Information till dig som ska genomgå allogen hematopoetisk stamcellstransplantation

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Information till dig som ska genomgå allogen hematopoetisk stamcellstransplantation"

Transkript

1 ID nummer: SCT3.29 Information till dig som ska genomgå allogen hematopoetisk stamcellstransplantation Hematologiska kliniken

2 ... 1 Introduktion... 3 Fakta om hematologiska kliniken... 3 Utredningar innan inläggning... 6 Att ta med vid inläggingen... 7 Förbehandling/cytostatikabehandling... 8 Stamcellsåtergivning... 9 Under vårdtiden Hygienföreskrifter Komplikationer som kan uppstå i samband med allogen transplantation Mottagningsbesök Medicin efter utskrivning Kontroller Blodgrupp/blodprodukter Kostrestriktioner gällande en månad efter stamcellstransplantation Kostrestriktioner som gäller i minst tre månader efter transplantation Restriktioner gällande minst tre månader efter utsättande av immundämpande behandling18 Att tänka på efter stamcellstransplantation Återinläggning på avdelningen Egenvårdstips För mer information Ordlista Egna noteringar

3 Introduktion Denna broschyr är tänkt att ge dig och dina anhöriga, information och rekommendationer inför, under och efter stamcellstransplantation. Om du har frågor om din transplantation innan du läggs in eller när du kommit hem, går det bra att ringa SCT-ansvarig sjuksköterska, se sid 4. Allogen hematopoetisk stamcellstransplantation (HSCT) används ibland som ett led i behandlingen av leukemi och andra tumörsjukdomar, men även vid mera sällsynta sjukdomar såsom aplastisk anemi och vissa medfödda ämnesomsättningssjukdomar. Allogen innebär att du får stamceller från någon annan än dig själv. Donatorn kan vara ett syskon eller en obesläktad givare/person. Hematopoetiska stamceller finns i benmärgen och dess funktion är att producera röda och vita blodkroppar samt blodplättar (trombocyter). Vita blodkroppar försvarar kroppen mot infektioner. De röda blodkropparna transporterar syre från lungorna till kroppens olika celler och koldioxid från cellerna till lungorna där du sedan kan andas ut den. Blodplättarna (trombocyterna) är viktiga för att stoppa blödning. 3

4 Fakta om hematologiska kliniken Kliniken består av en vårdavdelning och en mottagning. Ledning Franz Rommel, verksamhetschef Malin Gustafsson, vårdenhetschef Annika Erlandsson, bitr. vårdenhetschef SCT-team Anna Bergendahl Sandstedt, överläkare och ansvarig för SCT (stamcellstransplantationer) Arta Dreimane, överläkare Ulla Frödin, sjuksköterska, sektionsledare SCT, kontaktsjuksköterska Lotta Laursen, sektionsledare och vårdadministratör Anna Skeppsby, ansvarig vårdadministratör Läkare Jörg Cammenga, professor Claes Malm, överläkare Petar Antunovic, överläkare Lucia Ahlberg, överläkare Kourosh Lotfi, överläkare Ronald svensson, överläkare Ingemar Lagerlöf, överläkare Eva Hellberg, sjukgymnast Agneta Edsälv, kurator Erika Karlsson, dietist. Arbetar måndag, onsdag och varannan fredag (jämn vecka) På avdelning och mottagning arbetar läkare, sjuksköterskor och undersköterskor. Vi samarbetar dessutom med olika laboratorier och andra kliniker, t.ex. sjukhustandvården. För att vi skall kunna lära oss så mycket som möjligt om när och hur en transplantation skall göras för att ge bästa resultat så samarbetar vi med andra kliniker i Europa i Europeiska Blod- och Märg-transplantationsgrupper (EBMT). Detta innebär bland annat att uppgifter om din sjukdom, behandling och utfallet av behandlingen rapporteras in till ett gemensamt register (uppgifterna hanteras anonymt). 4

5 Hematologisk vårdavdelning (ingång 34, plan 13) Avdelningen har 16 enkelrum och åtta av dessa är specialinredda för stamcellstransplantation. Luften i dessa rum är renad så att den ska innehålla så få mikroorganismer som möjligt. Alla rum har toalett och dusch. När du är inlagd ansvarar ett team för din vård. Teamet består av patientansvarig sjuksköterska, undersköterska och läkare. Det finns fyra team som har sin bas i en modul/mindre expedition nära patientrummen. Förfrågningar/Samordnarfunktionen Förfrågningar angående patienter som vårdas inneliggande sker via samordnaren på avdelningen tel Samordnaren kopplar vidare samtalet till ansvarig sjuksköterska. Förfrågningar angående patienter kan göras dygnet runt, men vi rekommenderar förfrågningar mellan kl och kl Ronden går vanligtvis mellan kl och Din adress under vårdtiden Hematologiska kliniken Vårdavdelning Universitetssjukhuset Linköping Telefon: Ingång 34, hiss C, plan 13 Besökstider Det finns inga besökstider på avdelningen men eftersom förmiddagarna är fyllda av rutiner brukar eftermiddagar och kvällar passa bäst. Anhöriga Har du någon närstående/anhörig/vän som har möjlighet att bo hos dig på rummet så är det ofta till stort stöd för dig. Du får inte ta emot för många besökare samtidigt, högst två stycken åt gången. Besökare får inte ha någon pågående infektion. Telefon Det är tillåtet att använda mobiltelefon på avdelningen, men man måste hålla sig minst 1 meter från elektrisk apparatur. Du kan också få en patienttelefon inkopplad till rummet. Det kostar 16 kr/dygn. Från elfte dygnet sjunker avgiften till 5 kr/dygn. Kostnaden kommer på din ordinarie telefonräkning. TV och dator Alla rum har TV. Egen dator kan medtas och WiFi finns, var god kontakta personal för användarnamn och lösenord. Stationära datorer finns på entréplanet (plan 10) i detta hus. Datorerna har Internet-uppkoppling och får användas av patienter och anhöriga. Rökning Rökning är endast tillåten utomhus vid särskilda ordnade platser. 5

6 Dagsrutiner Tiderna kan variera beroende på arbetsbelastning. 06:45 Dagpersonalen börjar sitt arbetspass. 07:30 Frukost 09:00 Rondarbetet påbörjas som en sittrond med teamet. Därefter går teamet runt till patienterna. Tidsåtgången varierar, men brukar vara ungefär mellan kl :00. 11:30 Lunch 13:30 Eftermiddagsfika finns uppdukat i matsalen. Serveras i rummet om behov finns. 14:00 Kvällspersonalen börjar sitt arbetspass. 16:30 Middag 19:00 Kvällsfika serveras efter önskemål. Om extra dryck önskas till natten, säg till personalen. 21:00 Nattpersonalen börjar sitt arbetspass. 6

7 Utredningar innan inläggning Vissa undersökningar skall vara utförda innan transplantation Ultraljud av hjärtat, s.k. ekokardiografi. Lungfunktion, s.k. spirometri. Bedömning av tandläkare då du inte får ha några pågående infektioner i tänderna och tandkött. Eventuellt måste tänderna åtgärdas innan transplantation i förebyggande syfte. Kvinnor genomgår undersökning hos en gynekolog. Undersökningen sker i första hand på universitetssjukhuset, Linköping. Bedömning av ögonläkare vid problem med ögon eller vid behandling som kan ge ögonproblem. Du kommer vanligtvis dagen innan behandlingsstart till oss för provtagning och eventuella undersökningar som behöver göras innan behandlingsstart. Central infart Inför inläggningen kommer du att få en central infart, antingen i form av en subcutan venport (PAC) eller en central venkateter (CVK). Denna läggs in via hemortssjukhuset. Infarten kommer du att ha under en lång tid, minst ett år efter transplantationen. Att ta med vid inläggingen Cytostatikabehandling och dagliga duschar gör att din hud blir torr. Om det är tillsatt parfym i tvålen eller lotionen så bidrar det ytterligare till att huden torkar ut. Egen tvål/duscholja, oparfymerad och mild Hudlotion, oparfymerad Extra mjuk barntandborste (TEPE), 6 stycken. Tandborstarna ska bytas 3 gånger i veckan under isoleringsperioden. Mild tandkräm t.ex. Zendium, Biotene eller Salutem samt övriga hygienartiklar Tofflor, du ska inte gå barfota på golvet 7

8 Transplantationen indelas i tre faser 1. Förbehandling (cytostatikabehandling) 2. Stamcellsåtergivning 3. Under vårdtid Förbehandling/cytostatikabehandling CVK (central venkateter) Det kommer att läggas in ytterligare en korttids CVK under första dagen. Se patientinformation Information till dig som ska få en central venkateter Cytostatikabehandling Samma dag eller dagen efter CVK-inläggningen, startar din cytostatikabehandling (konditionering). Det finns för närvarande två olika behandlingsstrategier. Vilken som används beror på din sjukdom, ålder och allmäntillstånd. Vid den ena behandlingen ges höga doser cytostatika och ibland även helkroppsbestrålning. Med denna behandling hoppas man kunna slå ut alla cancerceller. Därefter tillförs stamceller från donatorn. Dessa celler producerar därefter nya blodkroppar inklusive ett nytt immunsystem. Vid den andra behandlingen ges inte lika höga doser cytostatika. Syftet är att det nya immunförsvar som tillförs via stamcellerna ska angripa de tumörceller som finns kvar. Fråga din läkare vad som gäller för dig. Behandlingen ges som injektion, tabletter eller som infusion. Förbehandlingen varar oftast i 5-10 dagar. För att inte ditt immunförsvar ska stöta bort de nya stamcellerna måste ditt eget immunförsvar dämpas. Detta innebär att du även får läkemedel vars syfte är att hämma och motverka avstötning av de nya stamcellerna. 8

