs- och vattenmyndigheten (2016). Försvar och säkerhet rapport fran havsplaneringens tematiska arbete fran oktober 2015 till mars Havs- och Vattenmyndigheten, Göteborg Havs- och vattenmyndigheten (2016). Handlingsplan för marint omradesskydd, myllrande mangfald och unika naturvärden i ett ekologiskt nätverk under ytan. Slutredovisning av regeringsuppdrag M2015/771/Nm. Rapport Havs- och Vattenmyndigheten, Göteborg Havs- och vattenmyndigheten (2016). Naturvard rapport fran havsplaneringens tematiska arbete fran oktober 2015 till mars Havs- och Vattenmyndigheten, Göteborg Havs- och vattenmyndigheten (2016). Regional tillväxt Rapport fran havsplaneringens tematiska arbete fran oktober 2015 till mars Havs- och Vattenmyndigheten, Göteborg Havs- och vattenmyndigheten (2016). Sjöfart och naturvärden vid utsjöbankar i centrala Östersjön. Rapport 2016:24. Havs- och Vattenmyndigheten, Göteborg Havs- och vattenmyndigheten (2016). Sjöfart rapport fran havsplaneringens tematiska arbete fran oktober 2015 till mars Havs- och Vattenmyndigheten, Göteborg Havs- och vattenmyndigheten (2015). Ekosystemtjänster fran svenska hav status och paverkansfaktorer. Rapport 2015:12. Havs- och Vattenmyndigheten, Göteborg Havs- och vattenmyndigheten (2015). Havsplanering Nuläge Rapport 2015:2. Havs- och Vattenmyndigheten, Göteborg Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2012:18) om vad som kännetecknar god miljöstatus samt miljökvalitetsnormer med indikatorer för Nordsjön och Östersjön. Havs- och vattenmyndigheten, Göteborg Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2017:12) om ändring i Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) om fiske i Skagerrak, Kattegatt och Östersjön. Havs- och vattenmyndigheten, Göteborg Havs- och vattenmyndigheten och Jordbruksverket (2013). Svenskt fritidsfiske och fisketurism Havs- och vattenmyndigheten och Jordbruksverket Havs- och vattenmyndigheten (2012). Tillämpning av ekosystemansatsen i havsplaneringen. Rapport 2012:14. Havs- och vattenmyndigheten, Göteborg Havsplan Östersjön Förslag på samråd 151 Jordbruksverket (2016). Nationell handlingsplan, Havs- och fiskeriprogrammet Dnr /15. Statens Jordbruksverk, Jönköping Jordbruksverket (2013). Vattenbruk, Planeringsunderlag för havsplaneomrade Västerhavet, Östersjön och Bottniska viken. HaV dnr Länsstyrelsen (2017). Länsstyrelsernas redovisning av Uppdrag välj värdeområden, opublicerat. Länsstyrelsen (2017). Redovisning av uppdrag om fördjupat underlag för statlig planering i Öresund, Lst Skåne Dnr (HaV dnr ), Länsstyrelserna (2013). Regional underlagsrapport för havsplaneomrade Östersjön. Länsstyrelsen i Kalmar län. HaV dnr Länsstyrelsen i Västra Götalands län (2013). Geografisk information om energi i kommunala planer, Opublicerat arbetsmaterial Miljö- och energidepartementet (2017). Regleringsbrev för budgetaret 2018 avseende Havs- och vattenmyndigheten. Dnr M2017/03180/S (delvis) Havsplan Östersjön Förslag på samråd 153 Lagar, förordningar med mera SFS 2017:1272. Lag om Sveriges sjöterritorium och maritima zoner, träder i kraft 1 mars SFS 2010:900. Plan- och bygglag SFS 1998:808. Miljöbalk SFS 1993:787. Fiskelag SFS 1992:1140. Lag om Sveriges ekonomiska zon SFS 1988:950. Kulturmiljölag SFS 1983:293. Lag om inrättande, utvidgning och avlysning av allmän farled och allmän hamn SFS 1966:374. Lag om Sveriges sjöterritorium SFS 1966:314. Lag om kontinentalsockeln SFS 2015:400. Havsplaneringsförordningen SFS 2014:21. Förordning om geologisk lagring av koldioxid SFS 2013:251. Miljöprövningsförordning SFS 2010:1341. Havsmiljöförordningen SFS 2004:660. Förordning om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön SFS 1998:896. Förordning om hushållning med mark- och vattenområden SFS 1994:1716. Förordning om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen SFS 1966:315. Kontinentalsockelförordning Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/89/EU av den 23 juli 2014 om upprättandet av en ram för havsplanering Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/30/EU av den 12 juni 2013 om säkerhet för olje- och gasverksamhet till havs och om ändring av direktiv 2004/35/EG Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket (2017). Områden av riksintresse för naturvård. Riksantikvarieämbetet (1987 och senare uppdateringar). Riksintresseanspråk för kulturmiljövården Statens energimyndighet (2013). Riksintressen för vindbruk. Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG av den 17 juni 2008 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på havsmiljöpolitikens område (Ramdirektiv om en marin strategi) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 av den 11 dehavsplan Östersjön Förslag på samråd 154 cember 2013 om den gemensamma fiskeripolitiken, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1954/2003 och (EG) nr 1224/2009 och om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 2371/2002 och (EG) nr 639/2004 och rådets beslut 2004/585/EG Proposition Hushållning med havsområden (prop. 2013/14:186) Proposition En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster (prop. 2013/14:141) SÖ 2000:1. Förenta nationernas havsrättskonvention Montego Bay den 10 december 1982 och avtalet om genomförande av Del XI i denna konvention. Underlag kartor Bakgrundskartorna: Natural Earth, Lantmäteriets topografiska webbkarta samt ett urval ur sverigekartans kommuner (kommun med del i havsplan). Sjöfart utanför havsplanen. Alla kartor är framtagna av Havs- och vattenmyndigheten, om inte annat anges. Plankartorna innehåller, förutom bakgrundskarta, lager för användningarna attraktiva livsmiljöer, sandutvinning, sjöfart och yrkesfiske samt områdesindelade användningar (med karttext). Ytterligare geografisk information som används i kartorna är lager för havsplanegräns och havsområdesgränser. Karta 7. Riksintressen för tema attraktiva livsmiljöer Riksintresse rörligt friluftsliv (4 kap 2 ), Riksintresse rörligt friluftsliv (4 kap 2 ), Riksintresse högexploaterad kust (4 kap 4 ) Karta 8. Riksintresseanspråk för tema attraktiva livsmiljöer Riksintresseanspråk kulturmiljövård (3 kap 6 ), Riksintresseanspråk friluftslivet (3 kap 6 ) Karta 9. Allmänna intressen och övriga förutsättningar för tema attraktiva livsmiljöer Underlag: Världsarv enligt världsarvskonventionen (UNESCO), Sveriges kust- och skärgårdslandskap (RAÄ), Koncentration av vrak och förlisningsuppgifter ur FMIS, sammanställt av kustlänsstyrelserna (LST, RAÄ) Karta 10. Riksintresseanspråk för tema energi Riksintresseanspråk: Anläggningar för energiproduktion, Vindbruk (3 kap 8 MB) Karta 11. Allmänna intressen och övriga förutsättningar för energi vindkraftsområden Underlag, E: Pågående projekt, Vindbruk i kommunala översiktsplaner, Ytterligare områden identifierade i havsplaneringsprocessen. Havsplan Östersjön Förslag på samråd 155 Karta 12. Allmänna intressen och övriga förutsättningar för tema energi kablar och rörledningar Underlag: Kraftkabel, Planerad ny kraftkabel, Rörledning Karta 13. Riksintresseanspråk sjöövningsområden Riksintresseanspråk för totalförsvaret: Sjöövningsområde (3 kap 9 MB) Karta 14. Öppet redovisade riksintresseanspråk och influensområden för totalförsvarets militära del Riksintresseanspråk för totalförsvaret: Sjöövningsområde (3 kap 9 MB), Influensområden: Stoppområde för höga objekt, Stoppområde för vindkraftverk, Omgivningspåverkan, MSA-område, Övrigt influensområde, Område med särskilt behov av hinderfrihet Karta 15. Allmänna intressen och förutsättningar för koldioxidlagring Underlag, Lagring av koldioxid (SGU): Intresseområde för lagring av koldioxid (4kap 9 MB), Karta 16. Allmänna intressen och förutsättningar för sandutvinning Underlag, Sandutvinning (SGU): Intresseområde för utvinning av sand (3kap 7 MB), Lämpliga områden för utvinning av sand (3kap 7 MB) Karta 17. Riksintressen och riksintresseanspråk för tema natur Natura 2000-område SPA (NVV), Natura 2000-område SCI (NVV), Riksintresseanspråk naturvård, Riksintresseanspråk för yrkesfisket Karta 18. Allmänna intressen och övriga förutsättningar för tema natur andra marina skyddade områden Underlag N: Andra marina skyddade områden (7 kap MB) Karta 19. Allmänna intressen och övriga förutsättningar för tema natur klimattillflykter Underlag n: Klimattillflykter för vikare, blåstång, blåmussla, ålgräs, skorv, sill och torsk Karta 20. Riksintresseanspråk för tema transport och kommunikationer Hamn -befintlig, Järnväg Öresundsbroförbindelsen, Järnväg framtida (Helsingborg-Helsingör), Sjöfart -befintlig farled inklusive buffertzoner, Sjöfart djupa och skyddade områden, Sjöfart planerad farled inklusive buffertzoner, Flyg -MSA-område Karta 21. Allmänna intressen och övriga förutsättningar för tema transport och kommunikationer ruttsystem Underlag Ruttsystem (IMO): Trafiksepareringszon, Rekommenderad rutt, Kusttrafikzon, Uppmärksamhetsområde, Dubbelriktad led, Djupvattenled, Förbudsområde. Sjöfartsmyndigheterna: Utökat anspråk sjöfart Havsplan Östersjön Förslag på samråd 156 Karta 22. Allmänna intressen och övriga förutsättningar för tema transport och kommunikationer data- och telekablar Data- och telekabel (Telia), Data- och telekabel (PTS) Karta 23. Riksintresseanspråk för tema yrkesfiske Riksintresseanspråk för yrkesfisket (3 kap 5 MB): Hamn, Fångstområde, Lekområde, Rekryteringsområde, Vandringsområde Karta 24. Allmänna intressen och övriga förutsättningar för tema yrkesfiske landningsvärden Landningsvärden för tolv olika fiskerier Karta 25. Allmänna intressen och övriga