Information till dig som ska genomgå autolog stamcellstransplantation

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Information till dig som ska genomgå autolog stamcellstransplantation"

Transkript

1 ID nummer: SCT3.42 Information till dig som ska genomgå autolog stamcellstransplantation Hematologiska kliniken, US

2 Innehållsförteckning Introduktion... 3 Fakta om hematologiska kliniken... 4 Utredningar innan inläggning... 7 Att ta med vid inläggingen... 8 Förberedelser inför autolog stamcellstransplantation (SCT)... 9 Mobilisering (Cytostatikabehandling)... 9 Skörd Stamcellstransplantation SCT indelas i tre faser Förbehandling/cytostatikabehandling Stamcellsåtergivning Under vårdtiden Komplikationer som kan uppstå i samband med autolog stamcellstransplantation Hemgång Medicin efter utskrivning Kostrestriktioner Restriktioner som gäller i minst tre månader efter stamcellstransplantation För mer information Ordlista Egna noteringar

3 Introduktion Denna broschyr är tänkt att ge dig och dina anhöriga, information och rekommendationer inför, under och efter stamcellstransplantation. Om du har frågor om din transplantation innan du läggs in eller när du kommit hem, går det bra att ringa SCT-ansvarig sjuksköterska, se sid 4. Autolog stamcellstransplantation/stamcellsunderstöd används som ett led i behandlingen av vissa blodsjukdomar, exempelvis myelom och lymfom, men även enstaka andra tumörsjukdomar. Autolog innebär att du efter cytostatikabehandling skördar dina egna stamceller. Dessa fryses därefter in tills det är dags för transplantationen. Innan återgivningen av dina stamceller får du en högdosbehandling med cytostatika. Denna behandling är riktad mot de sjuka cellerna, men innebär även att dina kvarvarande stamceller blir skadade. Därför får du tillbaka dina egna frysta stamceller så att de ska kunna börja producera nya blodkroppar. Stamceller finns i benmärgen och dess funktion är att producera röda och vita blodkroppar samt blodplättar (trombocyter). Vita blodkroppar försvarar kroppen mot infektioner. De röda blodkropparna transporterar syre från lungorna till kroppens olika celler och koldioxid från cellerna till lungorna där du sedan kan andas ut den. Blodplättarna (trombocyterna) är viktiga för att stoppa blödning. 3

4 Fakta om hematologiska kliniken Kliniken består av en vårdavdelning och en mottagning. Ledning Franz Rommel, verksamhetschef Malin Gustafsson, vårdenhetschef SCT-team Anna Bergendahl Sandstedt, överläkare och ansvarig för SCT (stamcellstransplantationer) Arta Dreimane, överläkare och kontaktsjuksköterska Ulla Frödin, sjuksköterska och sektionsledare SCT Lotta Laursen, vårdadministratör Camilla Andersson, läkarsekreterare Läkare Claes Malm, överläkare Petar Antunovic, överläkare Lucia Ahlberg, överläkare Kourosh Lotfi, överläkare Ronald svensson, överläkare Ingemar Lagerlöf, överläkare Arta Dreimane, överläkare Mottagning Annika Erlandsson, sjuksköterska och sektionsledare hematologisk mottagning Eva Hellberg, sjukgymnast Agneta Edsälv, kurator På avdelning och mottagning arbetar sjuksköterskor och undersköterskor. Personal från bemanningsenheten kan arbeta här vid frånvaro. Eftersom vi är ett universitetssjukhus finns studenter från olika vårdutbildningar på praktik hos oss. Vi samarbetar dessutom med olika laboratorier och andra kliniker, t.ex. sjukhustandvården. För att vi skall kunna lära oss så mycket som möjligt om när och hur en transplantation skall göras för att ge bästa resultat så samarbetar vi med andra kliniker i Europa i Europeiska Blod- och Märg-transplantationsgrupper (EBMT). Detta innebär bland annat att uppgifter om din sjukdom, behandling och utfallet av behandlingen rapporteras in till ett gemensamt register (uppgifterna hanteras anonymt). 4

5 Hematologiska klinikens öppenvård (ingång 34, plan 13) Öppettider vardagar kl SCT-mottagning Sköts framförallt av SCT-ansvarig sjuksköterska som även är din kontaktsjuksköterska, hit kommer du för information inför transplantation och uppföljning efter transplantation. När ditt tillstånd stabiliserats efter transplantationen kommer du att följas upp på den allmänna hematologiska mottagningen. SCT-mottagningen har ingen bestämd telefontid men har du frågor och funderingar angående transplantation eller om ditt allmäntillstånd under vardagar kontaktar du SCT-ansvarig sjuksköterska eller sektionsledare för SCT, se telefonnummer ovan. Kvällar och helger kontaktar du hematologiska vårdavdelning, se telefonnummer nedan. Hematologisk mottagning Telefontid till mottagningssjuksköterska (telefon ), måndag till torsdag, kl , samt fredag, kl Övriga tider kontaktar du hematologisk vårdavdelning, telefon Hematologisk vårdavdelning (ingång 34, plan 13) Avdelningen har 16 enkelrum och åtta av dessa är specialinredda för stamcellstransplantation. Luften i dessa rum är renad så att den ska innehålla så få mikroorganismer som möjligt. Alla rum har toalett och dusch. När du är inlagd ansvarar ett team för din vård. Teamet består av patientansvarig sjuksköterska, undersköterska och läkare. Det finns fyra team som har sin bas i en modul/mindre expedition nära patientrummen. Förfrågningar/Samordnarfunktionen Förfrågningar angående patienter sker via samordnaren på avdelningen tel Samordnaren kopplar vidare samtalet till ansvarig sjuksköterska. Förfrågningar angående patienter kan göras dygnet runt, men vi rekommenderar förfrågningar mellan kl och kl Ronden går vanligtvis mellan kl och Din adress under vårdtiden Hematologiska kliniken Vårdavdelning Universitetssjukhuset Linköping Telefon: Ingång 34, hiss C, plan 13 5

6 Besökstider Det finns inga besökstider på avdelningen men eftersom förmiddagarna är fyllda av rutiner brukar eftermiddagar och kvällar passa bäst. Anhöriga Har du någon närstående/anhörig/vän som har möjlighet att bo hos dig på rummet så är det ofta till stort stöd för dig. Du får inte ta emot för många besökare samtidigt, högst två stycken åt gången. Besökare får inte ha någon pågående infektion. Telefon Det är tillåtet att använda mobiltelefon på avdelningen, men man måste hålla sig minst 1 meter från elektrisk apparatur. Du kan också få en patienttelefon inkopplad till rummet. Det kostar 16 kr/dygn. Från elfte dygnet sjunker avgiften till 5 kr/dygn. Kostnaden kommer på din ordinarie telefonräkning. TV och dator Alla rum har TV. Egen dator kan medtas och trådlöst nätverk finns, var god kontakta personal för användarnamn och lösenord. Stationära datorer finns på entréplanet (plan 10) i detta hus. Datorerna har Internet-uppkoppling och får användas av patienter och anhöriga. Rökning Rökning är endast tillåten utomhus vid särskilda ordnade platser. 6

7 Dagsrutiner Tiderna kan variera beroende på arbetsbelastning. 06:45 Dagpersonalen börjar sitt arbetspass. 07:30 Frukost 09:00 Rondarbetet påbörjas som en sittrond med teamet. Därefter går teamet runt till patienterna. Tidsåtgången varierar, men brukar vara ungefär mellan kl :00. 11:30 Lunch 13:30 Eftermiddagsfika finns uppdukat i matsalen. Serveras i rummet om behov finns. 14:00 Kvällspersonalen börjar sitt arbetspass. 16:30 Middag 19:00 Kvällsfika serveras efter önskemål. Om extra dryck önskas till natten, säg till personalen. 21:00 Nattpersonalen börjar sitt arbetspass. 7

8 Utredningar innan inläggning Vissa undersökningar skall vara utförda innan transplantation Ultraljud av hjärtat, s.k. ekokardiografi. Lungfunktion, s.k. spirometri. Bedömning av ögonläkare vid problem med ögon eller vid behandling som kan ge ögonproblem Bedömning av tandläkare då du inte får ha några pågående infektioner i tänderna och tandkött. Eventuellt måste tänderna åtgärdas i förebyggande syfte. Du kommer vanligtvis dagen innan behandlingsstart till oss för provtagning och eventuella undersökningar som behöver göras innan behandlingsstart. Att ta med vid inläggingen Cytostatikabehandling och dagliga duschar gör att din hud blir torr. Om det är tillsatt parfym i tvålen eller lotionen så bidrar det ytterligare till att huden torkar ut. Egen tvål/duscholja, oparfymerad och mild Hudlotion, oparfymerad Extra mjuk barntandborste (TEPE), fyra stycken och mild tandkräm samt övriga hygienartiklar Tofflor, du ska inte gå barfota på golvet 8

