Region Östergötland Linköping
|
|
- Thomas Strömberg
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Postadress Telefon Fax E-post Region Östergötland Linköping (växel)
2 Innehållsförteckning Introduktion...3 Fakta om hematologiska kliniken...4 Telefonnummer/adress...5 Utredningar innan inläggning...7 Förberedelser inför autolog stamcellstransplantation (SCT)...7 Mobilisering (Cytostatikabehandling)...7 Skörd...8 Stamcellstransplantation SCT indelas i tre faser...9 Förbehandling/cytostatikabehandling...9 Stamcellsåtergivning...9 Under vårdtiden...10 Komplikationer...13 Hemgång...13 Medicin efter utskrivning...13 När ska du kontakta sjukhuset?...14 Restriktioner som gäller i tre månader efter stamcellstransplantation:...14 Kostråd...16 Egenvårdstips...17 För mer information...17 Ordlista...18 Egna noteringar...19 Version: 3 Sida 2 / Allmänheten
3 Introduktion Denna broschyr är tänkt att ge dig och dina anhöriga, information och rekommendationer inför, under och efter hematopoetisk stamcellstransplantation (HSCT/SCT). Om du har frågor om din transplantation innan du läggs in eller när du kommit hem, går det bra att ringa SCT-ansvarig sjuksköterska, se sid 4. Autolog SCT används som ett led i behandlingen av vissa blodsjukdomar, exempelvis myelom och lymfom, men även enstaka andra tumörsjukdomar. Autolog innebär att du efter cytostatikabehandling skördar dina egna stamceller. Dessa fryses därefter in tills det är dags för transplantationen. Innan återgivningen av dina stamceller får du en högdosbehandling med cytostatika. Denna behandling är riktad mot de sjuka cellerna, men innebär även att dina kvarvarande stamceller blir skadade. Därför får du tillbaka dina egna frysta stamceller så att de ska kunna börja producera nya blodkroppar. Stamceller finns i benmärgen och dess funktion är att producera röda och vita blodkroppar samt blodplättar (trombocyter). Vita blodkroppar försvarar kroppen mot infektioner. De röda blodkropparna transporterar syre från lungorna till kroppens olika celler och koldioxid från cellerna till lungorna där du sedan kan andas ut den. Blodplättarna (trombocyterna) är viktiga för att stoppa blödning. Egen brunn Har du egen brunn ska du testa vattnet innan inläggningen för legionella och andra mikroorganismer. Detta för att du ska kunna känna dig trygg med att vattnet är ofarligt för dig när du kommer hem. Kontakta miljökontoret på din hemort för att efterhöra vem som utför provet. De tester som ska utföras heter legion för legionella och enskilt dricksvatten, mikrobiologisk normal undersökning-dve 002 för mikrobiologisk undersökning. Version: 3 Sida 3 / Allmänheten
4 Fakta om hematologiska kliniken Kliniken består av en vårdavdelning och en mottagning. Ledning Franz Rommel, verksamhetschef Annika Gunnarsson, vårdenhetschef Annika Erlandsson, bitr. vårdenhetschef SCT-team Arta Dreimane, överläkare och ansvarig för SCT Jörg Cammenga, professor/överläkare Thomas Erger, specialistläkare Ulla Frödin, sjuksköterska, sektionsledare SCT, Laina Högfors, sjuksköterska, koordinator för SCT Lotta Laursen, sektionsledare och vårdadministratör Anna Skeppsby, vårdadministratör Läkare Petar Antunovic, överläkare Lucia Ahlberg, överläkare Kourosh Lotfi, överläkare Ronald Svensson, överläkare Ingemar Lagerlöf, överläkare Jan Samuelsson, överläkare Claes Malm, överläkare Eva Hellberg, sjukgymnast Lilly-Ann Vallin, kurator, nås på telefon: Maria Dahlbäck, kurator Erika Karlsson, dietist. Arbetar måndag, onsdag och varannan fredag (jämn vecka) På avdelning och mottagning arbetar läkare, sjuksköterskor och undersköterskor. För att vi skall kunna lära oss så mycket som möjligt om när och hur en transplantation skall göras för att ge bästa resultat så samarbetar vi med andra kliniker i Europa i Europeiska Blod- och Märg-transplantationsgrupper (EBMT). Detta innebär bland annat att uppgifter om din sjukdom, behandling och utfallet av behandlingen rapporteras in till ett gemensamt register (uppgifterna hanteras anonymt). Version: 3 Sida 4 / Allmänheten
5 Telefonnummer/adress Hematologisk vårdavdelning Ingång 34, hiss C, plan 13 Förfrågningar/Samordnarfunktionen Förfrågningar angående patienter sker via samordnaren på avdelningen tel Samordnaren kopplar vidare samtalet till ansvarig sjuksköterska. Förfrågningar angående patienter kan göras dygnet runt, men vi rekommenderar förfrågningar mellan kl och kl Ronden går vanligtvis mellan kl och Din adress under vårdtiden Hematologiska kliniken Vårdavdelning Universitetssjukhuset Linköping Telefon: Hematologiska klinikens öppenvård (ingång 34, plan 13) Öppettider vardagar kl Till SCT-mottagning kommer du för information inför transplantation. Har du frågor och funderingar angående transplantation eller om ditt allmäntillstånd under vardagar har du möjlighet att ringa måndag- torsdag kl till och fredagar kl på telefon Du får då en telefontid och koordinator för stamcellstransplantation som även är din kontaktsjuksköterska ringer därefter upp. Övriga tider kontaktar du hematologisk vårdavdelning, telefon Hematologisk vårdavdelning Avdelningen har 16 enkelrum och åtta av dessa är specialinredda för stamcellstransplantation. Luften i dessa rum är renad så att den ska innehålla så få mikroorganismer som möjligt. Alla rum har toalett och dusch. När du är inlagd ansvarar ett team för din vård. Teamet består av patientansvarig sjuksköterska, undersköterska och läkare. Det finns fyra team som har sin bas i en modul/mindre expedition nära patientrummen. Besökstider Det finns inga besökstider på avdelningen men eftersom förmiddagarna är fyllda av rutiner brukar eftermiddagar och kvällar passa bäst. Anhöriga Har du någon närstående/anhörig/vän som har möjlighet att bo hos dig på rummet så är det ofta till stort stöd för dig. Du får inte ta emot för många besökare samtidigt, högst två stycken åt gången. Besökare får inte ha någon pågående infektion. Telefon Det är tillåtet att använda mobiltelefon på avdelningen, men man måste hålla sig minst 1 meter från elektrisk apparatur. Du kan också få en patienttelefon inkopplad till rummet. Det kostar 16 kr/dygn. Från elfte dygnet sjunker avgiften till 5 kr/dygn. Kostnaden kommer på din ordinarie telefonräkning. Version: 3 Sida 5 / Allmänheten
6 TV och dator Alla rum har TV. Egen dator kan medtas och trådlöst nätverk finns, var god kontakta personal för användarnamn och lösenord. Stationära datorer finns på entréplanet (plan 10) i detta hus. Datorerna har internet-uppkoppling och får användas av patienter och anhöriga. Rökning Rökning är endast tillåten utomhus vid särskilda ordnade platser. Dagsrutiner Tiderna kan variera beroende på arbetsbelastning. 06:45 Dagpersonalen börjar sitt arbetspass. 07:30 Frukost 09:00 Rondarbetet påbörjas som en sittrond med teamet. Därefter går teamet runt till patienterna. Tidsåtgången varierar, men brukar vara ungefär mellan kl :30 Lunch 13:30 Eftermiddagsfika finns uppdukat i matsalen. Serveras i rummet om behov finns. 14:00 Kvällspersonalen börjar sitt arbetspass. 16:30 Middag 19:00 Kvällsfika serveras efter önskemål. Om extra dryck önskas till natten, säg till personalen. 21:00 Nattpersonalen börjar sitt arbetspass. Version: 3 Sida 6 / Allmänheten