förutsättningar för tema yrkesfiske fiskeregleringar Fredningsområde, Trålfiskeområde, Trålgräns Före havsplan och efter Riksantikvarieämbetet (2003). Sveriges kust- och skärgardslandskap: kulturhistoriska karaktärsdrag och känslighet för vindkraft. Rapport 2003:4. Riksantikvarieämbetet Schmidtbauer Crona, J (2017). The Ecosystem Approach in Maritime Spatial Planning A Checklist Toolbox. En rapport från Baltic SCOPE-projektet Statens energimyndighet (2017). Havsbaserad vindkraft - En analys av samhällsekonomi och marknadspotential. ER 2017:3. Statens energimyndighet Statens energimyndighet. Energimyndighetens genomgang av energiomradeni havsplaneringen (2017). HaV Dnr Statistiska centralbyrån (2018). Fritidsfisket i Sverige, Sveriges officiella statistik, statistiska meddelanden JO 57 SM SCB, Stockholm Havsplan Östersjön Förslag på samråd 152 Statistiska centralbyrån (2017) Vattenbruk 2016, Sveriges officiella statistik, statistiska meddelanden JO 60 SM 170. SCB, Stockholm Sveriges lantbruksuniversitet (2018). PM Fiskars och kräftdjurs lekhabitat i havsplaneringen Dnr Sveriges lantbruksuniversitet (2018). Sammanställning och analys av yrkesfiskets utbredning. Opublicerat. Sveriges lantbruksuniversitet (2018). PM Yrkesfiske i relation till första utkast till havsplan , Dnr Sveriges geologiska undersökning (2017). Förutsättningar för utvinning av marin sand och grus i Sverige. Dnr /2015. Rapport 2017:05. Sveriges geologiska undersökning, Uppsala Sveriges Geologiska Undersökning. Gröna Kartan baserat pa Symphony ekosystem komponenter (2017). Opublicerat. Sveriges geologiska undersökning (2016). Koldioxidlagring i Sverige sammanställning och resultat fran NORDICCS. Rapport 2016:20. Sveriges geologiska undersökning, Uppsala Trafikverket (2013). Kunskaps- och planeringsunderlag för en nulägesbeskrivning av havet. TRV dnr 2013/8610. Trafikverket Varjopuro, R. (2017). Evaluation and Monitoring of Transboundary Aspects of Maritime Spatial Planning a Methodological Guidance. En rapport från Baltic SCOPE-projektet Riksintresseanspråk Fiskeriverket (2006). Omraden av riksintresse för yrkesfisket Riksintresseansprak, FINFO 2006:1, Fiskeriverket, Göteborg Försvarsmakten (2017).Riksintresseanspråk för totalförsvarets militära del och övriga försvarsintressen i havs- och kustområden. Trafikverket (2017). Riksintresse för kommunikationer Figur 14. Produktionskostnad för vindkraft till havs (LCOE). Bergman m.fl Havsbaserad vindkraft potential och kostnader en rapport till Energimyndigheten Figur 15. Södra Midsjöbanken - Vindkraftsområde Vindkraftsomraden (Sverige, Polen), Sandutvinning, Natura 2000 (art- och habitat, fagel) Underlaget inom Polsk ekonomisk zon: Maritime Institute in Gdańsk et al Study of Conditions of Spatial Development of Polish Sea Areas. Gdynia. Figur 16. Kriegers Flak - Vindkraftsområde Vindkraftsomraden (Sverige, Tyskland, Danmark), Sandutvinning, Natura 2000 (art- och habitat, fagel) Figur 18. Kartbild från Symphony som visar sammanlagd miljöpåverkan Havs- och vattenmyndigheten. Rapport 2018:1. Symphony - Integrerat planeringsstöd för statlig havsplanering utifran en ekosystemansats Figur 19: Kartbild från Gröna kartan som visar aggregerade naturvärden Sveriges Geologiska Undersökning. Gröna Kartan baserat pa Symphony ekosystem komponenter Opublicerat. Figur 20. Allt hänger samman från källa till hav Granit m.fl Water Policy Havsplan Östersjön Förslag på samråd 157 Figur 21. Internationella skyddade marina områden runt Sverige och i grannländer Enligt OSPAR (OSPAR MPA), Enligt HELCOM (HELCOM MPA), Natura 2000, Fredningsomrade torsk Figur 22. Gränsöverskridande sjöfart Koncentration av fartygsrörelser (AIS) runt Sverige och i grannländer Figur 24. Ekonomiskt landningsvärde av fiske efter torsk (trål eller passiva redskap) i Östersjön under perioden Sveriges lantbruksuniversitet Sammanställning och analys av yrkesfiskets utbredning. Figur 25. Ekonomiskt landningsvärde av pelagiskt fiske i Östersjön under perioden Sveriges lantbruksuniversitet Sammanställning och analys av yrkesfiskets utbredning. Miljö- och energidepartementet (2017). Uppdrag om bevarandevärden vad avser fiske i skyddade omraden. Dnr M2017/02522/NM Naturvårdsverket (2006). Inventering av marina naturtyper pa utsjöbankar. Rapport Naturvårdsverket, Stockholm Nicolas, F., Frias, M., Backer, H. (red.) (2016). Mapping Maritime Activities within the Baltic Sea. En rapport från Baltic SCOPE-projektet Underlag figurer Figurer utan hänvisning till underlag är framtagna av Havs- och vattenmyndigheten. Figur 6. Havets ekosystem. Miljödepartementet 1 havsplan (av 3) med 2 / 5 / 3 plankartor Har samlat Ca 20 underlagskartor Ca 75 GIS-skikt Ca 60 rapporter + Vägledning kring avvägningar och lämplig användning