9 Förberedelser inför autolog stamcellstransplantation (SCT) Innan autolog stamcellstransplantation kan ske, måste stamceller plockas ut från kroppen. Det sker i två steg, mobilisering av stamceller från benmärg till blodbanan och skörd av stamceller från blodbanan. Mobilisering (Cytostatikabehandling) Stamcellerna finns i huvudsak i benmärgen och för att få ut dessa celler i blodbanan måste man få en cytostatikabehandling som kallas mobilisering och ett läkemedel som heter filgrastim. Filgrastim liknar kroppens eget hormon som är med i bildningen av vita blodkroppar. Med hjälp av läkemedlet sker det en snabb bildning av vita blodkroppar vilket medför att det blir en expansion i benmärgen som får som konsekvens till att stamceller släpps ut i blodbanan. Filgrastim tas i form av sprutor i magen. Du kommer att få information och öva tillsammans med sjuksköterska. Sprutorna är förfyllda och ska förvaras i kylskåp. Du kommer få dessa med dig hem i samband med cytostatikabehandlingen. Använda sprutor tas med till avdelning/mottagning för kassering. Vi rekommenderar att du tar sprutorna på kvällen för att få mindre biverkningar och bättre effekt i förhållande till skörden. Biverkningar som kan uppstå är feber, värk i rygg och leder. Smärtlindring tas i samråd med läkare och efter kontakt med transplantationsenheten i Linköping. I första hand rekommenderas paracetamol (Panodil, Alvedon ) Vid mobilisering kommer omfattande provtagning att ske. Vi tar bland annat prover för att se vilka infektioner som du genomgått. Inför cytostatikabehandlingen får du läkemedel mot illamående. Om du har myelom får du dessutom läkemedel som skyddar urinblåsan (Uromitexan ). Vid hemgång efter behandling kommer sjuksköterska att skicka med tabletter Uromitexan. Sker din behandling i öppenvården kommer du till vår mottagning dagen innan då du får träffa en läkare för bedömning och provtagning. Behandlingsdagen kommer du till hematologisk mottagning på morgonen och beroende av vilket behandling du ska få, kan besöket ta en stor del av dagen. Det är viktigt att du dricker minst 2 liter vätska dagen innan, för att du ska skydda njurar och urinblåsa mot cellgifter. Mobiliseras du på vår avdelning är det också viktigt att du dricker dagen innan behandling. Vid mobilisering på avdelning sker inläggning vanligtvis en onsdag eller torsdag och du skrivs ut samma dag eller dagen efter erhållen behandling. 9

10 Skörd Skörd kallas det när stamcellerna tas från blodbanan och sedan fryses i konserveringsmedel. Du kallas till vår hematologiska mottagning samma dag som skörden vilket oftast planeras till en måndag och det är viktigt att vara på vår hematologiska mottagning kl skördedagen Vi brukar därför uppmana de patienter som har lång resväg att komma dagen innan skörd, mår du bra så bokas ett rum åt dig på Quality Hotell Ekoxen vilket ligger nära sjukhuset (karta bifogas med kallelsen). Om du av någon anledning inte kan bo på hotell blir du inlagd på vår avdelning dagen innan planerad stamcellsskörd. Stamcellerna bär på sin yta en markör som kallas CD34. Genom att mäta mängden CD34- bärande celler i blodet efter stimuleringen får vi reda på när mängden stamceller ökat så mycket att det är dags för skörd. Det tar 1-2 timmar innan svaret är klart. Hur mycket värdet stiger och vid vilken tidpunkt efter stimuleringen som det ligger högt kan variera från person till person beroende på vilken sjukdom du har, vilken behandling som getts och din ålder. Skörden utförs på Blodcentralens behandlingsenhet. En nål sätts i vardera armen och från den ena sidan tas blod ut till den speciella skördemaskin som innehåller en centrifug. I centrifugen sker en uppdelning av blodets beståndsdelar och från det lilla skikt som innehåller vita blodkroppar och stamceller tas cirka 1 ml/min ut till en uppsamlingspåse. Resten av blodet, det vill säga den allra största delen, går via den andra armen tillbaka in i kroppen. Blodflödet sker kontinuerligt, det vill säga en viss mängd blod tas ut och samma volym ges tillbaka i den andra armen. Under skördens gång ligger hela tiden 2-3 dl blod ute i maskinen och sammanlagt låter man cirka 12L blod passera maskinen. Då en vuxen person har en blodvolym på 4-6L blod innebär detta att samma blod passerar flera gånger under en skörd. Processen tar cirka 4 timmar men kan ibland ta längre tid. Den som önskar får gärna titta på videofilmer under tiden. Armen där blodet tas från behöver vara fixerad under skörden. Toalettbesök sker på bäckenurinflaska. För bekvämlighets skull rekommenderas mjukiskläder som finns att låna hos oss. Vi rekommenderar att du tar med dig matsäck eftersom skörden tar lång tid. Biverkningarna är få men vid skörden används ett ämne som heter citrat, vilket ska förhindra att blodet koagulerar/levrar i skördemaskinen. Detta ämne gör att blodet blir kalkfattigt som kan ge symtom i form av stickningar runt munnen, i händer och fötter. För att förhindra lågt kalkvärde ges kalkdropp under skördens gång. Vid behov kan även extra kalk ges och om du känner av symtom säg till vårdpersonalen. Efter avslutad skörd räknas mängden stamceller för att se om det räcker till transplantation vilket tar mellan 1-2 timmar och för det mesta får man ihop tillräcklig mängd på 1-2 dagar. Har du frågor som berör stamcellsskörden svarar vi gärna på dessa i samband med skördetillfället, alternativt går det bra att ringa behandlingsenheten på telefon eller

11 Stamcellstransplantation SCT indelas i tre faser 1. Förbehandling (cytostatikabehandling) 2. Stamcellsåtergivning 3. Efterbehandling Förbehandling/cytostatikabehandling CVK (central venkateter) Det kommer att läggas in en korttids CVK under första dagen, om du inte redan har en CVK eller P.A.C.. En CVK är en tunn plastslang som läggs in i ett av kroppens större blodkärl. Den centrala venkatetern används bl.a. till blodprovstagning, injektioner och dropp. Denna infart tas bort i samband med hemgång. En CVK läggs in under lokalbedövning av en narkosläkare på operationscentralen. Det innebär att du är vaken under ingreppet men bedövad i det område där katetern sätts in. CVK:n är fastsydd för att inte kunna glida ut. När lokalbedövningen släpper kan det kännas lite ömt och stelt. Det går över men be gärna din sjuksköterska om en värktablett om du har ont. Över CVK:n läggs ett förband som kommer att läggas om var tredje dag på avdelningen eller oftare vid behov. Till CVK:n är det kopplat två s.k. trevägskranar. Den yttre av dessa byts flera gånger i veckan. Det går bra att duscha eftersom förbandet inte släpper igenom fukt. För ytterligare information, se 1177.se Cytostatikabehandling Dagen efter CVK-inläggningen startar din cytostatikabehandling (konditionering). Du får en hög dos cytostatika riktad mot tumörcellerna. Den behandling du får beror på din sjukdom, fråga din avdelningsläkare eller sjuksköterska vad som gäller för dig. Biverkningar Illamående och aptitlöshet är en vanlig biverkan av cytostatika. Du kommer att få medicin mot illamående men även vätska och näring som dropp vid behov. Diarré av olika anledningar är vanligt förekommande. Det kan vara en biverkan av att du får antibiotika eller orsakat av en speciell bakterie som heter Clostridium difficile och som kan aktiveras om man får antibiotika. Det är därför viktigt att du säger till om du får diarré så att rätt behandling kan sättas in. Håravfall, cytostatika angriper celler med snabb celldelning och dit hör hårcellerna. Håravfallet är beroende av cytostatika-dos men det troligaste är att du börjar tappa håret inom 1-2 veckor. Håret kommer tillbaka efter cirka 3 månader. Torrhet i munnen samt förändrad smak är vanligt. Du kan också få en vit beläggning i munhålan som kan vara svamp, vilket man då behandlar. Det är viktigt att sköta munslemhinna och tänder för att undvika infektion samt blödning i munhålan. Låga blodvärden och du kommer troligtvis att behöva transfusioner av både blod och trombocyter vid flera tillfällen. Torr hud så det är viktigt att du smörjer in dig med en oparfymerad hudlotion, helst två gånger per dag. 11