7 Utredningar innan inläggning Vissa undersökningar skall vara utförda innan transplantation Ultraljud av hjärtat, s.k. ekokardiografi. Lungfunktion, s.k. spirometri. Bedömning av ögonläkare vid problem med ögon eller vid behandling som kan ge ögonproblem Bedömning av tandläkare då du inte får ha några pågående infektioner i tänderna och tandkött. Eventuellt måste tänderna åtgärdas i förebyggande syfte. Du kommer vanligtvis dagen innan behandlingsstart till oss för provtagning och för eventuella undersökningar som behöver göras innan behandlingsstart. Att ta med vid inläggingen Cytostatikabehandling och dagliga duschar gör att din hud blir torr. Om det är tillsatt parfym i tvålen eller lotionen så bidrar det ytterligare till att huden torkar ut. Egen tvål/duscholja, oparfymerad och mild. Hudlotion, oparfymerad. Extra mjuk barntandborste (TEPE, 6 stycken). Tandborstarna ska bytas tre gånger i veckan under isoleringsperioden. Mild tandkräm t.ex. Zendium, Biotene eller Salutem samt övriga hygienartiklar. Tofflor, du ska inte gå barfota. Förberedelser inför autolog stamcellstransplantation (SCT) Innan autolog stamcellstransplantation kan ske, måste stamceller plockas ut från kroppen. Det sker i två steg, mobilisering av stamceller från benmärg till blodbanan och skörd av stamceller från blodbanan. Mobilisering (Cytostatikabehandling) Stamcellerna finns i huvudsak i benmärgen och för att få ut dessa celler i blodbanan måste man få en cytostatikabehandling som kallas mobilisering och ett läkemedel som heter filgrastim. Filgrastim liknar kroppens eget hormon som är med i bildningen av vita blodkroppar. Med hjälp av läkemedlet sker det en snabb bildning av vita blodkroppar vilket medför att det blir en expansion i benmärgen som får som konsekvens till att stamceller släpps ut i blodbanan. Filgrastim tas i form av sprutor i magen. Du kommer att få information och öva tillsammans med sjuksköterska. Sprutorna är förfyllda och ska förvaras i kylskåp. Du kommer få dessa med dig hem i samband med cytostatikabehandlingen. Använda sprutor tas med till avdelning/mottagning för kassering. Vi rekommenderar att du tar sprutorna på kvällen för att få mindre biverkningar och bättre effekt i förhållande till skörden. Biverkningar som kan uppstå är feber, värk i rygg och leder. Smärtlindring tas i samråd med läkare och efter kontakt med transplantationsenheten i Linköping. I första hand rekommenderas paracetamol (Panodil, Alvedon ) Vid mobilisering kommer omfattande provtagning att ske. Vi tar bland annat prover för att se vilka infektioner som du genomgått. Inför cytostatikabehandlingen får du läkemedel mot illamående. Om du har myelom får du dessutom läkemedel som skyddar urinblåsan (Uromitexan ). Vid hemgång efter behandling kommer sjuksköterska att skicka med tabletter Uromitexan. Version: 3 Sida 7 / Allmänheten
8 Sker din behandling i öppenvården kommer du till vår mottagning dagen innan då du får träffa en läkare för bedömning och provtagning. Behandlingsdagen kommer du till hematologisk mottagning på morgonen och beroende av vilket behandling du ska få, kan besöket ta en stor del av dagen. Det är viktigt att du dricker minst 2 liter vätska dagen innan, för att du ska skydda njurar och urinblåsa mot cytostatika. Mobiliseras du på vår avdelning är det också viktigt att du dricker dagen innan behandling. Vid mobilisering på avdelning sker inläggning vanligtvis en onsdag eller torsdag och du skrivs ut samma dag eller dagen efter erhållen behandling. Skörd Skörd kallas det när stamcellerna tas från blodbanan och sedan fryses i konserveringsmedel. Du kallas till vår hematologiska mottagning samma dag som skörden vilket oftast planeras till en måndag och det är viktigt att vara på vår hematologiska mottagning kl skördedagen. Vi brukar därför uppmana de patienter som har lång resväg att komma dagen innan skörd, mår du bra så bokas ett rum åt dig på ett hotell nära sjukhuset (karta bifogas med kallelsen). Om du av någon anledning inte kan bo på hotell blir du inlagd på vår avdelning dagen innan planerad stamcellsskörd. Stamcellerna bär på sin yta en markör som kallas CD34. Genom ett blodprov kan mängden CD34-bärande celler i blodet mätas. Efter 1-2 timmar får vi reda på om mängden stamceller ökat så mycket att det är dags för skörd. Hur mycket värdet stiger och vid vilken tidpunkt som det ligger högt kan variera från person till person beroende på vilken sjukdom du har, vilken behandling som getts och din ålder. Skörden utförs på Blodcentralens behandlingsenhet Aferesen. En nål sätts i vardera armen och från den ena sidan tas blod ut till den speciella skördemaskin som innehåller en centrifug. I centrifugen sker en uppdelning av blodets beståndsdelar och från det lilla skikt som innehåller vita blodkroppar och stamceller tas cirka 1 ml/min ut till en uppsamlingspåse. Resten av blodet, det vill säga den allra största delen, går via den andra armen tillbaka in i kroppen. Blodflödet sker kontinuerligt, det vill säga en viss mängd blod tas ut och samma volym ges tillbaka i den andra armen. Under skördens gång ligger hela tiden 2-3 dl blod ute i maskinen och sammanlagt låter man cirka 12L blod passera maskinen. Då en vuxen person har en blodvolym på 4-6L blod innebär detta att samma blod passerar flera gånger under en skörd. Processen tar cirka 4 timmar men kan ibland ta längre tid. Den som önskar får gärna titta på tv eller film under tiden. Armen där blodet tas från behöver vara fixerad under skörden. Toalettbesök sker på bäckenurinflaska. För bekvämlighets skull rekommenderas mjukiskläder som finns att låna hos oss. Vi rekommenderar att du tar med dig matsäck eftersom skörden tar lång tid. Du måste ha legitimation med dig. Biverkningarna är få men vid skörden används ett ämne som heter citrat, vilket ska förhindra att blodet koagulerar/levrar i skördemaskinen. Detta ämne gör att blodet blir kalkfattigt som kan ge symtom i form av stickningar runt munnen, i händer och fötter. För att förhindra lågt kalkvärde ges kalkdropp under skördens gång. Vid behov kan även extra kalk ges och om du känner av symtom säg till vårdpersonalen. Biverkningarna försvinner efter skörden. Efter avslutad skörd räknas mängden stamceller för att se om det räcker till transplantation vilket tar mellan 1-2 timmar och för det mesta får man ihop tillräcklig mängd på 1-2 dagar. Har du frågor som berör stamcellsskörden svarar vi gärna på dessa i samband med skördetillfället, alternativt går det bra att ringa behandlingsenheten på telefon eller Version: 3 Sida 8 / Allmänheten
9 Stamcellstransplantation SCT indelas i tre faser 1. Förbehandling (cytostatikabehandling) 2. Stamcellsåtergivning 3. Efterbehandling Förbehandling/cytostatikabehandling Central infart Det kommer att läggas in en korttids-cvk (central venkateter) under första dagen, om du inte redan har en CVK eller venport. Se Information till dig som ska få en central venkateter. Cytostatikabehandling Dagen efter CVK-inläggningen startar din cytostatikabehandling (konditionering). Du får en hög dos cytostatika riktad mot tumörcellerna. Den behandling du får beror på din sjukdom, fråga din avdelningsläkare eller sjuksköterska vad som gäller för dig. Biverkningar Illamående och aptitlöshet är en vanlig biverkan av cytostatika. Du kommer att få medicin mot illamående men även vätska och näring som dropp vid behov. Diarré av olika anledningar är vanligt förekommande. Det kan vara en biverkan av att du får antibiotika eller orsakat av en speciell bakterie som heter Clostridium difficile och som kan aktiveras om man får antibiotika. Det är därför viktigt att du säger till om du får diarré så att rätt behandling kan sättas in. Håravfall, på grund av att cytostatika angriper celler med snabb celldelning och dit hör även hårcellerna. Håravfallet är beroende av cytostatika-dos men det troligaste är att du börjar tappa håret inom 1-2 veckor. Håret kommer tillbaka efter cirka 3 månader. Torrhet i munnen samt förändrad smak är vanligt. Du kan också få en vit beläggning i munhålan som kan vara svamp, vilket man då behandlar. Det är viktigt att sköta munslemhinna och tänder för att undvika infektion samt blödning i munhålan. Låga blodvärden och du kommer troligtvis att behöva transfusioner av både blod och trombocyter vid flera tillfällen. Torr hud så det är viktigt att du smörjer in dig med en oparfymerad hudlotion, helst två gånger per dag. Trötthet Stamcellsåtergivning Stamcellsåtergivningen tar cirka ½-1 timme beroende på hur mycket celler som skördats. Cellerna tinas i ett vattenbad och ges direkt tillbaka till dig som intravenösa injektioner i din CVK. För att stamcellerna ska tåla frysningen tillsätts ett medel som skyddar cellerna (DMSO). Detta medel kan ge dig allergiska reaktioner och du får därför mediciner innan återgivningen som ska motverka detta. DMSO kan orsaka en smakförändring i munnen under varierande tid och det ger dessutom en speciell lukt som försvinner efter ett par dagar. Under återgivningen kontrolleras blodtryck och puls regelbundet. Version: 3 Sida 9 / Allmänheten