11 Havsplan: Bottniska viken

12 Havsplanerna har Havsplaneområden Havsområden i Bottniska viken

13 Planeringens huvuddrag i Bottniska viken Goda förutsättningar för olika verksamheter Förnybar elproduktion Världsarv och småskaligt fiske Världsarv Förnybar elproduktion Småskaligt yrkesfiske Grunda skärgårdar Sjöfart

14 Bottenviken Särskilda vinterförhållanden och viktiga områden för försvarsverksamhet Många kustnära värden

15 Norra Bottenhavet och Norra Kvarken Sjöfartspassage genom Norra kvarkens trånga sund Höga kustens natur Stora ytor med gles verksamhet

16 Södra Bottenhavet Grunda bankar och övervintrande sjöfågel Viktigt havsområde för energiförsörjningen Generell användning av stora ytor

17 Konsekvensbedömningar i havsplaneringen

18 Att förutsäga framtiden Förutsäga effekter och konsekvenser av havsplanerna Strategisk miljöbedömning Hållbarhetsbedömning

19 Strategisk miljöbedömning Strategisk miljöbedömning är en process som leder till en miljökonsekvensbeskrivning en så kallad MKB Lagkrav kap 6 miljöbalken, ekosystemansats, uttalat syfte att integrera miljöaspekter i planering och beslutsfattande så att en hållbar utveckling främjas.