12 Trötthet Stamcellsåtergivning Stamcellsåtergivningen tar cirka ½-1 timme beroende på hur mycket celler som skördats. Cellerna tinas i ett vattenbad och ges direkt tillbaka till dig som intravenösa injektioner i din CVK. För att stamcellerna ska tåla frysningen tillsätts ett medel som skyddar cellerna (DMSO). Detta medel kan ge dig allergiska reaktioner och du får därför mediciner innan återgivningen som ska motverka detta. DMSO kan orsaka en smakförändring i munnen under varierande tid och det ger dessutom en speciell lukt som försvinner efter ett par dagar. Under återgivningen kontrolleras blodtryck och puls regelbundet. En sjuksköterska och eventuellt en undersköterska är med vid stamcellsåtergivningen. Under vårdtiden Infektionskänslighet Den behandling vi ger dig hämmar ditt eget immunförsvar och det tar lång tid för det nya immunförsvaret att byggas upp. Det innebär att du är infektionskänslig efter transplantationen. Det är därför viktigt att skydda dig mot bakterier, virus och andra mikroorganismer. Även dina kropps egna bakterier kan orsaka infektioner. Det innebär att den personliga hygienen är mycket viktig, du får också speciella matrestriktioner fr.o.m. att du isoleras. Personer som har någon form av infektion får inte besöka dig. Du kommer få vissa matrestriktioner som släpps efter en månad men övriga restriktioner gäller tre månader efter transplantationen.. Isolering Isolering sker när de vita blodkropparna är lägre än 1,0. Du blir då skyddsisolerad från omgivningen. Båda slussdörrarna får inte vara öppna samtidigt när du är skyddsisolerad, men oftast trots isoleringen, går det att vistas ute på avdelningen kvällstid och ibland även på helger när det är tomt på patienter. Utomhuspromenader kan tillåtas men det sker i överenskommelse med ansvarig sjuksköterska om inte ansvarig läkare anser det medicinskt olämpligt. När de vita blodkropparna åter har stigit till 1,0 upphör skyddsisoleringen. CVK-skötsel Ansvarig sjuksköterska inspekterar din CVK dagligen. Ibland händer det att huden blir infekterad av bakterier. Det är bra om du själv är observant på eventuella förändringar så som rodnad, ömhet, svullnad eller fukt. Meddela förändringar till din sjuksköterska eller läkare. Provtagning Blodprover tas dagligen ur din CVK. Detta utförs vanligen tidigt på morgonen av den sjuksköterska som arbetat under natten. 12

13 Vid feber tas odlingar på blod. Det kan även bli aktuellt att ta odlingar från svalg, sår eller diarré. Detta gör vi för att kunna sätta in rätt behandling mot bakterier och mikroorganismer som vi eventuellt hittar i proverna. Kontroller Varje morgon och eftermiddag kontrolleras kroppstemperatur, blodtryck och puls. Vi följer även din vikt dagligen. Det du dricker och äter skriver du upp på en mat- och vätskelista. Det är viktigt att mäta det du kissar, det finna avsedda kärl för detta på toaletten. Allt detta är för att vi vill ha en så noggrann överblick över ditt hälsotillstånd som möjligt. Hygienföreskrifter Noggrann handhygien När du isoleras ska du duscha dagligen. Du ska inte sätta på duschen själv, utan be personalen göra det. Använd helst duscholja eller en mild tvål som inte är uttorkande. Undvik parfymerade produkter. Använd hudlotion för att motverka uttorkning av huden. Tvätta stjärten efter varje avföring med mild tvål och torka försiktigt. Mjukt toapapper ska användas. Vid sårig stjärt används jordnötsolja eller mjukgörande salva runt analöppningen. Använd rikligt med handsprit efter toalettbesök. Du får inte gå barfota på golvet. Du ska sköta naglar och nagelband noga men med försiktighet. Peta inte med vassa föremål. Sängkläder bytes varannan dag eller oftare vid behov. Munskydd ska användas vid undersökningar som kräver att du lämnar rummet. Peruk ska inte användas under isoleringen. Anhörig som bor hos dig duschar och byter kläder enligt samma rutin som du. Besökande ska sprita av sina händer samt ta på skyddsrock innan de går in i patientsalen. Jord innehåller mycket bakterier och svamp, så du får inte ha krukväxter på rummet. Snittblommor är tillåtna, men du ska inte sköta dem själv. Blomvattnet byts dagligen av personalen. Den som sköter blommorna ska sprita sina händer efteråt. 13

14 Kost och näringstillförsel Maten levereras från sjukhusköket. Har du problem med att äta finns möjlighet att beställa önskekost. Råa grönsaker samt oskalad frukt serveras inte p.g.a. risk för bakterier och svamp. Du får äta rivna morötter som erbjuds från sjukhusköket. Färska och djupfrysta bär ska kokas. Vid svårigheter att äta begärs mat som är energiberikad. Vi erbjuder även kosttillägg som är energi- och proteinberikad. Mejeriprodukter serveras i engångsförpackningar eller från nyöppnade förpackningar. Du får dricka kranvatten. Om kylskåp finns på rummet ska du förvara drycken där. Inget annat ska förvaras där. Dryck byts minst en gång/dygn. Vid svårigheter att äta, på grund av t.ex. illamående som är orsakat av den behandling vi ger, är det oftast bättre att äta små, täta måltider. Förbehandlingen inför transplantationen ger ofta muntorrhet och ökad risk för karies. Undvik därför om möjligt onödigt socker i mat och dryck samt småätande av kakor, karameller och liknande. Knäckebröd och hårda flingor bör undvikas p.g.a. risk för sår i munslemhinnan. Det är betydelsefullt om du kan äta och dricka så länge som möjligt och på så sätt kan klara dig utan näringsdropp. Du behöver näring för att bättre kunna stå emot infektioner och de näringsämnen som finns i kosten behövs för att kroppen ska byggas upp igen efter en behandling. Maten är även viktig för att hålla tarmarna igång. Godkända livsmedel Grönsaker och rotfrukter Alla grönsaker och rotfrukter som kan skalas Konserverade och inlagda grönsaker Tomat skålla (doppa i kokande vatten), tag bort skal och förvara i kylskåp till servering Engångsförpackade kryddor Alla grönsaker och rotfrukter samt kryddor som kokas, steks eller tillagas i ugnen Frukt och bär All frukt som går att skala Konserverad frukt Upphettad frukt och bär Frukt och bär från barnmatsburk, öppnad burk förvaras i kylskåp Torkad frukt i förpackning, inte lösvikt Mejerivaror Pastöriserade mjölkprodukter Glass Portionsförpackat smör och margarin Grädde vispas i direkt anslutning till serveringstillfället Svenska ägg i alla former Fiskprodukter och skaldjur All kokt och stekt fisk 14

15 Konserverad fisk Ansjovis och inlagd sill Konserverade, inlagda eller tillagade skaldjur Kaviar Charkuterivaror Kött som är kokt eller genomstekt Pålägg, exempelvis leverpastej, skinka och korv Övrigt Honung O'boy, chips och ostbågar Godis som är förpackat Nötter, mandel och frön i förpackning, inte lösvikt Bakelser och tårtor som är kylda direkt vid tillagning Te och kaffe Stekt, kokt eller konserverad svamp Pizza från närliggande pizzeria (Ekkällan) Ej godkända livsmedel t.o.m. en månad efter transplantation Grönsaker och rotfrukter Färska grönsaker och rotfrukter som inte går att skala Färskpressade juicer från grönsaker som inte är skalade innan Torkade och färska kryddor Frukt och bär Torkad frukt i lösvikt Mejerivaror Produkter tillverkade på opastöriserad mjölk. Kan dock användas om de upphettas till 72 i två minuter All sorts mögelost, exempelvis Danablu, Gorgonzola och Camembert Mjukglass Produkter med aktiv bakteriekultur, exempelvis Proviva Fiskprodukter och skaldjur Färska eller färskfrysta skaldjur Gravad och kallrökt fisk Rå fisk (sushi) Charkuterivaror Rått kött Kebab Övrigt Lösviktgodis Nötter, mandel och frön i lösvikt 15