9 Biverkningar Illamående och aptitlöshet är en vanlig biverkan av cytostatika och strålning. Du kommer att få medicin mot detta samt även vätska och näring som dropp vid behov. Diarré av olika anledningar är vanligt förekommande. Det kan vara en biverkan av att du får antibiotika eller orsakat av en speciell bakterie som heter Clostridium difficile vilken kan aktiveras om man får antibiotika. Diarré kan även orsakas av GvHD (graft-versus-host disease, se förklaring Komplikationer som kan uppstå i samband med allogen stamcellstransplantation ). Det är därför viktigt att du säger till om du får diarré så att rätt behandling kan sättas in. Håravfall då cytostatika angriper celler med snabb celldelning och dit hör hårfolliklarnas epitelceller. Strålning kan också ge håravfall men det går inte lika snabbt som vid cytostatika-behandling. Håravfallet är beroende av cytostatika-dos men det troligaste är att du tappar håret inom 1-2 veckor. Håret kommer tillbaka efter cirka tre månader och kan ändra karaktär. Torrhet i munnen samt förändrad smak är speciellt vanligt efter strålning. Du kan också få en vit beläggning i munhålan som kan vara svamp, vilket man då behandlar. Det är viktigt att sköta munslemhinna och tänder för att undvika infektion samt blödning i munhålan. Låga blodvärden och du kommer troligtvis att behöva transfusioner av både blod och trombocyter vid flera tillfällen. Torr hud så det är viktigt att du smörjer in dig med en oparfymerad hudlotion, helst två gånger per dag. Trötthet Stamcellsåtergivning Det finns två sätt att samla stamceller. Det vanligaste är att genom stimulering med ett kroppsliknande hormon tvinga ut stamcellerna i blodbanan. Dessa kan sedan plockas ut skördas via ett blodkärl i armen. Denna procedur genomförs på blodcentralen. Vi anser att denna procedur är skonsammare för donatorn, det är lättare att få en större mängd stamceller och vi får även med immunceller vars syfte är att angripa de tumörceller som finns kvar. Det andra sättet är att skörda stamcellerna direkt ifrån benmärgen. Vilket innebär att stamcellerna sugs upp med hjälp av sprutor, ungefär som vid ett benmärgsprov. Donatorn är sövd under ingreppet. Stamcellerna ska efter skörden räknas för att se om tillräcklig mängd samlats. Det kan annars bli aktuellt med en skördedag till. Vi försöker även frysa in de speciella immunceller som heter lymfocyter och som vid behov används för att förstärka behandlingen. När cellerna är räknade kommer de upp till avdelningen och ges tillbaka till dig på samma sätt som en blodtransfusion. 9

10 Under vårdtiden Infektionskänslighet Den behandling vi ger dig hämmar ditt eget immunförsvar och det tar lång tid för det nya immunförsvaret att byggas upp. Det innebär att du är infektionskänslig efter transplantationen, även dina kropps egna bakterier kan orsaka infektioner. Det är därför viktigt att skydda dig mot bakterier, virus och andra mikroorganismer. Det innebär att den personliga hygienen är mycket viktig. Smycken och piercing ska ej användas. Personer som har någon form av infektion får inte besöka dig. Du kommer även att ha en del andra restriktioner minst tre månader efter transplantationen eller så länge du äter immundämpande medel, se sidan 15. Isolering Isolering sker när de vita blodkropparna är lägre än 1,0. Du blir då skyddsisolerad från omgivningen. Båda slussdörrarna får inte vara öppna samtidigt när du är skyddsisolerad, men oftast trots isoleringen, går det att vistas ute på avdelningen kvällstid och ibland även på helger när det är tomt på patienter. Utomhuspromenader kan tillåtas men det sker i överenskommelse med ansvarig sjuksköterska om inte ansvarig läkare anser det medicinskt olämpligt.. När de vita blodkropparna åter har stigit till 1,0 upphör skyddsisoleringen. Skötsel av central infart Ansvarig sjuksköterska inspekterar din centrala infart dagligen. Ibland händer det att huden blir infekterad av bakterier. Det är bra om du själv är observant på eventuella förändringar så som rodnad, ömhet, svullnad eller fukt. Meddela förändringar till din sjuksköterska eller läkare. Vid hemgång får du skötselråd av ansvarig sjuksköterska. Den centrala infarten tas bort efter beslut av ansvarig läkare. Provtagning Provtagning utförs vanligen tidigt på morgonen. Vid feber tas odlingar på blod. Det kan även bli aktuellt att ta odlingar från svalg, sår eller diarré. Detta gör vi för att kunna sätta in rätt behandling mot bakterier och mikroorganismer som vi eventuellt hittar i proverna. Kontroller Varje morgon och eftermiddag kontrolleras kroppstemperatur, blodtryck och puls. Vi följer även din vikt dagligen. Det du dricker och äter skriver du upp på en mat- och vätskelista. I vissa fall kan det även bli aktuellt att mäta diarréer om du drabbas av detta. Allt detta är för att vi vill ha en så noggrann överblick över ditt hälsotillstånd som möjligt. 10

11 Hygienföreskrifter Noggrann handhygien När du isoleras ska du duscha dagligen. Använd helst duscholja eller en mild tvål som inte är uttorkande. Använd hudlotion för att motverka uttorkning av huden. Undvik parfymerade produkter. Tvätta stjärten efter varje avföring med mild tvål och torka försiktigt. Mjukt toapapper ska användas. Vid sårig stjärt används jordnötsolja eller mjukgörande salva runt analöppningen. Använd rikligt med handsprit efter toalettbesök. Du får inte gå barfota på golvet. Du ska sköta naglar och nagelband noga men med försiktighet. Peta inte med vassa föremål. Sängkläder bytes varannan dag eller oftare vid behov. Munskydd ska användas vid undersökningar som kräver att du lämnar rummet. Peruk ska inte användas under isoleringen. Anhörig som bor hos dig duschar och byter kläder enligt samma rutin som du. Besökande ska sprita av sina händer innan de går in i patientsalen. Jord innehåller mycket bakterier och svamp, så du får inte ha krukväxter på rummet. Snittblommor är tillåtna men du ska inte sköta dem själv. Blomvattnet byts dagligen av personalen. Den som sköter blommorna ska sprita sina händer efteråt. Kost och näringstillförsel Maten levereras från sjukhusköket. Har du problem med att äta finns möjlighet att beställa önskekost. Råa grönsaker samt oskalad frukt serveras inte p.g.a. risk för bakterier och svamp. Färska och djupfrysta bär ska kokas. Vid svårigheter att äta begärs mat som är energiberikad. Vi erbjuder även kosttillägg som är energi- och proteinberikat. Mejeriprodukter serveras i engångsförpackningar eller från nyöppnade förpackningar. Du får dricka kranvatten. Om kylskåp finns på rummet ska du förvara drycken där. Inget annat ska förvaras där. Dryck byts minst en gång/dygn. Vid svårigheter att äta, är det oftast bättre att äta små och täta måltider. Förbehandlingen inför transplantationen ger ofta muntorrhet och ökad risk för karies. Undvik därför om möjligt onödigt socker samt småätande av kakor, karameller och dylikt. Knäckebröd och hårda flingor bör undvikas p.g.a. risk för sår i munslemhinnan. Det är betydelsefullt om du kan äta och dricka så länge som möjligt för att på så sätt kan klara dig utan näringsdropp. Du behöver näring för att bättre kunna stå emot infektioner. De näringsämnen som finns i kosten behövs för att kroppen ska byggas upp igen efter en behandling. Maten är även viktig för att hålla tarmarna igång. 11

12 Ej godkända livsmedel t.o.m. en månad efter transplantation Grönsaker och rotfrukter Färska grönsaker och rotfrukter som inte går att skala Färskpressade juicer från grönsaker som inte är skalade innan Torkade och färska kryddor Frukt och bär Torkad frukt i lösvikt Grapefrukt får inte ätas under Sandimmun-behandling p.g.a. att frukten hämmar kroppens nedbrytning av Ciklosporin. Mejerivaror Produkter tillverkade på opastöriserad mjölk. Kan dock användas om de upphettas till 72 i två minuter All sorts mögelost, exempelvis Danablu, Gorgonzola och Camembert Mjukglass Produkter med aktiv bakteriekultur, exempelvis Proviva Fiskprodukter och skaldjur Färska eller färskfrysta skaldjur Gravad och kallrökt fisk Rå fisk (sushi) Charkuterivaror Rått kött Kebab Övrigt Lösviktgodis Nötter, mandel och frön i lösvikt Ägg från andra länder än Sverige Is från is-maskin Vatten från vattenbehållare med kran Buffé-mat Cafeteria- och restaurangmat samt färdiga rätter från kyldisken Behandling eller tillskott av hälsokostpreparat i alla former bör patient avstå från Gyllene regel Ställ frågan: Kan livsmedlet skalas eller upphettas? Om ja: Servera Om nej: Servera inte 12

13 Motion Det är viktigt för ditt tillfrisknande att du försöker vara uppe så mycket som möjligt på dagarna. Försök gärna cykla några korta pass på motionscykeln varje dag. Sjukgymnasten hjälper dig med tips om bra övningar som du kan utföra. Munvård under isolerings-perioden Behandlingen inför transplantationen ger ofta en kraftig påverkan på slemhinnor i mun och svalg. För att få så lite besvär som möjligt i munnen under din behandling är det viktigt att hålla rent i munnen på ett skonsamt sätt. Du använder en extra mjuk tandborste och får instruktioner i rätt borstteknik av tandsköterska. Den mjuka borsten skall användas på tandkött och i gommen för att inte beläggningar skall bildas. För optimal rengöring kan Soft pics användas. Tandborsten byts var 3:e dag under vårdtillfället. Tandkrämen skall vara mild och fri från natriumlaurylsulfat, t ex Zendium, Biotene eller Salutem. Starka munsköljningspreparat som t.ex. Listerine ska inte användas. Efter tandborstning skall borsten sköljas noga och sedan stå och lufttorka till nästa gång. Slemhinnorna ska hållas fuktiga. o Skölj gärna munnen med vatten, mineralvatten flera gånger om dagen. o Skölj med vatten efter måltid och om du mått illa och kräkts Borsta morgon och kväll. Smörja läpparna med vaselin eller Decubal så läpparna inte spricker Säg till personalen om du får besvär av sår eller blåsor i munnen. 13

