Livsmedelshantering och restriktioner efter genomgången stamcellstransplantation (SCT)

Transkript

1 ID nummer: SCT3.15 Dokumenttyp: Vårdprocessprogram Utfärdande PE: Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård i Östergötland Utfärdande enhet: Hematologiska kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping, Sverige Framtagen av: (Namn, titel) Hulda Rintamäki, SCT-ansvarig sjuksköterska Ulla Frödin, Sektionsledare SCT Sökord: Stamcellstransplantation Giltig fr o m: Målgrupp: Medarbetare på Hematologiska kliniken och remittenter från sydöstra regionen Godkänd av: (Namn, titel) Anna Sandstedt, överläkare och programansvarig JACIE Giltig t o m: Diarienummer: CKOC Livsmedelshantering och restriktioner efter genomgången stamcellstransplantation (SCT) Granskningsgrupp: Claes Malm (överläkare), Petar Antunovic (överläkare), Ann-Christin Fallsberg (sjuksköterska), Pethra Rydder (sjuksköterska) Distributionslista: Hematologska klinikens vårdavdelning, mottagning och på LISA

2 Innehåll 1.0 Syfte Omfattning Personal och ansvar Bakgrund Definitioner och förkortningar Utrustning och dokumentation Procedur Kost och livsmedelshantering Livsmedelshantering Restriktioner Restriktioner till en månad efter SCT Allmänna restriktioner Specifik kostrestriktion för patienter som genomgått allogen SCT gäller minst tre månader efter SCT Återinläggning efter SCT Specifik kompetens/träning Styrdokument Referenser Bilagor och appendix Ändringar jämfört med föregående version... 6 ID nummer: SCT3.15 Version: 1 s.2(6)

3 1.0 Syfte Att minimera risken för att patienter efter genomgången stamcellstransplantation ska drabbas av infektioner. 2.0 Omfattning Detta dokument omfattar livsmedelshantering, personlig hygien, allmänna och specifika restriktioner. 3.0 Personal och ansvar Dokumentet vänder sig till all sjukvårdpersonal som arbetar på Hematologiska kliniken i Linköping och personal som vårdar dessa patienter inom sjukhuset och i regionen. Det är var och ens ansvar att se till att detta dokument följs. Avvikelser från dokumentet skall dokumenteras i patientens journal. 4.0 Bakgrund Vita blodkroppar är ett samlingsnamn för ett flertal olika typer av blodkroppar där var och en har olika funktion i immunförsvaret (neutrofila granulocyter, monocyter, basofila, eosinofil, dentritiska celler, B- och T-lymfocyter, NK-celler och makrofager). Immunförsvaret är uppdelat i ett icke specifikt och ett specifikt och lymfocyterna tillhör det specifika immunförsvaret. Deras uppgifter är att skydda kroppen mot virus och cancer. B-lymfocyterna skyddar mot virus genom att bilda antikroppar. T- och NK-celler angriper celler som är infekterade och ser onormala ut för att skydda mot virussjukdomar och förhindra uppkomst av cancer. Det specifika immunförsvaret är ett inlärt system som tar lång tid att bygga upp igen efter stamcellstransplantation, speciellt för patienter som genomgått allogen SCT. Både allogen och autolog stamcellstransplantation påverkar till stor del infektionsminnet och effekten av tidigare givna vaccinationer. Det icke specifika immunförsvaret återhämtar sig snabbast, ungefär en månad efter genomgången SCT. De neutrofila granulocyterna utgör 60 % av alla vita blodkroppar och deras främsta uppgift är att fagocytera och eliminera patogener som bakterier och vissa svampar. Vid allogen SCT tillkommer T-cellsmanipulering i olika form för att motverka graft rejektion/failure och sedermera GvHD utveckling. Det i sin tur bidrar till ytterligare infektionskänslighet. 5.0 Definitioner och förkortningar GvHD Graft versus Host Disease NK celler Natural killer celler Etengas Eten är ett kolväte och vid rumstemperatur en gas. Alla frukter och grönsaker utsöndrar detta mer eller mindre. Etengas kan få andra frukter och grönsaker att mogna snabbare. 6.0 Utrustning och dokumentation Ej aktuellt ID nummer: SCT3.15 Version: 1 s.3(6)