16 Ägg från andra länder än Sverige Is från is-maskin Vatten från vattenbehållare med kran Buffé-mat Cafeteria- och restaurangmat samt färdiga rätter från kyldisken Behandling eller tillskott av hälsokostpreparat i alla former bör patient avstå från Gyllene regel Ställ frågan: Kan livsmedlet skalas eller upphettas? Om ja: Servera Om nej: Servera inte Motion Det är viktigt för ditt tillfrisknande att du försöker vara uppe så mycket som möjligt på dagarna. Försök gärna cykla några korta pass på motionscykeln varje dag. Sjukgymnasten hjälper dig med tips om bra övningar som du kan göra. 16

17 Munvård under isolerings-perioden Behandlingen inför transplantationen ger ofta en kraftig påverkan på slemhinnor i mun och svalg. För att få så lite besvär som möjligt i munnen under din behandling är det viktigt att hålla rent i munnen på ett skonsamt sätt. Du använder en extra mjuk tandborste och får instruktioner i rätt borstteknik av tandsköterska. Den mjuka borsten skall användas på tandkött och i gommen för att inte beläggningar skall bildas. Tandborsten byts en gång i veckan under vårdtillfället. Använd en mild tandkräm som inte svider. Starka munsköljningspreparat som t.ex. Listerine ska inte användas. Efter tandborstning skall borsten sköljas noga och sedan stå och lufttorka till nästa gång. Slemhinnorna ska hållas fuktiga. o Skölj gärna munnen med vatten flera gånger om dagen. o Skölj med vatten efter måltid och om du mått illa och kräkts. Borsta morgon och kväll. Smörj läpparna med vaselin eller cerat, så att de inte torkar ut. Säg till personalen om du får besvär av sår eller blåsor i munnen. 17

18 Komplikationer som kan uppstå i samband med autolog stamcellstransplantation Infektioner Bakteriella infektioner orsakas av att bakterierna hamnar på ställen i kroppen som de normalt inte ska vara, t.ex. bakterier i blodet (bakteriemi/sepsis) eller lunginflammation (pneumoni). Bakterieinfektioner behandlas med antibiotika. Herpes simplex virus finns latent (vilande) i din kropp om du haft en herpesinfektion någon gång. Detta virus kan väckas när kroppens infektionsförsvar försvagas och kan då ge upphov till infektion. Munsår orsakas ibland av herpes simplex. Cytomegalvirus (CMV). De flesta människor (cirka 70 %) smittas av CMV i barndomen, och bär sedan med sig viruset under resten av livet utan obehag eftersom viruset effektivt kontrolleras av immunsystemet. Hos patienter med kraftigt nedsatt immunförsvar kan CMV ställa till med problem och dessa dyker vanligen upp under 2-3 månaden efter transplantationen och kan yttra sig i febertoppar, diarréer, fallande blodvärden och leverpåverkan. Hemgång Det kan ta ett antal veckor innan den transplanterade märgen slår an, d.v.s. att den nya märgen börjar producera blodkroppar. När det är dags för utskrivning har du säkert många funderingar på hur det kommer att fungera hemma. En transplantation innebär en stor påfrestning för hela familjen både fysiskt, psykiskt och socialt och det kan vara svårt att återskapa ett familjeliv som det var innan. Prata noga igenom med din läkare och sjuksköterska om de funderingar du och dina anhöriga har. Vi finns också till för frågor som kan uppstå även efter att du kommit hem. Krafterna är små och det krävs stora ansträngningar att göra de små dagliga göromålen såsom personlig hygien, matlagning och städning. Det är givetvis en stor glädje att få komma hem, men det är inte ovanligt att reaktioner på den fysiska och psykiska belastning som behandlingen medfört kommer efter utskrivningen. Man kan känna sig deprimerad, ha lätt till tårar och vara irriterad. Det är en reaktion på långvarig stress och det kan ta sin tid att komma tillbaka till livet utanför sjukhuset. Vid återbesök på sjukhuset är det bra om make/maka eller annan anhörig kan vara med för samtal om eventuella problem som dyker upp. Efter hemgången tar din behandlande läkare över ansvaret för den fortsatta uppföljningen. Medicin efter utskrivning Trimetoprim-Sulfa (Bactrim forte) ges för att förebygga en bestämd typ av lunginfektion (orsakad av mikroorganismen Pneumocystis jiroveci). Läkemedlet ges två dagar i veckan under tre månader. Trimetoprim-sulfa kan ge illamående och allergiska reaktioner. Kontakta ansvarig läkare om du får besvär. Aciklovir (Geavir/Valtrex) förebygger herpesinfektioner. Medicinen sätts in då värdet på dina vita blodkroppar är sjunkande och utsätts oftast kort tid efter utskrivningen. Fluconazol (Diflucan) ges för att förebygga svampinfektion. Läkemedlet sätts ut när de vita blodkropparna ligger stabilt. Om du har pågående kortisonbehandling eller svampinfektion fortsätter Diflucan-behandlingen. 18

19 Rådgör alltid med läkare innan du tar naturläkemedel. Dessa preparat kan påverka behandlingen, andra läkemedel, benmärgen och andra viktiga funktioner i din kropp. Om du drabbas av något av nedanstående symtom ska du kontakta sjukhuset feber, 38,5 frossa utslag hosta eller andnöd blödning diarré kräkningar plötslig huvudvärk smärta sår i munnen svårigheter att äta Kostrestriktioner Kostrestriktionerna under vårdtillfället gäller i en månad efter transplantation, därefter släpps dessa. Restriktioner som gäller i minst tre månader efter stamcellstransplantation Noggrann handhygien. Undvika att träffa infekterade personer. Undvika folksamlingar, affärer, bussar, tåg, simhallar och arbetsplatser med många människor. Ta bort krukväxter i de lokaler/rum där du vistas mycket exempelvis sovrum. Du ska inte ha en riktig julgran. Inte gräva i jord, plantera om växter, rensa ogräs, plocka svamp eller beskära träd. Inte bada i bassäng, hav eller sjö. Inte vistas i ladugård/stall p.g.a. risken för mögelsporer i foder. Byggarbetsplatser ökar risken att få svampinfektioner. Undvik dessa och ombyggnationer i det egna hemmet under åtminstone 6 månader efter transplantationen. Egen brunn Har du egen brunn ska du testa vattnet innan inläggningen för legionella och andra mikroorganismer. Kontakta miljökontoret på din hemort för att efterhöra vem som utför provet. De tester som ska utföras heter legion för legionella och enskilt dricksvatten, mikrobiologisk normal undersökning-dve 002 för mikrobiologisk undersökning. 19

20 Djur Tiden efter transplantationen avråds du från att införskaffa husdjur. Om djur redan finns i hemmet tänk då på att: undvika besök i stall/ladugård under de tre första månaderna. undvika nära kontakt med pälsdjur. undvika att låta dem slicka dig i ansiktet och på händerna. undvika att ha dem på köksbord eller i säng. Arbete Efter tre månader, om allt gått komplikationsfritt, kan man i princip återuppta sitt arbete. När detta ska ske beror givetvis på hur du mår, vad du orkar och vilket arbete du har. Rådgör med din läkare angående detta. Resor Rådgör med din läkare inför utlandsresor. Hygien Liksom under vårdtiden rekommenderas daglig dusch. Vi rekommenderar inte karbad så länge du har kvar din CVK. Det är vanligt med muntorrhet efter transplantationen. Detta medför risk för infektion och karies och det är därför viktigt att fortsätta med noggrann munhygien. Borsta med mjuk tandborste efter varje måltid, före sänggående och skölj munnen ofta. Rådgör alltid med din läkare innan större behandlingar i munnen ska göras av din tandläkare. Huden kan ofta vara torr. Använd mild oparfymerad tvål och hudkräm. Var noga med att kontrollera huden och kontakta läkare om du får utslag eller andra hudproblem. Undvika sol, använd skärmmössa, stark solskyddsfaktor och kläder med långa ärmen och ben. Ögonen kan också bli torra. Undvik att använda kontaktlinser under de första månaderna. Livsmedelshantering Det är viktigt med god hand- och livsmedelshygien vid hantering av livsmedel. Bäst föredatum indikerar vilket datum livsmedlet kan förväntas ha fullgod kvalitet, förutsatt att det förvarats enligt anvisningarna. Sista förbrukningsdag är den sista dagen då tillverkaren garanterar att livsmedlet är säkert och sätts på livsmedel som är mycket lättfördärvliga. Matrester bör förvaras i kylskåp, gärna så kallt som möjligt. Se till att maten blir ordentligt varm vid stekning/kokning eller i mikrovågsugn och att hantering av kyckling kräver noggrann hygien före och efter tillagning Kosten Maten är en viktig del av våra liv och efter en stamcellstransplantation är det extra viktigt att du får i dig tillräckligt med energi och näringsämnen. Äter du ordentligt och får i dig tillräckligt med energi är det lättare att bygga upp din kropp undvika viktnedgång stå emot infektioner kunna må så bra som möjligt 20