14 Komplikationer som kan uppstå i samband med allogen transplantation Avstötning av märgen är sällsynt vid leukemier och andra elakartade blodsjukdomar då immunsystemet är kraftigt hämmat av förbehandlingen. Graft-versus-host sjukdom (Graft-versus-Host Disease-GvHD) är transplantatets reaktion mot patienten. Vid stamcellstransplantation transplanteras hela immunförsvaret. De vita blodkropparna kan uppfatta patienten som främmande och reagera mot patientens vävnader. Hela kroppen kan drabbas men framförallt är det hud, lever, tarm och genitalier som angrips. Vid hudangrepp ses ett rödprickigt utslag som ofta är begränsat till handflator och fotsulor. I svåra fall kan hela kroppen angripas. Förhöjda levervärden visar att levern är påverkad. Vid angrepp på tarmen är symtomen diarréer och buksmärtor. Då måste dieten anpassas och ibland ges intravenös tillförsel av näring. Vid kvinnlig genital GvHD uppvisas symtom som sköra och torra slemhinnor, sveda, brännande känsla, smärta relaterad till samlag och vaginala stenoser (sammanväxningar). För män kan det visa sig som nedsatt känsel, tunnare skinn, svårigheter att dra tillbaka förhuden och erektionsproblem. För att förebygga GvHD ges immunhämmande mediciner under de första månaderna efter transplantationen. Akut GvHD uppträder oftast i samband med anslag av stamcellerna under den första månaden efter transplantationen. Denna behandlas med kortison. Vid kronisk GvHD uppträder ofta hudförändringar, torrhet i mun och ögon, munbesvär (en vitaktig streckbildning i kindslemhinnan), hosta och diarré. Detta behandlas med kortison under längre tid och eventuellt andra immunhämmande medel. GvHD i måttlig grad kan minska risken för återfall genom att immunreaktionen även omfattar patientens sjuka celler. Infektioner Bakteriella infektioner orsakas av att bakterierna hamnar på ställen i kroppen som de normalt inte ska vara, t.ex. bakterier i blodet (bakteriemi/sepsis) eller lunginflammation (pneumoni). Bakterieinfektioner behandlas med antibiotika. Innan transplantationen tas ett blodprov för att se om du haft de vanligaste virusinfektionerna. Visar provet att du haft en infektion kommer vi att kontrollera detta regelbundet. Herpes simplex virus finns latent (vilande) i din kropp om du haft en herpesinfektion någon gång. Detta virus kan väckas när kroppens infektionsförsvar försvagas och kan då ge upphov till infektion. Munsår orsakas ibland av herpes simplex. Under vårdtiden och minst tre månader efter transplantationen får du i förebyggande syfte ett läkemedel mot herpesvirus. Cytomegalvirus (CMV). De flesta människor (cirka 70 %) smittas av CMV i barndomen, och bär sedan viruset under resten av livet utan obehag eftersom det effektivt kontrolleras av immunsystemet. Hos patienter med kraftigt nedsatt immunförsvar kan CMV ställa till med problem och dessa dyker vanligen upp under 2-3 månaden efter transplantationen och kan yttra sig i febertoppar, diarréer, fallande blodvärden samt leverpåverkan. Lunginflammation på grund av CMV är en sällsynt men allvarlig komplikation. De läkemedel som finns mot virussjukdomar är tyvärr inte lika bra som penicillin mot bakterier. Viruset dödas inte, utan man kan bara bromsa tillväxten. De läkemedel som används för att behandla en CMV-infektion heter Cymvene, Foscavir, Vistide eller Valcyte. 14

15 Hemgång Hematologiska klinikens öppenvård (ingång 34, plan 13) Öppettider vardagar kl SCT-mottagning Sköts framförallt av SCT-ansvarig sjuksköterska som även är din kontaktsjuksköterska, hit kommer du för information inför transplantation och uppföljning efter transplantation. När ditt tillstånd stabiliserats efter transplantationen kommer du att följas upp på den allmänna hematologiska mottagningen. SCT-mottagningen har ingen bestämd telefontid men har du frågor och funderingar angående transplantation eller om ditt allmäntillstånd under vardagar kontaktar du SCT-ansvarig sjuksköterska eller sektionsledare för SCT, /8769. Hematologisk mottagning Telefontid till mottagningssjuksköterska (telefon ), måndag till torsdag, kl , samt fredag, kl Övriga tider kontaktar du hematologisk vårdavdelning, telefon Det kan ta cirka 4-6 veckor innan den transplanterade märgen slår an, d.v.s. att den nya märgen börjar producera blodkroppar. När det så är dags för utskrivning har du säkert många funderingar på hur det kommer att fungera hemma. En transplantation innebär en stor påfrestning för hela familjen både fysiskt, psykiskt och socialt och det kan vara svårt att återskapa ett familjeliv som det var innan. Prata noga igenom med din läkare och sjuksköterska om de funderingar du och dina anhöriga har. Klinikens kurator finns för samtalsstöd för dig och dina anhöriga inom olika områden, t.ex. sociala frågor utlösta p.g.a. sjukdomen. Kurator kan hjälpa till att förmedla samtalskontakt på hemorten om så önskas. Vi finns också till för frågor som kan uppstå, även efter att du kommit hem. Krafterna är små och det kräver stora ansträngningar att göra de små dagliga göromålen såsom personlig hygien, matlagning och städning. Det är givetvis en stor glädje att få komma hem, men det är inte ovanligt att reaktioner på den fysiska och psykiska belastning som behandlingen medfört kommer efter utskrivningen. Man kan känna sig deprimerad, ha lätt till tårar och vara irriterad. Det är en reaktion på långvarig stress och det kan ta sin tid att komma tillbaka till livet utanför sjukhuset. Vid återbesök på sjukhuset är det bra om make/maka eller annan anhörig kan vara med för samtal om eventuella problem som dyker upp. Mottagningsbesök De första månaderna efter transplantationen kommer det att vara nödvändigt med besök på mottagningen, oftast en gång per vecka. När ditt tillstånd tillåter kan dessa besök glesas ut. Under dessa besök sker Samtal med läkare och sjuksköterska Samtal med kurator om så önskas Blodprovstagning Eventuell justering av mediciner Undersökning för att värdera eventuella komplikationer efter transplantationen (infektion, Graft-versus-host sjukdom, medicinbiverkningar m.m.) Viktkontroll 15

16 Benmärgsprov cirka tre månader efter transplantation Sjukgymnastbesök om behov uppstår Dietistkontakt om behov finns När du är infektionskänslig bör du åka taxi (inte samåkning) till dessa besök, läkaren skriver ett intyg i samband med utskrivning. På mottagningen finns kaffe, te och saft. Om besöket här planeras ta lång tid, tag med matsäck eller så finns en cafeteria på plan 10. Om du drabbas av något av nedanstående symtom ska du kontakta sjukhuset feber, 38.5 kräkningar frossa plötslig huvudvärk utslag smärta hosta eller andnöd sår i munnen blödning svårt att äta diarré Medicin efter utskrivning Ciklosporin (Sandimmun Neoral), dämpar immunsystemet och förebygger GvHD. Denna medicin kan ge biverkningar men de är ofta övergående. De vanligaste biverkningarna är högt blodtryck, illamående, kräkningar, huvudvärk samt darrningar och skakningar i händerna. Kontakta mottagningen om biverkningar uppträder. Koncentrationsprov av immundämpande medel i blodet måste tas med jämna mellanrum. Du får därför inte ta Sandimmun på morgonen innan mottagningsbesök. Ta med dig tabletterna så kan du ta dem efter blodprovstagning. Ciklosporin ges i minst två månader efter transplantation. Läkaren ger besked om dosändring och när läkemedlet ska sättas ut. Grapefrukt och grapefruktjuice kan öka koncentrationen av läkemedlet i blodet och bör undvikas under behandlingstiden. CellCept, dämpar immunförsvaret och ges upp till fyra veckor. Trimetoprim-Sulfa (Bactrim forte), ges för att förebygga en bestämd typ av lunginfektion orsakad av mikroorganismen Pneumocystis jiroveci. Läkemedlet ges tre dagar i veckan i minst 6 månader eller så länge Ciklosporin ges. Trimetoprim-sulfa kan ge illamående och allergiska reaktioner. Kontakta mottagningen vid besvär. Aciklovir (Geavir) förebygger herpesinfektioner. Fluconazol (Diflucan) ges för att förebygga svampinfektion. Läkemedlet sätts ut när de vita blodkropparna ligger stabilt. Om du har pågående kortisonbehandling eller svampinfektion fortsätter Diflucan-behandlingen. Rådgör alltid med läkare innan du tar naturläkemedel. Dessa preparat kan påverka behandling, läkemedel, benmärg och andra viktiga funktioner i din kropp. 16