10 En sjuksköterska och eventuellt en undersköterska är med vid stamcellsåtergivningen. Under vårdtiden Infektionskänslighet Den behandling vi ger dig hämmar ditt eget immunförsvar och det tar lång tid för det nya immunförsvaret att byggas upp. Det innebär att du är infektionskänslig efter transplantationen. Det är därför viktigt att skydda dig mot bakterier, virus och andra mikroorganismer. Även din kropps egna bakterier kan orsaka infektioner. Det innebär att den personliga hygienen är mycket viktig. Smycken och piercing ska ej användas. Personer som har någon form av infektion får inte besöka dig. Du kommer få vissa matrestriktioner som släpps efter en månad men övriga restriktioner gäller tre månader efter transplantationen. Isolering Isolering sker när de vita blodkropparna är lägre än 1,0. Du blir då skyddsisolerad från omgivningen. Båda slussdörrarna får inte vara öppna samtidigt när du är skyddsisolerad, men oftast trots isoleringen, går det att vistas ute på avdelningen kvällstid och ibland även på helger när det är tomt på patienter. Utomhuspromenader kan tillåtas men det sker i överenskommelse med ansvarig sjuksköterska om inte ansvarig läkare anser det medicinskt olämpligt. När de vita blodkropparna åter har stigit till 1,0 upphör skyddsisoleringen. CVK-skötsel Ansvarig sjuksköterska inspekterar din CVK dagligen. Ibland händer det att huden blir infekterad av bakterier. Det är bra om du själv är observant på eventuella förändringar så som rodnad, ömhet, svullnad eller fukt. Meddela förändringar till din sjuksköterska eller läkare. Provtagning Blodprover tas dagligen ur din CVK. Detta utförs vanligen tidigt på morgonen av den sjuksköterska som arbetat under natten. Vid feber tas odlingar på blod. Det kan även bli aktuellt att ta odlingar från svalg, sår eller diarré. Detta gör vi för att kunna sätta in rätt behandling mot bakterier och mikroorganismer som vi eventuellt hittar i proverna. Kontroller Varje morgon och eftermiddag kontrolleras kroppstemperatur, blodtryck och puls. Vi följer även din vikt dagligen. Det du dricker och äter skriver du upp på en mat- och vätskelista. Allt detta är för att vi vill ha en så noggrann överblick över ditt hälsotillstånd som möjligt. Version: 3 Sida 10 / Allmänheten
11 Hygienföreskrifter Noggrann handhygien När du isoleras ska du duscha dagligen. Använd helst duscholja eller en mild tvål som inte är uttorkande. Undvik parfymerade produkter. Använd hudlotion för att motverka uttorkning av huden. Tvätta stjärten efter varje avföring med mild tvål och torka försiktigt. Mjukt toapapper ska användas. Vid sårig stjärt används jordnötsolja eller mjukgörande salva runt analöppningen. Använd rikligt med handsprit efter toalettbesök. Du får inte gå barfota på golvet. Du ska sköta naglar och nagelband noga men med försiktighet. Peta inte med vassa föremål. Sängkläder bytes varannan dag eller oftare vid behov. Munskydd ska användas vid undersökningar som kräver att du lämnar rummet. Peruk ska inte användas under isoleringen. Använd ej rakhyvel eftersom bakterier kan komma in i små sår som kan uppstå och du kan också vara mer lättblödande än vanligt om dina trombocyter är låga. Anhörig som bor hos dig duschar och byter kläder enligt samma rutin som du. Besökande ska sprita av sina händer innan de går in i patientsalen. Jord innehåller mycket bakterier och svamp, så du får inte ha krukväxter på rummet. Snittblommor är tillåtna, men du ska inte sköta dem själv. Blomvattnet byts dagligen av personalen. Den som sköter blommorna ska sprita sina händer efteråt. Motion Det är viktigt för ditt tillfrisknande att du försöker vara uppe så mycket som möjligt på dagarna. Försök gärna cykla några korta pass på motionscykeln varje dag. Sjukgymnasten hjälper dig med tips om bra övningar som du kan göra. Kost och näringstillförsel Maten levereras från sjukhusköket. Har du problem med att äta finns möjlighet att beställa önskekost. Råa grönsaker samt oskalad frukt serveras inte p.g.a. risk för bakterier och svamp. Du får äta rivna morötter som erbjuds från sjukhusköket. Färska och djupfrysta bär ska kokas. Vid svårigheter att äta begärs mat som är energiberikad. Vi erbjuder även kosttillägg som är energi- och proteinberikad. Mejeriprodukter serveras i engångsförpackningar eller från nyöppnade förpackningar. Du får dricka kranvatten. Om kylskåp finns på rummet ska du förvara drycken där. Inget annat ska förvaras där. Dryck byts minst en gång/dygn. Dryck som förvaras i rumstemperatur ska kasseras efter 4 timmar. Vid svårigheter att äta, på grund av t.ex. illamående som är orsakat av den behandling vi ger, är det oftast bättre att äta små, täta måltider. Förbehandlingen inför transplantationen ger ofta muntorrhet och ökad risk för karies. Undvik därför om möjligt onödigt socker i mat och dryck samt småätande av kakor, karameller och liknande. Knäckebröd och hårda flingor bör undvikas p.g.a. risk för sår i munslemhinnan. Det är betydelsefullt om du kan äta och dricka så länge som möjligt och på så sätt kan klara dig utan näringsdropp. Du behöver näring för att bättre kunna stå emot infektioner och de näringsämnen som finns i kosten behövs för att kroppen ska byggas upp igen efter en behandling. Maten är även viktig för att hålla tarmarna igång. Version: 3 Sida 11 / Allmänheten
12 Ej godkända livsmedel under isoleringsperioden Grönsaker och rotfrukter Färska grönsaker och rotfrukter som inte går att skala Färskpressade juicer från frukt och grönsaker som inte är skalade innan Torkade och färska kryddor Frukt och bär Torkad frukt i lösvikt Mejerivaror Produkter tillverkade på opastöriserad mjölk. Kan dock användas om de upphettas till 72 i två minuter All sorts mögelost, exempelvis Danablu, Gorgonzola och Camembert Mjukglass Produkter med aktiv bakteriekultur, exempelvis Proviva Fiskprodukter och skaldjur Färska eller färskfrysta skaldjur Gravad och kallrökt fisk Rå fisk (sushi) Charkuterivaror Rått kött Kebab Övrigt Lösviktgodis Nötter, mandel och frön i lösvikt Ägg från andra länder än Sverige Is från is-maskin Vatten från vattenbehållare med kran Buffé-mat Cafeteria- och restaurangmat samt färdiga rätter från kyldisken Behandling eller tillskott av hälsokostpreparat i alla former bör patient avstå från Gyllene regel Ställ frågan: Kan livsmedlet skalas eller upphettas? Om ja: Servera Om nej: Servera inte Munvård under isolerings-perioden Behandlingen inför transplantationen ger ofta en kraftig påverkan på slemhinnor i mun och svalg. För att få så lite besvär som möjligt i munnen under din behandling är det viktigt att hålla rent i munnen på ett skonsamt sätt. Du använder en extra mjuk tandborste och får instruktioner i rätt borstteknik av tandsköterska. Den mjuka borsten skall användas på tandkött och i gommen för att inte beläggningar skall bildas. För optimal rengöring kan Soft pics användas. Version: 3 Sida 12 / Allmänheten