20 Symphonyresultat Nuläge Nollalternativ 2030 Havsplan 2030

21 Resultat MKB Påverkan från omgivningen har störst betydelse i Bottniska viken. Denna härrör från sektorer som havsplanen inte påverkar och andra föroreningskällor exempelvis industrier, övergödning, tidigare utsläpp Havsplanen ger begränsad miljöpåverkan jämfört med nollalternativet Påverkan från havsplanen jämfört med nollalternativet är både positiv och negativ Negativ från vindkraft och sandutvinning Positiv från områden med särskild hänsyn till höga naturvärden (n-områden) Neutral eller viss positiv eller viss negativ påverkan per havsområde även i relation till målet om god miljöstatus

22 Hållbarhetsbedömning En per plan Ej lagkrav. Men havsplanerna ska bidra till en långsiktigt hållbar utveckling. I hållbarhetsbedömningen utvärderas detta, dvs planernas bidrag till ekonomisk- social respektive miljömässig hållbar utveckling Helhetsmässig analys av planens potentiella effekter Ekosystemtjänstanalys - en brygga mellan miljöbedömning och hållbarhetsbedömning

23 Valda kriterier Totalt Ekonomi Miljöekologi Social Bedömd lönsamhet Ekosystemtjänster Kumulativ miljöpåverkan Klimat Sammanhållet landskap Identitet Sysselsättning Kulturmiljö Jämställdhet Tillgänglighet Samexistens

24 Hållbarhetsbedömning Bottniska viken Övergripande positivt resultat jämfört med nollalternativ, dvs utan havsplan Ekonomi Positiv ekosystemtjänster, lönsamhet positiv utvinning sand och energi Miljö Positivt klimataspekter (kopplat till förnybar energi) Social Positivt sysselsättning, negativt tillgänglighet Hållbarhetsindex 5,0 4,8 4,5 4,0 3,5 3,0 3,0 2,4 2,5 1,9 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Ekonomi Ekologi Social Övergripande

25 Symphony Integrerat planeringsstöd för svensk havsplanering baseras på metod för kumulativ miljöbedömning Halpern et al Science vol

26 Symphony Metod för kumulativ miljöbedömning Kartor över miljöbelastningar från mänskliga aktiviteter Kartor över ekokomponenter Känslighetsmatris Resultat = 41 olika belastningar 32 olika ekosystemkomponenter

27 Gröna kartan

28 En Svensk maritim strategi - för människor jobb och miljö

29 Strategi för utveckling av de maritima näringarna Strategin är ett inriktningsdokument för det fortsatta arbetet att utveckla de maritima näringarna, med strategin innehåller också en vision: Konkurrenskraftiga, innovativa och hållbara maritima näringar som kan bidra till ökad sysselsättning, minskad miljöbelastning och en attraktiv livsmiljö. Den maritima strategin omfattar och integrerar politik inom : närings-, arbetsmarknad-, kultur-, miljö-, energi-, transport-, turist-, fiske-, innovations- och regionalpolitik.

30

31 P1 Miljöpåverkan i haven Preliminär bedömning av den kumulativa påverkan för Bottniska viken i relation till medelvärdet av påverkan för hela Bottniska viken. P2 Tillgång till arbetsplatser i kustområden P3 Besöksattraktivitet P4 Attraktiva boendemiljöer P5 Uppkopplade kustområden P6 Smarta kustområden Median kustkommuner: 0,69 Median samtliga kommuner: 0,47 (2015) P7 Konkurrenskraftiga näringar Antal sysselsatta i de maritima näringarna: (2014) Förädlingsvärdet i de maritima näringarna (mnkr): (2014) Varuexport i de maritima näringarna: 7,2 miljarder kronor (2014)

32 ÅO1 Övergödning ÅO2 Miljögifter i svenskfångad fisk ÅO3 Hållbart nyttjade fiskbestånd ÅO4 Olyckor och tillbud i svenska vatten ÅO5 Innovation för maritima näringar NY!! ÅO6 Översiktsplanering kust, hav och skärgård ÅO7 Rättvisa trafikslagsregelverk ÅO8 Resurser för internationellt samarbete kring innovationer och maritima miljöer NY!! Åtgärdsområden från ÅO9-13 strategin Näringarnas konkurrenskraft Friskt och säkert ÅO14 hav Havsbaserad energiproduktion Kunskap och innovation ÅO15 Sveriges fartygsflotta Planering med maritimt ÅO16 Övernattning/besök perspektivi kustområdena Funktionella regelverk ÅO17 Säsongsförlängning och tillståndsprocesser Internationellt samarbete ÅO18 Fångster av fisk och skaldjur Förutsättningar för näringslivet och branschspecifika åtgärder ÅO19 Produktion från vattenbruk 26 av 82 kustkommuner (2017) Sveriges kustkommuner som har översiktsplanerat hela sitt kust- och havsområde. Hållbar utveckling

33 5 aug 2018

34 Tack för oss!