17 Kontroller Vi kommer rutinmässigt att kontrollera om dina blod- och benmärgs-celler kommer från donatorns stamceller eller om du har kvar dina egna. Oftast kan man enbart påvisa blodceller från donatorns stamceller vilket är önskvärt men ibland kan celler av eget ursprung påvisas. Detta är vanligare om förbehandlingen var något mindre intensiv, om transplantatet innehöll ett mindre antal immunceller för att minska risken för Graft-versus-host sjukdom eller om en kraftigt immundämpande behandling har behövt ges. Förekomst av en stor andel blodceller av eget ursprung ökar riskerna på längre sikt till återfall i sjukdomen. För att stimulera till ett ökat antal celler av donatorursprung försöker vi i första hand minska den immundämpande medicinering och i andra hand genom tillskott av immunceller från donatorn (sparade celler i frysen för att inte behöva kontakta donatorn igen). DLI-behandlingen (donatorlymfocytinfusion) ges på mottagningen och kräver vanligtvis något tätare kontroller av ditt allmäntillstånd och blodprover en tid framöver. Blodgrupp/blodprodukter Om du genomgått allogen transplantation med syskon eller obesläktad givare som donator av stamceller eller benmärg så får du samma blodgrupp som donatorn efter transplantationen. I minst ett år efter allogen transplantation skall alla blodprodukter vara filtrerade och bestrålade men därefter behöver de inte längre vara bestrålade utan enbart filtrerade. Om du och donatorn har olika blodgrupp får du ett kort att ha i plånboken med ett telefonnummer dit vederbörande sjukvårdsinrättning ska kontakta innan någon blodprodukt sätts. Kostrestriktioner gällande en månad efter stamcellstransplantation Kostrestriktionerna under vårdtillfället gäller i en månad efter transplantation, därefter gäller nedanstående restriktioner. Kostrestriktioner som gäller i minst tre månader efter transplantation Undvik opastöriserade mejeriprodukter Opastöriserade produkter kan användas om de upphettas till 72 i två minuter Färskpressade juicer Mögelostar Du ska inte äta naturläkemedel utan att rådgöra med läkare innan eftersom dessa preparat kan påverka behandling, andra läkemedel, benmärg och andra viktiga funktioner i kroppen. Reviderad , version 8 Hulda Rintamäki, SCT-ansvarig sjuksköterska 17

18 Restriktioner gällande minst tre månader efter utsättande av immundämpande behandling Undvik folksamlingar, affärer, bussar, tåg, simhallar och arbetsplatser med många människor. Du blir lättare smittad av andra människor eftersom ditt immunförsvar är nedsatt. Det är därför viktigt att du undviker att träffa personer som är förkylda eller har varit utsatt för något annat smittsamt. I influensatider ska du undvika att träffa personer med influensa men oftast behöver inte dina familjemedlemmar vaccinera sig mot detta. Har du barn eller barnbarn som går på dagis och det går någon epidemi där av t.ex. magsjuka eller vattenkoppar ska du i möjligaste mån försöka att inte att träffa dem men rådgör dock alltid med ansvarig läkare. Undvik nära kontakt med pälsdjur. Ta bort krukväxter i de lokaler/rum där du vistas mycket, exempelvis sovrum. Du ska inte ha en riktig julgran. Du ska inte gräva i jord, plantera om växter, rensa ogräs, plocka svamp, klippa gräs eller beskära träd. Bada inte i bassäng, hav eller sjö. Vistas inte i ladugård/stall p.g.a. risken för mögelsporer i foder. Byggarbetsplatser ökar risken till att få svampinfektioner så undvik dessa och ombyggnationer i det egna hemmet under åtminstone 6 månader efter transplantationen. Du ska vara noggrann med handhygienen. Att vistas ute i friska luften är bra och promenader är nyttigt. Egen brunn Har du egen brunn ska du testa vattnet innan inläggningen för legionella och andra mikroorganismer. Kontakta miljökontoret på din hemort för att efterhöra vem som utför provet. De tester som ska utföras heter legion för legionella och enskilt dricksvatten, mikrobiologisk normal undersökning-dve 002 för mikrobiologisk undersökning. Reviderad , version 8 Hulda Rintamäki, SCT-ansvarig sjuksköterska 18

19 Att tänka på efter stamcellstransplantation Livsmedelshantering Det är viktigt med god hand- och livsmedelshygien vid hantering av livsmedel. Bäst föredatum indikerar vilket datum livsmedlet kan förväntas ha fullgod kvalitet, förutsatt att det förvarats enligt anvisningarna. Sista förbrukningsdag är den sista dagen då tillverkaren garanterar att livsmedlet är säkert och sätts på livsmedel som är mycket lättfördärvliga. Matrester bör förvaras i kylskåp, gärna så kallt som möjligt. Se till att maten blir ordentligt varm vid stekning/kokning eller i mikrovågsugn och att hantering av kyckling kräver noggrann hygien före och efter tillagning Kosten Maten är en viktig del av våra liv och efter en stamcellstransplantation är det extra viktigt att du får i dig tillräckligt med energi och näringsämnen. Äter du ordentligt och får i dig tillräckligt med energi är det lättare att bygga upp din kropp undvika viktnedgång stå emot infektioner kunna må så bra som möjligt Om du går ner i vikt förlorar du både fett och muskelmassa och i och med det känner du dig tröttare och kroppens förråd av viktiga näringsämnen försvinner. Istället för fettsnål mat ska du därför äta energirik mat. Ät regelbundet då kroppen mår bäst av det. Frukost, lunch, middag och helst ett par mellanmål. Ät gott när du mår bra Välj den mat du tycker bäst om. Ät hellre en liten portion än ingen alls. När matlusten är dålig, be gärna anhöriga eller vänner om hjälp då andras mat brukar smaka bättre. Vädra gärna rummet innan måltiden eftersom matos kan vara obehagligt. Glöm inte att aptiten stimuleras av att maten är vackert upplagd och bordet är trevligt dukat. Äter du ensidig kost kan du behöva ett vitamin- och mineraltillskott av t.ex. Vitamineral. Ät i lugn och ro. Avsluta gärna måltiderna med en efterrätt. Öka energi-innehållet i din mat genom att tillsätta extra fett som crème fraïche, grädde, gräddfil, mjukost, riven ost, smör och socker. Vatten ger ingen energi alls så drick hellre mjölk eller juice. Undvik lättprodukter utan välj standardprodukter som har en hög fetthalt. Du kan köpa speciellt berikningspulver för mat och dryck samt näringsdrycker färdiga att dricka på apotek. Flera landsting tillhandahåller näringstillskott på recept. Be din läkare om hjälp. Vid svårigheter att äta kan du pröva barnmat. En aperitif innan maten eller ett glas vin kan öka aptiten. Drick dock ingen alkohol eller öl innan du har rådgjort med ansvarig läkare på hematologimottagningen. Reviderad , version 8 Hulda Rintamäki, SCT-ansvarig sjuksköterska 19

20 Kom ihåg att smak- och luktsinnet kan vara förändrat under en tid efter cytostatikabehandlingen så välj den mat du tycker bäst om! Normalt kan alkohol tålas i små mängder men vissa läkemedel och om leverfunktionen är nedsatt, kan göra att du inte tål alkohol så tala med din läkare. Vitamintillskott är bra men järntillskott kan vara skadligt och avråds. Om du har problem med illamående och kräkningar ta då upp detta vid besöken på mottagningen eller ring till oss. Bilkörning Normalt kan bilkörning återupptas efter transplantationen när man känner sig pigg nog att klara detta. Tänk på att vissa mediciner påverkar reaktionsförmågan och då är bilkörning inte lämplig men tala med läkaren om detta. Vaccinationer Vaccinationer ges efter ett visst schema, cirka 3-12 månader efter transplantation. Vaccination sker mot difteri, tetanus, polio, Haemophilus influenzae, pneumokockvaccin samt influensa. Två år efter transplantationen kontrollerar vi om du har skydd mot mässling. Kondition Efter transplantationen är konditionen nedsatt, trötthet och orkeslöshet är vanligt. Det är bra om möjligheten finns att någon anhörig kan vara hemma första tiden som stöd. Försök att komma ut i friska luften för promenader. En motionscykel kan vara bra för att träna benmusklerna och många vårdcentraler hjälper till med utlåning av en sådan. Samliv Transplantationen är både fysiskt och psykiskt belastande. En lång tids isolering utan fysisk kontakt kan ha varit svår för både dig och din partner. När lusten till att återuppta samlivet kommer är det ofta förknippat med frågor och oro angående risk för smitta och blödning via slemhinnor men det är ingen större risk för detta. Däremot kan slemhinnorna vara torra vilket kan medföra problem men att använda glidsalva kan hjälpa. En mängd faktorer som t.ex. trötthet och eventuell depression kan påverka lusten till samliv. Potensen kan påverkas av den behandling du fått med erektionsproblem som följd. Det är viktigt att du och din partner talar med varandra öppet om detta då båda har behov av omsorg, kärlek och beröring men forcera inte ett samlag bara för att man tror att partnern förväntar sig det. Visa varandra förståelse och omsorg och ge det hela lite tid. Finns funderingar eller behov av hjälp prata med ansvarig läkare eller sjuksköterska vid mottagningsbesök. Djur Undvik besök i stallet/ladugården de tre första månaderna. Undvika nära kontakt med pälsdjur. Tiden efter transplantationen avråds ni från att införskaffa husdjur. Om djur redan finns i hemmet tänk då på att: Undvik att låta dem slicka dig i ansiktet och på händerna. Undvik att ha dem på köksbord eller i sängen. Reviderad , version 8 Hulda Rintamäki, SCT-ansvarig sjuksköterska 20