21 Om du går ner i vikt förlorar du både fett och muskelmassa och i och med det känner du dig tröttare och kroppens förråd av viktiga näringsämnen försvinner. Istället för fettsnål mat ska du därför äta energirik mat. Ät regelbundet då kroppen mår bäst av det. Frukost, lunch, middag och helst ett par mellanmål. Ät gott när du mår bra Välj den mat du tycker bäst om. Ät hellre en liten portion än ingen alls. När matlusten är dålig, be gärna anhöriga eller vänner om hjälp då andras mat brukar smaka bättre. Vädra gärna rummet innan måltiden eftersom matos kan vara obehagligt. Glöm inte att aptiten stimuleras av att maten är vackert upplagd och bordet är trevligt dukat. Äter du ensidig kost kan du behöva ett vitamin- och mineraltillskott av t.ex. Vitamineral. Ät i lugn och ro. Avsluta gärna måltiderna med en efterrätt. Öka energi-innehållet i din mat genom att tillsätta extra fett som crème fraïche, grädde, gräddfil, mjukost, riven ost, smör och socker. Vatten ger ingen energi alls så drick hellre mjölk eller juice. Undvik lättprodukter utan välj standardprodukter som har en hög fetthalt. Du kan köpa speciellt berikningspulver för mat och dryck samt näringsdrycker färdiga att dricka på apotek. Flera landsting tillhandahåller näringstillskott på recept. Be din läkare om hjälp. Vid svårigheter att äta kan du pröva barnmat. En aperitif innan maten eller ett glas vin kan öka aptiten. Drick dock ingen alkohol eller öl innan du har rådgjort med ansvarig läkare på hematologimottagningen. Kom ihåg att smak- och luktsinnet kan vara förändrat under en tid efter cytostatikabehandlingen så välj den mat du tycker bäst om! Normalt kan alkohol tålas i små mängder men vissa läkemedel och om leverfunktionen är nedsatt, kan göra att du inte tål alkohol så tala med din läkare. Vitamintillskott är bra men järntillskott kan vara skadligt och avråds. Om du har problem med illamående och kräkningar ta då upp detta vid besöken på mottagningen eller ring till oss. Kondition Efter transplantationen är konditionen nedsatt. Trötthet och orkeslöshet är vanligt. Om möjligheten finns är det bra om någon anhörig kan vara hemma första tiden som stöd. Försök att komma ut i friska luften för promenader. En motionscykel kan vara bra för att träna benmusklerna. Många vårdcentraler hjälper till med utlåning av en sådan. Samliv Transplantationen är både fysiskt och psykiskt belastande. En lång tids isolering utan fysisk kontakt kan ha varit svår för både dig och din partner. När lusten till att återuppta samlivet kommer är det ofta förknippat med frågor och oro angående risk för smitta och blödning via slemhinnorna. Det är ingen större risk för detta. Däremot kan slemhinnorna vara torra vilket kan medföra problem, att använda glidsalva kan hjälpa. En mängd faktorer som exempelvis 21

22 trötthet och eventuell depression som kan påverka lusten till samliv. Potensen kan även påverkas av den behandling du fått med erektionsproblem som följd. Det är viktigt att du och din partner talar öppet med varandra om detta då båda har behov av omsorg, kärlek och beröring, men forcera inte ett samlag bara för att man tror att partnern förväntar sig det. Visa varandra förståelse och omsorg och ge det hela lite tid. Bilkörning Normalt kan bilkörning återupptas efter transplantationen när man känner sig pigg nog att klara detta. Tänk på att vissa mediciner påverkar reaktionsförmågan och att bilkörning inte är lämpligt då. Tala med läkaren om detta. Vaccinationer Vaccinationer ges efter ett visst schema, cirka 6-12 månader efter transplantation. Vaccination sker mot difteri, tetanus, polio, Haemophilus- och pneumokockbakterier samt influensa inför influensasäsong. För mer information Broschyr Sex och samlevnad vid blodsjukdom Barn med sjuka föräldrar När en förälder är sjuk Hemsida 1177.se, information bl.a. om CVK och stamcellstransplantation Cancerfonden.se blodcancerforbundet.se Livsmedelsverket.se säker mat på eget fat Råd och stöd till anhörig Cancerfondens informations- och stödlinje, cancerfonden.se 22

23 Ordlista Anemi = Blodbrist, nedsatt halt av hemoglobin (blodfärgämne) i blodet. Flera orsaker till anemi finns. Antibiotika= Läkemedel mot bakterier Antigen= Ämne som känns igen av antikroppar eller T-lymfocyter. Antikropp= Proteiner som kallas immunoglobuliner. Autolog stamcellstransplantation = Patienten får tillbaka egna stamceller. Benmärg = Vävnad inne i skelettet, den röda benmärgen bildar blodkroppar. Blast = Omogen blodkropp B-lymfocyt= Tillhör det specifika immunförsvaret. Tillverkar antikroppar. Blodstatus = Analys av blodkroppar. Blodutstryk = Tunn hinna av blod på ett objektglas för mikroskopisk undersökning. Central venkateter (CVK) = Kateter med sin inre ände i ett stort centralt blodkärl för bl.a. vätsketillförsel, provtagning. Crista-aspiration = Utsugning av benmärg med nål från höftbenskammen för mikroskopisk undersökning. Crista-biopsi= Vävnadsprov från benmärg CRP= Akutfasprotein, stiger kraftigt vid inflammation/infektion. Cytostatika = Cellgift, läkemedel som hämmar celltillväxten. Erytrocyter = Röda blodkroppar Erytropoes = Bildning av röda blodkroppar. Elektrolyter = Salter, t.ex. natrium och kalium Granulocyt = Vit blodkropp, bekämpar bakterier. I.v. = Intravenöst Leukemi = Blodcancer, det finns många olika typer. Leukocyt = Vit blodkropp Hematologi = Läran om blodet och dess sjukdomar. Hematom = Blåmärke Hemoglobin = Blodfärgämne, transporterar syrgas och koldioxid. Hemolys = Sönderfall av röda blodkroppar. Immunsuppression = Nedtryckning av det egna immunförsvaret. Infusion= Dropp direkt in i blodet via en plastslang. Lymfocyter = En sort av de vita blodkropparna som tillhör immunförsvaret. Lymfom= Cancer i lymfkörtlarna Konditionering = Medicinsk behandling innan stamcellstransplantation. Malign = Elakartad Myelom = En benmärgssjukdom Petekier = Små punktformiga hudblödningar, uppkommer exempelvis vid för låga trombocytvärden. Proteinuri = Äggvita i urinen Profylax = Förebyggande Recidiv = Återfall Remission = Förbättring av ett sjukdomstillstånd. Retikulocyt = Ung röd blodkropp. Sepsis = Tillstånd med bakterier i blodet. Splenomegali = Mjältförstoring. Stamceller = Benmärgsceller som bildar de olika blodcellerna. Take = Benmärgen har börjat producera blodkroppar efter transplantationen. T-lymfocyt= Tillhör det specifika immunförsvaret. Finns två sorter; den ena angriper och oskadliggör främmande ämnen som virus och tumörceller. Den andra har bl.a. till uppgift att aktivera/reglera B- och T-celler. Trombocyter = Blodplättar, cellfragment i blodet med uppgift att stoppa blödning 23

24 Egna noteringar 24

Information till dig som ska genomgå autolog hematopoetisk stamcellstransplantation

Information till dig som ska genomgå autolog hematopoetisk stamcellstransplantation ID nummer: SCT3.42 Information till dig som ska genomgå autolog hematopoetisk stamcellstransplantation Hematologiska kliniken, US Innehållsförteckning Introduktion... 3 Fakta om hematologiska kliniken...