13 Tandborsten byts var 3:e dag under vårdtillfället. Tandkrämen skall vara mild och fri från natriumlaurylsulfat, t ex Zendium, Biotene eller Salutem. Starka munsköljningspreparat som t.ex. Listerine ska inte användas. Efter tandborstning skall borsten sköljas noga och sedan stå och lufttorka till nästa gång. Slemhinnorna ska hållas fuktiga. Skölj gärna munnen med vatten, mineralvatten flera gånger om dagen. Skölj med vatten efter måltid och om du mått illa och kräkts Borsta morgon och kväll. Smörja läpparna med vaselin eller Decubal så läpparna inte spricker Säg till personalen om du får besvär av sår eller blåsor i munnen. Komplikationer Infektioner Bakteriella infektioner orsakas av att bakterierna hamnar på ställen i kroppen som de normalt inte ska vara, t.ex. bakterier i blodet (bakteriemi/sepsis) eller lunginflammation (pneumoni). Bakterieinfektioner behandlas med antibiotika. Herpes simplex virus finns latent (vilande) i din kropp om du haft en herpesinfektion någon gång. Detta virus kan väckas när kroppens infektionsförsvar försvagas och kan då ge upphov till infektion. Munsår orsakas ibland av herpes simplex. Cytomegalvirus (CMV). De flesta människor (cirka 70 %) smittas av CMV i barndomen, och bär sedan med sig viruset under resten av livet utan obehag eftersom viruset effektivt kontrolleras av immunsystemet. Hos patienter med kraftigt nedsatt immunförsvar kan CMV ställa till med problem och dessa dyker vanligen upp under 2-3 månader efter transplantationen och kan yttra sig i febertoppar, diarréer, fallande blodvärden och leverpåverkan. Hemgång Det kan ta ett antal veckor innan den transplanterade benmärgen slår an, d.v.s. börjar producera blodkroppar. När det är dags för utskrivning har du säkert många funderingar på hur det kommer att fungera hemma. En transplantation innebär en stor påfrestning för hela familjen både fysiskt, psykiskt och socialt och det kan vara svårt att återskapa ett familjeliv som det var innan. Prata noga igenom med din läkare och sjuksköterska om de funderingar du och dina anhöriga har. Vi finns också till för frågor som kan uppstå även efter att du kommit hem. Krafterna är små och det krävs stora ansträngningar att göra de små dagliga göromålen såsom personlig hygien, matlagning och städning. Det är givetvis en stor glädje att få komma hem, men det är inte ovanligt att reaktioner på den fysiska och psykiska belastning som behandlingen medfört kommer efter utskrivningen. Man kan känna sig deprimerad, ha lätt till tårar och vara irriterad. Det är en reaktion på långvarig stress och det kan ta sin tid att komma tillbaka till livet utanför sjukhuset. Vid återbesök på sjukhuset är det bra om make/maka eller annan anhörig kan vara med för samtal om eventuella problem som dyker upp. Efter hemgången tar din behandlande läkare över ansvaret för den fortsatta uppföljningen. Medicin efter utskrivning Trimetoprim-Sulfa (Bactrim forte) ges för att förebygga en bestämd typ av lunginfektion (orsakad av mikroorganismen Pneumocystis jiroveci). Läkemedlet ges två dagar i veckan Version: 3 Sida 13 / Allmänheten
14 under tre månader. Trimetoprim-sulfa kan ge illamående och allergiska reaktioner. Kontakta ansvarig läkare om du får besvär. Aciklovir (Geavir) förebygger herpesinfektioner. Medicinen sätts in då värdet på dina vita blodkroppar är sjunkande och utsätts oftast kort tid efter utskrivningen. Fluconazol (Diflucan) ges för att förebygga svampinfektion. Läkemedlet sätts ut när de vita blodkropparna ligger stabilt. Om du har pågående kortisonbehandling eller svampinfektion fortsätter Diflucan-behandlingen. Rådgör alltid med läkare innan du tar naturläkemedel. Dessa preparat kan påverka behandlingen, andra läkemedel, benmärgen och andra viktiga funktioner i din kropp. När ska du kontakta sjukhuset? Om du drabbas av något av nedanstående symtom ska du kontakta sjukhuset! feber, 38,5 frossa utslag hosta eller andnöd blödning diarré kräkningar plötslig huvudvärk smärta sår i munnen svårigheter att äta Restriktioner som gäller i tre månader efter stamcellstransplantation: Noggrann handhygien. Undvika att träffa infekterade personer. Undvika folksamlingar, affärer, bussar, tåg, simhallar och arbetsplatser med många människor. Ta bort krukväxter i de lokaler/rum där du vistas mycket exempelvis sovrum. Du ska inte ha en riktig julgran. Inte gräva i jord, plantera om växter, rensa ogräs, plocka svamp eller bär, klippa gräs eller beskära träd. Inte bada i hav eller sjö om du har en CVK. Undvika att bada i bassäng. Inte vistas i ladugård/stall p.g.a. risken för mögelsporer i foder. Byggarbetsplatser ökar risken att få svampinfektioner. Undvik dessa och ombyggnationer i det egna hemmet under åtminstone tre månader efter transplantationen. De första tre månaderna efter en transplantation ska du undvika att damma och dammsuga själv eftersom risken finns att partiklar som inte är hälsosamma virvlar omkring. Hygien Liksom under vårdtiden rekommenderas daglig dusch. Vi rekommenderar inte karbad så länge du har kvar din CVK. Det är vanligt med muntorrhet efter transplantationen. Detta medför risk för infektion och karies och det är därför viktigt att fortsätta med noggrann munhygien. Borsta med mjuk tandborste efter varje måltid, före sänggående och skölj Version: 3 Sida 14 / Allmänheten
15 munnen ofta. Rådgör alltid med din läkare innan större behandlingar i munnen ska göras av din tandläkare. Huden kan ofta vara torr. Använd mild oparfymerad tvål och hudkräm. Var noga med att kontrollera huden och kontakta läkare om du får utslag eller andra hudproblem. Du ska undvika att sola, använd skärmmössa, stark solskyddsfaktor och kläder med långa ärmen och ben. Ögonen kan också bli torra. Undvik att använda kontaktlinser under de första månaderna. Kondition Efter transplantationen är konditionen nedsatt. Trötthet och orkeslöshet är vanligt. Om möjligheten finns är det bra om någon anhörig kan vara hemma första tiden som stöd. Försök att komma ut i friska luften för promenader. En motionscykel kan vara bra för att träna benmusklerna. Många vårdcentraler hjälper till med utlåning av en sådan. Samliv Transplantationen är både fysiskt och psykiskt belastande. En lång tids isolering utan fysisk kontakt kan ha varit svår för både dig och din partner. När lusten till att återuppta samlivet kommer är det ofta förknippat med frågor och oro angående risk för smitta och blödning via slemhinnorna. Det är ingen större risk för detta. Däremot kan slemhinnorna vara torra vilket kan medföra problem, att använda glidsalva kan hjälpa. En mängd faktorer som exempelvis trötthet och eventuell depression som kan påverka lusten till samliv. Potensen kan även påverkas av den behandling du fått med erektionsproblem som följd. Det är viktigt att du och din partner talar öppet med varandra om detta då båda har behov av omsorg, kärlek och beröring, men forcera inte ett samlag bara för att man tror att partnern förväntar sig det. Visa varandra förståelse och omsorg och ge det hela lite tid. Djur Tiden efter transplantationen avråds du från att införskaffa husdjur. Om djur redan finns i hemmet tänk då på att undvika besök i stall/ladugård under de tre första månaderna undvika nära kontakt med pälsdjur undvika att låta dem slicka dig i ansiktet och på händerna undvika att ha dem på köksbord eller i säng Arbete Efter tre månader, om allt gått komplikationsfritt, kan man i princip återuppta sitt arbete. När detta ska ske beror givetvis på hur du mår, vad du orkar och vilket arbete du har. Rådgör med din läkare angående detta. Bilkörning Normalt kan bilkörning återupptas efter transplantationen när man känner sig pigg nog att klara detta. Tänk på att vissa mediciner påverkar reaktionsförmågan och att bilkörning inte är lämpligt då. Tala med läkaren om detta. Resor Rådgör med din läkare inför utlandsresor. Vaccinationer Vaccinationer ges efter ett visst schema, cirka 6-12 månader efter transplantation. Vaccination sker mot difteri, stelkramp, polio, Haemophilus- och pneumokockbakterier samt influensa inför influensasäsong. Version: 3 Sida 15 / Allmänheten