21 Arbete Återgång till arbetet beror på vad du arbetar med, hur du mår och vad du orkar med. Rådgör med ansvarig läkare. Resor De flesta komplikationer uppstår det första halvåret efter transplantationen. Utlandsresor avråds därför under denna period, men rådgör med din läkare. Dina vaccinationer ska ha påbörjats innan ev. utlandsresa. Hygien Liksom under vårdtiden rekommenderas daglig dusch, inte karbad om din CVK sitter kvar. Det är vanligt med muntorrhet efter transplantation, speciellt om strålbehandling getts och detta medför risk för infektion och karies varför det är viktigt att fortsätta med noggrann munhygien. Borsta med mjuk tandborste efter varje måltid, före sänggående och skölj munnen ofta. Rådgör alltid med din läkare innan någon större behandling i munnen ska göras av din tandläkare. Huden kan ofta vara torr så använd mild oparfymerad tvål och hudkräm. Var noga med att kontrollera huden och kontakta läkare om du får utslag eller andra hudproblem. Undvik sol, använd skärmmössa, stark solskyddsfaktor och kläder med långa ärmar och ben. Även ögonen kan bli torra så undvik att använda kontaktlinser de första månaderna eller vid GVH. Återinläggning på avdelningen Ibland kan det vara nödvändigt att återinläggas på avdelningen efter transplantationen. De problem som kan orsaka detta är t.ex. CMV-infektion, problem att äta och dricka, Graftversus-host sjukdom eller ökade behov av transfusioner. Egenvårdstips Hemgjord saliversättning med koksalt och olja (Recept från sjukhustandvården) 1 Liter vatten kokas med 1 tsk bordssalt. Kan förvaras i kylskåp under 1 vecka. Blanda 1 dl koksaltslösning och 1 tsk olja (t.ex. rapsolja, majsolja) Tag en gaffel och vispa om så att oljan blandas med koksaltslösningen. Skölj minnen och spotta ut. Kan upprepas varje halvtimme vid behov Reviderad , version 8 Hulda Rintamäki, SCT-ansvarig sjuksköterska 21

22 För mer information Broschyr Sex och samlevnad vid blodsjukdom Barn med sjuka föräldrar När en förälder är sjuk Hemsida 1177.se, information bl.a. om CVK och stamcellstransplantation Cancerfonden.se blodcancerforbundet.se Livsmedelsverket.se säker mat på eget fat Råd och stöd till anhörig Cancerfondens informations- och stödlinje, cancerfonden.se Reviderad , version 8 Hulda Rintamäki, SCT-ansvarig sjuksköterska 22

23 Ordlista ALL= Akut lymfatisk leukemi AML= Akut myeloisk leukemi Anemi = Blodbrist, nedsatt halt av hemoglobin (blodfärgämne) i blodet. Flera orsaker till anemi finns. Antibiotika= Läkemedel mot bakterier Antigen= Ämne som känns igen av antikroppar eller T-lymfocyter Antikropp= Proteiner som kallas immunoglobuliner Allogen stamcellstransplantation = Patienten får stamceller från ett syskon eller från en obesläktad donator Benmärg = Vävnad inne i skelettet, den röda benmärgen bildar blodkroppar Blast = Omogen blodkropp B-lymfocyt= Tillhör det specifika immunförsvaret. Tillverkar antikroppar. Blodstatus = Analys av blodkroppar Blodutstryk = Tunn hinna av blod på ett objektglas för mikroskopisk undersökning Central venkateter (CVK) = Kateter med sin inre ände i ett stort centralt blodkärl för bl. a vätsketillförsel, provtagning Crista-aspiration = Utsugning av benmärg med nål från höftbenskammen för mikroskopisk undersökning Crista-biopsi= Vävnadsprov från benmärg CRP= Akutfasprotein, stiger kraftigt vid inflammation/infektion Cytostatika = Cellgift, läkemedel som hämmar celltillväxten Erytrocyter = Röda blodkroppar Erytropoes = Bildning av röda blodkroppar Elektrolyter = Salter, t.ex. natrium och kalium Graft-versus-Host = Transplantat-mot-värd, transplantatets immunreaktion mot patientens vävnader Granulocyt = Vit blodkropp, bekämpar bakterier Granulocytopeni= Brist på granulocyter I.v. = Intravenöst Leukemi = Blodcancer, det finns många olika typer Leukocyt = Vit blodkropp Granulocytos = Ökning av granulocyter Hematologi = Läran om blodet och dess sjukdomar Hematom = Blåmärke Hemoglobin = Blodfärgämne, transporterar syrgas och koldioxid Hemolys = Sönderfall av röda blodkroppar Immunsuppression = Nedtryckning av det egna immunförsvaret Infusion= Dropp direkt in i blodet via en plastslang Lymfocyter = En sort av de vita blodkropparna som tillhör immunförsvaret Lymfom= Cancer i lymfkörtlarna KLL= Kronisk lymfatisk leukemi KML = Kronisk myeloisk leukemi Konditionering = Medicinsk behandling innan stamcellstransplantation Malign = Elakartad Myelom = En benmärgssjukdom Petekier = Små punktformiga hudblödningar, uppkommer exempelvis vid för låga trombocytvärden Proteinuri = Äggvita i urinen Profylax = Förebyggande Recidiv = Återfall Remission = Förbättring av ett sjukdomstillstånd Retikulocyt = Ung röd blodkropp Sepsis = Tillstånd med bakterier i blodet Splenomegali = Mjältförstoring Stamceller = Benmärgsceller som bildar de olika blodcellerna Take = Benmärgen har börjat producera blodkroppar efter transplantationen T-lymfocyt= Tillhör det specifika immunförsvaret. Finns två sorter. Den ena angriper och oskadliggör främmande ämnen som virus och tumörceller. Den andra har bl.a. till uppgift att aktivera/reglera B- och T-celler. Trombocyter = Blodplättar, cellfragment i blodet med uppgift att stoppa blödningar Reviderad , version 8 Hulda Rintamäki, SCT-ansvarig sjuksköterska 23

24 Egna noteringar Reviderad , version 8 Hulda Rintamäki, SCT-ansvarig sjuksköterska 24

Livsmedelshantering och restriktioner efter genomgången stamcellstransplantation (SCT)

Livsmedelshantering och restriktioner efter genomgången stamcellstransplantation (SCT) ID nummer: SCT3.15 Dokumenttyp: Vårdprocessprogram Utfärdande PE: Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård i Östergötland Utfärdande enhet: Hematologiska kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping,

Läs mer

Information till dig som ska genomgå autolog hematopoetisk stamcellstransplantation

Information till dig som ska genomgå autolog hematopoetisk stamcellstransplantation ID nummer: SCT3.42 Information till dig som ska genomgå autolog hematopoetisk stamcellstransplantation Hematologiska kliniken, US Innehållsförteckning Introduktion... 3 Fakta om hematologiska kliniken...

Läs mer

Information till dig som ska genomgå allogen stamcellstransplantation

Information till dig som ska genomgå allogen stamcellstransplantation ID nummer: SCT3.29 Information till dig som ska genomgå allogen stamcellstransplantation Hematologiska kliniken Introduktion... 3 Fakta om hematologiska kliniken... 3 Utredningar innan inläggning... 7

Läs mer

Information till dig som ska genomgå autolog stamcellstransplantation

Information till dig som ska genomgå autolog stamcellstransplantation ID nummer: SCT3.42 Information till dig som ska genomgå autolog stamcellstransplantation Hematologiska kliniken, US Innehållsförteckning Introduktion... 3 Fakta om hematologiska kliniken... 4 Utredningar

Läs mer

Till DIG som ska transplanteras med stamceller från donator

Till DIG som ska transplanteras med stamceller från donator Till DIG som ska transplanteras med stamceller från donator Pretransplantationsutredning Alla som ska genomgå en allogen stamcellstransplantation förbereds genom att funktion av kroppens vitala organ som

Läs mer

Hur får jag behandlingen? Behandlingen tar cirka 1,5 timmar och ges var tredje vecka. Behandlingen ges som dropp.

Hur får jag behandlingen? Behandlingen tar cirka 1,5 timmar och ges var tredje vecka. Behandlingen ges som dropp. EC 60/75 Vad är EC? Cytostatika, även kallat cellgifter avser att döda cancerceller eller hämma deras tillväxt. Cytostatikan förs ut i kroppen via blodet och har därför påverkan på hela kroppen. Även friska,

Läs mer

Nutritionspärm Region Skåne

Nutritionspärm Region Skåne Nutritionspärm Region Skåne Kapitel 13 Kost efter transplantation Kost efter njurtransplantation, hjärt- och/eller lungtransplantation och allogen stamcellstransplantation 134 Nutritionspärm kap 13 134

Läs mer

Hur får jag behandlingen? Behandlingen tar cirka 2 timmar och ges var varannan vecka. Behandlingen ges som dropp.

Hur får jag behandlingen? Behandlingen tar cirka 2 timmar och ges var varannan vecka. Behandlingen ges som dropp. EC, dostät Vad är EC? Cytostatika, även kallat cellgifter avser att döda cancerceller eller hämma deras tillväxt. Cytostatika förs ut i kroppen via blodet och har därför påverkan på hela kroppen. Även

Läs mer

Information till dig som ska genomgå allogen hematopoetisk stamcellstransplantation

Information till dig som ska genomgå allogen hematopoetisk stamcellstransplantation Information till dig som ska genomgå allogen hematopoetisk stamcellstransplantation Innehåll Introduktion...3 Egen brunn...3 Fakta om hematologiska kliniken...4 Dagsrutiner...6 Utredningar innan inläggning...7

Läs mer

Information till dig som behandlas med läkemedel som kan leda till biverkningar i munnen

Information till dig som behandlas med läkemedel som kan leda till biverkningar i munnen [Sidhuvud från överkant 1,27 cm, Arial, normal 8] Information om xxx[rubrik 1, Arial, VERSALER, fet 14] [Arial, normal 11] [Arial, normal 11] PATIENTINFORMATION Information till dig som behandlas med läkemedel

Läs mer

Hur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara

Hur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara Hur verkar Fludara En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal There s more to life with Fludara Innehåll Sidan Introduktion 4 Vad är kronisk lymfatisk leukemi (KLL)? 4 Hur verkar Fludara?