Läs mer

Restriktioner för patienter som genomgår stamcellstransplantation (SCT)

Restriktioner för patienter som genomgår stamcellstransplantation (SCT) ID nummer: SCT3.5 Version: 2 Utfärdande PE: Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård i Östergötland Framtagen av: (Namn, titel) Hulda Rintamäki, SCT-ansvarig sjuksköterska Ulla Frödin, sektionsledare

Läs mer

Information till dig som ska genomgå allogen stamcellstransplantation

Information till dig som ska genomgå allogen stamcellstransplantation ID nummer: SCT3.29 Information till dig som ska genomgå allogen stamcellstransplantation Hematologiska kliniken Introduktion... 3 Fakta om hematologiska kliniken... 3 Utredningar innan inläggning... 7

Läs mer

Till DIG som ska transplanteras med stamceller från donator

Till DIG som ska transplanteras med stamceller från donator Till DIG som ska transplanteras med stamceller från donator Pretransplantationsutredning Alla som ska genomgå en allogen stamcellstransplantation förbereds genom att funktion av kroppens vitala organ som

Läs mer

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 Maten och måltiden på äldre dar 1 Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 2015-02-05 15:51:40 Maten och måltiden är viktig, den ger dig inte bara näring och energi, utan innebär också för många något trevligt

Läs mer

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Blodbrist Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Allmänt När man har blodbrist, så kallad anemi, har man för få röda blodkroppar eller för liten mängd hemoglobin i de röda blodkropparna. Hemoglobinet,

Läs mer

Behandling med MabCampath. En informationsbroschyr för patienter och anhöriga

Behandling med MabCampath. En informationsbroschyr för patienter och anhöriga Behandling med MabCampath En informationsbroschyr för patienter och anhöriga Innehållsförteckning Sidan Inledning 3 KRONISK LYMFATISK LEUKEMI 4 Vad är kronisk lymfatisk leukemi (KLL)? 4 BEHANDLING MED

Läs mer

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn Apotekets råd om Magbesvär och mask hos barn Besvär som till exempel diarré, kräkningar och mask är vanligare hos barn än hos vuxna. I den här broschyren har vi samlat sådant som är bra att veta som förälder

Läs mer

Hur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara

Hur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara Hur verkar Fludara En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal There s more to life with Fludara Innehåll Sidan Introduktion 4 Vad är kronisk lymfatisk leukemi (KLL)? 4 Hur verkar Fludara?

Läs mer

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Tanken med denna information är att ni som får era halsmandlar opererade ska må så bra som möjligt efter operationen och återgå till normal kost

Läs mer

TORISEL. (temsirolimus) PATIENTINSTRUKTIONER. Frågor och svar om vård av njurcancer och mantelcellslymfom med TORISEL

TORISEL. (temsirolimus) PATIENTINSTRUKTIONER. Frågor och svar om vård av njurcancer och mantelcellslymfom med TORISEL TORISEL (temsirolimus) PATIENTINSTRUKTIONER Frågor och svar om vård av njurcancer och mantelcellslymfom med TORISEL Inledning Denna broschyr innehåller viktig information om den vård du kommer att få under

Läs mer

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION Innehåll Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?

Läs mer

Informationsbroschyr till patient och närstående

Informationsbroschyr till patient och närstående Informationsbroschyr till patient och närstående Högdosbehandling med cellgifter och efterföljande stamcellsstöd (autolog transplantation) Giltigt i 2 år från 2013-12-02 Sida 1 av 8 Vad är blodbildande

Läs mer

Patientinformation från Hudkliniken i Östergötland. Läs igenom denna produktinformation noggrant innan du börjar använda läkemedlet.

Patientinformation från Hudkliniken i Östergötland. Läs igenom denna produktinformation noggrant innan du börjar använda läkemedlet. Isotretinoin Patientinformation från Hudkliniken i Östergötland Läs igenom denna produktinformation noggrant innan du börjar använda läkemedlet. Spara denna produktinformation. Du kan komma att behöva

Läs mer

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost är lämplig till patienter med lätta tugg- och sväljsvårigheter, den passar även till patienter med motoriska problem eller orkeslöshet. Den lättuggade

Läs mer

Kost & Livsstil. Du är vad du äter

Kost & Livsstil. Du är vad du äter Frågeformulär Kost & Livsstil Besvara varje fråga med det svar som bäst passar in på dig. Det är viktigt att du besvarar frågorna så noggrant och ärligt som möjligt. Det finns inga korrekta eller felaktiga

Läs mer

Till Dig som skall få strålbehandling mot munhåla och svalg

Till Dig som skall få strålbehandling mot munhåla och svalg onkologi Till Dig som skall få strålbehandling mot munhåla och svalg Strålbehandlingsmottagningen Verksamhetsområde Onkologi Gävle www.lg.se En del av Landstinget Gävleborg BEHANDLING Du kommer att få

Läs mer

Lilla tandboken. Allt du behöver veta om barns tänder

Lilla tandboken. Allt du behöver veta om barns tänder Lilla tandboken Allt du behöver veta om barns tänder Innehåll Sida Min egen sida Min egen sida 3 Lång och bred erfarenhet 4 Bra vanor från början 5 Från 20 mjölktänder till permanenta tänder 6-9 Mat och

Läs mer

2. Livsstil & Näring. Del 1 Du är vad du äter. Namn: Datum: / /

2. Livsstil & Näring. Del 1 Du är vad du äter. Namn: Datum: / / 2. Livsstil & Näring Namn: Datum: / / Var god läs instruktionerna innan du utför testet. Detta så att inga oklarheter förekommer och så att vi kan få ett tillförlitligt resultat. Besvara varje fråga med

Läs mer

För patienter med reumatoid artrit. Information till dig som behandlas med RoACTEMRA

För patienter med reumatoid artrit. Information till dig som behandlas med RoACTEMRA För patienter med reumatoid artrit Information till dig som behandlas med RoACTEMRA RoACTEMRA - Behandling för patienter med RA (reumatoid artrit) Du har blivit ordinerad RoACTEMRA av din läkare. I denna

Läs mer

VID DAGKIRURGISKT CENTRUM

VID DAGKIRURGISKT CENTRUM VIKTIG INFORMATION TILL DIG SOM SKA GENOMGÅ EN UROLOGISK OPERATION VID DAGKIRURGISKT CENTRUM och få eftervård på avdelning 65 2 Välkommen till Urologiska kliniken och Dagkirurgiskt Centrum Vid de flesta

Läs mer

Innehåll. Förord 3. Inledning 4. 1 Akut lymfatisk leukemi 5 Hur bildas blodkropparna? 5 Vad är akut lymfatisk leukemi? 5 Varför insjuknar man i ALL?

Innehåll. Förord 3. Inledning 4. 1 Akut lymfatisk leukemi 5 Hur bildas blodkropparna? 5 Vad är akut lymfatisk leukemi? 5 Varför insjuknar man i ALL? Innehåll Förord 3 Inledning 4 1 Akut lymfatisk leukemi 5 Hur bildas blodkropparna? 5 Vad är akut lymfatisk leukemi? 5 Varför insjuknar man i ALL? 5 2 Diagnos 7 Vilka symtom är vanliga vid ALL? 7 Allmänna

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning 1 Diabetes Faste P-glucos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes. Provet bör upprepas Folksjukdom: mer än 10 000 diabetiker i Dalarna 4-5% av Sveriges befolkning

Läs mer

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6

Läs mer

Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen

Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen När är barnet så sjukt att det ska stanna hemma? Det är barnets behov, som är avgörande för om barnet ska vara hemma, inte föräldrarnas eller

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund VANLIGA FRÅGOR INFÖR STRÅLBEHANDLINGEN Detta häfte är till för dig som får eller ska få strålbehandling mot en hjärntumör. Hur och

Läs mer

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet KOST Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet ENERGI Kroppen är en maskin som behöver energi. Denna energi får du av beståndsdelarna som blir kvar när du bryter ner Kolhydrater, Fett och Protein! Ålder,

Läs mer

Frågor kring Cytostatikabehandling

Frågor kring Cytostatikabehandling Frågor kring Cytostatikabehandling En informationsbroschyr för patienter och anhöriga Broschyren kan beställas inläst på cd, i punktskrift eller på lättläst svenska. Kontakta informationsavdelningen via

Läs mer

STOMIVÅRD. Äta gott Leva gott ILEOSTOMI

STOMIVÅRD. Äta gott Leva gott ILEOSTOMI STOMIVÅRD Äta gott Leva gott ILEOSTOMI Råd till dig som har en ileostomi Alla individer har olika behov oavsett om man har stomi eller inte. De tips och råd som finns i denna broschyr är endast en vägledning

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap år 7

Hem- och konsumentkunskap år 7 Hem- och konsumentkunskap år 7 följa ett recept planera och organisera arbetet vid matlagning (bli färdig med måltidens delar i ungefär samma tid) baka med jäst och bakpulver tillaga en måltid (koka och

Läs mer

Äldre tänder behöver mer omsorg

Äldre tänder behöver mer omsorg Äldre tänder behöver mer omsorg Förbättra bevara fördröja lindra Att hjälpa människor, i olika livsskeden, till god munhälsa ligger Folktandvården varmt om hjärtat. Därför kan också den som nått en mer

Läs mer

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Information till patient och närstående

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Information till patient och närstående Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Information till patient och närstående Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Område 6 Med detta informationshäfte

Läs mer

Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR

Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR Önskas mer info? Ring Pfizer Kunskapscentrum. Direktnummer för sjukvården: 08-550 522 00. Pfizer AB. Telefon 08-550 520 00.