16 Kostråd Livsmedelshantering Det är viktigt med god hand- och livsmedelshygien vid hantering av livsmedel. Bäst föredatum indikerar vilket datum livsmedlet kan förväntas ha fullgod kvalitet, förutsatt att det förvarats enligt anvisningarna. Sista förbrukningsdag är den sista dagen då tillverkaren garanterar att livsmedlet är säkert och sätts på livsmedel som är mycket lättfördärvliga. Matrester bör förvaras i kylskåp, gärna så kallt som möjligt. Se till att maten blir ordentligt varm vid stekning/kokning eller i mikrovågsugn och att hantering av kyckling kräver noggrann hygien före och efter tillagning Kosten Maten är en viktig del av våra liv och efter en stamcellstransplantation är det extra viktigt att du får i dig tillräckligt med energi och näringsämnen. Äter du ordentligt och får i dig tillräckligt med energi är det lättare att bygga upp din kropp undvika viktnedgång stå emot infektioner kunna må så bra som möjligt Om du går ner i vikt förlorar du både fett och muskelmassa och i och med det känner du dig tröttare och kroppens förråd av viktiga näringsämnen försvinner. Istället för fettsnål mat ska du därför äta energirik mat. Ät regelbundet då kroppen mår bäst av det. Frukost, lunch, middag och helst ett par mellanmål. Ät gott när du mår bra Välj den mat du tycker bäst om. Ät hellre en liten portion än ingen alls. När matlusten är dålig, be gärna anhöriga eller vänner om hjälp då andras mat brukar smaka bättre. Vädra gärna rummet innan måltiden eftersom matos kan vara obehagligt. Glöm inte att aptiten stimuleras av att maten är vackert upplagd och bordet är trevligt dukat. Äter du ensidig kost kan du behöva ett vitamin- och mineraltillskott av t.ex. Vitamineral. Ät i lugn och ro. Avsluta gärna måltiderna med en efterrätt. Öka energi-innehållet i din mat genom att tillsätta extra fett som crème fraiche, grädde, gräddfil, mjukost, riven ost, smör och socker. Vatten ger ingen energi alls så drick hellre mjölk eller juice. Undvik lättprodukter utan välj standardprodukter som har en hög fetthalt. Du kan köpa speciellt berikningspulver för mat och dryck samt näringsdrycker färdiga att dricka på apotek. Flera landsting tillhandahåller näringstillskott på recept. Be din läkare om hjälp. En aperitif innan maten eller ett glas vin kan öka aptiten. Drick dock ingen alkohol eller öl innan du har rådgjort med ansvarig läkare på hematologimottagningen. Om du har problem med illamående och kräkningar ta då upp detta vid besöken på mottagningen eller ring till oss. Version: 3 Sida 16 / Allmänheten
17 Kom ihåg att smak- och luktsinnet kan vara förändrat under en tid efter cytostatikabehandlingen så välj den mat du tycker bäst om! Egenvårdstips Hemgjord saliversättning med koksalt och olja (Recept från sjukhustandvården) 1 liter vatten kokas med 1 tsk bordssalt. Kan förvaras i kylskåp under en vecka. Blanda 1 dl koksaltslösning och 1 tsk olja (t.ex. rapsolja, majsolja) Tag en gaffel och vispa om så att oljan blandas med koksaltslösningen. Skölj minnen och spotta ut. Kan upprepas varje halvtimme vid behov För mer information Broschyr Sex och samlevnad vid blodsjukdom Barn med sjuka föräldrar När en förälder är sjuk Hemsida 1177.se, information bl.a. om CVK och stamcellstransplantation Cancerfonden.se blodcancerforbundet.se Livsmedelsverket.se säker mat på eget fat Råd och stöd till anhörig Cancerfondens informations- och stödlinje, cancerfonden.se Version: 3 Sida 17 / Allmänheten
18 Ordlista Anemi = Blodbrist, nedsatt halt av hemoglobin (blodfärgämne) i blodet. Flera orsaker till anemi finns. Antibiotika= Läkemedel mot bakterier Antigen= Ämne som känns igen av antikroppar eller T-lymfocyter. Antikropp= Proteiner som kallas immunoglobuliner. Autolog stamcellstransplantation = Patienten får tillbaka egna stamceller. Benmärg = Vävnad inne i skelettet, den röda benmärgen bildar blodkroppar. Blast = Omogen blodkropp B-lymfocyt= Tillhör det specifika immunförsvaret. Tillverkar antikroppar. Blodstatus = Analys av blodkroppar. Blodutstryk = Tunn hinna av blod på ett objektglas för mikroskopisk undersökning. Central venkateter (CVK) = Kateter med sin inre ände i ett stort centralt blodkärl för bl.a. vätsketillförsel, provtagning. Crista-aspiration = Utsugning av benmärg med nål från höftbenskammen för mikroskopisk undersökning. Crista-biopsi= Vävnadsprov från benmärg CRP= Akutfasprotein, stiger kraftigt vid inflammation/infektion. Cytostatika = Cellgift, läkemedel som hämmar celltillväxten. Erytrocyter = Röda blodkroppar Erytropoes = Bildning av röda blodkroppar. Elektrolyter = Salter, t.ex. natrium och kalium Granulocyt = Vit blodkropp, bekämpar bakterier. I.v. = Intravenöst Leukemi = Blodcancer, det finns många olika typer. Leukocyt = Vit blodkropp Hematologi = Läran om blodet och dess sjukdomar. Hematom = Blåmärke Hemoglobin = Blodfärgämne, transporterar syrgas och koldioxid. Hemolys = Sönderfall av röda blodkroppar. Immunsuppression = Nedtryckning av det egna immunförsvaret. Infusion= Dropp direkt in i blodet via en plastslang. Lymfocyter = En sort av de vita blodkropparna som tillhör immunförsvaret. Lymfom= Cancer i lymfkörtlarna Konditionering = Medicinsk behandling innan stamcellstransplantation. Malign = Elakartad Myelom = En benmärgssjukdom Petekier = Små punktformiga hudblödningar, uppkommer exempelvis vid för låga trombocytvärden. Proteinuri = Äggvita i urinen Profylax = Förebyggande Recidiv = Återfall Remission = Förbättring av ett sjukdomstillstånd. Retikulocyt = Ung röd blodkropp. Sepsis = Tillstånd med bakterier i blodet. Splenomegali = Mjältförstoring. Stamceller = Benmärgsceller som bildar de olika blodcellerna. Take = Benmärgen har börjat producera blodkroppar efter transplantationen. T-lymfocyt= Tillhör det specifika immunförsvaret. Finns två sorter; den ena angriper och oskadliggör främmande ämnen som virus och tumörceller. Den andra har bl.a. till uppgift att aktivera/reglera B- och T-celler. Trombocyter = Blodplättar, cellfragment i blodet med uppgift att stoppa blödning Version: 3 Sida 18 / Allmänheten
19 Egna noteringar Version: 3 Sida 19 / Allmänheten
Information till dig som ska genomgå autolog hematopoetisk stamcellstransplantation
ID nummer: SCT3.42 Information till dig som ska genomgå autolog hematopoetisk stamcellstransplantation Hematologiska kliniken, US Innehållsförteckning Introduktion... 3 Fakta om hematologiska kliniken...
Läs merInformation till dig som ska genomgå autolog stamcellstransplantation
ID nummer: SCT3.42 Information till dig som ska genomgå autolog stamcellstransplantation Hematologiska kliniken, US Innehållsförteckning Introduktion... 3 Fakta om hematologiska kliniken... 4 Utredningar
Läs merLivsmedelshantering och restriktioner efter genomgången stamcellstransplantation (SCT)
ID nummer: SCT3.15 Dokumenttyp: Vårdprocessprogram Utfärdande PE: Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård i Östergötland Utfärdande enhet: Hematologiska kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping,
Läs merHur får jag behandlingen? Behandlingen tar cirka 1,5 timmar och ges var tredje vecka. Behandlingen ges som dropp.
EC 60/75 Vad är EC? Cytostatika, även kallat cellgifter avser att döda cancerceller eller hämma deras tillväxt. Cytostatikan förs ut i kroppen via blodet och har därför påverkan på hela kroppen. Även friska,
Läs merInfektionskänslighet i samband med hematologisk behandling. Information till patient och närstående
Infektionskänslighet i samband med hematologisk behandling Information till patient och närstående Informationen ska vara en vägledning för dig och dina närstående. Är det något du undrar över - tveka
Läs merHur får jag behandlingen? Behandlingen tar cirka 2 timmar och ges var varannan vecka. Behandlingen ges som dropp.