Läs mer

Infektionskänslighet i samband med hematologisk behandling. Information till patient och närstående

Infektionskänslighet i samband med hematologisk behandling. Information till patient och närstående Infektionskänslighet i samband med hematologisk behandling Information till patient och närstående Informationen ska vara en vägledning för dig och dina närstående. Är det något du undrar över - tveka

Läs mer

Paclitaxel CYTOSTATIKA

Paclitaxel CYTOSTATIKA Paclitaxel Vad är Paclitaxel? Cytostatika, även kallat cellgifter, avser att döda cancerceller eller hämma deras tillväxt. Cytostatikan förs ut i kroppen via blodet och har därför påverkan på hela kroppen.

Läs mer

CYTOSTATIKA. Docetaxel

CYTOSTATIKA. Docetaxel Docetaxel Vad är Docetaxel? Cytostatika, även kallat cellgifter, avser att döda cancerceller eller hämma deras tillväxt. Cytostatikan förs ut i kroppen via blodet och har därför påverkan på hela kroppen.

Läs mer

Restriktioner för patienter som genomgår stamcellstransplantation (SCT)

Restriktioner för patienter som genomgår stamcellstransplantation (SCT) ID nummer: SCT3.5 Utfärdande PE: Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård i Östergötland Utfärdande enhet: Hematologiska kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping, Sverige Framtagen av: (Namn, titel)

Läs mer

Restriktioner för patienter som genomgår stamcellstransplantation (SCT)

Restriktioner för patienter som genomgår stamcellstransplantation (SCT) ID nummer: SCT3.5 Version: 2 Utfärdande PE: Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård i Östergötland Framtagen av: (Namn, titel) Hulda Rintamäki, SCT-ansvarig sjuksköterska Ulla Frödin, sektionsledare

Läs mer

Hur får jag behandlingen? Behandlingen tar cirka 2 timmar och ges var varannan vecka. Behandlingen ges som dropp.

Hur får jag behandlingen? Behandlingen tar cirka 2 timmar och ges var varannan vecka. Behandlingen ges som dropp. Docetaxel, dostät Vad är Docetaxel? Docetaxel är cytostatika, även kallat cellgift, och avser att döda cancerceller eller hämma deras tillväxt. Cytostatika förs ut i kroppen via blodet och har därför påverkan

Läs mer

Region Östergötland Linköping

Region Östergötland Linköping Postadress Telefon Fax E-post Region Östergötland 581 91 Linköping 010-103 00 00 (växel) 010-103 71 00 region@regionostergotland.se Innehållsförteckning Introduktion...3 Fakta om hematologiska kliniken...4

Läs mer

PATIENTINFORMATION Infektionskänslighet i samband med hematologisk behandling

PATIENTINFORMATION Infektionskänslighet i samband med hematologisk behandling [Sidhuvud från överkant 1,27 cm, Arial, normal 8] Information om xxx[rubrik 1, Arial, VERSALER, fet 14] [Arial, normal 11] [Arial, normal 11] PATIENTINFORMATION Infektionskänslighet i samband med hematologisk

Läs mer

barnhjärtcentrum, lund Hjärttransplantation -rekommendationer efter utskrivning Information till föräldrar

barnhjärtcentrum, lund Hjärttransplantation -rekommendationer efter utskrivning Information till föräldrar barnhjärtcentrum, lund Hjärttransplantation -rekommendationer efter utskrivning Information till föräldrar Viktigt att kunna leva som alla andra, men det innebär också livslång daglig medicinering som

Läs mer

Bromma Planeten Sjukdomspolicy

Bromma Planeten Sjukdomspolicy Innehållsförteckning 1 Vår Sjukdomspolicy 2 1.1 När är mitt barn så sjukt så att det behöver stanna hemma?.. 2 1.2 När barnet blir sjukt på förskolan................. 2 1.3 Maginfluensa eller magsjuk.....................

Läs mer

Central venkateter CVK

Central venkateter CVK Central venkateter CVK Om du ska få läkemedel som dropp kommer du troligen att behöva en central infart till ditt blodomlopp. I den kan du få läkemedel, blodtransfusioner, vätska eller näringsdropp och

Läs mer

Information till dig som ska påbörja behandling med Pegasys och Copegus mot din hepatit C-infektion.

Information till dig som ska påbörja behandling med Pegasys och Copegus mot din hepatit C-infektion. Information till dig som ska påbörja behandling med Pegasys och Copegus mot din hepatit C-infektion. Pegasys_patientbrosch_105x148_071 1 07-08-28 15.10.27 Pegasys_patientbrosch_105x148_072 2 07-08-28 15.10.29

Läs mer

Kostråd energirik kost

Kostråd energirik kost Kostråd energirik kost Att genomgå en operation innebär att du utsätter kroppen för fysisk påfrestning och därför behöver kroppen extra näring och energi, det vill säga mat och dryck, för att orka. Mat

Läs mer

Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen

Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen När är barnet så sjukt att det ska stanna hemma? Det är barnets behov, som är avgörande för om barnet ska vara hemma, inte föräldrarnas eller

Läs mer

TORISEL. (temsirolimus) PATIENTINSTRUKTIONER. Frågor och svar om vård av njurcancer och mantelcellslymfom med TORISEL

TORISEL. (temsirolimus) PATIENTINSTRUKTIONER. Frågor och svar om vård av njurcancer och mantelcellslymfom med TORISEL TORISEL (temsirolimus) PATIENTINSTRUKTIONER Frågor och svar om vård av njurcancer och mantelcellslymfom med TORISEL Inledning Denna broschyr innehåller viktig information om den vård du kommer att få under

Läs mer

Smittar det? Vattkoppor, magsjuka, huvudlöss, svinkoppor, höstblåsor, springmask, ögoninflammation.

Smittar det? Vattkoppor, magsjuka, huvudlöss, svinkoppor, höstblåsor, springmask, ögoninflammation. Smittar det? Vattkoppor, magsjuka, huvudlöss, svinkoppor, höstblåsor, springmask, ögoninflammation. Det är vanligt att barn får infektioner, speciellt under de första åren i förskolan eller på fritids.

Läs mer

Kostinformation till dig med nedsatt immunförsvar

Kostinformation till dig med nedsatt immunförsvar [Sidhuvud från överkant 1,27 cm, Arial, normal 8] Information om xxx[rubrik 1, Arial, VERSALER, fet 14] [Arial, normal 11] [Arial, normal 11] PATIENTINFORMATION Kostinformation till dig med nedsatt immunförsvar

Läs mer

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn Apotekets råd om Magbesvär och mask hos barn Besvär som till exempel diarré, kräkningar och mask är vanligare hos barn än hos vuxna. I den här broschyren har vi samlat sådant som är bra att veta som förälder

Läs mer

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om leukemier Av de mellan 900 och 1 000 personer i Sverige som varje år får diagnosen leukemi får ett 100-tal akut lymfatisk leukemi.

Läs mer

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga Till dig som fått VELCADE Information till patienter och anhöriga Information om Velcade till patienter och anhöriga Din läkare har rekommenderat behandling med VELCADE (bortezomib). VELCADE är det första

Läs mer

Till DIG som ska transplanteras med stamceller från donator

Till DIG som ska transplanteras med stamceller från donator Till DIG som ska transplanteras med stamceller från donator Förberedelser Alla som övervägs för en allogen stamcellstransplantation genomgår undersökningar för att värdera funktionen av kroppens vitala

Läs mer

Till Dig som skall få strålbehandling mot munhåla och svalg

Till Dig som skall få strålbehandling mot munhåla och svalg onkologi Till Dig som skall få strålbehandling mot munhåla och svalg Strålbehandlingsmottagningen Verksamhetsområde Onkologi Gävle www.lg.se En del av Landstinget Gävleborg BEHANDLING Du kommer att få

Läs mer

Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom.

Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom. Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom. Kroppen bildar antikroppar mot sig själv. Kan vara antingen ANA - antinukleära antikroppar.

Läs mer

För patienter med reumatoid artrit. Information till dig som behandlas med RoACTEMRA

För patienter med reumatoid artrit. Information till dig som behandlas med RoACTEMRA För patienter med reumatoid artrit Information till dig som behandlas med RoACTEMRA RoACTEMRA - Behandling för patienter med RA (reumatoid artrit) Du har blivit ordinerad RoACTEMRA av din läkare. I denna

Läs mer

Patientinformation från Hudkliniken i Östergötland. Läs igenom denna produktinformation noggrant innan du börjar använda läkemedlet.

Patientinformation från Hudkliniken i Östergötland. Läs igenom denna produktinformation noggrant innan du börjar använda läkemedlet. Isotretinoin Patientinformation från Hudkliniken i Östergötland Läs igenom denna produktinformation noggrant innan du börjar använda läkemedlet. Spara denna produktinformation. Du kan komma att behöva

Läs mer

PICC-line, perifert inlagd central venkateter

PICC-line, perifert inlagd central venkateter PICC-line, perifert inlagd central venkateter Om du ska få läkemedel som dropp i blodet kommer du troligen att behöva en central infart till ditt blodomlopp. I den kan du få läkemedel, blodtransfusioner,

Läs mer

Behandling med MabCampath. En informationsbroschyr för patienter och anhöriga

Behandling med MabCampath. En informationsbroschyr för patienter och anhöriga Behandling med MabCampath En informationsbroschyr för patienter och anhöriga Innehållsförteckning Sidan Inledning 3 KRONISK LYMFATISK LEUKEMI 4 Vad är kronisk lymfatisk leukemi (KLL)? 4 BEHANDLING MED

Läs mer

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Blodbrist Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Allmänt När man har blodbrist, så kallad anemi, har man för få röda blodkroppar eller för liten mängd hemoglobin i de röda blodkropparna. Hemoglobinet,

Läs mer

Informationsbroschyr till patient och närstående

Informationsbroschyr till patient och närstående Informationsbroschyr till patient och närstående Transplantation av allogena blodstamceller Giltigt i 2 år från 2013-12-02 Sida 1 av 10 Vad är blodbildande stamceller? Blodbildande stamceller är moderceller

Läs mer

Innehåll. Förord 3. Inledning 4. 1 Akut lymfatisk leukemi 5 Hur bildas blodkropparna? 5 Vad är akut lymfatisk leukemi? 5 Varför insjuknar man i ALL?