Läs mer

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Välkommen till den dagkirurgiska operationsavdelningen vid Akademiska sjukhuset På dagkirurgiska operationsavdelningen görs operationer som inte

Läs mer

Information till patient och närstående Hej och välkommen till avdelning 12-25

Information till patient och närstående Hej och välkommen till avdelning 12-25 Information till patient och närstående Hej och välkommen till avdelning 12-25 Lite bra att veta.. 1 Beskrivning av avdelningen Avdelning 12-25 har 33 vårdplatser och därtill tillkommer 3 vårdplatser på

Läs mer

Information för dig med. myelodysplastiskt syndrom (MDS)

Information för dig med. myelodysplastiskt syndrom (MDS) Information för dig med myelodysplastiskt syndrom (MDS) 1. Vad är MDS? Myelodysplastiskt syndrom (MDS) är ett samlingsnamn för en grupp tumörsjukdomar som utgår från benmärgens stamceller. Myelo betyder

Läs mer

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

Informationsbroschyr till patient och närstående

Informationsbroschyr till patient och närstående Informationsbroschyr till patient och närstående Transplantation av allogena blodstamceller Giltigt i 2 år från 2013-12-02 Sida 1 av 10 Vad är blodbildande stamceller? Blodbildande stamceller är moderceller

Läs mer

Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående

Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående VÄLKOMMEN Denna information är tänkt som en vägledning för dig under ditt besök hos oss. Är det något

Läs mer

Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare

Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014 Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Diabetes Faste P-glukos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes.

Läs mer

VÄNTA OCH FÖDA BARN. en broschyr inför förlossningen

VÄNTA OCH FÖDA BARN. en broschyr inför förlossningen VÄNTA OCH FÖDA BARN en broschyr inför förlossningen 1 Den här broschyren Vänta och föda barn innehåller information för dig som är gravid och så småningom föder barn. Vi rekommenderar att du och din barnmorska

Läs mer

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Vad har halsmandlarna för funktion? Halsmandlarna (tonsillerna) är en del av kroppens immunförsvar. Störst betydelse har halsmandlarna

Läs mer

till dig som ska opereras för Gallsten

till dig som ska opereras för Gallsten till dig som ska opereras för Gallsten Information till dig som ska opereras för gallsten Varför bildas gallsten? Gallan bildas i levern och når via den djupa gallgången sin lagringsplats, gallblåsan,

Läs mer

Informationshäfte till dig som ska opereras dagkirurgiskt vid Verksamhetsområde Ortopedi Malmö

Informationshäfte till dig som ska opereras dagkirurgiskt vid Verksamhetsområde Ortopedi Malmö Informationshäfte till dig som ska opereras dagkirurgiskt vid Verksamhetsområde Ortopedi Malmö Denna broschyr innehåller viktig information inför och efter din operation. Välkommen till Verksamhetsområde

Läs mer

Kemiska ämnen som vi behöver

Kemiska ämnen som vi behöver Kemiska ämnen som vi behöver Vatten Mineraler (t ex koksalt) Vitaminer Proteiner- kött, fisk, ägg, mjölk, baljväxter Kolhydrater- ris, pasta, potatis, bröd, socker Fetter- smör, olivolja osv Tallriksmodellen

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Den viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten

Den viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten Den viktiga maten För återhämtning och styrka när aptiten är liten Den viktiga maten I dag fokuseras det ofta på att man inte ska väga för mycket, men det är viktigt att veta att det är hälsosamt att väga

Läs mer

En ny behandlingsform inom RA

En ny behandlingsform inom RA En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare

Läs mer

Din vägledning för KEYTRUDA

Din vägledning för KEYTRUDA Din vägledning för KEYTRUDA (pembrolizumab) Information till patienter Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation.

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

Rutiner för livsmedelshantering

Rutiner för livsmedelshantering Rutiner för livsmedelshantering När man säljer mat gäller lite andra regler än när man kokar ihop sin matlåda i hemmet. Dels för att betalande gäster förväntar sig en viss kvalité, samt dels för att ett

Läs mer

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram 6 Problemet med socker Socker är en typ av kolhydrat och den används som energi i vår kropp. Som kolhydrat betraktad är socker varken bättre eller sämre än någon annan. Det är helt enkelt högoktanigt bränsle.

Läs mer

Bra mat för seniorer

Bra mat för seniorer Bra mat för seniorer Tips på hur du bör äta för att må bra på äldre dar. Vacker, god och energirik mat är bra mat! Ät den mat du tycker om! Variera livsmedelsvalet! Behov av mat för äldre Med ökad ålder

Läs mer

Du har fått SUTENT förskrivet av din läkare. Denna broschyr kommer att förklara de vanligaste biverkningarna och ge förslag på hur dessa kan mildras

Du har fått SUTENT förskrivet av din läkare. Denna broschyr kommer att förklara de vanligaste biverkningarna och ge förslag på hur dessa kan mildras Så fungerar SUTENT 2 Du har fått SUTENT förskrivet av din läkare. Denna broschyr kommer att förklara de vanligaste biverkningarna och ge förslag på hur dessa kan mildras alternativt behandlas. 3 4 SUTENT

Läs mer

Nutritionsproblem och åtgärder

Nutritionsproblem och åtgärder Nutritionsproblem och åtgärder RCC-Utbildningsdag Maria Röjeteg och Kristina Öhlén leg dietister Kirurgklinikens dietister, Västmanlands sjukhus Västerås Kirurgdietisterna i Västerås arbetar mot: Kirurgklinikens

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an/8:an

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an/8:an Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an/8:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska.

Läs mer

Matstrupsbråck. Matstrupsbråck. Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden

Matstrupsbråck. Matstrupsbråck. Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden Matstrupsbråck Matstrupsbråck Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta

Läs mer

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Viktförlust Nedsatt lungfunktion Minskad fysisk aktivitet Förlust av fettmassa Förlust av andningsmuskulatur Förlust av annan

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Information inför planerat kejsarsnitt. Avdelning 17 Kvinnokliniken, Danderyds sjukhus

Information inför planerat kejsarsnitt. Avdelning 17 Kvinnokliniken, Danderyds sjukhus Information inför planerat kejsarsnitt Avdelning 17 Kvinnokliniken, Danderyds sjukhus Inskrivningsdagen Din partner eller annan anhörig är varmt välkommen att vara med vid inskrivningen som sker några

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Välkommen till Operationsenheten Lasarettet Trelleborg. Patientinformation. Dagkirurgisk Verksamhet

Välkommen till Operationsenheten Lasarettet Trelleborg. Patientinformation. Dagkirurgisk Verksamhet Välkommen till Operationsenheten Lasarettet Trelleborg Patientinformation Dagkirurgisk Verksamhet Ring klockan 15.00-16.00 två vardagar före din operationsdag på telefonnummer 0410 555 03 för att få veta

Läs mer

Till dig som ska genomgå en operation på Dagoperation/Avdelning 49 Ortopedkliniken

Till dig som ska genomgå en operation på Dagoperation/Avdelning 49 Ortopedkliniken Till dig som ska genomgå en operation på Dagoperation/Avdelning 49 Ortopedkliniken Datum: Tid: Övrigt: DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD VÄLKOMMEN TILL DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD. DIN DELAKTIGHET. Vår filosofi

Läs mer

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit O R E N C I A a b ata c e p t 1 2 O R E N C I A a b ata c e p t Innehåll Om Orencia 5 Din behandlingsplan 6 Biverkningar 9 Vanliga

Läs mer

Information till närstående

Information till närstående Information till närstående Tanken med den här informationen är att ge råd så att ditt barn ska må så bra som möjligt efter halsmandeloperationen och kunna återgå till normal kost och normala aktiviteter

Läs mer

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Vi är skapta för att röra på oss, annars bryts musklerna ner. Starkt skelett minskar risken för benbrott och stukade leder. Mat är vår bensin för att

Läs mer

Apotekets råd om. Munnen blåsor och sår

Apotekets råd om. Munnen blåsor och sår Apotekets råd om Munnen blåsor och sår Blåsor och sår i och runt munnen kan vara väldigt besvärande, men är för det mesta helt ofarliga. Såren går över av sig själv på någon vecka utan behandling. Orsaken

Läs mer

Välkomna att föda barn i Västerås!