EC, dostät Vad är EC? Cytostatika, även kallat cellgifter avser att döda cancerceller eller hämma deras tillväxt. Cytostatika förs ut i kroppen via blodet och har därför påverkan på hela kroppen. Även
Läs merInformation till dig som ska genomgå allogen hematopoetisk stamcellstransplantation
Information till dig som ska genomgå allogen hematopoetisk stamcellstransplantation Innehåll Introduktion...3 Egen brunn...3 Fakta om hematologiska kliniken...4 Dagsrutiner...6 Utredningar innan inläggning...7
Läs merInformation till dig som ska genomgå allogen hematopoetisk stamcellstransplantation
ID nummer: SCT3.29 Information till dig som ska genomgå allogen hematopoetisk stamcellstransplantation Hematologiska kliniken ... 1 Introduktion... 3 Fakta om hematologiska kliniken... 3 Utredningar innan
Läs merNutritionspärm Region Skåne
Nutritionspärm Region Skåne Kapitel 13 Kost efter transplantation Kost efter njurtransplantation, hjärt- och/eller lungtransplantation och allogen stamcellstransplantation 134 Nutritionspärm kap 13 134
Läs merPATIENTINFORMATION Infektionskänslighet i samband med hematologisk behandling
[Sidhuvud från överkant 1,27 cm, Arial, normal 8] Information om xxx[rubrik 1, Arial, VERSALER, fet 14] [Arial, normal 11] [Arial, normal 11] PATIENTINFORMATION Infektionskänslighet i samband med hematologisk
Läs merInformation till dig som behandlas med läkemedel som kan leda till biverkningar i munnen
[Sidhuvud från överkant 1,27 cm, Arial, normal 8] Information om xxx[rubrik 1, Arial, VERSALER, fet 14] [Arial, normal 11] [Arial, normal 11] PATIENTINFORMATION Information till dig som behandlas med läkemedel
Läs merPaclitaxel CYTOSTATIKA
Paclitaxel Vad är Paclitaxel? Cytostatika, även kallat cellgifter, avser att döda cancerceller eller hämma deras tillväxt. Cytostatikan förs ut i kroppen via blodet och har därför påverkan på hela kroppen.
Läs merInformation till dig som ska genomgå allogen stamcellstransplantation
ID nummer: SCT3.29 Information till dig som ska genomgå allogen stamcellstransplantation Hematologiska kliniken Introduktion... 3 Fakta om hematologiska kliniken... 3 Utredningar innan inläggning... 7
Läs merCentral venkateter CVK
Central venkateter CVK Om du ska få läkemedel som dropp kommer du troligen att behöva en central infart till ditt blodomlopp. I den kan du få läkemedel, blodtransfusioner, vätska eller näringsdropp och
Läs merInformation till dig som ska påbörja behandling med Pegasys och Copegus mot din hepatit C-infektion.
Information till dig som ska påbörja behandling med Pegasys och Copegus mot din hepatit C-infektion. Pegasys_patientbrosch_105x148_071 1 07-08-28 15.10.27 Pegasys_patientbrosch_105x148_072 2 07-08-28 15.10.29
Läs merCYTOSTATIKA. Docetaxel
Docetaxel Vad är Docetaxel? Cytostatika, även kallat cellgifter, avser att döda cancerceller eller hämma deras tillväxt. Cytostatikan förs ut i kroppen via blodet och har därför påverkan på hela kroppen.
Läs merHur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara
Hur verkar Fludara En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal There s more to life with Fludara Innehåll Sidan Introduktion 4 Vad är kronisk lymfatisk leukemi (KLL)? 4 Hur verkar Fludara?
Läs merTill dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga
Till dig som fått VELCADE Information till patienter och anhöriga Information om Velcade till patienter och anhöriga Din läkare har rekommenderat behandling med VELCADE (bortezomib). VELCADE är det första
Läs merHur får jag behandlingen? Behandlingen tar cirka 2 timmar och ges var varannan vecka. Behandlingen ges som dropp.
Docetaxel, dostät Vad är Docetaxel? Docetaxel är cytostatika, även kallat cellgift, och avser att döda cancerceller eller hämma deras tillväxt. Cytostatika förs ut i kroppen via blodet och har därför påverkan
Läs merTill DIG som ska transplanteras med stamceller från donator
Till DIG som ska transplanteras med stamceller från donator Pretransplantationsutredning Alla som ska genomgå en allogen stamcellstransplantation förbereds genom att funktion av kroppens vitala organ som
Läs merRestriktioner för patienter som genomgår stamcellstransplantation (SCT)
ID nummer: SCT3.5 Version: 2 Utfärdande PE: Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård i Östergötland Framtagen av: (Namn, titel) Hulda Rintamäki, SCT-ansvarig sjuksköterska Ulla Frödin, sektionsledare
Läs merRestriktioner för patienter som genomgår stamcellstransplantation (SCT)
ID nummer: SCT3.5 Utfärdande PE: Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård i Östergötland Utfärdande enhet: Hematologiska kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping, Sverige Framtagen av: (Namn, titel)
Läs merKostråd energirik kost
Kostråd energirik kost Att genomgå en operation innebär att du utsätter kroppen för fysisk påfrestning och därför behöver kroppen extra näring och energi, det vill säga mat och dryck, för att orka. Mat
Läs merSmittar det? Vattkoppor, magsjuka, huvudlöss, svinkoppor, höstblåsor, springmask, ögoninflammation.
Smittar det? Vattkoppor, magsjuka, huvudlöss, svinkoppor, höstblåsor, springmask, ögoninflammation. Det är vanligt att barn får infektioner, speciellt under de första åren i förskolan eller på fritids.
Läs merPICC-line, perifert inlagd central venkateter
PICC-line, perifert inlagd central venkateter Om du ska få läkemedel som dropp i blodet kommer du troligen att behöva en central infart till ditt blodomlopp. I den kan du få läkemedel, blodtransfusioner,
Läs merBlodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning
Blodbrist Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Allmänt När man har blodbrist, så kallad anemi, har man för få röda blodkroppar eller för liten mängd hemoglobin i de röda blodkropparna. Hemoglobinet,
Läs merGoda råd till dig med nedsatt aptit
[Sidhuvud från överkant 1,27 cm, Arial, normal 8] Information om xxx[rubrik 1, Arial, VERSALER, fet 14] [Arial, normal 11] [Arial, normal 11] Patientinformation Goda råd till dig med nedsatt aptit Patientinformation
Läs merMat på äldre dar. - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång
Mat på äldre dar - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång Det naturliga åldrandet När vi blir äldre sker många förändringar i vår kropp. Många av förändringarna är en del av det naturliga åldrandet.
Läs merUndervisningsmaterial inför delegering Insulingivning
Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning 1 Diabetes Faste P-glucos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes. Provet bör upprepas Folksjukdom: mer än 10 000 diabetiker i Dalarna 4-5% av Sveriges befolkning
Läs merKROPPEN Kunskapskrav:
Kunskapskrav: BIOLOGI: Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, t.ex. för jordbruk och fiske. Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av sömn, kost,
Läs merApotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn
Apotekets råd om Magbesvär och mask hos barn Besvär som till exempel diarré, kräkningar och mask är vanligare hos barn än hos vuxna. I den här broschyren har vi samlat sådant som är bra att veta som förälder
Läs merbarnhjärtcentrum, lund Hjärttransplantation -rekommendationer efter utskrivning Information till föräldrar
barnhjärtcentrum, lund Hjärttransplantation -rekommendationer efter utskrivning Information till föräldrar Viktigt att kunna leva som alla andra, men det innebär också livslång daglig medicinering som
Läs merRutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen
Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen När är barnet så sjukt att det ska stanna hemma? Det är barnets behov, som är avgörande för om barnet ska vara hemma, inte föräldrarnas eller
Läs merFRÅGOR & SVAR INFORAMTION OM VELCADE TILL PATIENT
FRÅGOR & SVAR INFORAMTION OM VELCADE TILL PATIENT SÅ FUNGERAR DIN BEHANDLING MED VELCADE VELCADE används för behandling av benmärgscancer (multipelt myelom) hos patienter som fått minst två tidigare behandlingar
Läs merKostinformation till dig med nedsatt immunförsvar
[Sidhuvud från överkant 1,27 cm, Arial, normal 8] Information om xxx[rubrik 1, Arial, VERSALER, fet 14] [Arial, normal 11] [Arial, normal 11] PATIENTINFORMATION Kostinformation till dig med nedsatt immunförsvar
Läs merTill Dig som skall få strålbehandling mot munhåla och svalg
onkologi Till Dig som skall få strålbehandling mot munhåla och svalg Strålbehandlingsmottagningen Verksamhetsområde Onkologi Gävle www.lg.se En del av Landstinget Gävleborg BEHANDLING Du kommer att få
Läs merBromma Planeten Sjukdomspolicy
Innehållsförteckning 1 Vår Sjukdomspolicy 2 1.1 När är mitt barn så sjukt så att det behöver stanna hemma?.. 2 1.2 När barnet blir sjukt på förskolan................. 2 1.3 Maginfluensa eller magsjuk.....................