Innehåll. Förord 3. Inledning 4. 1 Akut lymfatisk leukemi 5 Hur bildas blodkropparna? 5 Vad är akut lymfatisk leukemi? 5 Varför insjuknar man i ALL? Innehåll Förord 3 Inledning 4 1 Akut lymfatisk leukemi 5 Hur bildas blodkropparna? 5 Vad är akut lymfatisk leukemi? 5 Varför insjuknar man i ALL? 5 2 Diagnos 7 Vilka symtom är vanliga vid ALL? 7 Allmänna

Läs mer

Mat på äldre dar. - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång

Mat på äldre dar. - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång Mat på äldre dar - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång Det naturliga åldrandet När vi blir äldre sker många förändringar i vår kropp. Många av förändringarna är en del av det naturliga åldrandet.

Läs mer

Illamående och kräkningar vid cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi

Illamående och kräkningar vid cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi Illamående och kräkningar vid cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi Vem blir illamående? Illamående och kräkningar är vanliga biverkningar vid behandling av cancersjukdom, men kan också

Läs mer

KROPPEN Kunskapskrav:

KROPPEN Kunskapskrav: Kunskapskrav: BIOLOGI: Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, t.ex. för jordbruk och fiske. Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av sömn, kost,

Läs mer

Informationsbroschyr till patient och närstående

Informationsbroschyr till patient och närstående Informationsbroschyr till patient och närstående Högdosbehandling med cellgifter och efterföljande stamcellsstöd (autolog transplantation) Giltigt i 2 år från 2013-12-02 Sida 1 av 8 Vad är blodbildande

Läs mer

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Tanken med denna information är att ni som får era halsmandlar opererade ska må så bra som möjligt efter operationen och återgå till normal kost

Läs mer

Patientinformation till dig som behandlas med SYNJARDY (empagliflozin/metformin HCl) Information Om din behandling med SYNJARDY

Patientinformation till dig som behandlas med SYNJARDY (empagliflozin/metformin HCl) Information Om din behandling med SYNJARDY Patientinformation till dig som behandlas med SYNJARDY (empagliflozin/metformin HCl) Information Om din behandling med SYNJARDY VAD ÄR SYNJARDY? Din läkare har ordinerat SYNJARDY för att sänka ditt blodsocker.

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning 1 Diabetes Faste P-glucos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes. Provet bör upprepas Folksjukdom: mer än 10 000 diabetiker i Dalarna 4-5% av Sveriges befolkning

Läs mer

PATIENTINFORMATION. om Colrefuz och behandling av gikt

PATIENTINFORMATION. om Colrefuz och behandling av gikt PATIENTINFORMATION om Colrefuz och behandling av gikt Viktig information Tala med läkare eller apotekspersonal innan du tar Colrefuz om du har problem med ditt hjärta, njurar, lever, mag-tarmkanalen, är

Läs mer

Goda råd till dig med nedsatt aptit

Goda råd till dig med nedsatt aptit [Sidhuvud från överkant 1,27 cm, Arial, normal 8] Information om xxx[rubrik 1, Arial, VERSALER, fet 14] [Arial, normal 11] [Arial, normal 11] Patientinformation Goda råd till dig med nedsatt aptit Patientinformation

Läs mer

FRÅGOR & SVAR INFORAMTION OM VELCADE TILL PATIENT

FRÅGOR & SVAR INFORAMTION OM VELCADE TILL PATIENT FRÅGOR & SVAR INFORAMTION OM VELCADE TILL PATIENT SÅ FUNGERAR DIN BEHANDLING MED VELCADE VELCADE används för behandling av benmärgscancer (multipelt myelom) hos patienter som fått minst två tidigare behandlingar

Läs mer

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi 1 Inledning Trötthet i samband med cancersjukdom är ett vanligt förekommande symtom. Det är lätt att tro att trötthet

Läs mer

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund VANLIGA FRÅGOR INFÖR STRÅLBEHANDLINGEN Detta häfte är till för dig som får eller ska få strålbehandling mot en hjärntumör. Hur och

Läs mer

IFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION

IFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION IFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION ANSVARSOMRÅDEN FÖR ATT UTVECKLAS OCH BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE Faktorer som du kan påverka -Träning -Kost -Sömn -Vila - Skola Faktorer som du inte kan påverka

Läs mer

Information för dig med. myelodysplastiskt syndrom (MDS)

Information för dig med. myelodysplastiskt syndrom (MDS) Information för dig med myelodysplastiskt syndrom (MDS) 1. Vad är MDS? Myelodysplastiskt syndrom (MDS) är ett samlingsnamn för en grupp tumörsjukdomar som utgår från benmärgens stamceller. Myelo betyder

Läs mer

RS-virusinfektion. RS-virusinfektion, ibland mer än en förkylning

RS-virusinfektion. RS-virusinfektion, ibland mer än en förkylning RS-virusinfektion, ibland mer än en förkylning SESYN140130 I den här broschyren kan du läsa om RS-virus (Respiratoriskt syncytievirus) och om hur det smittar, symtom på infektion och vad du ska tänka på

Läs mer

Information om hjärtsvikt. QSvikt

Information om hjärtsvikt. QSvikt Information om hjärtsvikt QSvikt Q Svikt www.q-svikt.se Vid frågor angående hjärtsvikt är du välkommen att höra av dig till din vårdcentral, Hjärtmottagningen på Centralsjukhuset i Kristianstad, telefon

Läs mer

Information till patient och närstående Hej och välkommen till avdelning 12-25

Information till patient och närstående Hej och välkommen till avdelning 12-25 Information till patient och närstående Hej och välkommen till avdelning 12-25 Lite bra att veta.. 1 Beskrivning av avdelningen Avdelning 12-25 har 33 vårdplatser och därtill tillkommer 3 vårdplatser på

Läs mer

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering.

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering. Hur hjälper behandling med Bioptron immunsystemet? Ljusbehandling har visat sig minska smärta på flera olika sätt. Activerar celler som gör bakterierna till sitt byte. Aktiverar celler som bryter ner mikrober.

Läs mer

TORR MUN FAKTA OM NYA XERO. Ett pressmaterial för media framtaget av Actavis. Pressbilder kan laddas ner i Actavis pressrum på MyNewsdesk.

TORR MUN FAKTA OM NYA XERO. Ett pressmaterial för media framtaget av Actavis. Pressbilder kan laddas ner i Actavis pressrum på MyNewsdesk. TORR MUN FAKTA OM NYA XERO Ett pressmaterial för media framtaget av Actavis. Pressbilder kan laddas ner i Actavis pressrum på MyNewsdesk.se Kontaktperson: Sanna Hedman, Produktchef Egenvård, Actavis, mobil

Läs mer

Till dig som patient. Inför operation vid misstänkt eller konstaterad vulvacancer

Till dig som patient. Inför operation vid misstänkt eller konstaterad vulvacancer Till dig som patient Inför operation vid misstänkt eller konstaterad vulvacancer Med ett besked om misstänkt eller konstaterad cancer kommer oftast en rad olika frågor, tankar och känslor. I denna folder

Läs mer

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Goda råd vid infektion En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Bästa tiden att plantera ett träd var för tjugo år sedan, den näst bästa tiden är nu Information

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Patientinformation hysterektomi (operera bort livmodern) med buköppning

Patientinformation hysterektomi (operera bort livmodern) med buköppning Sida 1 (5) Patientinformation hysterektomi (operera bort livmodern) med buköppning Att operera bort livmodern Borttagande av livmodern är en av de vanligaste gynekologiska operationerna. I Sverige genomgår

Läs mer

Äldre tänder behöver mer omsorg

Äldre tänder behöver mer omsorg Äldre tänder behöver mer omsorg Förbättra bevara fördröja lindra Att hjälpa människor, i olika livsskeden, till god munhälsa ligger Folktandvården varmt om hjärtat. Därför kan också den som nått en mer

Läs mer

Till dig som har fått vaccin mot lunginflammation

Till dig som har fått vaccin mot lunginflammation Till dig som har fått vaccin mot lunginflammation polysackaridvaccin mot pneumokockinfektioner, konjugerat, adsorberat, 13-valent Kort om lunginflammation Du har fått den här broschyren av din läkare eller

Läs mer

Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR

Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR Önskas mer info? Ring Pfizer Kunskapscentrum. Direktnummer för sjukvården: 08-550 522 00. Pfizer AB. Telefon 08-550 520 00.