Välkomna att föda barn i Västerås! Välkomna att föda barn i Västerås! Praktisk information till alla blivande föräldrar i Västmanland! 2010-12-20 Graviditetsproblem före vecka 22+0 Vid problem i tidig graviditet: Före vecka 22+0 ska du

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om leukemier Av de mellan 900 och 1 000 personer i Sverige som varje år får diagnosen leukemi får ett 100-tal akut lymfatisk leukemi.

Läs mer

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser 2013-04-12 Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser God hygien är avgörande för att undvika smitta.

Läs mer

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats.

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Vad var det som gjorde ont i buken? Hur såg blindtarmen ut? Behöver jag äta antibiotika efter operationen?

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta

Läs mer

TORR MUN FAKTA OM NYA XERO. Ett pressmaterial för media framtaget av Actavis. Pressbilder kan laddas ner i Actavis pressrum på MyNewsdesk.

TORR MUN FAKTA OM NYA XERO. Ett pressmaterial för media framtaget av Actavis. Pressbilder kan laddas ner i Actavis pressrum på MyNewsdesk. TORR MUN FAKTA OM NYA XERO Ett pressmaterial för media framtaget av Actavis. Pressbilder kan laddas ner i Actavis pressrum på MyNewsdesk.se Kontaktperson: Sanna Hedman, Produktchef Egenvård, Actavis, mobil

Läs mer

Frågor och svar om smärtlindring

Frågor och svar om smärtlindring Frågor och svar om smärtlindring M-PRO-05-PAIN-002-ALK-ELIXIR Pfizer AB. Telefon 08-519 062 00. Fax 08-519 062 12. www.pfizer.se Information till dig som har fått Dolcontin (morfinsulfat) Ansvarig läkare...

Läs mer

Din behandling med XALKORI (crizotinib) Denna broschyr vänder sig till patienter som har ordinerats XALKORI av sin läkare

Din behandling med XALKORI (crizotinib) Denna broschyr vänder sig till patienter som har ordinerats XALKORI av sin läkare Din behandling med XALKORI (crizotinib) Denna broschyr vänder sig till patienter som har ordinerats XALKORI av sin läkare 2 2 Innehåll Inledning Om: Cancer Vad är cancer? Vad är lungcancer? Vad är ALK-positiv

Läs mer

Välkommen till avdelning 17/30

Välkommen till avdelning 17/30 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till avdelning 17/30 Fotograf: Carina Johansson Informationen ska vara en vägledning för dig under din vårdtid hos oss. Är det något du undrar över - tveka inte

Läs mer

Till Dig som skall få strålbehandling mot bröstområdet

Till Dig som skall få strålbehandling mot bröstområdet onkologi Till Dig som skall få strålbehandling mot bröstområdet Strålbehandlingsmottagningen Verksamhetsområde Onkologi Gävle www.lg.se En del av Landstinget Gävleborg BEHANDLING Du kommer att få behandling...

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

KONDOM. Kondom är det enda preventivmedel som skyddar både mot könssjukdomar och oönskade graviditeter.

KONDOM. Kondom är det enda preventivmedel som skyddar både mot könssjukdomar och oönskade graviditeter. PREVENTIVMEDEL 866 KONDOM Kondom är det enda preventivmedel som skyddar både mot könssjukdomar och oönskade graviditeter. Kondomfabriken https://www.youtube.com/watch?v=g53iia-gnkg P-PILLER KVINNLIGA KÖNSHORMONER

Läs mer

Välkommen till Hospice Palliativt centrum

Välkommen till Hospice Palliativt centrum Välkommen till Hospice Palliativt centrum Välkommen! Ordet Hospice betyder gästfrihet, den relation som finns mellan värd och gäst. Vården ska sträva efter bästa möjliga livskvalitet med hänsyn till patientens

Läs mer

INFORMATION FÖR DIG SOM SKA BEHANDLAS MED QUTENZA

INFORMATION FÖR DIG SOM SKA BEHANDLAS MED QUTENZA INFORMATION FÖR DIG SOM SKA BEHANDLAS MED QUTENZA Den här broschyren är riktad till dig som ska behandlas med QUTENZA (kapsaicin). Här kan du läsa om vad QUTENZA är, hur det fungerar och hur behandlingen

Läs mer

Patientguide till behandling med BOSULIF (bosutinib)

Patientguide till behandling med BOSULIF (bosutinib) Version 1/2014-02 Patientguide till behandling med BOSULIF (bosutinib) Läs noga igenom bipacksedeln innan du börjar ta detta läkemedel. Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att

Läs mer

Välkommen till den Gynekologiska enheten på Östra sjukhuset. Viktig information att läsa i samband med sen medicinsk abort.

Välkommen till den Gynekologiska enheten på Östra sjukhuset. Viktig information att läsa i samband med sen medicinsk abort. Välkommen till den Gynekologiska enheten på Östra sjukhuset Viktig information att läsa i samband med sen medicinsk abort. Välkommen till den Gynekologiska enheten på Östra sjukhuset - Viktig information

Läs mer

Det här händer på operationsavdelningen

Det här händer på operationsavdelningen Det här händer på operationsavdelningen Välkommen till oss på operationsavdelningen! Den här broschyren är tänkt att ge dig en kortfattad information om vad som kommer att ske under din vistelse hos oss.

Läs mer

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga 18-30 år äter betydligt sämre än äldre mindre

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV Hej! Mat och fysisk aktivitet är båda viktiga ingredienser för ett hälsosamt liv som senior! Med den här broschyren vill vi ge dig inspiration till att

Läs mer

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer när du tränar

Läs mer

STO M I V Å R D. Äta gott Leva gott COLOSTOMI

STO M I V Å R D. Äta gott Leva gott COLOSTOMI STO M I V Å R D Äta gott Leva gott COLOSTOMI Råd till dig som har en colostomi Alla individer har olika behov oavsett om man har stomi eller inte. De tips och råd som finns i denna broschyr är endast en

Läs mer

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer

Läs mer

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Om du är sjuk Ring vårdcentralen om du är sjuk och behöver vård. Ring vårdcentralen även när ditt barn är sjukt. Du kan ringa dygnet runt. Har det

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Värt att veta om Din gastrostomi

Värt att veta om Din gastrostomi Värt att veta om Din gastrostomi Gastrostomi är ingen ny kirurgisk teknik utan har funnits i över 100 år. Den används när inte tillräckligt med mat kan ätas på vanligt sätt eller i samband med operation.

Läs mer

Patientinformation. Herpes i underlivet. (genital herpes/könsherpes) Södra Älvsborgs Sjukhus. Hud- och STD-klinik

Patientinformation. Herpes i underlivet. (genital herpes/könsherpes) Södra Älvsborgs Sjukhus. Hud- och STD-klinik Patientinformation Herpes i underlivet (genital herpes/könsherpes) Södra Älvsborgs Sjukhus Hud- och STD-klinik Herpes i underlivet Herpes i underlivet orsakas av ett virus: Herpes simplex, som förekommer

Läs mer

Vad ar klamydia? hur vanligt ar klamydia? ar klamydia farligt?

Vad ar klamydia? hur vanligt ar klamydia? ar klamydia farligt? Vad ar klamydia? Klamydia orsakas av en bakterie som smittar via oskyddade samlag. Det gäller inte bara vaginala samlag, du kan också bli smittad genom munsex och anala samlag och infektionen kan spridas

Läs mer

Jag på sjukhuset. Utgivare: Förderverein Tumor- und Leukämiekranke Kinder

Jag på sjukhuset. Utgivare: Förderverein Tumor- und Leukämiekranke Kinder Jag på sjukhuset Jag på sjukhuset Alla rättigheter förbehålles. Den här boken tillhör. Utgivare: Förderverein Tumor- und Leukämiekranke Kinder Idé och bilder: Texter: Innehållsförteckning Intäkterna från

Läs mer