Läs merPatientinformation till dig som behandlas med SYNJARDY (empagliflozin/metformin HCl) Information Om din behandling med SYNJARDY
Patientinformation till dig som behandlas med SYNJARDY (empagliflozin/metformin HCl) Information Om din behandling med SYNJARDY VAD ÄR SYNJARDY? Din läkare har ordinerat SYNJARDY för att sänka ditt blodsocker.
Läs merTill dig som patient. Inför operation vid misstänkt eller konstaterad vulvacancer
Till dig som patient Inför operation vid misstänkt eller konstaterad vulvacancer Med ett besked om misstänkt eller konstaterad cancer kommer oftast en rad olika frågor, tankar och känslor. I denna folder
Läs merTORISEL. (temsirolimus) PATIENTINSTRUKTIONER. Frågor och svar om vård av njurcancer och mantelcellslymfom med TORISEL
TORISEL (temsirolimus) PATIENTINSTRUKTIONER Frågor och svar om vård av njurcancer och mantelcellslymfom med TORISEL Inledning Denna broschyr innehåller viktig information om den vård du kommer att få under
Läs merDialysen/ Njurpolikliniken /
PRE-DIALYS När njurarnas funktion är nedsatt. Njurarna är bönformade organ som finns på båda sidorna om Din ryggrad ungefär mitt på ryggen. Njurarna fungerar som filter, genom vilka blodet strömmar 24
Läs merObesitaskirurgi. efter operationen. Ersta sjukhus en del av Ersta diakoni
Obesitaskirurgi efter operationen Ersta sjukhus en del av Ersta diakoni Smärtlindring Värk och smärta från operationsområdet brukar kvarstå cirka en vecka för att sedan avta. Värk från axlar kan sitta
Läs merInformationsbroschyr till patient och närstående
Informationsbroschyr till patient och närstående Högdosbehandling med cellgifter och efterföljande stamcellsstöd (autolog transplantation) Giltigt i 2 år från 2013-12-02 Sida 1 av 8 Vad är blodbildande
Läs merPatientinformation hysterektomi (operera bort livmodern) med buköppning
Sida 1 (5) Patientinformation hysterektomi (operera bort livmodern) med buköppning Att operera bort livmodern Borttagande av livmodern är en av de vanligaste gynekologiska operationerna. I Sverige genomgår
Läs merAutoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom.
Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom. Kroppen bildar antikroppar mot sig själv. Kan vara antingen ANA - antinukleära antikroppar.
Läs merGoda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner
Goda råd vid infektion En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Bästa tiden att plantera ett träd var för tjugo år sedan, den näst bästa tiden är nu Information
Läs merPATIENTINFORMATION. om Colrefuz och behandling av gikt
PATIENTINFORMATION om Colrefuz och behandling av gikt Viktig information Tala med läkare eller apotekspersonal innan du tar Colrefuz om du har problem med ditt hjärta, njurar, lever, mag-tarmkanalen, är
Läs merInformation till patient och närstående Hej och välkommen till avdelning 12-25
Information till patient och närstående Hej och välkommen till avdelning 12-25 Lite bra att veta.. 1 Beskrivning av avdelningen Avdelning 12-25 har 33 vårdplatser och därtill tillkommer 3 vårdplatser på
Läs merÄldre tänder behöver mer omsorg
Äldre tänder behöver mer omsorg Förbättra bevara fördröja lindra Att hjälpa människor, i olika livsskeden, till god munhälsa ligger Folktandvården varmt om hjärtat. Därför kan också den som nått en mer
Läs merIFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION
IFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION ANSVARSOMRÅDEN FÖR ATT UTVECKLAS OCH BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE Faktorer som du kan påverka -Träning -Kost -Sömn -Vila - Skola Faktorer som du inte kan påverka
Läs merIllamående och kräkningar vid cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi
Illamående och kräkningar vid cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi Vem blir illamående? Illamående och kräkningar är vanliga biverkningar vid behandling av cancersjukdom, men kan också
Läs merBehandlingsguide för patienter
MITOXANTRON Behandlingsguide för patienter Viktig obligatorisk information om riskminimering för patienter som börjar med NOVANTRONE (mitoxantron) för behandling av högaktiv recidiverande multipel skleros
Läs merMat vid cancer. Lära sig leva med cancer
Mat vid cancer Mat vid cancer Varför ska man äta? Varför går man ner i vikt vid sjukdom? Hur ska man äta vid ofrivillig viktnedgång? Varför det är viktigt att äta Vad gör man vid minskad aptit? Mat vid
Läs merRadiofrekvensablation (hjärtarytmi)
Radiofrekvensablation (hjärtarytmi) Med denna patientinformation vill vi önska dig välkommen till HjerteCenteret på Privathospitalet Mølholm. Det är vår avsikt att informera dig om vad som gäller i samband
Läs merInformation till vuxna patienter inför halsmandeloperation
Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Tanken med denna information är att ni som får era halsmandlar opererade ska må så bra som möjligt efter operationen och återgå till normal kost
Läs merPatientinformation. Behandlingsdatum är reserverat för dig! Välkommen till Dagoperation dagen den / 20 Klockan
Patientinformation Behandlingsdatum är reserverat för dig! Välkommen till Dagoperation dagen den / 20 Klockan Vi som tjänstgör inom specialisttandvården/anestesi och uppvakningsenheten vill att du skall
Läs merTILL DIG SOM VÅRDAS AKUT
TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering
Läs merTill dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM
Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6
Läs merKemiska ämnen som vi behöver
Kemiska ämnen som vi behöver Vatten Mineraler (t ex koksalt) Vitaminer Proteiner- kött, fisk, ägg, mjölk, baljväxter Kolhydrater- ris, pasta, potatis, bröd, socker Fetter- smör, olivolja osv Tallriksmodellen
Läs merMaten och måltiden på äldre dar.indd 1
Maten och måltiden på äldre dar 1 Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 2015-02-05 15:51:40 Maten och måltiden är viktig, den ger dig inte bara näring och energi, utan innebär också för många något trevligt
Läs merUndervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan
Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014 Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Diabetes Faste P-glukos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes.
Läs merSmittar det? Vattkoppor, magsjuka, huvudlöss, svinkoppor, höstblåsor, springmask, ögoninflammation.
Smittar det? Vattkoppor, magsjuka, huvudlöss, svinkoppor, höstblåsor, springmask, ögoninflammation. Det är vanligt att barn får infektioner, speciellt under de första åren i förskolan eller på fritids.
Läs merInformation om hjärtsvikt. QSvikt
Information om hjärtsvikt QSvikt Q Svikt www.q-svikt.se Vid frågor angående hjärtsvikt är du välkommen att höra av dig till din vårdcentral, Hjärtmottagningen på Centralsjukhuset i Kristianstad, telefon
Läs merTORR MUN FAKTA OM NYA XERO. Ett pressmaterial för media framtaget av Actavis. Pressbilder kan laddas ner i Actavis pressrum på MyNewsdesk.
TORR MUN FAKTA OM NYA XERO Ett pressmaterial för media framtaget av Actavis. Pressbilder kan laddas ner i Actavis pressrum på MyNewsdesk.se Kontaktperson: Sanna Hedman, Produktchef Egenvård, Actavis, mobil
Läs merLunginflammation och vaccinering
Se till att du inte tappar andan när du verkligen behöver den! Lunginflammation och vaccinering Om lunginflammation Lunginflammation (pneumoni) innebär att de små luftfyllda blåsorna i det inre av lungorna
Läs merTill dig som ska behandlas med TECENTRIQ
Till dig som ska behandlas med TECENTRIQ Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att
Läs merBehandling med MabCampath. En informationsbroschyr för patienter och anhöriga
Behandling med MabCampath En informationsbroschyr för patienter och anhöriga Innehållsförteckning Sidan Inledning 3 KRONISK LYMFATISK LEUKEMI 4 Vad är kronisk lymfatisk leukemi (KLL)? 4 BEHANDLING MED
Läs merCaprelsa. Vandetanib DOSERINGS- OCH ÖVERVAKNINGSGUIDE FÖR CAPRELSA (VANDETANIB) FÖR PATIENTER OCH VÅRDNADSHAVARE (PEDIATRISK ANVÄNDNING)
Caprelsa Vandetanib Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de biverkningar
Läs merPatientinformation från Hudkliniken i Östergötland. Läs igenom denna produktinformation noggrant innan du börjar använda läkemedlet.