Läs mer

Caprelsa. Vandetanib DOSERINGS- OCH ÖVERVAKNINGSGUIDE FÖR CAPRELSA (VANDETANIB) FÖR PATIENTER OCH VÅRDNADSHAVARE (PEDIATRISK ANVÄNDNING)

Caprelsa. Vandetanib DOSERINGS- OCH ÖVERVAKNINGSGUIDE FÖR CAPRELSA (VANDETANIB) FÖR PATIENTER OCH VÅRDNADSHAVARE (PEDIATRISK ANVÄNDNING) Caprelsa Vandetanib Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de biverkningar

Läs mer

Du ska få cytostatika

Du ska få cytostatika Du ska få cytostatika FÖRE BEHANDLINGEN Du ska få cytostatika Du ska få cytostatika. Cytostatika är medicin mot cancer. FÖRE BEHANDLINGEN När det är din tur När ditt namn ropas upp är det din tur att få

Läs mer

Till dig som ska behandlas med TECENTRIQ

Till dig som ska behandlas med TECENTRIQ Till dig som ska behandlas med TECENTRIQ Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att

Läs mer

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Vad har halsmandlarna för funktion? Halsmandlarna (tonsillerna) är en del av kroppens immunförsvar. Störst betydelse har halsmandlarna

Läs mer

Donation av blodstamceller Informationsbroschyr till donator 18 år

Donation av blodstamceller Informationsbroschyr till donator 18 år Donation av blodstamceller Informationsbroschyr till donator 18 år Giltigt i 2 år från 2015-04-24 Sida 1 av 6 Bakgrund De blodbildande stamcellerna finns framför allt i benmärgen. En liten mängd cirkulerar

Läs mer

Lunginflammation och vaccinering

Lunginflammation och vaccinering Låt inte lunginflammation komma som en blixt från klar himmel. Lunginflammation och vaccinering Om lunginflammation Lunginflammation (pneumoni) innebär att de små luftfyllda blåsorna i det inre av lungorna

Läs mer

Välkommen till Transplantationscentrum Information till patient och närstående

Välkommen till Transplantationscentrum Information till patient och närstående Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till Transplantationscentrum Information till patient och närstående Informationen ska vara en vägledning för dig under din vårdtid hos oss. Är det något du

Läs mer

MabThera (rituximab) patientinformation

MabThera (rituximab) patientinformation MabThera (rituximab) patientinformation Du som lever med reumatoid artrit, RA, har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din

Läs mer

Dialysen/ Njurpolikliniken /

Dialysen/ Njurpolikliniken / PRE-DIALYS När njurarnas funktion är nedsatt. Njurarna är bönformade organ som finns på båda sidorna om Din ryggrad ungefär mitt på ryggen. Njurarna fungerar som filter, genom vilka blodet strömmar 24

Läs mer

Behandlingsguide för patienter

Behandlingsguide för patienter MITOXANTRON Behandlingsguide för patienter Viktig obligatorisk information om riskminimering för patienter som börjar med NOVANTRONE (mitoxantron) för behandling av högaktiv recidiverande multipel skleros

Läs mer

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION Innehåll Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?

Läs mer

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Information till patient och närstående

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Information till patient och närstående Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Information till patient och närstående Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Område 6 Med detta informationshäfte

Läs mer

Till Dig som skall få strålbehandling mot bröstområdet

Till Dig som skall få strålbehandling mot bröstområdet onkologi Till Dig som skall få strålbehandling mot bröstområdet Strålbehandlingsmottagningen Verksamhetsområde Onkologi Gävle www.lg.se En del av Landstinget Gävleborg BEHANDLING Du kommer att få behandling...

Läs mer

Smittar det? Vattkoppor, magsjuka, huvudlöss, svinkoppor, höstblåsor, springmask, ögoninflammation.

Smittar det? Vattkoppor, magsjuka, huvudlöss, svinkoppor, höstblåsor, springmask, ögoninflammation. Smittar det? Vattkoppor, magsjuka, huvudlöss, svinkoppor, höstblåsor, springmask, ögoninflammation. Det är vanligt att barn får infektioner, speciellt under de första åren i förskolan eller på fritids.

Läs mer

RS-virusinfektion. Information om RS-virus och om hur du kan minska risken att spädbarnet får en svår infektion

RS-virusinfektion. Information om RS-virus och om hur du kan minska risken att spädbarnet får en svår infektion RS-virusinfektion Information om RS-virus och om hur du kan minska risken att spädbarnet får en svår infektion Vad är RS-virus? RS-virus är ett av våra vanligaste luftvägsvirus och det sprids lätt. I stort

Läs mer

En ny behandlingsform inom RA

En ny behandlingsform inom RA En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare

Läs mer

Välkommen. till specialisttandvården och operationsavdelningen Lasarettet Trelleborg. Patientinformation Tandbehandling för vuxna under narkos

Välkommen. till specialisttandvården och operationsavdelningen Lasarettet Trelleborg. Patientinformation Tandbehandling för vuxna under narkos Välkommen till specialisttandvården och operationsavdelningen Lasarettet Trelleborg Patientinformation Tandbehandling för vuxna under narkos Operationsdatum är reserverat för dig! Välkommen till Dagoperation

Läs mer

Mina mediciner. Personerna på bilden har inget samband med texten i broschyren.

Mina mediciner. Personerna på bilden har inget samband med texten i broschyren. Mina mediciner Personerna på bilden har inget samband med texten i broschyren. Mina mediciner Namn på medicinen Morgon Kväll Övrigt (utseende, med/utan mat etc) Egna anteckningar: Mina kontakter på sjukhuset:

Läs mer

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser 2013-04-12 Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser God hygien är avgörande för att undvika smitta.

Läs mer

Du har fått SUTENT förskrivet av din läkare. Denna broschyr kommer att förklara de vanligaste biverkningarna och ge förslag på hur dessa kan mildras

Du har fått SUTENT förskrivet av din läkare. Denna broschyr kommer att förklara de vanligaste biverkningarna och ge förslag på hur dessa kan mildras Så fungerar SUTENT Du har fått SUTENT förskrivet av din läkare. Denna broschyr kommer att förklara de vanligaste biverkningarna och ge förslag på hur dessa kan mildras alternativt behandlas. 2 3 SUTENT

Läs mer

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser 2018-02-14 2 (5) Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser God hygien är avgörande för att undvika

Läs mer

Vattenlösliga vitaminer (tillföras genom kosten dagligen) B och C

Vattenlösliga vitaminer (tillföras genom kosten dagligen) B och C Vattenlösliga vitaminer (tillföras genom kosten dagligen) B och C B-vitamin (i B gruppen ingår flera vitaminer): B1, tiamin Muskelbyggaren FINNS I: Bröd, mjöl, gryn, spagetti, fläskkött, fisk, bönor, sparris

Läs mer

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 Maten och måltiden på äldre dar 1 Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 2015-02-05 15:51:40 Maten och måltiden är viktig, den ger dig inte bara näring och energi, utan innebär också för många något trevligt

Läs mer

Att hjälpa kroppens kamp mot cancern

Att hjälpa kroppens kamp mot cancern Att hjälpa kroppens kamp mot cancern hur du skyddar dig mot infektioner Innehåller patientin formation Neulasta Vad är egentligen cancer? Cancer är ett skrämmande ord Cancer kan drabba vem som helst. Lyckligtvis

Läs mer

Infektioner hos barn i förskolan

Infektioner hos barn i förskolan Infektioner hos barn i förskolan Johanna Rubin Barnhälsovårdsöverläkare Stockholm SV Stockholm, november 2015 Johanna Rubin Barnhälsovårdsenhet Nord & Sydväst johanna.rubin@karolinska.se Tel: 08 6186386,

Läs mer

INFORMATION TILL DIG SOM FÅR JARDIANCE (empagliflozin)

INFORMATION TILL DIG SOM FÅR JARDIANCE (empagliflozin) Denna broschyr har du fått av din läkare eller sjuksköterska INFORMATION TILL DIG SOM FÅR JARDIANCE (empagliflozin) Patientinformation för dig som behandlas med JARDIANCE mot typ 2-diabetes Ett steg i

Läs mer

Apotekets råd om. Torr i munnen

Apotekets råd om. Torr i munnen Apotekets råd om Torr i munnen Om du är torr i munnen beror det på att du har för lite saliv. Orsaken är ofta en biverkan av läkemedel som gör att spottkörtlarna producerar mindre mängd saliv, till exempel

Läs mer

Information till dig som får behandling med ZALTRAP (aflibercept)

Information till dig som får behandling med ZALTRAP (aflibercept) Information till dig som får behandling med ZALTRAP (aflibercept) 2 Om ZALTRAP I denna broschyr kan du läsa om vad behandling med ZALTRAP innebär, så du vet vad du kan förvänta dig av behandlingen. ZALTRAP

Läs mer

Mat vid cancer. Lära sig leva med cancer

Mat vid cancer. Lära sig leva med cancer Mat vid cancer Mat vid cancer Varför ska man äta? Varför går man ner i vikt vid sjukdom? Hur ska man äta vid ofrivillig viktnedgång? Varför det är viktigt att äta Vad gör man vid minskad aptit? Mat vid

Läs mer

MITOXANTRON. Patientkort. Viktig obligatorisk information om riskminimering Meda AB (A Mylan Company)

MITOXANTRON. Patientkort. Viktig obligatorisk information om riskminimering Meda AB (A Mylan Company) MITOXANTRON Patientkort Viktig obligatorisk information om riskminimering 2018 Meda AB (A Mylan Company) NOVANTRONE (mitoxantron) För behandling av multipel skleros (MS) med mycket aktiva återfall förknippad

Läs mer

Välkommen till Operationsenheten Lasarettet Trelleborg. Patientinformation BORTTAGANDE AV HUDFÖRÄNDRING

Välkommen till Operationsenheten Lasarettet Trelleborg. Patientinformation BORTTAGANDE AV HUDFÖRÄNDRING Välkommen till Operationsenheten Lasarettet Trelleborg Patientinformation BORTTAGANDE AV HUDFÖRÄNDRING Ring klockan 15.00-16.00 två vardagar före din operationsdag på telefonnummer 0410 555 03 för att

Läs mer

Din guide till YERVOY (ipilimumab)

Din guide till YERVOY (ipilimumab) Detta utbildningsmaterial är obligatoriskt enligt ett villkor i godkännandet för försäljning av YERVOY TM för att ytterligare minimera särskilda risker. Din guide till YERVOY (ipilimumab) Patientbroschyr

Läs mer

ATG-behandling (Thymoglobuline ) vid konditionering inför stamcellstransplantation

ATG-behandling (Thymoglobuline ) vid konditionering inför stamcellstransplantation ID nummer: SCT3.23 Version: 1 Utfärdande PE: Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård i Östergötland Framtagen av: (Namn, titel) Ronald Svensson, överläkare Utfärdande enhet: Hematologiska kliniken,

Läs mer