4 7.0 Procedur 7.1 Kost och livsmedelshantering Maten är en viktig del av våra liv och efter en stamcellstransplantation är det extra viktigt att patienten får i sig tillräckligt med energi och näringsämnen. Energiinnehållet i maten kan ökas genom att tillsätta extra fett som crème fraiche, grädde, gräddfil, mjukost, riven ost, smör eller socker. Patienten ska undvika lättprodukter. Näringsdrycker kan bli aktuella vid viktnedgång. Råvaror ska vara fräscha och användas innan bäst före datum Livsmedelshantering Det är viktigt med god hand- och livsmedelshygien vid hantering av livsmedel, se bilaga Säker mat på eget fat. Bäst före-datum indikerar vilket datum livsmedlet kan förväntas ha fullgod kvalitet, förutsatt att det förvarats enligt anvisningarna. Sista förbrukningsdag är den sista dagen då tillverkaren garanterar att livsmedlet är säkert, och sätts på livsmedel som är mycket lättfördärvliga. Frukt och grönsaker bör förvaras vid den lägsta temperatur de tål utan att få köldskador. Detta sänker hastigheten på processer som leder till vegetabiliens åldrande. För många vanliga frukter och grönsaker innebär detta att kylskåpsförvaring är lämpligt. Det finns dock ett antal vegetabilier som får köldskador av att förvaras vid kylskåpstemperatur, exempelvis tomat och banan. Det optimala är oftast att förvara dessa vegetabilier svalt. Vattenavgång och påverkan av etengas är andra faktorer som påskyndar kvalitetsförsämringar hos vegetabilier. Detta kan ofta förhindras av att vegetabilien förvaras förpackad. Ett exempel på detta är gurka som håller längre med plast på. Kött, fisk, mejeriprodukter och ägg, kan förstöras genom att bakterier förökar sig på eller i livsmedlet och därmed orsakar infektion. Denna tillväxt går långsammare vid lägre temperaturer. Dessa livsmedel bör därför förvaras i kylskåp, gärna på den kallaste platsen. Ägg har god hållbarhet även i rumstemperatur, men håller ännu längre i kylskåp. Även matrester bör förvaras i kylskåp, gärna så kallt som möjligt. Torrvaror bör förvaras torrt, mörkt och gärna svalt. Matfett bör förvaras mörkt, svalt och med liten syretillgång för att minska risken för härskning. Detsamma gäller nötter. Mjukt bröd bör förvaras i rumstemperatur, eller frys om det ska förvaras länge. Kylskåp gör att bröd får kvalitetsförsämringar snabbare. 7.2 Restriktioner För patienter som genomgått autolog stamcellstransplantation gäller kostrestriktioner i 1 månad efter SCT. övriga restriktioner gäller i 3 månader. För patienter som genomgått allogen SCT gäller kostrestriktioner i en månad efter SCT med vissa undantag se övriga restriktioner gäller i minst 3 månader efter utsatt immunsupprimerande behandling eller överenskommelse med ansvarig läkare Restriktioner till en månad efter SCT Se SOP, Restriktioner för patienter som genomgår stamcellstransplantation ID nummer: SCT3.15 Version: 1 s.4(6)

5 7.2.2 Allmänna restriktioner Ha noggrann handhygien. Undvik att träffa personer som är förkylda eller har varit utsatt för något annat smittsamt. Barn eller barnbarn som går på dagis där det utbryter epidemi av t.ex. magsjuka eller vattenkoppor ska patienten i möjligaste mån undvika att träffa. Undvik folksamlingar, affärer, bussar, tåg, simhallar och arbetsplatser med många människor. Undvik direkt solljus under det första året efter SCT. Använda skärmmössa, en stark solskyddsfaktor, långärmat och långa byxor. Detta beror på att huden är extra känslig av cytostatikabehandling, strålning och vid GvHD. För att undvika risk att inandas svampsporer som kan orsaka svåra infektioner ska patienten inte ha krukväxter i de lokaler/rum som vederbörande vistas mycket i, exempelvis sovrum, kök och TV-rum. ha en riktig julgran. gräva i jord, plantera om växter, rensa ogräs, plocka svamp, beskära träd. bada i bassäng, hav eller sjö. vistas i ladugård/stall p.g.a. risken för mögelsporer i foder. vistas på byggarbetsplatser p.g.a. ökad risk för svampinfektioner. bygga om i det egna hemmet under åtminstone tre månader efter autologa och 6 månader efter allogen SCT. Husdjur Tiden efter transplantationen avråds patienten från att införskaffa husdjur. Om djur redan finns i hemmet ska patienten tänka på att undvika att låta djuren slicka i ansiktet och på händerna. undvika att ha djuren på köksbord eller i sängen. undvika besök i stall/ladugård. Arbete Efter tre månader, om allt gått komplikationsfritt, kan patient i princip återuppta sitt arbete. Detta är dock ett beslut som fattas i samråd med patientansvarig läkare med hänsyn till patientens allmäntillstånd, medicinering och arbete. Resor De flesta komplikationer uppstår det första halvåret efter transplantationen. Utlandsresor avråds därför under denna period. Hygien Daglig dusch rekommenderas, men inte karbad om central infart sitter kvar. Det är vanligt med muntorrhet efter transplantationen, speciellt om strålbehandling getts. Detta medför risk för infektion och karies och det är därför viktigt med fortsatt noggrann munhygien. Mjuk tandborste ska användas, tänderna borstas efter varje måltid och före sänggående och munnen ska sköljas ofta. Patienten ska rådgöra med läkare innan större behandlingar i munnen ska göras av tandläkare. ID nummer: SCT3.15 Version: 1 s.5(6)

6 7.2.2 Specifik kostrestriktion för patienter som genomgått allogen SCT gäller minst tre månader efter SCT Undvika opastöriserade mejeriprodukter. Opastöriserade produkter kan användas om de upphettas till 72 i två minuter. Färska juicer. Mögelostar. Patienten ska inte äta naturläkemedel utan att rådgöra med läkare innan. Dessa preparat kan påverka behandlingen, andra läkemedel, benmärgen och andra viktiga funktioner i kroppen. 7.3 Återinläggning efter SCT För patienter som genomgår autolog SCT och läggs in >1 månad efter SCT gäller inga restriktioner. För en patient som genomgått allogen SCT gäller de restriktioner som nämns i detta dokument om inte ansvarig läkare bestämmer något annat. 8.0 Specifik kompetens/träning Ej aktuell 9.0 Styrdokument Ej aktuell 10.0 Referenser Livsmedelverket: Säker mat på eget fat Rapport Förvara maten rätt så håller den längre - vetenskaplig rapport om optimal förvaring av livsmedel. Livsmedelsverket 11.0 Bilagor och appendix Säker mat på eget fat Restriktioner för patienter som genomgår stamcellstransplantation 12.0 Ändringar jämfört med föregående version ID nummer: SCT3.15 Version: 1 s.6(6)