Isotretinoin Patientinformation från Hudkliniken i Östergötland Läs igenom denna produktinformation noggrant innan du börjar använda läkemedlet. Spara denna produktinformation. Du kan komma att behöva
Läs merVälkommen till Kärl-Thoraxkliniken
Välkommen till Kärl-Thoraxkliniken Va lkommen till Ka rl-thoraxkliniken Våra patientgrupper är till största delen opererade i hjärta, lunga, kärl eller bröstkorg. Avdelningen har totalt 20 vårdplatser
Läs merGoda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION
Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION Innehåll Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?
Läs merMina mediciner. Personerna på bilden har inget samband med texten i broschyren.
Mina mediciner Personerna på bilden har inget samband med texten i broschyren. Mina mediciner Namn på medicinen Morgon Kväll Övrigt (utseende, med/utan mat etc) Egna anteckningar: Mina kontakter på sjukhuset:
Läs merVälkommen. till specialisttandvården och operationsavdelningen Lasarettet Trelleborg. Patientinformation Tandbehandling för vuxna under narkos
Välkommen till specialisttandvården och operationsavdelningen Lasarettet Trelleborg Patientinformation Tandbehandling för vuxna under narkos Operationsdatum är reserverat för dig! Välkommen till Dagoperation
Läs merTill dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR
Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR Önskas mer info? Ring Pfizer Kunskapscentrum. Direktnummer för sjukvården: 08-550 522 00. Pfizer AB. Telefon 08-550 520 00.
Läs merVar inte rädd LÄSFÖRSTÅELSE BRITT ENGDAL ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN
ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN BRITT ENGDAL LÄSFÖRSTÅELSE KAPITEL 1 sliten (sida 5, rad 10), väl använd, inte ny längre steg hörs (sida 6, rad 5), man hör att någon går växlar en hastig blick (sida 6, rad
Läs merGoda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION
Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION INNEHÅLL Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?
Läs merFrågor. om tillfällig diarré. om tillfällig diarré. Några praktiska råd vid tillfällig diarré!
Några praktiska råd vid tillfällig diarré! Drick mycket och ofta. En vuxen ska dricka minst 2 liter vätska/dygn fördelat på minst 6 gånger. Undvik kolsyrade drycker och mjölk. Drick istället morots- eller
Läs merPATIENTINFORMATION OM EPREX OCH CANCERANEMI
kraft att leva PATIENTINFORMATION OM EPREX OCH CANCERANEMI Till patienten Din doktor har ordinerat Eprex (epoetin alfa) för behandling av din anemi (blodbrist). Denna information förklarar vad anemi är
Läs mer1. Vad Nebcina är och vad det används för
Bipacksedel: Information till användaren Nebcina Nebcina 10 mg/ml injektionsvätska, lösning. Nebcina 40 mg/ml injektionsvätska, lösning. Nebcina 80 mg/ml injektionsvätska, lösning. tobramycin Läs noga
Läs merFör patienter med reumatoid artrit. Information till dig som behandlas med RoACTEMRA
För patienter med reumatoid artrit Information till dig som behandlas med RoACTEMRA RoACTEMRA - Behandling för patienter med RA (reumatoid artrit) Du har blivit ordinerad RoACTEMRA av din läkare. I denna
Läs merSpånga IS Fotboll Kost och Hälsa
Spånga IS Fotboll Kost och Hälsa Ansvarsområden för att utvecklas och bli en bättre fotbollsspelare Faktorer som du kan påverka: Träning Kost Sömn Vila Skola Faktorer som du inte kan påverka: Väder Planer
Läs merInfektioner hos barn i förskolan
Infektioner hos barn i förskolan Johanna Rubin Barnhälsovårdsöverläkare Stockholm SV Stockholm, november 2015 Johanna Rubin Barnhälsovårdsenhet Nord & Sydväst johanna.rubin@karolinska.se Tel: 08 6186386,
Läs merLättuggad kost Konsistensanpassad kost
Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost är lämplig till patienter med lätta tugg- och sväljsvårigheter, den passar även till patienter med motoriska problem eller orkeslöshet. Den lättuggade
Läs merCYSTEKTOMI INFORMATION DEL 2 (KONTINENT RESERVOAR) 140526
CYSTEKTOMI INFORMATION DEL 2 (KONTINENT RESERVOAR) 140526 Du har nu fått instruktioner och lärt dig spola dina katetrar själv. Detta skall du nu sköta själv medan du vistas i hemmet ca 2 veckor, därefter
Läs merInformation till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller
Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Vad har halsmandlarna för funktion? Halsmandlarna (tonsillerna) är en del av kroppens immunförsvar. Störst betydelse har halsmandlarna
Läs merPAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA
PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt
Läs merVerksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund
Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund VANLIGA FRÅGOR INFÖR STRÅLBEHANDLINGEN Detta häfte är till för dig som får eller ska få strålbehandling mot en hjärntumör. Hur och
Läs merNutrition & risk för undernäring
Nutrition & risk för undernäring 1 Vad ska vi ta upp? Näringslära Normal mathållning för äldre Åldrande och fysiologiska förändringar Sväljsvårigheter Olika koster och konsistenser Berikningar 2 3 Socialstyrelsen
Läs merBehandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare
Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att
Läs merInformation om ersättningsbehandling med hydrokortison vid binjurebarksvikt.
Information om ersättningsbehandling med hydrokortison vid binjurebarksvikt. Till dig som behandlas med VIKTIGT Den här informationen vänder sig till patienter som fått PLENADREN förskrivet på recept.
Läs merKOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet
KOST Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet ENERGI Kroppen är en maskin som behöver energi. Denna energi får du av beståndsdelarna som blir kvar när du bryter ner Kolhydrater, Fett och Protein! Ålder,
Läs merFrågor och svar om smärtlindring
Frågor och svar om smärtlindring M-PRO-05-PAIN-002-ALK-ELIXIR Pfizer AB. Telefon 08-519 062 00. Fax 08-519 062 12. www.pfizer.se Information till dig som har fått Dolcontin (morfinsulfat) Ansvarig läkare...
Läs merHYGIENOMBUDSUTBILDNING TILLFÄLLE 3
HYGIENOMBUDSUTBILDNING TILLFÄLLE 3 VÄLKOMNA! Dagens program Film basala hygienrutiner Vårdhygieniska riskfaktorer Magsjuka vad är det? Åtgärder vid magsjuka Womiting Larry 1 Visa gärna denna film för era
Läs merSahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Information till patient och närstående
Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Information till patient och närstående Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Område 6 Med detta informationshäfte
Läs merDonation av blodstamceller Informationsbroschyr till donator 18 år
Donation av blodstamceller Informationsbroschyr till donator 18 år Giltigt i 2 år från 2015-04-24 Sida 1 av 6 Bakgrund De blodbildande stamcellerna finns framför allt i benmärgen. En liten mängd cirkulerar
Läs merTill dig som patient. Inför operation vid livmoderhalscancer
Till dig som patient Inför operation vid livmoderhalscancer Med ett cancerbesked kommer oftast en rad olika frågor, tankar och känslor. I denna folder har vi samlat lite information och svar på de vanligaste
Läs merStor aptit på livet, men mindre aptit på maten? Råd om bra mat för äldre
Stor aptit på livet, men mindre aptit på maten? Råd om bra mat för äldre 1 Goda råd när aptiten minskar Hälsosamma matvanor hjälper dig att må bra genom hela livet. Med åldern förändras både kroppen och
Läs merStor aptit på livet, men mindre aptit på maten? Råd om bra mat för äldre
Stor aptit på livet, men mindre aptit på maten? Råd om bra mat för äldre 1 Goda råd när aptiten minskar Hälsosamma matvanor hjälper dig att må bra genom hela livet. Med åldern förändras både kroppen och
Läs merFöräldrainformation - Att förebygga smittspridning!
Tillsammans hjälps vi åt för friska barn i förskolan. Barnet i fokus! Föräldrar och förskola tillsammans Föräldrainformation - Att förebygga smittspridning! I samarbete med HYFS Friskare barn i förskolan
Läs merTill dig som patient. Inför operation vid misstänkt eller konstaterad äggstockscancer
Till dig som patient Inför operation vid misstänkt eller konstaterad äggstockscancer Med ett besked om misstänkt eller konstaterad cancer kommer oftast en rad olika frågor, tankar och känslor. I denna
Läs mer